Maltkorn och Yara N-Sensor

Transkript

1 Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen Maltkorn 1013 fält skördat kg N ktuell spridd 87kg N rek. 91kg N opt. SD=16 = 16kgN SD=24 = 24kgN SD=57 = 57kgN Figur 22. Jämförelse av aktuell gödsling (kg N / ha) med rekommenderad gödsling enligt SJV baserad på skörd () och optimal gödsling för optimal proteinhalt () för maltkorn med och utan stallgödsel , rekommenderad, medel=87 (arealviktad), median=85 och SD=24, optimal giva, medel=91 (arealviktad), median=97 och SD=57 ktuell gödsling, medel=101 (arealviktat), median=101 och SD=16 Källa: HS Skaraborg Rapport nr 5/09 Maria Stenberg HS Skaraborg / SLU, Institutionen för mark och miljö. 1

2 En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva ehovet av kväve är mindre än vad medelgiva ger på 40% av arealen Medelgiva ger bara rätt N-giva på 20% av arealen Medelgiva ger för lite kväve på 40% av arealen Kvävebehovet sorterad efter behov på olika platser i fältet N-Sensor eller N-Sensor LS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus timmar per dag 2

3 N-Sensor eller N-Sensor LS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus timmar per dag N-Sensor LS aktivt system egen ljuskälla 24 timmar per dygn OS igen sensor fungera med dagg på bladen Sensorer i Sverige 2013 Säsongen 2013 fanns det 106 N-Sensorer i Sverige Totalt i världen fanns det 1381 sensorer Sverige är tredje största land med antalet sensorer 3

4 I höstvete är Yara N-Sensor självklar Eller hur? Men vi skulle ju prata om maltkorn Då gör vi det! Proteinhalt = N / N är till ¾ upptaget i plantorna innan blomning Flyttas från blad till kärna under kärnfyllnaden fångas till ¾ efter blomning Sena störningar slår mot stärkelsen Torka, värme eller svampangrepp allt påverkar Och vi behöver styra senast i D 32! 4

5 Samband mellan kvävegiva och proteinhalt Grain P at harvest (%) Total applied N, kg ha Proteinvariation, var skall man börja? PLS2004.M5 (PLS), Untitled w*c[omp. 1]/w*c[omp. 2] X Y 0.30 Humus K-Hl Mg-L Julian 0.20 lay RNF.G45-1 NO3_60 RNF.G00+1 w*c[2] RNF.G00-G4 P-L RNF.G45+1 SI2.G31 REIP.G31 SI1.G31 Prot RNF.G45+2 IR/G.G31 K-L NH4_60 GRD23 GRD22 R460.G31 GRD24 GRD25 R680.G31 GRD26 R670.G31 GRD27 GRD28 IR/R.G31 RNF.G00+M1 R510.G31 R690.G31 RNF.G45+3 RNF.G45+4 R800.G31 R810.G31 R780.G31 R750.G31 R620.G31 R760.G31 GRD31 ph-h2o R740.G31 R700.G31 R550.G31 R710.G31 R560.G31 GRD29 GRD TRI.G Spannmål/ffärsutveckling, G Pettersson

6 6 Landscape LM-Lantbruk Sambandet mellan kvävekoncentration i stadium 77 och proteinhalt vid skörd anopy N concentration at GS77 (%) Grain P at harvest (%) Landscape LM-Lantbruk Sambandet mellan sådatum och proteinhalt Day number at sowing Grain P at harvest (%)

7 Enklast möjliga modell för maltkornsprotein Sådatumet basen för vart vi är på väg Kornsorten kraften att flytta kväve till kärnan Yara N-Sensor skiljer olika delar av fältet Helst N-koncentrationen tyvärr störningskänslig nnars använder vi totalkväve SN När man kombinerar sådag och reflektans blir sambanden bra: Observed Grain P at harvest (%) Predicted 7

8 Gör så här i maltkornet Tillfört kväve vid sådd Mineraliserat kväve från marken Komplettering med Yara N-Sensor kg N/ha kg N/ha 0~60 kg N/ha % kombisådd NPKS Nollruta ger årsmånen Komplettera i stråskjutningen D ehovsanpassad gödsling med Yara N-Sensor ger: Skördeökning 3,1 % högre skörd (enligt 186 försök) Mindre liggsäd ger enklare tröskning och säkrare skördekvalitet Jämnare kvalitet och jämnare proteinhalt det blir lättare att nå önskad kvalitetsmål Kanske lägre gödselkostnad 4,4 kg kväve/ha i högre kväveupptag (enligt 82 försök) Minskar kväveutlakningen 1 till 4 kg kväve/ha i minskad utlakning beroende på jordart 8

9 Tack! 9