Årsredovisning Långt ifrån lagom

Transkript

1 Årsredovisning 2008 Långt ifrån lagom

2 Botkyrka långt ifrån lagom.

3 2008 har varit ett bra år för Botkyrka när det gäller kreativitet och entreprenörskap. 3 Ett händelserikt år Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Under 2008 föddes den :e invånaren. Botkyrka är en kommun där människor trivs och kan utvecklas. Den politiska majoriteten prioriterade i sin budget för 2008 barn och unga. Under året öppnades flera nya förskolor och kommunens hittills största skolsatsning sjösattes. Ombyggnationen av Malmsjö skola påbörjades och beräknas stå klar Jag kan konstatera att 2008 har varit ett bra år för Botkyrka när det gäller kreativitet och entreprenörskap. Planerna för familjeparken tar form och ett avtal skrevs med Familjen Lindgren AB. Familjeparken kommer att bidra med arbetsplatser för Botkyrkaborna och stärka kommunens profil som upplevelsernas plats. Under året startade KomTek, en kommunal teknikskola som ska stärka barn och ungas intresse och kunskap för teknik och design. Slutligen kan sägas att 2008 har varit ett år där vi tagit ytterligare ett steg mot att göra Botkyrka till en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Katarina Berggren (S) Kommunstyrelsens ordförande Innehållsförteckning Överblick året som gick... 4 Förvaltningsberättelse... 6 Hållbar utveckling Ekonomisk redovisning kommunen Finansiella nyckeltal Driftredovisning/Investeringsredovisning Resultaträkning/Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Ordlista Nämndredovisning Sammanställd redovisning Resultaträkning/Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Bolagen i sammanfattning Revisionsberättelse Organisationsplan BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

4 4 Överblick året som gick Ett år fyllt med utveckling, nytänkande, entreprenörskap, demokrati och livslust! VI TRIVS I BOTKYRKA Vi blev invånare 31 december föddes Linus i Tullinge, Botkyrkas :e medborgare. Utbildning i svenska för vuxna och förskola för barnen Föräldrar kan nu delta i studiegruppen Svenska med Sverigekunskap samtidigt som barnen besöker Öppna förskolan i Fittja. Vårsta strandpark stod klar Den nya strandparken som ligger mellan väg 225 och Malmsjön har nu bryggor, sitt- och grillplatser, träd, blommor och en raststuga. BRA SERVICE OCH MÖJLIGHET ATT PÅVERKA Medborgarna påverkar stadsutvecklingen I Alby, Tullinge och Fittja började vi planeringsarbetet för hur stadsdelarna ska se ut i framtiden. Arbetet baseras på medborgarnas idéer och önskemål. Skolvalet via Internet Viktiga val till förskoleklass och grundskola görs nu på den nya webbplatsen Min skola som öppnades förra våren. Svar direkt i telefon Vårt kontaktcenter ger svar direkt på frågor. För medborgarna innebar det cirka färre om- och uppringningar varje månad! Nytt vägledningscenter för vuxna i Tumba Via möten, drop-in, telefon och e-post erbjuder centret studievägledning samt hjälp med ansökningar och anmälan till prövningar. UTVECKLING OCH KREATIVITET I FOKUS Ett fantastiskt cirkusår 2008 var cirkusens år med över 80 olika föreställningar, seminarier, kurser och gatuföreställningar. Välbesökta demokratidagar Invånare, politiker, gäster och anställda deltog i evenemanget med temat främlingsfientlighet och rasism. Vi var samtidigt värd för Europeiska koalitionen av städer mot rasism. Näst bäst i Sverige på integration Vårt arbete med att integrera nya medborgare i samhället har uppmärksammats. I magasinet Fokus ranking hamnade Botkyrka på andraplats av 290 kommuner. Nya konstgräsplaner i Vårsta och Alby I höstas invigdes de nya konstgräsplanerna som kan användas av både föreningar och allmänhet. Medborgarpanelen tycker till 2008 genomfördes vår första medborgarpanel. Ämnet var familjeparken och 18 invånare från alla kommundelar deltog. Nytt bibliotek i Alby Utifrån Albybornas önskemål, byggdes och invigdes det moderna och färgstarka biblioteket. Största skolsatsningen någonsin Arbetet för att bygga nya Malmsjö skola påbörjades och beräknas vara klart Nobelpristagare på besök Nobelpristagaren i medicin 2008, Harald zur Hausen, besökte Tullinge gymnasium och imponerades av elevernas frågor och skolans höga nivå på kemi- och mikrobiologikurserna. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

5 Överblick året som gick 5 Teknik och design för unga 2008 startade teknikskolan KomTek Botkyrka som erbjuder barn och ungdomar roliga och intressanta kurser i teknik och design. Idéer för familjeparken utvecklades Under 2008 fortsatte vi att planera familjeparken och skrev ett avtal för det fortsatta arbetet. Fullspäckat sommarlov Under sommarlovet satsade vi extra på olika sport- och friluftsaktiviteter, Popkollo, kulturläger och längre öppettider för fritidsgårdar och andra träffpunkter. Unik gymnasieutbildning I höstas startade Tumba gymnasiums Speed shop där eleverna kombinerar sina studier med att bygga custom bikes och hotrods. Entreprenörskap och kultur I projektet Kultursken träffade elever från högstadiet och gymnasiet olika företag inom kultur- och upplevelsesektorn. Elever och näringsliv utbyter erfarenheter 156 elever i skolår 9 på Broängsskolan startade ett samarbete med lokala företag i Brobelprojektet som syftar till att få skolan och näringslivet att mötas på riktigt. VI TAR HAND OM VARANDRA Nytt äldreboende i Tumba Silverkronan med plats för 50 boende byggdes klart under senhösten. Nya upplevelser för äldre Mötesplats Tumba är en ny träffpunkt för äldre. Här finns café, gym, bassäng och det sköna solrummet Mauritius med solstolar, sand och havsbrus. Fler besöker Öppna förskolan Antalet besök i Öppna förskolan ökade med 19 procent under Svenskstudier på helgen I höstas började vi erbjuda sfi-undervisning på helgen för de medborgare som arbetar eller är upptagna under veckan. Särskilt stöd till föräldrar Vi startade Klaraprojektet för att hjälpa föräldrar, som har en utvecklingsstörning eller intellektuell begränsning, med sitt föräldraskap. Insatser för unga vuxna med Aspergers syndrom Unga vuxna med Aspergers syndrom har fått skräddarsydd utbildning och validering för att lättare komma in på arbetsmarknaden. Hjälp till egen försörjning Jobbcentrum i Tumba har hjälpt 260 arbetssökande medborgare till arbete eller studier. Anställning för fler Botkyrkabor Med hjälp från jobbcoacherna på Fittja medborgarkontor fick fler Botkyrkabor anställning än tidigare år. Stöd för vård av närstående Under 2008 öppnade vi vår nya anhörig-äldrecentral i Hallunda i syfte att stötta dem som vårdar och visar omsorg till en sjuk, äldre närstående person. Fler förskolor öppnades De nya förskolorna Nova i Rikstens Friluftsstad och Myrstacken i Tullinge Trädgårdsstad öppnade dörrarna. BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

6 6 Förvaltningsberättelse Befolkningen ökar men också arbetslösheten Mer än tusen fler Botkyrkabor 2008 Under 2008 ökade kommunens befolkning med personer och vid årsskiftet uppgick folkmängden till personer. Antalet inflyttare till kommunen var personer och antalet utflyttare var Flyttningsnettot (inflyttare minus utflyttare) blev därmed 308 personer. Flyttningsnettot var positivt mot utlandet men negativt mot länet och övriga Sverige. Men till största delen bestod Botkyrkas befolkningsökning av ett fortsatt högt födelseöverskott, det föddes barn vilket gav ett födelseöverskott (födda minus döda) på 719 personer Befolkningsförändringar, antal Om man summerar den öppna arbetslösheten och andelen personer i olika program var andelen totalt i Botkyrka 5,3 procent, i länet 3,1 procent och i riket 4,6 procent. Den högsta arbetslösheten och även den högsta relativa ökningen fanns bland de utrikes födda. De utrikes födda i Botkyrka hade en öppen arbetslöshet på 5,7 procent, vilket var en ökning med 0,8 procentenheter sedan december En annan utsatt grupp när arbetslösheten stiger är ungdomar. I Botkyrka ökade dock inte den öppna arbetslösheten bland ungdomarna nämnvärt under Däremot ökade andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd. Bland ungdomarna var andelen arbetslösa inklusive åtgärder 5,3 procent i Botkyrka, 3,0 procent i länet och 7,5 procent i riket. Bland de utrikes födda ungdomarna var 7,8 procent arbetslösa i Botkyrka, 6 procent i länet och 8 procent i riket. 5,5 5,3 Arbetslöshet, % Botkyrka Länet Riket Födelsenetto Flyttnetto inom Sverige Arbetslösheten stiger igen Flyttnetto utlandet Den lägre aktiviteten i ekonomin i slutet av 2008 innebar att sysselsättningen minskade och arbetslösheten ökade. Den öppna arbetslösheten var i slutet av året 3,8 procent i Botkyrka, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med december I länet ökade under samma period den öppna arbetslösheten med 0,3 procentenheter och i riket med 0,4 procentenheter. 4,3 3, ,3 3, ,5 3,5 2, ,3 2,8 2, ,8 3,2 2, Lilla Linus i Tullinge föddes den 31 december 2008 och blev Botkyrkas :e medborgare. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

7 Förvaltningsberättelse 7 De ekonomiska förutsättningarna En avgörande förutsättning för kommunernas ekonomi är hur många som arbetar. Under flera år har antalet sysselsatta ökat, vilket också har ökat skatteintäkterna för kommunerna. Det samhällsekonomiska läget har under senaste tiden förändrats ovanligt snabbt. Överhettningen av ekonomin som vi såg i början av 2008 har nu övergått till kraftigt negativ tillväxt och vikande sysselsättning. Snabb försämring av ekonomin När Botkyrka kommun hösten 2007 beräknade skatteintäkterna för 2008 bedömde regeringen att skatteunderlaget för det kommande året skulle öka med 6,1 procent. Detta antagande har också legat till grund för de förskott på skatteintäkterna som staten betalade ut under Eftersom de slutliga skatteintäkterna blir kända först i slutet av 2009, måste vi i bokslutet uppskatta utfallet för Och den uppskattningen bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos från december som beräknade att skatteunderlaget skulle öka med 5,3 procent. Det betyder att vi kommer att få betala tillbaka en del av de förskott vi har fått under året. När SKL kom med en ny skatteintäktsprognos i slutet av februari har siffran för 2008 sänkts ytterligare till 5 procent. Det betyder ytterligare cirka 8 miljoner mindre i skatteintäkter som kommer att påverka resultatet för BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

8 8 Förvaltningsberättelse Kommunen och dess bolag visar ett positivt resultat Kommunen och dess bolag gör en koncernsammanställning. Eftersom det inte är en koncern i aktiebolagslagens bemärkelse, kallar vi koncernredovisningen i stället för sammanställd redovisning. Liknande utfall som förra året Det ekonomiska utfallet för kommunen och dess bolag uppgår till plus 89 miljoner. Det är ungefär lika mycket som för 2007 när resultatet uppgick till 91 miljoner. Söderenergi AB redovisar ett negativt resultat på 24 miljoner för Delvis beror det på fördyrade driftkostnader kopplade till det pågående kraftvärmeprojektet, men även den milda vintern 2008 har medverkat till det svaga resultatet. För att stärka bolagets kapital har ägarna Södertörns Energi AB och Telge Nät AB beslutat att genomföra en nyemission under 2009 på 100 miljoner. Botkyrka kommun har beslutat om borgen på 29 miljoner vilket utgör hälften av det belopp som Södertörns Energi AB ska stå för. Även Södertörns Energi AB och Botkyrka kommunfastigheter AB redovisar underskott. Inga av dessa bolag har någon egen verksamhet, utan resultaten är framför allt kopplade till räntekostnader för de reverser som finns med kommunen och som har sitt ursprung i de aktieförvärv som gjorts från kommunen. Genom de förändringar som beslutats i skattelagstiftningen kommer dessa räntebetalningar från och med 2009 inte vara avdragsgilla i bolaget, vilket ökar bolagens skattekostnader. Söderenergi startade under 2007 utbyggnaden av kraftvärme vid bolagets anläggning i Igelsta. Projektet fortskrider som planerat, men försvagningen av den svenska kronan har gjort projektet dyrare än beräknat. Investeringen bedöms dock rymmas i den beslutade finansieringsramen på 2,5 miljarder. Anläggningen beräknas att stå färdig hösten Ägarkommunerna deltar i finansieringen av projektet genom att ta upp lån till den del av anläggningen som kommer att leasas samt borgen för de lån som Söderenergi tar upp direkt. Uppdelning av Upplev Botkyrka AB Kommunen är ägare till Upplev Botkyrka AB (UBAB). Under året har vi förberett oss för att dela upp bolaget. Avsikten är att skilja av den del av verksamheten som bedrivs på Hågelby, eftersom vi planerar att låta en extern part ta över driften. Undantag i redovisningen Botkyrka kommun är medlem i Södertörns Brandförsvarsförbund. Eftersom vår andel av förbundets verksamhet ligger under 20 procent och kommunen inte kan anses ha ett dominerande inflytande i förbundet, ingår detta inte i kommunens sammanställda redovisning. Inte heller ingår kommunens ägande i Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag i den sammanställda redovisningen, eftersom vår ägarandel bara utgör 20 procent. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

9 Förvaltningsberättelse 9 Kommunens ekonomi Ännu ett år med överskott För fjortonde året i rad kan kommunen redovisa ett överskott. Det ekonomiska resultatet för 2008 motsvarar 2 procent av skatteintäkterna och når därmed upp till det uppsatta målet. Utfallet är också jämförbart med den budget som kommunfullmäktige fastställde för Men samtidigt har vi haft investeringar på en mycket hög nivå som gör att resultatet tillsammans med årets avskrivningar inte är tillräckligt för att klara finansieringen av våra investeringar. Det medför att räntekostnaderna på sikt ökar och att det blir ett mindre ekonomiskt utrymme för direkt verksamhet Kommunens resultat, mnkr Resultatet bättre än väntat Årets resultat uppgår till plus 70,5 miljoner. I höstens tertialrapport räknade vi med ett resultat på 43,5 miljoner. Förklaringen till det förbättrade resultatet är att flera nämnder kraftigt underskattat de överskott som uppstått i förhållande till sina budgetar. I tertialrapporten uppgick nämndernas samlade prognoser till minus 9,5 miljoner. Det faktiska resultatet blev ett plus på 23,6 miljoner, en förbättring med drygt 33 miljoner. För fjortonde året i rad redovisar vi ett överskott och det ekonomiska resultatet når det uppsatta målet. Årets resultat uppfyller balanskravet Enligt kommunallagen ska det finnas balans mellan kostnader och intäkter. När man beräknar resultatet enligt balanskravet ska man inte räkna med eventuella realisationsvinster vid försäljning av fast egendom. Man kan även göra undantag för kostnader som kommunen tidigare har gjort avsättningar för. Eftersom kommunen har gjort särskilda avsättningar för framtida pensionskostnader och avsatt medel i VA-fonden för resultatutjämning, har vi valt att reglera dessa poster i beräkningen. De ombudgeteringar som vi gjorde i samband med föregående års bokslut avräknar vi också, eftersom vi betraktar detta som en avsättning från årets resultat. Mnkr Årets resultat 70,5 Avkastning pensionsförvaltning 1,0 Ombudgeteringar 11,7 Resultat VA-verksamhet 1,7 Reavinst försäljning anläggningstillgångar -1,7 Resultat enligt balanskravet 83,2 Transparensdirektivet berör inte kommunen Den så kallade transparenslagen ställer krav på öppen och separat redovisning av viss verksamhet för att motverka konkurrensproblem. Vi har utrett frågan om någon del av kommunens verksamhet ska omfattas av lagens krav. Vår bedömning utifrån detta är att kommunen inte berörs av direktivet. Skatteintäkterna från utjämningssystemet fortsätter att öka Skatteintäkterna inklusive bidrag uppgick under 2008 till miljoner, vilket är en ökning med 172 miljoner eller 5,4 procent. I beloppet ingår en prognos för att återbetala för högt förskott med 19 miljoner för 2008 och slutlig avräkning för 2007 med 5 miljoner. Som påpekats tidigare är skatteintäkterna för 2008 fortfarande preliminära. SKL:s senaste prognos skulle medföra en återbetalning av 8,1 miljoner, som i så fall kommer att påverka resultatet för BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

10 10 Förvaltningsberättelse Intäkterna från de statliga utjämningssystemen har ökat. Genom inkomstutjämningen garanteras kommunerna cirka 115 procent av medelskattekraften i Sverige. Eftersom kommunens skattekraft motsvarar drygt 89 procent av hela Sveriges skattekraft, fyller inkomstutjämningen ut mellanskillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade nivån. Detta har gett en intäkt på 698 miljoner, vilket är 70 miljoner mer än föregående år och motsvarar en utdebitering på cirka 6 kronor. 100 Skattekraft 2008 års taxering, % 89,1 118,5 Volymökningen mer än halverades under 2008 Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till sammanlagt miljoner och ökade under året med 157 miljoner eller 4,9 procent. Av detta har pris- och löneökningar bidragit till en kostnadshöjning med cirka 3 procent under 2008, vilket ger en volymökning på knappt 2 procent. Volymökningen har därmed mer än halverats jämfört med föregående år. Verksamhetens externa bruttokostnader har ökat med 5,2 procent (cirka 192 miljoner) jämfört med Personalkostnaderna är den största kostnaden och utgör 59 procent av kommunens totala kostnader. Externa verksamhetskostnader, % Riket Botkyrka Stockholms län Material och lokaler 9 Bidrag med mera 5 Tjänster 8 Personal 59 Utvecklingen av kommunens egen skattekraft var även under 2008 något svagare än för genomsnittskommunen. Den genomsnittliga skattekraften ökade med 4,9 procent medan Botkyrkas egen skattekraft ökade med 4 procent. Inför 2008 gjordes vissa mindre justeringar i det statliga kostnadsutjämningssystemet. För Botkyrkas del innebar detta en försämring med drygt 12 miljoner. Genom omräkningar av värdet på övriga delar av den generella kostnadsutjämningen blev den totala försämringen i förhållande till 2007 nästan 20 miljoner. Den särskilda kostnadsutjämningen för handikappomsorgen (LSS) ökade dock med 6 miljoner. Fastighetsskatten ger inga ökade intäkter Från 2008 får kommunerna även intäkterna från den så kallade fastighetsskatten. För Botkyrkas del uppgår den kommunala fastighetsavgiften till 103,4 miljoner. Men det innebär inte någon ökad intäkt för kommunen, eftersom staten i stället har räknat av detta mot den regleringspost som finns mellan staten och kommunerna. Köp av verksamhet 19 Skatteintäkterna inklusive olika utjämningsbidrag utgör totalt cirka 80 procent av kommunens totala driftintäkter. Kommunens övriga intäkter uppgår till 859 miljoner. Den största delen av de övriga intäkterna består av riktade statsbidrag och utgör 7 procent av de totala intäkterna. Den största intäktsökningen om vi exkluderar skatteintäkterna utgörs av försäljning av verksamhet som ökat från 136 miljoner till 161 miljoner. Intäkter från taxor och avgifter uppgår till 171 miljoner, vilket motsvarar 4 procent av de totala intäkterna. Nämndernas budgetresultat har förbättrats kraftigt jämfört med prognosen från i höstas. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

11 Förvaltningsberättelse 11 Nämndernas budgetresultat positivt Nämndernas budgetresultat har förbättrats kraftigt jämfört med de bedömningar vi gjorde i delårsrapporten i september. Totalt sett är resultatet för nämnderna 33 miljoner bättre än prognosen från i höstas, vilket i sin tur är drygt 23 miljoner lägre än budgeterat. Det betyder att de flesta nämnderna har relativt stora budgetöverskott. Tre nämnder har negativa resultat gentemot sina budgetar. Det gäller vårdoch omsorgsnämnden, servicenämnden och överförmyndarnämnden. Underskottet för vård- och omsorgsnämnden är 19 miljoner, vilket är mycket oroande. Förklaringen till detta är ökade kostnader inom hemtjänst och handikappomsorg. Kommentarer till nämndernas resultat lämnas i det avsnitt som behandlar nämndernas verksamhet. Investeringar Investeringsbudgeten för 2008 omfattade totalt 771 miljoner. Där ingår ombudgeteringar från 2007 och investeringsbeslut som tagits under året. Utgifterna för genomförda investeringar uppgår till 380 miljoner, vilket betyder att över hälften av investeringarna i budgeten kommer att slutföras senare och ombudgeteras till Investeringar i procent av skatteintäkter, % 6, , , , Investeringarna mätt som andel av skatteintäkterna uppgår till 11,3 procent, vilket är den högsta siffran sedan Den höga investeringsnivån medför ett ökat upplåningsbehov, eftersom resultatet tillsammans med avskrivningarna bara ger ett utrymme för nya investeringar som motsvarar 5 till 6 procent av skatteintäkterna. Bland de större investeringarna som pågått under året finns följande objekt: Förskolan Nova i Riksten Förskolan Myrstacken i Tullinge trädgårdsstad Återuppbyggnad av förskolan Ugglan i Alby Äldreboendet Silverkronan i Tumba Kulturskolan/Tumbascenen i Tumba Under året har kommunfullmäktige beslutat om en om- och tillbyggnad av Malmsjö skola. Kostnaden är beräknad till 248 miljoner och ombyggnaden ska vara klar till årsskiftet 2010/2011. Kraftig ökning av kommunens upplåning Kommunens skulder ökade under året med drygt 450 miljoner. Den externa upplåningen har ökat med 406 miljoner och uppgår nu till 1 066,7 miljoner. Men 377 miljoner av detta är lån som tagits upp som en del av finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt och som vi har lånat vidare till Handelsbanken Finans. Av årets ökade upplåning kan knappt 250 miljoner förklaras av detta. För utlåningen får kommunen ränteintäkter som täcker räntekostnaderna för lånen. Även pensionsskulden ökade under 2008 Av den totala låneskulden kan således 690 miljoner hänföras till kommunens eget upplåningsbehov. Det innebär att den egna upplåningen under året har ökat med 157 miljoner. Förklaringen till detta är den höga investeringsnivån som för med sig en ökad upplåning. Kommunens avsättning på balansräkningen till framtida pensioner uppgår till 252,6 miljoner. Skulden har därmed ökat med 22,3 miljoner under året. Av denna skuldökning är cirka 13 miljoner nya åtaganden och 12 miljoner uppräkning av tidigare avsättningar. Avsättningar för garantipension och liknande har däremot minskat något i förhållande till föregående år. Den delen av pensionsskulden avser i första hand intjänade pensioner för 1998 och 1999 samt kompletterande ålderspension för anställda med löner som överstiger 7,5 basbelopp. En mindre del avser också garantipensioner samt pensioner för tidigare visstidsanställda och heltidsanställda politiker. Av den skulden har vi placerat 50 miljoner som en del av den pensionsavsättning som gjordes Värdet på denna BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

12 12 Förvaltningsberättelse placering uppgår nu till 54,9 miljoner. Därutöver har kommunen pensionsåtaganden som vi inte redovisar som skuld på själva balansräkningen. Åtagandet avser pensioner som intjänats före 1998 och där kostnaden belastar resultatet först i samband med att pensionen utbetalas. För Botkyrkas del uppgår detta åtagande till miljoner, vilket är en ökning med 19 miljoner jämfört med föregående år. För den delen av pensionsskulden har vi satt av 400 miljoner från den likvid som vi fick vid försäljningen av kommunens energibolag Värdet på avsättningen var vid årsskiftet 439,1 miljoner, vilket motsvarar drygt 31 procent av detta pensionsåtagande. Minskat värde på pensionsavsättningen Som framgår av avsnittet för skulder och upplåning har kommunen satt av sammanlagt 450 miljoner för framtida pensionskostnader. Placeringen har gjorts i aktie- och ränterelaterade värdepapper i huvudsak genom fonder. Under 2008 har värdet på placeringen sjunkit. Placeringspolicyn som antagits av kommunfullmäktige har en långsiktig inriktning och bygger på att aktier har högre avkastning än ränteplaceringar på lång sikt. Det innebär att man måste vara beredd på att det under vissa perioder kan uppstå en negativ avkastning. Det totala värdet på placeringen uppgick vid årsskiftet till 494 miljoner kronor med följande fördelning på olika tillgångar. Tillgångar Marknadsvärde, mnkr Nordea räntefond kort 36,8 Nordea räntefond lång 124,8 Nordea realräntefond 130,8 Robur aktiefond Sverige 65,5 SEB aktiefond global 67,0 Whitebeam Multihedge 24,3 Indecap Hedgefond Guide 2 24,2 Strukturerade produkter* 20,6 Summa 494,0 *nominellt värde plus upplupen ränta Värdet på placeringarna har under året minskat från 550,4 till 494 miljoner kronor. Värdeminskningen uppgår därmed till 56,4 miljoner, vilket innebär minus 10,3 procent. Orsaken till den negativa värdeutvecklingen är framför allt den kraftiga nedgången på börsen. Såväl den svenska som den globala aktiefonden har minskat i värde med mer än 30 procent. Även de två hedgefonderna har minskat i värde, eftersom man i fonderna tvingats göra nedskrivningar på grund av att det upptäckts oegentligheter i ett av innehaven. Avkastningen i hedgefonderna har trots detta utvecklats betydligt bättre än aktiefonderna. Genom de sjunkande räntorna har de tre räntefonderna utvecklats mycket positivt under året. De låga räntenivåerna som vi nu ser kommer att medföra en betydligt lägre avkastning för räntefonderna under de närmaste åren. Normalfördelningen enligt kommunens placeringsriktlinjer är 50 procent i aktier och 50 procent i ränteplaceringar. Genom värdeminskningen i aktiefonderna under hösten, har deras andel av den totala placeringen minskat under året. Med hänsyn till den osäkerhet som fortfarande råder på börsen har vi valt att inte göra omfördelningar för att hålla uppe aktieandelen. Det har visat sig vara ett riktigt beslut, eftersom fördelningen på olika tillgångsslag därigenom gett ett positivt bidrag till resultatet för förvaltningen. Däremot kan vi konstatera att förvaltningen för globala aktier och långa räntor inte nått upp till det jämförelseindex som gällt för respektive placering. Avkastning under 2008 i jämförelse med index Jämförelseindex, % Utfall, % Korta räntefonder 4,35 4,90 Långa räntefonder 11,06 8,32 Realräntefond 6,03 6,21 Svensk aktiefond 38,60 37,54 Global aktiefond 27,46 31,37 Hedgefonder - 10,33 Strukturerade obligationer - 5,49 Totalt 12,70 10,26 Den största avvikelsen mot jämförelseindexet har den utländska aktiefonden, vars avkastning ligger nästan 4 procentenheter under sitt jämförelseindex. Men noteras bör att denna förvaltning tidigare legat över indexet. Det är också anmärkningsvärt att det är en så stor avvikelse för den långa ränteplaceringen. För en räntefond bör avvikelsen mot index inte vara så stor. Totalt sett har placeringen gett en bättre avkastning än jämförelseindexet med 2,5 procent. Med en placering i enlighet med normalportföljens fördelning mellan olika tillgångsslag hade utfallet blivit ett sämre utfall än index med 1,2 procent. Fördelningen mellan olika tillgångsslag har därmed gett en förbättring av utfallet med cirka 3,7 procentenheter. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

13 Förvaltningsberättelse 13 Tillgångsfördelning Normal, % ,% Nominella räntor 25 32,8 Realräntor 25 26,5 Svenska aktier 25 13,2 Utländska aktier 25 13,6 Hedgefonder - 9,8 Strukturerade obligationer - 4,1 Avkastningen sedan starten 2000 ligger på knappt 10 procent och uppfyller inte det uppsatta avkastningsmålet som utgörs av inflationen (mätt som konsumentprisindex) plus 3 procent. Orsaken till detta är att vi startade förvaltningen vid en tidpunkt när värdet på aktier var relativt högt och att vi nu återigen fått se en kraftig nedgång i värdena på börsen. Under våren ska vi se över placeringspolicyn för att pröva om vi behöver göra några förändringar i den nuvarande placeringspolicyn. Vårt beslut att inte omfördela andelen aktier och ränteplaceringar har gett ett positivt bidrag till resultatet för pensionsförvaltningen. Borgensåtagandena ökar Kommunens borgensåtaganden har under året ökat med 307 miljoner kronor och uppgår nu till miljoner. Av det totala borgensåtagandet avser miljoner (95 procent) borgen för lån till kommunala bolag. Det är också dessa åtaganden som står för 306 miljoner av årets ökning. De största ökningarna på denna del gäller Botkyrkabyggen och Söderenergi. Övriga borgensåtaganden avser ideella föreningar, bostadsrättsföreningar och kommunalt förlustansvar för statliga bostadslån. Denna del uppgår till 83,8 miljoner och är därmed drygt 1 miljon högre än föregående år. Ökningen avser i första hand utökad borgen till Hallunda Folkets Hus. Risken för att kommunen tvingas fullgöra sina åtaganden för de kommunala bolagen bedöms liksom tidigare år som mycket liten. För övriga åtaganden har risken sannolikt ökat i och med den kraftiga konjunkturnedgången. Generellt sett verkar föreningslivet ha fått det något svårare att få sina verksamheter att gå ihop ekonomiskt. Det gäller speciellt de föreningar som är beroende av sponsorer. Vi har under året noterat att flera föreningar haft uppenbara svårigheter med ekonomin och därför släpat efter med betalningar till kommunen. BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

14 14 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Metoden för att ta fram personalstatistik är förändrad, vilket försvårar jämförelser med tidigare års bokslut. Men för de jämförelser som görs i årets bokslut har samma principer använts. Antalet anställda minskade under 2008 I slutet av året hade Botkyrka kommun anställda. Antalet inkluderar samtliga anställda oavsett anställningsform, och innebär en minskning med 215 personer jämfört med Avvecklingen av plusjobben och färre tidsbegränsade anställningar inom vård och omsorg är de huvudsakliga förklaringarna till utvecklingen. Färre timanställda inom kultur- och fritidsområdet spelar också in. Barn- och ungdomsnämnden har ökat med 65 anställningar. Antalet årsarbetare har minskat med totalt 99 heltidsanställda. Även här slår avvecklingen av de tidsbegränsade plusjobben igenom. Om man bortser från den förändringen har antalet årsarbetare ökat marginellt med 19. En viss förskjutning mellan anställningsformerna kan märkas. Tidsbegränsade anställningar och timanställningar har minskat medan de tillsvidareanställda årsarbetarna har ökat. Tjänstledigheter i form av föräldraledighet, vård av barn och övrig lagstadgad ledighet har minskat något och uppgick till 9,2 procent av all arbetstid. Medelåldern har stigit med ett år till 43 år beräknat efter samtliga anställda i kommunen. Förklaringar till detta är att de genomsnittligt yngre tim- och visstidsanställda har blivit färre medan visstidsanställda, som normalt har en högre medelålder, blivit fler. Man kan även notera att alltfler väljer att arbeta efter den ordinarie pensionsåldern. 97 anställda över 65 år arbetar kvar i kommunen, en ökning med Årsarbetare, antal Timanställda Tillsvidareanställda Tidsbegränsade anställda Antalet chefer och medarbetare med utländsk bakgrund har ökat och den långa sjukfrånvaron har minskat. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

15 Förvaltningsberättelse 15 Drygt 30 procent av kommunens anställda är 55 år eller äldre. Det betyder att nästan av våra anställda kommer att uppnå 65 års ålder under de närmaste 10 åren. Antalet pensionsavgångar uppgick till 126 och kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Av de anställda hade 39 procent utländsk bakgrund. Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med förra året, men nästan 5 procentenheter högre än Sett enbart till andelen chefer med utländsk bakgrund har även den ökat betydligt och uppgick till 20 procent Personalomsättningen har uppmätts till 7,2 procent och ligger därmed på en oförändrad nivå jämfört med Fortsatt sjunkande sjukfrånvaro På samma sätt som i resten av landet fortsatte sjukfrånvaron bland kommunens personal att minska under Ett tydligt mönster är att den långa sjukfrånvaron över 60 dagar minskar, från 64 ned till 55 procent. Däremot är den korta sjukfrånvaron mindre rörlig och en viss ökning kan noteras på kommunens båda utbildningsförvaltningar. Sjukfrånvaro 2007, % 2008, % Total sjukfrånvaro 8,6 7,7 Andel långtidssjukfrånvaro 63,7 54,3 Summa sjukfrånvaro kvinnor 9,6 8,8 Summa sjukfrånvaro män 5,1 3,8 Summa sjukfrånvaro < 30 år 5,8 5,6 Summa sjukfrånvaro år 7,9 7,1 Summa sjukfrånvaro > 50 år 10,3 9,0 Nedgången återfinns hos båda könen, men framför allt bland männen som har minskat sjukfrånvaron med 2 procentenheter. Skillnaderna mellan könen har därmed ökat jämfört med Nedgången ligger framför allt i de äldre åldersgrupperna, men samtliga åldersgrupper visar en minskning. Viktiga orsaker till de minskade sjukskrivningstalen är sannolikt ändrade sjukregler och fler rehabiliteringsinsatser. Det allmänna samhällsklimatet och ändrade anställningsformer med färre visstidsanställda kan också spela in. 8,8 8,6 5, Sjukfrånvaro (% av arbetad tid) 7,7 4,9 4,1 3,6 3,6 3, Personalkostnaderna Totalt Lång Kort 2008 Personalkostnaderna utgör närmare 60 procent av kommunens totala driftkostnader. Den totala kostnaden för löner, arbetsgivaravgifter, pensioner, försäkringar och särskild löneskatt uppgår till 2 379,1 miljoner kronor vilket är 3,8 procent högre än föregående år. De direkta lönekostnaderna har ökat med 4,7 procent medan kostnaderna för pensioner har minskat med 4,9 procent. Orsaken till minskningen är att förändrade principer för antaganden om livslängd och kalkylränta medförde en kraftig ökning av pensionskostnaderna under 2007, som delvis var en engångseffekt. De totala sjukfrånvarokostnaderna uppgick till 34,2 miljoner kronor, en ökning med 0,6 miljoner. Trots att den långa sjukfrånvaron minskat betydligt, har de ökade kostnaderna för sjukfrånvaro under dag 2 14 medfört en kostnadsökning totalt sett. Löneutvecklingen för samtliga tillsvidareanställda uppgick till 5,6 procent. Den höga ökningstakten har påverkats av att avtalskonstruktionen inom kommunals avtalsområde, där nivåhöjningen i januari 2008 låg på 9,4 procent, avsåg två års höjningar. För övriga grupper blev utfallet 4,3 procent bland lärarna och 3,7 procent bland tjänstemännen, i båda fallen från 1 april Medellönen för kvinnor kronor per månad och för män Medellönerna har därmed ökat med 5,7 respektive 5,4 procent. Skillnaderna i lön mellan könen består därmed i huvudsak. BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

16 16 Förvaltningsberättelse Beskrivning av kommunens styrsystem Kommunen tillämpar ett styrsystem som omfattar ekonomi, verksamhet och kvalitet. I styrsystemet är begreppet åtagande centralt och omfattar alla dessa tre aspekter på styrning. Flerårsplanen Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Det sker genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen kan vara både generella och verksamhetsspecifika. Ettårsplanen Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten, samtidigt som man på ett övergripande sätt ska beskriva hur man tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Nämndernas åtagande Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar. Om det är nödvändigt, anpassas målen till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämnderna kan också ange egna verksamhetsspecifika mål. Enheternas åtagande Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen samtliga mål i dialog med enheterna, som därefter beskriver sina åtaganden, det vill säga hur de tänker arbeta för att uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade. I den dialog om åtagandena som enheterna har med förvaltningsledningen, kan de också ange egna mål. Enheterna ska inom ramen för kvalitetsarbetet precisera sitt arbetssätt ytterligare gentemot nämnden. Det ska ske genom en dokumenterad beskrivning av åtagandet utifrån bland annat resurser, utveckling, uppföljning. Men hur detta går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning, beroende på vilken modell för kvalitetsarbete som den aktuella förvaltningen har valt. Uppföljning och redovisning Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen i kommunens årsredovisning. Uppföljningen grundar sig i första hand på gemensamma enkäter och mätningar, men kan även kompletteras med enkäter och mätningar som nämnderna gör. Nämnderna följer upp enheternas arbete. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

17 Förvaltningsberättelse 17 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om 18 övergripande mål inom fyra olika nyckelområden. Dessa har legat till grund för nämndernas arbete och följs upp löpande och i samband med årsredovisningen. Här görs en övergripande uppföljning av respektive nyckelområde. Medborgaren i centrum Kommunens vision är att Botkyrka ska upplevas som en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Medborgarundersökningen visar att en hög andel av medborgarna, 93 procent, instämmer i det. Kommunen uppnår därmed målet. Andelen invånare som anser att det är tryggt att bo i sin kommundel har ökat till 86 procent. Det innebär att vi når upp till målet på 81 procent. Medborgare ställer i allt högre grad krav på att ha inflytande över den kommunala service de tar del av och över de beslut som fattas i kommunen. Andelen invånare som anser sig kunna påverka kommunen och dess verksamheter har ökat till 61 procent. Vi når nästan upp till målet på 62 procent. Botkyrka har under flera år arbetat med att skapa meningsfulla former för att ge medborgarna möjlighet att påverka. Vilket bemötande kommunens anställda ger invånare och brukare är avgörande för medborgarnas syn på kommunen och berör alla förvaltningar. Medborgarundersökningen visar att 84 procent av medborgarna anser att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket innebär att målet uppnås. Ett centralt kommunalt uppdrag är att ge förutsättningar för att alla invånare ska kunna leva och verka i samhällslivet på lika villkor. Flerårsplanens fjärde mål Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter har inte något mätbart mål för 2008, men medborgarundersökningen visar att 92 procent av invånarna upplever att de inte utsätts för diskriminering. Utfallet för ohälsotalet 2008 är klart i april, därför vet vi inte hur arbetet utifrån målet att Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa har förändrats under Unga och äldre i fokus Målet är att Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka. Vår fritidsvaneundersökning visar att 82 procent av ungdomarna upplever att de har en bra fritid, en minskning med 4 procent från 2006, vilket måste analyseras. Det innebär att målet inte uppfylls. Om föräldrar till små barn anser att kommunen är bra att växa upp i vet vi inte. Däremot vet vi genom medborgarundersökningen att 72 procent av invånarna anser att Botkyrka är en bra kommun att växa upp i. Ett centralt uppdrag för skolorna är att ge eleverna möjlighet till god kunskapsutveckling. Av kommunens grundskoleungdomar uppnår 84 procent behörighet till gymnasieskolan. Målet är därmed nästan uppnått, men det är ändå en minskning sedan Av kommunens ungdomar är det endast 63 procent som fullföljt en gymnasieutbildning och vi uppnår därmed inte målet. Botkyrka ska även vara en bra kommun att bli äldre i. I medborgarundersökningen anger 76 procent av invånarna att de instämmer i att det är tryggt att åldras i kommunen. Däremot vet vi inte något om åldersgruppen 70 år och däröver. Samhälle i utveckling Botkyrka är en del av huvudstadsregionen och landets mest expansiva storstadsregion. Stockholmsregionen blir en alltmer internationell region sett till näringsliv och ekonomi, men också sett till befolkningen. Botkyrka är en av regionens inflyttarkommuner. Hit flyttar människor som söker sig till Sverige och Stockholm, men också många barnfamiljer från regionen som uppskattar vad Botkyrka kan erbjuda. Målet att Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas tillvara är en grundläggande förutsättning för en långsiktig samhällsekonomisk stabilitet. Förvärvsfrekvensen är 72 procent 2008 utifrån en beräknad skattning som gjorts. Det slutgiltiga resultatet för 2008 kommer från SCB först i januari Om skattningen stämmer innebär det att målet på 70 procent är uppnått. BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

18 18 Förvaltningsberättelse Näringslivspolitiken är inriktad på att ge fler Botkyrkabor arbete genom ett aktivt näringsliv. Den kommunala servicen till näringslivet är ett sätt att locka nya företag till kommunen. Den servicemätning som genomförs inom Stockholm Business Region är klar i juni och därmed har vi inget resultat för 2008 ännu. Botkyrka ska inte bidra till klimatförändringar. Därför ska utsläppen av koldioxid minska i kommunen. Den mätning som målet anger har tidigare tagits fram på nationell nivå men den görs inte längre, vilket innebär att vi inte har något resultat för För att skapa förutsättningar för ett gemensamt arbete i kommunen har en klimatstrategi utarbetats under Den är nu på remiss hos nämnderna och beslut ska tas våren Att medborgarna skapar samhörighet och hemkänsla i Botkyrka är avgörande för att skapa delaktighet. Medborgarundersökningen visar att 85 procent av invånarna anger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det innebär att målet är uppnått. Att invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap var inget mätbart mål för 2008, men i medborgarundersökningen instämmer 78 procent av invånarna i påståendet. Redovisning av måluppfyllelsen för 2008 Medborgaren i centrum Utfall 2007 Mål 2008 Utfall 2008 Mål 1: Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i 1 a) År 2012 ska minst 95 procent av invånarna uppleva att Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i. 91 % 93 % 93 % 1 b) År 2012 ska minst 86 procent av invånarna uppleva att det är tryggt i deras närområde. 81 % 81 % 86 % Mål 2: Botkyrkaborna är delaktiga och kan påverka kommunen 2 a) År 2012 ska minst 67 procent av invånarna uppleva att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. 56 % 62 % 61 % Mål 3: Kommuninvånarna får ett bra bemötande och bra service av kommunens anställda 3 a) År 2012 ska minst 88 procent av invånarna anse att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande. 83 % 84 % 84 % Mål 4: Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter (inga mätbara mål fastställda) Mål 5: Botkyrkaborna mår bra och har en god hälsa 5 a) Under perioden ska hälsan förbättras i Botkyrka uttryckt som att ohälsotalet minskar. 39,6 43 dagar Utfall kommer i april Organisation för framtiden Kommunens certifieringsarbete för hållbar verksamhet påbörjades under 2005 och avslutades i och med 2008, när samtliga 170 enheter var certifierade. Det fortsatta arbetet och uppföljningen med hållbar utveckling ingår fortsättningsvis i det ordinarie styrsystemet. En del i kommunens hållbarhetsarbete är att öka andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ. Under 2008 har antalet etanolfordon ökat från sju till nio. Trots det är etanol bara 2 procent av bränsleinköpen i kommunen. Om det har ökat kan vi inte säga, eftersom det inte finns motsvarande siffror för Beslut togs under 2008 om att starta en försöksverksamhet med en bilpool Botkyrka kommun ska uppfattas som en attraktiv och bra arbetsgivare. Andelen anställda i kommunen som upplever att de har inflytande över sitt arbete har ökat till 82 procent, och därmed är målet uppnått. Sjukfrånvaron minskade med nästan en procent till 7,7 procent, vilket är den kraftigaste minskningen någonsin under ett år. Målet är därmed nästan uppnått. Unga och äldre i fokus Utfall 2007 Mål 2008 Utfall 2008 Mål 6: Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka 6 a) Minst 90 procent av ungdomar i åldrarna år ska år 2012 uppleva att de har en bra fritid % 82 % 6 b) 86 procent av föräldrarna till barn i åldern 1-5 år ska år 2012 anse att Botkyrka är en bra kommun att växa upp i % - Mål 7: Ungdomar har kunskaper som ger förutsättningar för vidare studier eller arbete 7 a) År 2012 ska 89 procent av kommunens grundskoleungdomar uppnå behörighet till gymnasieskolan. 86 % 85 % 84 % 7 b) År 2012 ska 72 procent av kommunens ungdomar ha fullföljt gymnasieutbildning vid 20 års ålder. 62 % 66 % 63 % Mål 8: Äldre kan efter sina förutsättningar bibehålla sin livskvalitet 8 a) År 2012 ska 90 procent av invånarna över 70 år uppleva att det är tryggt att åldras i Botkyrka kommun % - ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN

19 Förvaltningsberättelse 19 Samhälle i utveckling Utfall 2007 Mål 2008 Utfall 2008 Mål 9: Fler Botkyrkabor har arbete och den egna kompetensen tas till vara 9 a) Under perioden ska förvärvsfrekvensen i Botkyrka öka till 75 procent år % 70 % 72 % Mål 10: Ett aktivt näringsliv ger fler Botkyrkabor arbete 10 a) Vid utgången av år 2012 ska 72 procent av företagen i kommunen anse att kommunens service till näringslivet är bra. 62 % 55 % Ej klar Mål 11: Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 11 a) Utsläppen av koldioxid ska minska till 1,7 ton per invånare år ,1 - Mål 12: Medborgarna skapar samhörighet och hemkänsla i Botkyrka 12 a) Vid utgången av 2012 ska minst 90 procent av medborgarna uppge att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. 84 % 70 % 85 % Mål 13: Invånarna i Botkyrka upplever att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap (inga mätbara mål fastställda) Organisation för framtiden Utfall 2007 Mål 2008 Utfall 2008 Mål 14: Kommunens verksamheter bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt 14 a) Under perioden ska andelen resande och transporter med miljövänliga alternativ öka med 12 procent (avser transporter med egna fordon). - 3 % Ej klar Mål 15: I Botkyrka är arbetsklimatet gott och sjukfrånvaron låg 15 a) Minst 86 procent av de anställda ska 2012 uppleva sig ha inflytande över sitt arbete. 79 % 81 % 82 % 15 b) Den totala sjukfrånvaron för kommunens anställda ska vara högst 7 procent år ,6 % 7,3 % 7,7 % Mål 16: Den etniska mångfalden ökar bland kommunens anställda 16 a) Vid utgången av 2012 ska andelen chefer med utländsk bakgrund öka till 26 procent. 17 % 15 % 20 % Mål 17: Kommunens ekonomi är stabil och i balans 17 a) Resultatet mätt över en mandatperiod ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna. 1,9 % 1,7 % 2,0 % Mål 18: Kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt (inga mätbara mål fastställda) Den etniska mångfalden ökade bland kommunens anställda till 39 procent. Andelen chefer med utländsk bakgrund ökade till 20 procent, vilket är högre än målet. Kommunens ekonomi ska vara stabil och i balans. Under 2008 nådde kommunen ett resultat på 2 procent av skatteintäkterna, vilket var något högre än målet. Målet att kommunens verksamheter bedrivs på ett effektivt och kreativt sätt har inget mätbart mål för Men under året startade ett effektiviseringsarbete, som siktar på en årlig effektivisering för att möjliggöra satsningar på utvecklingsbehov och underhåll. Slutsatser god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska varje kommun visa att man har en god ekonomisk hushållning av sina resurser. God ekonomisk hushållning innebär att de intentioner som ettårsplanen lägger fast och de mål som kommunfullmäktige fastställer uppfylls inom de ekonomiska ramar som beslutats. Botkyrka har för detta ändamål en väl utvecklad styrmodell och mål som relaterar till olika verksamheter. Inom vissa delar av verksamheten behöver vi arbeta med en fortsatt utveckling för att nå de uppsatta målen. Men i de flesta fall kan vi se en fortsatt positiv utveckling mot att nå upp till de uppsatta målen. Det ekonomiska utfallet har med god marginal nått upp till de ekonomiska mål som formulerades i budgeten för Det ekonomiska resultatet har överträffat det uppställda målet. Målet var att minst 60 procent av investeringarna skulle finansieras genom egna medel. Av årets nettoinvesteringar på 380 miljoner kronor har 231 miljoner kunnat finansieras med avskrivningar och årets resultat. Därmed har drygt 60 procent av investeringarna finansierats på detta sätt. Mot den bakgrunden drar vi själva slutsatsen att kommunen väl uppfyller kravet på en god ekonomisk hushållning. BOTKYRKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2008

20 20 Förvaltningsberättelse Framtiden Efter flera år med goda ekonomiska förutsättningar befinner vi oss nu i ett ekonomiskt läge som är mycket bekymmersamt. Men vi är inte ensamma om att vara i denna situation problemen och utmaningarna delar vi med de flesta av Sveriges kommuner. Huvudorsaken är att kommunernas skatteintäkter de närmaste åren kommer att öka betydligt långsammare än vi har sett i tidigare lågkonjunkturer. Skatteprognosen har halverats Den senaste skatteprognosen från SKL innehåller ökningar av skatteunderlaget de närmaste åren kring 2 procent, vilket är mer än en halvering jämfört med deras prognos från april De minskade skatteintäkterna slår hårt redan 2009, men de största utmaningarna kommer enligt nuvarande bedömningar 2010 och Jämfört med de budgeterade skatteintäkterna för 2009 visar de nya beräkningarna på en ökning för 2010 med bara cirka 19 miljoner kronor. Samtidigt räknar vi med att kommunens kostnader för den befintliga verksamheten under de närmaste åren ökar med cirka 70 miljoner kronor per år på grund av höjda priser och löner. Genom att vi får fler invånare ökar kraven på fler platser inom förskolan, grundskolan och äldreomsorgen. Till detta kommer ökade pensionskostnader, ökade räntekostnader och förväntade höjda kostnader för försörjningsstöd. Minskade kostnader krävs för balans Redan nu kan vi konstatera att vi inte har balans mellan kostnader och intäkter de kommande åren. Det effektiviseringsbeting som lades ut i flerårsplanen för är inte tillräckligt stort för att möta urholkningen av skatteintäkterna. För att få en rimlig ekonomisk balans och upprätthålla servicenivån för kommuninvånarna måste vi ytterligare sänka kostnaderna för den befintliga verksamheten. Stora utmaningar de närmaste åren De närmaste åren kommer att innebära stora utmaningar för kommunen. Det kommer att bli ökat fokus på den ekonomiska utvecklingen. Men samtidigt får vi inte glömma bort att vi måste upprätthålla kvaliteten på tjänsterna till kommuninvånarna. När vi nu tvingas att minska kostnaderna för den befintliga verksamheten, måste vi göra det så att det påverkar dem som tar del av kommunens service så lite som möjligt. Räntekostnaderna ökar Under de kommande åren kommer det att vara viktigt att vi håller ner ökningen av låneskulden så mycket som möjligt. De investeringar som redan nu är beslutade medför en kraftig ökning av upplåningen och därmed räntekostnaderna. Detta kommer att medföra att utrymmet för verksamhet kommer att minska ytterligare. Med sjunkande driftresultat minskar dessutom möjligheterna att finansiera investeringarna med egna medel. Ett bra utgångsläge Vi har nu några tuffa år framför oss, men vårt utgångsläge är relativt gott. Vi har ett bra resultat bakom oss för Det finns flera kommuner som redan föregående år hade negativa resultat. I budgeten för 2009 har vi ett resultat som gör att vi har en viss marginal kvar för ytterligare försämringar. Men det kommer att vara mycket viktigt att alla nämnder följer den egna ekonomiska utvecklingen och tidigt vidtar åtgärder, så att det inte uppstår oväntade negativa budgetavvikelser. Effektivitet och kreativitet blir nyckelord i vårt arbete för att möta tuffare ekonomiska tider. ÅRSREDOVISNING 2008 BOTKYRKA KOMMUN