SAMMANFATTNING Syftet frågeställningen Analys och slutsats:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFATTNING Syftet frågeställningen Analys och slutsats:"

Transkript

1 SAMMANFATTNING Med tanke på att många andra länder, och speciellt våra nordiska grannländer, har infört olika former av läsk och sockerskatt så undersöks i uppsatsen varför Sverige inte har infört motsvarande skatt. I denna uppsats fokuseras på argumenten som förekommer för och emot en sockerskatt. Syftet med uppsatsen är att analysera argumenten som finns i Sverige för respektive emot en sockerskatt och försöka svara på frågan varför Sverige inte har någon sockerskatt.som hjälp att uppfylla syftet används frågeställningen: Vilka är de tyngsta argumenten som talar för respektive emot en sockerskatt? Analys och slutsats: Staten själv anger hälsoskälen som det främsta argumentet för att införa en sockerskatt, men det framgår av argumenten att det är svårt att skilja på om staten främst behöver få in pengar och anger att det är för folkhälsans skull för att det låter bättre. Då underförstås att för stor konsumtion av socker är skadligt för hälsan. Det leder i sin tur till fetma vilket orsakar sjukdomar som framförallt diabetes, och andra problem som sociala och då kanske främst berör barn. Vården för de relaterade sjukdomarna och även den förebyggande vården i form av information och utbildning, kostar pengar. Det kostar även pengar att sänka priser på nyttig mat som exempelvis frukt och grönt som ges som förslag. Som motargument anges från flera håll att en sådan skatt skulle drabba orättvist. Dels skulle den drabba dem som har sämst ekonomi redan, som barnfamiljer och redan fattiga. Med tanke på att denna argumentation förekommit till och från under en tid, men inget allvarligt försök att införa en sockerskatt har gjorts i Sverige, och vi nu har kunnat följa utvecklingen i Danmark där sockerskatteutvidgningen dragits tillbaka, och dessutom att flera källor pekar på att den negativa utvecklingen avstannat, som en följd av ökad information, utbildning och uppmärksamhet så tyder det på att Sverige kommer att fortsätta med att hålla sig till linjen med information och upplysning och undvika att införa en sockerskatt. 1

2 Linköpings universitet En studie om synen på sockerskatt i Sverige B-Uppsats, Statsvetenskap 2 Av Anneli Rainer 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund och problemdiskussion Syfte Frågeställning METOD Forskningsstrategi Kvalitativ metod Hermeneutik och tolkning Forskningsdesign Forskningsdesign Olika utfalls-design Praktiskt tillvägagångssätt Val av referensram Avgränsningar Disposition Analysmetod Studiens kvalitet Reliabilitet Validitet Generaliserbarhet Källkritik TEORI Mills frihetsprincip Lagar och lagstiftning EMPIRI Personer och argument som talar för en sockerskatt i Sverige Personer och argument som talar emot en sockerskatt i Sverige Finns det planer i Sverige på att införa en sockerskatt? Priskänslighet ANALYS

4 5.1 Argumentationsanalys en beskrivning En beskrivning av argumenten Argumenten sorterade och värderade efter innehåll Slutsats Egna reflexioner KÄLLFÖRTECKNING:

5 1 INLEDNING Uppsatsen och detta kapitel inleds med att beskriva hur bakgrunden till uppsatsen ser ut och hur intresset väcktes för att studera ämnet. Exempel ges på hur aktuell debatten är och var liknande debatter förekommer. Detta leder fram till en presentation av syftet med uppsatsen och den frågeställning som används som hjälp att besvara syftet. 1.1 Bakgrund och problemdiskussion I dagarna 1 har Mexico infört en skatt på läsk och en av de hårdaste sockerskatterna. Avsikten är att göra något åt de låga priserna på exempelvis Coca-cola, eftersom det är billigare att köpa en Cola än vatten. Där har fetma blivit ett galopperande problem och den stora läskkonsumtionen anses vara en bidragande faktor. Speciellt är att skatten är öronmärkt så att pengarna som kommer in från skatten ska användas till förebyggande åtgärder. Många menar att det är ett sätt för staten att få in pengar amerikanska delstater har genomfört en läskskatt ( Studio ett Norge har haft en sockerskatt sedan 1980-talet. Där höjde man i år skatten på läsk med 7,5 %, vilket motsvarar ungefär en krona på en 1,5 liters läsk, men än är det för tidigt att säga vad effekten har blivit ( Studio ett Danmark började med en fettskatt. Sen skulle sockerskatten komma i bruk i januari i år men beslutet togs tillbaka. Det blev mycket upprörda känslor i landet. Det skulle hota gränshandeln med Tyskland trodde man, då tyskarna inte skulle komma in och handla så mycket i Danmark. Debatten blev mycket stark där om hur detta skulle påverka jobben. Många menade att det skulle hota jobben. Dessutom skulle det medföra stora administrativa kostnader. Politikerna lät sig påverkas av debatten och bestämde sig för att lyssna till folket. De kom fram till att skatten skulle hota de danska jobben mer än de kunde leva med. Argument som lyfts fram för en sockerskatt är i första hand att minska socker och fettkonsumtionen och äta mindre fet och sockerhaltig mat. Det är samma argument i alla de nordiska länderna. Sen vill länderna förstås också få in pengar till statskassan, konstaterar Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist ( Studio ett 1 Under slutet av november, början av december Källa: Svt2 Aktuellt ( ) 2 Svt2 Aktuellt ( ) 5

6 Finland har bestämt att höja sin skatt på godis och införa en särskild skatt på läsk. Skatten infördes 2011 som den ser ut nu. Skatten har kritiserats eftersom den gäller produkter som innehåller socker och kakao som godis, glass och saft. Den har kritiserats eftersom den är orättvis och slår snett. Vissa produkter som kex och puddingar har undantagits även att de innehåller mycket socker. Det har lett till att det finns mycket godisliknande produkter i kexhyllorna. Enligt Jenny Sanner Roosqvist har man inte i Finland sett någon skillnad i förbrukningen men däremot får ju staten in pengar. I Finland anges att det är av hälsoskäl och för att minska konsumtionen av ohälsosamma produkter som skatten har införts ( Studio ett Där har försäljningen av godis, glass och läsk minskat med 5-10 % finns det undersökningar som visar. Detta till skillnad från vad Jenny Sanner beskriver. Det säger Andre Persson, journalist och författare, i en debatt i TV 4 s Kvällsöppet ( Kvällsöppet Ändå är det förstås också för att få in pengar eftersom finska staten behöver få in pengar. Där har man valt att sänka andra skatter. Medborgarna kan då välja om de vill betala skatten eftersom det är en punktskatt. Skatten är inte så populär då många anser att höjningen och införandet av läskskatten speciellt är ett slag mot barnfamiljer, eftersom dessa kommer att fortsätta att köpa läsk o godis till barnen på helgerna ( Studio ett Sverige har ingen sockerskatt eller skatt på läsk. Och Sverige är världens mest godisätande land 3 och här har godis blivit mycket billigare de senaste åren ( Studio ett Med tanke på att många andra länder, och speciellt våra nordiska grannländer, har infört olika former av läsk och sockerskatt så uppstår en undran över varför Sverige inte har infört motsvarande skatt. I denna uppsats kommer jag att fokusera på argumenten som förekommer för och emot en sockerskatt. 1.2 Syfte Avsikten med uppsatsen är att analysera argumenten som finns i Sverige för respektive emot en sockerskatt och försöka svara på frågan varför Sverige inte har någon sockerskatt. 1.3 Frågeställning Som hjälp att uppfylla syftet används följande frågeställning: Vilka är de tyngsta argumenten som talar för respektive emot en sockerskatt? 3 Familjen Medelsvensson konsumerar 1,2 kg godis per vecka enligt Statistisk årsbok

7 2 METOD Metodkapitlet inleds med att redogöra för den kvalitativa metod som använts i studien och varför den valts. Efter att belysa hermeneutiken och tolkningen beskrivs uppsatsens design. Det praktiska tillvägagångssättet i arbetet med uppsatsen presenteras genom att beskriva den valda referensramen, de avgränsningar som gjorts, uppsatsens disposition och slutligen den analysmodell som används. 2.1 Forskningsstrategi Kvalitativ metod Den huvudsakliga skillnaden mellan kvalitativ forskning och kvantitativ forskning är att kvalitativ forskning brukar vara mer inriktad på ord än på siffror. I den kvalitativa metoden använder forskaren en kunskapsteoretisk ståndpunkt vilken innebär att vikten ligger på förståelse av den sociala verkligheten som beror av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet (Bryman & Bell, 2005). Exempel på detta är de argument som används i uppsatsen där en läkare, eller journalist tolkar sin verklighet och argumenterar utifrån den. Deras exempel och argument inspireras därifrån. En läkare som arbetar med överviktiga barn präglas av detta och argumenten färgas av känslor och fakta speciellt utifrån hur situationen för dessa barn ser ut. Kvalitativ textanalys innebär att för att forskaren ska nå förståelse måste texten läsas flera gånger, såväl snabbt och översiktligt som långsamt och fundersamt. Ett viktigt skäl för att använda denna metod istället för den kvantitativa innehållsanalysen är att helheten i texten, antas vara något annat än summan av delarna. Ett liknande skäl är att det eftersökta innehållet i texten ligger dolt under ytan och endast kan tas fram genom intensiv läsning av texten (Eliasson, 2012). I denna uppsats används genomgående kvalitativ metod. Detta eftersom syftet med studien mer är inriktat på att tolka ord och texter än siffror Hermeneutik och tolkning Att läsa en text innebär mer eller mindre att också tolka den. En tolkning förutsätter att vi reflekterar över hur vi läser och behandlar våra källor. Hermeneutik avser en övergripande föreställning om vad tolkning och förståelse innebär och är en reflektion över hur vi läser och tolkar (Viksten, 2005). Tolkningen ska alltid bedömas utifrån de kvalitetsregler som kan ställas på den kvalitativa metoden som tillämpas. Detta för att den kvalitativa metoden ska kunna kallas vetenskaplig (Gustavsson, 2007). En av hermeneutikens bestående bidrag till vetenskapsteorin är betoningen av att ingen tolkning kan ske helt förutsättningslöst. Vi 7

8 använder oss av vår tidigare förförståelse och kunskap på området för att förstå en sak, annars är det omöjligt för oss att förstå (Viksten, 2005). Speciellt de avsnitt i uppsatsen där Mills liberalism tillämpas bygger dels på författaren Wolff, 2006 tolkning av Mills bok On Liberty som uppsatsförfattaren i sin tur har översatt och tolkat och tillämpat på ämnet för uppsatsen. Avsikten har ändå varit att tolka texten på det sätt som författaren avsett. Detsamma gäller vid tolkningen av innehållet i argumenten som framförs och den avsikt de eventuellt har att försöka påverka oss. 2.2 Forskningsdesign Forskningsdesign Att välja en forskningsdesign handlar mycket om att välja analysenheter. Den forskningsfråga som ställs i undersökningen avgör om undersökningen har ambitionen att förklara respektive beskriva. Om det är en förklarande undersökning är det skillnad om det är en teoriprövande och teorikonsumerande undersökning som avser att pröva om förklaringsfaktorer som har valts ut i början av undersökningen håller, eller om undersökningen är teoriutvecklande då avsikten är att utveckla nya förklaringar (Esaiasson, 2012). I denna uppsats är avsikten att ange en förklaring på en fråga och svara på varför Sverige inte har någon sockerskatt. Därmed används en teorikonsumerande design. Frågan styr insamlingen av empiriskt material och teori som hjälper till att svara på frågan Olika utfalls-design I metoden mest lika-design finns problem med bristen av variation i de inblandade beroende och oberoende variablerna. Mill argumenterade därför för att, olika utfalls-designen, anses vara mer tillförlitlig. Den innebär att man även ska undersöka jämförbara fall där fenomenet inte har inträffat. I uppsatsen används inslag av denna design eftersom Sverige som inte har någon sockerskatt, jämförs med övriga nordiska länder som har det. Dessutom används Danmark på två sätt i situationen eftersom de så sent som i år tog tillbaka ett beslut om att utöka den sockerskatt de har. 8

9 2.3 Praktiskt tillvägagångssätt Val av referensram I denna studie används dagstidningar, facklitteratur, tv-dokumentärer och offentliga dokument i form av lagtexter och regerings och riksdagsbeslut, för att söka den information som behövs och hitta argumenten som talar för och emot införandet av en sockerskatt i Sverige Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att fokusera på argumenten som framförs i debatten i Sverige. Ingen närmare fördjupning görs i alla de argument som framförs, dels av utrymmesskäl och för att begränsa studieomfattningen. Många av argumenten hade gått att studera närmare och jämföra mot statistik och olika undersökningar. Inte heller bakgrunden till de nordiska ländernas val att införa en sockerskatt har studerats närmare Disposition Kapitel 1: Uppsatsen och det första kapitlet inleds med att beskriva hur bakgrunden till uppsatsen ser ut och hur intresset väcktes för att studera ämnet. Uppsatsens syfte och frågeställning presenteras därefter. Kapitel 2: Nästa kapitel är ett Metodkapitel och inleds med att redogöra för den kvalitativa metod som använts i studien och varför den valts. Uppsatsens design och det praktiska tillvägagångssättet i arbetet med uppsatsen presenteras genom att beskriva den valda referensramen, de avgränsningar som gjorts, uppsatsens disposition och slutligen den analysmodell som används. Kapitel 3: I det tredje kapitlet presenteras det teoretiska perspektiv som valts att tillämpas i analysen av argumenten för och emot en sockerskatt. Det är Mills frihetsprincip om används som utgångspunkt och tolkas på det empiriska materialet i uppsatsen. Kapitel 4: I uppsatsens fjärde kapitel beskrivs först den debatt som finns med argument som talar för att en sockerskatt borde införas i Sverige. Därefter följer en redogörelse för de argument som talar emot en sockerskatt. Kapitel 5: I det femte kapitlet, analys, beskrivs först den teori som använts som inspiration till analysens genomförande. De olika typer av argument som förekommer i debatten beskrivs därefter för att sorteras och analysera efter innehåll och en slutsats formuleras. 9

10 2.3.4 Analysmetod Den analysmetod som har valts är inspirerad av kapitlet Argumentationsanalys som beskrivs av författarna Boreus & Bergström (2012) i boken Textens mening och makt. I analyskapitlet jämförs argument för och emot och analyseras med hjälp av en egen anpassad argumentationsanalys, genom att argumenten sorteras upp efter innehåll. Dessutom används Mills frihetsprincip för att tillföra ett nytt perspektiv till analysen av argumenten. Retorik är läran om vältalighet och den ger en helhetssyn på försök att övertyga. Boreus & Bergström (2012) förklarar att Logos, ethos och pathos är tre av dess grundbegrepp. Logos riktar sig till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser. Texter som är argumenterande, med ett dominerande inslag av logos, gör ett sakligt intryck och innehåller få värdeladdade ord och uttryck. Ethos kan definieras som den karaktär eller personlighet som en talare vill tillskriva sig själv för att vinna sina åhörares intresse, välvilja och förtroende Personen använder sin trovärdighet för att tilltala mottagaren. Genom att framstå som ärlig, klok och sympatisk har personen lättare att övertyga andra än om det vore tvärtom. Att försöka väcka starka känslor hos sina åhörare är ett annat sätt för en talare att utnyttja för att övertyga. I en sådan text förekommer många värdeord och den framstår som känsloladdad. Den är pathospräglad. Boreus & Bergström beskriver att det som idag kallas argumentationsanalys främst rör logos. Syftet med en argumentationsanalys kan ha minst tre syften. Det första är deskriptivt vilket innebär att rekonstruera argumentationen från sammanhang där argumentation förekommer. Att bedöma i vilken utsträckning argumentationer når upp till vissa normer är det andra syftet som en argumentationsanalys kan ha. Då ställs normer för argumentationen upp. Det tredje syftet som en argumentationsanalys ofta har är att avgöra en argumentations beviskraft, vilket innebär i vilken omfattning de anförda argumenten stärker eller undergräver en bestämd ståndpunkt. Då är det nödvändigt att först ha genomfört den deskriptiva analysen (Boreus & Bergström. s ). En argumentation består av en tes och ett eller flera argument. Ibland är avsikten att stödja eller undergräva tesen och ibland något annat argument. En argumentation i en text kan struktureras upp genom att bestämma vilka argument som är direkt för eller emot tesen och vilka som är argument för eller emot något annat argument (Boreus & Bergström. s ). I argumentationen i denna uppsats är tesen utifrån detta resonemang att Sverige borde ha en sockerskatt alternativt Sverige borde inte införa en sockerskatt. 10

11 För att värdera en argumentations beviskraft och avgöra om beviskraften i argumentationen är intellektuellt övertygande ägnar man sig åt logos. I värderingen ingår tre moment. Först värderar man argumentens hållbarhet och relevans. Om ett argument är hållbart hör ihop med om det är trovärdigt. Precis som man ifrågasätter vilken uppgift som helst söker man vid faktuella påståenden efter belägg De normativa argumenten bedöms på andra sätt om de är rimliga. Ett exempel är att kontrollera om argumenten stämmer överens med egna och andras moraliska intuitioner. Slutligen görs en sammanvägning av beviskraften hos varje argument för sig och av alla argument tillsammans (Boreus & Bergström. s ). En hållbarhets och relevansbedömning görs i analysdelen i den del där argumenten sorteras efter innehåll, sist i varje stycke. Därefter sammanvägs beviskraften av alla argument för att leda fram till en slutsats som uppfyller uppsatsens syfte och nås med hjälp av att besvara frågeställningen som ställs upp i inledningskapitlet. 2.4 Studiens kvalitet Reliabilitet Med reliabilitet avses graden av tillförlitlighet i mätinstrumenten och innebär i vilken utsträckning samma värde fås om studien upprepas. Detta är ett mått som inte är helt relevant för kvalitativa metoder (Gustavsson, 2007). Det går däremot att diskutera begreppet. Förutsatt att samma material och källor används i en upprepad studie är det troligt att resultatet skulle bli detsamma som i denna om samma analysmetod används. Om däremot andra källor, texter och dokument väljs ut så kan detaljerna i resultatet komma att skifta, beroende av hur urval av texter och tolkning görs. De slutsatser som dras av analysresultatet skulle kunna skifta med en annan uttolkare eftersom detta är en i högsta grad subjektiv tolkning, även att avsikten har varit att vara så objektiv och korrekt som möjligt Validitet Begreppet validitet brukar beskrivas på något av följande sätt: 1) överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator; 2) frånvaro av systematiska fel; och 3) att vi mäter det vi påstår att vi mäter. Ofta används dessa definitioner synonymt. Författaren anser att de första två definitionerna kan kallas begreppsvaliditet och det tredje är resultatvaliditet. Så snart vi har utformat våra operationella mätverktyg och bestämt våra teoretiska begrepp kan begreppsvaliditeten börja diskuteras. Resultatvaliditeten går först att utvärdera när empirin är insamlad och analyserad (Esaiasson, 2012). Som togs upp om reliabilitet är de slutsatser som dras av analysresultatet högst subjektiva och därför är det svårt att påstå att de 11

12 är de enda rätta slutsatserna. Däremot förekommer liknande argument i flera sammanhang av trovärdiga personer så det blir en form av dubbelkontroll och därför går det ändå att påstå att resultatet av argumenten svarar på ett tillfredsställande och trovärdigt sätt mot syftet i undersökningen Generaliserbarhet Fallstudier kan inte generaliseras till en större population i bemärkelsen hur många, hur mycket och hur ofta då det kräver statistisk generalisering (Gustavsson, 2007). Denna studie avser inte att generalisera till andra länder än till just Sverige som frågan om sockerskatt gäller. Däremot kan studien sannolikt ge en fingervisning om hur situationen i andra länder i motsvarande kontext kan se Källkritik Det finns fyra klassiska källkritiska regler som har sitt ursprung i historieforskningen. Med hjälp av dessa går det att bedöma sanningshalten i olika påståenden. Esaiasson betecknar dem som äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Att ett källmaterial är äkta är ett grundläggande krav. Kravet på oberoende innefattar huvudregeln att primärkällor är mer trovärdiga än sekundärkällor. Dessutom ska en trovärdig berättelse komma från en oberoende berättare. Ett tredje krav på oberoende är att det ska finnas möjlighet att bekräfta berättelser. Berättelser som är samtida är mer trovärdiga. Människor har en stark tendens att glömma och efterrationalisera. Tendenskriteriet gäller främst berättaren och det hjälper oss att systematiskt fundera över i vilken miljö eller under vilka omständigheter en berättelse har blivit till. Den som berättar kan ha ett intresse av att vissa förhållanden omtalas och andra inte. Denne kan vara partisk. Genom att bedöma berättarens tendens kan sanningshalten i berättelsen bedömas (Esaiasson, 2012). De sekundära källor som använts som dokument i form av lagtexter och underlag för regerings och riksdagsbeslut som används kan anses mycket trovärdiga och speciellt äkta. Även den kurslitteratur från metod som använts. Däremot den argumentation som redovisas från exempelvis dagstidningar och tv program måste bedömas utifrån varje källa då det kan finnas skäl att tro att vissa argument lyfts ur sitt sammanhang eller använts för att påverka en opinion. De argument som förs fram nämns ofta av flera personer i liknande utformning. På det sättet går det att bekräfta argumenten. Förstås är de som för fram argumenten färgade av sin position som exempelvis läkare, samtidigt som det också tillför trovärdighet och kunskap. 12

13 3 TEORI Här presenteras det teoretiska perspektiv som valts att tillämpas i analysen av argumenten för och emot en sockerskatt. Det är Mills frihetsprincip som används som utgångspunkt och tolkas på det empiriska materialet i uppsatsen. Några centrala tankar som Mill själv skriver om denna princip beskrivs vidare. Efter det följer ett avsnitt om lagar och lagstiftning. 3.1 Mills frihetsprincip The only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others. His own good, either physical or moral, is not a sufficient warrant. (Wolff, J. s ) John Stuart Mill är en av den politiska teorins klassiker och står för ett liberalt synsätt på makt. En liberal tänkare som John Stuart Mill utgår från att alla individer är fria att handla som de själva vill. Det uppstår ett maktförhållande då den enes handingar medför att den andres frihet väsentligt hindras. Endast då är ett tvångsingripande motiverat från statens sida för att neutralisera den hindrande handlingen och återupprätta det ursprungliga tillståndet av frihet (Beckman, Ludvig. et. al. 2009). Även om demokratin är det bästa systemet vi kan tänka oss, botar den inte allt, och det är naivt att tro att den utesluter orättvisor. Mill föreslår att det finns en inbyggd fara i demokratin, majoritetens tyranni. Att folket stiftar lagarna utesluter inte möjligheten att majoriteten släpper igenom lagar som förtrycker minoriteten, eller på annat sätt är orättvisa mot minoriteten. Det medför att minoriteten på något sätt måste skyddas. Mills sätt att lösa detta problem är att föreslå att den representativa demokratins makt strängt måste begränsas. Hans arbete On Liberty handlar just om frågan om the nature and limits of the power which can be legitimately exercised by society over the individual (Wolff, J. s ). Mill menar att det finns gränser för den statliga interventionen och det finns också gränser för hur folkopinionen på ett riktigt sätt används för att forma uppfattningar och beteende. Individen ska förbehållas betydande makt anser han. Frågan är också om och när staten har rätt att interferera i människors liv och frihet. Mills frihetsprincip förkunnar att en persons handlingsfrihet rättfärdigt får begränsas endast om den hotar att skada en annan (Wolff, J. s ). Han skriver själv i sin självbiografi, att principen är utgångspunkten för boken On Liberty som kom ut 1858, och att principen går ut på att skydda sig själv är det enda syfte för vilket någon har rätt att, individuellt eller kollektivt, inkräkta på handlingsfriheten för någon annan. Att förhindra att andra skadas, är det enda motiv enligt vilket makt legitimt kan utövas över en medlem av ett civiliserat 13

14 samfund, mot hans vilja (Fredriksson, G 1994). Troligtvis har dock inget samhälle någonsin levt upp till principen som Mill avsåg att den skulle förstås (Wolff, J. 2006). Även att samhället inte grundas på ett kontrakt och fastän inget bra syfte uppfylls genom att uppfinna ett kontrakt som från det föreskriver härledning av social förpliktelse så är var och en som mottar samhällets beskydd skyldig att ge tillbaka för den tjänsten, menar Mill. Det faktum att leva i ett samhälle gör det nödvändigt att var och en förbinds att upprätthålla en viss nivå på sitt uppträdande mot de övriga (Mill, John, Stuart. s ). 3.2 Lagar och lagstiftning Det är vanligt att med moral i betydelsen etik syfta på en genomtänkt värdegrund, som utgör en ledstjärna för enskilda individers handlande (Agell & Malmström. s ). Det är önskvärt att rättsreglerna uttrycker sådana värderingar som kan delas av majoriteten av människor i samhället. Medborgarna i en demokrati bör normalt sett känna sig skyldiga att följa lagen, även om det inte är så. Rättsliga förändringar blir till genom lagstiftning och även till viss del genom utvecklingen av domstolspraxis (Agell & Malmström. s ). Det finns regler för hur lagar stiftas och dessa är vanligtvis noggrant fastslagna. Statsförfattningarna garanterar ofta medborgarna vissa grundläggande fri- och rättigheter för att befrämja rättsäkerheten. Genom vägledning från historisk erfarenhet har oberoende domstolar i princip anförtrotts lagarnas tillämpning (Agell & Malmström. s ). I vidsträckt betydelse menas med lag en skriven rättsregel som tillkommit i behörig rättsordning. Termen författning används ofta med samma innebörd. En författning som i sin rubrik kallas lag, är numera alltid antagen av riksdagen ensam (förr av konung och riksdag gemensamt). Normalt läggs läggs förslag till en ny lag dock fram av regeringen. I regeringsformen anges i närmare form vad som ska regleras genom lag och det beror på ämnets vikt (Agell & Malmström. s ). För att en lag ska bli till krävs mer eller mindre omfattande förarbeten. Dessa tar vanligen ganska många år för viktigare lagar. Förarbetena börjar ofta med en utredning genom en kommitté. Efter ett tag avlämnar kommittén ett betänkande som ingår i serien Statens offentliga utredningar (SOU). Detta innehåller förslag till lagtext samt s.k. motiv, vilket är en redogörelse för de tankegångar på vilka kommittén grundat sitt förslag. Sen går betänkandet ut på remissbehandling hos myndigheter hos myndigheter och organisationer m.fl. En bearbetning sker sedan på grundval av remissvaren i vederbörande statsdepartement (I justitiedepartementet beträffande centrala lagfrågor). Yttrandet kan sen komma att hämtas in av lagrådet (normalt tre domare från högsta 14

15 domstolen och regeringsrätten). Om det behövs överarbetas förslaget åter en gång i departementet innan nästa steg som är regeringens proposition till riksdagen. Där behandlas propositionen först i utskott och sedan i plenum. Om propositionen bifalles, anmäls detta i en skrivelse till regeringen som kungör lagen. Det går att läsa betänkandet för att studera förarbetena, regeringspropositionen, utskottsutlåtandet och riksdagens protokoll. Till viktigare lagar publiceras utdrag ur förarbetena i Nytt juridiskt arkiv, avd. II, NJA II. Både lagar och deras förarbeten finns numera tillgängliga i olika databaser som kan nås via Internet (Agell & Malmström. s ). 15

16 4 EMPIRI Under denna rubrik beskrivs först den debatt som finns med argument som talar för att en sockerskatt borde införas i Sverige. Därefter följer en redogörelse för de argument som talar emot en sockerskatt. Kapitlet avslutas med att belysa nuläget om det finns aktuella planer i Sverige på att införa en sådan skatt. 4.1 Personer och argument som talar för en sockerskatt i Sverige För: Stefan Rössner är professor emeritus och före detta överläkare på överviktsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han talar för en sockerskatt för barnens skull och han ser på en sockerskatt som en markering och inte ett sätt att få in pengar till statskassan. Rössner vet däremot inte om det skulle fungera. Han anser dock att vi måste göra något för att det svenska folket håller på att äta sig fördärvade. Sverige är världens mest godisätande land och godis har blivit mycket billigare de senaste åren. Han berättar att forskare i Australien som är internationellt ledande har studerat detta. De säger att alla försök att få folk att lägga om vanor genom att utbilda, vädja och tala till deras förnuft har misslyckats. Att använda ett förmyndarbeteende är Rössner den sista att tycka om men han anser att det inte finns så många alternativ eftersom vi inte har lyckats, då vi vet att socker är ett vitt gift som vi inte behöver. Ett argument för en sockerskatt är också de galopperande kostnaderna för diabetes som ökar lavinartat. Det rör sig om miljardbelopp. Han ser en sockerskatt som en desperat sista åtgärd. Rössner berättar att 17 amerikanska delstater har genomfört en läskskatt så det går tekniskt att genomföra ( Studio ett Speciellt är flytande socker i läskedryck en bov i dramat. Det är ingen ersättning för andra kalorier och blir på så vis en energifälla eftersom man äter vanlig mat dessutom. Vissa av de barn Rössner kommer i kontakt med dricker flera liter Cola varje dag En sockerskatt skulle vara en markering i alla fall. Det uttrycker Rössner även i tv programmet Kvällsöppet i en debatt. Han menar att egentligen så behöver vi inget socker, men vanlig mat och även halvfabrikat kommer alltid att innehålla en viss mängd socker ( Kvällsöppet För: Claude Marcus är professor på Karolinska institutet och arbetar med överviktiga barn. Han anser att vi ska ha en sockerskatt i Sverige som i Finland och använda pengarna till att ta bort momsen på frukt och grönt då priserna gått upp de senaste 20 åren medan priserna på socker och läsk har gått ner. För många av de feta barn som han jobbar med är fetman en kris. Han menar att de mår både fysiskt och psykiskt dåligt och har problem socialt. Tonåringar har även svårt att ta råd från andra i alla sammanhang. Däremot anser Claude Marcus att det är fel 16

17 att kalla socker en drog då det är som andra livsmedel som vi kan vänja oss att äta för mycket av, som exempelvis salt. Även löpning kan bli som en drog för vissa fortsätter han. Sockersuget är inte så svårt att bli av med då det räcker att hålla upp i en vecka för att det ska gå över säger han (http://www.svt.se ). För: USA - Sockerkonsumtionen är det hälsomässigt största misslyckandet i människans historia menar en professor i barnmedicin, Robert Lustig, i San Fransisco, USA, i Korrespondenterna tis. 16 juli Han hävdar att socker är en beroendeframkallande drog, ungefär som alkohol. Eftersom sockret finns överallt går det inte att minska eller sluta helt med sin konsumtion. Systemet har skapats av och för mattillverkarna för att få oss att äta mer säger Robert Lustig. Detta gäller i hela världen och inte bara i USA. Han menar därför att staten behöver agera då tillsatt socker är ett så stort hot mot hälsan (http://www.svt.se). 4.2 Personer och argument som talar emot en sockerskatt i Sverige Emot: Paulina Neuding som är chefredaktör för det borgerliga samhällsmagasinet Neo menar att det finns mycket mer som är farligt än socker, och om det istället för en läkare i övervikt fanns en ortoped i studion skulle denne troligtvis föreslå en liftskatt istället för en sockerskatt. Att försöka styra folks beteende och börja med förmynderi är något farligt om vi ger oss in på det anser hon. Ett annat exempel än skidåkning är hästsport. Att blanda in sjukvården och kostnader är också farligt och det skulle öppna för fler områden. Neuding påpekar att skatt på alkohol och tobak är motiverat eftersom det skadar tredje man, däremot finns där problem med smuggling istället ( Studio ett Emot: Finlands livsmedelsförbund ETL anser att sockerskatten förvränger konkurrenssituationen och vill att den avskaffas helt. De har lämnat in ett klagomål till EUkommissionen om finlands beskattning av sötsaker, läskedrycker och glass. Följden blir enligt ETL att produkter som inte sockerbeskattas gynnas. De vill att konkurrenssituationen inom livsmedelssektorn är jämlik och rättvis, vilket gynnar både konsumenter och företagare säger ETL s vd Heikki Juutinen i ett pressmeddelande. Att beskatta mat och dryck med mervärdesskatt är det enda sättet att beskatta mat och drycker jämlikt anser livsmedelsindustrin enligt honom (http://svenska.yle.fi). Emot: Birgitta Rydberg, Landstingsråd i Stockholm uttrycker i Kvällsöppets debatt att hon är av åsikten att det behövs mera konsument märkning istället för en sockerskatt. Det skulle vara svårt att bestämma hur skatten skulle sättas. Skulle den t.ex. gälla bullar, ketchup, kaviar, 17

18 senap och juice som också innehåller mycket socker? Ska man ha punktskatter anser hon att då ska man kunna visa att de faktiskt har en effekt. Det finns inget som tyder på att vi skulle sluta köpa produkterna bara för att de blir lite dyrare. Hur mycket dyrare ska de i så fall bli för att vi ska avstå undrar hon? Vi har fortfarande inte sett att fetma och övervikt har minskat i våra grannländer menar hon. Det beror ju också på hur man hanterar sin livsstil i övrigt. Vi behöver istället jobba mer med stöd till förändrade levnadsvanor. Vi har sett att fyraåringarna inte längre blir fetare berättar hon. Här har förskolor och BVC gjort ett bra arbete. Hela samhället behöver hjälpa till med detta liksom även processindustrin ( Kvällsöppet Emot: Edward Blom, centrum för näringslivshistoria, berättar i Kvällsöppets debatt att socker är ett onaturligt ämne som kommit in i landet på 1700 och 1800 talet. Hellre dör man vid 65 än att vara detaljstyrd av staten kan han tänka. Det handlar lite grand av individens frihet också. Dessutom handlar det om att en skatt bara drabbar de allra fattigaste, anser han. Christina Fleetwood, ordförande i överviktigas riksförbund uttrycker att det snarare blir en straffskatt. Sockersuget är som en drog så man bryr sig inte om att det kostar mer fortsätter hon. Dessutom blir det då mindre pengar över till mat så att man köper sämre mat. Det bidrar också till att går upp i vikt. Istället ska man göra allt man kan för att gå ut och informera ( Kvällsöppet 4.3 Finns det planer i Sverige på att införa en sockerskatt? Regeringen har för närvarande inga förslag på gång att införa en sockerskatt berättar Ulrik Lindgren, i april 2010, och som då var politiskt sakkunnig hos folkhälsominister Maria Larsson. Han menar att det är många fler faktorer än priset som spelar in. Det är inte så att folk köper godis istället för morötter för att godis är så billigt, eller att de köper läsk istället för vatten för att det är så dyrt med vatten. Om man skulle hitta en begåvad skattereform som skulle gynna konsumtionen av frukt och grönt så kanske regeringen skulle välja den vägen istället. Det har de inte gjort hittills fortsätter Lindgren. Han menar att medvetenheten i samhället har ökat. Fortfarande äter vi alldeles för mycket läskeblask och onyttigheter så det är definitivt en folkhälsofara, även att debatten om riskerna med en kraftig viktutveckling har pågått i ett antal år nu. Svenskarna äter nästan 17 kilo godis per person och år och det är dubbelt så mycket som EU:s genomsnittsmedborgare. Vi dricker årligen 90 liter läsk i medeltal ( Inga planer på svensk sockerskatt 2010). 18

19 Folkhälsoinstitutet föreslog 2005 att ekonomiska styrmedel på ohälsosamma livsmedel borde utredas. Sedan dess har förslaget debatterats men något beslut har det inte blivit. Däremot är frågan om sockerskatt aktuell i många andra länder. År 2009 var det på Socialdepartementet inte heller något på gång angående sockerskatten, enligt Ralf Löfstedt som är ämnesråd på Socialdepartementet. Han berättar att det diskuteras emellanåt men det har inte lett till något konkret. Regeringen tvekar om skattesatser är bra att styra hälsosam kost med. Hittills har de valt att istället informera och uppmuntra goda matvanor ( Sockerskatt i ropet men inte i Sverige 2009). 4.4 Priskänslighet I en avhandling i nationalekonomi vid Umeå universitet har Linda Thunström undersökt om svenska konsumenter är priskänsliga när det gäller hälsosam mat. Där kommer hon och forskarkollegan Jonas Nordström fram till att konsumenterna är relativt okänsliga för höjda priser. Som ett exempel beskriver hon att om priset på frukostflingor höjs med 1 procent så minskar försäljningen med bara 0,7 procent. Det innebär att skatterna skulle behöva bli mycket höga på ohälsosamma produkter för att försäljningen ska minska betydligt. Linda berättar vidare att man i ett par delstater i USA och Kanada har gjort en mindre skattehöjning på läsk och godis och snabbmat. Det har inte medfört några effekter på konsumtionen som beror på skattehöjningen. Istället krävs det långsiktiga informationskampanjer för att få människor att köpa mer hälsosamma matvaror. Hon menar att korta reklamkampanjer inte ger några varaktiga effekter ( Låg effekt för sockerskatt 2008). 19

20 5 ANALYS I detta kapitel beskrivs först de olika typer av argument som förekommer i debatten för att därefter sorteras och analysera efter innehåll i följande fyra kategorier: Ekonomiska, Moraliska, Folkhälsomässiga, och Liknande fall. Analysen utförs speciellt med hjälp av Mills frihetsprincip. 5.1 Argumentationsanalys en beskrivning 5.2 En beskrivning av argumenten Huvudargumenten som anges för införandet av en sockerskatt från flera håll som läkare och journalister, både i Sverige och andra länder, är av hälsoskäl och av ekonomiska skäl för att få in pengar till statskassan. Då underförstås att för stor konsumtion av socker är skadligt för hälsan. Det leder i sin tur till fetma vilket orsakar sjukdomar som framförallt diabetes, och andra problem som sociala och då kanske främst berör barn. Vården för de relaterade sjukdomarna och även den förebyggande vården i form av information och utbildning, kostar pengar. Det kostar även pengar att sänka priser på nyttig mat som exempelvis frukt och grönt som ges som förslag av Rössner och andra experter. Staten själv anger hälsoskälen som det främsta argumentet för att införa en sockerskatt, men det framgår av argumenten att det är svårt att skilja på om staten främst behöver få in pengar och anger att det är för folkhälsans skull för att det låter bättre. Som motargument anges från flera håll att en sådan skatt skulle drabba orättvist. Dels skulle den drabba dem som har sämst ekonomi redan, som barnfamiljer och redan fattiga. Detta eftersom de ändå skulle fortsätta med konsumtionen då konsumenter är relativt okänsliga för mindre prishöjningar. Dessutom skulle det enligt ett argument bli ännu mindre pengar över till att köpa bra mat för. Detta kan jämföras med vad Mill säger att även om demokratin är det bästa systemet vi kan tänka oss, botar den inte allt, och det är naivt att tro att den utesluter orättvisor. Han föreslår vidare att det finns en inbyggd fara i demokratin, majoritetens tyranni. Att folket stiftar lagarna utesluter inte möjligheten att majoriteten släpper igenom lagar som förtrycker minoriteten, eller på annat sätt är orättvisa mot minoriteten. Mill menar därför att minoriteten på något sätt måste skyddas. Mills sätt att lösa problemet är att föreslå att den representativa demokratins makt måste begränsas. I detta fall är det dem som har sämst ekonomi som är minoriteten och behöver skyddas. Ett annat orättvisoskäl som används är det om konkurrensen att det blir orättvis för närliggande produkter som hamnar precis utanför att drabbas av en sockerskatt. Dessvärre anges många motsägelsefulla argument i debatten som att det förekommer uppgifter om både oförändrad 20

21 konsumtion och en minskning. Dessutom pekar flera läkare på att skatten borde införas för barnens skull, som ett sätt att markera att för mycket socker är farligt. Samtidigt visar ett motargument i ett annat sammanhang på att det är just barnfamiljerna som drabbas hårdast då de ändå kommer att fortsätta med konsumtionen. Här görs för att förtydliga och göra det lättare att överskåda argumenten en indelning efter innehåll i följande fyra kategorier: Ekonomiska, hälsomässiga, moraliska, och liknande fall. 5.3 Argumenten sorterade och värderade efter innehåll Ekonomiska argument för: För att få in pengar till statskassan pga. snabbt ökande kostnader för framförallt diabetes, och det kostar att arbeta med informerande och förebyggande åtgärder, samt att använda pengarna till att ta bort momsen på frukt och grönt. Ekonomiska argument emot: Dyr administration att införa en ny skatt. Alla dessa argument nämns av ett flertal meriterade och trovärdiga personer i olika sammanhang i debatten om en sockerskatt. Argumenten är också högst relevanta eftersom de är så aktuella och omfattande. Däremot nämns här inga specifika siffror på kostnader. Dessa skulle kunna uppskattas vid en mer omfattande utredning. Hälsomässiga argument för: Den stora konsumtionen är ett hot mot folkhälsan så staten bör agera. Detta argument behandlas också nedan under moraliska argument. Socker är en beroendeframkallande drog. Istället bör pengarna användas till att ta bort momsen på frukt och grönt som anses hälsosamt och till sist för barnens skull och som en markering. Speciellt är flytande socker i läskedryck en bov i dramat. Hälsomässiga argument emot (Egentligen är dessa argument främst riktade mot de argument som anges som hälsomässiga för argument): Socker är ingen beroendeframkallande drog och en skatt medför mindrepengar över till hälsosam mat. Det första argumentet är det många trovärdiga personer som tar upp, hotet mot folkhälsan. Att sen använda pengarna till att sänka priset på frukt och grönt är också ett förslag som många tar upp. Att det är för barnens skull kan sägas knyta till våra känslor då barn väcker starka känslor och behovet att skydda, dvs. ett pathosargument. Däremot förekommer motsägande syn på om socker är beroendeframkallande eller inte. Även läkare visar på olika syn på det. Därför är det svårt att ge detta argument någon större tyngd. Att en skatt medför mindre pengar till hälsosam mat som ofta är dyrare är svårt att styrka men är troligen sant i många fall, speciellt i hushåll med sämre ekonomi. Det ger i alla fall lite vikt till nejsidan i argumentationen. 21

22 Moraliska argument för och emot: Att försöka styra folks beteende och börja med förmynderi är något farligt om vi ger oss in på det som Neuding uttrycker. John Stuart Mill ställer också frågan om och när staten har rätt att interferera i människors liv och frihet. Hans frihetsprincip uttrycker att en persons handlingsfrihet rättfärdigt får begränsas endast om den hotar att skada en annan (Wolff, J. s ). Andra exempel är skidåkning och hästsport som i såfall kan ifrågasättas på grund av kostnader för sjukvård. Att blanda in sjukvården och kostnader är farligt och det skulle öppna för fler områden. Hon påpekar även att skatt på alkohol och tobak är motiverat eftersom det skadar tredje man. Hennes åsikter om alkohol och tobak stämmer överens med det Mill uttrycker i frihetsprincipen, som förkunnar att en persons handlingsfrihet rättfärdigt får begränsas endast om den hotar att skada en annan (Wolff, J. s ). Genom att konsumera mycket socker skadar en person sig själv men inte andra är en skillnad. Hellre dör man vid 65 än att vara detaljstyrd av staten, förekommer i programmet Kvällsöppet, då det handlar lite grand av individens frihet också. Här handlar argumenten om individens frihet. Argumentet att sockerkonsumtionen är ett hot mot folkhälsan så att staten bör agera är även det ett normativt argument om när staten bör lägga sig i och inte. Det liknar Mills resonemang kring temat i On Liberty där han menar att det finns gränser för den statliga interventionen och det finns också gränser för hur folkopinionen på ett riktigt sätt används för att forma uppfattningar och beteende. Mill hävdar att individen ska förbehållas betydande makt. Han ställer också frågan om och när staten har rätt att interferera i människors liv och frihet. I detta fall handlar det om rätten att själv som individ få bestämma och ta ansvar över sin sockerkonsumtion. Om argumenten talar för eller emot beror här på vilken moralisk syn som avses. Då spelar synen på människans frihet kontra statens ansvar in. Den uppfattningen kan vara mycket individuell i ett demokratiskt land som Sverige. Ett annat argument som Christina Fleetwood, ordförande i överviktigas riksförbund uttrycker är att det snarare blir en straffskatt och att istället ska man göra allt för att gå ut och informera. De argument som talar till vår syn på rättvisa och jämlikhet, som nu beskrivs nedan under rubriken liknande fall, skulle kunna sorteras in här också. Uppfattningen om rättvisa bygger även följande argument på, att det skulle vara svårt att bestämma hur skatten skulle sättas. Skulle den t.ex. gälla bullar, ketchup, kaviar, senap och juice som också innehåller mycket socker? Argumenten som anges här är lite svårare att ta ställning till eftersom de talar till människors tycke och moral som kan variera. De kan i alla fall bedömas som rimliga och relevanta. Liknande fall argument för: Våra nordiska grannländer och andra länder har olika former av sockerskatter. De hänvisar till hälsoskäl och att staten behöver få in pengar. Liknande fall 22

23 emot: Danmark som tog tillbaka beslut. Det skulle hota gränshandeln med Tyskland och många menade att det skulle hota jobben. Detta kan också jämföras med vad Mill säger att det finns en inbyggd fara i demokratin, majoritetens tyranni. Att folket stiftar lagarna utesluter inte möjligheten att majoriteten släpper igenom lagar som förtrycker minoriteten, eller på annat sätt är orättvisa mot minoriteten. Mill menar därför att minoriteten på något sätt måste skyddas. I detta fall är det dem som drabbas i gränshandeln som är minoriteten. Dessutom skulle det medföra stora administrativa kostnader. Politikerna lät sig påverkas av debatten och bestämde sig för att lyssna till folket och de kom fram till att skatten skulle hota de danska jobben mer än de kunde leva med. I Finland har skatten kritiserats eftersom den är orättvis och slår snett då vissa produkter som kex och puddingar har undantagits även att de innehåller mycket socker och det har lett till att det finns mycket godisliknande produkter i kexhyllorna. Detta är även ett argument som bygger på begreppet rättvisa. Många anser även att höjningen och införandet av läskskatten speciellt är ett slag mot barnfamiljer, vilket är ännu ett rättvisargument. Finlands livsmedelsförbund ETL anser att sockerskatten förvränger konkurrenssituationen och vill att den avskaffas helt. Här handlar det om jämlikhet och rättvisa. Vi har fortfarande inte sett att fetma och övervikt har minskat i våra grannländer och det beror också på hur man hanterar sin livsstil i övrigt. Vi behöver istället jobba mer med stöd till förändrade levnadsvanor, är andra argument som nämns i sammanhanget mot en sockerskatt. Även dessa argument får anses hållbara eftersom de också kommer från trovärdiga och erkända källor. De är även alla relevanta 5.4 Slutsats Staten själv anger hälsoskälen som det främsta argumentet för att införa en sockerskatt, men det framgår av argumenten att det är svårt att skilja på om staten främst behöver få in pengar och anger att det är för folkhälsans skull för att det låter bättre. Då underförstås att för stor konsumtion av socker är skadligt för hälsan. Det leder i sin tur till fetma vilket orsakar sjukdomar som framförallt diabetes, och andra problem som sociala och då kanske främst berör barn. Vården för de relaterade sjukdomarna och även den förebyggande vården i form av information och utbildning, kostar pengar. Det kostar även pengar att sänka priser på nyttig mat som exempelvis frukt och grönt som ges som förslag. Som motargument anges från flera håll att en sådan skatt skulle drabba orättvist. Dels skulle den drabba dem som har sämst ekonomi redan, som barnfamiljer och redan fattiga. Med tanke på att denna argumentation förekommit till och från under en tid, men inget allvarligt försök att införa en sockerskatt har 23

24 gjorts i Sverige, och vi nu har kunnat följa utvecklingen i Danmark där sockerskatteutvidgningen dragits tillbaka, och dessutom att flera källor pekar på att den negativa utvecklingen avstannat, som en följd av ökad information, utbildning och uppmärksamhet så tyder det på att Sverige kommer att fortsätta med att hålla sig till linjen med information och upplysning och undvika att införa en sockerskatt. Argumenten som vänder sig emot är fler och kommer från spridda håll med mer övertygelse bakom. Det är många problem och hinder att övervinna med att få igenom ett sådant beslut till riksdag och regering. Det verkar inte finnas någon majoritet som vill ta tag i dem bland politiker och i berörda statliga organisationer och departement. Med stöd i argumenten och den genomförda analysen ses tendensen att Sverige inte kommer att genomföra ett införande av en sockerskatt inom en överskådlig framtid. 24

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM

Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun

Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun 1 (1) 2012-01-16 YTTRANDE SKOLFÖRVALTNINGEN Benny Wetterberg Kommunstyrelsens förvaltning Sala kommun YTTRANDE Motion angående sockerpolicy för elever inom förskolan och grundskolan i Sala kommun Skolnämnden

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren Retorik och Presentationsteknik Nils Lundgren Vi börjar med Retorik som används för att... Övertyga andra om att en åsikt är riktig Sälja en produkt eller tjänst Få igenom sin vilja, skaffa makt och inflytande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer