Kultur o fritid för alla som vill

Transkript

1 Kultur o fritid för alla som vill

2 ett kombinerat system med kulturskolepeng och fritidscheck maj 2014 Sid 2 i Järfälla start 2015

3 Bakgrund. Vi frågade oss Hur kan vi på ett effektivare sätt öka angelägenhetsgraden och engagera fler barn och ungdomar i strukturerade, positiva aktiviteter på fritiden? Vilka effekter kan vi uppnå med ökad aktivitet och stärkt tillhörighet? Positiva sociala effekter? Positiva pedagogiska utvecklingseffekter? Positiva hälsoeffekter? Positiva preventiva effekter? maj 2014 Sid 3

4 Bakgrund peng/check Uppdraget att utreda gavs våren Uppdraget att starta upp systemet gavs 2013 med start 2015 Vårt kombinerade system tar avstamp i beprövad kulturoch fritidspolitik men med utblick mot den nya världen, ett system där gamla och nya värden möts. Vi har fått stark inspiration av Reykjavik, Island Vi är noga med en gedigen historisk beskrivning i utredningen eftersom det är en sorts systemskifte Förändringarna ska inte genomföras var för sig utan tillsammans. Kombinationen är väsentlig för de effekter vi vill uppnå. Det är två system som gör att 1+1 > 2 maj 2014 Sid 4

5 Bakgrund peng/check Vi har valt att vid uppstarten avgränsa åldrarna för peng och check från och med 6 till och med 17 år Det finns dock inget hinder för olika utförande organisationer att anordna verksamhet utanför de åldrarna. Det som skiljer är finansieringen/subventionen Systemet måste i övrigt genomföras taklöst annars ser vi ingen mening med att införa det Kombinationen är unik i Europa och troligen i världen maj 2014 Sid 5

6 Järfälla kommunen med Kulturskolegaranti! Ridån går upp 2015 maj 2014 Sid 6

7 Kulturskolepeng Pengen är en utförarpeng per elev motsvarande skolpeng Pengen kostar vid införandet ca 2,5 3 Mkr Med en taklös kulturskolepeng försvinner kön till kulturskolan Systemet öppnar upp för tillkommande utförare som, om de godkänns, kan bedriva kulturskoleverksamhet Vi kommer kanske att få se nya driftformer växa fram. Vi kommer troligen också att se att den befintliga kulturskolan växer. Det finns många duktiga lärare i olika kulturpedagogiska ämnen. maj 2014 Sid 7

8 Kulturskolepeng Ett antal speciella hänsyn kommer att tas och beställas för att säkra kulturskoleverksamhetens kulturpolitiska kvalitet och funktion Kulturskolans kulturfunktion i samhället måste fortsätta. Det är viktigt att vi inte bara skapar lektionsfabriker. Kulturutövandet måste få ett sammanhang oavsett vilken nivå man är på Åldersgränserna för subvention kan tänjas/justeras om utvärderingar ger skäl för det och om så beslutas maj 2014 Sid 8

9 Järfälla kommunen med Fritidscheck Vi bygger nytt med beprövad kunskap Start 2015 maj 2014 Sid 9

10 Fritidscheck Checken är en personlig subvention/ett stöd, en digital check för barn och ungdomar som bor i Järfälla Checksystemet får fler att delta i organiserade aktiviteter på fritiden Checksystemet är särskilt intressant när det gäller effekten på socioekonomiskt svagare grupper En tänkt utveckling är också att systemet ger incitament till bildande av nya föreningar Checken kräver ett bra webbaserat system med en väl tilltagen inkörningsperiod Checken kostar ca 3,5 Mkr = ca per år/anv maj 2014 Sid 10

11 Fritidscheck Det finns skäl att tro att anslutningsgraden till organiserade aktiviteter på fritiden i aktuella åldersgrupper kan öka ända upp mot 70 75% Fritidschecksystemet förutsätter att medlemsavgifter inte inflationshöjs utan följer normalt kostnadsindex. Detta måste förhandlas och säkras i förväg maj 2014 Sid 11

12 Fritidscheck Checkens storlek kan höjas om man efter utvärdering finner att effekterna är goda Åldersgränserna för subvention kan utökas om man efter utvärdering finner att effekterna är goda maj 2014 Sid 12

13 Bakgrund - Reykjavik Under 1990-talet hade man en mycket oroande negativ trend av destruktivt beteende och ökning av rökning samt alkohol- och narkotikabruk i Reykjavik För att komma tillrätta med problemen sjösattes ett antal åtgärder De viktigaste faktorerna var mycket aktivt socialt kontaktskapande, stark lokal närvaro och att man ville få fler att delta i organiserade aktiviteter på fritiden maj 2014 Sid 13

14 maj 2014 Sid 14

15 Bakgrund - Reykjavik Vad ville man uppnå? Att främja socialt välstånd Att öka deltagandet och delaktigheten i organiserade ungdomsaktiviteter Att stärka sociala nätverk och sociala relationer maj 2014 Sid 15

16 Bakgrund - Reykjavik Metoder tips Bedriv tätt samarbete i bostadsområdena mellan socialtjänst, fritid, kultur, skola m m Ha en helhetssyn på samhällets service Lokala problem ska lösas lokalt Ungdomar ska stöttas till demokratiskt deltagande i beslutsfattandet maj 2014 Sid 16

17 Bakgrund - Reykjavik Forskningsgrund två huvudsakliga källor: Forskning av Centrum för forskning och analys (ICSRA) Fritidskortets register är i sig en kunskapsbas Dessutom Regelbundna undersökningar av kundnöjdhet med stadens tjänster maj 2014 Sid 17

18 Bakgrund - Reykjavik Beforskade värden som man vet kommer av bra aktiviteter och trygg tillhörighet på fritiden Fysisk och mental tillhörighet, trygghet och säkerhet Bra strukturer med enkla och tydliga regler Konstruktiva relationer Möjligheter för alla ungdomar att finna en plats och en tillhörighet vid sidan av familj och skola maj 2014 Sid 18

19 Bakgrund - Reykjavik Beforskade värden forts Ger möjlighet för var och en att utveckla sin talang och förmåga Binder samman familjer, föreningar, skola, fritidsgårdar och andra aktörer i hela samhället Bidrar till positiva sociala normer; mångfalds- och jämlikhetsvärden stärks allas lika värde maj 2014 Sid 19

20 Beforskade livstillgångar - assets man har definierat 40 möjliga maj 2014 Sid 20

21 Beforskade livstillgångar - assets man har definierat 40 möjliga maj 2014 Sid 21

22 Fritidskortet - Reykjavik fyra olika typer av finansiering av aktiviteter på fritiden: 1. Fritidskortet subvention till enskilda 2. Direkta bidrag och stöd till föreningar och organisationer, motsvarande vårt svenska system 3. Riktade stöd till främjande och preventiva lokala projekt 4. Särskilt stöd genom socialtjänsten till barn 6 18 som är ekonomiskt eller socialt missgynnade (ca 350 familjer) maj 2014 Sid 22

23 maj 2014 Sid 23

24 Fritidskortet - Reykjavik Förutsättningar och risker Målgrupp 6 18 år Leder till ökad social jämlikhet och ökad tillgång till fritidsaktiviteter Får inte leda till inflation för medlemsavgifter Kvaliteten får inte sjunka vid ökat deltagande Blir efterfrågan på aktiviteter större än utbudet? Räcker faciliteterna till? maj 2014 Sid 24

25 Fritidskortet - Reykjavik Varför digitalt och hur måste systemet hanteras? Ger minskad risk för missbruk av systemet Digitalt system minskar administrationen Bygger upp en stor och värdefull informationsbank Ska vara enkelt för föräldrar och föreningar att registrera och använda Brukare ska kunna stöttas på bibliotek, kundtjänst etc maj 2014 Sid 25

26 maj 2014 Sid 26

27 maj 2014 Sid 27

28 Island, bäst/mest Högst andel arbetande föräldrar Sysselsättningsgrad kvinnor och män Ungdomsarbete efter skoltid Användning av barbiturater, psykofarmaka och antibiotika Hushållens skulder Statsskuld per person Styrräntan (2012) Användning av kreditkort Användning av mobiltelefoner Datorägande och Internetanvändande Inköp av årskort i gym Flest SUV:ar Bäst och flest simhallar maj 2014 Sid 28

29 Håll utkik! 2015 kör vi igång! Tack för att ni lyssnade!