UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV Delrapport 3 Joakim Tranquist Maj 2013 Tranquist Utvärdering

2 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 2 INLEDNING Sedan några år tillbaka har ett antal initiativ tagits för att bringa ned ohälsan bland befolkningen i landet och begränsa långtidssjukskrivningarna. Ett sådant är lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) som trädde i kraft den 1 januari Denna lag gör det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting att samverka genom att ett samordningsförbund bildas. Mot denna bakgrund bildades Finsam Landskrona- Svalöv den 1 september 2009 av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Landskrona stad samt Svalövs kommun i syfte att förbättra samarbetet mellan dessa myndigheter lokalt i de aktuella kommunerna. Målet med Finsam Landskrona- Svalöv är följaktligen att bygga upp en övergripande samverkansform där gemensamma insatser genomförs som syftar till att utveckla nya modeller och att pröva dessa i ordinarie verksamhet. En sådan insats är Rehab Landskrona-Svalöv (PULS). Tranquist Utvärdering har i uppdrag från styrelsen för Finsam Landskrona- Svalöv att utvärdera Rehab Landskrona- Svalöv. Då avsikten med projektet är att utveckla samverkan mellan de berörda parterna har utvärderingen hanterat utvecklingen av den planerade samverkansprocessen: vilka främjande och hindrande processer för samverkan har så långt ägt rum under projektet? För att besvara utvärderingens frågeställningar har en förklarande processutvärdering genomförts. Detta är den tredje delrapporten från utvärderingen och fokus ligger denna gång på förutsättningar för möjligheterna att överföra projektets verksamhet till ordinarie strukturer efter projektets slut i december PRAKTISK UTREDNING LANDSKRONA SVALÖV (PULS) PULS är en verksamhet där den deltagande individen under 1-8 veckor genomgår en utredning vars syfte är: att fastställa den sökandes arbetsförmåga att kartlägga rehabiliteringsbehoven att utreda vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare mot arbetsmarknaden att tillsammans med individen och de samverkande myndigheterna upprätta en gemensam rehabiliteringsplan Under utredningens gång ska individens förutsättningar bli belysta ur olika perspektiv. Utredningen innehåller ett flertal arbetsliknande moment under vilka deltagarens

3 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 3 färdigheter, såsom förmåga att läsa, förstå och omsätta instruktioner, blir belysta ur olika aspekter. Arbetsmomenten visar också om det finns några fysiska, psykiska eller sociala begränsningar som inverkar på individens arbetsförmåga. Parallellt med detta arbetar man med individuella samtal samt, vid behov, med externa konsultationer av t ex psykolog. Inom ramen för utredningen genomförs vidare arbetsterapeutiska tester med standardiserade bedömningsinstrument. Tanken är att verksamheten ska bedrivas på en lösningsfokuserad grund som betonar individens möjligheter och visar på förhållningssätt som kan överbrygga olika hinder. Många personer i målgruppen anses ha svårigheter att upprätthålla basala rutiner i vardagen såsom att hålla tider, ta ansvar för sin egen hälsa, hygien, kost och sömn eller sköta sina studier eller annan sysselsättning. En del har komplicerade sociala relationer som de behöver få stöd att hantera medan andra behöver hjälp att få en fungerande ekonomi. Genom kartläggning och vägledning ska således individen bli medveten om sina livsmönster och få råd kring hur man kan arbeta med dessa. Efter den inledande utredningstiden kan deltagaren arbetspröva på en reguljär arbetsplats för att ytterligare belysa arbetsförmågan. Praktikplatsen anskaffas genom projektet utifrån den enskildes individuella förutsättningar och arbetsprövningen kan pågå under upp till 8 veckor. Under denna tid stöttas den enskilde och följs upp av personal från projektet. Utfallet av arbetsprövningen utgör sedan en väsentlig del av utredningen. När utredningen avslutats träffas en överenskommelse mellan alla aktuella myndigheter kring vilken part som ska svara för vilken insats i den gemensamma rehabiliteringsplanen. Sammantaget är syftet med PULS att göra en utredning och en planering kring den aktuella individen. För att säkerställa en vidare kontakt med arbetsmarknaden etablerades systerprojektet Mentorskap (i Arbetsförmedlingens regi) efter ungefär ett halvt år. De tre mentorer som arbetar i detta projekt ansvarar sedan för att stödja deltagare i steget vidare mot arbetsmarknaden och eventuell (anpassad) anställning. Målgrupp för PULS Målgruppen består av personer i åldern år som av någon av de samverkande myndigheterna bedömts vara i behov av en utredning av arbetsförmågan för att man ska kunna gå vidare i rehabiliteringsarbetet. Deltagarna har vid inträdet stöd eller insats från minst två av de samverkande myndigheterna. Under utredningstiden behåller individen samma försörjning som man hade innan utredningstiden, dvs. sjukpenning, försörjningsstöd eller aktivitetsstöd. Remitterade myndighet ansvarar för att ersättningsfrågan är löst innan utredningen påbörjas.

4 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 4 Mål för PULS De personer som är aktuella för en utredning i projektet saknar idag en plan för hur man ska komma vidare i sin rehabilitering. Målet med PULS är dels att kartlägga den enskildes personliga förutsättningar och behov av rehabiliteringsinsatser, dels att fördela ansvaret för dessa vidare insatser mellan de samverkande myndigheterna för att förhindra att någon enskild faller mellan stolarna. Då alla parter gemensamt upprättat en rehabiliteringsplan tydliggörs respektive myndighets ansvar och uppdrag i det fortsatta arbetet. För den enskilde innebär detta att man gjort en plan för hur man skall kunna återgå till arbetslivet och vem som ska svara för de olika leden i denna plan. Individens eget ansvar för att planen ska kunna verkställas förtydligas under utredningen. Genom PULS får myndigheterna en gemensam bedömning att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Deltagarna ska efter genomgången utredning ha fått bättre personliga förutsättningar att antingen tillgodogöra sig fortsatta rehabiliteringsinsatser eller att gå direkt vidare till studier eller arbete. Mot denna bakgrund har ett mål formulerats där 100% av deltagarna efter fullgjord utredningstid ska ha en av alla myndigheter accepterad rehabiliteringsplan där respektive myndighets rehabiliteringsansvar tydliggjorts. ÅTERBLICK TILL TIDIGARE DELRAPPORTER I den första delrapporten analyserades den s k programteorin i Rehab Landskrona- Svalöv. Först och främst konstaterades att behovet av insatsen framstod som uppenbart. Sammantaget tycktes behovet utgå från att samtliga parter samma saknade pusselbit, nämligen arbetsförmågeutredningar. Just avsaknaden av möjligheter att genomföra och ta del av insatser för arbetsförmågebedömning var en gemensam nämnare hos parterna och man såg att en sammanhållen insats med sådant fokus skulle kunna bidra till att tydliggöra parternas respektive uppdrag kring individen. När det sedan handlade om genomförandet av den planerade samverkansprocessen framkom en del kritik. Framför allt handlade detta om otydlighet i förutsättningarna för hur genomförandet av samverkan i praktiken var tänkt att fungera. Uppstartsfasen av projektet var behäftad med vissa problem och sammantaget tecknades en bild av en otydlig ledningsstruktur kring projektet. Det visade det sig att samverkans- strukturen inte var färdig när projektet startade. Det var t ex oklart vilken ställning medarbetarna i projektet, som företrädesvis hade externrekryterats, hade i förhållande till den egna förvaltningen, d v s Kompetensforum inom Landskrona stad.

5 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 5 En central fråga var sedan hur beslutsstrukturen kring projektet egentligen såg ut. Detta gav upphov till några frågor, t ex om vem som beslutar i strategiska frågor kring verksamheten i Rehab Landskrona- Svalöv? Sammantaget var alltså bilden att det i projektet fanns en otydlig samverkansstruktur och förskjutning av ansvar för utvecklingen. Det konstaterades även att projektet löpte risk att uppfattas som en kommunal angelägenhet om inte parterna samlades i ett faktiskt engagemang kring insatsen. I den andra delrapporten slogs det sedan fast att det var uppenbart att det vidtagits åtgärder för att förtydliga uppdrag och mandat i projektets ledning. Rehab Landskrona- Svalöv ansågs ha haft en positiv utveckling när det gäller både samverkansprojektets förankring och tillhörighet i såväl den kommunala förvaltningen i Landskrona stad som hos de samverkande parterna samt ledningsstrukturen där personer på ledningsnivå tycks ha en tydlig anknytning till projektet. Den samverkansstruktur som inte var färdig när projektet startade verkade ha fått en bättre utformning efter att en del förändringar genomförts. Slutsatsen var att Rehab Landskrona- Svalöv utvecklats positivt, men att det fortfarande fanns oklarheter till parternas möjligheter/förmåga att ta hand om projektets verksamhet efter dess slut. ANALYS AV PROGRAMTEORI Nedan kommer vi att redovisa svar från en enkät som riktats till aktörer kring Rehab Landskrona- Svalöv styrelse, beredningsgrupp, remissgrupp, projektgrupp samt ytterligare några centrala aktörer kring projektet. Sammantaget riktades enkäten till 28 personer, varav 16 besvarade denna. Det är följaktligen många aktörer som valt att inte besvara enkäten, och det är förhållandevis hög andel av svaren som kommer från personer som är operativt engagerade i PULS. Vi noterar alltså att det är få personer i ledningsposition som valt att besvara enkäten om projektet. Utöver enkäten har även samtal förts med företrädare för projektet samt den projektgrupp som arbetar i PULS. I samband med detta tillfrågades även ett mindre antal deltagare om sina erfarenheter av PULS. Dessutom har olika dokument från projektet beaktats i utvärderingsarbetet. Vi har framför allt velat ta reda på vilken uppfattning aktörerna kring Rehab Landskrona- Svalöv har till hur samverkan fungerar i projektet. Vi började därför med några frågor som avser giltigheten i projektet.

6 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 6 Giltighet Giltigheten handlar om relevansen i de antaganden som ligger bakom ett projekt. En väl fungerande samverkansprocess underlättas om det finns ett ömsesidigt beroende mellan de olika aktörerna. En förutsättning för detta är att aktörerna har en gemensam uppfattning om syftet och målen. Anledningen är att detta sedermera påverkar de prioriteringar som parterna gör i anslutning till insatsen. För att fördjupa denna analys vill vi här även belysa hur väl förankrat projektet var vid starten. Forskare har visat på att processer som är väl förankrade hos de deltagande parterna har större möjligheter att lyckas. Vi började med att fråga hur man idag, ur sin organisations perspektiv, ser på behovet av den verksamhet som bedrivs inom ramen för PULS. Bland svaren på frågan märks bland annat följande kommentarer: Det finns ett stort behov av detta eftersom tendensen är att personer som är länge inom systemet med tiden tappas bort annars. Behovet av arbetsförmågeutredningar finns helt klart. Viktigt. Dels utredningen, sedan att man får stöd i den väg man ska gå antingen ut i arbetslivet eller annan sysselsättning. Vi ser det som en värdefull verksamhet där vi kan komma till konsensus gällande arbetsförmågan hos den enskilde individen. För individen måste det vara oerhört positivt att det tas ett samlat grepp kring problematiken och att individen inte slussas runt bland olika vårdgivare och myndigheter. Det som är framträdande är just betoningen på arbetsförmågebedömning/- utredning. Det finns dock utsagor som pekar på att alla parter inte ser ett lika tydligt behov av denna verksamhet utifrån de förutsättningar som råder. Vår organisations största utmaning upplever jag är att hitta arbetsplatser som är rimliga och möjliga för de medborgare vi möter. Jag tycker inte riktigt att PULS räcker till för det, men jag är inte säker på att någon annan verksamhet heller hade klarat den uppgiften. Det handlar ju till stor del om att påverka samhället och arbetsgivare och det är en diger uppgift som måste lösas från många olika håll. Det är påtagligt att den part som i störst utsträckning ifrågasätter behovet av den utredningsverksamhet som bedrivs inom projektet är Arbetsförmedlingen. Detta anges bero på att det redan finns ett utbud av dessa tjänster bland myndighetens upphandlade aktörer:

7 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 7 Själva utredningen har Arbetsförmedlingen som organisation upphandlat med annan part. Behovet är samverkan med andra verksamheter. Vi har idag upphandlade platser för egna arbetsförmågebedömningar via avtal med externa parter som upplevs tillfredsställa våra sökande mer än vad PULS gör. Arbetsförmedlingen har, förutom PULS, tillgång dels till egna specialister (arbetsterapeut, psykolog), dels upphandlar platser för aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga från företaget Jensens. Detta till trots är det flera personer, men alltså inte från Arbetsförmedlingen, som pekar på behovet av liknande verksamhet ur ett historiskt perspektiv: Det är en viktig verksamhet ur många aspekter. Det finns ingen annan liknande utredning och det har flera gånger startats liknande projekt (t ex Flak och Kreab) i Landskrona- Svalöv men lagts ner när det var dags att implementera. Behovet finns, AF har tillgång till olika insatser, men detta bedömer jag som steget före. Med facit i hand, efter att ha startat och lagt ner flera liknande verksamheter genom åren, är jag övertygad om att det behövs. Vi kan alltså se att det finns delade uppfattningar på frågan om behovet av den verksamhet som bedrivs i projektet. De parter som främst lyfter fram behovet av den arbetsförmågeutredning som erbjuds via PULS är kommunala företrädare från Landskrona stad samt representanter från Region Skåne och primärvården. De som tydligast ifrågasätter behovet av PULS är Arbetsförmedlingen, medan vi inte fått några svar på frågan från Försäkringskassan. Vi fortsatte med att fråga om man anser att PULS i nuläget är tillräckligt väl förankrad inom såväl sin egen organisation som hos de samverkande parterna. Bilden som tecknades var tudelad: Ja, jag tror att våra samarbetspartners upplever våra utredningar som positivt och att de till stor del vet vad de innebär Upplever att det inte i alla led är tydligt vad vi gör. Framför allt med anledning till (kopplingen mellan) Mentorskap och Puls. Innehållet i verksamheten och insatserna är nog väl förankrat. Att det är ett projekt till form talar dock om att det inte är det rent organisatoriskt. Satellit organisatoriskt som Finsamprojekt, dock med väl förankrade kontakter på handläggar- och nätverksplan och en given roll att länka parter runt deltagaren i nätverk. Framtiden dock oviss om det finns vilja och budget för fortsatt verksamhet.

8 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 8 ( ) Själva samverkan fungerar uruselt. Var och en av parterna håller på sitt och det finns inte tillstymmelse till samverkan över huvud taget. Missnöje råder i båda leden, det vill säga mellan kommun och Arbetsförmedlingen. Ena stunden vill man samverka och andra stunden vill man inte, utan då lyssnar man bara på det man vill lyssna på. Av svaren att döma så finns det olika uppfattningar kring projektets relation till samverkansparterna. Positivt tycks vara att det etablerats kontakter på handläggarnivå mellan olika aktörer. Negativt tycks å andra sidan vara projektets position i förhållande till ordinarie verksamheter, samt framför allt relationen mellan PULS och Mentorskap. Just denna aspekt återkommer när vi fortsätter med frågor som vi ställt kring genomförandet av samverkansprocessen. Genomförande Genomförandet av ett projekt av det här slaget handlar i ett samverkansperspektiv om hur processerna i projektet satts igång och fungerar. För att undersöka uppfattningen om detta började vi med att fråga om utvecklingen av verksamheten inom PULS på det hela taget motsvarat aktörernas förväntningar. Bland svaren återkommer en delad bild, där flera pekar på den positiva utveckling som skett i projektet sedan start. Flera pekar dock på att de problem som redan tidigare uppmärksammats kring styrning och ledning samt den grundläggande samverkansstrukturen kvarstår: Både och. Bättre och sämre, det har varit upp och ner. Personalomsättning (förhalat processerna, sämre), uppgradering av den skriftliga utvärderingen av arbetsförmågan (bättre), samarbetet med mentorskapet har hackat lite (sämre). Har bara varit involverad i knappt ett år, men upplever en betydligt större organisatorisk stabilitet idag än när jag började. Vi är ett bra team som tycker att det är roligt att utveckla och prova olika lösningar. Det är inspirerande och utvecklande för både mig och våra deltagare. Vi har fått redskap i form av olika utbildningar för att kunna utveckla. Upplever inget direkt engagemang i från (närmast ansvarig chef i Landskrona stad). (Förbundssamordnaren i Finsam) är en positiv kraft! (PULS) har börjat som en del av gemensam arbetsrehabilitering vilket var för brett. Det är bra att arbetsförmågeutredningen har urkristaliserats. Det som vi har önskat är en helhetslösning med en fortsatt väg (någon slags plats på arbetsmarknaden) för klienten. Men det är ett rätt så krävande önskemål. Så projektet kanske inte riktigt motsvarat förväntningarna, men i efterhand kan jag också fråga mig om förväntan var realistisk.

9 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 9 Nej, absolut inte! Nej, den gör det inte. Det verkar inte bli mer tydlighet vad gäller PULS och mentorernas samarbete. Inte heller är det tydligt vad mentorns roll innebär, utan det finns olika tolkningar och förväntningar på mentorer som oftast inte är realistiska att leva upp till. Ja, det har blivit bättre och bättre utredningar. Samverkan mellan myndigheterna har utvecklats på ett positivt sätt som i sin tur lett till ett bättre beslutsunderlag för deltagaren Av svaren kan vi se att det finns positiva uppfattningar om den utredningsverksamhet som etablerats. Dessa synpunkter kommer framför allt från den operativa personalen i projektet som tycks vara nöjda med det arbete som bedrivs. Negativt är dock att det fortfarande finns synpunkter på den närmaste ledningens engagemang för projektet och dess verksamhet. I samtal med personer kring projektet är det också flera som bekräftar denna bild. Man menar att det största engagemanget för vidareutvecklingen i PULS kommer från förbundssamordnaren i Finsam, dvs. inte primärt projektägaren med formellt mandat att driva utvecklingen eller andra samverkansparter. Vidare noterar vi att negativa synpunkter kring samarbetsformerna mellan PULS och Mentorskap återkommer. Vi fortsatte med att fråga hur de tillfrågade aktörerna generellt anser att samverkansarbetet har fungerat inom ramen för PULS. Vi bad dem ange vad som varit positivt respektive negativt och bland svaren märks följande kommentarer: Negativt med turbulens hos samverkanspartners, t ex mycket byten av handläggare inom Arbetsförmedlingen och vårdgivare på vårdcentraler. Negativt att det ibland är svårt med "överlämnande att remittent ibland vill låta bollen ligga kvar hos PULS trots att arbetsförmågebedömnigen är avlutad. Detta kan dock handla om en tidigare diffus gränsdragning mellan Mentorskap och PULS. Positivt att man ofta möts av öppenhet och får intrycket att arbetsförmågebedömningen bidrar med värdefull information som medför att andra aktörer kan förtydliga vilka åtgärder som krävs från deras sida. Positivt: Upplever att remittenterna ser positivt på vårt arbete. Bra att få möjlighet att komma till de olika resursteamen på Vårdcentralerna och Capio. Negativt: Våra samverkanspartners har haft många omorganisationer vilket leder till flera handläggarbyten, negativt både för oss i PULS och deltagarna. Kan då vara svårt att få kontakt med handläggaren inför nätverksträffarna. Som alla projekt har det varit rätt kaotiskt under några månader. ( ) Positivt är samverkan runt individerna. Bra vore om PULS använde Arbetsförmedlingen som bollplank för mer förankrade bedömningar som motsvarar arbets- marknaden.

10 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 10 Det har skett en fantastisk samverkan i alla steg: samverkan kring remisserna, nätverk kring deltagaren, samlat utredningsteam, samverkan kring utvärderingen. Om det finns något negativt så är det att man har lagt ner VALS för att i nästan samma ögonblick inse att det behövs motivationsarbete innan man lämnar över till Mentorskap. Nätverkande med andra myndigheter kring deltagaren är positivt. Responsen från remittenter och från chefer positivt. Svårt med Mentorsprojektet då de ej haft tydlig ledning eller kontinuitet i personal. Personal har ej haft kännedom om metod och målgruppen, vilket krävt lång omstartssträcka och försvårat kommunikation. Det enda positiva samverkansarbetet som jag stött på är att det har varit trevliga möten lite då och då. ( ) Samverkan är urusel. Jag upplever samverkan mellan PULS och mentorskapet som inte fungerande. ( ) Icke- fungerande samverkan gör det i princip omöjligt (att samarbeta). Man pratar förbi varandra. Det hela förklaras ofta inom PULS av att PULS och Mentorskap har "olika perspektiv på deltagarna". Om vi summerar synpunkterna kring samverkansarbetet återkommer uppfattningen om ett utredningsarbete som tycks vara uppskattat, och nätverksmöten som metod framstår som positivt. Vidare kan vi återigen se att samverkansarbetet mellan PULS och Mentorskap lämnar en del att önska. Vi kan se att det funnits omständigheter som påverkat i termer av personalomsättning och en otydlig ledning (på flera håll). Tydligt är dock att detta är en samverkansprocess som inte funnit sin form och som behöver ytterligare planering och styrning. HÅLLBARHET Det tredje steget i vår analys handlar om hållbarhet, d v s om insatserna i projektet också kan ses leda till avsedda effekter. Vi började med att fråga vad aktörerna menar att PULS har inneburit för de individer som tagit del av verksamheten. Bland svaren på frågan märks följande svar: För en del har en sjukersättning blivit realitet, en del har fått klart för sig de förmågor de har. Bättre nätverksarbete runt personen. För många en mycket stark psykosocial process där de får träna att vara i grupp, att möta sina egna förmågor och oförmågor i en tillåtande miljö. En känsla av helhetstänkande kring deras livssituation där de får stöd att belysa viktiga hinder och resurser och prioritera för att fastställa vad som kan vara nästa steg.

11 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 11 Många upplever att de mår bra av aktiviteterna och det sociala sammanhanget och att de blir speglade utifrån sina hinder och resurser, för hjälp att "sätta ord på" hur de tänker och känner. Mycket positivt. De har blivit sedda och bekräftade. Har fått in rutiner. Kommit i ett socialt sammanhang. Tränat sin svenska. Blivit lyssnade på och känns skönt att vi inte är någon myndighet. Bekräftelse på egna upplevelser av funktion. Positivt med sociala sammanhang. Oftast får de bra bedömningar av sin arbetsförmåga. För vissa har det inneburit ett utlåtande, för vissa har det inneburit en fortsatt planering. Att testa sig själv i lätt arbete. Att få reflektera över sina resurser och hinder. Att få stöd till de insatser/åtgärder som rekommenderas och en samverkad planering med de runt om deltagaren, någon sorts gemensam riktning. En del har det gått bra för men inte alla. En del individer som gått vidare till (Arbetsförmedlingen). PULS utredningar är inte helt genomförbara. Att individen inte valsar runt i systemen, utan att man genom samverkan hamnar rätt. Det kan t ex finnas individer som har rätt till en sjukersättning, men också individer som får möjlighet att komma ut i någon form av arbete/sysselsättning Den information jag har tagit del av berättar om att de i stort är nöjda med insatsen. Syftet med PULS är att erbjuda individen en utredning för att fastställa den sökandes arbetsförmåga, att kartlägga rehabiliteringsbehov, att utreda vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare mot arbetsmarknaden samt att tillsammans med individen och de samverkande myndigheterna upprätta en gemensam plan för fortsatt rehabilitering. Av svaren på frågan ovan att döma så tycks detta syfte vara infriat. De flesta lyfter fram positiva synpunkter kring utredningsverksamheten, med undantag av Arbetsförmedlingens representanter som är mer tveksamma till användbarheten i de underlag som produceras. Av svaren på frågan kan vi också se, vilket tidigare också framkommit på andra frågor, att det finns uppfattningar om att individerna dessutom påverkats positivt genom det sammanhang som det tagit del av i form av PULS. Vi fortsatte med att fråga respondenterna om det skulle få några konsekvenser för den egna organisationens arbete om verksamheten i PULS skulle upphöra. Bland svaren ser vi att många återvänder till att kommentera behovet av en instans för arbetsförmågeutredning/- bedömning. Med facit i hand finns det alltid ett behov av en arbetsförmågebedömnings- instans.

12 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 12 Ja, man skulle behöva "uppfinna hjulet igen" med något liknande då behovet kvarstår. Ja, det finns ingen liknande verksamhet i Landskrona och våra deltagare kan ha svårt för att ta sig till Helsingborg. Det skulle innebära att utbudet av insatser för att underlätta för återgång i arbete/utredning av arbetsförmåga hade minskat, vilket är negativt. Svårt att bedöma. Vi har arbetsförmågeutredningar upphandlade... Kanske mervärde för individen. Jag tror att vi skulle få en ny projektansökan om uppstarten av liknande verksamhet inom kort Vi skulle inte ha någon självklar aktör som gör arbetsförmågabedömningar. Vi skulle stå utan möjlighet att få en arbetsförmågebedömning under längre tid, vilket skulle försvåra ställningstagande från våra vårdgivare Bara det att mentorerna ska tillbaka till ordinarie verksamhet. Skulle sakna möjlighet till en arbetsförmågebedömning, vilket skulle vara en förlust för den enskilde. Det kommer att uppstå behov av något liknande rätt snart, tror jag. Vi avslutade med att ställa en fråga om vad man hittills lärt sig om samverkan genom PULS. Sammantaget kan vi se att det finns synpunkter som pekar på svårigheterna att få till en varaktig samverkan, men att detta är en central del för parternas möjligheter att möta de behov som finns hos individerna. Hur viktigt det är att förtydliga och delegera ansvarområden, att nätverket är oerhört viktigt och skall finnas med i processen tidigt. Positivt att ha deltagaren i centrum och att samla alla på en gång vid möte för att lättare kunna planera och veta vem som gör vad och varför. Negativt är ibland när trots samverkan kan känna att deltagaren "faller mellan stolarna" eller kommer tillbaka till ruta ett för att systemen inte riktigt klaffar och man har olika åsikter från de olika aktörerna. Det kan vara en del arbete att få ihop hela nätverket runt deltagaren men det är nödvändigt i den vidare planeringen. Att det är positivt med ett forum för samarbete mellan myndigheter som många gånger annars är svårt att få till med tanke på tidsbrist och sekretessfrågor. Hur olika organisationer ser på människan och arbetsförmåga. Att myndigheter har svårt att lösa alla problem. Att samverkan är rätt svårt. Att samverkan kan hjälpa till för att sträva mot samma mål, men att det inte alltid löser problemet.

13 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 13 Jag har lärt mig att det ska finnas mer tydlighet kring varför man samverkar och i vilka former, samt alla organisationer ska känna att de vinner något på samverkan. Man behöver inte göra samverkan för komplicerad, utan vi ska använda oss av varandra som konsulter och samtidigt fokusera på vår egen profession. Svaren på frågan ovan, inte minst genom det avslutande citatet, pekar på några centrala förutsättningar i en samverkansprocess. För att skapa en hållbar samverkan, vilket är det yttersta målet med PULS krävs en ändamålsenlig struktur för det gemensamma arbetet en samverkansstruktur. Med samverkansstruktur menas de relationer som skapats mellan de parter som deltar i samverkan. Conrah (2000) vill se en samverkansstruktur som en formaliserad personsamverkan mellan ett antal aktörer och en viktig utgångspunkt i hans resonemang är att de deltagande aktörerna ska resonera igenom grunderna för det gemensamma arbetet innan den egentliga samverkan startas. En tillämpning av hans resonemang ger tre utgångspunkter för skapandet av och hållbarheten i en samverkansstruktur: Tydlighet kring vilka aktörer som ska delta Samförstånd kring de principiella utgångspunkterna för samverkan Beredskap för att ta tillvara resultatet av samverkan. När det gäller de deltagande aktörerna finns det en given utgångspunkt i samman- hanget, eftersom samordningsförbundet innehåller fem aktörer: Landskrona stad, Svalövs kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Frågan är snarast hur de respektive parterna förhåller sig till varandra inom PULS. I detta sammanhang har vi dock sett att det finns anledning att ifrågasätta Arbets- förmedlingens grund för medverkan i samverkansprocessen då representanter från denna part pekar på ett bristande behov av insatsen. När det handlar om att utveckla ett samförstånd om de principiella utgångspunkterna är detta ofta avgörande för framgången i en samverkan. Enligt Conrah bör alla tilltänkta parter delta aktivt i insatsen, men inte sällan är det en eller två nyckelparter som initierar en samverkan som man försöker få de andra parterna att delta i. Utformas detta sedan utan egentligt djup i deltagandet från parterna kan samverkan bli en företeelse som begränsas till de mest aktiva parterna. Om insatsen inte heller förankras på ett tydligt sätt hos den hos den initierande parten riskerar projektinsatsen att föra en undanskymd tillvaro i en sidoordnad struktur till den verksamhet den strävar efter att förändra. Det finns då samtidigt en risk att processen blir kontraproduktiv och ger upphov till omvänd effekt än det tänkta syftet: en misstro runt de begränsade resultat som samverkan ger för parterna. Detta kan i förlängningen påverka legitimiteten i en sammanslutning som Finsam Landskrona- Svalöv. Detta är en

14 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 14 anledning till att det är av stor vikt att parterna engagerar sig i utvecklingen av de insatser som finansieras. När det gäller PULS har vi kunnat se att det finns svårigheter kopplat till genomförandet, framför allt kring lednings- och styrsystemet i projektet tillsammans med den höga andel externfinansierad och - rekryterad personal. En av de tillfrågade beskrev följaktligen PULS som en satellit i förhållande till parternas ordinarie strukturer. En central fråga är därför hur den verksamhet som utvecklats i denna sidoordnade struktur har och kan komma att integreras med övrig verksamhet hos de samverkande parterna. Är det möjligt, eller har parterna målat in sig i ett hörn i kraft av den höga andel externa resurser som ligger till grund för PULS? Detta för oss fram till frågan om huruvida de erfarenheter som projektet har genererat har konstruerats på ett hållbart sätt är de berörda aktörerna är beredda att ta ansvar för implementeringen av resultaten? AVSLUTANDE KOMMENTAR En grundläggande slutsats i den forskning som bedrivits kring hållbarhet (sustainability) i projektverksamhet är att detta i stor utsträckning påverkas av den samlade aktivitet som omgett genomförandet av ett projekt (jfr Goodman et al 1993; Goodson et al 2001: Savaya et al 2008; Savaya & Spiro 2012; Sheirer 2005; Jensen & Trädgårdh 2012). Till exempel är förutsättningarna betydligt bättre för ett projekt som bygger på ett tydligt uppfattat behov hos parterna än ett projekt som drivits av yttre krafter. Vidare pekar man på det nödvändiga i projektverksamhetens förenlighet med parternas uppdrag tillsammans med ett starkt och uttalat stöd från ledningsföreträdare inom de organisationer som ska ta emot den utvecklade verksamheten. När det gäller PULS finns ett antal motverkande faktorer när det handlar om långsiktig hållbarhet, framför allt i att det uppfattade behovet av insatsen inte tycks vara grundmurat tillsammans med den otydlighet som fortfarande tycks finnas kring ledningens förhållningssätt till projektet. Vi har kunnat se uppfattningar som pekar på att utvecklingen i PULS i större utsträckning drivs på och förespråkas av förbundssamordnaren för Finsam och den engagerade projektgruppen än lednings- företrädare från de olika parterna, och då i första hand Landskrona stad. Det har även genomgående under utvärderingen varit svårt att få ledningsföreträdare att ta ställning till frågor rörande Rehab Landskrona- Svalöv. Inte minst i en utvecklingsinsats som PULS, där samverkansarbetet bygger på ett större tillskott av externa medel, krävs det i förlängningen att ledningen tar ett aktivt ansvar för att besluta om fortsättningen. Den strategiska frågan som bör ställas är vem som idag förespråkar en vidareutveckling av PULS efter projekttidens slut. Den projektpersonal som varit med att utveckla

15 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 15 projektet är uppenbarligen nöjda med och stolta över sin verksamhet och ser ett värde i att bedriva fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering genom PULS. Däremot är det betydligt mer oklart hur ledningsföreträdare från de respektive parterna ställer sig till fortsatt verksamhet efter projektslut. Är man beredd att ta finansiellt och operativt ansvar för verksamheten i projektet vid årets slut? I detta skede framstår det som angeläget att det bland ledningsföreträdare från de samverkande parterna förs en dialog om den faktiska viljan att fortsatta utvecklingen av PULS eller om förutsättningar och behov väsentligen har ändrats sedan beslut fattades att söka finansiering för denna insats. Detta bör ske snarast för att i sin tur möjliggöra en strategisk ledning av den avslutande projekttiden. Om det finns en vilja att fortsätta utveckla samverkan inom ramen för PULS bör sedermera förutsättningarna för genomförandet av denna samverkansprocess omförhandlas mellan parterna, och då främst Landskrona stad och Arbetsförmed- lingen. Det framstår fortfarande som oklart hur strukturen kring samverkansarbetet mellan PULS och Mentorskap ser ut. Hur denna fråga ska lösas är ytterst en fråga som vilar hos ledningen för de respektive parterna, det är där mandatet för att styra verksamheten vilar. REFERENSER Brulin, G & Svensson, L (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. Cassidy, E, Leviton, L, & Hunter, D (2006) The Relationships of Program and Organizational Capacity to Program Sustainability: What helps programs survive. I: Evaluation and Program Planning, 29 (2), s Conrah, U G (2003) Varför misslyckas samverkan. I: Socionomen 2/2003, s Danermark, B & Germundsson, P (2007) Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan. Stockholm: Liber. Gargani, J & Donaldson, S I (2011) What Works for Whom, Where, Why, for What, and When? Using Evaluation Evidence to Take Action in Local Contexts. I: Chen, H & Donaldson, S I & Mark, M. Advancing Validity in Outcome Evaluation: Theory and Practice. New Directions for Evaluation. No 130, s

16 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 16 Goodman R M & McLeroy KR & Steckler A B & Hoyle R H (1993) Development of level of institutionalization scales for health promotion programs. I: Health Education Quarterly. Vol 20, s Goodson, P & Murphy Smith, M & Mayer, B & Gottlieb, N H (2001) Maintaining Prevention in Practice Survival of PPIP in Primary Care Settings. I: American Journal of Preventive Medicine. Vol 20(3) Jensen, C & Trädgårdh, B (2012) Temporära organisationer för permanenta problem. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:1. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Lindqvist, R (2000) Att sätta gränser. Organisationer och reformer i arbetsrehabilitering. Umeå: Boréa. Savaya, R & Spiro, S & Elran- Barak, R (2008) Sustainability of Social Programs: A Comparative Case Study Analysis. I: American Journal of Evaluation, 29 (4), s Savaya, R & Spiro, S (2012) Predictors of Sustainability of Social Programs. I: American Journal of Evaluation. Vol 33 (1), s Scheirer, M A (2005) Is Sustainability Possible? A Review and Commentary on Empirical Studies of Program Sustainability. I: American Journal of Evaluation. Vol 26 (3), s Svensson, L m fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur.

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)

****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) ****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling September 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm,

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen

Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen **************UTKAST****************** Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 1 Mattias Norling november 2012 PUBLIC PARTNER Sturegatan

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Budget och verksamhetsplan för år 2015 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget

Läs mer

UTVÄRDERING AV SAMORDNINGSGRUPPEN

UTVÄRDERING AV SAMORDNINGSGRUPPEN UTVÄRDERING AV SAMORDNINGSGRUPPEN År: 2012 Författare: Joakim Tranquist & Harry Petersson Omslag: Anne Kon Nim Schultz Tryck: Bokbinderibolaget, 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: INLEDNING...1 FINSAM HELSINGBORG...

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7.

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Verksamhetens inriktning 3. Uppföljning och utvärdering 7. Finansiering 7. VERKSAMHETSPLAN 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhetens inriktning

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015 - Anteckningar från gruppdiskussioner KSL 2014 Text & form: gdz / mhe 1) Möjligheter i samverkan Samtalsledare

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering - 2015 Från och med den 1 januari 2012 driver Trollhättans Stads avdelning för arbetsmarknad och försörjningsstöd en insats som omfattar

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Uppstart och bildande

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer