UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV Delrapport 3 Joakim Tranquist Maj 2013 Tranquist Utvärdering

2 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 2 INLEDNING Sedan några år tillbaka har ett antal initiativ tagits för att bringa ned ohälsan bland befolkningen i landet och begränsa långtidssjukskrivningarna. Ett sådant är lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) som trädde i kraft den 1 januari Denna lag gör det möjligt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting att samverka genom att ett samordningsförbund bildas. Mot denna bakgrund bildades Finsam Landskrona- Svalöv den 1 september 2009 av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Skåne och Landskrona stad samt Svalövs kommun i syfte att förbättra samarbetet mellan dessa myndigheter lokalt i de aktuella kommunerna. Målet med Finsam Landskrona- Svalöv är följaktligen att bygga upp en övergripande samverkansform där gemensamma insatser genomförs som syftar till att utveckla nya modeller och att pröva dessa i ordinarie verksamhet. En sådan insats är Rehab Landskrona-Svalöv (PULS). Tranquist Utvärdering har i uppdrag från styrelsen för Finsam Landskrona- Svalöv att utvärdera Rehab Landskrona- Svalöv. Då avsikten med projektet är att utveckla samverkan mellan de berörda parterna har utvärderingen hanterat utvecklingen av den planerade samverkansprocessen: vilka främjande och hindrande processer för samverkan har så långt ägt rum under projektet? För att besvara utvärderingens frågeställningar har en förklarande processutvärdering genomförts. Detta är den tredje delrapporten från utvärderingen och fokus ligger denna gång på förutsättningar för möjligheterna att överföra projektets verksamhet till ordinarie strukturer efter projektets slut i december PRAKTISK UTREDNING LANDSKRONA SVALÖV (PULS) PULS är en verksamhet där den deltagande individen under 1-8 veckor genomgår en utredning vars syfte är: att fastställa den sökandes arbetsförmåga att kartlägga rehabiliteringsbehoven att utreda vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare mot arbetsmarknaden att tillsammans med individen och de samverkande myndigheterna upprätta en gemensam rehabiliteringsplan Under utredningens gång ska individens förutsättningar bli belysta ur olika perspektiv. Utredningen innehåller ett flertal arbetsliknande moment under vilka deltagarens

3 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 3 färdigheter, såsom förmåga att läsa, förstå och omsätta instruktioner, blir belysta ur olika aspekter. Arbetsmomenten visar också om det finns några fysiska, psykiska eller sociala begränsningar som inverkar på individens arbetsförmåga. Parallellt med detta arbetar man med individuella samtal samt, vid behov, med externa konsultationer av t ex psykolog. Inom ramen för utredningen genomförs vidare arbetsterapeutiska tester med standardiserade bedömningsinstrument. Tanken är att verksamheten ska bedrivas på en lösningsfokuserad grund som betonar individens möjligheter och visar på förhållningssätt som kan överbrygga olika hinder. Många personer i målgruppen anses ha svårigheter att upprätthålla basala rutiner i vardagen såsom att hålla tider, ta ansvar för sin egen hälsa, hygien, kost och sömn eller sköta sina studier eller annan sysselsättning. En del har komplicerade sociala relationer som de behöver få stöd att hantera medan andra behöver hjälp att få en fungerande ekonomi. Genom kartläggning och vägledning ska således individen bli medveten om sina livsmönster och få råd kring hur man kan arbeta med dessa. Efter den inledande utredningstiden kan deltagaren arbetspröva på en reguljär arbetsplats för att ytterligare belysa arbetsförmågan. Praktikplatsen anskaffas genom projektet utifrån den enskildes individuella förutsättningar och arbetsprövningen kan pågå under upp till 8 veckor. Under denna tid stöttas den enskilde och följs upp av personal från projektet. Utfallet av arbetsprövningen utgör sedan en väsentlig del av utredningen. När utredningen avslutats träffas en överenskommelse mellan alla aktuella myndigheter kring vilken part som ska svara för vilken insats i den gemensamma rehabiliteringsplanen. Sammantaget är syftet med PULS att göra en utredning och en planering kring den aktuella individen. För att säkerställa en vidare kontakt med arbetsmarknaden etablerades systerprojektet Mentorskap (i Arbetsförmedlingens regi) efter ungefär ett halvt år. De tre mentorer som arbetar i detta projekt ansvarar sedan för att stödja deltagare i steget vidare mot arbetsmarknaden och eventuell (anpassad) anställning. Målgrupp för PULS Målgruppen består av personer i åldern år som av någon av de samverkande myndigheterna bedömts vara i behov av en utredning av arbetsförmågan för att man ska kunna gå vidare i rehabiliteringsarbetet. Deltagarna har vid inträdet stöd eller insats från minst två av de samverkande myndigheterna. Under utredningstiden behåller individen samma försörjning som man hade innan utredningstiden, dvs. sjukpenning, försörjningsstöd eller aktivitetsstöd. Remitterade myndighet ansvarar för att ersättningsfrågan är löst innan utredningen påbörjas.

4 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 4 Mål för PULS De personer som är aktuella för en utredning i projektet saknar idag en plan för hur man ska komma vidare i sin rehabilitering. Målet med PULS är dels att kartlägga den enskildes personliga förutsättningar och behov av rehabiliteringsinsatser, dels att fördela ansvaret för dessa vidare insatser mellan de samverkande myndigheterna för att förhindra att någon enskild faller mellan stolarna. Då alla parter gemensamt upprättat en rehabiliteringsplan tydliggörs respektive myndighets ansvar och uppdrag i det fortsatta arbetet. För den enskilde innebär detta att man gjort en plan för hur man skall kunna återgå till arbetslivet och vem som ska svara för de olika leden i denna plan. Individens eget ansvar för att planen ska kunna verkställas förtydligas under utredningen. Genom PULS får myndigheterna en gemensam bedömning att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Deltagarna ska efter genomgången utredning ha fått bättre personliga förutsättningar att antingen tillgodogöra sig fortsatta rehabiliteringsinsatser eller att gå direkt vidare till studier eller arbete. Mot denna bakgrund har ett mål formulerats där 100% av deltagarna efter fullgjord utredningstid ska ha en av alla myndigheter accepterad rehabiliteringsplan där respektive myndighets rehabiliteringsansvar tydliggjorts. ÅTERBLICK TILL TIDIGARE DELRAPPORTER I den första delrapporten analyserades den s k programteorin i Rehab Landskrona- Svalöv. Först och främst konstaterades att behovet av insatsen framstod som uppenbart. Sammantaget tycktes behovet utgå från att samtliga parter samma saknade pusselbit, nämligen arbetsförmågeutredningar. Just avsaknaden av möjligheter att genomföra och ta del av insatser för arbetsförmågebedömning var en gemensam nämnare hos parterna och man såg att en sammanhållen insats med sådant fokus skulle kunna bidra till att tydliggöra parternas respektive uppdrag kring individen. När det sedan handlade om genomförandet av den planerade samverkansprocessen framkom en del kritik. Framför allt handlade detta om otydlighet i förutsättningarna för hur genomförandet av samverkan i praktiken var tänkt att fungera. Uppstartsfasen av projektet var behäftad med vissa problem och sammantaget tecknades en bild av en otydlig ledningsstruktur kring projektet. Det visade det sig att samverkans- strukturen inte var färdig när projektet startade. Det var t ex oklart vilken ställning medarbetarna i projektet, som företrädesvis hade externrekryterats, hade i förhållande till den egna förvaltningen, d v s Kompetensforum inom Landskrona stad.

5 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 5 En central fråga var sedan hur beslutsstrukturen kring projektet egentligen såg ut. Detta gav upphov till några frågor, t ex om vem som beslutar i strategiska frågor kring verksamheten i Rehab Landskrona- Svalöv? Sammantaget var alltså bilden att det i projektet fanns en otydlig samverkansstruktur och förskjutning av ansvar för utvecklingen. Det konstaterades även att projektet löpte risk att uppfattas som en kommunal angelägenhet om inte parterna samlades i ett faktiskt engagemang kring insatsen. I den andra delrapporten slogs det sedan fast att det var uppenbart att det vidtagits åtgärder för att förtydliga uppdrag och mandat i projektets ledning. Rehab Landskrona- Svalöv ansågs ha haft en positiv utveckling när det gäller både samverkansprojektets förankring och tillhörighet i såväl den kommunala förvaltningen i Landskrona stad som hos de samverkande parterna samt ledningsstrukturen där personer på ledningsnivå tycks ha en tydlig anknytning till projektet. Den samverkansstruktur som inte var färdig när projektet startade verkade ha fått en bättre utformning efter att en del förändringar genomförts. Slutsatsen var att Rehab Landskrona- Svalöv utvecklats positivt, men att det fortfarande fanns oklarheter till parternas möjligheter/förmåga att ta hand om projektets verksamhet efter dess slut. ANALYS AV PROGRAMTEORI Nedan kommer vi att redovisa svar från en enkät som riktats till aktörer kring Rehab Landskrona- Svalöv styrelse, beredningsgrupp, remissgrupp, projektgrupp samt ytterligare några centrala aktörer kring projektet. Sammantaget riktades enkäten till 28 personer, varav 16 besvarade denna. Det är följaktligen många aktörer som valt att inte besvara enkäten, och det är förhållandevis hög andel av svaren som kommer från personer som är operativt engagerade i PULS. Vi noterar alltså att det är få personer i ledningsposition som valt att besvara enkäten om projektet. Utöver enkäten har även samtal förts med företrädare för projektet samt den projektgrupp som arbetar i PULS. I samband med detta tillfrågades även ett mindre antal deltagare om sina erfarenheter av PULS. Dessutom har olika dokument från projektet beaktats i utvärderingsarbetet. Vi har framför allt velat ta reda på vilken uppfattning aktörerna kring Rehab Landskrona- Svalöv har till hur samverkan fungerar i projektet. Vi började därför med några frågor som avser giltigheten i projektet.

6 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 6 Giltighet Giltigheten handlar om relevansen i de antaganden som ligger bakom ett projekt. En väl fungerande samverkansprocess underlättas om det finns ett ömsesidigt beroende mellan de olika aktörerna. En förutsättning för detta är att aktörerna har en gemensam uppfattning om syftet och målen. Anledningen är att detta sedermera påverkar de prioriteringar som parterna gör i anslutning till insatsen. För att fördjupa denna analys vill vi här även belysa hur väl förankrat projektet var vid starten. Forskare har visat på att processer som är väl förankrade hos de deltagande parterna har större möjligheter att lyckas. Vi började med att fråga hur man idag, ur sin organisations perspektiv, ser på behovet av den verksamhet som bedrivs inom ramen för PULS. Bland svaren på frågan märks bland annat följande kommentarer: Det finns ett stort behov av detta eftersom tendensen är att personer som är länge inom systemet med tiden tappas bort annars. Behovet av arbetsförmågeutredningar finns helt klart. Viktigt. Dels utredningen, sedan att man får stöd i den väg man ska gå antingen ut i arbetslivet eller annan sysselsättning. Vi ser det som en värdefull verksamhet där vi kan komma till konsensus gällande arbetsförmågan hos den enskilde individen. För individen måste det vara oerhört positivt att det tas ett samlat grepp kring problematiken och att individen inte slussas runt bland olika vårdgivare och myndigheter. Det som är framträdande är just betoningen på arbetsförmågebedömning/- utredning. Det finns dock utsagor som pekar på att alla parter inte ser ett lika tydligt behov av denna verksamhet utifrån de förutsättningar som råder. Vår organisations största utmaning upplever jag är att hitta arbetsplatser som är rimliga och möjliga för de medborgare vi möter. Jag tycker inte riktigt att PULS räcker till för det, men jag är inte säker på att någon annan verksamhet heller hade klarat den uppgiften. Det handlar ju till stor del om att påverka samhället och arbetsgivare och det är en diger uppgift som måste lösas från många olika håll. Det är påtagligt att den part som i störst utsträckning ifrågasätter behovet av den utredningsverksamhet som bedrivs inom projektet är Arbetsförmedlingen. Detta anges bero på att det redan finns ett utbud av dessa tjänster bland myndighetens upphandlade aktörer:

7 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 7 Själva utredningen har Arbetsförmedlingen som organisation upphandlat med annan part. Behovet är samverkan med andra verksamheter. Vi har idag upphandlade platser för egna arbetsförmågebedömningar via avtal med externa parter som upplevs tillfredsställa våra sökande mer än vad PULS gör. Arbetsförmedlingen har, förutom PULS, tillgång dels till egna specialister (arbetsterapeut, psykolog), dels upphandlar platser för aktivitetsbaserad bedömning av arbetsförmåga från företaget Jensens. Detta till trots är det flera personer, men alltså inte från Arbetsförmedlingen, som pekar på behovet av liknande verksamhet ur ett historiskt perspektiv: Det är en viktig verksamhet ur många aspekter. Det finns ingen annan liknande utredning och det har flera gånger startats liknande projekt (t ex Flak och Kreab) i Landskrona- Svalöv men lagts ner när det var dags att implementera. Behovet finns, AF har tillgång till olika insatser, men detta bedömer jag som steget före. Med facit i hand, efter att ha startat och lagt ner flera liknande verksamheter genom åren, är jag övertygad om att det behövs. Vi kan alltså se att det finns delade uppfattningar på frågan om behovet av den verksamhet som bedrivs i projektet. De parter som främst lyfter fram behovet av den arbetsförmågeutredning som erbjuds via PULS är kommunala företrädare från Landskrona stad samt representanter från Region Skåne och primärvården. De som tydligast ifrågasätter behovet av PULS är Arbetsförmedlingen, medan vi inte fått några svar på frågan från Försäkringskassan. Vi fortsatte med att fråga om man anser att PULS i nuläget är tillräckligt väl förankrad inom såväl sin egen organisation som hos de samverkande parterna. Bilden som tecknades var tudelad: Ja, jag tror att våra samarbetspartners upplever våra utredningar som positivt och att de till stor del vet vad de innebär Upplever att det inte i alla led är tydligt vad vi gör. Framför allt med anledning till (kopplingen mellan) Mentorskap och Puls. Innehållet i verksamheten och insatserna är nog väl förankrat. Att det är ett projekt till form talar dock om att det inte är det rent organisatoriskt. Satellit organisatoriskt som Finsamprojekt, dock med väl förankrade kontakter på handläggar- och nätverksplan och en given roll att länka parter runt deltagaren i nätverk. Framtiden dock oviss om det finns vilja och budget för fortsatt verksamhet.

8 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 8 ( ) Själva samverkan fungerar uruselt. Var och en av parterna håller på sitt och det finns inte tillstymmelse till samverkan över huvud taget. Missnöje råder i båda leden, det vill säga mellan kommun och Arbetsförmedlingen. Ena stunden vill man samverka och andra stunden vill man inte, utan då lyssnar man bara på det man vill lyssna på. Av svaren att döma så finns det olika uppfattningar kring projektets relation till samverkansparterna. Positivt tycks vara att det etablerats kontakter på handläggarnivå mellan olika aktörer. Negativt tycks å andra sidan vara projektets position i förhållande till ordinarie verksamheter, samt framför allt relationen mellan PULS och Mentorskap. Just denna aspekt återkommer när vi fortsätter med frågor som vi ställt kring genomförandet av samverkansprocessen. Genomförande Genomförandet av ett projekt av det här slaget handlar i ett samverkansperspektiv om hur processerna i projektet satts igång och fungerar. För att undersöka uppfattningen om detta började vi med att fråga om utvecklingen av verksamheten inom PULS på det hela taget motsvarat aktörernas förväntningar. Bland svaren återkommer en delad bild, där flera pekar på den positiva utveckling som skett i projektet sedan start. Flera pekar dock på att de problem som redan tidigare uppmärksammats kring styrning och ledning samt den grundläggande samverkansstrukturen kvarstår: Både och. Bättre och sämre, det har varit upp och ner. Personalomsättning (förhalat processerna, sämre), uppgradering av den skriftliga utvärderingen av arbetsförmågan (bättre), samarbetet med mentorskapet har hackat lite (sämre). Har bara varit involverad i knappt ett år, men upplever en betydligt större organisatorisk stabilitet idag än när jag började. Vi är ett bra team som tycker att det är roligt att utveckla och prova olika lösningar. Det är inspirerande och utvecklande för både mig och våra deltagare. Vi har fått redskap i form av olika utbildningar för att kunna utveckla. Upplever inget direkt engagemang i från (närmast ansvarig chef i Landskrona stad). (Förbundssamordnaren i Finsam) är en positiv kraft! (PULS) har börjat som en del av gemensam arbetsrehabilitering vilket var för brett. Det är bra att arbetsförmågeutredningen har urkristaliserats. Det som vi har önskat är en helhetslösning med en fortsatt väg (någon slags plats på arbetsmarknaden) för klienten. Men det är ett rätt så krävande önskemål. Så projektet kanske inte riktigt motsvarat förväntningarna, men i efterhand kan jag också fråga mig om förväntan var realistisk.

9 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 9 Nej, absolut inte! Nej, den gör det inte. Det verkar inte bli mer tydlighet vad gäller PULS och mentorernas samarbete. Inte heller är det tydligt vad mentorns roll innebär, utan det finns olika tolkningar och förväntningar på mentorer som oftast inte är realistiska att leva upp till. Ja, det har blivit bättre och bättre utredningar. Samverkan mellan myndigheterna har utvecklats på ett positivt sätt som i sin tur lett till ett bättre beslutsunderlag för deltagaren Av svaren kan vi se att det finns positiva uppfattningar om den utredningsverksamhet som etablerats. Dessa synpunkter kommer framför allt från den operativa personalen i projektet som tycks vara nöjda med det arbete som bedrivs. Negativt är dock att det fortfarande finns synpunkter på den närmaste ledningens engagemang för projektet och dess verksamhet. I samtal med personer kring projektet är det också flera som bekräftar denna bild. Man menar att det största engagemanget för vidareutvecklingen i PULS kommer från förbundssamordnaren i Finsam, dvs. inte primärt projektägaren med formellt mandat att driva utvecklingen eller andra samverkansparter. Vidare noterar vi att negativa synpunkter kring samarbetsformerna mellan PULS och Mentorskap återkommer. Vi fortsatte med att fråga hur de tillfrågade aktörerna generellt anser att samverkansarbetet har fungerat inom ramen för PULS. Vi bad dem ange vad som varit positivt respektive negativt och bland svaren märks följande kommentarer: Negativt med turbulens hos samverkanspartners, t ex mycket byten av handläggare inom Arbetsförmedlingen och vårdgivare på vårdcentraler. Negativt att det ibland är svårt med "överlämnande att remittent ibland vill låta bollen ligga kvar hos PULS trots att arbetsförmågebedömnigen är avlutad. Detta kan dock handla om en tidigare diffus gränsdragning mellan Mentorskap och PULS. Positivt att man ofta möts av öppenhet och får intrycket att arbetsförmågebedömningen bidrar med värdefull information som medför att andra aktörer kan förtydliga vilka åtgärder som krävs från deras sida. Positivt: Upplever att remittenterna ser positivt på vårt arbete. Bra att få möjlighet att komma till de olika resursteamen på Vårdcentralerna och Capio. Negativt: Våra samverkanspartners har haft många omorganisationer vilket leder till flera handläggarbyten, negativt både för oss i PULS och deltagarna. Kan då vara svårt att få kontakt med handläggaren inför nätverksträffarna. Som alla projekt har det varit rätt kaotiskt under några månader. ( ) Positivt är samverkan runt individerna. Bra vore om PULS använde Arbetsförmedlingen som bollplank för mer förankrade bedömningar som motsvarar arbets- marknaden.

10 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 10 Det har skett en fantastisk samverkan i alla steg: samverkan kring remisserna, nätverk kring deltagaren, samlat utredningsteam, samverkan kring utvärderingen. Om det finns något negativt så är det att man har lagt ner VALS för att i nästan samma ögonblick inse att det behövs motivationsarbete innan man lämnar över till Mentorskap. Nätverkande med andra myndigheter kring deltagaren är positivt. Responsen från remittenter och från chefer positivt. Svårt med Mentorsprojektet då de ej haft tydlig ledning eller kontinuitet i personal. Personal har ej haft kännedom om metod och målgruppen, vilket krävt lång omstartssträcka och försvårat kommunikation. Det enda positiva samverkansarbetet som jag stött på är att det har varit trevliga möten lite då och då. ( ) Samverkan är urusel. Jag upplever samverkan mellan PULS och mentorskapet som inte fungerande. ( ) Icke- fungerande samverkan gör det i princip omöjligt (att samarbeta). Man pratar förbi varandra. Det hela förklaras ofta inom PULS av att PULS och Mentorskap har "olika perspektiv på deltagarna". Om vi summerar synpunkterna kring samverkansarbetet återkommer uppfattningen om ett utredningsarbete som tycks vara uppskattat, och nätverksmöten som metod framstår som positivt. Vidare kan vi återigen se att samverkansarbetet mellan PULS och Mentorskap lämnar en del att önska. Vi kan se att det funnits omständigheter som påverkat i termer av personalomsättning och en otydlig ledning (på flera håll). Tydligt är dock att detta är en samverkansprocess som inte funnit sin form och som behöver ytterligare planering och styrning. HÅLLBARHET Det tredje steget i vår analys handlar om hållbarhet, d v s om insatserna i projektet också kan ses leda till avsedda effekter. Vi började med att fråga vad aktörerna menar att PULS har inneburit för de individer som tagit del av verksamheten. Bland svaren på frågan märks följande svar: För en del har en sjukersättning blivit realitet, en del har fått klart för sig de förmågor de har. Bättre nätverksarbete runt personen. För många en mycket stark psykosocial process där de får träna att vara i grupp, att möta sina egna förmågor och oförmågor i en tillåtande miljö. En känsla av helhetstänkande kring deras livssituation där de får stöd att belysa viktiga hinder och resurser och prioritera för att fastställa vad som kan vara nästa steg.

11 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 11 Många upplever att de mår bra av aktiviteterna och det sociala sammanhanget och att de blir speglade utifrån sina hinder och resurser, för hjälp att "sätta ord på" hur de tänker och känner. Mycket positivt. De har blivit sedda och bekräftade. Har fått in rutiner. Kommit i ett socialt sammanhang. Tränat sin svenska. Blivit lyssnade på och känns skönt att vi inte är någon myndighet. Bekräftelse på egna upplevelser av funktion. Positivt med sociala sammanhang. Oftast får de bra bedömningar av sin arbetsförmåga. För vissa har det inneburit ett utlåtande, för vissa har det inneburit en fortsatt planering. Att testa sig själv i lätt arbete. Att få reflektera över sina resurser och hinder. Att få stöd till de insatser/åtgärder som rekommenderas och en samverkad planering med de runt om deltagaren, någon sorts gemensam riktning. En del har det gått bra för men inte alla. En del individer som gått vidare till (Arbetsförmedlingen). PULS utredningar är inte helt genomförbara. Att individen inte valsar runt i systemen, utan att man genom samverkan hamnar rätt. Det kan t ex finnas individer som har rätt till en sjukersättning, men också individer som får möjlighet att komma ut i någon form av arbete/sysselsättning Den information jag har tagit del av berättar om att de i stort är nöjda med insatsen. Syftet med PULS är att erbjuda individen en utredning för att fastställa den sökandes arbetsförmåga, att kartlägga rehabiliteringsbehov, att utreda vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare mot arbetsmarknaden samt att tillsammans med individen och de samverkande myndigheterna upprätta en gemensam plan för fortsatt rehabilitering. Av svaren på frågan ovan att döma så tycks detta syfte vara infriat. De flesta lyfter fram positiva synpunkter kring utredningsverksamheten, med undantag av Arbetsförmedlingens representanter som är mer tveksamma till användbarheten i de underlag som produceras. Av svaren på frågan kan vi också se, vilket tidigare också framkommit på andra frågor, att det finns uppfattningar om att individerna dessutom påverkats positivt genom det sammanhang som det tagit del av i form av PULS. Vi fortsatte med att fråga respondenterna om det skulle få några konsekvenser för den egna organisationens arbete om verksamheten i PULS skulle upphöra. Bland svaren ser vi att många återvänder till att kommentera behovet av en instans för arbetsförmågeutredning/- bedömning. Med facit i hand finns det alltid ett behov av en arbetsförmågebedömnings- instans.

12 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 12 Ja, man skulle behöva "uppfinna hjulet igen" med något liknande då behovet kvarstår. Ja, det finns ingen liknande verksamhet i Landskrona och våra deltagare kan ha svårt för att ta sig till Helsingborg. Det skulle innebära att utbudet av insatser för att underlätta för återgång i arbete/utredning av arbetsförmåga hade minskat, vilket är negativt. Svårt att bedöma. Vi har arbetsförmågeutredningar upphandlade... Kanske mervärde för individen. Jag tror att vi skulle få en ny projektansökan om uppstarten av liknande verksamhet inom kort Vi skulle inte ha någon självklar aktör som gör arbetsförmågabedömningar. Vi skulle stå utan möjlighet att få en arbetsförmågebedömning under längre tid, vilket skulle försvåra ställningstagande från våra vårdgivare Bara det att mentorerna ska tillbaka till ordinarie verksamhet. Skulle sakna möjlighet till en arbetsförmågebedömning, vilket skulle vara en förlust för den enskilde. Det kommer att uppstå behov av något liknande rätt snart, tror jag. Vi avslutade med att ställa en fråga om vad man hittills lärt sig om samverkan genom PULS. Sammantaget kan vi se att det finns synpunkter som pekar på svårigheterna att få till en varaktig samverkan, men att detta är en central del för parternas möjligheter att möta de behov som finns hos individerna. Hur viktigt det är att förtydliga och delegera ansvarområden, att nätverket är oerhört viktigt och skall finnas med i processen tidigt. Positivt att ha deltagaren i centrum och att samla alla på en gång vid möte för att lättare kunna planera och veta vem som gör vad och varför. Negativt är ibland när trots samverkan kan känna att deltagaren "faller mellan stolarna" eller kommer tillbaka till ruta ett för att systemen inte riktigt klaffar och man har olika åsikter från de olika aktörerna. Det kan vara en del arbete att få ihop hela nätverket runt deltagaren men det är nödvändigt i den vidare planeringen. Att det är positivt med ett forum för samarbete mellan myndigheter som många gånger annars är svårt att få till med tanke på tidsbrist och sekretessfrågor. Hur olika organisationer ser på människan och arbetsförmåga. Att myndigheter har svårt att lösa alla problem. Att samverkan är rätt svårt. Att samverkan kan hjälpa till för att sträva mot samma mål, men att det inte alltid löser problemet.

13 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 13 Jag har lärt mig att det ska finnas mer tydlighet kring varför man samverkar och i vilka former, samt alla organisationer ska känna att de vinner något på samverkan. Man behöver inte göra samverkan för komplicerad, utan vi ska använda oss av varandra som konsulter och samtidigt fokusera på vår egen profession. Svaren på frågan ovan, inte minst genom det avslutande citatet, pekar på några centrala förutsättningar i en samverkansprocess. För att skapa en hållbar samverkan, vilket är det yttersta målet med PULS krävs en ändamålsenlig struktur för det gemensamma arbetet en samverkansstruktur. Med samverkansstruktur menas de relationer som skapats mellan de parter som deltar i samverkan. Conrah (2000) vill se en samverkansstruktur som en formaliserad personsamverkan mellan ett antal aktörer och en viktig utgångspunkt i hans resonemang är att de deltagande aktörerna ska resonera igenom grunderna för det gemensamma arbetet innan den egentliga samverkan startas. En tillämpning av hans resonemang ger tre utgångspunkter för skapandet av och hållbarheten i en samverkansstruktur: Tydlighet kring vilka aktörer som ska delta Samförstånd kring de principiella utgångspunkterna för samverkan Beredskap för att ta tillvara resultatet av samverkan. När det gäller de deltagande aktörerna finns det en given utgångspunkt i samman- hanget, eftersom samordningsförbundet innehåller fem aktörer: Landskrona stad, Svalövs kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Skåne. Frågan är snarast hur de respektive parterna förhåller sig till varandra inom PULS. I detta sammanhang har vi dock sett att det finns anledning att ifrågasätta Arbets- förmedlingens grund för medverkan i samverkansprocessen då representanter från denna part pekar på ett bristande behov av insatsen. När det handlar om att utveckla ett samförstånd om de principiella utgångspunkterna är detta ofta avgörande för framgången i en samverkan. Enligt Conrah bör alla tilltänkta parter delta aktivt i insatsen, men inte sällan är det en eller två nyckelparter som initierar en samverkan som man försöker få de andra parterna att delta i. Utformas detta sedan utan egentligt djup i deltagandet från parterna kan samverkan bli en företeelse som begränsas till de mest aktiva parterna. Om insatsen inte heller förankras på ett tydligt sätt hos den hos den initierande parten riskerar projektinsatsen att föra en undanskymd tillvaro i en sidoordnad struktur till den verksamhet den strävar efter att förändra. Det finns då samtidigt en risk att processen blir kontraproduktiv och ger upphov till omvänd effekt än det tänkta syftet: en misstro runt de begränsade resultat som samverkan ger för parterna. Detta kan i förlängningen påverka legitimiteten i en sammanslutning som Finsam Landskrona- Svalöv. Detta är en

14 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 14 anledning till att det är av stor vikt att parterna engagerar sig i utvecklingen av de insatser som finansieras. När det gäller PULS har vi kunnat se att det finns svårigheter kopplat till genomförandet, framför allt kring lednings- och styrsystemet i projektet tillsammans med den höga andel externfinansierad och - rekryterad personal. En av de tillfrågade beskrev följaktligen PULS som en satellit i förhållande till parternas ordinarie strukturer. En central fråga är därför hur den verksamhet som utvecklats i denna sidoordnade struktur har och kan komma att integreras med övrig verksamhet hos de samverkande parterna. Är det möjligt, eller har parterna målat in sig i ett hörn i kraft av den höga andel externa resurser som ligger till grund för PULS? Detta för oss fram till frågan om huruvida de erfarenheter som projektet har genererat har konstruerats på ett hållbart sätt är de berörda aktörerna är beredda att ta ansvar för implementeringen av resultaten? AVSLUTANDE KOMMENTAR En grundläggande slutsats i den forskning som bedrivits kring hållbarhet (sustainability) i projektverksamhet är att detta i stor utsträckning påverkas av den samlade aktivitet som omgett genomförandet av ett projekt (jfr Goodman et al 1993; Goodson et al 2001: Savaya et al 2008; Savaya & Spiro 2012; Sheirer 2005; Jensen & Trädgårdh 2012). Till exempel är förutsättningarna betydligt bättre för ett projekt som bygger på ett tydligt uppfattat behov hos parterna än ett projekt som drivits av yttre krafter. Vidare pekar man på det nödvändiga i projektverksamhetens förenlighet med parternas uppdrag tillsammans med ett starkt och uttalat stöd från ledningsföreträdare inom de organisationer som ska ta emot den utvecklade verksamheten. När det gäller PULS finns ett antal motverkande faktorer när det handlar om långsiktig hållbarhet, framför allt i att det uppfattade behovet av insatsen inte tycks vara grundmurat tillsammans med den otydlighet som fortfarande tycks finnas kring ledningens förhållningssätt till projektet. Vi har kunnat se uppfattningar som pekar på att utvecklingen i PULS i större utsträckning drivs på och förespråkas av förbundssamordnaren för Finsam och den engagerade projektgruppen än lednings- företrädare från de olika parterna, och då i första hand Landskrona stad. Det har även genomgående under utvärderingen varit svårt att få ledningsföreträdare att ta ställning till frågor rörande Rehab Landskrona- Svalöv. Inte minst i en utvecklingsinsats som PULS, där samverkansarbetet bygger på ett större tillskott av externa medel, krävs det i förlängningen att ledningen tar ett aktivt ansvar för att besluta om fortsättningen. Den strategiska frågan som bör ställas är vem som idag förespråkar en vidareutveckling av PULS efter projekttidens slut. Den projektpersonal som varit med att utveckla

15 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 15 projektet är uppenbarligen nöjda med och stolta över sin verksamhet och ser ett värde i att bedriva fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering genom PULS. Däremot är det betydligt mer oklart hur ledningsföreträdare från de respektive parterna ställer sig till fortsatt verksamhet efter projektslut. Är man beredd att ta finansiellt och operativt ansvar för verksamheten i projektet vid årets slut? I detta skede framstår det som angeläget att det bland ledningsföreträdare från de samverkande parterna förs en dialog om den faktiska viljan att fortsatta utvecklingen av PULS eller om förutsättningar och behov väsentligen har ändrats sedan beslut fattades att söka finansiering för denna insats. Detta bör ske snarast för att i sin tur möjliggöra en strategisk ledning av den avslutande projekttiden. Om det finns en vilja att fortsätta utveckla samverkan inom ramen för PULS bör sedermera förutsättningarna för genomförandet av denna samverkansprocess omförhandlas mellan parterna, och då främst Landskrona stad och Arbetsförmed- lingen. Det framstår fortfarande som oklart hur strukturen kring samverkansarbetet mellan PULS och Mentorskap ser ut. Hur denna fråga ska lösas är ytterst en fråga som vilar hos ledningen för de respektive parterna, det är där mandatet för att styra verksamheten vilar. REFERENSER Brulin, G & Svensson, L (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. Cassidy, E, Leviton, L, & Hunter, D (2006) The Relationships of Program and Organizational Capacity to Program Sustainability: What helps programs survive. I: Evaluation and Program Planning, 29 (2), s Conrah, U G (2003) Varför misslyckas samverkan. I: Socionomen 2/2003, s Danermark, B & Germundsson, P (2007) Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan. Stockholm: Liber. Gargani, J & Donaldson, S I (2011) What Works for Whom, Where, Why, for What, and When? Using Evaluation Evidence to Take Action in Local Contexts. I: Chen, H & Donaldson, S I & Mark, M. Advancing Validity in Outcome Evaluation: Theory and Practice. New Directions for Evaluation. No 130, s

16 [Tranquist Utvärdering Utvärdering av Rehab Landskrona-Svalöv] 16 Goodman R M & McLeroy KR & Steckler A B & Hoyle R H (1993) Development of level of institutionalization scales for health promotion programs. I: Health Education Quarterly. Vol 20, s Goodson, P & Murphy Smith, M & Mayer, B & Gottlieb, N H (2001) Maintaining Prevention in Practice Survival of PPIP in Primary Care Settings. I: American Journal of Preventive Medicine. Vol 20(3) Jensen, C & Trädgårdh, B (2012) Temporära organisationer för permanenta problem. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:1. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Lindqvist, R (2000) Att sätta gränser. Organisationer och reformer i arbetsrehabilitering. Umeå: Boréa. Savaya, R & Spiro, S & Elran- Barak, R (2008) Sustainability of Social Programs: A Comparative Case Study Analysis. I: American Journal of Evaluation, 29 (4), s Savaya, R & Spiro, S (2012) Predictors of Sustainability of Social Programs. I: American Journal of Evaluation. Vol 33 (1), s Scheirer, M A (2005) Is Sustainability Possible? A Review and Commentary on Empirical Studies of Program Sustainability. I: American Journal of Evaluation. Vol 26 (3), s Svensson, L m fl (2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur.

Utvärdering av. Joakim Tranquist. Beskrivning av projektet enligt överenskommelsen

Utvärdering av. Joakim Tranquist. Beskrivning av projektet enligt överenskommelsen v Utvärdering av FÖRREHABILITERING Joakim Tranquist Tranquist Utvärdering har haft i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen, Trelleborgs kommun att löpande utvärdera projektet Förrehabilitering. Projektet

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Utvärdering GPS. Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2. Mattias Norling. september 2013 PUBLIC PARTNER

Utvärdering GPS. Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2. Mattias Norling. september 2013 PUBLIC PARTNER Utvärdering GPS Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling september 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se Innehållsförteckning

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV

UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV UTVÄRDERING AV REHAB LANDSKRONA-SVALÖV Joakim Tranquist Tranquist Utvärdering m Delrapport 2 s 2012-03-12 INLEDNING Tranquist Utvärdering har i uppdrag av styrelsen för Finsam Landskrona-Svalöv att utvärdera

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIAGNOSGRUPP I SAMARBETE (DISA)

UTVÄRDERING AV DIAGNOSGRUPP I SAMARBETE (DISA) UTVÄRDERING AV DIAGNOSGRUPP I SAMARBETE (DISA) Delrapport 1 Joakim Tranquist Februari 2013 TRANQUIST UTVÄRDERING [Tranquist Utvärdering Utvärdering av DISA] 2 1. INLEDNING Sedan några år tillbaka har ett

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av:

Mentorskap. Bakgrund. Arbetsgruppen har bestått av: Mentorskap amordningsförbundets beredningsgrupp har, i samarbete med en arbetsgrupp, utvald av FINM Landskrona-valöv, fått i uppdrag att skriva en projektansökan för projekt Mentorskap. Projektnamnet Mentorskap

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge SAMORDNINGSFÖRBUNDET ÅNGE Beslutat av förbundsstyrelsen 2016-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Uppgifter... 3 Organisation...

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv

Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv Verksamhetsplan och budget 2016 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv 1 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv Samordningsförbundet Landskrona Svalöv bildades den 1 september 2009 och består av parterna

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ANALYS AV REHABSAMVERKAN I LUND

ANALYS AV REHABSAMVERKAN I LUND ANALYS AV REHABSAMVERKAN I LUND Joakim Tranquist Tranquist Utvärdering Mars 2012 INLEDNING Projekt Rehabsamverkan i Lund är ett projekt som drivs av Socialförvaltningen, Lunds kommun med finansiering från

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017 Dnr: SF16/36 VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017 Samordningsförbundet för rehabilitering i Södertälje DEN 18 NOVEMBER 2016 Innehållsförteckning 1.0 VERKSAMHETSPLAN 2017... 2 2.0 VISION... 2 3.0 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen FINSAM och Utvägen Information den 30 maj 2012 Karina Andersson Monica Malmqvist vill arbetar för att skapa ett samhälle där alla har möjlighet till en meningsfull vardag med arbete och gemenskap, trots

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)

****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) ****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling September 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm,

Läs mer

Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM

Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM 2015-08-24 1 (7) Avd för utbildning och arbetsmarknad Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) planerar genomföra en förstudie för att motverka utanförskap

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Syftet med detta informationsblad och mall för ansökan är att vara ett stöd vid utvecklandet av en idé eller verksamhet. Samordningsmedel kan sökas för att helt eller delvis finansiera

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Regeringsformen 4 kap. 8 : Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser trädde i kraft 2004.

Läs mer

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2011-08-24 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01) Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg

Läs mer

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund... 3 3 Mål och delmål... 4 4 Förväntat resultat... 5

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

utvärdering av PROJEKT KRING processledare för gemensam samverkansplattform inom Lsg oxelösund

utvärdering av PROJEKT KRING processledare för gemensam samverkansplattform inom Lsg oxelösund utvärdering av PROJEKT KRING processledare för gemensam samverkansplattform inom Lsg oxelösund SLUTRAPPORT Joakim Tranquist DECEMBER 2015 [ Utvärdering av PROJEKT kring processledare för gemensam samverkansplattform

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011 Beslutad vid styrelsemöte den 24 november 2010 Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp 461 83 Trollhättan Organisationsnummer: 222 000-1719 Verksamhetsplan

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund) Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26

Läs mer