Fisk i kalkade vatten

Transkript

1 Fisk i kalkade vatten Med fokus på vattendrag Erik Degerman

2 Kort om uppföljning i teorin Vad är normalt? Varför skiljer det mellan lokaler? Försurningseffekter Kalkning

3 Standardiserade metoder (Handledning för miljöövervakning) Lokalbeskrivning Elfiske Sjöprovfiske Datavärdar SERS (Svenskt ElfiskeRegiSter) NORS (NatiOnellt Register över Sjöprovfisken)

4 Fokus på elfiske och vattendrag -den avfiskade lokalen bör vara minst 20 m, och helst 50 m, strandlängd. -rekommenderad avfiskad areal är m 2 för att fånga alla arter. -fisket bör bedrivas vid vattentemperaturer över 10 o C och under 20 o C. -fiska mitten av juli mitten av september. -samma provtagningsdatum, ±5 dagar, bör tillämpas vid återbesök påföljande år. -alla individer skall artbestämmas och mätas. -man ska använda de lokalkoordinater som datavärden har om det är en lokal som återbesöks. -ett stort antal omgivningsvariabler måste mätas och rapporteras. Och fiska vid samma vattenstånd (ej högvatten) om det går.

5 Täthet av laxungar i Halländska vattendrag (alla data i SERS; ).och ändå får vi frågan varje år varför det är så lite 0+ lax på vissa lokaler som de fiskade i november..

6 Ni måste beräkna populationstäthet baserat på: Fångsteffektivitet andel av populationen som fångas vid ett utfiske. p1= andel som fångas vid första fisket, t ex 0,50 Datavärden beräknar detta om flera utfisken görs. Vid ett utfiske (kvalitativt) så används fixa p-värden (kolla Beräkningshjälp på Elfiskeprotokollet).

7 Tänk på vid bedömning av artantal: Avfiskad area spelar roll!

8 I mindre vatten brukar de flesta arter som går att fånga med elfiskemetodiken vid aktuell årstid ha fångats efter 5 år.

9 Årlig utvärdering (varje vatten/lokal adaptiv cykel) Blev provtagningen korrekt? Avvek resultatet från förväntat? Behöver vi anpassa åtgärden (kalkningen)? Samlad utvärdering (alla vatten anpassning av uppföljning och kunskapsuppbyggnad) Vilka lokaler samvarierar? Vilka lokaler ger osäkra data? Påverkar högvatten, datum, metodval, utförare. Får vi förväntade effekter, var och när? Kan vi förklara skillnader i effekt?

10 Varför inte läsa:

11 Vad är normalt? Eller vad ska vi sträva efter?

12 Nådde vi målet / Var det normalt? Egna mål Ex: Årlig reproduktion av öring, täthet >5 / 100 m 2 Jämförelsevärden Referensvärden Ex: Som 75%-percentilen i liknande vatten Ex: Som medianen i opåverkade vatten Ex: Som i nationell miljöövervakning Ekologisk status Ex: God ekologisk status

13 Jämförvärden Inte vad som är opåverkat utan vad som är genomsnittet i SERS. Värden att jämföra med. Elfiskedata (tätheter) är sällan normalfördelade. Därför redovisas percentiler. Percentil Täthet (Antal/100 m2) 1% 0,4 5% 1,2 10% 2,4 25% 7,2 50% 21,9 =Median 75% 59,3 90% 118,8 95% 166,5 99% 304,4

14 Vi använder följande språkbruk; Värden under 1%-percentilen Värden under 5%-percentilen =Extremt låga =Mycket låga Värden mellan 5- och 25%-percentilen =Låga Värden inom 25%- till 75%-percentilen =Normala Värden mellan 75%- och 95%-perc. =Höga Värden över 95%-percentilen Värden över 99%-percentilen =Mycket höga =Extremt höga

15 INDELNINGSGRUNDER Laxvattendrag Norrlandsälvar Avrinningsområdesklass Väst- och sydkust <10 km 2 2 m breda vattendrag, Vänern <100 km 2 5 m breda vattendrag, Havsöringvattendrag <1000 km 2 15 m breda vattendrag, Bottenviken < km 2 75 m breda vattendrag Bottenhavet > km m breda vattendrag. Stockholm-Blekinge Skåne Västkusten Insjööringvattendrag Södra Sverige Norra Sverige nedom fjällområdet Norra Sverige fjällområdet Strömöringvattendrag Södra Sverige Norra Sverige nedom fjällområdet Norra Sverige fjällområdet

16 Exempel från västkusten - laxvattendrag Om du får 35 öring 0+ per 100 m 2 i ett vattendrag som är <100 km 2 (mindre än 5 meter brett), hur är då denna täthet? Värden mellan 5- och 25%-percentilen Värden inom 25%- till 75%-percentilen Värden mellan 75%- och 95%-perc. =Låga =Normala =Höga

17 Ekologisk status Ekologisk status fisk är en indikatorgrupp för att bedöma vattnets status. EU:s Ramdirektiv för vatten (Water framework directive). FIX, HÖL, EFI, EFI+, VIX (Ulrika Beier m fl 2007) 1) Först beräknas hur lokalens fiskfauna skulle sett ut vid ett opåverkat tillstånd (referenslokaler). 2) Sedan jämförs den funna fiskfaunan med detta. 3) Ju större avvikelse, desto sannolikare att lokalen inte har hög/god status.

18 För att karakterisera elfiskelokalen används: 1. -Avrinningsområdets storlek (i fem klasser) 2. -Andel sjö i avrinningsområdet uppströms (fyra klasser) 3. -Kortaste sträcka till upp- eller nedströms sjö 4. -Altitud (höjd över havet) 5. -Lokalens lutning (bedömd från karta) 6. -Årsmedeltemperatur (luft) 7. -Medeltemperatur i juli (luft) 8. -Vattendragets bredd 9. -Avfiskad yta 10.-Typ av öringpopulation (strömlevande, vandrande) Utförare resp Datavärd

19 Sex stycken indikatorer (metrics): 1. täthet av lax och öring, 2. andel laxfiskarter med reproduktion, 3. andel toleranta arter, 4. andel intoleranta arter, 5. andel litofila (hårdbottenlevande) arter, 6. andel toleranta individer. Toleranta arter: abborre, benlöja, björkna, braxen, gräskarp, karp, mört, ruda, spiggar, sutare, ål

20 Inga sådana här bedömningsgrunder visar 100% rätt. I bästa fall brukar man hamna på 70-80% korrekta fall i att skilja mellan hög/god status från sämre status. Just VIX har vid tester haft 73% rätt. Det innebär grovt att en lokal av fyra klassas fel när man skall skilja hög/god status från sämre status. Speciella problem; ål -västkusten, spigg - ostkusten, fjällen >800 m.ö.h.) Ett index för allt??? Svårt, men enkelt administrativt.

21 Varför inte läsa:

22 Varför skiljer det mellan lokaler?

23 Omgivningsfaktorer Elfiskelokal/Makrohabitat Varför uppkommer detta mönster? Medelvärde och 95% Konfidensintervall

24 Varför uppkommer detta mönster? Medelvärde och 95% Konfidensintervall

25 Varför uppkommer detta mönster? Vad blir konsekvenserna för öring??? Oberoende variabel Linjär regression har använts, r 2 =0,632, dvs 63,2% av variationen är förklarad.

26 Död ved en viktig habitatkomponent Brown trout abundance (ind./100 m 2 ; log-transf.) No LWD With LWD Stream width (m)

27 Död ved i vatten har ökat (stormarna 2002, 2005 (Gudrun), 2007 (Per)), men är långt under de nivåer man finner i urskogsområden. Data Svenskt Elfiskeregister; SERS

28 Förekomst (%) bäcknejonöga >16 Död ved / 100 m2

29 Vattenhastighet och -flöde Näringsrikedom Temperatur Fisksamhällen Vattenlandskapet

30 Vill ni förstå varför ni har den fiskfauna ni har, och förstå vilken fiskfauna det borde vara, måste man registrera omgivningsvariablerna och mäta vattenkemi! Och inse att fiskfaunan naturligt varierar, ett elfiske är bara ett stickprov, medan ett sjöprovfiske ger en mer rättvisande bild. Om man bara tar ett stickprov, vill det f_n till att man gör rätt!

31 Försurningseffekter

32 Försurning Ägget (romkornet) kan buffra mot yttervatten. Laxrom klarar ca 0.5 ph-enheter, öringrom ca 1 ph-enhet. Därefter är det kört.. Äggskalet löses upp av chorionase vid kläckning. Detta enzym inaktiveras vid lågt ph. Ynglet kommer inte ut, eller skadas.

33 Försurning Löslighet (förekomst) av aluminium-former Al3+ Al(OH) Dödens zon; ph 5-6 Al(OH) ph

34 Försurning H+ H+ NH4+ Ca2+ En lamell i en fiskgäle i surt vatten H+ Al3+ H+ det är svårt att bli av med restprodukter (metaboliter) metaller tränger in om inte kalcium blockerar Al3+

35 Försurning Långvarig stress gör att slem och metaller förstör gälarnas lameller. Fisken kompenserar med att få större kloridceller (pumpceller), men detta är mycket energikrävande

36 Försurning Andel (%) utslagna bestånd Andelen (%) försurade sjöar som hade utslagna bestånd av olika arter enligt provfisken. Totalt 87 sjöar från Blekinge till Västerbotten ingår (Bergquist 1991).

37 Försurning En arts känslighet styrs fysiologiskt av: Romkornets buffringskapacitet (öring > lax) Förmåga till saltbalansreglering (bäckröding > öring) Kalciumbehov (kräftor > fisk) Men också av beteende och habitat: Vissa arter undviker aktivt surt vatten (elritsa). Vissa arter leker alltid där grundvatten strömmar upp (bäckröding). Vissa arter leker eller kläcks inte under surstötsäsongen (simpor, braxen, harr). Arter i små vattendrag (öring, elritsa) är mer utsatta än andra.

38 NEJ! Det finns inga försurnings- tåliga stammar! I alla fall inte i sådan omfattning att det har praktiskt betydelse!!

39 NEJ! Det finns inga försurnings- tåliga stammar! I alla fall inte i sådan omfattning att det har praktiskt betydelse!!

40 Kalkning

41 Rödvattnet, Bohuslän Gravt försurat före kalkning Populationen ökade 160 gånger Längdfördelningen blev normal 15 & 18 år

42 Faunan normaliserades ej Studier inom IKEU visar att obalans efter försurning kan kvarstå år efter kalkning! Kalkning är ett långsiktigt åtagande. Stora Härsjön, Västra Götaland Andel mört (%) Kalkning startar

43 Andel (%) under 10 cm Andelen av mörtar i den försurningspåverkade Rotehogstjärn (norra Bohuslän, Tanums kommun) som var under 10 cm enligt resultatet från provfisken med så kallade översiktsnät. Den streckade röda linjen visar hur det ser ut vid nätprovfisken i liknande sjöar som inte är försurade. Sjön är 16 hektar och har ett maxdjup på 9 m

44 Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten Resultat från 30 år av elfisken i kalkade vattendrag

45 669 vattendrag över hela Sverige har använts. Totalt ingick 1029 elfiskelokaler från kalkade vatten 195 lokaler från okalkade referensvattendrag. Vattenkemi från 300 kalkade referenser.

46 Få referenser med riktigt långa tidsserier Få data före kalkning Annars ofta bra biologisk uppföljning Väldigt bra med kalkdatabasen Svårare att få ihop vattenkemi

47 Andel med lågt ph Låga ph har successivt försvunnit från kalkade vattendrag 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% År efter kalkstart ph<6 ph<5,6 Log. (ph<6) Log. (ph<5,6) y = -0,057ln(x) + 0,2072 R² = 0,9554 y = -0,027ln(x) + 0,0944 R² = 0,9288

48

49

50

51 STENSIMPA och lägsta uppmätta ph (minst fyra prov per år)

52 ELRITSA och lägsta uppmätta ph

53 ÖRING Bara lokaler som kalkats minst 9 år, och med minst fyra vattenprov/år.

54 Summan av allt EKOLOGISK STATUS

55 Sammanfattning Långsiktighet i kalkning och monitoring. Det handlar inte om år utan dekader! Inga faktiska negativa effekter belagda, men övervakningen måste fortsätta! Kalkning är en nödvändig naturvårdsinsats i avvaktan på minskade utsläpp och markens återhämtning! Verksamheten kan alltid bli bättre! ph-målen bör ses över, vi kalkar för biologisk mångfald/ekologisk status!!