EUROPEISKA FEDERATIONEN FÖR OFFENTLIGANSTÄLLDAS FÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 EUROPEISKA EDERATIONEN ÖR OENTLIGANSTÄLLDAS ÖRBUND VERKSAHETSBERÄTTELSE JANUARI - DECEBER 2002

2

3 INNEHÅLL I. EPSU:S STYRANDE ORGAN... 2 ARBETSUTSKOTTET OCH STYRELSEN...2 EKONOI, EDLESKAP & PERSONAL...5 II. JÄSTÄLLDHETSKOITTÉN... 7 III. EPSU:S ASTA KOITTÉER SOCIALA TJÄNSTER OCH SJUKVÅRDSRÅGOR STATS- OCH EUROPEISK ÖRVALTNING KOUNÖRVALTNING ALLÄNNYTTIGA VERK...18 IV. EPSU-PROJEKT OENTLIG UPPHANDLING SAORDNING AV AVTALSÖRHANDLINGAR UTVIDGNINGEN EPSU:S EGEN REPRESENTATIV ITETSSTUDIE TJÄNSTER I ALLÄNHETENS INTRESSE OCH EUROPEISKA RATIDSKONVENTET...24 V. ES/EUROPEISKA UNIONEN ES EXEKUTIVKOITTÉ DEN SOCIALA DIALOGEN...28 BILAGOR DRAT EORANDU TO BE SUBITTED TO COISSIONER ANNA DIAANTOPOULOU TJÄNSTER I ALLÄNHETENS INTRESSE OCH DET EUROPEISKA KONVENTET GEENSAT UTTALANDE AV EUROPEISKA EDERATIONEN ÖR OENTLIGANSTÄLLDAS ÖRBUND (EPSU), EUROPEISKA TRANSPORTEDERATIONEN (ET), EUROPEISKA LÄRAREÖRBUNDET (ETUCE),) UNI EUROPA ÖRKLARING O TJÄNSTER I ALLÄNHETENS INTRESSE OCH DET EUROPEISKA KONVENTET A PRIORITY OR THE EUROPEAN UNION : ACCESS OR ALL TO QUALITY HEALTHCARE JOINT STATEENT ON THE CONERENCE ON SOCIAL IPLICATIONS O THE ELECTRICITY SECTOR RESTRUCTURING IN THE CANDIDATE COUNTRIES, SEPTEBER 2002, BUDAPEST SERVICES O GENERAL INTEREST NEWSPAPER REARKS O THE EUROPEAN INDUSTRY EDERATIONS ON THE EUROPEAN COISSION S COUNICATION ON EUROPEAN SOCIAL DIALOGUE WORK PROGRAE O THE EUROPEAN SOCIAL PARTNERS LISTS O COITTEES EBERS LIST O STA EBERS INVENTORY O AIN DOCUENTS ELABORATED / ADOPTED IN OTHER EETINGS ATTENDED BY EPSU REPRESENTATIVES...78

4

5

6 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) I. EPSU:s STYRANDE ORGAN Arbetsutskottet och styrelsen Arbetsutskottet sammanträdde den 14 februari, den 24 september och den 12 november. Styrelsen sammanträdde den 14 juni och den november. EPSU:s vice ordförande Poul Winkler avgick från sina fackliga uppdrag i maj. Styrelsen valde Dave Prentis, generalsekreterare i UNISON, örenade kungariket, till ny manlig vice ordförande. Den sociala dialogen Arbetsutskottet enades i september 2001 om att för kommissionär Diamantopoulou förelägga en P om den fortsatta utvecklingen av den sociala dialogen inom området offentliga tjänster. I denna P beskrivs några av de grundläggande förutsättningarna för en social dialog, till exempel att parterna måste definieras, utsikterna för den sociala dialogen som ett led i ett europeiskt system för relationer arbetsmarknadens parter emellan. Denna P godkändes av arbetsutskottet i februari (bilaga 1). Den sändes därefter till kommissionär Diamatopoulou och hon inbjöds tala inför ett styrelsemöte. Hittills har det dock inte varit möjligt att få kommissionären att ställa upp. Styrelsen godkände i juni det branschövergripande ramavtalet om distansarbete genom ett skriftligt förfarande. Styrelsen har tagit del av en analys av kommissionens nya meddelande Den sociala dialogen i EU - en drivkraft för modernisering och förändringar, KO (2002) 341 slutlig. Styrelsen ansåg att meddelandet utgör ett bra tillfälle Att belysa den strategiska vikten av att utveckla den branschvisa sociala dialogen; Att diskutera nödvändiga åtgärder på nationellt och europeiskt plan för att främja den branschvisa sociala dialogen; Att definiera tänkbara resultat av den branschvisa sociala dialogen och genomförande av dessa; Att betona nödvändigheten av att bygga upp en struktur för den branschvisa sociala dialogen i ansökarländerna. När det gäller representativitetsproblemen enades man om att föreslå ett tillägg till ES stadgar, artikel 5.2. som nu lyder: Alla nationella fackförbund anslutna till centralorganisationer som är medlemmar i ES kan bli medlemmar i en Europeisk branschfederation. öreslås följande tillägg: ackförbund som är anslutna till en centralorganisation inom ES bör bli medlemmar i relevant Europeisk branschfederation. örslaget om detta tillägg har tillsänts ES att diskuteras på kongressen i maj Vad gäller den branschvisa sociala dialogen har både arbetsutskottet och styrelsen fortsatt diskutera hur man ska kunna komma vidare med den sociala dialogen på kommunrespektive statsförvaltningens område. Den representativitetsstudie som utförts av universitetet i Leuven/Louvain bekräftade otvetydigt EPSU:s överväldigande representativitet inom kommunförvaltningen. Så snart detta positiva resultat förelagts, förnyade CER:s arbetsgivareplattform och EPSU vår gemensamma begäran om inrättande av den kommitté för den branschvisa sociala dialogen. Trots ett flertal överläggningar med kommissionens tjänstegrenar, trots att alla formella krav uppfyllts och trots försäkringar om att de två berörda 2

7 Verksamhetsberättelse januari december 2002 parterna erkänner varann, har kommittén för den sociala dialogen till dags dato inte bildats. Den främsta stötestenen är i skrivande stund kraven från den europeiska federationen för offentlig service EUROEDOP att få medverka i den branschvisa sociala dialogen. EPSU har erbjudit det kristna belgiska förbundet för offentliganställda, CCSP (Centrale Chrétienne de Services Publics) en plats i EPSU-delegationen. Något definitivt resultat att rapportera om föreligger dock ännu inte. Representativitetsfrågan och EPSU:s medverkan i den informella dialogen med generaldirektörerna som ansvarar för den offentliga förvaltningen har föranlett långa och kontroversiella diskussioner i EPSU:s styrande organ. EPSU:s styrelse gav i november 2001 den fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning (NEA) mandat att delta i möten med trojkaländernas generaldirektörer för offentlig förvaltning tillsammans med andra fackliga organisationer i syfte att hålla kontakt och utbyta information med generaldirektörerna. Denna lösning skulle gälla till dess en representativitetsstudie för denna sektor gett en klar bild av berörda organisationers representativitet. I november återkom styrelsen till frågan eftersom det danska ordförandeskapet gett EPSU, USSP-CESI och EUROEDOP lika många platser vid mötet i Socialt forum den 26 november, varvid man bortsåg ifrån att USSP-CESI vid det här laget förlorat två av sina största medlemsorganisationer. Den dominerande uppfattningen i styrelsen var att man under sådana omständigheter inte kunde rekommendera ett deltagande, då detta skulle kunna innebära ett de facto-erkännande av två icke representativa organisationer på den fackliga sidan. Denna ståndpunkt framfördes i ett brev till den danske generaldirektören omedelbart efter styrelsemötet. Detta resulterade i intensiva ansträngningar att finna en tillfredsställande lösning på EPSU:s farhågor. Den danske generaldirektören gick med på att avge en förklaring bland annat om att det faktum att en organisation deltog i mötet inte innebär ett erkännande av det sätt på vilket den framtida sociala dialogen ska utformas. I förklaringen betonas vidare den sociala dialogens växande betydelse inom ramen för Amsterdamfördraget, vars bestämmelser påverkar de offentliga tjänsterna i medlemsstaterna, varvid man även erkänner den centrala roll som arbetsmarknadens parter har att spela i ett framtida system för relationerna mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå. EPSU:s särställning skulle vidare illustreras genom den ordning i vilken talarna får ordet och placeringen i salen. ramförallt lovade den danske generaldirektören försöka ordna ett möte mellan generaldirektörstrojkan och företrädare för EPSU. Detta möte skulle ägnas åt att diskutera genomförande inom den statliga sektorn av det övergripande avtalet om distansarbete som träffats inom ramen för den sociala dialogen. På grundval av denna öppning godkände en majoritet av styrelsens medlemmar att en EPSU-NEA-delegation trots allt skulle delta i mötet i Socialt forum. En EPSU-delegation träffade under ledning av generalsekreteraren den 12 december den danske generaldirektören i syfte att för generaldirektörstrojkan lägga fram förslaget om tillämpning inom statsförvaltningen av det branschövergripande avtalet om distansarbete (främst av tidsskäl kunde vi inte få träffa hela trojkan). Vid detta möte uttryckte EPSU önskemål om att stärka den sociala dialogen och generellt att arbetet borde bygga på det gemensamma arbetsprogram som arbetsmarknadens parter på europeisk nivå nyligen beslutat för Denna begäran framfördes av det danska ordförandeskapet till generaldirektörstrojkan i ett brev den 19 december och har därmed formellt förelagts. örslaget vidarebefordrades också till CEEP, då denna organisation har medlemmar också inom den statliga sektorn. Om EPSU lyckas få till stånd separata möten med generaldirektörerna och / eller CEEP om tillämpning av ramavtalet om distansarbete, kunde detta få stor betydelse. ortsatta påtryckningar på kommande trojkarepresentanter måste därför till, om framsteg ska kunna uppnås. 3

8 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) Kampanjen kring arbetstidsdirektivet I november 2001 ställde sig styrelsen bakom kampanjen för tillämpning av arbetstidsdirektivet och man beslutade att dess politiska värde och ekonomiska konsekvenser skulle utvärderas i november Trots en framgångsrik kampanjstart visade det sig att stödet för kampanjen varierade från land till land. Intensiva diskussioner har förts i den fasta kommittén för sociala tjänster och sjukvårdsfrågor. Konstaterades att kampanjen varit lyckad med tanke på de allianser som bildats och vad gäller erkännande av EPSU som en organisation med bred representativitet inom hälso- och sjukvårdssektorn. en med tanke på svårigheterna att samordna arbetet kom den fasta kommittén fram till att kampanjen inte kunde genomföras planenligt. Styrelsen biföll den fasta kommitténs rekommendation om att avsluta kampanjen. an enades dock om att fortsatta bevaka utvecklingen, försöka påverka denna på europeiskt plan genom ES och att analysera kampanjen mer i detalj för att dra lärdomar i syfte att få en sådan kampanj att fungera bättre framöver (se avsnitt III, punkt 1). Offentlig upphandling Översynen av direktiven om offentlig uphandling har fortsättningsvis varit en viktig fråga för EPSU under året (för närmare detaljer, se avsnitt IV punkt 1 i rapporten). Tjänster i allmänhetens intresse EPSU:s styrelse godkände vid sitt möte i juni ett gemensamt ställningstagande som tagits fram av EPSU, Europeiska Transportarbetarefederationen (ET), Europeiska lärarefederationen (ETUCE) och UNI Europa. Det gemensamma inlägget har tillsänts ordföranden i Europeiska framtidskonventet, Valéry Giscard d Estaing och alla ledmöter i konventet (bilaga 2). Arbetsutskottet enades vid mötet den 24 september om förslag till fördragsändringar avseende tjänster i allmänhetens intresse. Denna text hade också stöd av andra berörda branschfederationer inom ES och den har förelagts för ordföranden i konventsarbetsgruppen om styrning, Klaus Hänsch (bilaga 3). Styrelsen beslutade i november att EPSU:s konferens om Tjänster i allmänhetens intresse och konventet den 2 december skulle öppnas för deltagande från frivilligorganisationer (NGO) inom den sociala plattformen CELSIG (europeiska kontaktkommittén för tjänster i allmänhetens intresse) och CEEP (för närmare detaljer, se avsnitt IV punkt 5 i denna rapport). EPSU:s kongress Den 6:e generalförsamlingen uppdrog åt den nya styrelsen att jobba vidare med översynen av EPSU:s stadgar. Stadgearbetsgruppen sammanträdde den 12 och 13 februari och slutförde arbetet med: ördelningsnyckeln för kongressombud, inför 2004 års kongress; Kongressens arbetsordning. Syftet med detta arbete var att få till stånd ett klart och konsekvent beslutsförfarande innan och vid kongressen som är öppet för insyn och som tryggar ett maximalt deltagande för medlemsförbunden. Styrelsen godkände fördelningsnyckeln för kongressombud den 14 juni. Den kommer att användas för att fastställa antalet ombud till kongressen i Stockholm i juni Arbetsutskottet godkände arbetsordningen för kongressen med beaktande av två nordiska ändringsförslag. ördelningsnyckeln för kongressombud och den slutliga versionen 4

9 Verksamhetsberättelse januari december 2002 av kongressens arbetsordning skickades till medlemsförbunden med det allmänna cirkuläret nr 9 (2002). Gender ainstreaming/jämställdhet Styrelsen genomförde ett halvdagsseminarium om jämställdhet den 13 november. Arbetet utfördes i plenum och arbetsgrupper. De främsta slutsatserna från arbetsgruppernas arbete är: En jämlik representation för kvinnor och män inom fackliga organ och på beslutfattande nivå är fortsättningsvis en prioriterad fråga. Att verka för lika lön för likvärdigt arbete är av avgörande betydelse för jämställdheten. Privatiseringen påverkar jämställdheten negativt. Sociala tjänster av god kvalitet är oundgängliga för jämställdheten. ainstreaming-konceptet att jämställdheten ska genomsyra all verksamhet har ännu inte accepterats fullt ut. Information behövs liksom satsningar på ökad medvetenhet för att garantera en bred tillämpning. öreslogs att EPSU tar fram en utbildningsmodul om mainstreaming. Utbyte av goda erfarenheter och benchmarking bör främjas. Ekonomi, medlemskap & personal Översättning av EPSU-dokument Både arbetsutskottet och styrelsen har ingående diskuterat översättningen av handlingar och ett flertal alternativ har studerats ur rättviseperspektiv och med hänsyn till kostnaderna. Beslutades att: EPSU-dokument som kräver beslut av ett av EPSU:s stadgeenliga organ ska finnas på 5 språk (engelska + 4); Stadgearbetsgruppen ska föreslå en ändring av artikel 6.4. i stadgarna att fastställas av nästkommande kongress; Kongressen ska se över medlemsavgiften till EPSU i syfte att bland annat föra in ett översättningskostnadselement för de medlemsförbund som betjänas med översättningstjänster. Styrelsen godkände den ekonomiska berättelsen för 2001 i juni, de interna revisorernas berättelse för 2001 och prognosen för 2002 i november. edlemskap Nedanstående organisationer har anslutit sig till EPSU under året: Royal College of idwives (RC), UK; Landelijke Bediendecentrale Nationaal Verbond voor Kaderpersoneel (LBC-NKV), Belgien. På grundval av artikel 3.2. i EPSU:s stadgar har följande ISKA-medlemmar gått med i EPSU: 5

10 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) Syndicat des Employés, Techniciens et Cades (SETCA), Belgien; Latvian Trade Union Energija, Lettland; Slovak Trade Union of Energy Workers, Slovakien. Sammansättning och fördelningen mellan män och kvinnor Styrelsen har haft 54 ordinarie ledamöter, av vilka 26 var kvinnor och 28 män (48.15% kvinnor). Suppleanterna var 33, 13 kvinnor och 20 män (39.39% kvinnor). 15 länder företräddes av män på båda posterna medan 2 länder hade kvinnor på vardera posten. 2 länder hade en kvinna som ordinarie ledamot och ingen suppleant. 2 länder företräddes av ledamöter från samma förbund som båda var män. Arbetsutskottet har bestått av 23 ordinarie ledamöter, av vilka 10 var kvinnor och 13 män (43.47% kvinnor). Suppleanterna var 17, 11 kvinnor och 6 män (35.29% kvinnor). örändringar inom sekretariatet: Inger Lise R?nning, ansvarig funktionär inom EPSU för jämställdhetskommittén och den fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning, lämnade EPSU av personliga skäl den 31 augusti. Nadja Salson har anställts för att sköta denna tjänst från januari Vincent Hotyat fick fast anställning som utredare / kontaktperson från 1 oktober. Lia Tiberini har anställts som flerspråkig sekreterare med ansvar för samordning av översättningar och arkivering från januari Arbetsutskottet beslutade också att under våren 2003 försöka rekrytera en funktionär för området kommunal och regional förvaltning. 6

11 Verksamhetsberättelse januari december 2002 II. JÄSTÄLLDHETSKOITTÉN 4:e mötet i jämställdhetskommittén den 29 april, Bryssel Viktigaste punkterna på dagorningen: Järmställdhetskommittén (GEC) diskuterade vid sitt möte den 29 april 2002 mellantidsrapporten. Rapporten utgår ifrån EPSU:s handlingsplan för jämställdhet för som antogs av styrelsen den 12 juni Kommittén består av ordinarie styrelseledamöter. Varje valkrets har två ordinarie ledamöter, en kvinna och en man. ör närvarande har 12 av de 14 posterna besatts. Kommittén har haft 4 möten. an arbetar sig systematiskt igenom handlingsplanen. På grundval av handlingsplanen har två jämställdhetscirkulär gått ut till alla medlemsförbund, de fasta kommittéerna inom EPSU och styrelsen: GE nr 1 (2002) tar upp frågan om Gender ainstreaming och GE nr 2 (2002) redogör för Europeiska unionens gällande jämställdhetspolicy. Jämställdhetskommittén har kommit fram till att EPSU för närvarande inte kan bevaka medlemsförbundens jämställdhetsarbete. Det är också svårt att mäta vilken faktisk betydelse EPSU:s policy har. Därför framhölls det att EPSU:s huvudsakliga uppgift består i att föregå med gott exempel, fastställa mål samt tillhandahålla medlemsförbunden information och befintligt material. Deltagandet i jämställdhetskommitténs arbete upplevs vara otillfredsställande. Ett antal förslag till lösningar på detta problem diskuterades. Andra frågor på dagordningen: ISKA:s och ES kampanjer för lika lön; medlemsförbunden uppmanades prioritera målet att krympa löneklyftan mellan män och kvinnor och att ta med denna fråga på sin förhandlingsagenda. Bidrag till arbetet i EPSU:s stadgearbetsgrupp och representationen på kongressen. örslaget om att män och kvinnor bör vara lika representerade på kongressen stöddes. 5:e mötet i jämställdhetskommittén 11 oktober, Bryssel De viktigaste punkterna på dagordningen: ormerna för jämställdhetskommitténs arbete: an enades om att ändra kommitténs sätt att arbeta, åtminstone fram till kongressen 2004, på följande sätt: En ledningsgrupp bestående av ordföranden och vice ordförandena, ska träffas regelbundet och vid behov konsultera samtliga medlemmar skriftligen. Jämställdhetskommittén genomför en temadag (ev. kring flera teman) en gång om året utgörs denna temadag av konferensen som planeras äga rum i juni (se nedan). Detta vore ett bättre sätt att utnyttja befintliga resurser och skulle garantera genomarbetade bidrag inför kongressen. 7

12 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) örberedelser inför jämställdhetssessionen vid styrelsemötet i november (se avsnitt I). Jämställdhetskonferens i juni 2003: Kommittén enades om fyra ämnen: Likalönskampanjen och resolutionen som antogs av EPSU:s avtalskonferens i maj Konferensen ska studera exempel från medlemsförbunden på hur lika lön kan uppnås. Gender mainstreaming. En analys av hittills uppnådda resultat och fastställande av framtida åtgärder. Kommissionens reviderade direktiv om lika behandling. Viktiga punkter i direktivet bör lyftas fram och åtgärder att vidta fastställas. Lämplig uppföljning av arbetet i det europeiska framtidskonventet. Andra frågor på dagordningen: Anne-arie Perret representerar kommittén i EPSU:s resolutionskommitté; vidare representerar honom EPSU på ES kvinnokonferens inför kongressen. Konferensen äger rum i december. Gunhild Johansen deltog i mötet i ES kvinnokommitté den 4 oktober. Jämställdhetskommittén tackade Inma Bernabé från SAP-CC.OO för det arbete hon utfört. Inma ingår inte längre i sitt förbunds styrelse. Detta innebär också att en ny företrädare måste väljas som EPSU:s ordinarie representant i ES kvinnokommitté. 8

13 Verksamhetsberättelse januari december 2002 III. EPSU:s ASTA KOITTÉER 1. Sociala tjänster och sjukvårdsfrågor Kampanj kring arbetstidsdirektivet EPSU har genomfört en kampanj för att få till stånd en skärpning av arbetstidsdirektivet. Det centrala målet för kampanjen var att se till att läkare under utbildning omedelbart omfattas av direktivet. Att jourtjänstgöring ska betraktas som arbetstid, tillräcklig vilotid liksom en fullständig, korrekt och enhetlig tillämpning av direktivet utgör andra viktiga krav. Kampanjen fokuserades till hälso- och sjukvården eftersom denna är vägledande för utvecklingen på arbetstidsområdet, här fastställs prejudikat och denna sektor fungerar som modell för andra yrkesgrupper och branscher. Kampanjen syftade till att stärka direktivet genom förhandlingar och, vid behov, genom ändrad lagstiftning. an beslutade inrikta sig på arbetsgivarna, de anställda, allmänheten och politikerna. De nordiska länderna konstaterades ha en viktig roll i kampanjen eftersom man i allmänhet nått upp i direktivets krav och ofta överträffat dessa. Den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och arbetstagare) som EPSU formellt medverkar i på europeiskt plan, konstaterades också utgöra ett viktigt element i kampanjen. Kampanjstart inför pressen den 14 februari Den grekiske ledamoten av Europaparlamentet Ioannis Koukiadis, Europaparlamentets föredragande för kommissionens genomföranderapport om arbetstidsdirektivet, som nyligen utkommit och Jean Lapeyre, Europeiska fackliga centralorganisationens (ES) biträdande generalsekreterare hade inbjudits som gäster till den officiella starten för EPSU:s arbetstidskampanj som ägde rum på Europeiska ekonomiska och sociala kommittén i Bryssel den 14 februari. EPSU:s generalsekreterare betonade den betydelse långa arbetsdagar har för hälsa och säkerhet inom sjukhussektorn. Ioannis Koukiadis gjorde en koppling mellan arbetstidsdirektivet och dess utveckling till de massiva förändringar som äger rum på arbetsmarknaden. Han ansåg en översyn vara nödvändig och insisterade på följande: Innovation och flexibilitet är nödvändiga men dessa måste gå hand i hand med trygghet. I ett skriftligt uttalande gav kommissionären med ansvar för sociala och arbetsmarknadsfrågor, Anna Diamantopoulou, uttryck för sitt starka stöd för kampanjen att förstärka EU:s arbetstidsdirektiv. 15:e mötet i den fasta kommittén för sociala tjänster och sjukvårdsfrågor, 4 mars, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Beslutet i styrelsen om en kampanj kring arbetstidsdirektivet. ramsteg och budget kommer att utvärderas vid styrelsemötet i november Kampanjmaterialet och webbsajten beskrevs. Kampanjevenemang i de enskilda länderna diskuterades. Liberaliseringen av hälso- och sjukvården inom EU har blivit en aktuell fråga som föranleder oro. Konsekvenserna av EU:s handelspolitik, konkurrensregler och rättsliga överväganden för hälso- och sjukvården beskrevs. ötet åhörde en kort redogörelse för det belgiska ordförandeskapets konferens i Gent om den europeiska intergrationen och hälso- och sjukvården i de enskilda länderna (7-8 december 2001). Kommittén enades om att se till att 9

14 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) EPSU utformar en klar policy för att ifrågasätta liberaliseringen av hälso- och sjukvården i Europa. Jane Lethbridge från utredningsenheten Public Service International Research Unit (PSIRU) talade om EU:s liberaliseringspolicy och hälso- och sjukvården. ötet fick en kortfattad redogörelse för en konferens som ES och EPSU anordnar i Budapest den 2-5 maj om Hälsovård av god kvalitet för alla. Denna konferens anordnas tillsammans med ES grupp som jobbar med sociala trygghetsfrågor och man ska försöka utforma en gemensam resolution att föreläggas för ES styrelse om hälso- och sjukvården och dess framtida finansiering. Utvärdering av konferensen Att utveckla den sociala dialogen inom sjukhussektorn i Europa, 4-5 februari. Det uttalande konferensen utmynnat i liksom resultatet av arbetet i de workshops som genomfördes (och som diskuterade olika aspekter av den fria rörligheten för hälso- och sjukvårdsanställda) presenterades. Det första mötet i task force (som ska bevaka den sociala dialogprocessen) ägde rum den 5 mars. DKK (Danmark) lade också fram ett kortfattat förslag till uppdragsbeskrivning för arbetsgruppen. rågor som gruppen kunde ägna sig åt: ett eventuellt gemensamt uttalande om fri rörlighet för anställda inom hälso- och sjukvården (vägledande principer); arbetsprogrammet för task force för ; temat för nästkommande konferens inom ramen för den sociala dialogen. Andra punkter på dagordningen: Rapport från europeiskt hälsopolitiskt forum EU-kommissionens meddelande om hälso- och sjukvårdens framtid Europeiskt hälsoforum Gastein 16:e mötet i den fasta kommittén för sociala tjänster och sjukvårdsfrågor, 11 oktober, Bryssel De viktigaste punkterna på dagordningen: Beslutades avsluta arbetstidskampanjen. En detaljerad rapport om uppföljningen av den andra konferensen om den sociala dialogen inom sjukhussektorn gavs liksom en presentation av protokollen och dagordningen för mötena i den gemensamma representativa arbetsgruppen ( task force ) - 5 mars, 12 juni, 17 september. Denna task force är numera mycket representativ och håller för närvarande på att bestämma sig för vilka huvudfrågor man önska ta upp på en tredje konferens. Stewart Rouse från Corporate Issues Unit inom hälsovårdsministeriet i England talade om partnerskap, personalens engagemang och möjligheter till befordran. Han gick främst in på nya utbildningsmetoder och utvecklingen av karriärmöjligheterna och fördelarna med en bättre kommunikation mellan arbetsgivaren och de anställda. En rapport från det fackliga seminariet Hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla, som hölls i Budapest 2-4 maj förelades. ES styrelse och EPSU:s arbetsutskott har godkänt den resolution seminariet utmynnat i om Hälsovård av god kvalitet för alla. Kommittén diskuterade hur resolutionen skulle kunna användas i lobbyarbetet. an enades om att skicka den till regeringsföreträdare (se konferensrapporten nedan). EPSU kommer att hålla ett avtalsseminarium i samverkan med EA (Europeiska fackföreningsakademin) och med ekonomiskt stöd från EU-kommissionen. Detta seminarium riktar sig till företrädare för kandidatländerna och äger rum i juni

15 Verksamhetsberättelse januari december 2002 Jiri Schlanger (TUHSSC, Tjeckien) gav en aktuell rapport om utvecklingen inom Europeiskt hälsopolitiskt forum. Dess andra möte den 20 juni hade anordnats av EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd (GD SANCO). Arbetsgrupperna Hälsa och utvidgningen liksom Hälsa och forskning har förelagt prelminära rapporter. GD SANCO gav aktuell information om Europeiska kommissionens initiativ på folkhälsoområdet. an enades om att utse Jiri Schlanger som suppleant för EPSU vid hälsopolitiskt forum. Kommittén informerades om dagordningen för nästa möte i hälsopolitiskt forum som skulle hållas den 22 november Utvärderingen i halvtid av handlingsplanen på området sjukvård och sociala tjänster. an beslutade att EPSU bör göra någonting i samband med Europeiska handikappåret Vidare åhördes rapporter om: EPSU-seminariet om den sociala dialogen i samband med Europeiskt hälsoforum GASTEIN; EPSU:s deltagande i den hälsokonferens som anordnats av ADEDY, i Tessaloniki, Grekland för hälsovårdsförbunden på Balkan; Dagordningen för ISKA:s hälsovårdsarbetsgrupp (HST); EPSU:s deltagande i ett seminarium vid Europeiskt socialt forum i lorens om hälsa och trade creep, som innebär att handelspolitiken smyger sig in på andra områden. öten som genomförts av medlemmarna i den fasta kommittén Den gemensamma arbetsgruppen för den sociala dialogen har träffats vid fyra tillfällen (5/3/02, 12/6/02, 17/9/02, 10/12/02). Gruppen diskuterar främst tre frågor: Rekrytering. Identifiering av behov av färdigheter Den åldrande arbetsstyrkan Kommitténs sammansättning och könsfördelningen Kommittén har bestått av 31 ordinarie ledamöter, av vilka 17 är kvinnor och 14 män (54.8 % kvinnor). Suppleanterna var 24, av vilka 12 var kvinnor och 12 män (50% kvinnor). 3 länder företräds av män på båda posterna medan 7 länder har kvinnor både som ordinarie och suppleant. 3 länder företräddes av en ordinarie kvinnlig ledamot utan suppleant. Karen Jennings (UNISON, UK) valdes till ordförande för kommittén. Bob Abberley (UNISON, UK), den avgående ordföranden, avtackades på vägnar av kommitténs medlemmar, medlemsförbunden och sekretariatet för hans insatser under de gångna 5 åren. Lisa Di Paolo Sandberg (Kommunal, Sverige) valdes till vice ordförande i den fasta kommittén. Att utveckla den sociala dialogen inom sjukhussektorn i Europa, konferens anordnad av EPSU/CER/CEEP/DKK, 4-5 februari, Bryssel Arbetsmarknadens parter inom sjukhussektorn i Europa (EPSU, CER-EP och CEEP), höll en konferens om Att utveckla den sociala dialogen inom sjukhussektorn i Europa, den 4-5 februari. Konferensen konstaterade i sina slutsatser: I syfte att stötta utvecklingen för att få till stånd en social dialog, ställer sig konferensen bakom förslaget att parterna som anordnat konferensen bildar en gemensam representativ arbetsgrupp (task force) för att vidta nödvändiga åtgärder och formulera ett arbetsprogram 11

16 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) som kan ligga till grund för den framtida sociala dialogen ( se vidare rapporten från den fasta kommittén). Hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla - den framtida finansieringen av av hälsooch sjukvården, EPSU/ES-utbildning, 2-4 maj, Budapest EPSU, anordnade tillsammans med Europeiska fackliga samorganisationen (ES) en gemensam konferens med rubriken Hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla den framtida finansieringen av hälso- och sjukvården i Budapest 2-4 maj Konferensen skulle ta fram ett utkast till resolution om det växande inflytande som EU:s policy och rättsakter har för hälso- och sjukvården inom EU. Konferensen skulle komma fram till allmänna rekommendationer för att värna principen om universell tillgång och solidaritetsprincipen. EPSU och ES har tänkt sig att resolutionen ska utgöra en grund för framtida mer detaljerade uttalanden i den europeiska hälsopolitiska debatten. Konferensen diskuterade ett prelminärt utkast till resolution som tagits fram av sekretariaten. Deltagarna jobbade i arbetsgrupper fram en ny version av resolutionen. Detta nya utkast skickades sedan ut till ledamöterna i EPSU:s fasta kommitté för sociala tjänster och sjukvårdsfrågor och till medlemmarna i ES sociala trygghetskommitté som så fick tillfälle att ytterligare utveckla resolutionen. Resolutionen har antagits av EPSU:s arbetsutskott (24 september) och ES exekutivkommitté (9-10 oktober) (bilaga 4). I dokumentet konstateras en växande obalans mellan uppfattningen att hälso- och sjukvården är en befogenhet för de enskilda länderna och verkligheten som innebär att antalet politiska beslut och rättsliga instrument från EU ökar snabbt och inkräktar på denna. Den ökande betydelse som EU:s konkurrenslagstiftning, handelspolitik och det demografiska trycket har innebär att principen om fri rörlighet inom hälso- och sjukvården tillämpats i ökande utsträckning. Dokumentet understryker att principen EU-medborgarnas allmänna rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet borde prägla den hälsopolitiska utvecklingen på EU-nivå. Dokumentet ställer sig frågande till EU-kommissionens nyligen utkomna meddelande om Hälso- och sjukvårdens framtid och den starka betoningen av det demografiska trycket. 12

17 Verksamhetsberättelse januari december Stats- och europeisk förvaltning 17:e mötet i den fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning, 24 maj, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Kommissionen gick ut med en ny anbudsinfordran den 3 maj för att slutföra studierna om den branschvisa sociala dialogen. Den statliga sektorn omfattas av denna upphandling och är ett område som ska prioriteras. Det danska finansministeriet och CU (Centralorganisationen för statsanställda i Danmark) har beställt en studie Den sociala dialogen på den statliga arbetsmarknaden inom EU. Denna studie presenterades vid mötet i Socialt forum under danskt ordförandeskap under hösten. Utvärdering av resultatet av det belgiska ordförandeskapet. Den allmänna uppfattningen var att mötet med generaldirektörerna ägt rum på EPSU:s villkor, också tack vare det viktiga stödet från det belgiska medlemsförbundet. Den belgiske generaldirektören avgav en förklaring om att den fackliga representationen vid de informella mötena inte innebär något prejudikat avseende den framtida sociala dialogen. De fackliga organisationerna uppmanades bidra till arbetet i de grupper som jobbar med frågor rörande mobilitet, mänskliga resurser och förvaltningsreformer, konsekvenserna av ett e-styre för arbetsplatsens organisation. Andra punkter på dagordningen: Inlägg inför de spanska respektive danska EU-ordförandeskapen Diskussion on mänskliga resurser och förvaltningsreformer Rapport från EIPA-konferensen e-styrning: från policy till praktiskt arbete, november 2001 Interimistisk rapport av CSE-D (Coopération Social Européenne Développement) om pensioner och rörlighet för statstjänstemän. 18:e mötet i den fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning, 21 oktober, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Rainer Plassmann. generalsekreterare i CEEP, det europeiska centret för företag med offentligt ägande och företag av allmänt ekonomiskt intresse talade vid mötet om frågan: Har CEEP 1 en roll att spela i den sociala dialogen på statsförvaltningens område? CEEP var tidigare den europeiska organisation som företrädde de stora statsägda företagen. Bland medlemmarna återfinnes nu ett flertal ministerier (Danmark och inland t.ex), som fungerar som oberoende arbetsgivare inom vissa sektorer inom EPSU:s organisationsområde. På branschnivå är CEEP sannolikt den mest representativa arbetsgivareorganisationen på områdena lokaltrafik, sjukhus och utbildning. CEEP företräder ett antal arbetsgivare inom kommunala och regionala myndigheter och kommissionen vill gärna att CEEP deltar aktivt i den branschvisa sociala dialogen. ör detta ändamål skulle CEEP vara tvungen tillskapa en särskild (under) struktur men man önskar inte undergräva sin roll inom den övergripande sociala dialogen. 1 CEEP är en av partnerorganisationerna inom den branschövergripande sociala dialogen, vid sidan av UNICE och ES 13

18 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) CEEP anser att det, med tanke på framtiden, är viktigt att särskilja sig från UNICE och att betona / stärka sin roll som europeisk arbetsgivare inom den offentliga sektorn och på området tjänster i allmänhetens intresse. Samarbete med generaldirektörerna under spanskt och danskt EU-ordförandeskap. Generaldirektörerna i trojkan träffade de fackliga organisationerna den 13 juni EPSUdelegationen överlämnade till generaldirektörerna EPSU:s policydokument om livslångt lärande som avtalskonferensen den maj 2002 utmynnade i. EPSU-delegationen tog vidare upp frågan om situationen avseende ansökarländerna vad gäller den sociala dialogen. Den 2:a kvalitetskonferensen anordnad av det danska EU-ordförandeskapet ägde rum i Köpenhamn den 2-4 oktober Cirka personer deltog. EPSU och våra danska medlemsförbund hade ett informationsstånd vid konferensen (liksom Eurofedop). ötet i Socialt orum skulle äga rum den 26 november. Den danske generaldirektören tilldelade EPSU, CESI och Eurofedop lika många platser vid mötet i orum. De danska EPSUförbunden protesterade men inbjudan hade då redan gått ut. Därför ansåg vi att det var ännu viktigare att EPSU-delegationen var så representativ som möjligt. an enades om att vid detta tillfälle överlämna rapporten från seminariet i Krakow till generaldirektörerna. Handlingsplanen för håller på att uppdateras, vid vårmötet 2003 ska kommittén analysera resultaten, vad som återstår att göra och planera inför tiden efter kongressen Som en uppföljning av seminariet i Krakow om örändringar inom den statliga sektorn i CÖEländerna och den fackliga utvecklingen (28 30 juni) (se avsnitt IV punkt 3 i denna rapport), rekommenderades följande: Det italienska EU-ordförandeskapet uppmanas göra utvidgningen till tema för mötet i Socialt orum hösten 2003; Kommittén bör följa det bilaterala samarbetet mellan EPSU-förbund inom EU och i ansökarländerna. EPSU:s utvidgningsarbetsgrupp har påbörjat detta arbete; sekretariatet skickar ut information; Särskild uppmärksamhet bör ägnas tullens anställda och utvidningen mot bakgrund av det arbete EPSU utfört i början av 1990-talet. Kommitténs sammansättning och fördelningen mellan män och kvinnor Kommittén har haft 28 ordinarie ledamöter av vilka 10 var kvinnor och 18 män (35.57% kvinnor). Suppleanterna är 21 och av dessa var 8 kvinnor och 13 män (38.09% kvinnor). 9 länder har utsett män på båda posterna medan 3 länder haft kvinnor både som ordinarie och som suppelant. 1 land har en kvinna som ordinarie ledamot utan suppleant. 1 land företräds av delegater från samma förbund och båda är män. 14

19 Verksamhetsberättelse januari december Kommunförvaltning Den fasta kommittén har under 2002 koncentrerat sig på två ämnen. Dels (de bristande) framstegen inom den sociala dialogen, dels frågan om offentligt - privat partnerskap och utvecklingen på detta område. Den sociala dialogen: den studie som utförts av universitetet i Leuven/Louvain om arbetsgivarnas och de fackliga organisationernas representativitet inom kommunal och regional förvaltning offentliggjordes i februari Studien kom fram till att EPSU är den enda representativa europeiska fackliga organisationen på kommunförvaltningens område. EPSU och CER:s arbetsgivareplattform tog då kontakt med kommissionen och upprepade vår begäran om inrättande av en kommitté för den branschvisa sociala dialogen. öten med kommissionstjänstemän har ägt rum den 3 juli och den 11 December. Kommissionen erkänner visserligen att EPSU är den enda representativa europeiska fackliga organisationen inom kommunerna men vill ändå ha med andra fackliga organisationer. På grund av detta har inrättandet av den kommitté för den branschvisa sociala dialogen fördröjts. Delegationerna från EPSU och CER-EP har försökt uppnå en överenskommelse om distansarbete. Ett flertal förhandlingsträffar har ägt rum. EPSU tog i oktober kontakt med arbetsgivarna för att föreslå att man skulle ställa sig bakom det övergripande avtalet om distansarbete som träffats av ES med UNICE/CEEP. Överläggningarna har ännu inte avslutats. Den andra stora frågan gäller hur den privata sektorn inkräktar på området offentliga tjänster. Denna fråga har diskuterats ur flera olika synvinklar och man har dragit igång ett projekt för utbyte av erfarenheter, information om kampanjer och för att fastställa vilken europeisk lagstiftning och policy som gynnar en sådan utveckling. Projektets ledningsgrupp sammanträffade med utredningsenheten Public Services International Research Unit vid universitetet i Greenwich den 30 oktober Projektet kommer igång under :e mötet i den fasta kommittén för kommunförvaltning, 23 maj, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Rapporter om EPSU:s kampanjer kring direktiven om information och samråd, offentlig upphandling (se ovan) liksom ramdirektivet om offentliga tjänster. Ett brandförsvarsmöte som ska anordnas av det brittiska förbundet BU för att behandla frågan om EU:s regler för brandsäkerheten på hotell, i tunnlar liksom den Europeiska brandsäkerhetsmyndigheten har skjutits upp till 2003, p g a den lönekonflikt som BU var ute i EPSU har stött BU. Uppföljning av EPSU-seminariet om kollektivavtalsförhandlingar för förbund i Centraloch Östeuropa den oktober Vikten av att engagera företrädare för berörda förbund i kommitténs arbete framhölls. Transnationella företag inom området offentliga tjänster. Offentligt/privat partnerskap / Offentligt finansieringsinitiativ (se ovan). Den sociala dialogen. Rapporter bl a om den övergripande sociala dialogen. edlemmarna var överens om att offentliga arbetsgivare som inte är med i CEEP också borde tillämpa direktivet om distansarbete t.ex. Uppdatering av arbetsprogrammet man enats om med CER:s arbetsgivareplattform. Partsrelationerna inom kommunal och regional förvaltning i länderna i Central- och Östeuropa bör finnas med; arbetet med moderniseringen inom offentliga tjänster bör fortsätta liksom med frågan om arbetsorganisation och jämställdhet (lika löner). 15

20 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) Rapport om läget i förhandlingarna mellan EPSU och CER:s arbetsgivareplattform om distansarbete. örberedelser inför avtalskonferensen på kommunförvaltningens område i juni. Kommitténs arbetsmetoder i syfte att engagera fler i arbetet och se till att medlemmarna är bättre förberedda inför diskussionerna, en viktig fråga för framtida överläggningar är pensionerna. Konsekvenserna av WTO/GATS på kommunförvaltningens område och ISKA:s arbete. 17:e mötet i den fasta kommittén för kommunförvaltning, 18 oktober, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Anförande om möjligheterna att överföra pensionsrättigheter av Thierry Christopoul från European Association of Public Pension Institutions (Europeiska organisationen för offentliga pensionsanstalter), som samlar ett antal pensionsfonder och pensionsorganisationer som förvaltar kommunalanställdas pensioner. Rapporter om upphandling, konflikter på kommunförvaltningens område i diverse europeiska länder, ramdirektivet om offentliga tjänster och tjänster i allmänhetens intresse och konventet. ortsatt diskussion om arbetsmetoder. Rapport från arbetsutskottet om projektet Offentligt-privat partnerskap. En representant för det brittiska förbundet Unison informerade om den verkligen offentliga kampanjen och de olika vinklar studien betraktar. Rapporter om ett antal möten med kommissionen om den sociala dialogen (för att lösa representativitetsfrågan). Arbetsprogrammet för den framtida kommittén för den sociala dialogen, dess arbetsordning och EPSU-delegationens sammansättning diskuterades. EPSU har föreslagit att CER EP ska godkänna det övergripande avtalet om distansarbete. Presentation av EPSUCOB@-nätverket. örberedelser inför EPSU-kongressen Könsfördelningen Kommittén har haft 26 ordinarie ledamöter, 5 kvinnor och 21 män (19,23 % kvinnor). Av de 20 suppleanterna var 6 kvinnor och 14 män (30% kvinnor). 9 länder hade utsett män till båda posterna medan 1 land haft kvinnor på båda posterna. 1 land har en kvinnlig ordinarie ledamot och ingen suppleant. 5 länder företräddes av samma förbund och både ordinarie ledamöter och suppleanter var män. Ett land har haft ombud från samma förbund som båda varit kvinnor. inn Baerland avgick från NK och följaktligen som ordförande för kommittén (8 november). Han avtackades för sina insatser för kommittén. Al Butler, Impact, Irland valdes till ordförande. Han var dessförinnan vice ordförande. John Dupont, OA, Danmark valdes till vice ordförande. Almuth ischer, Verdi, Tyskland kvarstod som vice ordförande. EPSU:s avtalskonferens för kommunal och regional förvaltning, 11 juni 2002, Bryssel Konferensen åhörde anföranden av Sinead O Tiernan, om ES kampanj för lika löner och av Emanuel ermet, om ES / ETUI:s arbete med ES-riktlinjer för lönesamordning. Relevant utveckling i de enskilda länderna diskuterades liksom tänkbara frågor att ta upp i den europeiska sociala dialogen på kommunförvaltningens område. Inläggen visade att förbunden är oroade av (angreppen mot) pensioner och moderniseringen av offentliga tjänster. lera 16

21 Verksamhetsberättelse januari december 2002 förbund berättade om förestående konflikter i och med att regeringarna och arbetsgivarna intar en allt tuffare attityd. 17

22 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) 4. Allmännyttiga verk Willie Cremins, vice ordförande i den fasta kommittén dog oväntat den 26 oktober. Willie var generalsekreterare i ESBOA, Irland. Han efterlämnar hustru och 4 barn. edlemmarna mindes Willie och hans positiva insatser, att han aldrig glömde de övergripande målen, hans arbete med att bygga upp en europeisk fackföreningsrörelse, hans humor och hans outtröttliga stöd för jämställdheten. De dominerande frågorna för kommittén har varit den inre marknaden för el och gas, den sociala dialogen och liberaliseringen på vattenområdet. EPSU har utgjort den viktigaste kritiska rösten mot den inre marknaden för el och gas på europeisk nivå. EPSU anordnade ett möte med kommissionär De Palacio den 18 april och vi har haft ett flertal möten med Claude Turmes, Europaparlamentets föredragande för de reviderade förslagen till direktiv avseende den inre marknaden för el och gas. Den konservative spanske ministern vägrade träffa oss, EPSU träffade den danska statssekreteraren den 6 november. Rådet fastställde sin ståndpunkt den 25 november, och denna var mer i linje med EPSU:s syn än Europaparlamentets syn på öppnande av marknaden och åtskillnad. Utredningar som EPSU utfört och som presenterades vid den konferens, som anordnats tillsammans med EU-kommissionen och som kommissionär De Palacio öppnade den 9 juli 2002 i Bryssel, visade att jobb nu gått förlorade inom elsektorn. EPSU har deltagit i demonstrationer som medlemsförbunden anordnat i rankrike (3 oktober) och i Tyskland (20 november) liksom ett flertal konferenser, bl a inom Internationella atomenergiorganet (7 februari) och lorens-forumet med tillsynsmyndigheter och kommissionen (18-19 oktober). 17:e mötet i den fasta kommittén för allmännyttiga verk, 16 april, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Rapporter om arbetskonflikter i flera länder, EPSU:s deltagande i energikonferenser, Europeiskt forum för energi och transport samt de transnationella företagens verksamhet på det allmännyttiga området samt arbetet i Europeiska företagsråd. Diskussion om synen på förslagen avseende en inre marknad för elektricitet och gas. Rapporter från möten med Claude Turmes (föredragande) och kommissionär De Palacio. EPSU:s ståndpunkt fastställdes. Viktigaste punkter: nej åtskillnad av ägande liksom juridisk åtskillnad, nej till öppnande av marknaden 2004 för hushållen; krav på rådgivande organ inom tillsynsmyndigheterna; allmänhetens intresse måste vägas in i samband med fusioner och förvärv; krav på rapportering om sysselsättning, löner och arbetsvillkor samt färdigheter. Diskussion om ett energikapitel i det europeiska fördraget. Vidare diskuterades försörjningstrygghet, energidialogen mellan EU och Ryssland samt de sociala konsekvenserna av utsläppshandeln. Den sociala dialogen (se även separat avsnitt). Rapport om utvecklingen i de övergripande förhandlingarna om distansarbete. Erhard Ott utsågs till EPSU:s vice ordförande i kommittén för den branschvisa sociala dialogen. Rapport om framstegen i den branschvisa sociala dialogen med Eurogas (se särskilt avsnitt). Beslut prioritera kampen mot en liberalisering av vattensektorn framom en social dialog med Eureau. 18

23 Verksamhetsberättelse januari december 2002 Rapport om avsaknaden av framsteg i den sociala dialogen inom avfallssektorn och i synnerhet med EAD, avfallsföretagens europeiska sammanslutning. örberedelser inför avtalskonferens för elsektorn den 10 juni. 18:e mötet i den fasta kommittén för allmännyttiga verk, 30 september, Luxembourg De viktigaste punkterna på dagordningen: Rapporter om diverse aktiviteter med deltagande av företrädare för EPSU, såsom möte med kommissionär De Palacio (18 april); inget möte med den spanske ministern samt försök att träffa den danske energiministern, möte anordnat tillsammans med kommissionen den 9 juli. Rapport om Europeiskt energi- och transportforum. Det första mötet ägde rum den 8 oktober. Bertil Dahlsten och Giacomo Berni representerade EPSU. Rapport om de transnationella företagens verksamhet och europeiska företagsråd inom det allmännyttiga området. Anförande av Claude Turmes, föredragande för direktivet om en europeisk energipolitik, i vilket hann belyste de viktigaste frågorna. En rapport om försörjningstryggheten gavs samt om kommissionens bevakning av frågan. Ställningstaganden om direktivet om utsläppshandel och direktivet om kraftvärmeproduktion godkändes. Rapport om utvecklingen inom den övergripande sociala dialogen samt avtalet om distansarbete. Beslut föreslå för Eurelectric att godkänna avtalet och att strikt bevaka dess tillämpning. Rapport om framsteg i den sociala dialogen med Eurelectric och Eurogas (se även särskilda avsnitt). Diskussion om bristande intresse för kampanjen mot liberalisering av vattensektorn. Diskussion om uppföljning av avtalskonferensen för elsektorn med fokus på normer (minimi eller ej), krav och fackliga rättigheter. Beslut diskutera satsning på lika löner med Eurelectric. Presentation av EPSUCOB@-nätverket. EPSU-konferens om utsläppshandel, 22 november EPSU anordnade konferensen med ver.di för att lyfta fram de sociala konsekvenserna av EUkommissionens förslag avseende utsläppshandel. Huvudtalare var Europaparlamentets föredragande Bernt Langen. EPSU:s systerfederation, ECE, var med om att organisera konferensen. Könsfördelningen: Kommittén hade 29 ordinarie ledamöter, av vilka 3 var kvinnor och 26 män (10,34 % kvinnor). Suppleanterna var 21 och av dessa var 3 kvinnor och 18 män (14,29% kvinnor). 17 länder hade utsett män till vardera posten medan 1 land företräddes av två kvinnor. 1 land hade utsett en kvinna som ordninare ledamot och ingen suppleant. I 5 länder kom båda företrädarna från samma förbund och båda var män. Willie Cremins, kommitténs vice ordförande dog den 26 oktober Kommitténs ordförande är nu Giacomo Berni, CGIL-NLE, Italien och vice ordförande är Sven Bergelin, Verdi, Tyskland och Bertil Dahlsten, SEKO, Sverige. Den sociala dialogen inom elområdet Elektricitetsbranschen är fortfarande den enda sektor inom EPSU, inom vilken en kommittén för den branschvisa sociala dialogen redan har inrättats med arbetsgivarna (Eurelectric). 19

24 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) Parterna har haft ett omfattande arbetsprogram med ett flertal arbetsgruppsmöten och två plenarsammanträden (26 mars och 6 december). Studie om livslångt lärande. Ett flertal arbetsgruppsmöten har ägt rum under De slutliga resultaten presenterades vid plenarmötet den 6 december. Rekommendationerna kommer att diskuteras vid ett arbetsgruppsmöte i början av år örslag om en studie kring framtida behov av färdigheter. Kommissionen har gått med på att finansiera ett gemensamt projekt. Den sociala dialogen ska föras ut på företagsnivå genom djupintervjuer i de olika länderna och företagen. Resultaten förväntas föreligga i slutet av örklaring om liberaliseringens sociala konsekvenser för ansökarländerna. En gemensam konferens för arbetsmarknadens parter hölls i Budapest den september. En gemensam förklaring och ett handlingsprogram godkändes av plenarförsamlingen i kommittén för den branschvisa sociala dialogen den 6 december (bilaga 5) (Se också avsnitt IV punkt 3). Jämlikhet och mångfald På grundval av ett förslag från EPSU som en uppföljning av rekommendationerna i en tidigare studie av konsekvenserna för kvinnorna av omstruktureringen inom elsektorn (1998), enades man om att prioritera frågan om jämställdhet och mångfald under Ingen överenskommelse nåddes om att diskutera utsläppshandelns sociala konsekvenser. De fackliga organisationerna hade föreslagit en gemensam hänvändelse till rådsmötet den 9 december med begäran om att skjuta upp beslutet om direktivet och studera de sociala konsekvenserna. Detta sade Eurelectric nej till. Parterna enades om att ställa sig bakom det övergripande avtalet om distansarbete som tecknats av ES/UNICE/CEEP. Erhard Ott, ver.di är numera EPSU:s vice ordförande i den branschvisa kommittén för den sociala dialogen. Han kommer att vara dess ordörande under 2003 eftersom funktionen roterar mellan arbetsgivare- och den fackliga sidan. Den sociala dialogen inom den europeiska gassektorn, Gemensamt seminarium Eurogas/EPSU/ECE 18 april 2002, Bryssel Konferensen behandlade två frågor: En beskrivning av utvecklingen på de europeiska marknaderna för gas efter liberaliseringen; En formell ansökan om inrättande av en kommitté för den branschvisa sociala dialogen inom gasförsörjningen. Parterna gav uttryck för sin vilja att gå in i en formell social dialog. De första förberedelserna för en ansökan (EU-kommissionens frågeformulär, bevis för representativiteten) pågår. Ett arbetsprogram för 2003 kommmer att utformas av sekretariaten (med förbehåll för godkännande av respektive stadgeenliga organ). Vi tror att det första formella mötet inom ramen för den sociala dialogen ska kunna äga rum under EPSU:s avtalskonferens för elsektorn, 10 juni 2002, Bryssel En rapport av Bart Samyn, Europeiska metallarbetarefederationen om hur metallarbetarnas kollektivavtalsnätverk byggts upp diskuterades. Deltagarna redogjorde för utvecklingen i det egna förbundet och om den press den inre marknaden innebär på kollektivavtalen. Diskussionen handlade dock främst om förslag till miniminormer för sektorn och konkreta fackliga krav. Vidare diskuterades i samband härmed vilka påtryckningar som kan användas 20