The Real Service Life of Swedish Road Bridges - A Case Study
|
|
- Ulla Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrum för forskning och utbildning i drift och underhåll av infrastruktur Byggvetenskap Svensk sammanfattning av doktorsavhandling The Real Service Life of Swedish Road Bridges - A Case Study Inom projekt T3 Konstbyggnaders reella livslängd Placering: Byggkonstruktion, KTH Handledare: Håkan Sundquist Doktorand: George Racutanu; george.racutanu@vv.se Finansiär: Vägverket. Avslutat med doktorsexamen 2001
2 Förord Omhändertagande av det befintliga beståndet av teknisk infrastruktur är av mycket stor betydelse i ett land som Sverige där enorma medel finns investerade i denna typ av byggnadsverk. Vid avdelningen för brobyggnad har under en lång rad år bedrivits forskning inom området Konstbyggnaders beständighet, tekniska underhåll, reparation och ekonomiska livslängd. De doktorandprojekt som bedrivits inom detta område är Samband mellan funktions- och miljöbetingad nedbrytning av betongkonstruktioner. Doktorsexamen Jesper Krus Metoder för oförstörande provning av betongkonstruktioner. Doktorsexamen Ulrika Wiberg Konstbyggnaders reella livslängd. Doktorsexamen George Racutanu Funktionskravsbaserade regler för armeringskorrosion. Licentiatexamen Mats Ekman, Optimering av åtgärder för ökad livslängd hos infrastrukturkonstruktioner. Doktorsexamen Susanne Troive, Förstärkning av befintliga broar m.h.t. stansning, Licentiatexamen Ghassem Hassanzadeh, 1998, doktorsexamen planerat till april Reparationers inverkan på konstruktioners reella livslängd Jonatan Paulsson, doktorsexamen Befintliga trafikbelastade betongkonstruktioners utmattningskapacitet, Ulrika Johansson, licentiatexamen planerad till maj Spännarmerade konstruktioners beständighet, doktorand Thomas Roth, Licentiatexamen planerad till sept Funktionsentreprenad brounderhåll, doktorand Hans-Åke Mattsson, Licentiatexamen är planerad till Nya projekt inom detta område är planerade och finansierade bl.a. i samarbete med Cement och Betong Institutet. Även om de resultat som kunnat vaskas fram genom insamlande av information från inspektioner och datainsamling en lång rad broar innehåller många fel och ofullkomligheter visar en internationell jämförelse att det material som Racutanu samlat in och bearbetat är unikt och värt en fortsatt komplettering och utvärdering kanske i form av ett nytt forskningsprojekt. Som framgår utgör Georg Racutanu s projekt en viktig del av en kedja av projekt inom ett mycket viktigt område. Dessutom har material från projektet kommit till stor användning i flera av de genomförda projekten. Håkan Sundquist, professor i Brobyggnad, KTH
3 1. Inledning CDU projekt T3, Konstbyggnaders reella livslängd Allt byggnadsmaterial föråldras och bryts ner med tiden. Även betongen är ett sådant material. Kunskap om varför och hur de olika nedbrytningsmekanismerna fungerar och påverkar betongkonstruktionernas beständighet har lett till att regler och betongnormer ständigt anpassats till nya uppkomna funktions- och beständighetskrav. 1.1 Bakgrund Miljön och främst vägmiljön har under de senaste decennierna blivit mer och mer betongaggressiv. Olika nedbrytningsmekanismer på framförallt betongkonstruktioner har ökat i Sverige sedan vägsalt som halkbekämpningsmetod börjat användas. Sedan vägväsendets förstatligande 1944 fram till slutet på 1980-talet har Vägverket regionalt och centralt ajourhållit en landsomfattande broliggare, där uppgifter, som inspektionsanmärkningar, tillståndsbedömningar av konstruktionsdelar och utförda reparationer infördes manuellt för samtliga broar i landet. Projektets mål är att studera möjligheten att utnyttja mängden av samlad information från både de äldre (före 1987) och de nyare inspektionsuppgifterna (efter 1987), och använda dem för att bedöma betongkonstruktionernas (med de ingående konstruktionsdelarnas) reella livslängd. Detta kan åstadkommas genom att använda den insamlade informationen i en eller flera tillståndsutvecklingsmodeller, som kan förutse hur de olika konstruktionsdelarna bryts ner i tid under särskilt ställda villkor. 1.2 Projektets syfte, omfattning och avgränsning Broarna är en känslig nerv för framkomligheten i ett lands trafiksystem. För att klargöra brobeståndets fysiska och funktionella tillstånd på det allmänna vägnätet vid en bestämd tidpunkt krävs regelbundna och systematiska inspektioner. En viktig del av ett välfungerande trafiksystem är därför planeringen och genomförandet av nödvändiga reparations- och underhållsarbeten på brobeståndet. Syfte Med inspektionsrapporter som utgångspunkt kan kort- och långsiktiga åtgärdsbehov planeras. Planeringen av brounderhåll och framförallt broreparationer kan optimeras om broförvaltaren har tillgång till en effektiv modell som beskriver hur en viss nedbrytningsprocess för en viss brodel, i en viss miljö, utvecklar sig. Kan tillgänglig broinformation i Vägverkets databaser användas till att bedöma och prognostisera tillståndsutvecklingen? Omfattning Information från konstbyggnaders byggskede som exempelvis betonggjutningsprotokoll, dagböcker, slutbesiktningsprotokoll, slutrapporter, har, i de flesta fall, sparats i Vägverkets broarkiv. Projektet startades genom att genomsöka dessa arkiv.
4 Utförda inspektioner under årens lopp har, i de flesta fall, dokumenterats mycket noga, i form av fotografier, skadebeskrivningar och även utförda mätningar. Alla utförda särskilda inspektioner, framför allt från 1980 talet, med en stor mängd laboratorieundersökningar i form av kloridprofiler och tryckhållfasthetsprovningar har tagits till vara. Vägverkets nuvarande nomenklatur och kodsystem har tillämpats genomgående i projektet. Informationssökningen pågick under åren 1995 och 1999 och sammanställdes i projektpärmar för framtida forskning inom området. Avgränsning För att kunna bedriva arbetet effektivt med tanke på mängden tillgänglig information, har all materialinsamling skett på ett strukturerat sätt. Ett system har utarbetats för urskiljning av viktiga uppgifter. Upprättandet av studiumanpassade checklistor har med fördel använts för 353 studerade konstbyggnader på 23 olika vägstråk och på det sättet kompletterat befintlig information som fanns inlagd i Brodatan efter Dessa 23 vägstråk har valts ut med förutsättningen att alla konstbyggnader på ett vägstråk blir utsatta för liknande miljö- och trafikbelastningar. Det har visat sig senare att många vägstråk är samtida och byggda med samma byggteknik och betongnormer och ofta av samma entreprenör. Dessa uppgifter blev sedan registrerade i en PC-relationsdatabas, BEA, Bridge Element Analysis.
5 2. Metod CDU projekt T3, Konstbyggnaders reella livslängd Tanken på att studera och jämföra tillståndsutvecklingen för brokonstruktioner längs ett geografiskt begränsat stråk väcktes på ett tidigt stadium. 23 vägstråk har numera valts ut med förutsättningen att alla konstbyggnader på ett vägstråk blir utsatta för liknande miljö- och trafikbelastningar. Det har senare visat sig att hypotesen att många vägstråk är samtida och byggda med samma byggteknik och betongnormer stämde. Det kan vara svårt att hitta två likadana broar som har identiska levnadsförutsättningar. Dock kan man minimera olikheterna genom att exempelvis följa ett geografisk nära vägavsnitt som vi kan kalla för vägstråk. Årsdygnstrafiken (ÅDT), klimatet, vägmiljön och oftast vägstandarden (som idag ligger till grund för Vägverkets saltningsinsats) är förhållandevis lika. Dessutom blir inspektioner utförda av samma personal under en längre period, och många av de efter varandra följande broarna på ett vägstråk är byggda under samma tidsepok, d v s med samma byggnormer, regler och byggteknik. Val av vägsnitt och stråk resulterade i att urvalet i början av projektet först blev koncentrerat till 15 stråk med 188 broar i fyra län, Örebro, Uppland, Södermanland och Västmanland. För att kunna se hur olika klimat påverkar konstbyggnaderna utökades den geografiska omfattningen med ett antal stråk i Västerbottens län. Vägarna i Västerbottens län saltas mycket lite eller inte alls, vilket är en mycket intressant faktor att studera undersöktes ytterligare fyra stråk i Västerbotten med sammanlagt 82 broar, Racutanu, Under åren 1998 och 1999, 83 broar från fyra vägstråk belägna på väst- och östkusten undersöktes. Vägstråkens avgränsning i antal broar och längd är anpassade så att trafikmängd och klimat har liknande värden. Detta har gjorts för att man skall kunna jämföra stråk emot varandra, och ta fram faktorer som kan påverkas av konstbyggnadernas miljö. Totalt studerades 23 olika vägstråk, vilka totalt inkluderade 353 broar. Det insamlade materialet från Vägverkets olika databaser kan delas in i tre olika grupper: Allmän information om bron Inspektioner och reparationer Information från byggstadiet och brons tillstånd vid färdigställandet För att arbetet med materialinsamlingen skulle framskrida effektivt utarbetades en strategi för att få tag i relevant information. I initialskedet upprättades checklistor och rutiner för materialinsamlingen. Insamlat material lades in i olika projektpärmar. Informationen letades fram i Vägverkets olika broarkiv på regionkontoren och på huvudkontoret. All information om inspektioner och reparationer registrerade i Vägverkets Brodata efter 1987 togs tillvara. Exempel på material hämtat ur regionarkiv: Huvudblad (allmän information om bron) Fotografier från byggnation och inspektioner
6 Inspektionsprotokoll Underhållsrapporter Kloridprofiler från särskilda broinspektioner Brons ritningar (mikrofilm) På Vägverkets huvudkontor i Borlänge finns det centrala broarkivet som innehåller information om hela landets brobestånd. Där finns alla originalhandlingar från brons uppförande. Man kan även hitta ekonomiska kalkyler och utfall, brevväxlingar mellan olika instanser och andra intressanta skrivelser. Sökandet fick inrikta sig på att hitta dokument som var relaterade till byggstadiet. Denna typ av dokumentationsmaterial har mycket stor betydelse för analysen av tillståndsutvecklingen. Livslängden för en konstruktionsdel påverkas i hög grad av hur dess tillstånd var strax efter färdigställandet. En slutrapport kan vara fri från någon anmärkning medan laboratorieprover på betongen kan visa värden i underkant av toleranserna. Laboratorieproverna innehåller i huvudsak frost- och tryckhållfasthetsprover. Exempel på material hämtat ur huvudarkiv: Slutbesiktningsprotokoll Garantibesiktningsprotokoll Betonggjutningsprotokoll inklusive väderleksförhållandena Tryckhållfasthetsprotokoll Frostprotokoll för frostbeständighet I samband med förstatligande av vägnätet i landet 1944, byggdes broliggaren upp. Broliggaren som förr fördes helt manuellt, kan sägas vara föregångare till Brodata. Innehållet i dåtida broliggare och dagens Brodata är nästan identiskt. Låt oss inventera det som nu finns insamlat inom projektets ram: Information från konstbyggnaders byggskede, 1069 betonggjutningsprotokoll, dagböcker, slutbesiktningsprotokoll, slutrapporter och 405 kloridprofiler från 1980-talet. Mycket av den insamlade informationen har inmatats i relationsdatabasen BEA utförda inspektioner, 2850 skador med angiven skadetyp och skadeorsaker. Utförda mätningar och bedömning av tillståndsklass har inmatats i relationsdatabasen BEA. Meteorologiska data från SMHI och saltförbrukningsdata från Vägverket.
7 3. Tillståndsutveckling Huvuddel Primär skadeorsak Material Sekundär skadeorsak Sekundär skadeorsak Konstruktionsdel Konstruktionsdel Tertiär skadeorsak Tertiär skadeorsak Tertiär skadeorsak Tertiär skadeorsak Tertiär skadeorsak Tertiär skadeorsak Mätning och bedömning Element Element Element Element Skadetyp Elementdel Elementdel Elementdel Elementdel Elementdel Elementdel Elementdel Elementdel Tillståndsklass Figur 1 Tillvägagångssättet vid utdelning av tillståndsklasser för en konstruktionsdel. Varje konstruktionsdel på en bro ges, efter utförd inspektion, en tillståndsklass. Tillståndsklassen återspeglar konstruktionsdelens funktionella tillstånd. Tillståndsklassen kan vara ett heltal mellan 0 och 3. I figur 2 anges bedömningen som ligger till grund till klassningen. 0 Bristfällig funktion bortom 10 år. 1 Bristfällig funktion inom 10 år. 2 Bristfällig funktion inom 3 år. 3 Bristfällig funktion vid inspektionstillfället. Figur 2 Det funktionella tillståndet beskrivs i Vägverkets broförvaltningssystem med hjälp av tillståndsklasser, TK. Det finns olika metoder att förutse, eller prognostisera, tillståndsutveckling. Ett antal olika prognostiseringsmetoder som använder information från utförda inspektioner existerar redan.
8 Dessa är integrerade i ett antal förvaltningssystem, t ex broförvaltningssystemet BRIDGIT, Hawk H, Small E, 1998 eller beläggning i vägförvaltningssystem, Robinson R, Danielsson U, Snaith M, Försök görs även ta fram manualer i tillståndsutveckling. En sådan manual är BRITE/EURAM Project 4062, Med den tillgängliga informationen och materialet i projektet, kan två olika metoder tillämpas: Probabilistiska metoder Deterministiska metoder Tillståndsutvecklingen för en konstruktionsdel i verkligheten är inte bara skadetyp -eller materialberoende. Andra faktorer som byggnadsår (t ex normer, tekniska krav), detaljprojektering, utförande, förebyggande underhåll och underhåll är viktiga att beakta Paulsson-Tralla J, Markov kedjor, som är en probabilistisk metod, är ett sätt att använda tillståndsklasserna i undersökningen. Metoden prognostiserar sannolikheten att ett viss tillståndsförändring sker inom en viss tid. Mycket förenklad, redovisas principen i figur 3. Nackdelen med metoden är att det får inte ske tillståndsförbättringar (TK minskar) vid nästa tidpunkt. Förbättringsvillkoret innebär, i praktiken, att Markov kedjor kan enbart användas innan de flesta reparationsarbetena påbörjas. Metoden har även samma-tillstånd eller ett tillstånd steg - vilkoret. Vid nästa tillfälle, tillståndet får endast vara lika eller en tillståndsklass högre. Alltså, vid nästa inspektion, bedömd tillståndsklass får inte vara 3 om föregående inspektion hade 1. I verkligheten, särskilt vid olyckskador, en konstruktionsdel kan bli tilldelad TK 3 redan vid första inspektionstillfället. Ett sätt att kringgå ett-stegs-vilkoret, är att ta bort dem. 33 % CC % 67 % CC 1 33 % 44 % 44 % 30 % 20 % 44 % 40 % 33 % CC 2 11 % 22 % 30 % 33 % CC 3 4 % 11 % Time / Years 67 % maintain present Condition Class 33 % transform to next higher Condition Class Figur 3 Förenklad principskiss av Markov kedjan. (Engelsk text). Ur Racutanu, 2000.
9 Deterministiska metoder kan vara t ex olika regressionsmodeller. En sådan modell kan använda tillståndsklassarna i undersökningen. Figur 4 visar samma skadetyp på samma konstruktionsdel från tre samtida och likvärdiga broar. Dessa konstruktionsdelar har inspekterats och tillståndsklassats under ett antal år. Om man tar medelvärdet av tillståndsklassen vid respektive år och inför en linjär trendlinje med villkoret att vid t = 0 då är TK = 0 fås ett linjärt samband mellan tillståndsklass och tid. Bro 1 Bro 2 Bro 3 Konstruktionsdel A A A Element A.1 A.1 A.1 Elementdel A.1.1 A.1.1 A.1.1 Skadetyp S S S Primär skadeorsak S.1 S.1 S.1 Sekundär orsak S.1.1 S.1.1 S.1.1 Tertiär orsak S S S Bedömd tillståndsklass (TK) Brons ålder vid inspektionstillfället Ålder TK TK TK TK 0 år år år år år , år , år år , år år år år ,667 Bedömd tillståndsklass (TK) Brons ålder vid inspektionstillfället Figur 4 Exempel hur man kan använda skadeutvecklingen av en skadetyp med hjälp av tilldelade tillståndsklasser.
10 4. Några resultat CDU projekt T3, Konstbyggnaders reella livslängd Nedan redovisas några resultat från undersökningen. Fördelen med att arbeta med relationsdatabaser är att man lätt kan söka information som uppfyller ett eller flera villkor. I figur 5 redovisas en sådan sökning. Sökvillkoret var den procentuella fördelningen av samtliga skador, redovisade på konstruktionsdelsnivå. Klart överrepresenterade i undersökningen var konstruktionsdelarna kantbalk, stöd, räcke och slänt och kon. Wing & retaining wall 6% Surfacing 7% Deck slab 8% Primary load bearing element 6% Waterproofing 5% Drainage system 4% Bearings 2% Expansion joint 1% Other load bearing element 1% Foundation 1% Edge beam 21% Slope & embankment end 10% Parapet 13% Support 15% Figur 5 Skadefördelning på konstruktionsdelsnivå, alla tillståndsklasser. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000). Jämför man de allvarligaste skadorna, noterade med tillståndsklass 3, förändras bilden. 61 % av dessa är relaterade till konstruktionsdelen isolering, räcke och beläggning. Drainage system 9% Slope & embankment end 8% Support 4% Deck slab 4% Expansion joint 2% Edge beam 12% Waterproofing 31% Surfacing 13% Parapet 17% Figur 6 Tillståndsklass 3. Bristfällig funktion. Skadefördelning på konstruktionsdelsnivå. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000).
11 Deformation 5% Leakage 5% Spalling 5% Crack 6% Scour 4% Other damage types 20% Tension crack 18% Movement 7% Weathering 13% Corrosion 17% Figur 7 Skadetyperna i undersökningen. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000). Defective construction 5% (140) Other 7% (192) Defective maintenance 3% (76) Defective design 1% (27) Accident 8% (228) Service condition 39% (1129) Environmental action 37% (1058) Figur8 Skadeorsakerna i undersökningen. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000). I tabell 1 redovisas skadefördelningen på sex konstruktionsdelar, fördelade med hänsyn till konstruktionstyp. Dessa sex konstruktionsdelar svarar för över hälften av alla skador.
12 Structural construction type Edge beam Support Deck slab Wing & retaining wall Slope & Embank ment end Parapet Total Slab bridges 21 % 13 % 9 % 1 % 10 % 11 % 65 % Beam bridges 21 % 16 % 6 % 2 % 5 % 9 % 59 % Slab frame bridges 22 % 17 % 7 % 9 % 10 % 14 % 79 % Beam and slab bridges 23 % 6 % 6 % 9 % 19 % 14 % 77 % Tabell 1 Kantbalk, stöd, brobaneplatta, ving och stödmur, slät och kon samt räcke. Skadefördelning fördelad på konstruktionstyp. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000). De 353 broar i undersökningen var belägna på 23 olika vägstråk. Som framgår i tabell 2, jämförs skadefördelningen på konstruktionsdel och vägstråk resulterar i att fyra konstruktionsdelar svarar för nästan hälften av alla skador.
13 Road section and number of bridges Edge beam Support Deck slab Slope & Embankment end Total Arboga-Eskilstuna 14 19% 11% 10% 12% 52% Arboga-Örebro 15 31% 8% 9% 7% 55% Dorotea-Vännäs 16 16% 2% 0% 18% 36% Enköping-Bålsta 19* 7% 51% 0% 0% 58% Eskilstuna-Arboga 17 19% 17% 12% 13% 61% Eskilstuna-Mariefred 13 19% 18% 18% 9% 64% Frilleås-Gunnerstorp 28 5% 43% 0% 2% 50% Kalmar-Oskarshamn 16 29% 15% 7% 9% 60% Köping-Fagersta 4 27% 0% 9% 7% 43% Köping-Västerås 15 31% 3% 15% 7% 56% Nordmaling-Piteå 24 41% 7% 6% 13% 67% Nyköping-Stockholm 30 16% 20% 13% 7% 56% Oskarshamn-Gamleby 25 20% 20% 5% 7% 52% Ramnäs-Kopparberg 3 19% 12% 2% 23% 56% Storuman-Gränsen (N) 23 14% 3% 6% 18% 41% Strömsholm-Ramnäs 3 18% 18% 2% 11% 49% Strömsund-Arvidsjaur 19 24% 7% 5% 20% 56% Torpa-Sandsjöbacka 14 11% 18% 0% 0% 29% Uppsala-Gävle 10 32% 9% 13% 3% 57% Västerås-Enköping 10 20% 20% 7% 19% 66% Örebro-Grängesberg 9 39% 6% 8% 13% 66% Örebro-Laxå 17 19% 18% 1% 15% 53% Östhammar-Karlholm 9 28% 4% 23% 10% 65% *Bara 34 ningar inspektionsanmä Tabell 2 Konstruktionsdelarna kantbalk, stöd, brobaneplatta och slänt och kon. Skadefördelningen på respektive vägstråk. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000).
14 Alla broar har en viss längdorientering. Detta gör att vissa konstruktionsdelar i söderläge, som t ex kantbalkar, blir mer utsatta än andra. Broarna har indelats i en av 12 möjliga sektorer, där varje sektor har 15 grader. För kantbalkarna i undersökningen gäller: Sektor : 8 inspektioner från 5 broar Sektor : 6 inspektioner från5 broar Sektor : 13 inspektioner från 8 broar Sektor : 7 inspektioner från 5 broar Sektor : 23 inspektioner från 10 broar Sektor : 21 inspektioner från 15 broar Sektor : 41 inspektioner från 18 broar Sektor : 14 inspektioner från 9 broar Sektor : 14 inspektioner från 9 broar Sektor : 21 inspektioner från 14 broar Sektor : 3 inspektioner från 3 broar Sektor : 13 inspektioner från 10 broar Om man tillämpar modellen redovisad i figur 4 samt presenterar den grafiska lösningen för y = 3, kan det noteras att kantbalkar från broar med en öst-västlig längdriktning visar en lägre förväntat livslängd. N Years Expected age for CC 3 / a Figur 9 Kantbalkarna i undersökningen. Bedömd livslängd med hänsyn till brons längdorientering. (Engelsk text, ur Racutanu, 2000).
15 5. Slutsatser CDU projekt T3, Konstbyggnaders reella livslängd Detta papper redovisar bara en bråkdel av det insamlade materialet och resultat. Men några viktiga delslutsatser kan anses vara av särskilt intresse i samanhanget. Dessa är: Vägverkets broarkiv En öppen bok i brobyggnadshistoria Inspektioner Kvalitet Relationsdatabaser Ett måste Tillståndsutvecklingsmodeller på konstruktionsdelsnivå Behov av vidareutveckling Vissa konstruktionsdelar Alltid närvarande i inspektionsprotokoll Skadeorsaker På gott och ont En viktig slutsats från projektets genomförande är att Vägverkets olika arkiv kan betecknas som en öppen bok i svensk brobyggnadshistoria. Även ett kort besök hos det centrala broarkivet i Borlänge rekommenderas till alla forskare inom ämnet brobyggnad. Mycket tekniskt och historiskt intressant material, ofta unika dokument, har hittats i dessa arkiv. Forskarstuderande kan även utnyttja den enorma mängden information som finns ute på Vägverkets regionala broarkiv i Stockholm, Luleå, Härnösand, Göteborg, Eskilstuna, Jönköping och Malmö. Alla förvaltningssystem, t ex broförvaltningssystem, är direkt beroende av inputen från utförda inspektioner. Kompetensen hos personalen som utför dessa inspektioner är nyckeln till ett effektivt förvaltningssystem. Relationsdatabaser är ett bra hjälpmedel för att kunna hantera stora mängder information samt kunna göra sökningar med ett eller flera vilkor. Men man måste alltid komma ihåg att desto fler sökvillkor ger minskad antal träffar. Uppbyggnaden av en sådan relationsdatabas bör beakta framtida ändringar. Tillståndsutvecklingsmodeller krävs för olika skadetyper under vissa omständigheter på konstruktionsdelsnivå. Dessa modeller underlättar bedömningen i fält. Det finns ett starkt behov för vidareutveckling av sådana modeller. Både probabilistiska och deterministiska. Det finns ett antal konstruktionsdelar som alltid är överrepresenterade i inspektionsprotokollen. Med hjälp av relationsdatabasen BEA har olika sökvillkor använts och resultatet är mycket slående. Konstruktionsdelen kantbalk svarar för över 20 % av alla inspektionsanmärkningarna i undersökningen. Konstruktionsdelarna kantbalk, stöd, brobaneplatta och slänt och kon svarar tillsammans för närmare hälften av alla anmärkningar, oberoende av sökvillkor. Förändringar i design bör ses över, framförallt i detaljer som räckesinfästningar och stödplacering. Noggrannare kontroll av slänter, koner och fyllning mot bron bör prioriteras vid slutbesiktning av broobjekt. Vägverkets nuvarande metod för att beskriva skadetyper och skadeorsaker är väl utvecklad. Men det finns vissa misstänkta fallgropar som kan försvåra möjligheten att kunna prognostisera livslängden på en konstruktionsdel efter en viss nedbrytningsmekanism. Detta gäller framförallt när man anger felaktiga skadeorsaker, inte av bristande kompetens, utan av praktiska mätmetoder i fält, för bedömning av den primära skadeorsaken.
16 6. Referenser BRITE/EURAM Project 4062, Hawk H, Small E, Paulsson-Tralla J, Racutanu G, Racutanu G, Robinson R, Danielsson U, Snaith M, The Residual Service Life of Reinforced Concrete Structures. Manual for Assessment of Residual Service Life of Reinforced Concrete Structures and List of Publications from the Project. Edited by Fagerlund, G. Report TVBM-7117, Lund University, Lund Institute of Technology, The BRIDGIT Bridge Management System. Structural Engineering International 4/98, pp , Service Life of Repaired Concrete Bridge Decks. Doctoral Thesis TRITA-BKN. Bulletin 50, 1999, KTH, Stockholm, Konstbyggnaders reella livslängd (In Swedish). Licentiate Thesis, ( The Real Service Life of Bridges ). TRITA-BKN. Bulletin 36, 1997, KTH, Stockholm, The Real Service Life of Swedish Road Bridges A Case study. Doctoral Thesis, TRITA-BKN. Bulletin 59, 2000, KTH, Department of Structural Engineering, Stockholm, Road Maintenance Management: Concepts and Systems, ISBN , 1998.
Analys av brounderhåll för Vägverket i Region Mälardalen år
Institutionen för Samhällsteknisk Region Mälardalen KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad Analys av brounderhåll för Vägverket i Region Mälardalen år 24-27 Examensarbete 1 poäng, C-nivå Daniel Johansson 24-27
Läs merFoU om förebyggande brounderhåll. Johan Silfwerbrand. KTH, Byggvetenskap, Betongbyggnad Rebetdagen, Sthlm, 13 okt. 2015
FoU om förebyggande brounderhåll Johan Silfwerbrand KTH, Byggvetenskap, Betongbyggnad Rebetdagen, Sthlm, 13 okt. 2015 1-2015 Undermåligt underhåll Gångbro över bäcken vid Givagård i Torup. Foto: Jan Bergman,
Läs merKrav på inspektion av byggnadsverk. Innehåll. Trafikverket Investering Stora Projekt, Underhåll. Diariet
- 1(8) Investering Stora Projekt, Underhåll Kopia till: Diariet Krav på inspektion av byggnadsverk Innehåll 1. Inledning 2 2. Omfattning 2 3. Inspektion av konstruktioner 3 4. Utredning av skador 6 5.
Läs merKvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049
Kvarvarande utmattningskapacitet hos nitade metallbroar sammanfattning SBUF-projekt 12049 Många av dagens järnvägssträckningar byggdes i början av 1900-talet och de flesta av broarna som uppfördes är fortfarande
Läs merLCC för Järnvägsbron över Huvudnäskanalen. Ska bron repareras eller bytas ut? Mohammed SAFI
LCC för Järnvägsbron över Huvudnäskanalen Ska bron repareras eller bytas ut? Mohammed SAFI Befintlig bro Allmän information Konstruktionsnamn: Bro över Huvudnäskanalen km 29+709 Konstruktionsnummer: 3500-2593-1
Läs merFramtidens brobyggare. Håkan Sundquist Brobyggnad, Byggvetenskap KTH
Framtidens brobyggare Brobyggnad, Byggvetenskap KTH Två ord Framtiden Brobyggare Vilka dårar gissar om framtiden på kanske 100 år och mer? Siare Skogsförvaltare Och just det brobyggare! 3 Parentes Visste
Läs merRikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar
Rikard Hellgren KTH / WSP Brottanalys av bergförankrade betongdammar Rikard Hellgren Doktorandprojekt: Tillståndsbedömning av vattenkraftens betongkonstruktioner WSP Vattenbyggnad Modell för tillståndsbedömning
Läs merReparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Läs merDrift- och underhållsplan 2008-2017 för broar inom Nacka Kommun
Datum 2008-05-16 Rapportnummer: 596002 Drift- och underhållsplan 2008-2017 för broar inom Nacka Kommun PROJEKTENGAGEMANG ANLÄGGNINGSUNDERHÅLL I STOCKHOLM AB Fredrik Hansson Tom Ekman, granskare Projektengagemang
Läs merBaTMan Bridge & Tunnel Management. Overview & Implementation. Mohammed SAFI
BaTMan Bridge & Tunnel Management Overview & Implementation Mohammed SAFI Torsdag 20 mars 2014 Fördjupningspass BaTMan - förvaltning, begrepp och definitioner För att kunna underhålla broar på optimalt
Läs merAvdelningen för BYGG. -konstruktion och produktion Vid Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser
Campus Luleå!! Avdelningen för BYGG -konstruktion och produktion Vid Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser Forskningsämnen: Konstruktionsteknik Stålbyggnad Träbyggnad Byggproduktion Laboratoriet:
Läs merLångtidsmätningar av töjningar. på Nya Årstabron till 2011
Långtidsmätningar av töjningar på Nya stabron 2008 till 2011 Stefan Trillkott Teknisk Rapport 2012:3 Brobyggnad 2012 ISSN 1404-8450 Brobyggnad KTH Byggvetenskap KTH, SE 100 44 Stockholm www.byv.kth.se
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs merExamensarbeten L Sammanställning av arbeten utförda med MSB. 1 Orientering. 1 Orientering 1 2 Sammanställning 2 3 Referenser 5
Examensarbeten Sammanställning av arbeten utförda med MSB Författare: Morgan Johansson. Ansvarig utgivare: Lars Gråbergs. 1 Orientering 1 2 Sammanställning 2 3 Referenser 5 1 Orientering Som en del i MSB:s
Läs merInverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning Rikard Hellgren Rikard Hellgren Doktorand vid avdelningen för betongbyggnad, KTH Vattenkraftskonsult, WSP
Läs merKommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Läs merAktivt brounderhåll - en förstudie
Funktion 1 2 3 t 1 Tid Aktivt brounderhåll - en förstudie Johan Silfwerbrand TRITA-BKN. Rapport 65, Brobyggnad 2002 ISSN 1103-4289 ISRN KTH/BKN/R--65--SE Aktivt brounderhåll - en förstudie Johan Silfwerbrand
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merLCC för Järnvägsbron över Huvudnäskanalen
LCC för Järnvägsbron över Huvudnäskanalen Ska bron repareras eller bytas ut? Mohammed Safi & Raid Karoumi Avdelningen för Bro- och stålbyggnad Befintlig bro Allmän information Brolayout Konstruktionsnamn:
Läs merMätningar för tillståndsbedömning av befintliga broar. John Leander, Docent i brobyggnad Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
Mätningar för tillståndsbedömning av befintliga broar John Leander, Docent i brobyggnad Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Bakgrund Ett växande antal broar med kända skador och brister. Broarnas funktion
Läs merInre skador på armering. Pågående korrosion av vanlig armering
Projekt Bygginnovationen: Betongreparation Projekt Bygginnovationen, som inleddes år 2009, är ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprogram som är inriktat mot att åstadkomma förbättrad effektivitet
Läs merDrift- och underhållsplan för broar inom Nacka Kommun
2018-08-30 Rapportnummer: 225679 Drift- och underhållsplan 2018-2027 för broar inom Nacka Kommun BETONG & STÅLTEKNIK I STOCKHOLM AB Andreas Nyberg Fredrik Hansson BETONG OCH STÅLTEKNIK I STOCKHOLM AB VRETENSBORGSVÄGEN
Läs merStructural LCC Design of Concrete Bridges
Centrum för forskning och utbildning i drift och underhåll av infrastruktur Institutionen för Byggvetenskap Brobyggnad Svensk sammanfattning av doktorsavhandling: Structural LCC Design of Concrete Bridges
Läs merBro över Söderström, km 1+83
i Bro över Söderström, km 1+83 Instrumenteringsanvisningar för töjningsmätningar Brobyggnad KTH Brinellvägen 34, SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 79 58, Fax: 08-21 69 49 www.byv.kth.se/avd/bro Andreas Andersson
Läs merFörstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast. Vägverket 1(9) Avdelningen för bro och tunnel
Vägverket 1(9) Förstudie till ramprojektet: Utvärdering av tillåten trafiklast Enheten för statlig väghållning 1998-12-17 Vägverket 1998-12-17 2(9) Förord Föreliggande förstudie till ramprojektet Utvärdering
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs mer07-04-2014. Statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö
1 "Service Life Assessment of Harbor Structures Case studies of chloride ingress into concrete structures and sheet piling corrosion rates" Metoder och verktyg för förebyggande underhåll av hamnanläggningar
Läs merReliability analysis in engineering applications
Reliability analysis in engineering applications Tillförlitlighetsanalyser av existerande konstruktioner Fredrik Carlsson Structural Engineering - Lund University 1 Allmänt β Säker β target Osäker t 0
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRebetdagen Åke Bjurholm, Grontmij.
Rebetdagen 2010 2010-10-19 19 Tätskikt av mastix. Erfarenhet från Stockholms broar Åke Bjurholm, Grontmij www.grontmij.se Stockholms broar Nästan samtliga av Stockholms broar har farbaneplatta av betong.
Läs merNu får invånare chans att tycka till om sin kommun
Utkast/Version PRESSMEDDELANDE 1 (5) 2017-08-07 Nu får 153 800 invånare chans att tycka till om sin kommun Nu är det dags för årets omgång av SCB:s medborgarundersökning. I dagarna får 153 800 invånare
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merSammanfattning...5. Bakgrund...6. Däckrisk...6. Mönsterdjup...6. Lufttryck...6. Finsk förebild...6. Kampanj däckrazzia i Sverige...6. Genomförande...
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2007 www.polisen.se www.vv.se www. dackinfo.se www.ntf.se www.bilprovningen.se Sida 2 av 28 Sida 3 av 28 Innehåll Sammanfattning...5
Läs merReinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende broar, tunnlar och övriga konstbyggnader Genomförandebeslut
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2017-03463 Sida 1 (5) 2017-12-13 Handläggare Jonas Loberg 08-508 263 04 Till Trafiknämnden 2018-02-01 Reinvesteringsprogram för mindre åtgärder avseende broar,
Läs merUtförande och upphandling av brounderhåll
i Utförande och upphandling av brounderhåll En studie av Stockholms stads broar JAKOB FREDÉN FREDRIC OLSSON Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2012 Utförande och upphandling av brounderhåll En
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige
ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKartläggning av underhållsledning i processindustrier
Kartläggning av underhållsledning i processindustrier (johan.johansson@liu.se) Doktorand Avdelningen för produktionsekonomi Linköping Universitet +46 (0)13 28 2378 Martin Rudberg (martin.rudberg@liu.se)
Läs mer, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
Läs merMetoder och verktyg för förebyggande underhåll och statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö (projekt nr och nr 12349)
Metoder och verktyg för förebyggande underhåll och statusbedömning av stål- och betongkonstruktioner i marin miljö (projekt nr 11410 och nr 12349) Många hamnanläggningar i Sverige är gamla och det behövs
Läs merByggrapport En sammanställning över nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
Byggrapport 2013 En sammanställning över nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Nyproduktion Ökat antal studentbostäder de närmsta åren s.4 2.
Läs merUtredning om grundläggning
Uppdragsnr: 10176273 1 (12) PM Utredning om grundläggning 1. Inledning På uppdrag av Trafikkontoret, Stockholm Stad, har WSP Sverige utfört en utredning om befintliga konstruktioner vid södra Skanstull.
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merAborter i Sverige 2009 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär
Läs merLivscykelkostnadsanalys (LCC-analys) av Broar och Vägar
Livscykelkostnadsanalys (LCC-analys) av Broar och Vägar Lärandemål 22-23 SEPTEMBER 2015 STOCKHOLM 3-4 NOVEMBER 2015 STOCKHOLM Life Cycle Cost Analysis (LCC-analysis) of Bridges & Roads LCC-analys visar
Läs merFörstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12 Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merKompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net
Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merComenius fortbildning, april 2013
Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs
Läs merVerksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010
Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag
Läs merEn Bättre Sits. Storregional systemanalys. Infradagen Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län
En Bättre Sits Storregional systemanalys Infradagen 207 Fredrik Eliasson Infrastruktur & samhällsplanering Region Örebro län Stockholm Mälarregionen är en expansiv region som möjliggör resor och tillväxt
Läs mer2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson
2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional
Läs merStatens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation
2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.
Läs merKiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand
Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik
Läs merVad har hänt med urbaniseringen
Vad har hänt med urbaniseringen 2010-2016 Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Befolkningens spridning Norra
Läs merGatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merBRF-RESPONS ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING
BRF-RESPONS 2017 50 ST LOKALA KARTLÄGGNINGAR FÖR ÖKAD FÖRSÄLJNING BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merTrafikverkets Bildspel REV kurs
Trafikverkets Bildspel REV kurs Svenskt vägnät i mil Statliga vägar 9 850 Kommunala vägar och gator 4 150 Enskilda vägar med statsbidrag 7 700 Enskilda vägar utan statsbidrag 36 000 2 2016-01-28 Trafikverkets
Läs merCIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM
CIR-dagen 2019-01-29, Svenska Mässan CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Peter Simonsson, Trafikverket Ordf CIR svenskacir.se e-mail: cirsekretariatet@ri.se Tel: 010-516 68 70 1 2019-02-11 Svenska
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merVägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät
Vägkvalitetsrapport 2016 - En granskning av Sveriges vägnät Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt
Läs merMötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!
Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor
Läs merDATABAS ÖVER PROVVÄGAR
Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448
Läs merBRF-RESPONS st lokala kartläggningar för ökad försäljning
BRF-RESPONS 2016 50 st lokala kartläggningar för ökad försäljning BRF-RESPONS Säljstöd för er som vänder er till svenska bostadsrättsföreningar. Marknadsföringskampanj med Marknadsrespons För snabbare
Läs merProduktbeskrivning av FIBERBAR
1 Företagspresentation av Fiberbar Fiberbar grundades 1992 av VD Per Orre Ansvarig för forskning och utveckling, professor Lars Sentler Sakkunnig medarbetare, Docent Yngve Anderberg Fiberbar Utvecklats
Läs merVästmanlands län Månad
Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214
Läs merSida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden
Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0
Läs merVARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.
FAIRTRADE REGION VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs merKorpen Svenska Fokus Korpen 2025 Remissen
Korpen Svenska Fokus Korpen 2025 Remissen Totalt 60 svar 2 Föreningar som svarat på remissen 1. Korpen Sundsvall *** 2. Piteå MIF *** 3. Korpen Karlskrona 4. Korpen Stockholm *** 5. Idrottens IF 6. Korpen
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merFörstärkning av betongplattor, med och utan öppningar
Förstärkning av betongplattor, med och utan öppningar Ola Enochsson 1, Björn Täljsten 1, 2, Thomas Olofsson 1 och Ove Lagerqvist 3 Bakgrund Utvecklingen av kolfiberbaserade produkter för reparation och
Läs merVäg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan Tekniskt PM Byggnadsverk Utställelsehandling Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Väg 76 förbi Norrtälje Filnamn 0K060001 Filtyp Textdokument Programversion Word Projekteringssteg
Läs merTrafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen
Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Komplexa byggnadsverk Sammanfattning Produktivitetsprogram komplexa byggnadsverk Årliga entreprenadkostnader
Läs merStatlig cykelpolitik
Statlig cykelpolitik Statliga infrastrukturpengar till cykel 2014-2025. Föredragning för Riksdagens cykelnätverk 12 mars 2014 Krister Spolander www.spolander.se Åren 2000-2012 Åren 2012-2013 Planeringsdirektiven
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merVästmanlands länmånad 12 2014
Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213
Läs merCE-märkning av räcken och andra skyddsanordningar enligt SS-EN 1317-5. Informationsdagar 2011. 5 maj Lund 9 maj Sigtuna 11 maj Göteborg 19 maj Umeå
CE-märkning av räcken och andra skyddsanordningar enligt SS-EN 1317-5 Informationsdagar 2011 5 maj Lund 9 maj Sigtuna 11 maj Göteborg 19 maj Umeå TrV:s Administrativa rutiner Leveransinnehåll Mitten 90-tal,
Läs merInvesteringsstöd till äldrebostäder
Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport
Läs merForskningens geometri bredd, djup, längd, höjd & yta
Forskningens geometri bredd, djup, längd, höjd & yta Johan Silfwerbrand Brobyggnad, Byggvetenskap, KTH CBI-dagen, Stockholm, 13 mars 2014 Bredd & djup 2 Längd Tid 3 Höjd Vetenskaplig nivå Vetenskaplig
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs mermyndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
myndighetsranking 2008 så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag januari 2009 2 myndighetsranking 2008,, januari 2009 Innehåll sid 1. Bakgrund 3 Resultat i korthet 3 2. Företagarna
Läs merSkyltade stråk. Detaljkartor. Sevärdheter. Turförslag. Turistleder. Trafikinfo
Tabell 3-1 1 ALINGSÅS* ATMG 02 25 0 + 2 2 2 1 2 1 2 2 ALINGSÅS en 92 50 40 + + 1 3 1 2 3 1 Gröna kartan 3 (landsbygd) i botten 3 ARVIKA en 02 14 + + + 2 1 1 1 2 3 2 4 AVESTA en 87 20 ( ) 1 0 1 0 2 2 2
Läs merVar fjärde domstol använder inte rättstolkar
1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det
Läs merCykeln och hållbar stadsutveckling
Cykeln och hållbar stadsutveckling Cyklingen dagsläget Cykeln i transportpolitiken Infrastrukturplanen 2014-2025 Planeringsmodellen Föredragning vid Socialdepartementets möte om cykelplanering 2014-06-10
Läs merComenius fortbildning januari 2012
Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merFörbundsutskott 32, broar och tunnlar
Förbundsutskott 32, broar och tunnlar Utmärkelse till en framstående konstruktion inom bro- och tunnelområdet www.nvfnorden.org Stadgar i korthet: För ingenjörskonsten viktiga konstruktioner Behöver inte
Läs merKonsten att underhålla konstbyggnader (Byggnadsverk Broar) Gatukontorsdagarna. Per Thunstedt
Konsten att underhålla konstbyggnader (Byggnadsverk Broar) Gatukontorsdagarna 2012 Per Thunstedt Vem är Per Thunstedt? Vad kan han förmedla oss som jobbar inom kommunerna med konstbyggnader? De senaste
Läs merVägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät
Vägkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges vägnät Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt
Läs mer