- Näringsupptagning - Upptagningsbetingelser. Olof Hellgren
|
|
- Andreas Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - Näringsupptagning - Upptagningsbetingelser Olof Hellgren
2 Uppläggning Historia Bakgrund Det här vill vi Metoder - Teori Metoder Teknik Resultat Slutsatser
3 Problemställningar för dagens jordbruk Miljövårdsberedningens promemoria 2005:1 Strategi för hav och kust utan övergödning» Jordbruket är den största utsläppskällan bakom övergödningen i havet och svarar för nästan hälften av utsläppen till egentliga Östersjön. Potatis och vissa grönsaker är de grödor som visat sig läcka mest kväve. «Effektiva kretslopp av näringsämnen är givetvis den bästa lösningen men hur ska detta gå till?
4 Historia Carl Sprengel, 1828 ( ) Lagen om minimum»... när en växt behöver 12 ämnen för att utvecklas, kommer den inte att växa så som växtens natur kräver, om ett av dessa ämnen inte är tillgängligt i tillräckligt stora mängder«sprengel, C Von den Substanzen der Ackerkrume und des Untergrundes. Journal fur Tecnische und Okonomische Chemie 2: ; 3: 42 99, , and
5 Historia Justus von Liebig, 1840 och 1855 Lagen om minimum slår fast att växtens tillväxt begränsas av en enda resurs vid varje tillfälle. Bara efter att resursen blivit tillgänglig till en punkt av tillräcklighet kan en annan resurs öka växtens tillväxt. LIEBIG, J.V Die organische Chemie in ihrer Anwendung auf Agricultur und Physiologie. Friedrich Vieweg und Sohn, Braunschweig, Deutschland. LIEBIG, J. V Die Grundsätze der agricultur-chemie mit Rücksicht auf die in Englend angestellten Untersuchungen. Friedrich Vieweg and Sohn, Braunschweig, Deutschland.
6 Historia Eilhard Alfred Mitscherlich, 1909 Maximummodellen En växts avkastningskurva för en speciell resurs har en övre gräns som inte kan överskridas. Mitscherlich E. A., 1909 Das Gesetz des Minimums und das Gesetz des abnehmenden Bodenertrages. Landwirtschaftliches Jahrbuch der Schweiz 38:
7 Nutid Liebig lag och Mitscherlich modell har blivit allmänt accepterade i modernt lantbruk. Är detta tillräckligt?
8 Historia Multiple Limitation Hypothesis (MLH), 1985 Hypotesen om Flera Begränsningar Samtidigt - Om tillväxten begränsas av en resurs, måste växten använda mer kraft på att ta upp den begränsade resursen och mindre på att ta upp andra resurser. Detta skapar en dynamisk balans som gör tillväxten lika begränsad av alla resurser. Bloom A. J., F. S. Chapin III, H. A. Mooney, 1985 Resource limitation in plants an economic analogy. Annual Review of Ecology and Systematics 16:
9 Nutidsorientering Torsten Ingestad Teorien om Dynamisk Balanserat Tillstånd Steady-State, - Om tillväxten begränsas av en resurs, måste växten i förhållande till denna resurs ställa in sig på ett för växten möjligt dynamisk balanserat tillstånd för att en tillväxtkapacitet ska kunna upprätthållas. Ingestad T., 1979 Nitrogen stress in birch seedlings. II. N, K, P, Ca and Mg nutrition. Physiol. Plant. 45,
10 Vad är problemet? Problemet är att vi inte vet om och när tillväxt och utveckling begränsas av brist på något näringsämne i växten därför att: 1. Det är i otillräcklig mängd i marken 2. Det är fastlagt i marken 3. Det är på fel ställe i marken 4. Det är ofördelaktigt ph i marken 5. Det är otillräckligt med vatten i marken 6. Det är ofördelaktig strukur på marken
11 Hur löser vi problemet? 1. Vilka ämnen behöver växten? 2. Vilka mängder behöver växten? 3. Kan växten lösgöra fastlagda ämnen? 4. Var är rätt ställe för växten? 5. Hur fungerar ph och växten? 6. Vad är tillräckligt med vatten för växten? 7. Vad betyder fördelaktig markstrukur för växtens upptagning av näring?
12 Hur ska vi göra? 1. Ta reda på vilka mängder av de olika ämnena växten behöver optimala proportioner! 2. Ta reda på hur ph och växten samverkar! 3. Ta reda på om och hur växten lösgör fastlagda ämnen! 4. Ta reda på hur man ska gödsla så att det blir rätt ställe för växten vid rätt tidpunkt!
13 Hur ska vi göra? 5. Ta reda på vad som är tillräckligt med vatten för växten! 6. Ta reda på vad fördelaktig strukur för växten betyder!
14 Hur ska vi göra? Problemet är att det inte finns entydiga REFERENSVÄRDEN som kan karaktärisera växten Detta går vår verksamhet går ut på att fastställa!
15 Hur ska vi göra? REFERENSVÄRDEN är entydiga och kvantitativa termer som beskriver olika växtslag exempelvis: - Maximal tillväxtkapacitet - Optimala näringsproportioner
16 Tillförsel och upptagning av näringsämnen Traditionellt synsätt på näringstillförsel bygger på koncentration -Koncentration är tidsberoende! - Det går inte att ange någon giltighet för koncentrationen! - Dynamisk balans går därför inte att knyta till koncentration!
17 Tillförsel och upptagning av näringsämnen Tillväxt- och upptagningsprocessers hastigheter krävs för ett DYNAMISKT SYNSÄTT dvs DYNAMISK BALANS
18 Tillförsel och upptagning av näringsämnen När är hastigheten giltig? För hela perioden!
19 Steady-State = Dynamisk Balans dn 1 dw 1 = dt Ni balans dt W Upptagnings- och tillväxthastighet dt N ger ett dynamiskt stabilt tillstånd d W Steady-State = 0
20 Steady-State = Dynamisk Balans dn 1 dw 1 > dt N dt W Om kväveupptagningen är större än biomassa-ökningen då blir det inget d Steady-State: W dt N Kvävehalten ökar och ökar men hur länge kan detta pågå? > 0
21 Steady-State = Dynamisk Balans - Att kvävehalten i växten bara skulle öka och öka är uteslutet. Men vilka förhållanden gäller mellan tillväxtkapaciteter och kvävehalter? - Acklimatisering betyder att växtens tillstånd ändras. Detta innebär en tillfällig anpassning till ändrade förhållanden. Men hur stora och hur snabba förändringar ger acklimatisering? - Bristsymptom är ett tecken på försök till balans. Men vilken balans är det och vilken vill man ha?
22 Steady-State = Dynamisk Balans dn 1 dw 1 = dt N dt W - Upptagningshastigheten av näringsämnen måste knytas till tillväxthastigheten! - Tillväxthastigheten måste knytas till växtens tillstånd! -Växtens tillstånd måste sträva efter att vara stabilt, dvs i balans! d N W dt = 0
23 Odling av potatisplantor under kontrollerad tillförsel av näringsämnen Vi odlar växterna med rötterna i luft Näringsämnena tillförs genom att titreras in Näringsämnen sprayas på rötterna
24 Kontroll av Tillväxt - konduktivitet
25 Odling av potatisplantor under kontrollerad tillförsel av näringsämnen Upptagningen av näringsämnen kontrolleras genom växternas tillväxthastighet
26 Odling av potatisplantor under kontrollerad tillförsel av näringsämnen Upptagning av näringsämnen kan kontrolleras under långa tillväxtperioder
27 Tillväxt uppmätt från successiva skördar av hela plantor 1.4 hela växtens torrvikt, g /75% NH 4+ /NO 3 - ljus 200 µmol m -2 s -1 högst ph dagar
28 Tillväxtkapacitet uppmätt från successiva skördar av hela plantor torrvikt per planta, g /75% NH 4+ /NO 3 - ljus 200 µmol m -2 s -1 högst ph tillväxtkapacitet Tillväxtkapacitet g g -1 g dagg -1-1 dag -1 - korrelationskoefficient Korrelationskoefficient r 2 = dubbel vikt på 2 dagar och 16 timmar days
29 Kontroll av Tillväxt - upptagning
30 Makroämnenas inbördes proportioner i förhållande till N som 100% N mg/g mg g -1 Makroämnen K/N % P/N 13-16% S/N 4-7% Mg/N 13-18% Ca/N 13-18% %
31 Mikroämnenas inbördes proportioner i förhållande till N som 100% Fe/N % Mikroämnen Mn/N Zn/N % 1-3.5% B/N 0.05% Cu/N % %
32 Gödsling och proportioner av näringsämnen i växten Optimala proportioner av näringsämnen i växten är inte samma som optimala proportioner i gödselmedlet Växten Hänsyn måste tas till sådant som tillgänglighet, befintligt, fastläggning, ph etc.
33 Kontroll av Tillväxt - ph
34 Potatis och ph Vi har observerat att potatisplantan ökar ph till över 7 Om detta begränsar tillväxten vet vi ännu inte Vi har i experimenten noggrant och kontinuerligt kontrollerat ph att inte överstiga 6.5 Växten
35 Kvävekälla och ph i näringsupptagningsprocessen Upptagning av negativt laddade nitrat-joner balanseras normalt med avgivande av OH - och HCO 3 - vilken resulterar i att ph ökar Växten Växten Upptagning av positivt laddade ammonium-joner balanseras normalt med avgivande av H + vilket resulterar i att ph minskar
36 Fråga Har olika mark i vilka samma ph mätts upp olika dynamisk kapacitet att buffra en kontinuerlig ökning av ph orsakat av växterna? Marken Svar Ja! Men problemet är att identifiera markens dynamiska kapacitet (hastigheten) Marken
37 Konklusion Markens ph buffrande förmåga Marken måste behandlas som förmågan till minsknings- och ökningshastighet av H +
38 Konklusion Odling av Potatis rekommenderas i jord med ph kring 6.5 Detta är en mycket grov, oprecis och otillräcklig rekommendation som inte motsvarar den strategi och de krav växten har och inte heller motsvarar markens produktionskapacitet Växten Marken
39 Forskning i 4 faser - kontrollerade experiment - screeningexperiment - fältliknande experiment - fältförsök
40 Fråga Växten + Marken Hur går man vidare? Svar Växten + Marken Man måste förstå innebörden av vad referensvärden är och vad dynamik är! Man måste förstå hur referensvärden och dynamik ska användas! Någon annan väg finns inte om man ska kunna utveckla begreppet precision! Man måste lämna koncentrationstänkandet!
41 Fråga Växten + Marken Hur går man vidare? Svar Växten + Marken Referensvärden beskriver vad växten vill ha! Hur kan marken ge vad växten vill ha? - Hur mycket av olika näringsämnen ska man gödsla med? - När och var ska man gödsla? - Hur ska markens struktur se ut? - Hur ska optimalt ph etableras? - Hur ser optimalt vattentillstånd ut?
42 Framtiden Referensvärden som beskriver vad vill växten ha måste fastställas! - Rätt mängd av olika näringsämnen, - som tillförs i etapper under grödans tillväxt, - i en mark med god struktur, - med ph som anpassas efter grödan, - och vattentillstånd där torka är bättre än översvämning!
43 TACK Presentationen kan hämtas från:
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)
. Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
5.2 Optimala förhållanden för upptagning av näringsämnen hos sockerbeta (Beta vulgaris) vid tidig tillväxt
5.2 Optimala förhållanden för upptagning av näringsämnen hos sockerbeta (Beta vulgaris) vid tidig tillväxt Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion Den initiala tillväxten hos sockerbeta (Beta
5.1 Sammanfattning och kommentarer till kontrollerade experiment på sockerbetans näringsbehov vid initial tillväxt
5.1 Sammanfattning och kommentarer till kontrollerade experiment på sockerbetans näringsbehov vid initial tillväxt Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Målet som har satts upp är att fastslå förhållanden
5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion Sockerbeta anses kräva temperaturer omkring 20-25 C för optimal tillväxt (Brown
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Jordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
TourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Slamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Växternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?
Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning
Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.
Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018
BIOKOL OCH RIKTIGT GRÄS VÅRT BIDRAG TILL VATTEN Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018 3500 (5400 HA) VALL- & GRÖNYTEFRÖ 33 ANSTÄLLDA STARTADE 1928 OMSÄTTNING MILJONER SEK 200 8000 MWh VÄRME-
Hur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter
Gödslingsguiden Grunden för medveten gödsling Växande insikter Chansa inte med din gödsling vår gödslingsguide ger dig svaren du behöver! Tillgänglig eller inte tillgänglig för grödan? Jordens totala förråd
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Ecolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Gödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Novarbos ekologiska gödselmedel
Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.
Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar 2013 Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D. mga@vfl.dk Institut for Agroøkologi Aarhus Universitet 2... Videncentret for Landbrug
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Policy Brief Nummer 2015:6
Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen
Dränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Slam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Vad har vi lärt oss om kvävet!
Vad har vi lärt oss om kvävet! Kort sammanfattning av Vattendagarna 2006 Bengt Nihlgård Kemin ännu värre än vi trodde! N 2 går tillbaka till Big Bang NO 3 kan bli både N 2 och NH 4, och NH 4 kan blir både
Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik
Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Maltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat 2000-2004 101kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
29 maj Jordberga gård
29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Kväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Maltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy
Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Tillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Snabbare etablering med argrow än med Wallco
Gödsel vid etablering av krypvensgreener: Snabbare etablering med argrow än med Wallco Av Trygve S. Aamlid, Agnar Kvalbein och Trond Pettersen, NIBIO Turfgrass Research Group, Norge Översättning Boel Sandström,
Slamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
kadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Träffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Sammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Hitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Om Murry Salbys ekvation
1 2013-07-24 Om Murry Salbys ekvation Av Pehr Björnbom Murry Salby har analyserat hur koldioxidhalten i atmosfären varierar. Han observerade att den hastighet som koldioxidhalten ändras med varierade som
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.