Europeiska federationen för offentliganställdas förbund VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 7 th EPSU Congress, Stockholm, June 2004 Europeiska federationen för offentliganställdas förbund VERKSAHETSBERÄTTELSE JANUARI DECEBER 2003 Antaget av EPSU:s styrelse den 4-5 arch 2004

2 INNEHÅLLSÖRTECKNING I. EPSU:s styrande organ... 2 ARBETSUTSKOTTET OCH STYRELSEN...2 EKONOI, EDLESSAP & PERSONAL...7 II. JÄSTÄLLDHETSKOITTÉN... 9 III. EPSU:S ASTA KOITTÉER SOCIALA TJÄNSTER OCH SJUKVÅRDSRÅGOR STATS- OCH EUROPEISK ÖRVALTNING KOUNÖRVALTNING ALLÄNNYTTIGA VERK...19 IV. EPSU-PROJEKT PROJEKTGRUPP ÖR UTVIDGNINGEN EA-EPSU:S SEINARIU: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSEKTORN, PARTSRELATIONER OCH ACKETS STRATEGIER I CENTRAL- OCH ÖSTEUROPEISKA LÄNDER, SEPTEBER, BRATISLAVA OENTLIGANSTÄLLDAS ÖRBUND OCH EU: UTANINGAR OCH ÖJLIGHETER ÖR DE BALTISKA STATERNA, RIGA, SEPTEBER OENTLIG UPPHANDLING TJÄNSTER I ALLÄNHETENS INTRESSE OCH EU:S RATIDSKONVENT EPSU:S AVTALSKONERENS, AJ, BRYSSEL EPSU:S WEBBPLATS - NY WEBBPLATS, 1 JULI 25 NOVEBER...28 V. ES/EUROPEISKT ÖRBUND ES 10:E STADGEENLIGA KONGRESS, AJ, PRAG ES STYRELSE BRANSCHÖVERGRIPANDE SOCIAL DIALOG...30 BILAGOR BYGGA UPP ETT DEOKRATISKT IRAK, UTTALANDE O KRIGET I IRAK OENTLIGA TJÄNSTER: ETT KÄRNINSLAG I DEN EUROPEISKA SOCIALA ODELLEN EPSU:S STÅNDPUNKT O KOISSIONENS EDDELANDE O STRATEGIN ÖR DEN INRE ARKNADEN - PRIORITERINGAR A. EPSU/ISKA:S BREV TILL PASCAL LAY, EUROPEISKA UNIONENS HANDELSKOISSIONÄR B. BREV RÅN KOISSIONÄR LAY, 14 APRIL EDLESÖRTECKNING ÖR EPSU:S KONGRESSRESOLUTIONSKOITTÉ REKOENDATION O OLKHÄLSA OCH EU:S SOCIALPOLITIK GEENSA ÖRKLARING RÅN EURELECTRIC (ELINDUSTRINS ÖRBUND) OCH EPSU/ECE O JÄSTÄLLDHET / ÅNGALD GEENSAT UTTALANDE RÅN EURELECTRIC, ECE OCH EPSU OCH SLUTRAPPORT O STUDIEN O LIVSLÅNGT LÄRANDE I ELSEKTORN ARBETSPROGRA ÖR KOITTÉN ÖR BRANSCHVIS SOCIAL DIALOG INO ELSEKTORN KOALITIONEN ÖR ILJÖVÄNLIG OCH SOCIAL UPPHANDLING STRIDSÅTGÄRDER / BUDSKAP O STÖD OCH SOLIDARITET EPSU ÖRTECKNINGAR ÖVER KOITTÉLEDAÖTER ÖRTECKNING ÖVER PERSONAL ÖRTECKNING ÖVER DE VIKTIGASTE DOKUENTEN SO ANTOGS UNDER ÖVRIGA ÖTEN DÄR EPSU:S REPRESENTERADES

3

4 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) I. EPSU:S STYRANDE ORGAN Arbetsutskottet och styrelsen Arbetsutskottet sammanträdde den 18 februari, 24 september and 25 november. Styrelsen sammanträdde den 25 april och november. Kriget i Irak och dess följder överskuggade alla andra politiska diskussioner under året. Styrelsen antog ett uttalande om kriget i Irak (bilaga 1) som återspeglar fackets motstånd till kriget, dess mänskliga kostnad och hotet det innebär i framtiden för multilateral kontroll, Europeiska unionen och hela ellanöstern. Tjänster i allmänhetens intresse, konventet och grönboken (se även avsnitt IV, 3.) Ad hoc-arbetsgruppen sammanträdde den 11 september och 31 oktober. EPSU:s arbete under 2003 inriktades på att påverka arbetet i konventet, i synnerhet för att uppmärksamma betydelsen av tjänster i allmänhetens intresse (SGI). I april begärde styrelsen med kraft att konventets ledamöter skulle acceptera arbetet som utförts av gruppen Socialt Europa, framför allt det konkreta förslaget till en ny artikel I - 3 om unionens sociala mål. I september gjorde arbetsutskottet en utvärdering av utkastet till konstitution. EPSU hade inte uppnått ett av sina viktigaste krav, nämligen att tjänster i allmänhetens intresse (SGI) skulle få konstitutionellt värde, genom att, i synnerhet, införliva tjänster i allmänhetens intresse av god kvalitet bland målen i artikel I - 3 i utkastet till konstitution. Arbetsutskottet var inte fullständigt överens om bedömningen av den nya artikeln III-6. an enades om att sammankalla ett längre möte med ad hoc-arbetsgruppen om tjänster i allmänhetens intresse för att fortsätta diskussionen i syfte att avsluta arbetet med EPSU:s ståndpunkt om tjänster i allmänhetens intresse och utkastet till konstitutionellt fördrag. Arbetsgruppen träffades den 31 oktober och enades om en resolutionstext som skulle läggas fram till styrelsen. Resolutionen inbegriper EPSU:s senaste ståndpunkt om tjänster i allmänhetens intresse /tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) inom ramen för konventet och grönboken om tjänster i allmänhetens intresse. Den beskriver konventets arbete om Europas framtid som ett påtagligt steg mot europeisk integration mot bakgrund av EU:s utvidgning den 1 maj Resolutionen betonar vikten av att hålla fast vid konventets grundläggande arbete och den politiska samstämmighet som uppnåtts. Den fastslår att del III i utkastet till konstitution om genomförandet av politiska åtgärder behöver anpassas till del I och II för konsekvensens skull. I synnerhet behöver begreppet social marknadsekonomi införlivas i de nya artiklarna 69, 70 och 77. Den reviderade artikeln III - 6 anses vara en viktig del av utkastet till konstitution. Subsidiaritetsprincipen betonas för att den lämpligaste förvaltningsnivån (lokal, regional, nationell, europeisk) ska få ansvar att avgöra hur tjänster av god kvalitet ska tillhandahållas inom deras ansvarsområde. Detta omfattar beslut om hur tjänster ska finansieras och organiseras, till exempel internt, med exklusiva eller speciella rättigheter eller andra 2

5 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 möjligheter som samarbete mellan kommuner och lämpliga partnerskapsmodeller för tjänster i allmänhetens intresse/tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Styrelsemötet i november godkände resolutionen Offentliga tjänster: ett kärninslag i den europeiska sociala modellen (slutlig textversion finns i bilaga 2). Resolutionen stöder uttryckligen Philippe Herzogs arbete (föredragande för Europaparlamentets ekonomiska och monetära utskott) om Europeiska kommissionens grönbok om tjänster i allmänhetens intresse. Strategin för den inre marknaden I september godkände arbetsutskott ett dokument om kommissionens strategi för den inre marknaden som publicerades den 7 maj 2003 av GD Inre marknaden. Dokumentet, EPSU:s ståndpunkt angående kommissionens meddelande om strategin för den inre marknaden prioriteringar , identifierar tjänster i allmänhetens intresse, och i synnerhet vatten, som områden för ytterligare avreglering (bilaga 3). EPSU och den Europeiska fackliga samorganisationen (ES) gav sitt stöd till fullbordandet av den inre marknaden som ett instrument för att främja tillväxt, sysselsättning och en högre välfärdsnivå för samtliga medborgare. EPSU håller också med om att de hinder som stoppar den inre marknaden från att fungera optimalt måste övervinnas. Strategin måste ingå i en bredare politik inom den utvidgade Europeiska unionen som grundas på vittomfattande samråd, bland annat med arbetsmarknadens parter på branschövergripande och branschvis nivå. Strategin har publicerats samtidigt som kommissionens grönbok om tjänster i allmänhetens intresse. Den har därför potential att föregripa en del av diskussionen om grönboken, i synnerhet behovet av ett ramdirektiv om tjänster i allmänhetens intresse. EPSU:s ståndpunkt skickades till kommissionär Bolkestein i oktober och EPSU:s generalsekreterare och biträdande generalsekreterare kommer att träffa en representant från GD Inre marknad i januari. Offentlig upphandling (se även avsnitt IV, 2) Översynen av direktiven om offentlig upphandling avslutades i början av december. Både arbetsutskottet och styrelsen arbetade med denna viktiga fråga under hela året. Europaparlamentet antog en text enligt vilken de upphandlande myndigheterna kan beakta social kriterier och miljöhänsyn när de beslutar att tilldela kontraktet till en anbudsgivare. Rådet och kommissionen accepterade dock inte detta. De insisterade på en text som starkt begränsar möjligheterna att ta hänsyn till att rimliga arbetsvillkor" uppfylls, bland annat respekt för gällande kollektivavtal, lika möjligheter, icke-diskriminering, allmän efterlevnad av EU:s social- och sysselsättningspolitiska mål samt policy för hållbar utveckling. WTO/GATS EPSU gick med i kampanjen Stoppa GATS-attacken under 2002 och skrev under uttalandet Shrink or Sink tillsammans med ISKA. 3

6 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) Styrelsen tog kännedom om resultatet av ett gemensamt möte mellan ISKA/EPSU och Pascal Lamy, EU:s kommissionär för handel den 17 februari Delegationen inbegrep: Ylva Thörn, ISKA:s ordförande, Anna Salfi, EPSU:s ordförande, rank Bsirske, ISKA:s vice-ordförande och ledamot av EPSU:s styrelse, Gilbert Lieben, ledamot av EPSU:s styrelse, Hans Engelberts och ike Waghorn, ISKA:s generalsekreterare respektive ISKA:s biträdande generalsekreterare samt Carola ischbach- Pyttel och Jan Willem Goudriaan, EPSU:s generalsekreterare och vice generalsekreterare. ötets mål var att redogöra för ISKA/EPSU:s oro över förhandlingarna om GATS (allmänna tjänstehandelsavtalet) inom Världshandelsorganisationen (WTO): Det skydd som artikel I 3 i GATS påstås ge offentliga tjänster innehåller nyckeltermer utan någon definition. I en WTO-tvist mellan medlemsstater skulle detta kunna leda till ett WTO-avgörande som öppnar offentliga tjänster för privata, även multinationella, företag. GATS kräver inte privatiseringar men ökar trycket på regeringar att privatisera. En regerings möjlighet att reglera säkerhetsaspekter hotas. Regeringar kan fortsätta att reglera, men en protest från en eller flera andra medlemsstater kan resultera i att deras legitima reglering anses vara mer betungande än nödvändigt för handeln. De måste då ändraå/avlägsna regleringen eller drabbas av repressalier från det land eller de länder som har klagat. ånga lägre förvaltningsnivåer har gett uttryck för sina farhågor, både vad gäller de egna möjligheterna att delta i budförfarandet och avtalets eventuella inverkan på de många tjänster som sådana förvaltningar tillhandahåller. GATS-förhandlingarna genomförs i tysthet i de flesta medlemsstater. Utvecklingsländer tvingas ofta av Världsbanken, IV och regeringarna i Nord, genom deras stöd program, att liberalisera, privatisera och avreglera sina offentliga tjänster; Arbetstagares tillfälliga förflyttning mellan länder för att tillhandahålla tjänster är en av de handelsformer som täcks av GATS ( leveranssätt IV ). Visserligen kan detta innebära fördelar för utvecklingsländerna (ur ekonomisk synvinkel och för kompetensutvecklingen), men det kan också leda till att viktiga yrkesgrupper som lärare, sjuksköterskor, etc. lämnar länderna. Dessa personer har ofta inte några arbetstagar/fackliga rättigheter i värdlandet och ingen rätt till de pengar som de är tvungna att betala in till pension, försäkring och andra trygghetssystem. Efter denna diskussion gav kommissionär Lamy också ett detaljerat skriftligt svar på punkterna ovan (bilaga 4a + 4b). EPSU uttryckte sitt stöd för hänvisningen till GATS-förhandlingarna i ES aktionssprogram som antogs vid den 10:e ES-kongressen i Prag. I punkten förbinder sig ES att tillsammans med de globala fackliga organisationerna, ILO och andra internationella organisationer, föra kampanj och driva på för att grundläggande arbets- och miljönormer ska respekteras, att offentliga tjänster formellt utesluts från GATS-avtalet, i synnerhet sjuk- och hälsovård, vatten och annan väsentlig samhällsservice, samt regeringars rätt att reglera sådana sektorer utan att det leder till protester under GATS-avtalet. Handlingsprogrammet kräver fullständig demokratisk insyn i GATS-förhandlingarna och stöder begäran om att GATS-förhandlingarna ska avbrytas om inte dessa krav uppfylls. GATS-förhandlingarna strandade i slutet av september i Cancun, huvudsakligen på grund av den ståndpunkt som intagits av utvecklingsländer, frivilligorganisationer och internationella fackliga organisationer. I nuläget är det inte klart hur och i vilken form förhandlingarna om GATS kommer att återupptas. 4

7 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 Branschvis social dialog Utvecklingen av den branschvisa sociala dialogen var en återkommande punkt på dagordningen. I avsikt att bryta dödläget inom kommunal förvaltning godkände arbetsutskottet i september en modell som föreslagits av Europeiska kommissionen i ett brev från generaldirektör Odile Quintin, GD Sysselsättning och sociala frågor. EPSU gick med på att låta två platser i sin delegation gå till CCSP, Belgien, och NAC-CTC, rankrike. Ytterligare en plats kommer att gå till ett fackförbund i de framtida EU-medlemsländerna (Slovakien). EPSU kommer att samordna hela den fackliga delegationen. Överenskommelsen gjorde det möjligt att formalisera kommittén för branschvis social dialog inom kommunal förvaltning. Den kommer formellt att påbörja sitt arbete den 13 januari 2004 (ytterligare information finns i avsnitt III. 3.). Utsikterna att gå framåt med den sociala dialogen inom statsförvaltningen ägnades stor uppmärksamhet av arbetsutskottet och styrelsen under hela året. Det tyngst vägande skälet var fortfarande att EPSU inte kunde acceptera ett deltagande på jämlik fot med USSP- CESI och EUROEDOP under mötena för social dialog, även om de är informella. Under styrelsens möte i april välkomnades EPSU:s och ADEDY:s gemensamma initiativ att organisera en konferens den 17 maj i Aten med stöd från Greklands minister för offentlig förvaltning. rågan fanns med på dagordningen för arbetsutskottet i september och styrelsen i november för att fastställa EPSU:s inställning till de planerade aktiviteterna under det italienska ordförandeskapet. Styrelsen förnyade sitt beslut från april och uteslöt EPSU:s deltagande vid ett planerat möte med generaldirektörerna och andra organisationer. Tack vare stöd från de italienska medlemsförbunden var det möjligt för en delegation från EPSU att träffa den italienske ministern azella den 19 november samt generaldirektör Naddeo den 4 december. Vid båda mötena togs frågan om representativitet inte bara upp, utan möttes av förståelse från dessa italienska samtalspartners. EPSU-delegationen förklarade att man önskade inleda en dialog om livslångt lärande (ytterligare information finns i avsnitt III, 2.). Egen representativitetsstudie EPSU:s och Europeiska fackföreningsinstitutets studie om representativitet avslutades i november. En preliminär presentation av studien gjordes till arbetsutskottet i september av Reiner Hoffmann och Judith Kirton-Darling från Europeiska fackföreningsinstitutet. Studien kommer att skickas ut till EPSU:s medlemsförbund, ES, kommissionen, andra EUinstitutioner, arbetsmarknadsparter samt arbetsforskningsinstitut. EPSU:s kongress 2004 örberedelserna av EPSU:s kongress går framåt. Arbetsutskottet och styrelsen har fått regelbundna lägesrapporter om förberedelserna. Resolutionskommittén (medlemsförteckning i bilaga 5) sammanträdde den 7 mars, 7 maj och 25 september. Den studerade de ändringsförslag som inkommit till resolutionerna från styrelsen till kongressen och gav rekommendationer till styrelsen. 5

8 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) Stadgearbetsgruppen Stadgearbetsgruppen sammanträdde den 14 april och 26 september. Ändringsförslagen till stadgarna presenterades för styrelsen under dess möte i november. Viktiga frågor som ännu inte har besvarats gäller tolkspråk vid EPSU:s stadgeenliga möten, samarbetsavtalet EPSU ISKA och valkretsarnas framtida indelning. Kongressresolutionskommittén Styrelsen diskuterade resolutionsförslagen vid sitt möte i november and godkände de slutgiltiga utkasten till R. 4 (jämställdhet) och R. 5 (offentliga tjänster i en utvidgad Europeisk union). R. 1 om offentliga tjänster har reviderats mot bakgrund av diskussionen i styrelsen. R. 2 (kollektivavtal) och R.3 (pensioner) har också ändrats igen och studeras av resolutionskommittén. Resolutionskommittén sammanträdde den 7 mars, 7 maj och 25 september. 6

9 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 Ekonomi, medlemskap & personal I november godkände styrelsen den ekonomiska rapporten för 2002, medlemmarnas revisionsberättelse för år 2002, prognosen för 2003 samt den provisoriska budgeten för Sponsring Vid mötet i april studerade styrelsen en framtida policy att ge ekonomiskt stöd för att underlätta deltagandet av fackliga representanter från blivande EU-länder i Central- och Östeuropa i EPSU:s stadgeenliga kommittéer. Denna diskussion var nödvändig på grund av ändringar i indexeringssystemet (ISKA:s system, men används även av EPSU) som innebär att fler länder blir berättigade till sponsring, ISKA:s ekonomiska problem och den minskning som har följt av ISKA:s anslag för detta ändamål. Styrelsen enades om att det fanns behov av att se till integrationsaspekten, erkände att det fanns behov av en solidaritetsöverföring från Väst- till Östeuropa och betonade att programmet för ekonomiskt stöd måste ses i ett bredare perspektiv som återspeglar de allmänna politiska/ekonomiska behov som finns i en utvidgad Europeisk union. Styrelsen enades om att stå för: Valkretsbaserade stadgeenliga möten: maximalt belopp upp till 850 euro för en ordinarie ledamot per valkrets från ett land under 100 % på ISKA:s index. Landbaserade stadgeenliga möten: maximalt belopp 500 euro för resa och uppehälle för 1 ordinarie ledamot per land på eller under 50 % av ISKA:s index. Detta arrangemang kommer att utvärderas regelbundet. edlemskap öljande organisationer har gått med i EPSU under årets gång: Christelijke Centrale van de Openbare Diensten (CCOD) Centrale Chrétienne des Services Publics (CCSP), Belgien; Syndicat Libre de la onction Publique (SLP), Belgien. I enlighet med artikel 3.2 i EPSU:s stadgar gick följande ISKA-medlemmar med i EPSU: National ederation of Energy Workers (NE), Bulgarien Local Industry and unicipal Workers Union 2000 (HVDSZ 2000), Ungern Independent Trade Union of Workers of the Electro-Economy of acedonia (SSES), akedonien ederatia Energia ileniului III (E III), Rumänien Slovak Trade Union of Culture and Social Organisations (SOZKaSO), Slovakien Trade Union of Workers in Culture and Nature Protection (TUCNP), Tjeckiska republiken Lithuanian Trade Union of Energy Workers (LTUEW), Litauen Independent Trade Union ederation in Water and Sewage, Rumänien 7

10 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) öljande förbund har begärt att lämna EPSU: örbundet för civilanställda inom försvaret, (CE - orsvarets civil-etat), Danmark Trade Union of All Inspectors Working in Public Enterprises & Institutions (DENET- SEN), Turkiet AICUS S-sektionen, Storbritannien öljande förändringar ägde rum i sekretariatet: Vincent Hotyat, anställd som utredare/kontaktperson lämnade organisationen den 28 februari. Tjänsten innehas av Richard Pond sedan januari. I början av januari 2003 började Nadja Salson arbeta för EPSU:s sekretariat, med ansvar för jämställdhetskommittén och fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning. Samtidigt började Lia Tiberini, flerspråkig sekreterare som har hand om förmedling av översättningsarbete och arkivering. Penny Clarke började arbeta som politisk sekreterare för fasta kommittén för kommunförvaltning den 23 juni. 8

11 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 II. JÄSTÄLLDHETSKOITTÉN 6:e mötet i jämställdhetskommittén, 24 november, Bryssel Huvudpunkter på dagordningen: Slutsatser från junikonferensen i Bryssel (se nedan). örslag till nytt EU-direktiv om jämställdhet mellan könen när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster i EU. Ett parlamentariskt initiativbetänkande om jämställdhetsfrågornas införande i budgeten ( gender budgeting ). Officiell förhandlingsstart den 1 december om en branschövergripande handlingsram för jämställdhet i EU. Kongressresolution, framför allt frågan om minimilöners betydelse för att minska löneklyftan mellan könen i Europa. Presentation om jämställdhet till kongressen. Utveckling i ES, inklusive handlingsplanen för jämställdhet Gemensam konferens ISKA-EPSU om lika lön 6 8 oktober Jämn könsfördelning Vid det senaste mötet i kommittén var samtliga representanter kvinnor. Platserna för edelhavsvalkretsen förblev vakanta under hela året. Efter förändringar i hennes förbunds ledning och struktur har Gunhild Johansen, som företrädde den nordiska valkretsen, ersatts av Tove Stangnes (agforbundet, Norge). Jämställdhetskonferens astställa våra prioriteringar , juni 2003, Bryssel 40 delegater deltog i konferensen, huvudsakligen från nordiska (speciellt Sverige) och central- och östeuropeiska länder. ed undantag av Portugal (3 representanter) var medelhavsländerna mindre väl företrädda med 2 representanter från rankrike, 1 från Italien, 1 från Cypern och ingen från Grekland och alta. em manliga delegater från Bulgarien, Estland, Danmark, Luxemburg och Storbritannien deltog. Talare (eller ordförande) utifrån omfattade bland annat forskare från Storbritannien och EU:s stiftelse för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, en italiensk socialdemokratisk europaparlamentariker och ledamot av EU-konventet, en företrädare för kommissionen och en ombudsman från Solidar, en frivilligorganisation med fackliga kopplingar. Konferensen hade två huvudsakliga mål: se hur EPSU:s handlingsplan för jämställdhet hadegenomförts, med speciell betoning på kvinnors representativitet i beslutsfattande organ och avtalsförhandlingar samt bidra till utarbetandet av kongressresolutionen om jämställdhet. Konferensen behandlade fyra huvudteman: integrering av jämställdhetsperspektivet i facklig och EU:s politik, lika lön, översyn av EU-direktivet om lika behandling (2002), framtiden för offentliga tjänster mot bakgrund av det nya konstitutionella EU-fördraget. En uppdatering gjordes om ISKA:s och ES arbete. I workshops diskuterades frågor mer ingående, bland annat låg lön, pensioner och avtalsförhandlingar trakasserier, jämställdhetsplaner och social dialog, GATS, privatisering och kvinnors behov inom offentliga tjänster. 9

12 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) Övrig verksamhet Två pressmeddelanden hade skickats ut till ledamöterna i EU-konventet, som bestod av 88 män och 17 kvinnor, för att kopplingen mellan jämställdhet och tryggande och främjande av högkvalitativa offentliga tjänster skulle fastslås i utkastet till EUkonstitution. örhandlingar om en handlingsram om jämställdhet inleddes den 1 december. Det viktigaste målet för facket är att införa ett konkret instrument som ger ett mervärde till EU:s befintliga lagstiftningen om jämställdhet, till exempel jämställdhetsplaner som förhandlas fram på företags- och branschnivå. EPSU stöder ES mål att täcka alla arbetsförhållanden. Det finns ingen tidsbegränsning för förhandlingarna, men en preliminär tidsplan förutser ett avtal i början av 2005 (se avsnitt V.) örberedelserna inför en utvärdering av EPSU:s undersökning om lika lön som ska utföras av en brittisk expert, Jane Pillinger. 10

13 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 III. EPSU:S ASTA KOITTÉER 1. Sociala tjänster och sjukvårdsfrågor Den fasta kommittén koncentrerade arbetet på två huvudområden under 2003: processen för social dialog inom sjukhussektorn i Europa och den europeiska lagstiftningens allt större inverkan på nationella hälso- och sjukvårdssystem i synnerhet hur EU:s politik som underlättar avreglering av sektorn får allt större betydelse. Den sociala dialogen Den fasta kommittén bildade tillsammans med de representativa arbets givarorganisationerna en gemensam representativ projektgrupp för social dialog inom sjukhussektorn i februari 2002, och gav fortsatt mandat till EPSU:s ledamöter i denna projektgrupp. andatet är att arbeta med arbetsgivarorganisationerna i syfte att inrätta en formell social dialog inom sektorn. Projektgruppen träffades 4 gånger. Sammanträden hölls den 29 april, 24 juni, 6 7 oktober och 21 november. Projektgruppens diskussioner kan delas in under tre rubriker: 1. Identifiera områden för gemensamt arbete; 2. Underlätta övergången till en formell struktu;r 3. Praktiska förberedelser av den 3:e konferensen om social dialog inom sektorn. Stora framsteg gjordes med utarbetandet av ett framtida arbetsprogram. Tre områden valdes ut: rekrytering och bibehållande av personal, den allt äldre personalen i sektorn, behov av ny kompetens i sektorn. Under projektgruppens möte 6 7 oktober uppmärksammades områden av gemensamt intresse för de blivande arbetsmarknadsparterna. Arbetet kommer att användas som grund för ytterligare forskning vid den 3:e konferensen som hålls i februari Övergången till en mer formell struktur var inte lika framgångsrik. Parterna försökte enas om en avsiktsförklaring om processen, men vid projektgruppens möte 6 7 oktober var det uppenbart att arbetsgivarorganisationerna inte hade den politiska viljan. Detta kan i stor utsträckning förklaras av att arbetsgivarsidan oroar sig över bransch- och branschövergripande roller, representativitet samt hur de berörda organisationerna definieras i stadgarna. Vad gäller förberedelserna av en 3:e konferens, finns det tillräckligt med goodwill för att säkerställa att rekommendationer om dessa tre diskussionsområden formuleras på ett användbart sätt. Vad gäller formaliseringen av den sociala dialogen, står det inte klart hur långt arbetsgivarorganisationerna är redo att gå. Avreglering av hälso- och sjukvård Den fasta kommittén studerade avregleringen av hälso- och sjukvårdssektorn i samband med regeringskonferensen/europeiska konventet, och med Europeiska kommissionen som ordförande för högnivågruppen om patienters rörlighet. Av de diskussioner som har ägt rum står det klart att det krävs stora insatser för att ta fram en gemensam strategi om hur man bäst kan formulera EPSU:s ståndpunkt. Nedgraderingen av folkhälsa till en stödaktivitet i utkastet till konstitutionellt fördrag var inte ovälkommen överallt. Kopplingen mellan patienters och yrkesmässig rörlighet inom sjuk- och hälsovård övervakas endast av respektive medlemsförbund på nationell nivå. Kommittén rekommenderade att det inte var nödvändigt för EPSU att formellt representeras i högnivågruppen. Högnivågruppen lade fram sin slutrapport den 8 december. 11

14 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) Europeiskt hälsopolitiskt forum EPSU höjde med framgång organisationens profil som en legitim aktör inom hälso- och sjukvård vid det europeiska hälsopolitiska forumet. orumet stöds av Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd. EPSU deltog i författandet av en ståndpunkt om folkhälso- och socialpolitik som antogs av forumet. Detta dokument betonar kopplingen mellan folkhälsa och en bredare europeisk social marknadsekonomi (se bilaga 6). EPSU ingick i styrgruppen som formulerade rekommendationer om vårdanställdas rörlighet inom EU. Dessa antogs vid mötet den 5 december. Dessutom gjorde EPSU en presentation om hälso- och sjukvård och tjänster i allmänhetens intresse under mötet den 5 december. En arbetsgrupp för att diskutera frågan kommer att inrättas under våren :e mötet i fasta kommittén för sociala tjänster och sjukvård, 10 mars, Luxemburg Huvudpunkter på dagordningen: Konferens om social dialog inom sjukhussektorn: En redogörelse gavs om den 3:e konferensen om social dialog. En presentation gjordes av Internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport om den sociala dialogen: Avreglering av hälso- och sjukvård EU:s framtidskonvent och hälso- och sjukvård diskuterades. En redogörelse lämnades om konferensen om offentliga tjänster som hölls den 2 december 2002, konventet om EU:s framtid samt bidraget från Europeiskt hälsopolitiskt forum om folkhälsa. an noterade att det finns två stora frågor i samband med folkhälsa. Den första frågan handlar om var hälsopolitiska frågor ska placeras i fördraget, som en stödeller delad befogenhet, baserat på en ändring av den befintliga artikel 152. Den andra och mer kontroversiella frågan handlade om debatten om tjänster i allmänhetens intresse och hur den debatten påverkar hälso- och sjukvård. Kommitténs ledamöter fick information om dagordningen för högnivågruppen om patienters rörlighet. an enades om att övervaka utvecklingen på nationell nivå. En rapport gavs om Europaparlamentets insatser för folkhälsan (antovani-betänkandet). an noterade att detta betänkande var ett svar från parlamentets utskott för miljö och folkhälsa på kommissionens meddelande om folkhälsa från Det mest anmärkningsvärda i betänkandet var en hänvisning till en redan existerande inre marknad för folkhälsa inom läkemedel och medicinsk utrustning och möjligheterna att utvidga denna. EPSU och handikappåret 2003 Den fasta kommittén antog formellt Europeiskt handikappforums (ED) adridförklaring. Carlotta BESOZZI, ombudsman från Europeiskt handikappforum gjorde en presentation om ED:s mål och inriktning under handikappåret. (adridförklaringen är den formella text som ED antog för att lansera handikappåret.) Gemensamma aktioner med ED diskuterades (gemensamt uttalande om att öka medvetenheten bland sjukhusanställda om personal och patienter med funktionshinder). an enades om att respektive organisations sekretariat skulle formulera ett gemensamt utkast till uttalande om att öka medvetenheten. Andra punkter på dagordningen: Uppdatering om arbetstidsfrågor inom sjuk- och hälsovårdssektorn Uppdatering om spridning av ES-EPSU:s resolution on folkhälsa Uteckling inom ramen för WTO-GATS och folkhälsa Hälsopolitiskt forum den 22 november

15 Verksamhetsberättelse - januari december :e mötet i fasta kommittén för sociala tjänster och sjukvård, 8 september, Bryssel Huvudpunkter på dagordningen: Den sociala dialogen inom sjukhussektorn Ett utkast till dokument om den sociala dialogen delades ut för diskussion. Dokumentet hade beställts av EPSU och författats av Jane Lethbridge, ISKA:s forskningsenhet (PSIRU). an ansåg att dokumentet utgjorde ett första utkast om värdet av och möjliga inriktningar för den sociala dialogen inom sektorn. Eftersom många bidrag hade inkommit från arbetsgivarorganisationerna var dokumentet neutralare än vad som var önskvärt. Den fasta kommittén diskuterade förslaget till program för den gemensamma representativa projektgruppen 6 7 oktober Det första utkastet till avsiktsförklaring från arbetsgivarorganisationerna diskuterades av den fasta kommittén. Diskussionsledarna beskrev den nationella utvecklingen för de tre områden som valts ut för diskussion i den sociala dialogen. Sara Copsey, informatör vid Europeiska byrån för arbetsmiljö, gjorde en presentation av byråns kampanj med rubriken arliga ämnen hantera varsamt. EPSU:s generalsekreterare utsågs till talare vid det inledande mötet i plenum vid forumet om social dialog i Gastein. Utvidgning Carl Afford, konsult inom offentlig politik, gjorde en presentation om publikationen Nedbrytande reformer (Corrosive Reform): misslyckad hälso- och sjukvård i Östeuropa. Detta är en gemensam publikation från internationella arbetsorganisationen (ILO) och ISKA (Internationalen för stats- och kommunalanställda) (augusti 2003). Övriga punkter på dagordningen: Europeiskt hälsoforum EPSU:s vårdförbund och utvidgningen EPSU:s kongress, Stockholm, juni 2004 EPSU och handikappåret 2003 ISKA:s projektgrupp för hälso- och sjukvårdstjänster Kommitténs sammansättning och könsfördelning Kommittén hade 31 ordinarie ledamöter varav 17 var kvinnor (55 % kvinnor) och 14 män. Den hade 24 suppleanter varav 12 var kvinnor (50 % kvinnor) och 12 var män. 3 länder hade män i båda funktionerna, och 7 länder hade kvinnor i båda funktionerna. 3 länder hade en kvinnlig ordinarie ledamot utan suppleant. 13

16 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) 2. Stats- och europeisk förvaltning 19:e och 20:e mötet i fasta kommittén för stats- och europeisk förvaltning (NEA), 16 maj i Aten och 20 oktober i Bryssel De viktigaste frågorna under 2003 var: Informell social dialog med EU:s generaldirektörer för offentlig förvaltning och alternativa strategier till den nuvarande problematiska situationen. Utsikter att inrätta en formell social dialog för statsförvaltning. I anknytning till ovanstående, frågan om facklig representativitet, i synnerhet EPSU:s egen representativitetsstudie som färdigställdes i november, och Europeiska kommissionens studie om arbetsmarknadsparternas representativitet i den statliga sektorn som ska publiceras i början av örberedelser av EPSU:s kongress och den specifika resolutionen från kommittén. Samarbete med Euromil, Europeiska organisationen för militär personal i Europa, kring fackliga rättigheter, social dialog, täckning av EU:s sociallagstiftning och arbetsmiljöfrågor, inklusive stress på arbetsplatsen. Euromils nye generalsekreterare, Andreas Prüfert, talade till kommittén om alla dessa frågor under mötet i oktober. Branschövergripande avtal om distansarbete och livslångt lärande och deras genomförande i den statliga sektorn. Bidrag till EPSU-ADEDY:s (grekiskt förbund) gemensamma konferens om förvaltningskapacitet den 17 maj. Hur inrättandet av en kommitté för branschvis social dialog för lokal och regional förvaltning påverkar statsförvaltningssektorn. E-förvaltning ri rörlighet för statstjänstemän och hur det påverkar deras rättsliga ställning. Offentliganställdas pensioner mot bakgrund av de preliminära resultaten av en studie som EPSU har beställt. Kommitténs sammansättning och könsfördelning Kommittén hade 29 ordinarie ledamöter varav 9 kvinnor (31 % kvinnor). Det fanns 22 suppleanter varav 8 kvinnor (36 % kvinnor). 14 länder hade män i båda funktionerna, jämfört med 9 under 2002, och 2 länder hade kvinnor i båda funktionerna. 2 länder hade 1 kvinnlig ordinarie ledamot utan suppleant. Ordinarie ledamöters deltagande i praktiken uppgick i medeltal till 4 kvinnor and 9 män. Suppleanternas deltagande i praktiken uppgick i medeltal till 9 kvinnor av 26 ledamöter. Den sociala dialogen EPSU:s deltagande i den informella dialogen med generaldirektörerna för offentlig förvaltning fortsatte att ge upphov till långa och livliga debatter i kommittén och i EPSU:s styrande organ. rågan utgjorde också den största delen av kommitténs arbete. Det huvudsakliga argumentet gällde EPSU:s deltagande jämsides med två andra fackliga organisationer: USSP-CESI och EUROEDOP, vars representativitet på europeisk nivå ännu inte påvisats. Det var viktigt för att EPSU att delta vid sådana möten, om än bara för att få information om aktiviteter inom det löpande samarbetet mellan EU:s generaldirektörer som alltmer handlade 14

17 Verksamhetsberättelse - januari december 2003 om avtalsfrågor: mänskliga resurser, lönesystem, rörlighet, utbildning, offentliga sektorns resultat och ny informations- och kommunikationsteknik (så kallad E-förvaltning). en att EPSU jämställdes, om än informellt, med icke-representativa förbund blev ohållbart. När det gällde de kristna fackförbunden försökte man uppnå en kompromisslösning i enlighet med vad som skett inom lokal och regional förvaltning, där ett antal platser i EPSU:s delegation står öppna för kristna förbund som också är medlemmar av ES. Det ansågs dock vara omöjligt att kompromissa med USSP-CESI, vars medlemskap i stort sett är begränsat till 1 land (Tyskland). Som en alternativ strategi beslutade man, under det grekiska ordförandeskapet, att EPSU skulle bjuda in arbetsgivarna för att diskutera den sociala dialogen istället för tvärtom. I detta syfte anordnade EPSU/ADEDY en gemensam konferens om förvaltningskapacitet den 17 maj. Under konferensen talade den grekiske ministern för offentlig förvaltning Scandalidis. Deltagandet var bra med över 70 fackliga delegater samt representanter från 6 nationella departement för offentlig förvaltning i Grekland, Tjeckiska republiken, Danmark, inland, rance, Lettland samt CEEP. Konferensen finansierades av det grekiska ministeriet för offentlig förvaltning och EPSU. Initiativet ändrade dock inte det grekiska ordförandeskapets inställning, som bjöd in EPSU och de två andra likställda fackförbunden till mötet mellan trojkan med generaldirektörer och facket den 20 juni. an hävdade att av diplomatiska skäl kunde inte det grekiska ministeriet ändra på modellen för dessa möten som införts av tidigare EU-ordförandeskap. an beslutade därför att EPSU inte skulle delta vid mötet tills kommissionens studie om arbetsmarknadsparternas representativitet klargör situationen. Det visade sig vara omöjligt att organisera ett separat möte mellan EPSU och den grekiske generaldirektören för offentlig förvaltning för att diskutera frågor i samband med den sociala dialogen, i enlighet med vad som skett under det danska ordförandeskapet i december Under det italienska ordförandeskapet behandlades därför EPSU:s deltagande vid trojkans/fackets möten av arbetsutskottet i september och styrelsen i november. Styrelsen förnyade beslutet från april om att inte delta i mötet med generaldirektörerna och de två andra fackliga organisationerna, USSP-CESI och Eurofedop, tills den tidigare nämnda kommissionsstudien finns tillgänglig. Istället, tack vare stöd från de italienska medlemsförbunden, höll en delegation från EPSU ett möte med den italienske ministern för offentlig förvaltning azella den 19 november. Då beslutades det att frågan om facklig representativitet skulle tas upp på dagordningen vid konferensen för EU:s statsförvaltningsministrar den 1 december. ötet banade också väg för ett separat möte mellan EPSU och den italienske generaldirektören för offentlig förvaltning Naddeo den 4 december. Vid det här mötet enades man om att utforska möjligheten att sätta igång med gemensamma aktiviteter kring livslångt lärande, i synnerhet genomförandet av EU:s branschövergripande handlingsram om livslång kompetensutveckling (2002) i den statliga sektorn. ötesresultaten översändes officiellt till den irländske generaldirektören för offentlig förvaltning. Ett uppföljningsmöte hade redan organiserats av EPSU:s holländska medlemsförbund med den holländske generaldirektören för offentlig förvaltning i januari Påtryckningar kommer att utövas på det irländska ordförandeskapet (januari-juni 2004) att gå vidare när det gäller möjligheten för EPSU och arbetsgivarna att genomföra gemensamma aktiviteter för livslångt lärande och andra frågor inom ramen för den sociala dialogen (se avsnitt III, 2.). 15

18 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) Utsikter Att inrätta en kommitté för branschvis social dialog förblir den främsta prioriteringen för kommittén, men utsikterna är små på kort sikt. rågan om facklig representativitet kommer att besvaras, åtminstone ur forskningssynpunkt, under Studien som har utförts av universitetet i Leuven, Belgien, för kommissionens räkning slutfördes i december och borde publiceras i början av EPSU:s sekretariat och kommitténs ledamöter har kommenterat utkastet. På det hela taget välkomnade EPSU de inledande resultaten i utkastet till studien som bekräftade dess ledande ställning inom den statliga sektorn, och därmed de andra två fackförbundens, USSP-CESI och Eurofedop, bristande representativitet i EU. De inledande resultatet bekräftade tidigare resultat för lokal och regional förvaltning (2001) samt EPSU:s egen studie om facklig representativitet inom den statliga sektorn som utfördes av Europeiska fackföreningsinstitutet (december 2003). I brist på en gemensam begäran från arbetsgivarna och facket om att inrätta en formell kommitté för branschvis social dialog för den statliga sektorn förblev det oklart vilka slutsatser kommissionen kommer att dra av studien. Dessutom hade kommissionen inte alltid förstått argumenten för att inrätta en branschvis social dialog inom statlig förvaltning, i synnerhet avgränsningen mellan lokal och statsförvaltning samt hälso- och sjukvård/statsförvaltning. Det återstår att klarlägga om detta var av ekonomiska skäl eller för att man var angelägen om att de olika processerna för social dialog inom den offentliga sektorn ska bli konsekventa. Att utöva påtryckningar på arbetsgivarna för att erkänna EPSU som det representativa europeiska förbundet samt inleda en formell social dialog var därför fortfarande av största vikt, speciellt eftersom de måste lägga förslag till sina ministrar om hur den sociala dialogen kan förbättras med tanke på resultaten under 2004 av den representativitetsstudie som kommissionen beställt. 16

19 Verksamhetsberättelse - januari december Kommunförvaltning 18:e mötet i fasta kommittén för kommunförvaltning, 19 maj, Luxemburg 19:e mötet i fasta kommittén för kommunförvaltning, 6 oktober, Luxemburg De viktigaste frågorna som diskuterades under mötena 2003 var: Inrättande av social dialog inom lokal och regional förvaltning (se separat punkt om den sociala dialogen för mer detaljerad information), bland annat diskussion om arbetsordning och arbetsprogram. örberedelser av EPSU:s kongress och sektorns bilaga till kongressresolutionen om offentliga tjänster. Offentlig-privata partnerskap (PPP) med bidrag från Amaryllis Verhoeven från GD Inre marknad (om den kommande grönboken om PPP och offentlig upphandling), Per Brogger Jensen (danska fallstudier), Thomas Herbing (gränsöverskridande leasing) och David Hall, ISKA:s forskningsenhet (om vad som händer inom EU). PPP är en viktig fråga för kommittén. ed hjälp av ISKA:s forskningsenhet samlar kommittén in fallstudier för att studera hur PPP påverkar sysselsättning och tjänsters kvalitet. En endagsworkshop äger rum den 19 februari 2004 för att bidra till att utarbeta EPSU:s svar på kommissionens grönbok om PPP (förväntas i mars 2004). Två bakgrundsdokument om PPP finns på EPSU:s webbsida om PPP: ett handlar om termer och definitioner som används när PPP beskrivs och det andra är en kritik av riktlinjerna för PPP som utgivits av Europeiska kommissionens regionalpolitiska generaldirektorat. Offentlig upphandling och behandling i Europaparlamentet av förslagen till direktiv (se separat punkt IV 3). Branschövergripande avtal om distansarbete och dess genomförande inom lokal och regional förvaltning, inklusive ett gemensamt uttalande tillsammans med CER-EP. Uppföljning av EPSU:s/Europeiska fackföreningsakademins seminarium om kommunal förvaltning och fackliga strategier i central- och östeuropeiska länder oktober 2001 och diskussion om sätt att stödja starka system för relationer mellan arbetsmarknadens parter i lokal och regional förvaltning i de nya medlemsstaterna. E-förvaltning med inlägg från Annette uehlberg. Kommitténs sammansättning och könsfördelning: Kommittén hade 25 ordinarie ledamöter varav 5 kvinnor (20 % kvinnor). Det fanns 23 suppleanter varav 6 kvinnor (26 % kvinnor). 11 länder hade män i båda funktionerna, jämfört med 2 länder med kvinnor i båda funktionerna. 1 land hade en kvinnlig ordinarie ledamot utan någon suppleant. Social dialog inom lokal och regional förvaltning Svårigheterna med att inrätta en kommitté för social dialog inom lokal och regional förvaltning på europeisk nivå löstes under 2003 (se avsnitt 1). Det första mötet i den nya kommittén för social dialog inom lokal och regional förvaltning äger rum den 13 januari, ötet kommer att anta ett arbetsprogram för kommittén som syftar till att: 17

20 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) främja lokala och regionala offentliga tjänster av kvalitet som baseras på principer för redovisnings- och socialt ansvar. stödja den lokala och regionala dimensionen av den europeiska sysselsättningsstrategin (ESS) i syfte att studera sysselsättningsrelaterade frågor och utveckla flexibla och moderna arbetsmetoder som är anpassade efter offentliganställdas och offentliga arbetsgivares behov. organisera aktiviteter för att stärka den sociala dialogen mellan arbetsgivare och fackliga organisationer inom lokal och regional förvaltning i de nya medlemsstaterna. granska initiativ från den Europeiska kommissionen inom det sysselsättningspolitiska området och annan politik som påverkar lokal och regional förvaltning. 18

21 Verksamhetsberättelse - januari december Allmännyttiga verk På grund av en strejk bland europeiska offentliganställda, som omfattade ett av EPSU:s medlemsförbund, ställdes det planerade mötet den 11 april in. 19:e mötet i fasta kommittén för allmännyttiga verk, 29 september, Bryssel Huvudpunkter på dagordningen: Godkännande av EPSU:s ståndpunkt om EU:s kärnkraftspaket utifrån en bakgrundsanalys som utförts av Steve Thomas vid ISKA:s forskningsenhet (PSIRU). Godkännande av ett dokument om dialogen mellan EU och Russia om energi. Diskussion om trygg energiförsörjning och möjligheten att genomföra en gemensam aktion den 4 december (energiministrarnas rådsmöte). Kommittén enades om att använda fasta kommitténs medel till ett långsiktigt forskningsprogram för att förbereda ett kritiskt bidrag till kommissionens utvärdering av den inre marknaden för el och gas för Europaparlamentet (2006). Sociala dialogen med Eurelectric. ötet enades om att vilka frågor som skulle tas med i arbetsprogrammet. Sociala dialogen med Eurogas. er arbete krävs för att få igång den igen. EU-kommissionens ansträngningar för att avreglera Europas marknader för vatten. Ledamöter enades om att motsätta sig EU:s avreglering av vattensektorn. Redogörelse för utvecklingen i de europeiska företagsråden (EWC) inom sektorn. Diskussion om utarbetandet av en plattform med gemensamma krav och rättigheter för EU:s elmarknad. Det var inte möjligt att organisera en offentlig aktion den 4 december. En rapport utarbetades dock om de nyligen inträffade strömavbrotten och skickades ut till Europaparlamentets ledamöter, kommissionen och regeringsrepresentanter. Kommitténs sammansättning och könsfördelning: Kommittén hade 29 ordinarie ledamöter varav 3 kvinnor (10 % kvinnor). Det fanns 24 suppleanter varav 4 kvinnor (17 % kvinnor). 14 länder hade män i båda funktionerna, jämfört med 2 länder med kvinnor i båda funktionerna. Den sociala dialogen mellan facket och Eurelectric (elektricitet) Parterna hade mycket på programmet för Två möten i plenum hölls: 28 mars och 19 december. Under plenimötet i mars godkändes två gemensamma uttalanden, ett om livslångt lärande och kompetensbehov som var resultatet av 2002 års studieprojekt och en om jämlikhet och mångfald (se bilaga 7 + 8) Under plenimötet den 19 december diskuterades det framtida kompetensbehovprojektet, resultaten från de tre regionala konferenserna för de nya medlemsstaterna, ett projekt om jämlikhet och mångfald, EU:s lagstiftning med inverkan på sektorn samt arbetsprogrammet för 2004 (se bilaga 9). En utvidgad arbetsgrupp (10 representanter från varje sida) sammanträdde den 15 oktober. an diskuterade arbetsprogrammet 2004, kompetensbehovsprojektet, projektet för 19

22 Europeiska ederationen för Offentliganställdas örbund (EPSU) arbetsmarknadens parter i den nya medlemsstaterna samt jämlikhets/ mångfaldsprojektet. EPSU tog upp frågan om trygg energiförsörjning (efter flera strömavbrott i Europa och på annat håll). Vid sidan av ett antal möte med sekretariatet hölls ett antal möten med andra arbetsgrupper kring specifika frågor: ramtida kompetensbehov: En styrgrupp bildades för att övervaka projektet. Den sammanträdde flera gånger. I gruppen ingick representanter från EPSU (Bruno Costantini, Dick Barry och Jan Willem Goudriaan från EPSU:s sekretariat). Projektet omfattade att antal intervjuer och paneler med företagsledning, arbetstagar- och fackliga representanter i 12 EU-medlemsstater och 3 nya medlemsstater. Projektet genomfördes av Peter airbrother, universitetet i Cardiff tillsammans med universitetet i Greenwich (ISKA:s forskningsenhet). Resultaten lades fram till mötet i plenum den 19 december. an enades om att utarbeta en mer detaljerad gemensam ståndpunkt. Jämlikhet/mångfald. Ett gemensamt uttalande utarbetades baserat på ståndpunkter som tagits fram av EPSU (iona Dunne, ESBOA). Ett möte ägde rum för att förbereda jämlikhets/ mångfaldsprojektet som också kommer att genomföras av universitetet i Cardiff. Sociala följdverkningar av den inre marknaden för el i den nya medlemsstaterna. Arbetsmarknadens parter enades om att organisera tre regionala seminarier efter det gemensamma uttalandet i december öljande regionala seminarier organiserades: september, Prag, för Visegrad-länderna + Slovenien och med företrädare från Tyskland och Österrike. 6 8 november, Bukarest, för Rumänien, Bulgarien, Turkiet, alta och Cypern med företrädare från Italien och Grekland november, Tallinn, för de baltiska länderna med företrädare från Sverige och inland. Seminarierna handlade om aktuella ansträngningar för att omstrukturera elindustrin, skapa en inre marknad och i många fall privatisera och de sociala konsekvenserna. De tog också upp läget i den sociala dialogen och förhandlingar mellan facket och arbetsgivare och ofta med regeringar. Ett annat syfte med seminarierna var att informera parterna om aktiviteter i den branschvisa sociala dialogen och ta hänsyn till deras krav på arbetsprogrammet. Erhard Ott representerade EPSU och fungerade som ordförande för kommittén för branschvis social dialog under Eurelectric kommer att vara ordförande under Avfall Kontakter på sekretariatsnivå fortsatte med EAD, europeiska organisationen för avfallshantering. De resulterade inte i någon konkret verksamhet. Vatten EPSU fortsatte att stödja koalitionen som arbetar för att offentliga tjänster ska stå utanför GATS under ledning av ISKA. En stor del av kampanjarbetet handlade om att se till att vatten inte underställs GATS (se även avsnitt 1). Kommissionens strategi för den inre marknadens prioriteringar angav att Europeiska kommissionen vill studera införande av konkurrens i vattensektorn (se även avsnitt 1). Kommissionens interna dokument avslöjade att kommissionen har för avsikt att avreglera vattensektorn genom ett direktiv. EPSU organiserade en arbetsgrupp med företrädare från flera förbund den 9 20