kl , Region Gävleborgs kansli, Gävle. Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande

Transkript

1 Allmänna utskottet kl , Region Gävleborgs kansli, Gävle Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande Mats Törnquist Carina Åkerberg Kerstin Oremark Mats Fransson Alf Forbergskog Ann-Margret Knapp Mats Fransson Per-Olof Svensson Ann-Margret Knapp

2 Ärenden 30 Budgetuppföljning Regionfrågan 32 Besöksnäring/turism 33 Utlysning av strukturfondsmedel för att åtgärda brister i kapitalförsörjningen 34 Infrastrukturfrågor 35 Översyn av Central Sweden Brysselkontoret 36 Regionstyrelsens sammanträden hösten 2008

3 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Ann-Margret Knapp utses att jämte ordföranden att justera protokollet. Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns.

4 30 Budgetuppföljning Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson/Monica Edin Allmänna utskottets beslut 1. Upprättad budgetuppföljning läggs med godkännande till handlingarna. 2. Materialet utsändes till Regionstyrelsen för kännedom. 3. Till kansliet uppdras att påbörja arbetet med att upprätta ett eget arvodes- och ersättningsreglemente för Region Gävleborg Ärendebeskrivning Kansliet har upprättat budgetuppföljning per och en prognos för utfallet inom respektive avdelning för helåret Enligt prognosen beräknas Region Gävleborg redovisa ett överskott på ca 3 miljoner kronor. Inom verksamheten bedöms hjälpmedelsverksamheten och utbildningsverksamheten ge ett överskott i förhållande till budget med ca 3,5 miljoner kronor. Avdelningen Ledning och förtroendevalda beräknas ge ett underskott på ca 600 kkr bl a beroende på förändrade arvodes- och ersättningsregler, extra sammanträde med regionfullmäktige och högre räntekostnader än budgeterat för verksamhetskrediten. Mot bakgrund av att avdelningen Ledning och förtroendevalda ger ett underskott finns det anledning, enligt presidiets mening, att genomföra en översyn av arvodes- och ersättningsreglementet som för närvarande är detsamma som landstingets i syfte att skapa ett eget reglemente för Region Gävleborg

5 Budgetuppföljning Allmänt Region Gävleborgs ekonomi bedöms under 2008 ge ett överskott på ca kkr. Resultatmässigt följer verksamheten budget. Likviditeten är ansträngd i slutet av varje halvår, men genom en utvecklad form för rekvisition/fakturering av externa intäkter är bedömningen att detta förhållande ska balanseras. Resultatuppföljning Hjälpmedel , , , , , ,0 TOTALT 1 801, ,0 Hjälpmedelsverksamheten bedöms ge ett överskott gentemot budget Regnet 1 797, , , ,8 0 TOTALT 0 0 Huvuddelen av kostnaderna avser avskrivningar. Avskrivningarna balanseras av fakturerade intäkter och resultatet blir 0 vid årsskiftet Ledning och förtroendevalda 1 058, ,0 11,3 997, ,7-873,7 TOTALT - 862,4-600,0 Kostnaderna är högre för första halvåret beroende på ett extra sammanträde med Regionfullmäktige och sammanträden i regionfrågan. Reglerna för arvoden till de förtroendevalda har ändrats och nivån höjts under våren. Kostnaderna bedöms plana ut under andra halvåret. Räntan på verksamhetskrediten är något svårbedömd. I nuläget visar krediten - 60 kkr jämfört med budget. Helårsprognosen är 150,0 kkr.

6 60000 Butik Gävle , , , ,1 TOTALT 103,7 0 Butiken i Gävle genererar årliga överskott Butik Bollnäs 0 307,1 307, ,4 443,4 TOTALT - 136,3 0 Butiken i Bollnäs uppvisar årliga underskott, beroende på att verksamhetens omfattning inte genererar tillräckliga intäkter. Verksamheten är dock en service för södra Hälsingland som balanseras av hjälpmedelsverksamhetens totala överskott Bibliotek 0 610,1 610, ,8 703,8 TOTALT - 93,8 0 Verksamheten täcks i sin helhet av medlemmarna. Kostnaderna fördelas och faktureras i efterskott Administrativ enhet 3 899, ,4 21, , ,3 158,7 TOTALT 180,6 0 Verksamheten följer budget. Inom enheten bedrivs bland annat projekt inom lönekartläggning, jämställdhetsplan, IT-strategi, lokalöversyn och ett flertal policies. Verksamheten bedöms följa budget under året.

7 80200 Tillväxtenheten 3 054, , , , , ,6 TOTALT ,1 0 Verksamheten visar ett underskott beroende på projekt som belastat enheten med kostnader, där medel ännu inte rekvirerats. Följande medel kommer att rekvireras under juni månad: Norrtåg kr Ansökan 7:e Ramprogr kr IT inom omvårdnad kr Sommarforskarskola IHT kr RUP/RTP kr Uppföljning/utvärdering kr Hälsingegårdar, medf kr Summa kr De medel som ska rekvireras balanseras det uppkomna underskottet. Noteras bör att det fortfarande finns rekvirerade, ej utbetalade medel hos Länsstyrelsen på ca kr Gävle Dala Energikontor 2 209,2 661, , , ,6 46,9 TOTALT ,6 0 Verksamheten visar ett underskott beroende på att utförda uppdrag ännu ej fakturerats och upparbetade kostnader i projekt ej rekvirerats. Detta sker i början av juni enligt följande: Renec Forskarskolan Pelletsvärme Sotarprojekt Mässor Gävle Mässor Gävle, annons Mässor, stöd EM Närvärme, Österlövsta Biogas Mitt, Reg G-borg Stöd EM, GDE Stöd GDE, Reg G-borg Stöd GDE, Reg Dalarna Summa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

8 Utöver detta finns en fordran på det internationella projektet Feedu med kr samt ytterligare bedömda medel att rekvirera för Reklim, Uthållig kommun och Regbie+ med ca kr. Den totala intäktsmassan för första halvåret kan således beräknas till ca kr SWX-Energi ,5 314,5 TOTALT - 314,5 0 Verksamheten avser förberedelser och ansökan om EU-medel till projektet SWX-Energi. Ansökan behandlas av Strukturfondspartnerskapet Beviljas ansökan täcks ovanstående underskott av de beviljade medlen FoU-enheten 841, ,9 695,4 784,5 860,5-76,0 TOTALT 619,4 0 Verksamheten följer budget Utbildningsenheten 2 358, ,8-122, , ,9 528,0 TOTALT 405,3 500,0 Verksamheten följer budget Strukturfondspartnerskapet 875,0 1,5-873,5 875,0 453,5 421,5 TOTALT - 452,0 0 Medel har rekvirerats för 2007 med ca 500,0 kkr och under juni rekvireras medel för perioden januari-maj 2008 med ovanstående 452,0 kkr.

9 31 Regionfrågan Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Allmänna utskottets beslut 1. Rapporten läggs med godkännande till handlingarna. 2. Information lämnas till Regionstyrelsen vid sammanträdet Ärendebeskrivning Ann-Margret Knapp rapporterar från Samverkansnämndens arbetsutskott. Samverkansnämndens arbetsutskott som utgör styrgrupp för arbetet tills vidare har givit uppdrag till tjänstemännen inom de berörda landstingen att arbeta vidare med frågan. Landstingsfullmäktige i Uppsala har behandlat frågan och ställt sig positiva till att lämna in en ansökan om bildande av regionkommun. Gävleborg, Dalarna och Örebro behandlar ärendet i landstingsfullmäktige i juni månad. Förslaget är i samtliga län att ställa sig positiva till att bilda regionkommun. Värmland och Västmanland har hittills ställt sig avvaktande till förslaget och bl a hänvisat till en för snäv tidsram och att man vill utreda alternativ till förslaget. I Värmlands fall en anslutning till Västra Götaland och i Västmanland en anslutning till Stockholmsregionen. Samverkansnämndens nästa sammanträde äger rum i oktober månad, vilket, enligt presidiets uppfattning inger viss oro med tanke på regeringens behandling av frågan.

10 32 Besöksnäring/turism Ansvarig tjänsteman: Carina Åkerberg Allmänna utskottet beslut 1. Ärendet behandlas vid Regionstyrelsens sammanträde Ärendebeskrivning Regionstyrelsen behandlade frågan om Region Gävleborgs roll i frågan om ansvaret för utveckling av besöksnäringen i regionen. Regionstyrelsen beslutade att 1. Region Gävleborg tar från samordnings- och utvecklingsansvaret för besöksnäringen i regionen. 2. Region Gävleborg utser en samordnare för detta arbete 3. Samordnaren ska under 2008, tillsamman med aktörerna, ta fram en plan för hur arbetet kan organiseras och finansieras från och framåt. 4. Region Gävleborgs roll i utvecklingen av besöksnäringen ska inriktas på insatser för att utveckla den turistiska infrastrukturen inklusive kulturturismen 5. Landskapsorganisationerna informeras om möjligheten att ansöka om Mål 2-medel för verksamheten. Carina Åkerberg redovisar i en PM det arbete som hittills gjorts i frågan och resultatet av de diskussioner som förts med bl a landskapsorganen Hälsingland Turism och Gästrikland Turism. De uppgifter som redovisas som regionala och föreslås utgöra underlag för det ansvar som Region Gävleborg ska ha i framtiden finns bl a - statistik - infrastruktur - kompetensutveckling - samordning av internationella satsningar - kapitalförsörjning genom RTS riskkapitalfond - finansiering av gemensamma regionala utvecklingsprojekt - marknadsföring Den attraktiva regionen - samordningsansvar för dialog med berörda aktörer och gränsöverskridande projekt Arbetet föreslås finansieras med projektmedel ur anslaget 33:1 inledningsvis och samordningen ske inom Region Gävleborg genom att en del av en tjänst vid kansliet ställs till förfogande för arbetet. Landskapsorganen ska fortsättningsvis ansvara för den löpande verksamheten/driften inom respektive landskap genom samfinansiering mellan offentliga aktörer och näringslivet. Ärendet behandlas av Regionstyrelsen , efter att landskapsorganisationerna givits möjligheter att lämna synpunkter på förslaget.

11 33 Utlysning av strukturfondsmedel för att åtgärda brister i kapitalförsörjningen Allmänna utskottets beslut 1. Region Gävleborg ställer sig positiv till att strukturfondsmedel avsätts för kapitalförsörjning och då i första hand som ägarkapital 2. En rimlig nivå på totalomslutningen bedöms vara 100 miljoner kronor Ärendebeskrivning Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige har tillskrivit berörda regionförbund i området angående ett förslag om att avsätta medel ur regionala fonden för att åtgärda brister i kapitalförsörjningen. Strukturfondspartnerskapet skriver följande: Vid Strukturfondspartnerskapets sammanträde i juni kommer frågan om utlysning av strukturfondsmedel för att åtgärda kartlagda brister i kapitalförsörjningen att behandlas. En eventuell utlysning erbjuder finansieringsaktörer (gärna i samverkan) att med delfinansiering av ERUF (Europeiska regionalfonden) öka det regionala utbudet av riskkapital (ägarkapital), lån och/eller garantier till nya och växande företag. Frågeställningen rör även omfattningen och hur stort belopp som ska avsättas från regionalfonden. Inför detta beslut vill Strukturfondspartnerskapet samråda med Regionförbunden. Bifogad PM beskriver översiktligt det tänkta konceptet. Vi bifogar även den rapport som Sweco Eurofutures skrivit. Rapporten är en beskrivning och analys av kapitalförsörjningsförhållandena i Norra Mellansverige. För ytterligare information kontakta ordförande Kjell Höglin tel: eller Kerstin Oremark tel: / Vi ber om svar senast den 9 juni. Frågeställningar: Är det intressant att regionala strukturfondsmedel avsätts för kapitalförsörjning? Om ja Bör fonden omfatta låne-, garanti- och/eller riskkapital (ägarkapital)? Motivera gärna valet av kapitalform/er. Vilken nivå på totalomslutningen rekommenderas (ERUF-medel samt finansiärers/medfinansiärers medel)? Upp till 100 Mkr / Annat belopp Gävle den 30/ Med vänlig hälsning Kjell Höglin Strukturfondspartnerskapets ordförande Norra Mellansverige Kerstin Oremark Huvudsekreterare

12 Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige Strukturfondsmedel till kapitalförsörjning? Sammanfattning En viktig förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt är att företag har tillgång till kapital för sin finansiering. Det eventuella glapp eller de brister som finns mellan behov och utbud är något som ofta diskuteras. SWECO- Eurofutures har därför på Nuteks och Strukturfondspartnerskapets uppdrag gjort en rapport som handlar om små och medelstora företags (SME) behov av kapital i regionen d.v.s. Värmland, Dalarna och Gävleborg. Nutek har dessutom tagit fram ett koncept för en kommande utlysning där möjligheter ges att medel från ERUF (EU:s regionala fond) avsätts till kapitalförsörjning i olika former. - SWECO- Eurofutures rapport slår fast att det finns brister i kapitalförsörjningen i Norra Mellansverige, framförallt bedöms behov finnas av att få ökat tillflöde av ägarkapital i regionen och fler aktiva affärsänglar, men det finns även kompletterande behov som kan behöva täckas. - Varje strukturfondsområde ges därför möjlighet att inrätta en regional fond för den typ av kapitalförsörjning där brister kan påvisas. - Medel som upparbetats genom utlåning kommer att kunna revolveras och kan på det sättet återigen användas exempelvis som ägarkapital i andra företag. Behov av kapitaltillskott till SME i Norra Mellansverige För att säkerställa kunskapen om hur det regionala behovet av kapitaltillskott till SME i Norra Mellansverige ser ut har SWECO- Eurofutures på Nuteks och Strukturfondspartnerskapets uppdrag gjort en rapport över förhållandena i regionen d.v.s. Värmland, Dalarna och Gävleborg. En av de rekommendationer som ges i rapporten är att det är viktigt att alla goda idéer, som kan utvecklas till växande företag och ge sysselsättning, fångas upp. I rapporten konstateras, att i Norra Mellansverige - liksom på andra håll i landet - står den kommersiella marknaden för den helt övervägande delen av kapitalförsörjning till nystartade och befintliga SME. Det gäller såväl lån som ägarkapital. Problemen bedöms i huvudsak kunna lösas genom att (ofta marginella) offentliga medel kompletterar kapitalmarknaden. Det skulle göra att gapet mellan den privata risken och det som är samhälleligt motiverat ur ett regionalt tillväxtperspektiv minskar. Det finns således ett behov av finansieringslösningar som kompletterar det befintliga systemet och som samtidigt bygger på kommersiella bedömningar i ökad omfattning. Det huvudsakliga problemet med kapitalförsörjning är därför, enligt rapporten, främst att få ökat tillflöde av ägarkapital i regionen och fler aktiva affärsänglar. Det finns dock även andra områden där behov av stärkt kapitalförsörjning finns. De områden som lyfts fram är: 1. Sådd och tidiga utvecklingsfaser behov i hög grad Det är ofta svårt för de nystartade företagen att attrahera privat kapital i de riktigt tidiga faserna. Såddkapitalet (ofta i form av bidrag via Almi, Länsstyrelsen, Innovationsbron) gör det i många fall möjligt att utveckla idéer till ett läge där det blir intressant för ägarkapital att komma in i bilden. Regionen är underförsörjd vad gäller riskkapitalbolag, men däremot finns i viss utsträckning informellt kapital och ett fåtal mer eller mindre aktiva ängelnätverk. 2. Expanderande företag i glesbygd behov i ganska hög grad Behovet gäller företagande i glesbygd och stödområden. Det är ofta vanliga levebrödsföretag som är viktiga för landsbygden. Dessa företag genererar pengar och sysselsättning i regionen och är ofta platsbundna. Företagen kan ha problem att få bankkrediter för investeringar samtidigt som intresset från riskkapitalister är svagt. Eftersom företagen är viktiga för landsbygdens överlevnad är det centralt att kapitalförsörjningen fungerar vid expansion och även vid generations- och ägarskiften. Här finns också behov av att skapa incitament för bättre fungerande privat ägarkapital- och lånemarknad genom samspel med kompletterande offentligt kapital.

13 3. Särskilda områden och grupper behov i viss grad Det kan vara vissa grupper eller områden som har särskilda svårigheter. Nya branscher som exempelvis vård, skola och omsorg eller upplevelsenäringarna skapar osäkerhet hos lånegivarna, liksom vissa grupper t.ex. kvinnor, invandrare och unga företagare. Ett generellt problem för dessa grupper är ofta avsaknaden av belåningsbart kapital som säkerhet. Vi kan tillägga att Region Dalarna gjort en egen undersökning av efterfrågan på olika typer av kapitaltillskott för SME i Dalarna och kommit fram till samma slutsats som rapporten - behovet av stärkta insatser för kapitalförsörjning gäller i första hand ägarkapital. Kapitalförsörjningslösningar med finansiering från EU:s regionalfond Bakgrund Redan under förra strukturfondsperioden (åren ) aktualiserade EG-kommissionen möjligheterna att EU:s regionalfond i vissa fall skulle kunna användas för att komplettera marknaden med offentlig finansiering. Kommissionen ville intressera medlemsländerna för en omorientering från traditionella direkta bidrag till finansieringsformerna låne-, garanti- och riskkapital. En morot för detta var, att de återflöden av kapital- och garantiutrymmen som fonderna gav skulle få återanvändas för nya satsningar inom SME-sektorn. Det kallas för att fonderna revolverar. De medel som kommit i omlopp och upparbetats får stanna kvar i regionen. År 2002 konstaterade kommissionen att fyra av medlemsstaterna (E 15), däribland Sverige, fortfarande enbart tillämpade direkta bidrag i sina strukturfondsprogram. Nutek tog då initiativ till bildandet av bl.a. pilotprojekten SamInvest AB (Södra Skogslänsregionen) i Mål 1 där vissa delar av Dalarna och Gävleborg ingår och Vestra PartnerInvest AB i Mål 2 västra där Värmland ingår. EU:s regionalfond (ERUF), Nutek och berörda länsmyndigheter var finansiärer till fonderna. Vestra PartnerInvest AB har varit relativt aktiv i Värmland, medan SamInvest AB, som berört vissa stödområden i Gävleborg och Dalarna, inte haft så många investeringar i regionen. Jeremie Detta var således bakgrunden till att initiativet JEREMIE (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises) kom till. I början var intentionen att skapa en gemensam fond för hela Sverige. Tanken var att genom en fond i fondlösning investera kapital i SME i form av inrättandet av låne-, garanti- och riskkapitalfonder. Ett grundläggande krav för att Regionalfondens (ERUF) stöd ska kunna användas är att kapitalet åtgärdar konstaterade marknadsbrister i den kommersiella kapitalförsörjningen. Genom olika legala komplikationer kopplade till strukturfondsbestämmelser och upphandlingsregler har konsekvensen emellertid blivit att tankarna på en nationellt sammanhållen Jeremiefond fallit under beredningen vintern 2007/2008. Nytt förslag Istället har möjligheterna till inrättandet av regionala fonder undersökts och inriktningen är nu att Nutek och Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige erbjuder: - Möjlighet till inrättande av en egen regional fond inom strukturfondsområdet Norra Mellansverige. Strukturfondspartnerskapet och Nutek erbjuder genom utlysning finansieringsaktörer (gärna i samverkan) att med delfinansiering från ERUF öka det regionala utbudet av kapital till nya och växande små och medelstora företag. Strukturfondspartnerskapet/Nutek väljer vilka kartlagda brister som kan åtgärdas genom erbjudande att skapa möjligheter för låne-, garanti- och/eller riskkapital (ägarkapital). Valet ska ske efter bedömning av de behov som finns (se det operativa regionala programmet och GAP-analyserna). För att säkerställa förenlighet med EG-fördragets principer kommer en utlysning att bli föremål för annonsering i EU:s officiella tidning (EUT). - Mål med insatsen Programmets indikatorer tillämpas d.v.s. antal nya arbetstillfällen och antal nya företag. - Sökande - medfinansiering Finansieringsaktörer ska ha nationell offentlig medfinansiering ordnad. - Vad händer med de revolverande medlen efter Strukturfondsperiodens slut? Nuteks beslut om beviljande av ERUF medel till enskilt fondprojekt är preliminärt (d.v.s gäller interimistiskt). Slutligt beslut om fastställelse av beviljad finansiering från ERUF fattas av Nutek med utgångspunkt från slutredovisningen av stödberättigande förvaltningskostnader samt den faktiska utlåningen, garanti- eller riskkapitalgivningen till små och medelstora företag under projekttiden. Generellt gäller dock att medel som upparbetats, exempelvis använts som ägarkapital till företag revolveras d.v.s. blir kvar hos finansiären och på det sättet på nytt kan komma till användning. Det är projektsökande som i ansökan ska beskriva vad insatta

14 fondmedel avses användas till när fonden avvecklas (exempelvis fortsatt användning i form av ägarkapital). Medel kan även återföras till regionen i form av projektmedel (men då är det viktigt att regionförbunden villkorar sitt eventuella medfinansieringsbeslut och kommer överens med projektägaren om detta). Tidsplan Nutek har utarbetat förslag till tidsplan med utlysning under juni månad under innevarande år. Några Strukturfondspartnerskap i landet har redan aviserat att man kommer att förskjuta tidsplanen ca ett halvår. Tidsfaktorn kan anses ha betydelse med tanke på den revolverande effekten, eftersom en senareläggning kan medföra svårigheter att upparbeta kapitalet inom strukturfondsperioden och kan i så fall tänkas hämma vissa finansiärers intresse. Å andra sidan ger en längre tidsfrist möjligheter till större eftertanke och förankring. Den preliminära tidsplan som satts upp framgår nedan. Utgångspunkten är därför: Partnerskapet tar den 18 juni 2008 ställning till utlysningstext Utlysning 30 juni 26 september 2008 Beredning oktober november 2008 Prioritering i partnerskapen december 2008 Beslut och igångsättande januari 2009 Beskrivning av olika former av kapitaltillskott Kapitalförsörjning sker i olika former och vi beskriver dessa kortfattat nedan 1. (Observera det är de tre senare som kan vara föremål för utlysning). Bidrag: Finansiering av utvecklings-, start- och expansionskapital som inte är förknippat med avtal om ägande eller återbetalning. För detta används ofta det så kallade länsanslaget, 33:1, eller medel från stiftelser och andra källor. Här används ibland begrepp som såddkapital eller försåddkapital, verifieringsbidrag med mera. Förslaget omfattar inte bidrag och inte heller s.k. villkorslån, då återbetalningsgraden för dessa som regel ligger alltför lågt. Ägarkapital: Kapital, som kopplas till ägande av företaget, och bär den högsta risken. Ägarkapitalet är en buffert för att långivare ska kunna gå in med lånekapital. Ägarna kan få avkastning på sitt kapital först när alla andra finansiärer fått sina ersättningar. Det finns olika former för externt ägarkapital. I detta sammanhang används begreppet ägarkapitalister för företag som professionellt och i företagsform arbetar med att ge ägarkapital till entreprenörer, och affärsänglar för privatpersoner som satsar ägarkapital. Andra begrepp som ibland förekommer är riskkapitalister, formellt ägarkapital och venture capital respektive informellt ägarkapital. Lånekapital: Kapital som får användas i företaget mot en i förväg bestämd ränta och avtalade former för hur denna ränta ska betalas. Lån ges vanligtvis mot säkerheter i exempelvis fastigheter eller anläggningar och/eller mot borgen. Säkerheter och borgen ger banken och spararna förutsättningar att få tillbaka pengarna, även om företaget och entreprenören kommer på obestånd. Lånet kan då betalas tillbaka genom att banken realiserar tillgångarna eller utnyttjar borgensförbindelsen. Bankerna svarar för den helt övervägande delen av lånekapital även om andra privata och offentliga organisationer finns på området. Garantier: Används för att minska långivarnas risk. Garantier kan vara statliga eller arrangeras i form av privata sammanslutningar som garanterar eller borgar för hela eller delar av lånet, exempel är de regionala kreditgarantiföreningar som finns i Värmland, Dalarna och Gävleborg. Referenser: Nutek: PM Sweco- Eurofutures: Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag 1 SWECO-Eurofutures : Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning till småföretag

15 34 Infrastrukturfrågor Ansvarig tjänsteman: Alf Forbergskog Allmänna utskottets beslut 1. Förslagen till remissvar godkänns. Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde föreligger två remisser Näringsdepartementet (SOU 2008:40) Bredband Bredband till hela landet. Länsstyrelsen Västmanland Förslag till avgränsning av miljöbedömning för regional Systemanalys av infrastruktur i Västmanlands län och Länstransportplan för Västmanlands län Kansliet har upprättat förslag till remissvar.

16 35 Översyn av Central Sweden Brysselkontoret Ansvarig tjänsteman: Mats Törnquist Allmänna utskottets beslut 1. Informationen noteras till protokollet. 2. Ärendet behandlas vid Regionstyrelsens sammanträde Till kansliet uppdras att utforma förslag till yttrande över översynen. Ärendebeskrivning Kontorsstyrelsen för Central Sweden Bryssel har beslutat att göra en översyn av kontorets framtida verksamhetsinriktning. För uppdraget har Sweco Eurofutures anlitats. Kontorsstyrelsen har fastställt följande direktiv för uppdraget. 1. Utredaren ska utifrån frågeställningen Hur ska Central Sweden Bryssel på bästa sätt stödja det internationella prioriterade arbetet inom finansiärerna och i övrigt inom de tre länen? lägga fram ett förslag på framtidsstrategi och styrmetoder för Central Sweden, som direkt kan kopplas till och svara mot finansiärernas olika verksamhetsplaner och utredningsstrategier. Utredaren ska visa hur strategin och styrmetoderna kan genomföras med största möjliga flexibilitet. Den ska också visa hur man vid Brysselkontoret kan tillgodose medlemmarnas önskemål vad gäller arbetet med vissa gemensamma områden och arbetet med vissa länsspecifika områden. 2. Utredaren ska visa vilken effekt arbetet vid kontoret gett från att tidigare arbeta mest med projektrådgivning till att arbeta med kunskapsöverföring. Detta med tanke på alla de besök som görs vid Brysselkontoret. 3. Utredaren ska visa om kontoret är rätt bemannat för att möta det nya flexibla arbetssättet och har personalen rätt kompetens för detta arbete. 4. Utredaren ska också visa på vilket sätt man kan förstärka och förbättra samarbetet mellan Brysselkontoret och hemmaorganisationerna. Regiondirektör Mats Törnquist informerar om resultatet av översynen.

17 36 Regionstyrelsens sammanträden hösten 2008 Ansvarig tjänsteman: Mats Fransson Allmänna utskottets beslut 1. En avstämning görs vid Regionstyrelsens sammanträde Till kansliet uppdras att utforma förslag till sammanträdesplan Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har tidigare fastställt följande sammanträdesplan för hösten 2008: 20 augusti i Söderhamn 24 oktober november Under våren planerades ett visionssammanträde med Regionstyrelsen, men dessvärre var detta inte möjligt att genomföra. Regionstyrelsen bör därför fastställa ett nytt datum för detta sammanträde under hösten Regionfullmäktiges sammanträde under hösten äger rum Presideberedning/Allmänna utskottet sammanträder följande datum: 11 augusti september oktober november 13.15