Årsredovisning Långt ifrån lagom

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Långt ifrån lagom

2 På rätt väg mot ett hållbart Botkyrka 2009 har varit ett händelserikt år för Botkyrka. Botkyrka fortsätter att växa och under 2009 blev vi drygt 1000 fler Botkyrkabor. Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommun och här talas mer än 100 olika språk. Vi har en unik språkbank som ger oss försprång i en alltmer globaliserad värld. Innehållsförteckning På rätt väg mot ett hållbart Botkyrka...3 Förvaltningsberättelse...5 Hållbar utveckling...23 Ekonomisk redovisning - kommunen...30 Finansiella nyckeltal...30 Driftredovisning / Investeringsredovisning...31 Resultaträkning / Kassaflödesanalys...32 Balansräkning med noter...33 Redovisningsprinciper...40 Ordlista...41 Nämndredovisning...42 Bolagen i sammanfattning...66 Revisionsberättelse...69 Organisationsplan...70 Miljön och klimatet är betydelsefulla framtidsfrågor för våra barn och våra barnbarn. Därför är det glädjande att vi har fattat beslut om en ny klimatstrategi där vi i Botkyrka vågar gå steget före med tuffa klimatmål såsom att Botkyrka ska vara en fossilbränslefri och klimatneutral kommun. Den ekonomiska krisen i Sverige märks av i Botkyrka och vi har under 2009 fått en trängre ekonomi. Vi har anpassat vår ekonomi efter dessa förutsättningar och hushållit med våra gemensamma resurser. Därför kan vi nu för 15:e året i rad redovisa ett årsbokslut i balans. En välskött ekonomi är en förutsättning för att klara framtidens välfärd. Vi har fokuserat på framtiden och vi har invigt den nya kulturskolan i Tumba, som möjliggör för Botkyrkas unga att utöva kultur i många olika former. Kom munen har erbjudit Botkyrkas elever sommarjobb och då även som sommarlovs entreprenörer, där ungdomarna fått testa på entreprenörskap. Arbetet med vår nya Familjepark i Hågelby fortsätter och om något år kommer förhoppningsvis du och din familj kunna besöka ett av Stockholms mysigaste besöksmål. Jag ser framemot alla de nya arbetstillfällen som Familjeparken kommer att skapa i Botkyrka. Vi har öppnat naturreservatet Vinterskogen som blir ett nytt rekreationsrum för oss Botkyrkabor. Vi slog upp dörrarna till det nya äldreboendet Silverkronan i Tumba och Fittja bibliotek invigdes under Vi behöver möjliggöra för fler attraktiva bostäder i Botkyrka och i de nya boenderiktlinjerna för kommunen har vi slagit fast ett ambitiöst mål för nyproduktion. Ett viktigt steg är att vi under förra året tog det första spadtaget för nya hyresrätter på Tullingeberg. När jag ser tillbaka på 2009 års verksamhet kan jag konstatera att vi är på väg mot vårt mål att skapa ett hållbart Botkyrka. Jag vill rikta ett stort tack till alla våra fantastiska medarbetare i kommunen som genom sina viktiga arbetsinsatser och sitt engagemang erbjuder god service till oss Botkyrkabor. Under 2010 vill zjag tillsammans med er ta nästa steg för ett hållbart Botkyrka. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (S)

3 Befolkning Botkyrka fortsätter att växa Befolkningen fortsätter öka Antalet invånare i kommunen uppgick vid årsskiftet till personer. Det innebär att Botkyrkas befolkning ökat med personer under Under året flyttade per soner till kommunen och flyttade här ifrån. Flyttningsnettot (inflyttare minus utflyttare) blev därmed 459 personer. Flyttningsnettot var positivt mot utlandet men negativt mot länet och övriga Sverige. Men till största delen bestod Botkyrkas befolkningsökning av ett fortsatt högt födelseöverskott, det föddes barn vilket gav ett födelseöverskott (födda minus döda) på 670 personer. Befolkningsändringar Arbetslösheten fortsätter stiga Den rådande konjunkturen har inneburit minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet under året. I Botkyrka var den öppna arbetslösheten i december ,6 procent (män 4,9 och kvinnor 4,3), vilket liksom tidigare är högre än i riket och resten av länet. Siffran för Botkyrka är 0,8 procentenheter högre än vid motsvarande tidpunkt I länet och resten av landet var ökningen lite större, över en procentenhet. Arbetslöshet Botkyrka Länet Riket 5,3 4,3 3,4 4,5 3,5 2,8 3,3 2,8 2,1 3,8 3,2 2,4 4,6 4,4 3,5 Födelsenetto Flytnetto inom Sverige Flytnetto utlandet Bland de utrikes födda var den öppna arbetslösheten i Botkyrka 6,6 procent, i länet 6,7 procent och i riket 8,3 procent. Jämfört med 2008 är det en ökning med 0,9 procentenheter i Botkyrka medan både länet och riket ökade med över 2 procentenheter. Summerar man den öppna arbetslösheten och personer i olika program så var denna andel 7,1 procent (5,3 procent 2008) i Botkyrka och i riket medan andelen för länet uppgick till 4,9 procent. Bland ungdomarna var andelen arbetslösa inklusive åtgärder 7,5 procent i Botkyrka, 5,5 procent i länet och 11,7 procent i riket. Ungdomarna i Botkyrka har en lägre öppen arbetslöshet, men en större andel av dem deltar i åtgärder. 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

4 Den ekonomiska utvecklingen påverkar Botkyrkas ekonomi Kommunen och dess bolag visar ett positivt resultat Hösten 2008 kom de första tecknen på att den finansiella krisen skulle föra med sig en kraftig nedgång i den globala ekonomin. Efter flera år med hög ekonomisk tillväxt minskade orderingången kraftigt för de svenska exportbolagen. När detta stod klart startade en våg av varsel som blev startpunkten för en snabb nedgång i sysselsättningen. Den kraftiga uppbromsningen av ekonomin sänkte efterfrågan på nya bostäder och minskade företagens investeringar. Det bidrog också till att sysselsättningen sjönk. En avgörande förutsättning för kommunernas ekonomi är antalet sysselsatta i riket eftersom skatteutjämningen baseras på de genomsnittliga inkomsterna för hela riket. Under större delen av 2009 har varje ny prognos visat lägre skatteintäkter än föregående prognos. Men under hösten har fallet i sysselsättningen stannat av och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sänkt sin prognos för arbetslösheten. Detta har gjort att vi beräknar skatteintäkterna i bokslutet för 2009 något högre än vi gjorde i de delårsbokslut som tagits fram under året. Än så länge har inte kommunens kostnader för försörjningsstöd ökat kraftig men en viss ökning har vi sett. Den långsiktiga utvecklingen är svår att förutse. Kommunen och dess bolag beskrivs i årsredovisningen som kommunkoncernen. Eftersom det inte är en koncern i aktiebolagslagens bemärkelse, är det formella benämningen sammanställd redovisning. Det ekonomiska utfallet för kommunkoncernen uppgår till plus 94 miljoner. Det är en förbättring i förhållande till 2008 då överskottet var 69 miljoner. Detta beror i första hand på att kommunens och Botkyrkabyggens resultat är något bättre än föregående år. Under året har kommunen förvärvat den del av Botkyrka etablering KB och Botkyrka etablering AB som tidigare ägdes av försäkringsbolaget Alecta. Botkyrka etablering KB ägde Xenter i Tumba och i slutet av året överfördes denna byggnad till kommunen. Därefter har vi startat avvecklingen av dessa bolag. Södertörns energi AB står som ägare till kommunens andel i Söderenergi AB. För att stärka Söderenergis finansiella ställning genomfördes under året ett villkorat aktieägartillskott på 100 miljoner. Av detta belopp svarade Södertörns energi AB för 58 miljoner, resten tillförde Telge AB. Avsikten är att aktieägartillskottet ska återbetalas på tre år. Botkyrka kommunfastigheter äger drygt 90 procent av aktierna i AB Botkyrkabyggen. På grund av förändringarna i skattelagstiftningen avvecklar kommunen Botkyrka kommunfastigheter och samlar samtliga aktier direkt i kommunens ägo. Verksamheten i Botkyrkabyggen har under året kunnat bedrivas under stabila förhållanden. Efterfrågan på lägenheter är stor vilket gjort att det inte funnits några vakanser i bostadsbeståndet. Den låga räntenivån har också haft en positiv effekt på resultatet som uppgår till plus 49,9 miljoner. Kommunen äger Upplev Botkyrka AB (UBAB). Inför 2009 delades bolaget upp så att verksamheten kring Hågelbyparken nu drivs i ett eget bolag. Avsikten är att detta bolag ska säljas och utgöra grunden i satsningen på en familjepark i området. Under året har Botkyrka kommun tillsammans med UBAB kommit fram till att den så kallade Hangaren i Alby ska byggas om så att man kan ha scenverksamhet året runt och även använda den till andra ändamål inom upplevelsenäringen. Avsikten är att anläggningen ska kunna tas i bruk sommaren Vi har även diskuterat med Cirkus Cirkör om att erbjuda lokaler som är anpassade till verksamhetens totala behov. Under året har Söderenergi AB fortsatt utbyggnaden av kraftvärmeverket i Igelsta. Anläggningen startade i slutet av 2009 och beräknas vara i full drift från i början av Kostnaden för utbyggnaden har blivit något högre än kalkylerat i första hand beroende på valutakursförändringar. Botkyrka och Huddinge deltar i finansieringen av projektet genom att ta upp lån till den del av anläggningen som kommer att leasas samt genom borgen för de lån som Söderenergi tar upp själva. Söderenergi redovisar ett negativt resultat på 25 miljoner för Delvis beror det på fördyrade driftkostnader kopplade till kraftvärme projektet, men även den milda vintern i början av 2009 har medverkat till det svaga resultatet. Även Södertörns energi AB och Botkyrka kommunfastigheter AB redovisar underskott. Inga av dessa bolag har någon egen verksamhet, utan resultaten är framför allt kopplade till räntekostnader för de reverser som finns med kommunen och som har sitt ursprung i de aktieförvärv som gjorts från kommunen. Genom de förändringar i skattelagstiftningen är dessa räntebetalningar från och med 2009 inte avdragsgilla i bolaget, vilket ökar bolagens skattekostnader. SRV återvinning AB äger Botkyrka tillsamman med fyra andra kommuner på Södertörn. Rörelseresultatet för 2009 är påverkat av en relativt stor omsättningsminskning på grund av lågkonjunkturen. Trots detta har man vänt föregående års resultat på minus 10 miljoner till ett överskott på drygt 5 miljoner. Det har blivit möjligt genom effektiviseringar i bolagets verksamhet. Åtgärderna har också medverkat till en ökad återvinningsgrad av inkommet material. Botkyrka kommun är medlem i Södertörns brandförsvarsförbund. Eftersom vår andel av förbundets verksamhet ligger under 20 procent och kommunen inte kan anses ha ett dominerande inflytande, ingår detta inte i kommunens sammanställda redovisning. Inte heller ingår kommunens ägande i Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktie bolag i den sammanställda redovisningen, efter som vår ägarandel bara utgör 20 procent. 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

5 Kommunens ekonomi Resultatet i linje med 2009 års budget För femtonde året i rad kan kommunen redovisa ett positivt ekonomiskt utfall. Resultatet för 2009 uppgår 96,3 miljoner kronor. Av detta belopp är 36,5 miljoner kronor kopplade till kommunens pensionsavsättning. Då denna del inte ska användas för löpande driftkostnader kan man konstatera att det verksamhetsmässiga resultatet uppgår till 59,8 miljoner kronor. Detta motsvarar 1,7 procent av skatteintäkterna och är därmed något lägre än det långsiktiga målet som är 2 procent i genomsnitt under en mandatperiod. Kommunens resultat, Mnkr Resultatet är något lägre än kommunfullmäktiges budgeterade resultat på 69 miljoner kronor. Men genom ombudgeteringar och vissa andra förändringar har det budgeterade resultatet justerats till 50,9 miljoner kronor Sammanfattningsvis kan man konstatera att resultatet är i linje med årets budget men något under det långsiktiga resultatmålet. Resultatet har kunnat nås trots att skatteintäkterna för 2009 har blivit nästan 53 miljoner kronor lägre än vad vi räknade med när budgeten lades fast hösten Att vi lyckats med detta beror i första hand på lägre arbetsgivaravgifter och låga räntekostnader. Även nämnderna redovisar något lägre kostnader än budgeterat, de fick i uppdrag att förbättra sina resultat i förhållande till de prognoser man lämnade under året. Resultatet är betydligt bättre än vad prognoserna visade i de två delårsbokslut som tagits fram under året. Efter det första tertialet redovisades en resultatprognos på minus 27 miljoner kronor. Vid nästa tillfälle låg resultatet på plus 13 miljoner vilket ska jämföras med det slutliga utfallet på 96 miljoner kronor. De största förbättringarna i finns i skatteintäkterna och nämndernas utfall. Skatteintäkterna har blivit 33 miljoner kronor högre än vad vi trodde i våras och nämnderna har förbättrat sina resultat med 37 miljoner kronor sedan höstens prognos ,3 Så sent som i december fick vi besked om att avgiften för tjänstegruppförsäkringar skulle sänkas retroaktivt för 2009 vilket innebar en resultatförbättring med cirka 15 miljoner kronor. Men det ekonomiska resultatet är inte tillräckligt för att finansiera kommunens investeringar. Dessa uppgick till nästan 400 miljoner kronor. Något förenklat brukar vi räkna med att årets resultat tillsammans med årets avskrivningar skapar utrymmet för att finansiera årets investeringar. Använder vi detta mått kommer investeringarna medföra ett behov för kommunen att låna cirka 150 miljoner kronor. Årets resultat uppfyller balanskravet Enligt kommunallagen ska det vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. När man beräknar resultatet enligt balanskravet ska man inte räkna med eventuella intäkter från försäljning av fast egendom. Man kan även göra undantag för kostnader som kommunen tidigare har gjort avsättningar för. Eftersom kommunen har gjort särskilda avsättningar för framtida pensionskostnader och avsatt medel i VA-fonden för resultatutjämning, har vi valt att reglera dessa poster i beräkningen. De ombudgeteringar som vi gjorde i samband med föregående års bokslut avräknar vi också, eftersom vi betraktar detta som en avsättning från 2008 års resultat. Realisationsvinsterna från försäljning av mark uppgår under 2009 till 23,2 miljoner kronor. Eftersom det är försäljning av exploateringsmark har vi inte dragit från dem i balanskravsutredningen. Mnkr Årets resultat 96,3 Avkastning pensionsförvaltning 36,5 Ombudgeteringar från ,3 Resultat VA-verksamhet 17,6 Resultat enligt balanskravet 82,7 Enligt utredningen uppgår 2009 års balanskravsresultat till 82,7 miljoner. Transparensdirektivet berör inte kommunen Den s.k. transparenslagen ställer krav på öppen och separat redovisning av vissa verksamheter för att motverka konkurrensproblem. Vi har därför utrett om någon del av kommunens verksamhet ska omfattas av lagens krav. Vår bedömning är att kommunen inte berörs av direktivet. Långsam ökning av skatteintäkterna Skatteintäkterna inklusive bidrag uppgick under 2009 till miljoner, vilket är en ökning med 106 miljoner eller 3,2 procent. En betydligt lägre ökningstakt än för I bokslutet ingår en beräknad återbetalning av 2009 års förskott med 97 miljoner. Den höga återbetalningen beror på att de prognoser över skatteunderlaget som regeringen grundade sin uppräkning på i september 2008 var alltför optimistiska. I Sveriges kommuner och landstings senaste prognos från februari beräknas återbetalningen bli något lägre vilket i så fall förbättrar resultatet Intäkterna från de statliga skatteutjämningssystemen har ökat med 78 miljoner, det motsvarar 8,4 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till drygt 88 procent är intäkterna från denna del betydelsefulla för Botkyrka ökade inkomstutjämningen med 53 miljoner till 752 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 21 miljoner varav 11 miljoner kan hänföras till det särskilda systemet för utjämning av LSS-kostnader inom handikappomsorgen. Sammanlagt ger kostnadsutjämningen intäkter på 182 miljoner. Skattekraft 2009 års taxering, procent 88,3 Botkyrka 118,5 Länet 100 Riket Botkyrkas skattekraft ökade även under 2009 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,7 procent medan Botkyrkas ökade med 3,7 procent. Från och med 2008 tillfaller fastighetsavgiften kommunerna genom en växling mot det generella statsbidraget. Intäkterna från avgiften beräknas öka med 7 miljoner 2009 och uppgår därmed till 110 miljoner. Summan grundar sig på SKL:s prognos över avgifterna med hänsyn till den fastighetstaxering för småhus som gjordes 2009 vilket medförde att ökningen blev extra stor. Det slutliga utfallet för 2009 blir känt i slutet av 2010 och regleras likvidmässigt i början av 2011 på samma sätt som skatteintäkterna. Ingen volymökning under 2009 Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till sammanlagt miljoner och ökade under året med 119 miljoner eller 3,6 procent. Utöver pris- och löneökningar är det framför allt ökade avskrivningar och sjunkande verksamhetsintäkter som har bidragit till utvecklingen. Verksamhetens externa bruttokostnader har ökat med endast 1,8 procent (cirka 70 miljoner) jämfört med Eftersom pris- och löneökningarna uppgått till drygt 2 procent innebär det att kostnaderna sjunkit för första gången på många år. Förklaringen till detta är det effektiviseringsbeting som nämnderna fått för 2009 på 20 miljoner och att man även i viss utsträckning redan nu anpassat sig till 2010 års uppdrag att minska kostnaderna med ytterligare 75 miljoner. Liksom tidigare år är personalkostnaderna den största kostnaden och utgör 58 procent av kommunens totala kostnader. Men det är cirka en procentenhet lägre än föregående år. Externa verksamhetskostnader, procent Bidrag med mera 5 Material och lokaler 9 Köp av verksamhet 20 Tjänster 8 Personal 58 Skatteintäkterna inklusive olika utjämningsbidrag utgör totalt cirka 80 procent av kommunens totala driftintäkter. Kommunens övriga intäkter uppgår till 845 miljoner. Jämfört med 2008 har övriga intäkter minskat med 13,6 miljoner vilket motsvarar en minskning med 1,6 procent. Den största delen av de övriga intäkterna består av riktade bidrag som utgör 6,3 procent av de totala intäkterna. Intäkter från taxor och avgifter uppgår till 185 miljoner, vilket motsvarar 4,3 procent av de totala intäkterna. 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

6 Nämndernas budgetresultat positivt Nämndernas budgetresultat har förbättrats kraftigt jämfört med bedömningarna i delårsbokslutet i september. Totalt sett är resultatet för nämnderna 37 miljoner bättre än prognosen från i höstas, vilket i sin tur är drygt 19 miljoner lägre än budgeterat. Med hänsyn till de befarade underskotten som redovisades i delårsbokslutet uppmanades nämnderna att förbättra sina resultat under resterande del av året. I efterhand kan vi konstatera att de flesta nämnder har lyckats nå minst ett nollresultat i förhållande till sina budgetar. Tre nämnder uppnådde inte sina budgetar. Det gäller vård- och omsorgsnämnden, tekniska näm n den och samhällsbyggnadsnämnden. Under skottet för vårdoch omsorgsnämnden stannade på 3,8 miljoner, vilket är en förbättring med nästan 10 miljoner kronor i förhållande till septemberprognosen. Orsaken till underskottet är ökade kostnader inom hemtjänst och handikappomsorg. Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 5,7 miljoner i huvudsak kopplade till lägre intäkter än beräknat inom VA-verksamheten. Samhällsbyggnadsnämndens budgetutfall var visserligen negativt men låg mycket nära noll. Vi kommenterar nämndernas resultat mer utförligt i det avsnitt som behandlar nämndernas verksamhet. Investeringar Investeringsbudgeten för 2009 omfattade totalt 683 miljoner. Där ingår ombudgeteringar från 2008 och investeringsbeslut som tagits under året. Nettoutgifterna för årets investeringar uppgår till 398 miljoner, en ökning med 18 miljoner jämfört med förra året. En stor del av projekten kommer att fortsätta och därmed komma att ombudgeteras till Investeringar i procent av skatteintäkter 5 11,1 8,8 11,3 11, Investeringarna mätt som andel av skatteintäkterna ökar till 11,5 procent under Den höga investeringsnivån medför ett ökat upplåningsbehov, eftersom resultatet tillsammans med avskrivningarna bara ger ett utrymme för nya investeringar motsvarande omkring 8 procent av skatteintäkterna. Bland årets större investeringar märks följande projekt: - Malmsjö skola i Vårsta - Förskolan Ugglan i Alby - Kulturskolan och Tumbascenen - Skol- och förskolelokaler vid Kärrspiran, Broängsskolan i Tumba - Brantbrinks IP i Tullinge - Ombyggnader av skol- och förskolekök Under året har tekniska nämnden slutredovisat 25 investeringsprojekt där kostnaderna uppgick till totalt 94,8 miljoner. Avvikelsen i förhållande till budget stannade på minus 214 tusen kronor. Bland de större projekten ingår ombyggnad av förskolan Anemonen och tillbyggnad av Lida. En sammanställning av de slutredovisade projekten finns bland noterna till den ekonomiska sammanställningen. Fortsatt ökning av kommunens skulder Kommunens skulder ökade under året med 617,5 miljoner och uppgick vid årsskiftet till drygt 2,3 miljarder. Av detta belopp är knappt 1,4 miljarder lån som löper med ränta och resterande del diverse kortfristiga skulder utan räntebelastning. Till detta kommer sedan skulder för pensioner på sammanlagt 1,9 miljarder. Den ökade skuldsättningen har medfört att kommunens soliditet (andelen av tillgångarna som finansierats med egna medel) har sjunkit från 61 till 56 procent. Räknar man med även pensionsskulden som ligger utanför själva balansräkningen har soliditeten sjunkit från 30 till 26 procent. Den externa upplåningen har ökat med 316 miljoner och uppgår nu till miljoner. Av detta belopp utgör 746 miljoner lån för kommunens egna investeringar och 634 miljoner lån som ska finansiera Söderenergis kraftvärmeprojekt. Den egna låneskulden har därmed ökat med 60 miljoner sedan Ökningen av den egna upplåningen ligger lägre än beräknat med hänsyn till den höga investeringsnivån. Anledningen till detta är att vi fått förskott på skatteintäkter som för 2010 och ett förskott på 2009 års skatteintäkter som är för högt och ska betalas tillbaka i januari Dessa poster som redovisas som kortfristiga skulder har tillfälligt hållit nere behovet att ta upp nya lån under När effekten av detta försvinner kommer vi att behöva låna ytterligare cirka 150 miljoner för 2009 års investeringar. 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

7 Botkyrkas pensionsåtaganden fortsätter att öka Kommunens avsättning på balansräkningen till framtida pensioner uppgår till 325,5 miljoner, vilket är 48 miljoner mer än föregående år. Av skuldökningen är cirka 13 miljoner nya åtaganden och 12 miljoner uppräkning av tidigare avsättningar. Den delen av pensionsskulden är i första hand intjänade pensioner för 1998 och 1999 samt kompletterande ålderspension intjänad efter 1998 för anställda med löner över 7,5 basbelopp. En mindre del är också garantipensioner och pensioner för tidigare visstidsanställda och heltidsanställda politiker. Under 2009 har kommunen fattat beslut om att betala ut det mesta av det som tjänades in under 1998 och Det preliminära beloppet för denna utbetalning ligger på 91 miljoner och den kommer att genomföras i början av För att täcka en del av detta åtagande avsattes 50 miljoner kronor. Värdet av denna avsättning uppgår nu till 62,7 miljoner och är en del av kommunens totala pensionsavsättning. Därutöver har kommunen pensionsåtaganden som inte redovisas som skuld på själva balansräkningen. Åtagandet gäller pensioner som tjänats in före 1998 och där kostnaden belastar resultatet först när pensionen betalas ut. För Botkyrkas del uppgår detta åtagande till miljoner, vilket är en ökning med 38 miljoner jämfört med föregående år. För denna del av pensionsskulden satte vi av 400 miljoner av likviden från försäljningen av kommunens energibolag Värdet på avsättningen var vid årsskiftet 501 miljoner, vilket motsvarar 31 procent av detta pensionsåtagande. Ökat värde på pensionsavsättningen Som redovisats ovan satte kommunen år 2000 av sammanlagt 450 miljoner för att täcka framtida pensionskostnader. Placeringen har gjorts i aktieoch ränterelaterade värdepapper i huvudsak genom fonder. Efter nedgången 2008 har värdet under 2009 återhämtat sig och ligger nu över nivån vid utgången av Det totala värdet på placeringen uppgick vid årsskiftet till 564 miljoner kronor med följande fördelning på olika typer av tillgångar. Tillgångar Värdet på placeringarna har under året ökat från 494 till 564 miljoner kronor. Värdeökningen uppgår därmed till 60 miljoner, vilket motsvarar 14,2 procent. Förklaringen till den positiva utvecklingen är den kraftiga ökningen av värdet för den svenska aktiefonden. Sedan föregående år har värdeutvecklingen på denna fond legat på drygt 55 procent. Normalfördelningen enligt kommunens placeringsriktlinjer är 50 procent i aktier och 50 procent i ränteplaceringar. men under våren var andelen placerade i svenska och utländska aktier betydligt mindre. I mitten av året ökades andelen för aktier men är fortfarande lägre än normalportföljen, eftersom vi bara haft cirka 15 procent i den utländska aktiefonden. Den låga andelen aktier har lett till en sämre utveckling än jämförelseindexet räknat på normalportföljen. Fördelning av Botkyrkas tillgångar Marknadsvärde, Mnkr Nordea räntefond kort 47,0 Nordea räntefond lång 84,5 Nordea realräntefond 108,4 Robur aktiefond Sverige 148,8 SEB aktiefond global 99,6 Whitebeam Multihedge 28,6 Indecap Hedgefond Guide 2 26,1 Strukturerade produkter* 21,0 Summa 564,0 * Nominellt värde plus upplupen ränta. Normal, % , % Nominella räntor 25 23,3 Realräntor 25 19,2 Svenska aktier 25 26,4 Utländska aktier 25 17,7 Hedgefonder 9,7 Strukturerade obligationer 3,7 Ser man till hur de enskilda fonderna lyckats mot sina jämförelseindex har såväl de nominella räntefonderna som den svenska aktiefonden lyckat bättre. Däremot har realräntefonden och den globala aktiefonden gått sämre än index. Räntefondernas positiva utveckling mot index förklaras av att man genom placeringar i företagsobligationer lyckat nå en högre avkastning. Men totalt sett har placeringen gett sämre avkastning än jämförelseindexet. Som framhållits ovan beror det på att andelen aktier under året legat under normalfördelningen. Det har lett till än sämre utveckling då aktieplaceringarna haft en så hög avkastning. Samtidigt har risken i placeringen varit lägre än i normalfördelningen. Avkastning under 2009 jämfört med index Jämförelse index, % Utfall, % Kort räntefond 0,44 2,42 Lång räntefond 3,05 4,65 Realräntefond 3,43 3,00 Svensk aktiefond 53,31 55,35 Global aktiefond 17,37 16,35 Hedgefonder 12,9 Strukturerade obligationer. 9,7 Totalt 19,1 14,2 Avkastningen under den senaste fem års perioden ligger på 36,6 procent. Det motsvarar en genomsnittlig avkastning på cirka 6,5 procent. Målet är att avkastningen ska överstiga inflationen mätt som konsumentprisindex. Under denna period har den genomsnittliga inflationen legat på 1,5 procent vilket innebär att målet för avkastningen har nåtts. Borgensåtagandena ökar Kommunens borgensåtaganden har under året ökat med 300 miljoner kronor och uppgår nu till miljoner. Den största delen av åtagandet, miljoner (96 %), är borgen för lån till kommunala bolag. Den delen står också för hela ökningen (306 miljoner). De största ökningarna gäller Botkyrkabyggen och Söderenergi. Övriga borgensåtaganden avser ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och kommunalt förlustansvar för statliga bostadslån. Denna del uppgår till 76,6 miljoner och är därmed drygt 7 miljoner lägre än föregående år. Risken för att kommunen tvingas fullgöra sina åtaganden för de kommunala bolagen bedöms liksom tidigare år som liten. De stora åtagandena gäller Botkyrkabyggen och Söderenergi. För Botkyrkabyggen förutsätter denna bedömning att man inte hamnar i en situation med tomma bostäder. Bristen på bostäder de senaste åren har gjort att det inte är ett troligt scenario. Söderenergi har nu genomfört stora investeringar i kraftvärme. Nuvarande prisnivåer för el och fjärrvärme bedöms under de närmaste åren ge bolaget kostnadstäckning. Här finns dock en osäkerhet kring bränslepriser och nivån på intäkterna från försäljning av el. För de närmaste åren bedöms handeln med elcertifikat ge lönsamhet i elproduktionen, men på sikt kommer denna intäkt att falla bort. För fjärrvärmedelen finns en begränsning kring vad som är möjligt att ta ut från konsumenterna då andra uppvärmningslösningar i vissa situationer konkurrerar med fjärrvärmen. För borgensåtagandena utanför de kommunala bolagen har riskerna sannolikt fortsatt att öka i samband med konjunkturnedgången. Generellt sett verkar föreningslivet ha fått det mycket svårare att få sina verksamheter att gå ihop ekonomiskt. Det gäller speciellt de föreningar som är beroende av sponsorer. Vi har under året kunnat konstatera att flera föreningar släpar efter med sina betalningar till kommunen. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

8 Kommunens personal Antalet anställda minskade under 2009 I december 2009 hade Botkyrka kommun totalt anställda, oavsett anställningsform, vilket är 241 färre än samma period föregående år. Antalet årsarbetare har minskat med totalt 124 heltidsanställda. Minskningen av antalet medarbetare är som störst inom barn- och ungdomsförvaltningen. De ekonomiska förutsättningarna har medfört att förvaltningarna har effektiviserat sina verksamheter och dragit ner på kostnaderna. Man kan se en viss förskjutning mellan anställningsformerna. Timanställningar och visstidsanställningar har minskat med 89 personer och den största minskningen har skett på vård- och omsorgsförvaltningen. Av kommunens större personalkategorier hade barnskötarna den högsta personalomsättningen. Ett mål för 2009 var att arbeta för en ökad andel utrikes födda chefer. Under 2009 ökade antalet medarbetare med utländsk bakgrund till 39,3 procent (38 procent 2008). Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med förra året. Andelen chefer med utländsk bakgrund har också ökat och uppgick till 21,5 procent 2009 (20 procent 2008). Sjukfrånvaron fortsätter att minska Den totala sjukfrånvaron har under 2009 minskat till 6,8 procent och följer trenden i resten av landet. En tydlig trend är att den långa sjukfrånvaron över 60 dagar minskar. Däremot är den korta sjukfrånvaron under 60 dagar oförändrad. Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 6,8 7,7 Andel långtidssjukfrånvaro 3,2 4,1 Summa sjukfrånvaro kvinnor 7,9 8,7 Summa sjukfrånvaro män 3,6 4,1 Summa sjukfrånvaro <30 år 5,5 5,8 Summa sjukfrånvaro år 6,2 6,9 Summa sjukfrånvaro >50 år 8,1 8,9 Årsarbetare, antal Tillsvidareanställd Tidsbegränsadeanställda Timanställda Medelåldern har stigit med två år till 45 år, det beror på att de genomsnittligt yngre tim- och visstidsanställda har blivit färre medan antalet tillsvidareanställda, som normalt har en högre medelålder, är oförändrat. Man kan även notera att alltfler väljer att arbeta efter den ordinarie pensionsåldern. Drygt 40 procent av kommunens anställda är 50 år eller äldre. Det betyder att nästan av våra anställda kommer att uppnå 65 år under de närmaste 15 åren. Antalet pensionsavgångar uppgick till 83 och kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Nedgången återfinns hos båda könen, men den är störst bland kvinnorna som har minskat sjukfrånvaron med 0,8 procentenheter. Skillnaden mellan könen är fortfarande stor men något mindre än Nedgången ligger framför allt i de äldre åldersgrupperna, men alla åldersgrupper minskar sjukskrivningen. Viktiga orsaker till de minskade sjukskrivningstalen är ändrade sjukregler och fler rehabiliteringsinsatser. Det allmänna samhälls klimatet och ändrade anställningsformer med färre visstidsanställda kan också spela in. Med anledning av Försäkringskassans ändrade regler har vi utarbetat en ny rehabiliteringsprocess och nya rutiner under året. Sjukfrånvaro, procent av arbetad tid Totalt Lång Kort Personalkostnaderna Personalkostnaderna utgör 58 procent av kommunens totala driftkostnader. Den totala kostnaden för löner, arbetsgivaravgifter, pensioner, försäkringar och särskild löneskatt uppgår till 2 326,8 miljoner kronor vilket är 0,6 procent högre än föregående år. De direkta lönekostnaderna har ökat med 2,1 procent medan kostnaderna för arbetsgivaravgifter har minskat med 3,4 procent. Orsaken till minskningen är att den del som gäller avtalsförsäkringar sänktes under året. Pålägget för avtalsgruppförsäkringar och för avgiftsbefrielseförsäkringar sänktes till noll för 2009 vilket slår igenom i personalkostnaderna. Pensionskostnaderna var en procent lägre än Löneöversynen 2009 resulterade i en löneökning på i snitt 3,62 procent för samtliga anställda. Delar man upp utfallet inom avtalsområden så blev utfallet för lärarna 3,5 procent och för Kommunalarbetarförbundets medlemmar 3,86 procent, i båda fallen från 1 april Medellönen för kvinnor är kronor per månad och för män kronor. Skillnaderna i lön mellan könen består därmed i huvudsak. Den främsta förklaringen är att männen är vanligare på högre befattningar. 8,6 4,9 3,6 7,7 6,8 41 3,6 3,6 3, De totala sjuklönekostnaderna uppgick till 36 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 0,8 miljoner. Att kostnaderna inte följer nedgången i sjukfrånvaron beror på att det är den långa sjukfrånvaron som gått ned. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

9 Kommunens styrsystem Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar ekonomi, verksamhet och kvalitet. I styrsystemet är begreppet åtagande centralt och omfattar alla dessa tre aspekter på styrning. Flerårsplanen Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Det sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen kan vara både generella och verksamhetsspecifika utifrån ett medborgarperspektiv. Ettårsplanen Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten, samtidigt som man på ett övergripande sätt ska beskriva hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Nämndernas åtagande Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Nämnderna ska också ange egna verksamhetsspecifika mål. Nämnderna kan även anpassa målen till en viss verksamhet eller målgrupp. Enheternas åtagande Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen samtliga mål i dialog med enheterna, som därefter beskriver sina åtaganden, dvs. hur de tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade. I den dialog om åtagandena som enheterna har med förvaltningsledningen, kan de också ange egna mål. Enheterna ska inom ramen för kvalitetsarbetet precisera sitt arbetssätt ytterligare gentemot nämnden. Det ska ske genom en dokumenterad beskrivning av åtagandet utifrån bl.a. resurser, utveckling och uppföljning. Men hur detta går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning, beroende på vilken modell för kvalitetsarbete som den aktuella förvaltningen valt. Uppföljning och redovisning Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen i kommunens årsredovisning, samt delårsrapporter. Uppföljningen grundar sig i första hand på gemensamma enkäter och mätningar, men kan även kompletteras med enkäter och mätningar som nämnderna gör. Nämnderna följer upp enheternas arbete. Kommunfullmäktige har beslutat om 18 övergripande mål inom fyra nyckelområden. Dessa har legat till grund för nämndernas arbete och följs upp löpande och i samband med årsredovisningen. Här gör vi en övergripande uppföljningen av respektive nyckelområde. Medborgaren i centrum Kommunens vision är att Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Medborgarundersökningen visar att en hög andel av medborgarna, 92 procent, instämmer i det. Kommunen uppnår därmed nästan målet. Andelen invånare som anser att det är tryggt att bo i sin kommundel har minskat något till 84 procent. Trots det når vi upp till målet på 82 procent. Medborgare kräver i allt högre grad inflytande över den kommunala service de tar del av och över de beslut som fattas i kommunen. Andelen invånare som anser sig kunna påverka kommunen och dess verksamheter är oförändrat 61 procent. Vi når inte riktigt upp till målet på 63 procent. Botkyrka har under flera år arbetat med att skapa meningsfulla former för att ge medborgarna möjlighet att påverka. Vilket bemötande kommunanställda ger invånare och brukare är avgörande för medborgarnas syn på kommunen och berör alla förvaltningar. Medborgarundersökningen visar att 78 procent av medborgarna anser att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande. Det är en minskning med 6 procent, vilket måste analyseras. Målet på 85 procent uppnås inte. Ett centralt kommunalt uppdrag är att ge alla invånare förutsättningar att leva och verka i samhällslivet på lika villkor. Flerårsplanens fjärde mål Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter visar att 88 procent av invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering. Det innebär att vi uppnår målet. Utfallet för 2009 för ohälsotalet är klart i april, därför vet vi inte hur utvecklingen utifrån målet att Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa har förändrats under Unga och äldre i fokus Botkyrka har målet Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka, och 66 procent av föräldrarna till barn i åldern 1 5 år anser att kommunen är bra att växa upp i. Det innebär att målet inte uppnås. Ett centralt uppdrag för skolorna är att ge eleverna goda kunskaper. Av kommunens grundskoleungdomar uppnår 83 procent behörighet till gymnasieskolan. Målet är därmed inte uppnått och det är även en liten minskning sedan Av kommunens ungdomar är det endast 64 procent som fullföljt en gymnasieutbildning och vi når därmed inte målet. Botkyrka ska även vara en bra kommun att bli äldre i. I medborgarundersökningen anger 72 procent av invånarna över 70 år att de instämmer i att det är tryggt att åldras i kommunen. Det innebär att målet inte nås. Samhälle i utveckling Botkyrka är en del av huvudstadsregionen som är landets mest expansiva storstadsregion. Stockholmsregionen blir en alltmer internationell region sett till näringsliv och ekonomi men också sett till befolkningen. Botkyrka är en av regionens inflyttarkommuner. Hit flyttar människor som söker sig till Sverige och Stockholm, men också många barnfamiljer från regionen som uppskattar vad Botkyrka kan erbjuda. Målet Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas tillvara är en grundläggande förutsättning för en långsiktig samhälls ekonomisk stabilitet. Vi uppskattar förvärvs frekvensen till 69 procent Det slutgiltiga utfallet för 2009 kommer från SCB först i januari Om skattningen stämmer innebär det att målet på 72 procent inte är uppnått. Att genom ett aktivt näringsliv ge fler Botkyrkabor arbete är en viktig inriktning för näringslivspolitiken. Den kommunala servicen till näringslivet är en viktig del i att locka nya företag till kommunen. Enligt en servicemätning inom Stockholm Business Region anser 66 procent av näringslivet att servicen är bra. Därmed uppnår vi målet för Folkhälsoarbetet har under året fördjupats och breddats ytterligare. Kommunen har också utnämnts till Årets folkhälsokommun, vilket väckt intresse såväl inom som utanför kommunen. Botkyrka ska inte bidra till klimatförändringar så utsläppen av koldioxid ska minska i kommunen. Det är numera länsstyrelsen som tar fram denna mätning och utfallet för 2008 kommer i april Vilket innebär att vi inte har något utfall för 2008 eller 2009 ännu. 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

10 Framtiden Att medborgarna känner samhörighet och trivs i Botkyrka är avgörande för att skapa delaktighet. Medborgarundersökningen visar att 84 procent av invånarna anger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det innebär att målet på 85 procent nästan är uppnått. Att invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap instämmer 69 procent i. Resultatet innebär en minskning med 9 procent från 2008 och att målet inte nås. Organisation för framtiden En del i kommunens arbete är att öka andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ. Inför 2010 har målet förändrats utifrån klimatstrategins målsättning att kommunen ska vara en fossilbränslefri organisation Minskningen av fossilbränsleinköpen har däremot varit marginell, från 98 procent 2008 till 97 procent Målet är en minskad energiförbrukning i kommunens fastigheter och anläggningar. Målet var att energiförbrukningen skulle minska med 2 procent 2009, vilket uppnåddes genom utfallet på minus 4 procent. Botkyrka kommun ska uppfattas som en attraktiv och bra arbetsgivare. Andelen anställda i kommunen som upplever att de har inflytande över sitt arbete har ökat till 83 procent, och därmed är målet uppnått. Sjukfrånvaron minskade med nästan en procent till 6,8 procent. Målet är därmed nästan uppnått. Den etniska mångfalden ökade något bland kommunens anställda, nu har 40 procent annan bakgrund en svensk. Andelen chefer med utländsk bakgrund ökade till 21 procent vilket är högre än målet. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska varje kommun visa att man hushållar väl med sina ekonomiska resurser. Begreppet god ekonomisk hushållning tolkar vi som att de intentioner som läggs fast i ettårsplanen och de mål som kommunfullmäktige fastställt ska uppfyllas inom de ekonomiska ramarna. Botkyrka har för detta ändamål en väl utvecklad styrmodell och mål som relaterar till olika verksamheter. Inom vissa delar av verksamheten behöver vi göra förbättringar för att nå de uppsatta målen. Men i de flesta fall kan vi se en fortsatt positiv utveckling mot att nå upp till målen. Det ekonomiska utfallet har trots lägre skatteintäkter än beräknat i stort sett motsvarat de ekonomiska mål som formulerats av kommunfullmäktige. Det ekonomiska resultatet är också i linje med den budget fastställdes för Resultatmålet ligger visserligen något under 2 procent för 2009 men det bör fortfarande vara möjligt att nå målet sett över hela mandatperioden. Målet för finansiering av investeringar var att minst 50 procent av investeringarna skulle finansieras genom egna medel och att låneskulden förutom upplåningen för kraftvärmeprojektet skulle understiga miljoner. Av årets nettoinvesteringar på 398 miljoner kronor har 247 miljoner kunnat finansieras med avskrivningar och årets resultat. Därmed har drygt 60 procent av investeringarna finansierats på detta sätt. Låneskulden har inte heller stigit mer än målet. Mot den bakgrunden anser vi själva att kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. De närmaste åren ser ur ett ekonomiskt perspektiv ut att bli besvärliga. Även om de senaste siffrorna tyder på att arbetslösheten stannar på en något lägre nivå än vi trodde tidigare anser de flesta bedömare att återhämtningen för sysselsättningen kommer att gå relativt långsamt. Det gör att vi får räkna med en relativt långsam ökning av skatteintäkterna. Detta ger endast utrymme i att möta de ökade behov av service som följer av kommunens befolkningsutveckling trots de effektiviseringsbeting som lagts fast i kommunens flerårsplan. Dessa effektiviseringar i verksamheterna måste därför genomföras så att vi kan upprätthålla en rimlig balans mellan kostnader och intäkter. Men de kommunala verksamheterna behöver fortsätta att utvecklas. Med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna måste det i stor utsträckning ske med befintliga resurser eller i vissa fall med mindre resurser. Det ställer krav på kreativitet och öppenhet för förändrade arbetssätt. För att åstadkomma det måste alla anställda fundera på hur den egna verksamheten kan effektiviseras. Uppväxtvillkoren för barn och unga är en avgörande fråga för Botkyrkas utveckling. Det finns fortfarande många elever som inte når upp till målen, och orsakerna till det är många. Men en bra förskola är en viktig grund för resultaten i skolan. I likhet med utvecklingen i riket är det många ungdomar som inte genomgår en gymnasieutbildning med godkända betyg. Det ger dem svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Här måste vi hitta former och arbetssätt som vänder denna utveckling. Botkyrka har under många år haft sämre utveckling av skattekraften än genomsnittet i riket. Det beror i sin tur på att andelen av befolkningen som har förvärvsinkomst i vissa kommundelar sjunker. För att vända denna utveckling måste vi förnya synen på kommunens ansvar och ambitioner. Den kommunala organisationen har uppdrag som är mycket avancerade och som innehåller många olika verksamheter. I tider med svaga inkomstökningar ökar ofta kraven på den kommunala servicen. Det mest uppenbara är ökningen av antalet personer som blir beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle. Det är viktigare än någonsin att visa att vi är duktiga på att ge våra kommuninvånare den service som de behöver. Kommunens ekonomi ska vara stabil och i balans. Under 2009 nådde kommunen ett resultat på 1,7 procent av skatteintäkterna vilket var något sämre än målet. Målet Kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt mäts i form av effektiviseringar för att möjliggöra satsningar på utveckling och underhåll. Utfallet för 2009 blev 0,6 procent vilket innebär att målet uppnåddes. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

11 Redovisning av måluppfyllelsen för 2009 Medborgaren i centrum Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009 Mål 1: Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i 1 a) År 2012 ska minst 95% av invånarna uppleva att Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i. 93% 93% 93% 1 b) År 2012 ska minst 86% av invånarna uppleva att det är tryggt i deras närområde. 86% 82% 82% Mål 2: Botkyrkaborna är delaktiga och kan påverka i kommunen 2 a) År 2012 ska minst 67% av invånarna uppleva att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. 61% 63% 61% Mål 3: Kommuninvånarna får ett bra bemötande och bra service av kommunens anställda 3 a) År 2012 ska minst 88% av invånarna anse att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande. 84% 85% 78% Mål 4: Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter 4 a) År 2012 ska minst 75% av invånarna uppleva att de inte utsätts för diskriminering. 92% 70% 88% Mål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa 5 a) Under perioden ska hälsan förbättras i Botkyrka uttryckt som att ohälsotalet minskar. 36,7 dagar 38 dagar 33,8 dagar Samhälle i utveckling Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009 Mål 9 Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas till vara 9 a) Under perioden ska förvärvsfrekvensen i Botkyrka öka till 75% år ,3% 72% 69,25 Mål 10: Ett aktivt näringsliv ger fler Botkyrkabor arbete 10 a) Vid utgången av år 2012 ska 72% av företagen i kommunen anse att kommunens service till näringslivet är bra. - 65% 66% Mål 11: Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar 11 a) Utsläppen av koldioxid ska minska till 1,7 ton per invånare år ,63 2,0 Kommer i april 2011 Mål 12: Medborgarna skapar samhörighet och hemkänsla i Botkyrka 12 a) Vid utgången av 2012 ska minst 90% av medborgarna uppge att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. 85% 85% 84% Mål 13: Invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap 13 a) Vid utgången av 2012 ska minst 82% av medborgarna uppleva att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. 78% 76% 69% Unga och äldre i fokus Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009 Mål 6: Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka 6 a) Minst 90% av ungdomar i åldrarna år ska år 2012 uppleva att de har en bra fritid. 82% b) 86% av föräldrarna till barn i åldern 1-5 år ska år 2012 anse att Botkyrka är en bra kommun att växa upp i. - 83% 66% Mål 7: Ungdomar har kunskaper som ger förutsättningar för vidare studier eller arbete 7 a) År 2012 ska 89% av kommunens grundskoleungdomar uppnå behörighet till gymnasieskolan. 84% 86% 83% 7 b) År 2012 ska 72% av kommunens ungdomar ha fullföljt gymnasieutbildning vid 20 års ålder. 63% 67% 64% Mål 8: Äldre kan efter sina förutsättningar bibehålla sin livskvalitet 8 a) År 2012 ska 90% av invånarna över 70 år uppleva att det är tryggt att åldras i Botkyrka kommun. 79% 86% 72% Organisation för framtiden Utfall 2008 Mål 2009 Utfall 2009 Mål 14: Kommunens verksamheter bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt 14 a) Under perioden ska andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ öka med 12 procent (avser transporter med egna fordon). 3% 6% - 14 b) Den totala energiförbrukningen ska minska med 10%/kvm till 2012 i kommunens fastigheter och anläggningar. +5% -2% -4% Mål 15: I Botkyrka är arbetsklimatet gott och sjukfrånvaron låg 15 a) Minst 86 % av de anställda ska 2012 uppleva sig ha inflytande över sitt arbete. 82% 82% 83% 15 b) Den totala sjukfrånvaron för kommunens anställda ska vara högst 7% år ,7% 8% 6,8% Mål 16: Den etniska mångfalden ökar bland kommunens anställda 16 a) Vid utgången av 2012 ska andelen chefer med ut-ländsk bakgrund öka till 26%. 20% 20% 21% Mål 17: Kommunens ekonomi är stabil och i balans 17 a) Resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna. 1,7% 2,0% 1,7% Mål 18: Kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt 18 a) Effektivisering motsvarande 2,4% under perioden ska uppnås för att bidra till en hållbar ekonomisk balans och samtidigt skapa utrymme för utveckling. 0,5% 0,6% 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21