Kunggörelse. Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum:

Transkript

1 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Kunggörelse Regionfullmäktige i Region Kronoberg sammanträder onsdag 25 februari :00. Plats: Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Vilhelm Mobergs gata 4, Växjö Regionfullmäktiges sammanträde direktsänds: På webben I Öppna Kanalen Växjö (kabel-tv) Utskriftsdatum:

2 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Sammanträdets öppnande 2. Upprop 3. Val av två justerare att jämte ordförande justera mötets protokoll. Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att jämte ordförande utse regionfullmäktiges 1:e vice ordförande Kjell Jormfeldt samt 2:e vice ordförande Pernilla Sjöberg att justera mötets protokoll. 4. Fastställande av tid och plats för justering. Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att justering av mötets protokoll sker den 2 mars 2015 på regionens kansli på Ingelstadsvägen 9, Växjö. Utskriftsdatum:

3 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Entledigande från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige - Carina Engstrand. Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att entlediga Carina Engstrand (S), Rågvägen 6, Moheda, från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige samt överlämna ärendet till länsstyrelsen för ny sammanräkning. Sammanfattning Carina Engstrand (S), Rågvägen 6, Moheda, har i skrivelse begärt entledigande från uppdrag som ersättare i regionfullmäktige. 6. Interpellation till Regionstyrelsens ordförande angående förslag om pool för specialister i allmänmedicin. 15RK261 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att medge att interpellationen får ställas samt att regionstyrelsens ordförande besvarar interpellationen under pågående regionfullmäktige. Beslutsunderlag Interpellation till Regionstyrelsens ordf. angående förslag om pool för specialister i allmänmedicin. Utskriftsdatum:

4 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Interpellation till Regionstyrelsens ordförande angående eventuell ny tåglinje mellan Växjö och Kalmar. 15RK262 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att medge att interpellationen får ställas samt att regionstyrelsens ordförande besvarar interpellationen under pågående regionfullmäktige. Beslutsunderlag Interpellation till Regionstyrelsens ordf. angående eventuell ny tåglinje mellan Växjö och Kalmar. Utskriftsdatum:

5 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Fråga till ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden angående delade turer inom vården. 15RK273 Beslutsunderlag Enkel fråga till ordf. i Hälso- och sjukvårdsnämnden angående delade turer inom vården. Utskriftsdatum:

6 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Svar på motion Riv upp beslutet om sydsvensk region! 14LTK833 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad Sammanfattning Lennart Värmby (V) och Carin Högstedt (V) har i en motion föreslagit att tidigare beslut om att Kronoberg ska ingå i en sydsvensk region rivs upp och att medlemskapet i den förening som har bildats för den sydsvenska regionbildningen sägs upp samt att om en större region blir aktuell ska frågan avgöras genom en folkomröstning. Styrelsen för Sydsvensk regionbildning ideell förening konstaterade vid sitt sammanträde 21 november 2014 att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan om att bilda en sydsvensk region. Därmed är föreningens uppdrag i denna del fullgjort. Föreningen har dock föreslagit respektive huvudman att fortsätta arbetet i den ideella föreningens form och att utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade föreslå regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Beslutsunderlag Svar på motion sydsvensk regionbildning Motion. Riv upp beslutet om sydsvensk region! Anteckningar-styrelsemöte-sydsvensk-regionbildning-21-november-2014 Förslag till svar på motion. 16 Svar på motion Riv upp beslutet om sydsvensk region! Utskriftsdatum:

7 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Svar på revisionsrapport - Granskning intern styrning och kontroll servicecentrum. 14LTK1194 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Revisionsföretaget EY har på Landstinget Kronobergs revisorers uppdrag genomfört en granskning med syfte att bedöma om servicecentrums ledning, styrning och kontroll av verksamheten är tillräcklig för att säkerställa en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet. En slutsats i granskningen är att det inom servicecentrum finns en organisation och en struktur för styrning och kontroll som gör det möjligt att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. För att nå dig krävs dock en fortsatt utveckling av styrningen och kontrollen. Ett antal faktorer som försvårar förutsättningen för en effektiv styrning och kontroll har identifierats i granskningen och utifrån dessa har förbättringsområden identifierats. Klargör ett tydligt uppdrag till servicecentrum. Servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 följer landstingets modell enligt balanserat styrkort. Där tydliggörs långsiktiga mål, långsiktiga strategier, de viktigaste målen under 2015, aktiviteter och styrtal. Gör en översyn av den fastställda modellen för intern handel En av aktiviteterna i landstingets verksamhetsplan är Ny ekonomistyrning, där modell för intern handel är inkluderad. Överväg att införa internprissystem för servicecentrums samtliga tjänster. Detta kommer att integreras i arbetet med Ny ekonomistyrning. Säkerställ att internkontrollplanerna får ett relevant innehåll och att kontroller genomförs med tillfredsställande metoder. Utskriftsdatum:

8 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: En ny internkontrollplan för landstinget fastställdes av landstingsstyrelsen inför Servicecentrums internkontrollplan utgår ifrån landstingets och omarbetades inför 2015, med fokus på det som är kritiskt viktigt att följa upp. Mål för kundnytta och kostnadseffektivitet måste betonas i större utsträckning i styrningen I servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 är två av de fyra långsiktiga målen att ta fram Nya servicetjänster som skapar kundnytta, med positiv nettoeffekt, och en Årlig kostnadseffektivisering på minst 2 procent. Därtill kommer en av de långsiktiga strategierna för att uppnå målen, att Planera och följa upp med utgångspunkt från förbättringar för kund och kostnadseffektiviseringar. Detta kommer att följas som styrtal i styrkortet. Säkerställ att det finns forum för återkommande kunddialoger som omfattar samtliga processer. I servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 är en av de prioriterade aktiviteterna att Genomföra samordnade kunddialoger för att utvärdera befintliga servicetjänster och identifiera nya behov. Genomför återkommande kundenkäter som omfattar samtliga processer. En annan av de prioriterade aktiviteterna under 2015 är att Utveckla förbättringsmetodiken, och det omfattar kundsynpunkter till exempel i form av enkäter. Det finns också ett gränssnitt mot ovan nämnda aktivitet att Genomföra samordnade kunddialoger. Överväg om verksamhetsplaner ska formuleras både för huvudprocesserna och för verksamhetsområden. I servicecentrums verksamhetsplansarbete inför 2015 tas verksamhetsplaner fram för både huvudprocesserna, verksamhetsområdena och avdelningarna. Under 2015 kommer huvudprocessen lokalförsörjning att delas upp i, för kunden, relevanta servicetjänster. Därmed kommer inte verksamhetsplanen inför 2016 utgå ifrån tre huvudprocesser utan ett antal servicetjänster för kunderna och därtill hörande processer för den interna styrningen och arbetet. Landstingsstyrelsens förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutade att ställa sig bakom svar till revisorerna samt att informera regionfullmäktige om rapport och svar. Utskriftsdatum:

9 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Rapport Granskning intern styrning och kontroll Servicecentrum Svar på revisionsrapport Protokollsutdrag 226, LS 9/2014. Utskriftsdatum:

10 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Svar på revisionsrapport - Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. 14LTK1195 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Revisionsföretaget EY har på Landstinget Kronobergs revisorers uppdrag genomfört en granskning med syfte att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den övergripande slutsatsen utifrån granskningens resultat är att landstingsstyrelsen har vidtagit adekvata åtgärder för att fullgöra fullmäktiges uppdrag att införa en effektiv produktions- och kapacitetsförsörjning. Arbete är i sin linda vilket innebär att det är en lång väg kvar till att styrelsen kan anses ha säkerställt en effektiv användning av sjukvårdspersonalens kompetens. EY noterar att fullmäktige i sin landstingsplan explicit angett att verksamheten och tillgängligheten inte ska planeras och följas upp utifrån vårdgarantins kriterier utan att ambitionen 2016 är högre ställd med max 5 dagar till läkarbesök i primärvården och max 30 dagar till besök och behandling i specialistsjukvården. Alla verksamhetsmål är emellertid utformade utifrån Kömiljardens kriterier dvs. 60 dagar. Landstingsstyrelsen har ännu inte anpassat styrning och uppföljning utifrån uppdraget i landstingsplanen. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att ställa sig bakom svar till revisorerna samt att informera regionfullmäktige om rapport och svar. Utskriftsdatum:

11 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Beslutsunderlag 10 Svar på revisionsrapport Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. Kapacitetsstyrning Kronoberg Slutrapport Förslag till beslut. Svar på revisionsrapport Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. revisionsrapport granskning kapacitetsutnyttjande Utskriftsdatum:

12 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Bokslutskommuniké Landstinget Kronoberg. 15RK53 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Landstinget Kronobergs ekonomiska resultat för 2014 uppgår till 156 miljoner kronor. Resultatet är 56 miljoner kronor bättre än budget och beror på en förbättrad finansiering och lägre nettokostnader än budgeterat. Den förbättrade finansieringen hänförs till att de generella statsbidragen och avkastning i pensions- och likviditetsförvaltningen varit högre än budgeterat. Nettokostnaderna har sammantaget kunnat hållas nere genom erhållna specialdestinerade statsbidrag för bland annat en förbättrad tillgänglighet. Landstinget Kronoberg fortsätter att uppvisa goda resultat i 2014 års rapport över "Öppna jämförelser" när det gäller hälsotillstånd, förtroende för vården, tillgång till sjukvård, patienternas upplevelser samt tillgänglighet. Från och med 1 januari 2015 har Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland slagits samman till Region Kronoberg. En mer detaljerad analys presenteras i årsredovisningen, som kommer att behandlas i regionstyrelsen den 26 mars. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att godkänna bokslutskommunikén samt att överlämna bokslutskommunikén till regionfullmäktige för information. Beslutsunderlag Utskriftsdatum:

13 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Bokslutskommuniké 2014 RS Missiv bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké Förslag till beslut. 26 Bokslutskommuniké 2014 Utskriftsdatum:

14 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Region Kronoberg budget budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnd, regional utvecklingsnämnd, trafiknämnd, kulturnämnd och Grimslövs folkhögskolas styrelse. 15RK52 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att ränteintäkter på 1,5 miljoner kronor från Regionförbundet södra Småland flyttas från nettokostnadsramen till Finansieringen, att 2015 års nettokostnadsram på 5 075,5 miljoner kronor ska fördelas på: - Regionstyrelse (regionövergripande kostnader) med 1 695,8 miljoner kronor - Hälso- och sjukvårdsnämnd med 2 990,1 miljoner kronor - Trafiknämnd med 291,6 miljoner kronor - Regional utvecklingsnämnd med 44,0 miljoner kronor - Kulturnämnd med 51,4 miljoner kronor - Styrelsen för Grimslöv Folkhögskola med 2,5 miljoner kronor. Sammanfattning Från och med den första januari 2015 tar Region Kronoberg över både landstingets och regionförbundets tidigare uppgifter, det vill säga hälso- och sjukvård, folkhälsa och kultur respektive kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Landstingsfullmäktige fastställde Budget 2015 med flerårsplan som är en sammanläggningsbudget för Region Kronoberg med en nettokostnadsram till miljoner kronor för Upprättat förslag på fördelning av nettokostnadsramen utgår från de nya politiska ansvarsområdena, tjänstemannaorganisationen och delegationsreglerna. En del justeringar kvarstår att utreda och senare att fördela främst mellan regiongemensamt (tidigare landstingsgemensamt) och hälso- och sjukvårdsgemensamt. Utskriftsdatum:

15 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att ränteintäkter på 1,5 miljoner kronor från Regionförbundet södra Småland flyttas från nettokostnadsramen till Finansieringen, att 2015 års nettokostnadsram på 5 075,5 miljoner kronor ska fördelas på: - Regionstyrelse (regionövergripande kostnader) med 1 695,8 miljoner kronor - Hälso- och sjukvårdsnämnd med 2 990,1 miljoner kronor - Trafiknämnd med 291,6 miljoner kronor - Regional utvecklingsnämnd med 44,0 miljoner kronor - Kulturnämnd med 51,4 miljoner kronor - Styrelsen för Grimslöv Folkhögskola med 2,5 miljoner kronor. Beslutsunderlag Region Kronoberg budget budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnd, regional utvecklingsnämnd, trafiknämnd, kulturnämnd och Grimslövs folkhögskolas styrelse. Extern nettokostnad budget 2015 fördelat per nämnd Region Kronoberg budget budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnd, regional utvecklingsnämnd, trafiknämnd, kulturnämnd och Grimslövs folkhögskolas styrelse Utskriftsdatum:

16 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Sydsvensk regionbildning ideella föreningens fortsatta arbete. 15RK132 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att Region Kronoberg under 2015 fortsätter arbetet i den ideella föreningens form, att i den ideella föreningen, under 2015, utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt, att i den ideella föreningen närmare analysera inom vilka områden samarbete ska fördjupas, att avsätta kronor för 2015 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet i den ideella föreningen. Sammanfattning Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland har sedan 2012 ingått i den ideella föreningen Sydsvensk regionbildning tillsammans med Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Syftet med föreningen var att förbereda en gemensam regionbildning i Sydsverige. Styrelsen för den ideella föreningen konstaterade vid styrelsemöte att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan om att bilda en sydsvensk region. Föreningens uppdrag är därmed slutfört. Föreningen föreslår respektive huvudman att besluta att fortsätta samarbetet i den ideella föreningens form. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att Region Kronoberg under 2015 fortsätter arbetet i den ideella föreningens form, att i den ideella föreningen, under 2015, utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt, Utskriftsdatum:

17 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: att i den ideella föreningen närmare analysera inom vilka områden samarbete ska fördjupas, att avsätta kronor för 2015 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet i den ideella föreningen. Beslutsunderlag anteckningar-styrelsemöte-sydsvensk-regionbildning-21-november-2014 anteckningar-arbetsutskottet-3-december-2014 Sydsvensk regionbildning ideell förening. Förslag till beslut. 38 Sydsvensk regionbildning ideell förening Utskriftsdatum:

18 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Arkivreglemente för Region Kronoberg. 15RK78 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa arkivreglemente för Region Kronoberg att gälla från och med Sammanfattning Arkivreglementet utgör grunden för hur delar av offentlighetsprincipen ska omsättas till verksamhet inom Region Kronoberg. En förutsättning för detta är att allmänna handlingar hanteras och bevaras enligt det regelverk som arkivmyndigheten (regionstyrelsen)sätter upp. Arkivreglementet utgör grunden för detta regelverk. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa arkivreglemente för Region Kronoberg att gälla från och med Beslutsunderlag Arkivreglemente Region Kronoberg 29 Fastställande av arkivreglemente för Region Kronoberg Arkivreglemente för Region Kronoberg. Förslag till beslut. Missiv arkivreglemente Utskriftsdatum:

19 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Revidering av riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg. 14LTK1256 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa reviderad riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg. Sammanfattning Revidering av riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg (fastställd av Landstingsfullmäktige ) har gjorts för att anpassa riktlinjen till Region Kronoberg. Utöver det har vissa ändringar också gjorts för att förtydliga riktlinjens innehåll och omfattning. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa reviderad riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg. Beslutsunderlag Rev Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg efter ändringar, Revidering av Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Revidering av Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg 8) Riktlinje för bolagsstyrning 31 Revidering av riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Utskriftsdatum:

20 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Revidering av riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar. 14LTK1257 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa reviderad riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar. Sammanfattning Revidering av riktlinje för regionsstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar (fastställd av Landstingsfullmäktige ) har gjorts för att anpassa riktlinjen till de lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2015 enligt Lag (2014:573) om ändring i kommunallagen (1991:900). Utöver det har vissa ändringar också gjorts för att förtydliga riktlinjens innehåll och omfattning. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att fastställa reviderad riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar. Beslutsunderlag Rev Riktlinje Regionstyrelsens uppsiktsplikt bolag, stiftelser, föreningar efter ändringar, Revidering av Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar 7) Riktlinje uppsiktsplikt i bolag och stiftelser Revidering av Riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar 30 Revidering av riktlinje för regionstyrelsens uppsiktsplikt i bolag, stiftelser och föreningar Utskriftsdatum:

21 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Bolagsordning Smaland Airport AB. 14LTK1379 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige att godkänna förslag till bolagsordning för Smaland Airport AB. Sammanfattning Region Kronoberg, Växjö kommun och Alvesta kommun samarbetar genom Smaland Airport AB angående flygplatsen i Växjö. Region Kronoberg äger 55 procent av aktierna, Växjö kommun 42 procent och Alvesta kommun 3 procent av aktierna. Bolagsordningen för Smaland Airport AB föreslås revideras med anledning av ändringar i kommunallagen kapitel 3, 17. Det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten ska anges i bolagsordningen. Vidare ska där även anges att respektive ägare fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, fattas. Förslag till reviderad bolagsordning har utarbetats tillsammans med övriga ägare och styrelsen i Smaland Airport AB. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att godkänna förslag till bolagsordning för Smaland Airport AB. Beslutsunderlag Revideringa av bolagsordning Växjö Småland Airport AB 14 Bolagsordning Smaland Airport AB Revideringa av bolagsordning Växjö Småland Airport AB Bolagsordning Smaland Airport AB 2009 Bolagsordning förslag till revidering Utskriftsdatum:

22 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Fastställande av avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg. 14LTK1405 Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att fastställa avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg under förutsättning att avtalet även godkänns av landstingsfullmäktige i Landstinget Blekinge. Sammanfattning Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg är sedan 2011 en gemensam nämnd som har till uppgift att successivt vidareutveckla samarbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Landstinget Blekinge och Region Kronoberg. Den gemensamma nämnden ingår i Region Kronobergs organisation. Region Kronoberg är sjukvårdshuvudman och juridisk person för den gemensamma nämnden. Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att föreslå regionfullmäktige besluta att fastställa avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg under förutsättning att avtalet även godkänns av landstingsfullmäktige i Landstinget Blekinge. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 15, SBK 03/2014. Avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg Avtal om samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg 28 Fastställande av avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg Avtal om samverkan i Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Region Kronoberg. Förslag till beslut. Utskriftsdatum:

23 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Medborgarförslag om införande av kranskärlsröntgen med möjlighet till ballongvidgning vi Växjö lasarett. 14LTK1275 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för besvarande. Sammanfattning Maria Takmanhar lämnat ett medborgarförslag om införande av kranskärlsröntgen med möjlighet till ballongvidgning vid Växjö lasarett för att minska tiden till behandling vid akut hjärtinfarkt. Beslutsunderlag Medborgarförslag. Införa kranskärlsröntgen med möjlighet till ballongutvidgning vid Växjö lasarett. Utskriftsdatum:

24 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Medborgarförslag om samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. 14LTK1355 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att överlämna medborgarförslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden för besvarande. Sammanfattning Åsa och Tobias Lindström har lämnat ett medborgarförslag om samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Beslutsunderlag Medborgarförslag. Inom Landstinget Kronoberg se till att det finns en samordnare för barn som drabbats av hjärntumör och genomgått cancerbehandling. Utskriftsdatum:

25 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Allmänhetens frågestund klockan (30 min). 23. Valärenden 15RK Skriftlig information verksamhetsrapport för folkhälsoutskottet LTK1391 Förslag till beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Folkhälsoutskottet ska utifrån regionfullmäktiges direktiv avlägga en verksamhetsrapport vid kalenderårets slut. Nu presenterad rapport omfattar år Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen beslutade att rekommendera regionfullmäktige besluta att notera informationen till protokollet. Utskriftsdatum:

26 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Skriftlig information verksamhetsrapport för Folkhälsoutskottet 2014 Verksamhetsrapport för folkhälsoutskottet år Skriftlig information verksamhetsrapport för folkhälsoutskottet. 20 Skriftlig information verksamhetsrapport för folkhälsoutskottet 2014 Utskriftsdatum:

27 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Information om landstingsstyrelsens årliga beslut om den verksamhet som har bedrivits i landstingsägda bolag LTK1149 Förslag till beslut Föreslås att regionfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Enligt kommunallagen ska landstingsstyrelsen i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 17 och 18 pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Landstingsfullmäktige fastställde Riktlinje för landstingsstyrelsens uppsiktsplikt i landstingsägda bolag och stiftelser. Landstingsdirektören ska i enlighet med riktlinjerna årligen avge ett yttrande till landstingsstyrelsen där det för varje enskilt landstingsägt bolag framgår om fastställt kommunalt ändamål med verksamheten bedöms ha uppfyllts under föregående år och om verksamheten bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. I landstingsdirektörens yttrande är bedömningen att verksamheten i de landstingsägda bolagen Smaland Airport AB, RyssbyGymnasiet AB och Kulturparken Småland AB under 2013 har bedrivits inom ramen för de kommunala befogenheterna och det fastställda kommunala ändamålet. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen beslutade att godkänna landstingsdirektörens yttrande över landstingsägda bolags verksamhet 2013, att den verksamhet som har bedrivits i de landstingsägda bolagen, Smaland Airport AB, RyssbyGymnasiet AB samt Kulturparken Småland AB under 2013 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, att informera regionfullmäktige om landstingsstyrelsens bedömning och beslut. Utskriftsdatum:

28 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut om landstingsägda bolags verksamhet Protokollsutdrag 220, LS 9/2014. Uppsiktsplikt granskning Kulturparken Småland AB 2013 Uppsiktsplikt granskning Ryssbygymnasiet AB 2013 Uppsiktsplikt granskning Smaland Airport AB 2013 Landstingsdirektörens yttrande över bolagens verksamhet Utskriftsdatum:

29 Kungörelse och föredragningslista Utskriftsdatum: Interpellationsdebatt 27. Ledamöternas frågestund 28. Mötets avslutande Johan Jarl, Sekreterare RosMarie Jönsson Neckö (S), ordförande Utskriftsdatum:

30 6 Interpellation till Regionstyrelsens ordförande angående förslag om pool för specialister i allmänmedicin. 15RK261

31

32 7 Interpellation till Regionstyrelsens ordförande angående eventuell ny tåglinje mellan Växjö och Kalmar. 15RK262

33

34 8 Fråga till ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden angående delade turer inom vården. 15RK273

35

36 9 Svar på motion Riv upp beslutet om sydsvensk region! 14LTK833

37 Svar på motion Diarienr: 14LTK833 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: Regionstyrelsen Svar på motion Riv upp beslutet om sydsvensk region! Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad Sammanfattning Lennart Värmby (V) och Carin Högstedt (V) har i en motion föreslagit att tidigare beslut om att Kronoberg ska ingå i en sydsvensk region rivs upp och att medlemskapet i den förening som har bildats för den sydsvenska regionbildningen sägs upp samt att om en större region blir aktuell ska frågan avgöras genom en folkomröstning. Styrelsen för Sydsvensk regionbildning ideell förening konstaterade vid sitt sammanträde 21 november 2014 att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan om att bilda en sydsvensk region. Därmed är föreningens uppdrag i denna del fullgjort. Föreningen har dock föreslagit respektive huvudman att fortsätta arbetet i den ideella föreningens form och att utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt. Bakgrund Motionärerna beskriver att det sedan 2011 pågår ett arbete där Region Skåne, landstingen i Blekinge, Kalmar och Kronoberg förbereder en stor sydsvensk region. Den politiska majoriteten bakom detta beslut är moderaterna, socialdemokraterna, folkpartiet och kristdemokraterna. För att förbereda och genomföra den region bildades 2011 en förening, där samtliga regionbildare och politiska partier ingår. Styrelsen för Sydsvensk regionbildning ideell förening konstaterade vid sitt sammanträde 21 november 2014 att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan om att bilda en sydsvensk region. Därmed är föreningens uppdrag i denna del fullgjort. Däremot har föreningen föreslagit respektive huvudman besluta att under 2015 fortsätta arbetet i den ideella föreningens form, under 2015 utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt, närmare analysera inom vilka områden samarbete ska fördjupas och avsätta kronor per län för 2015 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet. Den ideella föreningens arbetsutskott fick i uppdrag att arbeta vidare i enlighet med detta. Sida 1 av 2

38 Svar på motion Diarienr: 14LTK833 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: Motionen har även ställts till Regionförbundet södra Småland. Regionfullmäktige i regionförbundet beslutade vid sitt sammanträde 12 december 247 att anse motionen som besvarad. Martin Myrskog Regiondirektör Katarina Jonasson Kanslidirektör Bilaga: Motion - Riv upp beslutet om sydsvensk region. Anteckningar från styrelsemöte i Ideell förening sydsvensk regionbildning Sida 2 av 2

39

40

41 Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 november 2014 Mötet ägde rum i Glasverandan, Kalmarsalen, Skeppsbrogatan 49 i Kalmar klockan Närvarande: Landstinget Kronoberg: Anna Fransson (S) Sven Sunesson (C) Thomas Haraldsson (C) Eva Johnsson (KD) Landstinget Blekinge: Kalle Sandström (S) Alexander Wendt (M) Landstinget i Kalmar län: Anders Henriksson (S) Christer Jonsson (C) Jessica Rydell (MP) Mikael Svärdshammar (SD) Lars Holmberg (V) Region Skåne: Henrik Fritzon (S) Lennart Pettersson (C) Stefan Brandt (MP) Övriga närvarande: Johan Assarsson, projektledare Anna-Lena Cederström, RD Region Blekinge Alf Jönsson LD, Landstinget i Kalmar län Håkan Brynielsson RD, Regionförbundet i Kalmar län Monica Holmqvist, Kommunförbundet Skåne Mats Petersson, Region Skåne Thomas Nilsson, Regionförbundet Södra Småland Gunne Arnesson Lövgren, Region Skåne Regionförbundet Södra Småland: Roland Gustbeé (M) Carina Bengtsson (C) Robert Olesen (S) Region Blekinge: Christina Mattisson (S) Sara Högelius (V) (ersättare) Regionförbundet i Kalmar län: Ulf Nilsson (S) Kommunförbundet Skåne: Stefan Lundgren (M), Kommunförbundet Skåne Maria Winberg Nordström (FP) från punkt 7 Frånvarande: Suzanne Frank (M), Regionförbundet Södra Småland Gunnar Nordmark (FP), Regionförbundet Södra Småland Alexander Wendt (M), Landstinget Blekinge Lennart Förberg (M), Region Blekinge Ola Svensson (SD), Region Blekinge Henrik Yngvesson (M), Landstinget i Kalmar län Linda Fleetwood (V), Landstinget i Kalmar län Lars Blomberg (M), Regionförbundet i Kalmar län Cecilia Lind (S), Kommunförbundet Skåne Emma Wennerholm (V), Kommunförbundet Skåne Birgitta Södertun (KD), Region Skåne Jens Leandersson (SD), Region Skåne Martin Myrskog, LD Landstinget Kronoberg Peter Hogla, RD Regionförbundet Södra Småland Peter Lilja, LD Landstinget Blekinge Jonas Rastad, RD, Region Skåne Mikael Stamming, Region Skåne 1 (4)

42 1. Mötets öppnande Kalle Sandström hälsade välkommen. 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet Till ordförande för mötet valdes Kalle Sandström och till sekreterare valdes Gunne Arnesson Lövgren. 3. Val av justerare Henrik Fritzon och Roland Gustbée valdes att justera anteckningarna från dagens möte. 4. Fastställande av dagordning Förslaget till dagordning godkändes. 5. Summering och reflektioner från gårdagens seminarium Föredragningarna vid gårdagens konferens var mycket inspirerande och rönte stor uppskattning bland de över 100 deltagarna. Antologin finns kvar att läsa och det sammantagna budskapet är tydligt att samarbete mellan regioner och i en större geografi ger ett mervärde inom olika verksamhetsområden. 7. Presentation från arbetsgrupperna Johan Assarsson redovisade hur arbetsgrupperna med politiska styrgrupper under 2013 och 2014 analyserat förutsättningarna samt föreslagit konkreta insatser för utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge och Kalmar. De konkreta förslagen som diskuterats kring hälso- och sjukvård handlar om att underlätta för vårdsökande genom listning över huvudmannagränserna inom den offentligfinansierade öppenvården, att samordna arbetet med framtagande av folkhälsopolitiskt program, att samordna upphandling inom områdena vårdtjänster och rekvisitionsläkemedel samt att gemensamt kartlägga kompetensbehovet av nyckelpersonal. I arbetsgruppen för kultur har diskuterats att ta fram kulturbiljett för verkställighet snarast, att utveckla arrangörskap samt gemensamma aktiviteter inom hälsa och kultur. Kulturpolitiskt ansvariga i Region Blekinge, Region Skåne, Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland har fortsatt utveckla samarbetet, gruppen träffas två gånger per år och ordförandeskapet roterar mellan länen. De frågor som lyfts handlar om dans, digitalisering av kultursektorn, kultur och hälsa samt HBTQ-frågor. Samtal med Statens Kulturråd om att erhålla särskilda gemensamma medel för länsövergripande utvecklingsinsatser har inletts. Inom arbetsgruppen för kollektivtrafik har man tagit fram en vision och framtidsbild om utökat samarbete som handlar om att det finns ett gränslöst trafiksystem med Öresundstågssamarbetet som modell, trafiksystemet är tillgängligt för alla och medborgare kan enkelt och utan problem resa i hela den sydsvenska regionen till arbete, studier och på sin fritid. Reskostnaden är likvärdig i hela regionen och kollektivtrafiken är medborgarnas första transportval. Med en djup insikt om den framtida resenärens krav och behov och med en tydlig koppling till samhällsutveckling och fysisk planering har regionen en kollektivtrafik där resenären, samhällsnyttan och en långsiktig hållbarhet är i fokus. Tydliga möjligheter och vinster har identifierats med utökat samarbete som handlar om bättre prioritering och resurseffektivitet vid hantering av funktionella samband, gemensamma intressen för regional tillgänglighet, långsiktig strategisk planering inom både kollektivtrafik och infrastruktur bedrivs parallellt vilket ger en samordning med bättre lösningar och effektivitet, en större region ger en starkare finansiell part vid medfinansiering och egna satsningar i kollektivtrafik och andra samhällsinvesteringar, med en större geografi blir fler frågor inomregionala samt blir det 2 (4)

43 en effektivare användning av administrativa resurser och kompetens. De prioriterade områdena att arbeta vidare med är på kort sikt en bättre koordinering mellan trafikförsörjningsprogrammen, särskilt gränsöverskridande trafik, inventering och åtgärder av felande länkar, samordning av regelverk, biljettsystem och taxa, gränsöverskridande trafikplanering samt samverkan i konkreta besluts- och planeringsprocesser. Inom arbetsgruppen för infrastrukturplanering har arbete påbörjats med en gemensam systemanalys inför nästa planeringsomgång, kompetenssamverkan inom infrastruktur och bredband diskuteras liksom förslag på hur dialogen stat region kommun kan föras gemensamt i Sydsverige samt samråd och samordning av det politiska arbetet för infrastruktur och kollektivtrafik. De konkreta förslag som diskuterats i arbetsgruppen för demokrati och internationalisering handlar om att utöka samarbetet samt att ha en gemensam ledning av verksamheten i Bryssel, att utveckla Östersjösamarbetet gemensamt samt att utveckla demokratiarbetet. Arbetsgruppen för hållbar regional utveckling har analyserat utvecklingen i Östersjöregionen liksom Öresundsregionen och dess påverkan på Sydsverige, inventerat behov av kärnkompetenser och kartlagt kluster samt föreslagit åtgärder, analyserat näringslivets och den offentliga sektorns framtida kompetensbehov samt föreslagit åtgärder samt analyserat hur arbetet med miljö, klimat och energi kan utvecklas. Arbetsgruppernas uppdrag är härmed rapporterat och fullgjort. Vissa sakfrågor kommer att arbetas vidare med framöver, vilket dock kan ske i en annan form som kommer att tydliggöras i den utredning som föreslås kring den fortsatta processen. Regionförbundet i Kalmar redovisade sin bild av omfattande gränsöverskridande samarbeten. 7. Förslag till beslutsunderlag Beslutsunderlaget med PM som beskriver den sydsvenska processen så här långt är en återkoppling till respektive medlemsorganisation. Föreningen har bedrivit arbetet i enlighet med huvudmännens uppdrag att ta fram underlag för en eventuell ansökan att bilda en gemensam sydsvensk region. Styrelsen för den ideella föreningen konstaterar att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan. Därmed är föreningens uppdrag i denna del fullgjort. Föreningen föreslår respektive huvudman besluta att under 2015 fortsätta arbetet i den ideella föreningens form att under 2015 utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt att närmare analysera inom vilka områden samarbete ska fördjupas att avsätta 300 tkr per län för 2015 för sekretariat med koppling till det politiska arbetet. Arbetsutskottet ges i uppdrag att arbeta vidare i enlighet med ovanstående. 8. Ekonomisk redogörelse Resultatet för föreningen är i november kronor och prognosen för året är ett överskott på nästan 800 tkr. 9. Ledamöter i styrelsen nästa år Eftersom det varit val och representationen från respektive organisationer kan förändras finns det skäl att förtydliga vad som gäller. Stadgarna säger: 3 (4)

44

45

46

47 Protokoll Datum: Svar på motion Riv upp beslutet om sydsvensk region! 14LTK833 Beslut Regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Sammanfattning Lennart Värmby (V) och Carin Högstedt (V) har i en motion föreslagit att tidigare beslut om att Kronoberg ska ingå i en sydsvensk region rivs upp och att medlemskapet i den förening som har bildats för den sydsvenska regionbildningen sägs upp samt att om en större region blir aktuell ska frågan avgöras genom en folkomröstning. Styrelsen för Sydsvensk regionbildning ideell förening konstaterade vid sitt sammanträde 21 november 2014 att det för närvarande inte är aktuellt med en gemensam ansökan om att bilda en sydsvensk region. Därmed är föreningens uppdrag i denna del fullgjort. Föreningen har dock föreslagit respektive huvudman att fortsätta arbetet i den ideella föreningens form och att utreda lämplig samarbetsform för Sydsverige på längre sikt. Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen rekommenderar regionfullmäktige besluta att motionen därmed anses besvarad. Beslutsunderlag Svar på motion sydsvensk regionbildning Motion. Riv upp beslutet om sydsvensk region!

48 10 Svar på revisionsrapport - Granskning intern styrning och kontroll servicecentrum. 14LTK1194

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71 Svar på revisionsrapport Diarienr: 14LTK1194 Landstingets kansli Petra Larsson,servicecentrum Landstingsstyrelsen Svar på Granskning intern styrning och kontroll servicecentrum Förslag till beslut Föreslås att landstingsstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna. att informera landstingsfullmäktige om rapport och svar Sammanfattning EY har på landstingets revisorers uppdrag genomfört en granskning med syfte att bedöma om servicecentrums ledning, styrning och kontroll av verksamheten är tillräcklig för att säkerställa en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet. En slutsats i granskningen är att det inom servicecentrum finns en organisation och en struktur för styrning och kontroll som gör det möjligt att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. För att nå dig krävs dock en fortsatt utveckling av styrningen och kontrollen. Ett antal faktorer som försvårar förutsättningen för en effektiv styrning och kontroll har identifierats i granskningen och utifrån dessa har förbättringsområden identifierats. - Klargör ett tydligt uppdrag till servicecentrum. Servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 följer landstingets modell enligt balanserat styrkort. Där tydliggörs långsiktiga mål, långsiktiga strategier, de viktigaste målen under 2015, aktiviteter och styrtal. - Gör en översyn av den fastställda modellen för intern handel En av aktiviteterna i landstingets verksamhetsplan är Ny ekonomistyrning, där modell för intern handel är inkluderad. - Överväg att införa internprissystem för servicecentrums samtliga tjänster Detta kommer att integreras i arbetet med Ny ekonomistyrning. - Säkerställ att internkontrollplanerna får ett relevant innehåll och att kontroller genomförs med tillfredsställande metoder. En ny internkontrollplan för landstinget fastställdes av landstingsstyrelsen inför Servicecentrums internkontrollplan utgår ifrån landstingets och omarbetades inför 2015, med fokus på det som är kritiskt viktigt att följa upp.

72 LANDSTINGET KRONOBERG (2) - Mål för kundnytta och kostnadseffektivitet måste betonas i större utsträckning i styrningen I servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 är två av de fyra långsiktiga målen att ta fram Nya servicetjänster som skapar kundnytta, med positiv nettoeffekt, och en Årlig kostnadseffektivisering på minst 2 procent. Därtill kommer en av de långsiktiga strategierna för att uppnå målen, att Planera och följa upp med utgångspunkt från förbättringar för kund och kostnadseffektiviseringar. Detta kommer att följas som styrtal i styrkortet. - Säkerställ att det finns forum för återkommande kunddialoger som omfattar samtliga processer I servicecentrums verksamhetsplan inför 2015 är en av de prioriterade aktiviteterna att Genomföra samordnade kunddialoger för att utvärdera befintliga servicetjänster och identifiera nya behov. - Genomför återkommande kundenkäter som omfattar samtliga processer En annan av de prioriterade aktiviteterna under 2015 är att Utveckla förbättringsmetodiken, och det omfattar kundsynpunkter till exempel i form av enkäter. Det finns också ett gränssnitt mot ovan nämnda aktivitet att Genomföra samordnade kunddialoger. - Överväg om verksamhetsplaner ska formuleras både för huvudprocesserna och för verksamhetsområden I servicecentrums verksamhetsplansarbete inför 2015 tas verksamhetsplaner fram för både huvudprocesserna, verksamhetsområdena och avdelningarna. Under 2015 kommer huvudprocessen lokalförsörjning att delas upp i, för kunden, relevanta servicetjänster. Därmed kommer inte verksamhetsplanen inför 2016 utgå ifrån tre huvudprocesser utan ett antal servicetjänster för kunderna och därtill hörande processer för den interna styrningen och arbetet. Martin Myrskog Landstingsdirektör Petra Larsson Chef servicecentrum Bilaga: Revisionsrapport Granskning intern styrning och kontroll servicecentrum Sida 2 av 2

73

74

75 11 Svar på revisionsrapport - Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. 14LTK1195

76 Protokoll Datum: Svar på revisionsrapport Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. 14LTK1195 Beslut Regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna, att informera regionfullmäktige om rapport och svar. Sammanfattning Revisionsfirman EY har på landstingets revisorers uppdrag genomfört en granskning med syfte att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den övergripande slutsatsen utifrån granskningens resultat är att landstingsstyrelsen har vidtagit adekvata åtgärder för att fullgöra fullmäktiges uppdrag att införa en effektiv produktions- och kapacitetsförsörjning. Arbete är i sin linda vilket innebär att det är en lång väg kvar till att styrelsen kan anses ha säkerställt en effektiv användning av sjukvårdspersonalens kompetens. EY noterar att fullmäktige i sin landstingsplan explicit angett att verksamheten och tillgängligheten inte ska planeras och följas upp utifrån vårdgarantins kriterier utan att ambitionen 2016 är högre ställd med max 5 dagar till läkarbesök i primärvården och max 30 dagar till besök och behandling i specialistsjukvården. Alla verksamhetsmål är emellertid utformade utifrån Kömiljardens kriterier dvs. 60 dagar. Landstingsstyrelsen har ännu inte anpassat styrning och uppföljning utifrån uppdraget i landstingsplanen. Föredragande Rapporten föredras av Anders Hellkvist, EY. Svaret föredras av Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, samt Annie Krantz, verksamhetsutvecklare. Yttranden Vid ärendet yttrar sig Lennart Värmby (V), John Hed (SD) och Britt-Louise Berndtsson (C). Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna,

77 Protokoll Datum: att informera regionfullmäktige om rapport och svar. Beslutsunderlag revisionsrapport granskning kapacitetsutnyttjande

78 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget Kronoberg Granskning av kapacitetsutnyttjande

79 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Vad är produktions- och kapacitetsplanering? Produktions- och kapacitetsplanering i landstinget Kronoberg Nuläge Landstingsledningen tar nya initiativ En modell för produktions- och kapacitetsplanering är framtagen för landstinget Medicinkliniken i Växjö genomför pilotprojekt i produktions- och kapacitetsplanering Process- och produktionsutveckling vid skopiverksamheten Slutsatser och rekommendationer Sammanfattande slutsatser och bedömning Bilaga 1 Intervjupersoner...16

80 Sammanfattning Syftet med föreliggande granskning är att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad personal (hälso- och sjukvårdspersonal). Den övergripande slutsatsen utifrån granskningens resultat är att landstingsstyrelsen har vidtagit adekvata åtgärder för att fullgöra fullmäktiges uppdrag att införa en effektiv produktions- och kapacitetsplanering. Arbetet är fortfarande i sin linda vilket innebär att det är en lång väg kvar till att styrelsen kan anses ha säkerställt en effektiv användning sjukvårdspersonalens kompetens. Vi noterar att fullmäktige i sin landstingsplan explicit angett att verksamheten och tillgängligheten inte ska planeras och följas upp utifrån vårdgarantins kriterier. Ambitionen för 2016 är högre ställd med max 5 dagar till läkarbesök i primärvården och max 30 dagar till besök och behandling i specialistsjukvården. Alla verksamhetsmål som denna granskning kommit i kontakt med (inklusive delårsrapporter ) är emellertid utformade utifrån Kömiljardens kriterier, d.v.s. 60 dagar. Landstingsstyrelsen har ännu inte anpassat styrning och uppföljning utifrån uppdraget i landstingsplanen. Skälet till denna notering är även att denna brist bedöms vara en indikation på att det är en bra bit kvar till dess att en systematisk produktions- och kapacitetsplanering är på plats. Det finns fler sådana indikationer. Schemaläggningsmetoder för både läkare och vårdpersonal sker på ett sätt som inte indikerar en modern produktionsplanering. Vissa avdelningar gör om hela proceduren med att administrera alla önskningar var fjärde vecka trots att inga förändringar behövs ur produktionssynpunkt. Erfarenheter från andra landsting säger också att det är tveksamt om detta förfaringssätt ens behövs för att svara upp emot medarbetarnas behov av flexibilitet. Innehållet i de principer och de utgångspunkter som karaktäriserar den modell för produktions- och kapacitetsplanering som ska implementeras bedöms i huvudsak vara ändamålsenliga. Bedömningen grundar sig på den praxis och kunskapsutveckling som skett inom svensk sjukvård de senaste åren. En av de mer centrala principerna i vårdlogistik och processtyrning är att styrningen av en verksamhet strävar efter att undvika köbildningar av olika slag. Köbildningar i form av ej utskrivna journalanteckningar eller väntande patienter utgör en patientsäkerhetsrisk men även en mängd extraarbete som inte i sig skapar något värde för någon. Matchning av produktionsbehovet och kapacitet är därför en viktig grund all utveckling av vårdens processer. Modellen innehåller även strategin att minska variationen i den planerade verksamheten vilket bedöms vara en annan mycket central komponent i modern produktionsplanering. Genom att minska variationer i produktionen kan stora vinster göras beträffande tillgänglighet och kapacitetsutnyttjande avseende personal, lokaler och utrustning. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Se över hur uppföljningsparametrar ska se ut på ett tidigt stadium så att de speglar den grundläggande tankegången bakom produktions- och kapacitetsplanering. Det är inte fallet nu. De nuvarande tillgänglighetsmålen avspeglar inte fullmäktiges målsättning. Koncentrera resurser på att skapa lyckade exempel som klarar av att etablera även steg 5 i modellen för produktions- och kapacitetsplanering. Det är inte säkerställt att pilotkliniken når dit. Risken är att det stannar vid kartläggning.

81 Överväg vilka ytterligare åtgärder än den befintliga utbildningen som krävs för att ledningen på alla nivåer i organisationen ska förstå logiken i produktionsoch kapacitetsplaneringen och därmed kunna vara drivande. Överväg alternativa sätt att schemalägga personal där både produktions- och medarbetarbehov kan tillfredsställas på ett effektivt sätt. Landstingsstyrelsen rekommenderas att utveckla sätt att efterfråga resultat av satsningen på produktions- och kapacitetsplanering.

82 1. Inledning 1.1. Bakgrund Sverige är ett av de länder som har flest antal läkare per tusen invånare. Samtidigt som Sverige är väl bemannat med läkare är antalet läkarbesök per invånare på en betydligt lägre nivå än genomsnittet inom OECD. Trots det utmärker sig Sverige i internationella jämförande studier som ett av de länder med sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans. Personalen är en viktig resurs i vården. Att tiden används på bästa sätt utifrån t ex bemanningsbehov och kompetens är angeläget för att nå långt med knappa resurser Syfte Granskningens syfte är att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad personal (hälso- och sjukvårdspersonal). För att uppnå syftet besvaras följande delfrågor: 1 Hur följs personalens tidsanvändning upp och vilka analyser görs av utfallet? 2 Hur förhåller sig Landstinget Kronoberg sig till andra landsting när det gäller tidsanvändning hos hälso- och sjukvårdspersonalen? 3 Vilka åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar av kapacitetsutnyttjandet avseende personal? 4 Vilka synpunkter på kapacitetsstyrning finns hos medarbetare? 5 Vilket samband mellan produktionsplanering och schemaläggning finns det för hälso- och sjukvårdens personal? Hur tidbokas patienter till besök? 6 Används produktionsmål på grupp eller individnivå? 7 Finns det i schemaläggningen några standards för hur mycket administrativ tid specifika pass ska innehålla? Vad bygger i så fall dessa standards på? 1

83 1.3. Avgränsning Granskningen är på verksamhetsnivå avgränsad till Barn- och kvinnocentrum, Kirurgicentrum och Medicinkliniken Växjö Metod Granskningen har genomförts via intervjuer med nyckelpersoner samt i form av dokumentgranskning. Landstingsplan , nterna styrdokument, kartläggningsrapporter, projektrapporter och andra dokument relevanta för revisionsfrågorna har granskats. Intervjuade funktioner och granskade dokument framgår av bilaga Vad är produktions- och kapacitetsplanering? Under det senaste dryga decenniet har ett antal olika modeller använts att bedriva utveckling av vårdens processer. Gemensamt för alla begrepp och koncept är att patientens väg genom vården ska vara en utgångspunkt för arbetet. Istället för att fokusera organiseringen av resurser och chefsområden ska utgångspunkten vara patienternas behov och vilka aktiviteter som behöver genomföras för att på bästa sätt möta dessa behov. Vårdlogistikutveckling, processtyrning, produktionsplanering, produktionsstyrning, kapacitetsstyrning, och lean är några av de vanligaste begreppen som använts i olika skeden. Ett utmaning i processutvecklingen och verksamhetsutvecklingen har varit att vända den av tradition etablerade tendensen inom svensk sjukvård att planera och bemanna verksamheten utifrån resurserna och i mindre grad utifrån behovet. Att utgå från behov/efterfrågan är också en central aspekt i arbetet med att arbeta bort vårdköer. Etablerad köteori och en av nyckelprinciperna inom lean pekar på behovet av att minimera det slöseri som administration av köer innebär. En utgångspunkt i föreliggande granskning är att paneringen av produktionen därför är en grundsten för att bedriva processutveckling. För det första behöver en analys göras av vilket behov som ska mötas den kommande perioden, för det andra behövs en bild av vilka och hur många aktiviteter som behöver genomföras för att klara behovet och för det tredje behöver aktiviteterna bemannas. Med jämna mellanrum behöver den faktiska produktionen följas upp och avvikelser behöver användas i korrigerings- och utvecklingsarbetet. Landstinget Kronoberg har valt att använda sig av benämningen produktions- och kapacitetsplanering för att betona att det består av både utifrånperspektivet (produktion) och inifrånperspektivet (kapacitet). Denna benämning är den som kommer att användas i den resterande rapporten och förkortas POK. 2

84 3. Produktions- och kapacitetsplanering i landstinget Kronoberg I landstingets budget för 2014 finns det några formuleringar som är av relevans för denna granskning. Kronobergarna ska erbjudas en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Vårt långsiktiga mål är att kronobergarna ska få telefonkontakt med vårdcentralen samma dag (0), få ett läkarbesök på vårdcentralen inom 5 dagar om vårdpersonal bedömer att det finns behov av det. Om läkaren på vårdcentralen bedömer att det finns behov av specialistvård ska ett besök erbjudas inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska det erbjudas inom 30 dagar. Genom effektiv produktionsplanering och processutveckling ska landstinget skapa en långsiktigt god tillgänglighet till såväl akut som planerad vård en vård utan köer. Tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar ska säkerställas genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Tillgänglighetsarbetet ska vara ett prioriterat område på alla ledningsnivåer. För att öka tillgängligheten till ambulans vid livshotande tillstånd (PRIO 1) förstärks budget sedan 2013 med 3,7 miljoner kronor. Patienterna i Landstinget Kronoberg ska erbjudas en högre tillgänglighet till den specialiserade vården än vad den lagstadgade nationella vård- och behandlingsgarantin kräver. (Budget 2014 sid 23) De fetstilsmarkerade avsnitten är markerade av rapportförfattaren. Det framgår även av budgeten att ett fokus under året ska vara effektiv produktionsplanering och att säkerställa att inga patienter drabbas av undanträngningseffekter. Revisorerna granskade år 2010 landstingets vårdprocessutveckling. I granskningen belystes ett antal aspekter som är kopplade till området produktions- och kapacitetsplanering. Inom den dåvarande länssjukvården hade ett antal arbetsgrupper etablerats för att bland annat arbeta med utveckling av verksamhet och uppföljning samt processutveckling. Arbetet hade som syfte att nå resultat 2011 och hade rubriken Länssjukvården Väntetider för mottagningar, jämnare operationsplanering och produktionsplanering bildade delområden för arbetet. Länssjukvården skapade en funktion som försåg de olika verksamheterna kontinuerligt med information om väntetider till besök och behandlingar. Dels följdes gränsvärdena för hur vårdgarantin klarades men även kortare ledtider inom ramen för vårdgarantin följdes. Denna funktion finns kvar även idag. En annan konkret åtgärd som infördes vid denna tid var ett krav på att alla verksamheter skulle planera sin produktion minst tre månader framåt. I prak- 3

85 tiken innebar detta att läkarschemat skulle läggas för 12 veckor i taget. Granskningen konstaterade att det fanns en relativt stor legitimitet för denna princip och de genomförda intervjuerna i föreliggande granskning vittnar om att denna princip alltjämt följs fastän i skiftande grad. Som ett följande steg i utvecklingen mot 12-veckorsscheman var syftet att andra yrkesgruppers schemaläggning skulle synkroniseras. Vid tiden för den dåvarande granskningen hade synkroniseringen inte startat ännu. Granskningen av vårdprocessutvecklingen utmynnade i några slutsatser som är av relevans för föreliggande granskning: Vårdprocessutvecklingen bedrivs ofokuserat där inga specifika aspekter prioriteras. Utvecklingen bedrivs i linjen men resurssnålt vad gäller stöd till linjens chefer. I uppföljningen av processerna saknades det parametrar som var kopplade till processers effektivitet och produktionsplanering. Styrparametrarna kring köer och väntetider bestod enbart av kriterierna för vårdgarantins gränser Nuläge Ovanstående beskriver vilka åtgärder som vidtogs kring Denna granskning kan inte göra anspråk på att skildra hela utvecklingen som skett under de fyra år som gått. De intervjuer som genomförts tyder dock på att några större satsningar inte gjorts i frågan. Flera av de förbättringar som genomförts tidigare har fortsatt att fungera. Den kontinuerliga uppföljningen av väntetider och schemaläggning 12 veckor framåt är två tydliga delar. På lokal nivå har naturligtvis ett flertal förbättringsarbeten pågått och som berör produktions- och kapacitetsplanering genomförts. Men fortfarande präglas inte hela verksamheten av en modern och effektiv produktions- och kapacitetsplanering enligt landstingsdirektören Nuläge Kirurgicentrum Kirurgicentrum består av kliniker i Växjö och i Ljungby. Mottagningar och avdelningar på respektive sjukhus ingår organisatoriskt i en och samma vårdenhet vars chef är verksamhetschef. Centrumet innehåller specialiteterna ortopedi, kirurgi, anestesi/operation samt öron-näsa-hals/hud och vårdenheten förser alla specialiteter med vårdplatser på fysiskt åtskilda avdelningar motsvarande specialiteterna. Kirurgkliniken i Växjö delar en skopimottagning tillsammans med Medicinkliniken. Kirurgicentrum har arbetat med att utveckla produktions- och kapacitetsplaneringen sedan en tid tillbaka. Den biträdande verksamhetschefen för vårdenheten har ett speciellt uppdrag att driva utvecklingen framåt. Inom centrumet tillämpas principen att lägga läkarscheman på 12 veckor i taget. Schemaläggningen sker i huvudsak på ett traditionellt sätt genom att 4

86 schemaläggaren av sina kolleger begär in deras preferenser i form av önskemål om utbildningar, möten och annat. Därefter läggs schemat för de 12 veckorna och utifrån de definierade rader som ska fyllas. I första läget säkerställs bemanningen av jourlinjerna i Växjö och i Ljungby. I andra steget schemaläggs läkarna för operationer och avdelningsarbete. Därefter görs schemat för de besök som ska genomföras på mottagningarna samt för övriga aktiviteter. Läkarschemat läggs enligt intervjuerna i dialog med vårdenheten. Som ett första led i arbetet med att utveckla produktions- och kapacitetsplaneringen har en kartläggning av tidsanvändningen för läkare genomförts samt en kartläggning av behovet av besök, operationer m.m. vid kirurgklinikerna i Växjö och Ljungby. I behovsanalysen har utgångspunkten varit produktionen för år I analysen har datakällorna varit det vårdadministrativa IT-stödet (Cosmic), från operationsplaneringssystemet (Craft) samt en självskattning från respektive sektionsteam 1. Något förenklat har följande data sammanställts per sektion: Produktion per sektion Antal inkomna remisser Antal öppenvårdskontakter (i huvudsak mottagningsbesök) Antal undersökningar/behandlingar vid skopimottagningen Antal angiografier (blodflödesanalys med röntgenmetod) Antal onkologkonferenser Total knivtid vid operation. (Den tid som operatören arbetar i operationssalen) Arbetsuppgifter för vilka tid självuppskattats Avdelningsarbete/rond Patientadministrativ tid (remissbedömning, konsultationer, förskrivning, vidimering av provsvar m.m). Administrativ tid inom kliniken (skriva PM, sektionsmöten, planering m.m.) För de arbetsuppgifter som finns i den vänstra kolumnen har tiden uppskattats med utgångspunkt från tillgänglig vårddata. Varje sektion har därefter jämfört det totala uppskattade produktionsbehovet med den tillgängliga kapaciteten och beskrivit eventuella gap. Kirurgkliniken sammanställde detta material under september 2014 och har därför ännu 1 Kirurgklinikerna består av fem olika sektioner; övre och nedre bukkirurgi, urologi, kärl och bröstkirurgi 5

87 inte hunnit använda materialet på ett systematiskt sätt i planering, bemanning och schemaläggning. Verksamhetschefen vid Kirurgkliniken i Växjö beskriver i intervjun att det är en önskvärd men komplicerad uppgift att föra in behovsanalysen i kapacitetsplaneringen och schemaläggningen. Att minska variationerna på mottagningen kompliceras av att kliniken har en läkarbrist i vissa sektioner och att jourverksamheten måste säkerställas i ett första läge. Enligt kartläggningen kräver jourverksamheten cirka 15 procent av läkarkapaciteten, inklusive kompensationsledigheter. Kliniken går dessutom med ett ekonomiskt underskott för närvarande. Väntetiderna ligger inom gränserna för Kömiljardens kriterier utom när det gäller fetmaoperationer och åderbråcksbehandlingar där väntetiderna är längre på grund av kapacitetsbrist. Verksamhetschefen beskriver att den mer långsiktiga schemaläggningen på 12 veckor har minskat antalet strukna besök och operationer men till priset av en tröttare personalstyrka. Nästa steg är att genomföra kartläggning och bemanningsplanering vid centrumets gemensamma vårdenhet. Ett antal förändringar har genomförts för att patienter som genomgått planerade operationer i så stor utsträckning som möjligt ska vara utskrivningsklara för helgerna. För vissa vårdprocesser har avdelningsvården före och efter operation väsentligt förkortats vilket har påverkat vårdkvalitet och resursutnyttjande på ett positivt sätt. Vårdpersonalen schemaläggs ännu inte utifrån någon systematisk behovsanalys enligt ovan. Vid olika avdelningar för olika specialiteter används olika schemaläggningsmetoder. Planeringshorisonten varierar från fyra veckor i taget till femton veckor och i de flesta fall används s.k. önskescheman där personalen inför varje planeringsperiod lägger in sina önskemål om hur arbetspassen ska förläggas. Skälen till valen av olika planeringshorisonter är oklara. Därefter gör varje individ vissa korrigeringar av önskemålen vid de krockar som uppstår på grund av att flera valt samma arbetspass. De krockar som inte löses på detta vis löser en schemagrupp innan det slutliga schemat är klart. Vilka pass som ska bemannas och av hur många är fastlagt av ledningen och förändras inte. Avdelningarna på Lasarettet i Ljungby anpassar bemanningen efter vårdbehovet under veckan. Kirurgicentrum använder sig för närvarande inte av några individuella produktionsmål för några yrkeskategorier eller standards för hur stor del av arbetstiden som ska ägnas åt vissa arbetsuppgifter. Sjuksköterskors dokumentation uppges vara en omdiskuterad fråga men inga effektiviseringar i form av checklistor eller standardvårdplaner används. Däremot har ett antal förbättringsarbeten som syftar till att vårdpersonalen ska kunna finnas närmare patienterna och med mer tid genomförts. Bland annat har tid frigjorts genom att transporter av patienter görs av annan kompetens och att beställningen av sjukvårdsmateriel effektiviserats. Inom vissa delar av vårdenheten har även köks- och mathantering överförts till andra yrkesgrupper. 6

88 Nuläge Barn- och Kvinnocentrum Centrumet består av kvinnosjukvård, barn- och ungdomssjukvård, barn- och ungdomspsykiatri samt habilitering. Tillgängligheten i termer av Kömiljardskriterierna, d.v.s. 90 % ska få ett nybesök inom 60 dagar, klaras med undantag av gynekologi och obstetrik som har längre väntetider. Barn- och ungdomspsykiatrin klarar gränsen 30 dagar. Läkarscheman läggs i 12-veckorsperioder enligt den tidigare införda principen och administreras av en läkare som är schemaläggare. Barn- och ungdomskliniken genomför just nu en test av att lägga läkarscheman med hjälp av ett IT-stöd (TimeCare). Metoden liknar de önskescheman som beskrevs ovan för sjuksköterskor. Principen att planera produktionen tre månader framåt har medfört fördelar i form av mindre ändringar i produktionen, enligt centrumchefen. Centrumet har arbetat med s.k. racermottagningar för vissa diagnoser och för att samla en viss typ av polikliniska operationer inom kvinnosjukvården. Syftet är att genomföra samma typ av mottagningsbesök eller operationer på en och samma dag för att därigenom få ett snabbare flöde. Önskescheman (s.k. tvättstugescheman) används vid de flesta avdelningar för att schemalägga vårdpersonalen. Individerna önskar hur deras arbetspass ska ligga och eventuella krockar hanteras först mellan kollegerna därefter av en schemagrupp. Centrumet arbetar med olika effektiviseringar och förbättringar kontinuerligt men har inte etablerat någon produktionsplaneringsmetod med behovsanalys, kapacitetsplanering och bemanning. Ett förbättringsarbete avser barnprocessen och innebär en kartläggning och utveckling av vården för barn där flera enheter är involverade. 7

89 4. Landstingsledningen tar nya initiativ 2014 I den landstingsövergripande verksamhetsplanen för 2015 beskrivs ett antal långsiktiga mål. År 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående mer delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans En långsiktig strategi är att verksamhetsutvecklingen ska förbättra processer och verksamhetsplanering. I den nulägesbeskrivning som görs konstateras att landstinget har goda resultat i öppna jämförelser men att det finns en förbättringspotential när det gäller samordning. Ett delmål för 2015 innebär att planera och påbörja utbildning och införande av produktions- och kapacitetsplanering. Dessutom ska struktur för patientprocesser och riktlinjer för processtyrning tas fram under Produktionsoch kapacitetsplanering hänger intimt samman med utveckling och styrning av vårdprocesser vilket beskrevs i kapitel 2. Den andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på produktionsoch kapacitetsplanering är målsatt till 20 procent 2015 och till 80 procent Landstingsdirektören beskriver i intervjun att strategin utgår från ett nytt sätt att leda verksamheten. Produktions- och kapacitetsplanering är en av flera komponenter i det nya sättet att leda. Den grundläggande tanken att planera verksamheten utifrån behovet ska genomsyra verksamheten. Den tidigare införda principen om att planlägga produktionen i 12 veckor i taget är bara ett litet steg på vägen enligt landstingsdirektören. Landstingsdirektören har lagt ner möda på att förmedla tankarna bakom det nya ledningssättet och målen till medarbetare inom landstinget, bland annat i form av öppet hus-aktiviteter och via en blogg. Den 17 december 2014 ska handlingsplaner vara framtagna för de olika delområdena och beslutas av landstingsdirektörens ledningsgrupp. 8

90 5. En modell för produktions- och kapacitetsplanering är framtagen för landstinget Landstingets utvecklingsenhet har på uppdrag av landstingsdirektören utvecklat en generell metod för POK, utbildning samt relevanta nyckeltal för uppföljning. I intervjuerna med chefen och verksamhetsutvecklare vid enheten betonas vikten av att det just benämns produktions- och kapacitetsplanering. Även om resurserna är begränsade bör utgångspunkten i all planering vara en bild av vilket det förväntade behovet eller efterfrågan är. Det är just denna bild som har saknats, eller i vart fall inte varit utgångspunkten hittills för de flesta verksamheter enligt intervjuerna. Den indikator som många verksamheter har använt sig av för att följa upp produktionen är väntetidsdata vilket beskrevs i kapitel 2. Utvecklingen av metodiken har gjorts i samspel med Medicinkliniken i Växjö som är pilotenhet för POK. Nedanstående bild beskriver i grova drag hur modellen ser ut. 1 Behovsanalys Analysera tidigare års produktion, befolkningsunderlag och befolkningsutveckling och ta hänsyn till kända förändringar Bryt ner behovet på sektioner/avdelningar och veckor 2 Kartläggning av befintlig kapacitet Kartlägg tidsåtgång för olika yrkesgruppers aktiviteter och identifiera nuvarande kapacitet i form av personalresurser 3 Utvärdera och balansera Råder det balans mellan produktionsbehov och kapacitet? 4 Kapacitetsplanering Planera kapaciteterna för ett balansläge. Hur många tjänstetimmar behövs för att klara kommande behov? 5 Skapa uppföljningsrutiner Nyckeltal Mötesformer Roller och ansvar Hur används uppföljningen i utvecklingssyfte? 9

91 En viktig förutsättning för att enkelt kunna följa upp utfallet av produktionen i förhållande till planen är tillgång till systemstöd. Detta är möjligt i det patientadministrativa system som landstinget använder. Här kan varje enhet varje vecka se planerade och utförda vårdaktiviteter som besök, operationer, behandlingar m.m. Det går dessutom att analysera variationerna i produktionen bakåt i tiden och kommentarer kan skrivas in i systemet. Under hösten 2014 kommer beslut att fattas kring vilka kriterier som ska gälla för att kunna hävda att en verksamhet infört POK. 6. Medicinkliniken i Växjö genomför pilotprojekt i produktions- och kapacitetsplanering Medicinkliniken i Växjö har enligt den verksamhetsutvecklare som fungerat som metodstöd, genomfört de fyra första stegen i POK. I första steget har ett förväntat produktionsbehov kartlagts genom att analysera hur produktionen sett ut tidigare år uppdelat på olika perioder under året. Antalet patienter i förhållande till befolkningsunderlaget har analysterats för att se om några förändringar kan förutses. Analys har även gjorts av i vilken mån som de tidigare patientkontakterna har genomförts på rätt vårdnivå. En grundläggande strategi vad gäller produktionen är att sträva efter en jämn produktion över tiden. Läkarnas aktiviteter vid de olika sektionerna har kartlagts enligt steg 2 i ovan beskrivna modell. 10

92 Därefter har klinikens läkarresurser i form av det i budgeten definierade tjänsteutrymmet kartlagts. För varje sektion har antalet tillgängliga tjänstetimmar beräknats utifrån antagandet att ett tjänsteår består av cirka 2000 timmar. När semestrar, jourkomp, antagen sjukfrånvaro och andra ledigheter dras bort får man fram kapaciteten. Kartläggning av aktiviteter och tidsåtgång har även genomförts för andra yrkesgrupper. Kartläggningen har genomförts genom att medarbetarna under en kortare period noterat vilka sysslor de varit upptagna med under arbetstiden och under hur lång tid. De medicinska sekreterarna fördelade sin tid på ca 60 % för skrivande och de övriga 40 procenten på 14 andra aktiviteter. Vid vissa tillfällen görs s.k. maxiskrivning då alla eller de flesta sekreterare skriver ostörda och uppnår en markant högre produktivitet. Kartläggningen av sjuksköterskors aktiviteter och tidsanvändning gav enligt de intervjuade några insikter. Ett väsentligt resultat var att väldigt mycket tid ägnas till administration och det ifrågasattes om all dokumentation är värdeskapande för patienten. Framför allt noterades en betydlig mängd dubbel, och ibland trippeldokumentation som förutom att det stjäl tid skapar otydlighet i journalen. En stor förbättringspotential noterades. Andra förbättringsområden som identifierades var bättre planering av sjuksköterskebesöken på mottagningarna och uppgifter som skulle kunna utföras av andra yrkesgrupper. Vid de intervjuer som genomförts med nuvarande verksamhetschef, avdelningschefer och en grupp medarbetare framkommer att upplevelsen är att det som hittills är gjort är kartläggning av olika yrkesgruppers aktiviteter och tidsåtgång. Dessa kartläggningar genomfördes i slutet av Flera av de intervjuade menar att centrumet är i ett skede där kartläggningarna behöver analyseras. Någon kvalificerad analys av kartläggningarna har inte gjorts ännu och ett av skälen anges vara att det inte finns tid och resurser för att gå vidare. Kliniken behöver avsätta specifik kompetens och behöver stöd i analyserna och i arbetet med att skapa en fungerande produktionsplanering enligt intervjuad verksamhetschef Process- och produktionsutveckling vid skopiverksamheten I samband med att endoskopiverksamheten vid Centrallasarettet i Växjö kommer att få nya lokaler pågår ett utvecklingsarbete som knyter an till POK. Skopiverksamheten bedrivs av både medicinkliniken och kirurgkliniken. I detta arbete har en djupgående behovsanalys genomförts. Även en kartläggning av processerna har gjorts för att identifiera åtgärder för att förbättra flödet. I detta analysarbete har ett flertal förbättringsåtgärder identifierats. En av dessa är att de sjuksköterskor som har kompetens för att genomföra skopiundersökningar i större utsträckning kan utnyttjas för detta och därigenom utöka tillgänglig kapacitet. Tidsåtgången för sjuksköterskornas och sektionsledarnas aktiviteter vid enheten har kartlagts och planerad tidsåtgång för de olika momenten är sammanställd. Med andra ord har steg ett till fyra i landstingets modell för POK använts. Resultatet och åtgärderna som kommit fram i utvecklingsarbetet avses kunna användas då de nya lokalerna tas i anspråk. 11

93 7. Slutsatser och rekommendationer Syftet med granskningen är att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad personal (hälsooch sjukvårdspersonal). Nedan beskrivs i komprimerad form svaren på revisionsfrågorna och de bedömningar som görs utifrån respektive revisionsfråga. Därefter redogörs för slutsatser och svar på den övergripande revisionsfrågan. Delfråga 1 Hur följs personalens tidsanvändning upp och vilka analyser görs av utfallet? Svar/bedömning Analyser av samtliga yrkesgruppers tidsanvändning har endast genomförts vid Medicinkliniken i Växjö. Kliniken är pilotklinik för Landstingets framtagna modell för produktions- och kapacitetsplanering. Kartläggning av läkares aktiviteter och tidsanvändning har gjorts på några andra kliniker, bland annat inom Kirurgicentrum. Bedömningen är att analyserna ännu inte resulterat i något väsentligt förändrat arbetssätt. 2 Hur förhåller sig Landstinget Kronoberg sig till andra landsting när det gäller tidsanvändning hos hälso- och sjukvårdspersonalen? Inga sådana analyser har gjorts. Bedömningen är att den administrativa icke direkt patientrelaterade tiden för läkare inte är så omfattande som det argumenteras för i den nationella debatten. 3 Vilka åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar av kapacitetsutnyttjandet avseende personal? Landstinget har tagit fram en modell för produktions- och kapacitetsplanering och har ambitionen att 80 procent av sjukvårdsenheterna ska ha implementerat modellen år Handlingsplaner för detta är just nu under framtagande och ska vara klara i december

94 4 Vilka synpunkter på kapacitetsstyrning finns hos medarbetare? De kartläggningar som gjorts hittills har skapat engagemang och många upplever att kartläggningarna skapat många intressanta insikter. En viss frustration finns dock eftersom kartläggningarna ännu inte resulterat i några väsentligt förändrade arbetssätt. Enskilda undantag finns dock. 5 Vilket samband mellan produktionsplanering och schemaläggning finns det för hälsooch sjukvårdens personal? Hur tidbokas patienter till besök? Sambandet är fortfarande svagt. Granskningen visar att läkarscheman läggs i de allra flesta fall på ett traditionellt sätt men med en framförhållning på ca 12 veckor. Schemaläggningen av vårdpersonal sker till allra största delen i form av önskescheman (tvättstugescheman). Preferenserna för önskningarna är i vissa fall grundade på ett produktionsbehov. Den tid som läggs ner på att lägga scheman är relativt omfattande och används uteslutande för att tillmötesgå medarbetarnas intressen, inte patienternas. Detta bedöms som icke ändamålsenligt. 6 Används produktionsmål på grupp eller individnivå? 7 Finns det i schemaläggningen några standards för hur mycket administrativ tid specifika pass ska innehålla? Vad bygger i så fall dessa standards på? Nej Nej Vissa kartläggningar i landstinget visar att det finns en överdokumentation utan värde för patienten Sammanfattande slutsatser och bedömning Den övergripande slutsatsen utifrån granskningens resultat är att landstingsstyrelsen har vidtagit adekvata åtgärder för att fullgöra fullmäktiges uppdrag att införa en effektiv produktions- och kapacitetsplanering. Arbetet är fortfarande i sin linda vilket innebär att det är en lång väg kvar till att styrelsen kan anses ha säkerställt en effektiv användning sjukvårdspersonalens kompetens. Vi noterar att fullmäktige i sin landstingsplan explicit angett att verksamheten och tillgängligheten inte ska planeras och följas upp utifrån vårdgarantins kriterier. Ambitionen för 2016 är högre ställd med max 5 dagar till läkarbesök i primärvården och max 30 dagar till besök och behandling i specialistsjukvården. Alla verksamhetsmål som denna granskning kommit i kontakt med (inklusive delårsrapporter ) är emellertid utformade utifrån Kömiljar- 13

95 dens kriterier, d.v.s. 60 dagar. Landstingsstyrelsen har ännu inte anpassat styrning och uppföljning utifrån uppdraget i landstingsplanen. Skälet till denna notering är även att denna brist bedöms vara en indikation på att det är en bra bit kvar till dess att en systematisk produktions- och kapacitetsplanering är på plats. Det finns fler sådana indikationer. Schemaläggningsmetoder för både läkare och vårdpersonal sker på ett sätt som inte indikerar en modern produktionsplanering. Vissa avdelningar gör om hela proceduren med att administrera alla önskningar var fjärde vecka trots att inga förändringar behövs ur produktionssynpunkt. Erfarenheter från andra landsting säger också att det är tveksamt om detta förfaringssätt ens behövs för att svara upp emot medarbetarnas behov av flexibilitet. Innehållet i de principer och de utgångspunkter som karaktäriserar den modell för produktions- och kapacitetsplanering som ska implementeras bedöms i huvudsak vara ändamålsenliga. Bedömningen grundar sig på den praxis och kunskapsutveckling som skett inom svensk sjukvård de senaste åren. En av de mer centrala principerna i vårdlogistik och processtyrning är att styrningen av en verksamhet strävar efter att undvika köbildningar av olika slag. Köbildningar i form av ej utskrivna journalanteckningar eller väntande patienter utgör en patientsäkerhetsrisk men även en mängd extraarbete som inte i sig skapar något värde för någon. Matchning av produktionsbehovet och kapacitet är därför en viktig grund all utveckling av vårdens processer. Modellen innehåller även strategin att minska variationen i den planerade verksamheten vilket bedöms vara en annan mycket central komponent i modern produktionsplanering. Genom att minska variationer i produktionen kan stora vinster göras beträffande tillgänglighet och kapacitetsutnyttjande avseende personal, lokaler och utrustning. För att kunna nå målet 2017 bedöms följande aspekter vara av stor vikt för att kunna lyckas. Behovsanalyser och kartläggning av tidsanvändning behöver användas i den operativa driften av verksamheten. Därför är steg nummer fem i landstingets modell för POK det helt avgörande steget. De fyra första stegen är relativt enkelt att genomföra men det är först när den dagliga eller veckovisa uppföljningen av utfallet gentemot planen används som effekterna kan komma. Både Kirurgicentrum och pilotkliniken Medicinkliniken i Växjö befinner sig vid denna tröskel. Granskningen visar att pilotkliniken inte har en klar strategi eller resurser för att ta sig över denna tröskel. Stannar utvecklingen vid steg 4, d.v.s. enbart vid kartläggningar, analyser och planer är risken stor att utvecklingen tar flera steg tillbaka. Att etablera en systematisk produktions- och kapacitetsplanering kräver ett ledarskap, en uthållighet och stödresurser för att ett breddgemenförande ska vara realistiskt. Den verksamhets- eller avdelningschef som dagligen brottas med att täcka upp för personalbrist hamnar lätt i ett brandsläckningsläge. Det blir svårt att orka tänka och planera för en situation där det råder balans mellan behov och produktion, d.v.s. den kölösa vård som landstingets budget eftersträvar. All erfarenhet talar dock för att det även i sådana situationer lönar sig att ha en medveten kunskap om och styrning mot det aktuella behovet. 14

96 Den tredje viktiga förutsättningen och som kan sägas vara ett axiom i modern verksamhetsutveckling, är att chefer på högre nivåer ser poängen med produktions- och kapacitetsplanering, efterfrågar den och följer upp utvecklingen. Den chefsutbildning som planeras behöver därför utformas med omsorg och kompetenskraven för tillsättandet av chefer behöver innefatta förmågan att styra produktionen. Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Se över hur uppföljningsparametrar ska se ut på ett tidigt stadium så att de speglar den grundläggande tankegången bakom produktionsoch kapacitetsplanering. Det är inte fallet nu. De nuvarande tillgänglighetsmålen avspeglar inte ens fullmäktiges mål. Koncentrera resurser på att skapa lyckade exempel som klarar av att etablera även steg 5 i modellen för produktions- och kapacitetsplanering. Det är inte säkerställt att pilotkliniken når dit. Risken är att det stannar vid kartläggning. Överväg vilka ytterligare åtgärder än den befintliga utbildningen som krävs för att ledningen på alla nivåer i organisationen ska förstå logiken i produktions- och kapacitetsplaneringen och därmed kunna vara drivande. Överväg alternativa sätt att schemalägga personal där både produktions- och medarbetarbehov kan tillfredsställas på ett effektivt sätt. Landstingsstyrelsen rekommenderas att utveckla sätt att efterfråga resultat av satsningen på produktions- och kapacitetsplanering. Stockholm den 17 oktober 2014 Anders Hellqvist EY 15

97 Bilaga 1 Intervjupersoner Följande funktioner har intervjuats: Landstingsdirektör Personaldirektör Chef utvecklingsenheten Verksamhetsutvecklare vid utvecklingsenheten Centrumchef Barn- och Kvinnocentrum Centrumchef Kirurgicentrum Verksamhetschef Kirurgkliniken CLV Verksamhetschef Vårdenheten Kirurgicentrum Avdelningschefer Vårdenheten inom Kirurgicentrum Medarbetare vid Kirurgkliniken CLV Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Avdelningschefer Medicinkliniken Växjö Medarbetare Medicinkliniken 16

98

99

100

101 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1195 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Landstingsstyrelsen Svar på revisionsrapport Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg. Förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att ställa sig bakom svar till revisorerna att informera regionfullmäktige om rapport och svar Sammanfattning EY har på landstingets revisorers uppdrag genomfört en granskning med syfte att bedöma om landstingsstyrelsens styrning säkerställer en effektiv användning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den övergripande slutsatsen utifrån granskningens resultat är att landstingsstyrelsen har vidtagit adekvata åtgärder för att fullgöra fullmäktiges uppdrag att införa en effektiv produktions- och kapacitetsförsörjning. Arbete är i sin linda vilket innebär att det är en lång väg kvar till att styrelsen kan anses ha säkerställt en effektiv användning av sjukvårdspersonalens kompetens. EY noterar att fullmäktige i sin landstingsplan explicit angett att verksamheten och tillgängligheten inte ska planeras och följas upp utifrån vårdgarantins kriterier utan att ambitionen 2016 är högre ställd med max 5 dagar till läkarbesök i primärvården och max 30 dagar till besök och behandling i specialistsjukvården. Alla verksamhetsmål är emellertid utformade utifrån Kömiljardens kriterier dvs. 60 dagar. Landstingsstyrelsen har ännu inte anpassat styrning och uppföljning utifrån uppdraget i landstingsplanen. Mot bakgrund av det som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer och svar: Se över hur uppföljningsparametrar ska se ut på ett tidigt stadium så att de speglar den grundläggande tankegången bakom produktions- och kapacitetsplanering. Det är inte fallet nu. De nuvarande tillgänglighetsmålen avspeglar ej fullmäktiges målsättning. I budget och verksamhetsplan 2015 finns tydliga mål beträffande tillgängligheten. Läkarbesök inom 7 dagar ska uppnås för 95 % av Sida 1 av 3

102 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1195 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: patienterna och tillgängligheten för besök och behandling i den specialiserade vården ska ske inom 60 dagar för 85 % av patienterna. Koncentrera resurser för att skapa lyckade exempel som klarar av att etablera även steg 5 i modellen för produktions- och kapacitetsplanering dvs. att tydliga uppföljningsrapporter och rutiner finns. Det är inte säkerställt att pilotkliniken (medicinkliniken Växjö) når dit. Risken är att det stannar vid kartläggning. Som ett lyckat exempel kan produktions- och kapacitetsplanering på endoskopienheten CLV nämnas. Här finns tydliga rapporter för uppföljning liksom för olika mottagningar på medicinkliniken i Växjö. På grund av ombyggnad i vårt datalager har dock utdata de senaste månaderna ej kommit till stånd i önskad omfattning. Från och med april 2015 ska denna förändring vara klar och utdata ska fullt ut kunna levereras. Till dess tas prioriterade rapporter fram manuellt i den omfattning detta är möjligt. Under 2015 ska automatiserade utdata avseende måluppfyllelse för gemensamma nyckeltal samt personal och ekonomiparametrar tas fram. Överväg vilka ytterligare åtgärder än den befintliga utbildningen som krävs för att ledningen på alla nivåer i organisationen ska förstå logiken i produktions- och kapacitetsplaneringen och därmed kunna vara drivande. Inför arbetet 2015 har perspektivgruppen för produktions- och kapacitetsplanering tagit fram en handlingsplan. Denna liksom våra lyckade exempel har kommunicerats på chefsmöte för landstingets chefer. Enligt verksamhetsplan 2015 ska 20 % av verksamheternas verksamhetsplaner 2016 baseras en produktions- och kapacitetsplanering. En gemensam modell för implementering av produktions- och kapacitetsplanering finns. En kommunikationsplan ska föreligga februari En utbildningsmodell ska föreligga mars Överväg alternativa sätt att schemalägga personal där både produktions- och medarbetarbehov kan tillfredsställas på ett effektivt sätt. I nuvarande upplägg ställs krav på 90 dagars framförhållning i schemaläggning av nyckelbefattningen läkare. Detta ställer krav på att andra aktiviteter som kräver medarbetarnas deltagande ska kallas till med samma framförhållning. Schemaprogram, Timecare Läkare, har provats men befunnits vara för omoget för ett breddinförande. Pilot fortgår på Barn- och Ungdomskliniken. Andra schemaläggningsverktyg övervägs. Landstingsstyrelsens rekommenderas att utveckla sätt att efterfråga resultatet av satsningen på produktions- och kapacitetsplanering. Verksamhetsplan 2015 kommer att följas upp i delårs och årsrapporter. I denna uppföljning kommer i första hand Hälso- och sjukvårdsnämnden men även Regionstyrelsen att ges möjlighet att följa utvecklingen Sida 2 av 3

103 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1195 Handläggare: Per-Henrik Nilsson, Datum: Martin Myrskog Regiondirektör Per-Henrik Nilsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga: Revisionsrapport Granskning av kapacitetsutnyttjande i Landstinget Kronoberg Missiv Granskning av kapacitetsutnyttjandet Sida 3 av 3

104 12 Bokslutskommuniké Landstinget Kronoberg. 15RK53

105 Landstingets kansli Bokslutskommuniké 2014 Landstingets kompletta årsredovisning 2014 behandlas av regionfullmäktige den 29 april 2015

106 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2014 Landstingets kansli Förbättrad finansiering ger ett plusresultat 2014 Landstinget Kronobergs ekonomiska resultat för 2014 uppgår till 156 miljoner kronor. Resultatet är 56 miljoner kronor bättre än budget och beror på en förbättrad finansiering och lägre nettokostnader än budgeterat. Exkluderat engångspost för såld fastighet uppgår resultatet till 149 miljoner kronor. Diagram: Budgeterat resultat och utfall exklusive engångsposter innebär att utfallet ligger i nivå med budgeterat resultat. Statsbidrag för läkemedelsförmånen var högre än budgeterat. Sammantaget var de generella statsbidragen 17 miljoner kronor högre än budgeterat. Den förbättrade finansieringen hänförs vidare till högre avkastning i pensions- och likviditetsförvaltningen. Sammantaget var finansnettot 23 miljoner kronor högre än budgeterat. Nettokostnader 10 miljoner bättre än budget Kostnadsökningen under 2014 är 4,3 procent jämfört med nettokostnad 2013 och därmed något lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen går framförallt att härleda till följande: Den främsta orsaken till den högre resultatnivån 2014 jämfört med tidigare år är skattehöjningen med 56 öre som gjordes inför Skattehöjningen motsvarar 193 miljoner i ökade skatteintäkter. Balanskravet uppfylls Tidigare års återställandekrav på 8 miljoner kronor har kunnat regleras under God ekonomisk hushållning uppfylls En sammanväg bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetens mål för god vård och landstingets finansiella mål, resulterar i bedömningen att Landstinget Kronoberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Finansiering 40 miljoner bättre än budget Prognosen för skatteintäkter har fortsatt att fluktuera kraftigt mellan prognostillfällena och därmed försvårat prognositiseringen av årsresultatet. Redovisade skatteintäkter 2014, baserad på senaste prognos januari 2015 som försämrade resultatet med 16 miljoner kronor, Lägre kostnader för läkemedel Högre kostnader för bemanning Högre erhållna specialdestinerade statsbidrag Nettokostnaderna har sammantaget kunnat hållas nere genom erhållna specialdestinerade statsbidrag för bl.a. en förbättrad tillgänglighet. Exkluderat dessa bidrag har kärnverksamheten fortsatt en ekonomisk obalans som kräver åtgärder för att uppnå en långsiktig ekonomisk balans. Diagram: Nettokostnad per månad i förhållande till budget 2013 Miljoner kr Nettokostnad per månad jan-13 feb-13 mar-13 apr-13 maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep okt-13 nov-13 dec-13 feb apr jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 7,5% 6,6% 5,4% 2,9% 2,7% 1,3% 0,4% 0,1% 0,1% 1,0% 0,2% 0,5% 0,8% 1,3% 2,3% 2,3% 2,1% 2,9% 4,3% jan-14 feb-14 mar-14 apr-14 maj-14 jun-14 jul-14 Utfall Budget Prognos 2014 aug-14 sep-14 okt-14 nov-14 dec-14 1(3)

107 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2014 Landstingets kansli Åtgärder för en ekonomi i balans Ett tecken på god ekonomi inom landstingssektorn, är när verksamhetens nettokostnader inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Diagram: Utveckling av nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Resultatet på 156 miljoner kronor innebär att landstingsfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag nås En långsiktig planering baserad på att vi inte kan förlita oss på kortsiktiga statsbidrag betyder dock att vi har krav på fortsatta kostnadseffektiviseringar för Investeringarna något högre än 2013 Investeringsutgifterna för 2014 uppgår till 253 miljoner kronor. Det är 29 miljoner högre jämfört med investeringarna Investeringarna var 99 miljoner lägre än budget, varav 65 miljoner förklaras av tidsförskjutning i planerade fastighetsinvesteringar och 27 miljoner av påbörjade investeringar som slutförs under Diagram: Utfall investeringar och avskrivningar de senaste fem åren De största investeringarna under 2014 är följande: Färdigställande av sammanbyggnad av rättspsykiatriska regionkliniken (K4-K6) på Sigfridsområdet Nybyggnad av vårdcentral och folktandvård i Tingsryd Tillbyggnad av strålbehandlingsenheten på centrallasarettet Växjö med installation av 2 nya acceleratorer Färdigställande av ombyggnad av huvudbyggnad på Grimslövs folkhögskola Ombyggnad av röntgenavdelningen på Ljungby lasarett Tillbyggnad för installation av Pet-CT på centrallasarettet Växjö Utbyte av EKG-utrustning för både arbetsoch viloundersökning Öppna jämförelser Kronoberg fortsätter att uppvisa goda resultat i 2014 års rapport över Öppna jämförelser när det gäller hälsotillstånd, förtroende för vården, tillgång till sjukvård, patienternas upplevelser samt tillgänglighet. Vid en granskning av samtliga indikatorer återfinns Kronoberg bland de översta för Sveriges landsting och regioner. Kronobergarna fortsätter att vara nöjda med sina vårdcentraler. Då Nationella Patientenkäten för primärvården presenterades i januari så finns Kronoberg bland "topp tre" inom samtliga mätningsområden. När det gäller övrig verksamhet vid de båda sjukhusen är Kronobergarna fortsatt nöjda bland annat när det gäller patientbemötande. Landstinget placerar sig över det nationella genomsnittet inom flera områden där sjukhusens öppenvårdsmottagningar får mycket höga omdömen av de tillfrågade samt för information och patientdelaktighet. 2(3)