Årsredovisning 2011 Botkyrka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011 Botkyrka kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Botkyrka kommun <brödtext>

2 Innehållsförteckning Sida Inledning Kommunstyrelsens ordförande 3 Förvaltningsberättelse 4 Redovisning av måluppfyllelsen för Nämndredovisningar Kommunstyrelsen 17 Servicenämnden 19 Samhällsbyggnadsnämnden 20 Tekniska nämnden 21 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 22 Kultur- och fritidsnämnden 23 Utbildnings- arbetsmarknadsnämnden 25 Barn- och ungdomsnämnden 27 Socialnämnden 29 Vård- och omsorgsnämnden 31 Överförmyndarnämnden 33 Områdesgrupperna 34 Bolagen i sammandrag 36 Uppföljning ur ett hållbarhetsperspektiv Ett hållbart Botkyrka 39 Hur tar vi hand om vår miljö? 43 Styrsystem och organisation Kommunens styrsystem 46 Organisationsplan Ekonomisk redovisning Finansiella nyckeltal 49 Drift- och investeringsredovisning 50 Resultaträkning och kassaflödesanalys 51 Balansräkning 52 Noter 53 Redovisningsprinciper 64 2

3 Kompetensfond och datorer till högstadieelever två viktiga satsningar under 2011 Det är glädjande att Botkyrka fortsätter sin tradition att uppvisa ett positivt ekonomiskt resultat. Bokslutet visar att vi under 2011 har investerat i våra barn och ungdomar. Sedan augusti har alla barn i kommunen rätt att gå i förskolan på heltid. Forskning visar att förskolan förstärker barnens språkutveckling och ökar barnens förmåga till kunskapsinlärning. Vi vill att alla barn ska lyckas med sin utbildning och därför inför vi heltid i förskolan. Vi har också investerat pengar för att öka personaltätheten och därmed få mindre barngrupper i förskolan och skolan. Vår målsättning är att barn, föräldrar och medarbetare ska uppleva ökad personaltäthet med mindre barngrupper inom ett år. I det arbetet är våra medarbetare den betydelsefullaste framgångsfaktorn. Vi vill investera i våra medarbetare och har infört en kompetensfond för att möjliggöra kompetensutveckling. I Botkyrka ska de kommunala verksamheterna utföras av personer som har rätt utbildning för sin tjänst. Nattis finns på plats i Botkyrka och är en verksamhet som erbjuder barnomsorg till dem som arbetar under obekväma arbetstider. Det är en viktig reform som innebär att inte minst kvinnor som arbetar inom vården och omsorgen kan öka sin egen försörjning. Att ens föräldrar har arbete är en av de viktigaste faktorerna som bidrar till att barn har en trygg uppväxt. Alla elever och lärare i högstadiet får varsin dator. Det är en otroligt viktig reform. Vi lever i en globaliserad värld och vi i Sverige måste konkurrera med hela världen om jobben. Därför är det avgörande att vi kan rusta våra barn med den bästa utbildningen och mest framgångsrika kunskapsinlärningen. En meningsfull fritid är ett grundläggande behov för alla människor. Kommunen stödjer föreningslivet inom idrott, kultur och ideell verksamhet. Det ska finnas ett smörgåsbord av meningsfulla fritidsaktiviteter som framför allt våra barn och ungdomar kan välja emellan. Det är allt från Alby Fejm med proffsig dans, show och musikverksamhet, till Kom Tek där barn leker med teknik eller 10-mila, en orienteringstävling där amatörer möter världselit i skogarna kring Lida. Rädda barnens rapport 2011 visar att barnfattigdomen ökar i Sverige och att klyftorna mellan de allra rikaste och de allra fattigaste blir större. Rädda barnen lyfter fram Botkyrka som ett gott exempel på hur kommuner kan arbeta förebyggande mot barnfattigdom. I vår kommun genomför vi reformer för att minska klyftorna och se till att alla barn får rätt till bra dagar. Rätten till heltidsförskola och de halverade avgifterna till Kulturskolan är exempel på detta. Men jag kommer inte att vara nöjd förrän alla får den bästa utbildningen, ges en meningsfull fritidssysselsättning och upplever en trygg uppväxt. För som Astrid Lindgren sa: Två ting hade vi som gjorde vår barndom till det den var trygghet och frihet. Botkyrkas barn och ungdomar förtjänar båda. Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande (s) Botkyrka kommun 3

4 Förvaltningsberättelse Inledning Syftet med årsredovisningen är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. Det är detta som avses med begreppet god ekonomisk hushållning i kommunallagen. I årsredovisningen beskriver vi på olika sätt hur vi lyckats leva upp till detta. Ekonomiskt har 2011 varit ett bra år. Årets resultat uppgår till 149 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner bättre än budgeterat. Balanskravsresultatet uppgår till 137 miljoner, dvs. 3,5 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. Det måste anses vara väl förenligt med god ekonomisk hushållning. Bilden av de verksamhetsmässiga resultaten är betydligt mer komplex. Kommunen har ett styrsystem som bygger på målstyrning. Kommunfullmäktige lägger i flerårsplanen fast övergripande mål som ska vara styrande för verksamheterna. Utifrån dessa mål anger nämnderna i ettårsplanen åtaganden som ska visa hur fullmäktiges mål ska uppfyllas inom de områden som man ansvarar för. Fullmäktigemålen följs upp i förvaltningsberättelsen, medan nämndernas resultat redovisas i nämndavsnitten. I en årsredovisning blir uppföljningen av verksamheternas resultat ändå ganska översiktlig. Årsredovisningen för 2011 ger ingen entydig bild av verksamheternas resultat. Samtidigt har några nämnder relativt stora ekonomiska avvikelser i förhållande till sina budgetramar. Bedömningen är ändå att verksamheterna i stort lever upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Men fortfarande finns flera områden där vi behöver förbättra oss och nå ännu bättre resultat. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål för 2011 Kommunfullmäktige har beslutat om arton övergripande mål inom fyra nyckelområden. Dessa har legat till grund för nämndernas arbete och följs upp löpande och i samband med årsredovisningen. Här gör vi en sammanfattande analys av måluppfyllelsen. Flera av målen i flerårsplanen mäts sedan 2004 i kommunens medborgarundersökning års undersökning skiljer sig från tidigare undersökningar ifråga om metod och frågekonstruktion, och därför är resultaten inte helt jämförbara. Medborgaren i centrum Botkyrka ska upplevas som en bra kommun att bo, leva och verka i. Svaren i medborgarundersökningen är relativt lika oavsett i vilken kommundel man bor. Kommunen deltar även tillsammans med övriga Södertörnskommuner i Statistiska centralbyråns medborgarundersökning. Liksom i kommunens egen undersökning hamnar resultatet här nära ett medelbetyg men under genomsnittet för samtliga kommuner. Spännvidden mellan i vilken grad invånarna i kommundelarna instämmer i påståendet det är tryggt att bo och leva i min kommundel är stor, och varierar mellan 40 och 90 procent. Resultaten understryker behovet av att fortsätta utveckla arbetet med att främja tryggheten och hemkänslan i kommunen. Man kan även se att upplevelsen av trygghet och hemkänsla ökar bland dem som bott länge i kommunen. Medborgare kräver i allt högre grad inflytande över den kommunala service de tar del av och över de beslut som fattas i kommunen. I kontakterna med kommunen förväntar man sig ett bra bemötande. Våra ansträngningar för att skapa dialog och kommunikation med medborgarna återspeglas i att Botkyrka liksom förra året i detta avseende ligger bland de bästa i den jämförande kvalitetsmätningen Kommunernas kvalitet i korthet där 160 kommuner deltar. Botkyrka ligger även bra till i mätningarna av webbinformation till medborgarna. I samma undersökning mäts kommunens tillgänglighet på e-post och telefon. Bemötandet på telefon visar på en klar förbättring jämfört med förra årets låga nivå och ligger ungefär på genomsnittsnivå. När det gäller att besvara frågor via e-post ligger vi bättre till än medelkommunen. I medborgarundersökningens mätningar om bemötandet är kvinnor mer positiva än män och äldre är mer positiva än yngre. 4

5 En av tio i medborgarundersökningen upplever att de blivit utsatta för diskriminering det senaste året. Kvinnor upplever sig diskriminerade i högre grad än män. Ohälsotalet fortsätter att sjunka, och skillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska. År 2010 fick kvinnor ersättning från Försäkringskassan i 31,7 dagar och män i 23,3 dagar. Resultatet för 2011 är ännu inte tillgängligt. Även om ohälsotalet påverkas av förändringar i sjukförsäkringssystemet, finns samma utveckling i mätningarna där kommuninvånarna själva skattar sitt hälsotillstånd. Även här märks en förbättring i de senaste mätningarna, och skillnaderna i hälsoläge i förhållande till länsgenomsnittet minskar. Unga och äldre i fokus Resultaten i grundskolan sjönk något i förhållande till 2010, men sett över en längre tidsperiod är utvecklingen för de sammanräknade betygen, meritvärdena, i årskurs nio positiva. 83 procent av alla kommunens grundskoleelever uppnådde behörighet till ett gymnasieprogram. Sett över en längre period har resultatet inte förändrats i någon betydande utsträckning. Elevernas resultat i våra egna gymnasieskolor har förbättrats 2011 och ligger i nivå med genomsnittet i riket och i topp bland kommunerna på Södertörn. Behörigheten till högre studier för elever i egna gymnasieskolor steg till 85 procent. Utvecklingen för elever i friskolor och i andra kommuner var inte lika positiv. Detta innebar en återgång till samma nivå på behörigheten som 2009, om vi ser till hur alla Botkyrkaelever når kommunfullmäktiges mål. 44 procent av kommunens gymnasieungdomar påbörjade högskolestudier inom tre år. Det är en lika stor andel som genomsnittet i resten av landet. Av kommunens alla 20-åringar har 63 procent fullföljt sin gymnasieutbildning, vilket ligger under nivån i riket och i länet. Andelen i åldersgruppen över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i kommunen har mätts på ett annat sätt än i tidigare undersökningar. Andelen som instämmer i påståendet är något högre bland män än bland kvinnor. Det är inga nämnvärda skillnader mellan åldergruppen över 65 år och de yngre. 58 procent av alla Botkyrkabor över 80 år klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende. Samhälle i utveckling Befolkningen i Botkyrka ökade med över personer under Ökningen var därmed den högsta i länet, med undantag för Stockholm. Förvärvsfrekvensen vände upp 2010 efter nedgången året innan. Förvärvsfrekvensen för män var 73,3 procent och 67,2 procent för kvinnor. Skillnaderna mellan könen är därmed klart större i Botkyrka än i länet där skillnaden stannar vid 2 procentenheter. Resultatet för 2011 är inte klart ännu, men förvärvsfrekvensen bedöms komma att fortsätta öka tack vare en inledningsvis förbättrad arbetsmarknad. Den kommunala servicen till näringslivet har stor betydelse för att få nya företag att etablera sig i kommunen. Därför mäter vi detta regelbundet i serviceundersökningar som utvisar företagarnas uppfattningar inom olika områden års undersökning ingår även i jämförelsen Kommunernas kvalitet i korthet med 116 deltagande kommuner. Resultatet gav ett index på 67, vilket är en ökning jämfört med senaste mätningen och placerar Botkyrka på den övre halvan bland kommunerna. Den största förändringen gäller serveringstillstånd, där kommunens service förbättrats märkbart. Kommunen ska inte bidra till klimatförändringar, och ska därför minska utsläppen av koldioxid. Resultatet för 2009 ligger en bit över målet för 2011: 1,5 ton per invånare. Resultatet för 2010 kommer i april Utbyten av fordon från fossilbränsledrivna till biogasdrivna pågår, och fler personer har anslutit sig till bilpoolen som även har utökats med fler bilar. Medborgarundersökningen innehåller flera frågor om boende och hemkänsla. Här är variationerna mellan kommundelarna betydligt större än när det gäller den generella frågan om att bo och leva i kommunen. Organisation för framtiden Andelen inköp av fossilbränsle fortsatte att minska något under Samtidigt fick trenden med en minskande energiförbrukning i kommunens fastigheter och anläggningar ett avbrott. Värmeförbrukningen, som står för nästan två tredjedelar av energiförbrukningen, ökade 5

6 medan elförbrukningen vände ner. Totalt sett ökade den gradtalskorrigerade energiförbrukningen per kvm med drygt 2 procent. Den totala sjukfrånvaron bland de anställda minskade obetydligt under Det uppsatta målet för 2013 nåddes redan förra året. Personalenkätens frågor om de anställdas syn på inflytande över sitt arbete förändrades marginellt, och det finns här fortfarande ett avstånd till målet. Andelen chefer med utländsk bakgrund var 20 procent. Resultatet ligger något under det mål som satts upp för Målen för det ekonomiska resultatet klarades 2011 med marginal. Eftersom nämndernas verksamheter resulterade i ett underskott i förhållande till budget, kan målet om att kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt inte helt anses vara uppfyllt Redovisning av måluppfyllelsen för 2011 Medborgaren i centrum Mål 1: Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i 1 a) År 2013 ska minst 96 % av invånarna uppleva att Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i. 1 b) År 2013 ska minst 88 % av invånarna uppleva att det är tryggt i deras närområde. Mål 2: Botkyrkaborna är delaktiga och kan påverka i kommunen 2 a) År 2013 ska minst 75 % av invånarna uppleva att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Mål 3: Kommuninvånarna får ett bra bemötande och bra service av kommunens anställda 3 a) År 2013 ska minst 89 % av invånarna anse att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande. Mål 4: Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter 4 a) År 2013 ska minst 94 % av invånarna uppleva att de inte utsätts för diskriminering. Mål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa 5 a) Under perioden ska hälsan förbättras i Botkyrka uttryckt som att ohälsotalet minskar.(dagar) Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall % 90 % 95 % 85 % 84 % 85 % 86 % 77 % 61 % 60 % 70 % 65 % 78 % 80 % 87 % 81 % 88 % 93 % 92 % 90 % 33,8 27,4 33,0 Unga och äldre i fokus Mål 6: Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka 6 b) 80 % av föräldrarna till barn i åldern 1-10 år ska år 2013 anse att Botkyrka är en bra kommun att växa upp i. Mål 7: Ungdomar har kunskaper som ger förutsättningar för vidare studier eller arbete 7 a) År 2013 ska 89 % av kommunens grundskoleungdomar uppnå behörighet till gymnasieskolan 7 b) År 2013 ska 72 % av kommunens ungdomar ha fullföljt gymnasieutbildning vid 20 års ålder. Mål 8: Äldre kan efter sina förutsättningar bibehålla sin Livskvalitet 8 a) År 2013 ska 85 % av invånarna över 65 år uppleva att det är tryggt att åldras i Botkyrka kommun. Utfall 2009 Utfall 2010 Mål 2011 Utfall % 67 % 76 % 62 % 83 % 86 % 88 % 83 % 64 % 60 % 69 % 63 % 72 % 79 % 82 % 71 % Samhälle i utveckling 6

7 Mål 9 Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas till vara 9 a) Under perioden ska förvärvsfrekvensen i Botkyrka öka till 75 % år Mål 10: Ett aktivt näringsliv ger fler Botkyrkabor arbete 10 a) Vid utgången av år 2013 ska 74 % av företagen i kommunen anse att kommunens service till näringslivet är bra. Mål 11: Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar 11 a) Utsläppen av koldioxid ska minska till 1,3 ton per invånare år Mål 12: Medborgarna skapar samhörighet och hemkänsla i Botkyrka 12 a) Vid utgången av 2013 ska minst 92 % av medborgarna uppge att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Mål 13: Invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap 13 a) Vid utgången av 2013 ska minst 85 % av medborgarna uppleva att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. Utfall 2009 Utfall 2010 Mål ,7% 70.3% 72 % Utfall % 70 % 67 % 1,84 1,50 84 % 83 % 88 % 78 % 69 % 75 % 82 % 72 % Organisation för framtiden Mål 14: Kommunens verksamheter bedrivs på ett långsiktigt Utfall Utfall Mål Utfall hållbart sätt 14 a) Kommunens inköp av fossilbränsle ska år 2015 vara 0 %. 97 % 95 % 60 % 94 % 14 b) Den totala energiförbrukningen ska under perioden minska med 15 %/kvm i kommunens fastigheter och anläggningar. Mål 15: I Botkyrka är arbetsklimatet gott och sjukfrånvaron låg 15 a) Minst 87 % av de anställda ska 2013 uppleva sig ha inflytande över sitt arbete. 15 b) Den totala sjukfrånvaron för kommunens anställda ska vara högst 6,5 % år 2013 Mål 16: Den etniska mångfalden ökar bland kommunens anställda 16 a) Vid utgången av 2013 ska andelen chefer med utländsk bakgrund öka till 28 %. Mål 17: Kommunens ekonomi är stabil och i balans 17 a) Resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkterna. Mål 18: Kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt 18 a) Effektivisering motsvarande 2,4 % under perioden ska uppnås för att bidra till en hållbar ekonomisk balans och samtidigt skapa utrymme för utveckling % 81 % 85 % 80 % 6,8 % 5,8 % 6,5 % 5,7 % 21 % 20,7 % 24 % 19,8 % 2,8 % 5,4 % 2,0 % 3,8 % 0,6 % 0,6 % 0,6 % 0,2 % 7

8 2011 ett år med goda ekonomiska förutsättningar Efter den kraftiga ekonomiska nedgången 2008 har vi nu haft några år med goda förutsättningar för den kommunala sektorn. I slutet av 2011 började det synas tydliga tecken på en svagare ekonomisk utveckling, men de har ännu inte satt några tydliga avtryck på 2011 års verksamhet. De flesta av Sveriges kommuner kommer i likhet med Botkyrka att visa relativt goda resultat, men det sammantagna resultatet för hela kommunsektorn beräknas bli betydligt sämre än för Ökningen av kommunens skatteintäkter under 2011 låg på en nivå som gav utrymme för satsningar på att höja personaltätheten både i grundskolan, förskolan och äldreomsorgen. Vi kan nu konstatera att skatteintäkterna blev något högre än vad vi räknade med i budgeten för Samtidigt har några av våra verksamheter ett underskott som äter upp de ökade intäkterna. Kommunen och dess bolag visar ett positivt resultat Det ekonomiska resultatet för kommunkoncernen uppgår till plus 218 miljoner, vilket är cirka 9 miljoner lägre än resultatet för Kommunens eget resultat är drygt 50 miljoner kronor lägre än 2010, vilket innebär att de kommunala bolagen bidrar med ett bättre resultat Utöver att Hågelbyparken AB och UBAB har vänt sina underskott från 2010 till överskott, redovisar Botkyrkabyggen en stor resultatförbättring. Däremot har Söderenergi gått från ett överskott 2010 till ett underskott Under 2009 fattades beslut om att avveckla Botkyrka kommunfastigheter AB, som tidigare har ägt drygt 90 procent av aktierna i Botkyrkabyggen. Från och med årsskiftet har bolaget avvecklats och aktierna i Botkyrkabyggen förts över till kommunen. I samband med detta har en nedskrivning gjorts av aktiekapitalet som belastat årets resultat med cirka 14 miljoner. Botkyrkabyggen har haft en fortsatt stark efterfrågan på hyresrätter med en uthyrningsgrad på 100 procent. Bostadssituationen i Stockholmsområdet gör att omsättningen bland hyresgästerna minskar och att det blir färre lediga lägenheter som kommer ut på hyresmarknaden. Botkyrkabyggen har haft en egen nyproduktion av totalt 138 lägenheter i Tullingeberg och Norrvreten som också ligger i Tullinge. 8 Därutöver har bolaget förvärvat 57 lägenheter i Riksten som ligger i ett nytt dotterbolag som heter Förbandet 2. Upplev Botkyrka AB (UBAB) bedriver verksamhet på Subtopia och Lida. Den så kallade Hangaren invigdes hösten 2010 och bolaget har under året marknadsfört den som en lokal för uppträdanden och inspelningsplats. Under året har cirkuskompanier från hela världen gästat Hangaren och flera tv- och filminspelningar har gjorts där. Hågelbyparken AB bröts loss från UBAB den 1 januari Avsikten var att detta bolag skulle säljas och utgöra en del av den planerade utbyggnaden av familjeparken vid Hågelby. Förhandlingarna fortsätter om ett framtida övertagande. Hågelbyparken blev under året även en plats känd för tv-tittare när Sveriges Television spelade in vissa delar av Den flygande mattan och Anno 1790 på Hågelby. Södertörns Energi AB är ägare till Botkyrkas och Huddinges andelar i Söderenergi, och är också ägare till Södertörns Fjärrvärme AB. Bolaget bedriver inte någon egen verksamhet. Södertörns Fjärrvärme AB svarar för distributionen av fjärrvärme inom Botkyrka, Huddinge och Salem. Bolaget har en viss egen produktion av fjärrvärme, men merparten köps från Söderenergi. I början av 2010 invigde Söderenergi det nya kraftvärmeverket i Igelsta. Bolagets resultat har utvecklats negativt under året, vilket bl.a. hänger samman med ökade bränsle- och underhållskostnader samt i viss utsträckning lägre el-priser. Bolaget ägs tillsammans med Huddinge och Södertälje. SRV återvinning AB ägs tillsammans med fyra andra kommuner på Södertörn. Bolaget har under året arbetat tillsammans med ägarkommunerna med att ta fram ett förslag till avfallsplan och renhållningsordning. Dessa har antagits av berörda kommuner under Under året har SRV etablerat en ny tjänst med sortering av förpackningar vid tomtgränsen, så kallad fyrfacksinsamling. Insamlingen innebär att hushållskunderna erbjuds möjligheten att sortera ut sex olika typer av förpackningar samt matavfall och restavfall i två större kärl som placeras på den egna tomten.

9 Kommunen och dess bolag beskrivs i årsredovisningen som kommunkoncernen. I den ingår bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 procent. Eftersom det inte är en koncern i aktiebolagslagens bemärkelse, är den formella benämningen sammanställd redovisning. Botkyrka kommun är medlem i Södertörns brandförsvarsförbund. Det ingår inte i kommunens sammanställda redovisning, eftersom vår andel av förbundets verksamhet ligger under 20 procent och kommunen inte kan anses ha ett dominerande inflytande där. Inte heller ingår kommunens ägande i Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag i den sammanställda redovisningen, eftersom vår ägarandel bara utgör 20 procent. Under året etablerades en gemensam överförmyndarnämnd för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem och Tyresö. Verksamheten är förlagd till Haninge kommun där all personal sitter samlad. Överförmyndarverksamhetens kostnader redovisas under kommunstyrelsen. Botkyrka kommun är även delägare i Vårljus AB och Stockholmsregionens Försäkrings AB. Vårljus bedriver institutionsvård för ett antal kommuner i Stockholms län som står som ägare för bolaget. Stockholmsregionens Försäkrings AB ägs också av cirka 20 kommuner i länet och erbjuder försäkringar till sina ägare. Inget av dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens ekonomi I linje med budgeten men sämre än budgeterat För sextonde året i rad kan kommunen redovisa ett positivt ekonomiskt resultat. Resultatet för 2011 uppgår till 149 miljoner, vilket är i linje med det som vi budgeterade för verksamhetsåret Trots det är resultatet egentligen betydligt sämre än vad vi budgeterade. Anledningen till detta är dels att vi har fått högre skatteintäkter än vi räknade med, dels att vi haft engångsintäkter som inte är kopplade till årets verksamhet. De ökade skatteintäkterna uppgick till 42,3 miljoner, som gått åt till att täcka det underskott på 45,7 miljoner som finns hos nämnderna. I årets resultat ingår även försäkringsersättning för branden på Storvretens sporthall med 25,7 miljoner och det redovisade resultatet för årets pensionsförvaltning med 37,3 miljoner. Dessa intäkter kan inte hänföras till årets verksamhet 9 och bör därför inte beaktas när vi gör jämförelsen med årets budget. Samtidigt finns en del kostnader av engångskaraktär som belastar årets resultat. Kommunens resultat , mnkr 230,0 180,0 130,0 80,0 30,0-20,0 181,0 62,0 71,0 96,3 201,1 148, Det budgeterade resultatet för 2011 uppgick till 142,3 miljoner. Genom att kommunfullmäktige beviljade en del ombudgeteringar från 2010, justerades budgeten i början av året till 129 miljoner. I jämförelse med detta är utfallet 20 miljoner bättre än budgeten. Räknar vi bort intäkterna från pensionsförvaltningen är resultatet drygt 17 miljoner kronor lägre än budgeterat. I flerårsplanen är resultatmålet satt till 2 procent av skatteintäkter inklusive de olika utjämningsbidragen. Årets resultat uppgår till 3,8 procent. Trots detta räcker inte resultatet till att finansiera årets investeringar som uppgår till 406 miljoner kronor. Resultatet för 2011 är något sämre än vad prognosen visade i delårsbokslutet efter årets första åtta månader. I förhållande till prognosen i höstas finns flera stora skillnader. Men de tar i princip ut varandra utifrån ett helhetsperspektiv. Nämndernas utfall -14,5 mnkr Pensionskostnader -24,6 mnkr Försäkringsersättning +25,7 mnkr Intäkter pensionsavsättning +15,3 mnkr I delårsrapportens prognos konstaterade vi att det fanns prognososäkerheter kring de tre senare posterna av olika anledningar. Först efter att prognosen togs fram fattades ett centralt beslut om att sänka den så kallade diskonteringsräntan för beräkningen av kommunernas pensionsskuld. Det innebar att skulden som finns upptagen i balansräkningen skulle räknas upp med hänsyn till det sänkta ränteantagandet. På liknande sätt fanns en osäkerhet om försäkringsersättningen för branden i Storvretsskolans sporthall skulle betalas ut före eller efter årsskiftet. När det

10 gäller pensionsavsättningen är resultatet svårbedömbart, eftersom detta är beroende av om vi genomför affärer som genererar vinster eller förluster under resten av året. De senaste åren har nämndernas resultat i de flesta fall blivit bättre än de prognoser som lämnats i höstens delårsbokslut. Även om både serviceförvaltningen och socialnämnden redovisade kraftigt förbättrade resultatet blev det totalt sett ett sämre resultat än prognostiserat. Stora underskott för vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden. Totalt sett blev utfallet för nämnderna 45,7 miljoner kronor sämre än budgeterat. Det största underskottet finns hos vård- och omsorgsnämnden på 34,6 miljoner. De största avvikelserna finns inom hemtjänsten och köp av platser för särskilt boende. Nämnden har under flera år haft svårigheter att hålla sig inom den tilldelade budgetramen. Därför har nämnden själv beställt en genomlysning av orsakerna till de senaste årens avvikelser och utifrån det påbörjat ett arbete med att ta fram ett antal åtgärdsförslag. avsättning från 2010 års resultat. VAverksamheten redovisar ett underskott på 0,1 miljoner. Eftersom resultatet regleras mot kommunens VA-fond, räknas detta bort ifrån balanskravsresultatet. Miljoner kronor Årets resultat 148,9 Avkastning pensionsförvaltning -25,7 Ombudgeteringar från ,3 Resultat VA-verksamheten 0,1 Resultat enligt balanskravet 136,6 Enligt utredningen uppgår 2011 års balanskravsresultat till 136,6 miljoner. Transparensdirektivet berör inte kommunen Den s.k. transparenslagen ställer krav på öppen och separat redovisning av vissa verksamheter för att motverka konkurrensproblem. Vi har därför utrett om någon del av kommunens verksamhet ska omfattas av lagens krav. Vår bedömning är att kommunen inte berörs av direktivet. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 24,2 miljoner kronor. Fler barn i förskolan och höga kostnader i särskolan är en del av förklaringen till budgetavvikelsen. Även kommunstyrelsens exploateringsverksamhet redovisar ett relativt stort budgetunderskott. Orsaken är uteblivna reavinster och vissa engångskostnader för utbyggnaden i Riksten. Serviceförvaltningen som ingår i kommunstyrelsens verksamhetsområde redovisar ett budgetöverskott på 21,8 miljoner. Utöver ökade interna beställningar och effektiviseringar finns det ett antal engångsposter som påverkat resultatet positivt. För utförligare kommentarer om nämndernas budgetutfall hänvisar vi till det avsnitt som behandlar nämndernas verksamhet. Årets resultat uppfyller balanskravet Enligt kommunallagen ska det vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. När man beräknar resultatet enligt balanskravet ska man inte räkna med eventuella intäkter från försäljning av fast egendom. Man kan även göra undantag för kostnader som kommunen tidigare har gjort avsättningar för. De ombudgeteringar som gjordes i samband med förra årets bokslut avräknar vi, eftersom vi betraktar detta som en 10 Befolkningsökningen gav högre skatteintäkter Skatteintäkterna inklusive bidrag uppgick under 2011 till miljoner. Ökningen av skatteintäkterna jämfört med 2010 blev därmed 180 miljoner, d.v.s. 4,8 procent. Utfallet är 42 miljoner bättre än vi räknade med i budgeten, vilket beror på att vi fick en större befolkningsökning än beräknat. Befolkningsökningen ledde både till ökade skatteintäkter och ett bättre resultat i kostnadsutjämningen. Intäkterna från de olika skatteutjämningssystemen har ökat med 85,5 miljoner, d.v.s. 8,9 procent. Via inkomstutjämningen kompenseras alla kommuner upp till en nivå motsvarande 115 procent av genomsnittet i riket. Eftersom kommunens egen skattekraft uppgår till 88 procent, är intäkterna från denna del mycket betydelsefulla för Botkyrka ökade intäkterna från inkomstutjämningen med 43 miljoner till 786 miljoner totalt. Systemen för utjämning av kostnader mellan kommunerna har medfört en intäktsökning med 42 miljoner, varav drygt 20 miljoner kan hänföras till den särskilda ersättningen för snabb befolkningstillväxt. Botkyrkas skattekraft ökade i 2011 års taxering något snabbare än för genomsnittskommunen. Det gör att kommunens egen skattekraft ökade från 87,9 till 88,1 procent av riksgenomsnittet.

11 Det är första gången på många år som vi ser en sådan utveckling. Skattekraft 2011 års taxering, procent ,1 118,4 100 Botkyrka Länet Riket Från och med 2008 tillfaller fastighetsavgiften kommunerna genom en växling mot det generella statsbidraget. Intäkterna från avgiften beräknas öka med cirka 3 miljoner jämfört med 2010, och uppgår därmed till 114 miljoner. Såväl skatteintäkterna som intäkterna från fastighetsavgiften är fortfarande preliminära och grundar sig på prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting. Det slutliga resultatet för 2011 blir känt i slutet av 2012, och kommer då att påverka resultatet för Höga kostnadsökningar Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till sammanlagt miljoner, och ökade under året med 123 miljoner eller 4,8 procent. Tar man hänsyn till att prisoch löneökningarna bedöms till cirka 2,5 procent, innebär det att volymökningen ligger på drygt 2 procent under Liksom tidigare år är personalkostnaderna kommunens största kostnad. Dessa utgör nästan 57 procent av kommunens totala kostnader, vilket är nästan oförändrat jämfört med förra året. Även kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet ligger på samma nivå som 2010, drygt 20 procent. M aterial och lokaler 9% Externa verksamhetskostnader Bidrag m.m. 5% Köp av verksamhet 20% Tjänster 9% Personal 57% kommunens totala driftintäkter. Kommunens övriga intäkter uppgår till miljoner. Jämfört med 2010 har övriga intäkter ökat med 128 miljoner. Nästan hela ökningen utgörs av ökade ränteintäkter som är en följd av inrättandet av kommunens internbank. Nämndernas verksamhetsintäkter uppgår till 805 miljoner kronor. Den största delen av de övriga intäkterna består av riktade bidrag som utgör 6,1 procent av de totala intäkterna. Intäkter från taxor och avgifter uppgår till 235 miljoner, vilket motsvarar 4,8 procent av kommunens totala intäkter. Investeringar Nettoutgifterna för 2011 års investeringar uppgår till 406 miljoner, vilket är 38 miljoner mindre än föregående år. Det är också lägre än vad som är budgeterat. En del av de projekt som pågått under året kommer att fortsätta under 2012, och därmed slutföras senare. Investeringarna, mätt som andel av skatteintäkterna, har sjunkit från 11 till 9,5 procent jämfört med Trots det är investeringsnivån hög i ett historiskt perspektiv. Årets resultat tillsammans med avskrivningarna ger ett utrymme för att finansiera investeringar på cirka 7 procent, dvs. 275 miljoner. Men genom en återbetalning av ett lån som funnits till Södertörns Energi AB har upplåningen under året minskat. 15,0 10,0 5,0 0,0 Investeringar i procent av skatteintäkter 5,0 11,1 8,8 11,3 11,5 11,0 9, Bland årets större investeringar märks följande projekt: Malmsjö skola i Vårsta Förskolan Bäverhyddan i Tullinge Rikstens skola i Tullinge Ombyggnader av skol- och förskolekök Skatteintäkterna inklusive olika utjämningsbidrag utgör totalt knappt 79 procent av 11 Under året har tekniska nämnden slutredovisat 18 investeringsprojekt där kostnaderna uppgick till 283 miljoner. Avvikelsen i förhållande till

12 budget blev ett överskott på 31 miljoner. Bland de större projekten ingår om- och tillbyggnaden av Tumbascen/Kulturskolan samt tillbyggnad av skol- och förskolelokaler vid Kärrspiran. En sammanställning av de slutredovisade projekten finns bland noterna till den ekonomiska sammanställningen. Kraftig minskning av kommunens soliditet Kommunens skulder ökade under året med nästan 1,7 miljarder och uppgick vid årsskiftet till drygt 4,2 miljarder. Till detta kommer sedan skulder för pensioner på sammanlagt 2 miljarder. Den ökade skuldsättningen har påverkat kommunens soliditet (andelen av tillgångarna som finansierats med egna medel), som sjunkit från 55 till 42 procent. Räknar man med även pensionsskulden som ligger utanför själva balansräkningen har soliditeten sjunkit från 30 till 21 procent. Förklaringen till både den ökade skuldsättningen och den försämrade soliditeten är inrättandet av kommunens internbank. De lån som kommunen tagit upp har i och för sig ökat kommunens fordringar med samma belopp, men de ökade tillgångarna gör att det egna kapitalet i förhållande till de samlade tillgångarna sjunker. I praktiken har dock inte kommunens ekonomiska ställning förändrats i någon större utsträckning jämfört med Kommunens upplåning för egna behov minskade under 2011 Den externa upplåningen har ökat med miljoner och uppgår nu till miljoner. Av detta belopp är miljoner lån som kommunen i sin tur lånat ut till sina bolag och till Handelsbanken finans för finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Den del av låneskulden som avser kommunens eget behov uppgår därmed till 481 miljoner. Det är en minskning med 335 miljoner jämfört med förra året. Förklaringen till att kommunen har kunnat minska sitt egen upplåning är att Södertörns Energi AB har löst ett lån på 675 miljoner kronor strax före årsskiftet. Lånet gavs i samband med att kommunen sålde sina aktier i Södertörns Fjärrvärme AB till bolaget. Bolaget har nu tagit upp ett eget lån från en extern långivare med kommunal borgen. Vi kommer i början av 2012 lösa ytterligare lån med de pengar som tillfälligt placerats när lånets löstes. Även om låneskulden har sjunkit kommer detta inte förbättra kommunens räntenetto, eftersom lånet löpte med en högre ränta än de lån som vi nu har löst. Kommunens pensionsskuld ökade kraftigt under 2011 Kommunens avsättning på balansräkningen för framtida pensioner uppgår till 292,6 miljoner, vilket är 55 miljoner högre än förra året. Anledningen till den kraftiga ökningen är att Sveriges Kommuner och Landsting beslutat att sänka den så kallade diskonteringsräntan med 0,75 procent från hösten Det innebär att skulden ökar i förhållande till föregående år. Denna del av pensionsskulden är i första hand kompletterande ålderspension intjänad efter 1998 för anställda med löner över 7,5 basbelopp. En mindre del är också garantipensioner och pensioner för tidigare visstidsanställda och heltidsanställda politiker. Därutöver har kommunen ett pensionsåtagande som inte redovisas som skuld på själva balansräkningen. Åtagandet gäller pensioner som tjänats in före 1998 där kostnaden belastar resultatet först när pensionen betalas ut. För Botkyrkas del uppgår detta åtagande till miljoner, vilket är en ökning med nästan 159 miljoner jämfört med förra året. Även här har sänkningen av internräntan påverkat skuldberäkningen. Årets utbetalning av detta åtagande uppgick till 66,2 miljoner. För den del av pensionsskulden som avser perioden före 1998 satte vi av 400 miljoner av likviden från försäljningen av kommunens energibolag Värdet på avsättningen var vid årsskiftet 541 miljoner, vilket motsvarar 32 procent av detta pensionsåtagande. Det är lägre än förra året när avsättningen motsvarade 35 procent av skulden, trots att inget har disponerats från de avsatta medlen under Avsikten är att budgetbelastningen under de närmaste åren ska vara oförändrad i reala termer, trots att utbetalningarna ökar. Minskat värde på pensionsavsättningen Som redovisats ovan satte kommunen 2000 av sammanlagt 400 miljoner för att täcka framtida pensionskostnader. Placeringen har gjorts i aktie- och ränterelaterade värdepapper i huvudsak genom fonder. Det långsiktiga målet är en avkastning som motsvarar prisutvecklingen plus 3 procent. Värdet på placeringarna har under året minskat i värde från 551 till 541 miljoner kronor. Värdeminskningen uppgår därmed till 10 miljoner, 12

13 vilket motsvarar 1,8 procent. Förklaringen till den svaga utvecklingen är den kraftiga börsnedgången i mitten av året. Samtidigt som värdet på pensionsavsättningen sjunkit redovisar vi i årets bokslut reavinster på netto 27 miljoner. Det beror på att vi samband med byte av förvaltare sålt fonder med låga anskaffningsvärden som gav stora reavinster. I början av året genomförde kommunen en upphandling av förvaltare. Under de senaste åren har kommunen haft en förvaltning där vi valt duktiga förvaltare inom olika tillgångsslag (utländska aktier, svenska aktier, svenska räntor och hedgefonder). Det har gjort att vi själva har stått för fördelningen mellan dessa tillgångsslag. Inriktningen på upphandlingen var att hitta en förvaltare som även tog ett ansvar för denna fördelning. Placeringen har dessutom delats upp i en rådgivande del och en del där förvaltaren själv tar hela ansvaret för sin del. Utvärderingen resulterade i att kommunen valde att träffa avtal med Den Norske Bank genom sitt dotterbolag Carlsson fonder. Fördelning av Botkyrkas tillgångar Normal Svenska räntor 40 % 50,7 % Svenska aktier 20 % 14,8 % Utländska aktier 20 % 16,5 % Alternativa placeringar 20 % 17,9 % Likvida medel 0,1% Portföljen har under året minskat i värde med 1,8 procent, vilket är drygt 2 procent sämre än portföljens jämförelseindex som ökade med 0,6 procent. Förklaringen till utvecklingen är att vissa av fonderna haft en sämre utveckling än sina jämförelseindex och att vi haft en lägre andel aktier under hösten när börsen vände upp igen. Som framgår av ovanstående redovisning har avkastningsmålet för förvaltningen inte nåtts under Ser vi tillbaka på den senaste 5- årsperioden har placeringens värde ökat med 10,6 procent. Det motsvarar en värdeökning på drygt 2 procent per år, vilket innebär att vi inte nått det övergripande målet för förvaltningen. Sett i ett längre perspektiv är avkastningen cirka 3 procent per år. Inte heller detta når upp till målet. Orsaken till den svaga utvecklingen är att aktier under den senast 10-årsperioden haft en svag utveckling, där t.ex. en obligationsplacering i de flesta fall har gett än högre avkastning än placeringar i aktier. Den senaste 5-årsperioden innehåller nu två relativt stora 13 börsnedgångar, vilket bidragit till den svaga avkastningen. Borgensåtagandena minskar Genom att kommunen har tagit över upplåningen för Botkyrkabyggen och Söderenergi har borgen för dessa lån försvunnit. Samtidigt har vi utökat vårt borgensåtagande för lån som har tagits upp av Södertörns Energi AB. Det totala borgensåtagandet har därmed minskat från miljoner till miljoner. I praktiken är det faktiska åtagandet 675 miljoner lägre, eftersom miljoner av borgensbeloppet avser ett lån till Söderenergi där vi har en solidarisk borgen tillsammans med Huddinge kommun. Utöver detta har vi även en solidarisk borgen gentemot Kommuninvests upplåning. I Kommuninvests senaste bokslut har Botkyrkas teoretiska andel av bolagets nettoåtagande beräknats till cirka 22 miljoner. Den största delen av borgensåtagandet, miljoner (97 procent) är borgen för lån till kommunala bolag. Borgen för andra låntagare uppgår till 71,5 miljoner och har under året minskat med 1 miljon. Övriga borgensåtaganden avser ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och kommunalt förlustansvar för statliga bostadslån. Risken för att kommunen tvingas fullgöra sina åtaganden för de kommunala bolagen bedöms liksom förra året som liten. De stora åtagandena gäller Södertörns Energi AB, Söderenergi och Botkyrkabyggen. Även om borgensåtagandena för Söderenergi och Botkyrkabyggen har minskat ligger samma risk för deras upplåning kvar på kommunen. Om vi lägger ihop de redovisade borgensåtagandena med den utlåning som vi har till dessa bolag, har vi nu ett större åtagande. Trots detta bedömer vi inte att kommunens risktagande ökat i egentlig mening. För Botkyrkabyggen förutsätter denna bedömning att man inte hamnar i en situation med tomma bostäder, men bristen på bostäder de senaste åren har gjort att det inte är ett troligt scenario. På längre sikt har Botkyrkabyggen ett stort åtagande att rusta upp bolagets stora bestånd av bostäder som byggdes under talet. Här finns stora utmaningar som sannolikt kommer att föra med sig en ökad ekonomisk belastning på bolaget och dess hyresgäster. Under året har Botkyrkabyggen arbetat med att ta fram en strategi för att möta de påfrestningar som bolaget kommer att möta.

14 Söderenergi har nu genomfört stora investeringar i kraftvärme. Det senaste årets höjda bränslepriser har försämrat bolagets resultat i förhållande till tidigare kalkyler. Bolaget har nu sett över prissättningen till sina distributörer, vilket bör ge förutsättningar för en starkare ekonomisk ställning. För borgensåtagandena utanför de kommunala bolagen är riskerna svåra att förutse. Generellt sett verkar föreningslivet ha fått det svårare att få sina verksamheter att gå ihop ekonomiskt. Det gäller speciellt de föreningar som är beroende av sponsorer. Vi har även under 2011 kunnat konstatera att flera föreningar släpar efter med sina betalningar till kommunen. Vi har också förstått att IFK Tumba Tennis har svårigheter att klara de åtaganden som finns om skötseln av anläggningen i Uttran. Vi har tidigare lämnat borgen för de upprustningar som genomfördes för några år sedan, men det har nu uppstått nya upprustningsbehov p.g.a. ett takläckage. Föreningen har redan nu en ansträngd ekonomisk situation. Kommunens medarbetare Ett av flerårsplanens mål är att öka andelen medarbetare och ledare med utländsk bakgrund. För 2010 var andelen medarbetare med utländsk bakgrund 40,4 %. För 2011 har andelen medarbetare ökat till 42,2 procent. Kommunens ledare med utländsk bakgrund uppgick 2011 till 19,8 procent. För 2010 var motsvarande siffra 20,7 procent. Kommunens positiva utveckling på medarbetarnivå fortsätter. Det kan dock skönjas en svagt negativ utveckling på chefsnivå. Kommunen hade under 2011 även ett mål om att öka personalens inflytande. Av de anställda var det 67 procent som ansåg att man hade inflytande över sitt arbete och kunde påverka sin arbetssituation. Detta är en hög siffra i förhållande till många andra arbetsplatser men är ingen förbättring jämfört med föregående år. Fler anställda 2011 I december 2011 arbetade medarbetare i Botkyrka kommun, oavsett anställningsform. Motsvarande siffra för 2010 var medarbetare Antal anställda Tillsv anställda Tidbegr änställda tim anställda Fördelningen mellan olika anställningsformer ser ut enligt följande; medarbetare är tillsvidareanställda, är timanställda och 960 är visstidsanställda. På grund av byte av IT-system finns en osäkerhet kring utvecklingen av antalet årsarbetare mellan år 2010 och Baserat på den så kallade novemberstatistiken som lämnas till SKL årligen indikeras en ökning av antalet årsarbetare med drygt 200 personer. Av dessa siffror kan man även läsa ut en minskning av gruppen timanställda årsarbetare samtidigt som antalet personer med timanställning ökat något Medelåldern ligger fortfarande på 45 år för kvinnor och 46 år för män. Antalet pensionsavgångar fortsätter att öka och under året har 172 medarbetare gått i pension. Antalet pensionsavgångar fortsätter att öka de kommande åren. Sjukfrånvaron fortsätter att minska Den totala sjukfrånvaron har under 2011 minskat från 5,8 till 5,7 procent. Trenden som har varit de senaste åren bibehålls och befästs. Den långa sjukfrånvaron över 60 dagar har minskat till 2,2 procent. Även den korta sjukfrånvaron har minskat något medan sjukfrånvaron mellan 15 och 60 dagar har ökat. Sjukfrånvaro i procent Total sjukfrånvaro 5,7 5,8 Andel långtidssjukfrånvaro 2,2 2,4 Summa sjukfrånvaro kvinnor 6,5 6,7 Summa sjukfrånvaro män 3,8 3,4 Summa sjukfrånvaro <30 år 4,7 5,4 Summa sjukfrånvaro år 5,4 5,3 Summa sjukfrånvaro >50 år 6,5 6,7 Nedgången återfinns hos kvinnorna medan sjukfrånvaron har ökat något för männen. Skillnaderna mellan könen är fortfarande stora, men något mindre än år Nedgången ligger framför allt i de yngre åldersgrupperna. Den viktigaste orsaker till de minskade sjukskriv- 14

15 ningstalen bedöms vara att antalet tidiga rehabiliteringsinsatser har ökat.. Personalkostnaderna Personalkostnaderna utgör 57 procent av de totala verksamhetskostnaderna i kommunen, en oförändrad andel jämfört med De sammanlagda kostnaderna för löner, arbetsgivaravgifter, pensioner, försäkringar och särskild löneskatt uppgår till miljoner kronor, Det är 3,3 procent högre än förra året. De direkta lönekostnaderna har också ökat med 3,3 procent medan ökningstakten för arbetsgivaravgifterna uppgår till 4,2 procent. De redovisade pensionskostnaderna har ökat med 3,1 miljoner (1,6 procent). Kommunernas pensionsavsättningar för pensioner räknades upp under året genom att diskonteringsräntan sänktes. Uppräkningen belastar de finansiella kostnaderna i bokslutet med 24,7 miljoner för Botkyrkas del. Skulle även denna kostnad räknas in bland pensionskostnaderna blir ökningen i stället 14 procent. Löneöversynen 2011 resulterade i en löneökning på i snitt 1,95 procent för samtliga medarbetare och ledare. Delar man upp utfallet inom avtalsområden så blev utfallet för lärarna 1,6 procent och för Kommunal 2,28 procent, i båda fallen från 1 april Medellönen för kvinnor var kronor per månad och för män kronor. Skillnaderna i lön mellan könen kvarstår därmed, vilket främst förklaras av att männen i större utsträckning har högre befattningar. Befolkning Kommunens befolkning ökade med personer under 2011 och var vid årsskiftet Det är en ökning med 2,5 procent att jämföra med länets ökning som var 1,8 procent. Senast kommunen ökade så mycket var Befolkningsökningen beror dels på ett födelseöverskott med 703 personer och ett positivt flyttnetto på personer. Flyttnettot beror uteslutande på inflyttning från utlandet. Nettot från länet och övriga riket är fortsatt negativt, men har kraftigt förbättrats jämfört med de senaste åren. Under 2011 föddes barn i Botkyrka, vilket är 63 färre än föregående år. Antalet personer som avled under året låg på samma nivå som Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten bland Botkyrkabor var i december ,7 procent och har därmed varit i princip oförändrad under de tre senaste åren. Till detta kommer ytterligare 3 procent som finns i olika typer av arbetsmarknadsprogram. Den öppna arbetslösheten hos kvinnor är 4,9 procent och för männen 4,5 procent. Dessutom är det något fler kvinnor som deltar i olika åtgärder än män 3,4 respektive 2,7 procent. Ser man endast på åldersgruppen år är den öppna arbetslösheten 3,9 procent samtidigt som 3,5 procent deltar i någon form av program. De unga männen har något högre siffror än de unga kvinnorna. Andelen personer som deltar i program med aktivitetsstöd har minskat med ett par tiondels procentenheter både i kommunen, i länet och i riket. Botkyrka har haft högre arbetslöshetssiffror än både länet och riket under de senaste åren. Vi har också något högre andel arbetslösa som deltar i någon form av arbetsmarknadsinsats. 10,0 5,0 0, Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i procent 5,3 4,6 3,1 Befolkningsförändring ,1 7,9 6,8 7,9 6,5 4,8 5 4, Botkyrka Länet Riket Födelsenetto Flyttnetto inom Sverige Flyttnetto utlandet Framtiden Återigen står vi inför några år med en svagare ekonomisk tillväxt som gör att vi får en lägre ökning av skatteintäkterna. Men tack vare kommunens goda ekonomiska ställning har vi ett relativt bra utgångsläge i jämförelse med många andra kommuner. Samtidigt som det ekonomiska utrymmet är begränsat finns det ändå flera saker som kräver ökade resurser. 15

16 Befolkningstillväxten fortsätter och vi står nu inför en period där samtliga stora kärnverksamheter möter ökande behov från större målgrupper. I kombination med de kommande årens svaga intäktsökningar kommer det att ställa krav på en effektivare organisation och en utveckling av prioriteringen av våra begränsade resurser. bemötandet i våra verksamheter. Detta är inte bara en fråga om ökade resurser, utan i minst lika stor utsträckning ökad medvetenhet och ett utvecklat arbetssätt hos våra anställda. Vård- och omsorgsnämnden har under flera år haft en instabil ekonomisk situation med stora budgetunderskott. Den största utmaningen för de närmaste åren blir att komma till rätta med detta underskott och samtidigt möta de kontinuerligt växande behoven inom äldreomsorgen. För att vända denna utveckling måste vi vidta åtgärder för att nå en ekonomisk balans och utveckla en strategi för att möta det tunga omsorgsuppdrag som vi kommer att stå inför under de kommande åren. Förskolorna, skolorna och övrig utbildningsverksamhet möter fler barn och unga, men också svårigheter i verksamheterna med personalrekrytering, kompetensutveckling, lokalstandard och liknande frågor. Trots stora och bra insatser från vår personal är det grupper av ungdomar som på grund av bristande skolresultat har svårt att nå ut på arbetsmarknaden. Stor uppmärksamhet behöver riktas på att avgörande kvalitetsbrister inte uppstår i verksamheterna. Redan nu ser vi stora upprustningsbehov i byggnader och anläggningar från sjuttiotalet, liksom i våra bostadsområden från miljonprogrammet. Investeringsplaneringen behöver samspela med bostadsupprustningen, för att skapa attraktiva bostadsområden för våra invånare. Botkyrka har ett utvecklat politiskt styrsystem, men det är nu dags att utveckla styrsystemet ytterligare. Vi kan konstatera att det finns en tröghet i att omsätta politiska ambitioner till genomförande när det gäller hur (på vilken värdegrund) kommunens organisation ska möta medborgarna. Därför behöver vi ge ett tydligare stöd till verksamheterna genom centrala insatser, utvecklad uppföljning och förbättrat kvalitetsarbete. Den tidigare positiva trenden i medborgarnas uppfattning om kommunens verksamheter tycks ha brutits. Även om en del av detta hänger samman med trender på riksnivå behöver vi arbeta med att utveckla kvaliteten och 16

17 Nämndredovisningar Kommunstyrelsen Ansvarsområde Kommunstyrelsens förvaltningar utgörs av kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamheten och ekonomin. Kommunledningsförvaltningen ska också samordna, styra, utveckla och följa upp både kommunövergripande strategiska processer och stödprocesser. Kommunledningsförvaltningen fungerar också som kansli för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Serviceförvaltningens uppdrag är att erbjuda konsult- och servicetjänster efter beställning av och mot ersättning från kommunens nämnder och förvaltningar. Resultat och måluppfyllelse En aktiv bearbetning av massmedierna har gjorts under året, vilket resulterat i ett ökat antal artiklar i medierna. Framför allt har artiklar där vi själva stått för innehållet ökat. För att få ett bredare deltagande i den lokala demokratin har forskningscirklar bedrivits. Vi har också rekryterat 700 kvinnor och män i alla kommundelar till den elektroniska medborgarpanel som startar i början av Ett annat exempel är den dialog som genomförts med både barn, unga och vuxna som ett led i arbetet med kommunens kommande översiktsplan. Under året har vi skapat 24 nya e-tjänster på kommunens webbplats, och 464 ärenden har kommit in via e-tjänsterna. För att göra det lättare att hitta alla e-tjänster finns de samlade i en portal. Medborgarna har också möjlighet att lämna synpunkter på e-tjänsterna. Ett internt kommunövergripande jämställdhetsnätverk för chefer, medarbetare och förtroendevalda har startats. Syftet är att erbjuda ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för att utveckla jämställda verksamheter. Nätverket har ett 50-tal medlemmar från alla förvaltningar. Under året har tre seminarier genomförts, där man även har diskuterat interkulturalitet och diskriminering. Det har också startats ett externt jämställdhetsnätverk omfattande ett tiotal föreningar som är verksamma i kommunen. Resultaten från landstingets hälsoenkät har använts och analyserats. De socioekonomiska skillnaderna är fortfarande stora jämfört med länet, men vi kan se förbättringar i det faktiska hälsoläget i några områden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller på att bygga upp kunskapen om hur vi i Sverige ska kunna minska skillnaderna i hälsa. Därför har kommunstyrelsen beslutat att delta i projektet Samling för social hållbarhet minska skillnaderna i hälsa tillsammans med tjugotvå andra kommuner/regioner. Resultatet av remissomgången om en ny arbetsmarknadsstrategi är sammanställt och uppdraget att driva arbetet är överlämnat till förvaltningschefen på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. Projektet där nya riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken är en del ska redovisas till kommunstyrelsen i maj Listan över potentiella investerare har ökat rejält under 2011, och löpande dialoger förs om kommande investeringsprojekt på kort och lång sikt. Vi kan se att intresset för investeringar i Botkyrka växer för var dag, framför allt kring Tumba centrum, Slagsta, Eriksberg och Lida skidtunnel. Två större etableringar kunde fastställas under året genom Atlas Copco och Fastighetsmässan, och ytterligare tre är under förhandling. I mars 2011 arrangerade Botkyrka kommun, tillsammans med Tumba centrum, Botkyrkabyggen och ett dussintal föreningar, företag och skolor ett stort evenemang för att uppmärksamma den globala klimatmanifestationen Earth Hour. Under två veckors tid kunde besökare i Tumba centrum lära sig mer om de deltagande aktörernas klimatarbete och få tips om hur de själva kan leva mer klimatsmart i vardagen. Evenemanget avslutades med fackeltåg från Tumba och Alby med 300 deltagare och en stor klimatfest i Hågelbyparken med cirka deltagare. Vi har inom IT-verksamheten utfört ett omfattande arbete under året för att skapa förutsättningar för utbildningssektorns skoldatasatsning. Satsningen har inneburit en egen dator för skolarbetet till alla elever i årskurs 7 till 9. 17

18 Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden har genomfört ett pilotförsök med papperslös nämndhantering. Försöket har fallit väl ut och vi har skapat en digitallösning som kraftigt förenklar nämndhanteringen samt minskar pappersförbrukningen och tryckkostnaderna. Planering pågår för att kunna genomföra detta i alla nämnder. En testverksamhet med digitala körjournaler har genomförts och fallit väl ut. Klimattjänsten erbjuds till de förvaltningar som vill ha hjälp med att kartlägga sina fordons färdvägar. Händelser under året Under 2011 togs en ny vision för kommunen fram i bred dialog med olika grupper av invånare i alla stadsdelar. Visionen beslutades av kommunfullmäktige i samband med flerårsplanen för Botkyrka kommuns årliga hållbarhetsvecka genomfördes för första gången i september. Det övergripande målet är att öka delaktigheten och stärka dialogen mellan förtroendevalda, kommunens medarbetare och medborgare när det gäller arbetet för ett hållbart Botkyrka. Totalt genomfördes ett 30-tal aktiviteter som lockade cirka besökare. Uppföljningen visar att deltagarna var väldigt nöjda med de aktiviteter som de deltog i. Kronprinsessparet var på besök i kommunen den 15 mars och besökte bland annat Subtopia och Hangaren. De deltog också i invigningen av Klimattorget i Tumba centrum. Som ett led i arbetet med miljonprogrammens förnyelse har Botkyrka tillsammans med Botkyrkabyggen deltagit i Tällberg Forum och i olika förberedande seminarier. Regionalfondsprojektet Creative Stockholm avslutades vid årsskiftet. Resultatet av vårt engagemang är stärkta nätverk och större omvärldskunskap om andra aktörers ambitioner inom kultur och kreativa näringar. Det ekonomiska resultatet Tkr Kostnad Intäkt Netto Politiska organ Bidrag, ersättningar, avgifter Kommunledningsförvaltn Exploateringsv erksamheten Serviceförvaltn Summa Budgetutfall Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 1,4 miljoner. Önskemål om ombudgetering finns på 3,5 miljoner. Kommunledningsförvaltningen, inklusive politiska organ, bidrag och ersättningar, redovisar ett överskott mot budget på 1 miljon. Skillnader finns mellan verksamheterna, där större överskott redovisas för översiktsplanen och stadsutvecklingen (ombudgetering föreslås) medan införandet av det nya personalsystemet (HRM-projektet) överskridit budget. Exploateringsverksamheten hade budgeterat ett överskott med 11,3 miljoner, men resultatet visar ett underskott med 10,1 miljoner. Den främsta anledningen är projekten Centrala Riksten och Riksten övergripande, där kostnaderna omfattar övergripande programkostnader, gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram och andra övergripande dokument för området. Serviceförvaltningen redovisar ett överskott mot budget med 21,7 miljoner. De största positiva avvikelserna finns inom IT-stöd, dialog och service, städ samt teknik och logistik. Förklaringar till resultatet är lägre kostnader för vinterväghållning, ökade volymer som inte motsvarats av ökade kostnader och effektiviseringar. Dessutom finns händelser av engångskaraktär som påverkat resultatet positivt. En översyn av prismodellen för de interna tjänsterna kommer att göras under

19 Samhällsbyggnadsnämnden Ansvarsområde Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet omfattar skötsel och underhåll av gator, parker och mark. Dessutom ingår planer och bygglov samt kartor och mätverksamhet. Årets verksamhet På samma sätt som förra året krävdes stora insatser för snöröjning och halkbekämpning i början av året. De senaste årens vintrar har präglats av stora mängder snö, vilket har ställt stora krav på snöröjningsinsatser som medfört betydande merkostnader för kommunen. Genom medborgardialoger har nämnden försökt öka kommuninvånarnas möjligheter till inflytande i olika frågor. I Fittja genomfördes flera träffar om förnyelsen av Fittja äng. I Alby har dialogerna i första hand handlat om utveckling av en ny stadsbyggnadsidé inom ramen för projektet Framtid Alby. I Tullinge har man genomfört ett försök med webbdialog, för att ta reda på hur Tullingeborna värderar och uppfattar sina utomhusmiljöer. En särskild utvärdering av försöket kommer att genomföras i början av Detaljplanen för Fittjaterrassen antogs under året och är det första steget i Framtid Fittja. 54 nya lägenheter med blandande upplåtelseformer byggs mitt i stadsdelen det första bostadsprojektet i stadsdelen på 30 år. Det blir ett nytt kvarter av stadsradhus med spännande arkitektur. Resultat och måluppfyllelse Kommunen har som mål att bygga lägenheter per år. Under året har 78 lägenheter påbörjats och 263 lägenheter färdigställts. Det låga antalet påbörjade lägenheter kan sannolikt kopplas till en ökad försiktighet hos byggföretagen på grund av konjunkturutvecklingen. Totalt har 12 nya detaljplaner fastställts under året, varav 2 gällde bostäder (Fittjaterassen och Riksten etapp 3). Totalt innehöll dessa planer knappt 300 nya lägenheter. I medborgarundersökningen ställs frågor om hur kommunen sköter parker, lekparker, gator och vägar. Av de svarande ansåg 55 procent att kommunen sköter sina parker och lekparker ganska bra eller mycket bra. Resultatet är marginellt lägre än föregående år. Framför allt är det de boende i Hallunda/Norsborg som ger 19 ett lägre betyg. Motsvarande siffra (50 procent) gäller för gata- och parkverksamheten en försämring med 12 procentenheter jämfört med förra året. Erfarenheten från andra kommuner visar en liknande trend och förklaras av att vinterunderhållet får lägre betyg under För att sänka kommunens energiförbrukning startades 2010 ett projekt för att byta ut armatur i belysningsstolpar. Vid utgången av 2011 hade cirka armaturer av totalt bytts ut. Händelser under året Kommunen förvärvade under året ett stort markområde, Lida naturreservat, från Stockholms stad. Flera trafiksäkerhetsprojekt har genomförts, för att skapa säkrare skolvägar och minska olycksriskerna i trafiken. Efter ett initiativ från en grupp ungdomar har bron i Fittja målats under sommaren. Projektet gav sommarjobb till ett antal ungdomar. Ett förslag till ny plan- och bygglovstaxa antogs av nämnden i december. Det ekonomiska resultatet Kostnaderna för nämndens verksamheter uppgick under 2011 till drygt 168 miljoner kronor. Det är 6,9 miljoner mer än budgeterat. Kommunfullmäktige har med hänsyn till de ökade vinterkostnaderna gett nämnden tillåtelse att överskrida budgeten med 8 miljoner under Det ökade kostnaderna för vinterunderhåll stannade på 7,8 miljoner. Kostnaderna för avskrivning och intern ränta på gjorda investeringar har gett ett underskott på 3,3 miljoner. Genom att nämnden har fått högre intäkter än beräknat för trafikskadeersättningar och markupplåtelser har årets underskott kunnat begränsas. Tkr Kostnad Intäkt Netto Samhällsbyggnads nämnden Gemensam adm Gator och parker Mark, planer och bygglov Kartor och mätning Summa Budgetutfall

20 Tekniska nämnden Ansvarsområde Tekniska nämnden ansvarar för kommunens fastighetsförvaltning samt skötsel och underhåll av vatten- och avloppshantering. Fastighetsförvaltningen finansieras i huvudsak genom interna och externa hyresintäkter, medan vattenoch avloppsverksamheten finansieras genom avgifter. Årets verksamhet Under året har nya projekteringsanvisningar tagits fram med nya miljökrav. Anvisningarna ställer i många fall högre krav än gällande lagar, regler och förordningar, och ska vara riktlinjer vid alla ny- och ombyggnader av kommunens egna fastigheter. Genom en höjning av de interna hyresnivåerna har det planerade underhållet kunnat höjas med 50 procent, från 66 kronor till 100 kronor per kvadratmeter. I första hand har man genomfört yttre åtgärder för att säkerställa lokalernas inomhusmiljö för våra verksamheter. VA-enheten har tillsammans med SYVAB arbetat fram ett handlingsprogram som ska underlätta arbetet att indikera och spåra stora föroreningskällor från industrier och andra utsläppskällor. Under året har vi fört en dialog med de boende i Sibbleområdet om en utbyggnad av vatten och avlopp i området. Målet är att genomföra detta under kommande flerårsplaneperiod som omfattar åren Ökade krav på rening av dagvatten (i huvudsak regnvatten) har lett fram till en plan för lokalt omhändertagande av detta med naturlig rening. Här pågår för närvarande olika åtgärder i Alby, Fittja och Hamringe i Tumba. Resultat och måluppfyllelse Antalet outnyttjade ytor i kommunens egna lokaler har under året minskat med kvadratmeter. Vid utgången av året uppgick de tomställda ytorna till kvadratmeter. Minskningen har i huvudsak skett genom rivningar av ABC-huset i Tumba och Tornbergsskolan i Hallunda. anmärkning). Klagomålen på vattnet har ökat. Ett skäl kan vara att vatten från Norsborgs vattenverk har levererats till Tullinge under vissa perioder. Händelser under året Under året har två händelser inträffat inom Tullinge vattenskyddsområde. I januari uppstod ett oljeläckage i en transformatorstation. I oktober upptäcktes ämnet PFOS i vissa vattenprov, vilket ledde till att vattenverket i Tullinge stängdes. I augusti invigdes förskolan Bäverhyddan i Tullinge. Förskolan har ett nytänk om arkitektur, miljöteknik och pedagogisk utformning. Lindhovs gård har byggts om till ett boende för personer med särskilda behov. Lärkans gruppboende i Alby stod klar för inflyttning i början av hösten. Storvretens sporthall stod klar vid årsskiftet efter branden som inträffade för 1,5 år sedan. Det ekonomiska resultatet Tekniska nämnden redovisar ett resultat på minus 1,7 miljoner. Fastighetsverksamheten har drabbats av ombudgeterade kostnader på cirka 5,5 miljoner kopplade till den kalla och snörika vintern. Genom lägre kostnader inom andra områden kunde underskotten för fastighetsenheten begränsas till 1,4 miljoner. VA-verksamheten redovisar bara ett mindre underskott, trots att man drabbats av ökade kostnader i samband med de extraordinära händelser som inträffade i Tullinge vattenskyddsområde. Kommunen kommer att kräva tillbaka dessa kostnader från de som vållat skadorna eller deras försäkringsbolag. Tkr Kostnad Intäkt Netto Teknisk nämnd Fastigheter Vatten och avlopp Summa Budgetutfall Under året har 221 vattenprover analyserats. Av dessa hade 2 anmärkning, men vattenkvaliteten var i dessa fall ändå tjänlig (2010 hade 5 prov 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Årsredovisning 2008. Långt ifrån lagom

Årsredovisning 2008. Långt ifrån lagom Årsredovisning 2008 Långt ifrån lagom Botkyrka långt ifrån lagom. 2008 har varit ett bra år för Botkyrka när det gäller kreativitet och entreprenörskap. 3 Ett händelserikt år Botkyrka är en kommun som

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition Ekonomisk ram för år 2018 Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren

Åstorps kommun. Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per Anders Löfgren Åstorps kommun Revisionsrapport 3/2012 Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-09-10 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Martina Engberg Nils Persson

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer