Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering"

Transkript

1 Planseminarie Oskar Johansson Inledning, problemformulering Religionsfriheten är en av Sveriges grundlagar. Den innebär att alla individer ska ha rätt att fritt välja vilken religion man vill tillhöra, men likaså att stå utanför alla former av samfund. Religionsfriheten tolkas som att staten inte har rätt att ingripa i eller inskränka den enskildes rätt till religionsfriheten. Med andra ord skall staten inte lägga sig i eller påverka individers förhållningssätt till religion. Men samtidigt ger staten ekonomiskt stöd 1 till konfessionella friskolor där denna grundlag skjuts åt sidan till förmån för föräldrarnas rätt att välja "vad som är bäst för barnen" efter sin egen religiösa övertygelse. Religionsfriheten för barnen tas då undan med statens goda minne. Samtidigt som man förespråkar religionsfrihet, stödjer man ett system där religionsfriheten sätts ur spel. Är detta verkligen logiskt hållbart? De stänger in barn, isolerar dem från samhället utanför. Det är bedrövligt 2. Detta uttalande gjorde Marita Ulvskog (s) i Svenska Dagbladet den 11 september Det hon åsyftade i uttalandet var de konfessionella friskolorna. Den 15 oktober 2007 sade Göran Hägglund (kd) i Dagens Nyheter om konfessionella friskolor att Det är viktigt att vi nu betonar att de har sin plats och att det finns ett utrymme för dem att fylla 3. Tre dagar tidigare, den 11 oktober 2007 hade Lars Ohly (v) på Dagens Nyheters debattsida skrivit att, Särskilt för barn i djupt religiösa familjer är det nödvändigt att barnen får möjlighet att tillgodogöra sig en oberoende utbildning. Det kan Plymouthbröderna eller Livets ord aldrig erbjuda 4. Det finns en livlig debatt i Sverige, och åsikterna går starkt isär. I följande uppsats skall jag lyfta fram vanliga argument ur den allmänna debatten, presentera dem och pröva dem gentemot de teorier som presenteras senare, samt min tes om den logiska hållbarheten. Kan man argumentera för statligt stöd tillkonfessionella friskolor och samtidigt förespråka religionsfriheten utan att trampa i det logiska klaveret? 1 Skollagen, 9 kap. 8 a (1985:1100)

2 Bakgrund och begrepp Den svenska grundskolan har sedan starten 1962 haft som mål att vara en jämlik skola där barn från olika kulturer och religioner möts. Det har funnits en skola och ett sätt att lära. Men i mitten på 1990-talet kom kraven på en mer individuellt inriktad skola som tog hänsyn till varje individs önskningar och behov. Jämlikhetsidealet ersattes av ett likvärdighetsideal. Tanken var att grundskolan fortfarande skulle vara likvärdig men att man fritt fick välja profil om man så önskade. Sverige blev allt mer mångkulturellt och för att garantera kulturell rättvisa godkände skolverket nystartade skolor med konfessionell inriktning. För att skolverket skall avslå en begäran att starta en friskola, eller dra in tillståndet, krävs bevis för att skolan inte följer skollagen. Så länge sådana bevis inte existerar, finns det inga praktiska hinder för att kunna starta en friskola i Sverige, konfessionell eller inte 5. Begreppet konfessionell friskola kan vara krångligt att förstå, och många vet inte riktigt vad det innebär. Faktum är att det inte finns någon enhetlig definition. Ordet konfessionell betyder enligt svenska akademins ordbok ungefär bekännelse av eller grundad på i religiös mening. Jag kommer i uppsatsen att använda mig av begreppet konfessionell friskola, men dock inte ändra begreppet i de argument jag tar upp som använder religiös friskola. I uppsatsen görs heller ingen skillnad på vilken religion friskolan tillhör, huvudsaken är att den är konfessionell. En friskola är en skola som inte drivs av kommunen eller landstinget, den har alltså en privat huvudman. Vad som sedan gör en friskola konfessionell finns det olika åsikter om. De flesta konfessionella friskolor har någon form av extra religionsundervisning inlagd under veckan utöver den vanliga undervisningen. Det kan också röra sig om att man har morgonbön eller någon annan gemensam samling med religiösa motiv. Vanligen brukar man säga att den kommunala skolan lär ut om religion, medans en konfessionell skola helt enkelt lär eleverna att leva efter religionen. Det finns naturligtvis olika grader av religiös inblandning vilket gör definitionen svår 6. I uppsatsen kommer jag inte göra några bedömningar på graden av religiositet. 5 Francia 2007, kap Berglund, larsson sid. 9 11

3 Uppsatsens syfte Syftet med uppsatsen är att lyfta fram och presentera vanliga argument från den allmänna debatten om statligt stöd till konfessionella friskolor. Vidare är det att analysera, diskutera och pröva dessa argument utifrån religionsfriheten och teorierna som presenteras, samt testa den logiska hållbarheten. Frågeställningar 1. Vilka argument förekommer i den offentliga debatten? 2. Talar man ens om religionsfriheten när man debatterar dessa frågor? 3. Kan man rent logiskt argumentera för konfessionella friskolor utan att det strider mot grundlagen? Tidigare forskning Det har gjorts en mängd analyser av debatten om konfessionella friskolor. Dock handlar de flesta om hur debatten framställs i media, och har alltså en rent, eller nästan rent beskrivande inriktning. I linje med min första frågeställning ligger Andreas Hallströms uppsats Konfessionella friskolor i en sekulär omgivning. Här undersöks hur argumentationen framställs i olika rikstäckande medier. Hallström kommer fram till att debatten kretsar kring tre centrala begrepp. Dessa är valfrihet, segregation, och religionsfrihet. Valfrihet i den meningen att föräldrarna vill kunna välja sina barns utbildning. Segregation i meningen att konfessionella friskolor antingen segregerar eller integrerar beroende på hur man ställer sig, och slutligen religionsfriheten som tolkas på två olika sätt; dels friheten för religiösa samfund att bedriva undervisning, och dels friheten ifrån religion i skolan till förmån för objektiv undervisning 7 Som Hallström mycket riktigt uppmärksammat är segregation och rättigheten till utbildning en av de stora frågorna tidigare forskning har ägnat sig åt. Min uppsats kommer att bygga vidare på segregationsfrågan, men också ta upp nya aspekter som till exempel skyddet av enskilda individer in minoritetsgrupper. Teori I avsnittet tidigare forskning lades begreppen segregation och rättigheter fram som relevanta och välomskrivna när det gäller debatten om konfessionella friskolor. Seyla Benhabib (2004) Hallström 2008

4 har skapat tre villkor som hon anser kan användas för att hantera problem med segregation och rättigheter som uppstår i och med demokratisk jämlikhet i mångkulturella samhällen. Dessa villkor är: 1. Egalitär ömsesidighet. Rätten och möjligheten att i praktiken åtnjuta medborgerliga, politiska, ekonomiska och kulturella rättigheter skall vara lika för medlemmar i majoriteten och medlemmar i minoriteten. 2. Frivillig självtillskrivning. Individen har rätt att själv bestämma om hon eller han vill tillhöra en kulturell, religiös eller språklig grupp. Staten får inte överlämna åt gruppen att definiera och kontrollera individens medlemskap. 3. Friheten att träda ut och ansluta sig. Individen skall avnjuta obegränsad frihet att träda ut ur en kulturell, religiös eller språklig grupp. Individens rätt att förbli medlem i en grupp även om hon gifter sig utanför gruppen skall garanteras. 8 Dessa villkor skall betraktas som absolut nödvändiga om man inte skall riskera att individers rättigheter inom minoritetskulturer kränks enligt Benhabib. Om man applicerar Benhabibs villkor på den svenska debatten om konfessionella friskolor kan det exempelvis ifrågasättas att vissa grupper får uppskov från simundervisning eller sexualundervisning på grund av sin kulturella eller religiösa inriktning. Vidare finns det en relevant teori av den amerikanska statsvetarprofessorn Nancy Fraser som återges i den svenska boken Religiösa friskolor i Sverige. Frasers teori bygger på kritik av det endast finns en enda offentlig sfär. Den offentliga sfären innebär det offentliga rummet där alla samhällsdiskussioner sker. Fraser menar att iden om att bara ha en enda offentlig sfär där alla olika grupper kan delta kommer att leda till segregation. Hennes teori går ut på att en dominerande privilegierad majoritet utestänger alla oliktänkande minoritetsgrupper från det offentliga samtalet. Samtalet blir på grund av detta orättvist och ojämlikt. Fraser menar att detta är särskilt tydligt i välfärdssamhällen där det offentliga ofta flyter samman med det statliga. För att motverka orättvisa och ojämlikhet måste samhället tillåta olika 8 Benhabib refererad i Francia 2007 s. 31

5 minoritetsgrupper att skapa sig en egen sfär, så att en mångfald uppstår och skapar tolerans för olikheter 9. Guadalupe Francia diskuterar Frasers teori i sitt kapitel Religiösa friskolor, en fråga om rättvisa (2007) i den ovan nämnda boken. Francia menar, att om man tillämpar Frasers teori på det svenska samhället så tillför de konfessionella friskolorna kulturell rättvisa i form av att minoritetsgrupper får driva egen verksamhet och göra sina röster hörda. Den svenska enhetliga grundskolan som infördes 1962 avskaffade alla andra offentliga sfärer utom en, som behöll sin roll fram till utbildningsreformen på 1990-talet. Då blev det åter möjligt för minoriteter att skapa sina egna alternativa sfärer i samhället menar Francia. Vidare diskuterar hon Frasers resonemang i termer av fördelar och risker. Fördelen med att tillåta konfessionella friskolor är självklart att det skapar alternativa offentliga sfärer och större kulturell rättvisa. Riskerna ligger i att de barn och ungdomar som placeras i konfessionella friskolor inte omfattas av de krav och mål som den svenska skolan ställer. Accepterar man risken till fördel för kulturell rättvisa riskerar man att vissa barn fråntas rätten till en likvärdig utbildning 10. Dessa två teorier av Benhabib och Fraser samt Francias diskussion är utgångspunkten för min undersökning. Med stöd av Frasers teori kan man argumentera för konfessionella friskolor via ett resonemang som många för, rättvisan i att låta alla religiösa och kulturella grupper skapa sina egna sfärer. Benhabibs villkor kan ställas upp på andra sidan och stödja argument som bygger på att individer kan kränkas inom minoritetsgrupper där samhället inte har möjlighet att ge skydd. Metod och material Metoden jag kommer använda mig av är en modell av argumentationsanalys. Enligt Ludvig Beckman (2007) är en argumentationsanalys en delvis formaliserad analysteknik för att systematiskt beskriva de argument som förekommer i en debatt i ett särskilt ämne 11. Man kan säga att det finns två typer av argumentationsanalyser, dels en beskrivande typ och en värderande typ. I min uppsats kommer jag använda mig av båda typerna för att besvara mina tre frågeställningar. Den beskrivande argumentationsanalysen går ut på att strukturera och ordna argumenten för att till exempel kunna se skillnader i argumenten för och emot en ståndpunkt. Den 9 Fraser refererad i Francia 2007 sid Francia 2007 sid Beckman s 38

6 beskrivande argumentationsanalysen används bland annat för att helt enkelt skapa klarhet över vad debatten egentligen handlar om, och hur de olika aktörerna resonerar. Att göra en beskrivande argumentationsanalys är ett steg på vägen till att genomföra en så kallad värderande argumentationsanalys, som går ut på att man värderar och testar argumentens hållbarhet och värde. Man granskar helt enkelt en argumentation för att kunna gradera argumenten och sedan ta ställning i debatten 12. Argumentationsanalyser klassas som systematiserande undersökningar som syftar till att klarlägga strukturer hos olika aktörer, samt att ordna texters innehåll för att skapa överskådlighet 13. För att presentera de olika argumenten som läggs fram i debatten kommer jag ändvända en rent beskrivande argumentationsanalys för att mejsla fram klara argument. Jag kommer lägga all fokus på argumenten, och ingen på aktörerna. Efter den rent beskrivande delen av kommer jag gå över till något som mer liknar en värderande argumentationsanalys där jag prövar argumenten gentemot mitt problem och teori. Materialet har jag valt att arbeta med är dels motioner och interpellationer i riksdagen och dels debattinlägg på Dagens Nyheter. Jag kommer att prioritera så aktuellt material som möjligt för att begränsa mig och få fram en bild som stämmer väl överens med dagsläget. De motioner och debattinlägg som jag använder mig av är resultaten av väl medvetna val från min sida för att täcka in så många olika argument som möjligt. En nackdel med metoden jag valt är att den i framställd form kan vara svåröverskådlig och svårläslig om den blir alltför uppspaltad 14. För att motverka detta kommer jag lägga tyngden på en sammanhållen text där resultatet av undersökningen presenteras. Dock har den sina fördelar i att argumenten lätt låter sig sorteras och ordnas enligt modellen presenterad ovan, och jag är övertygad om att jag kan använda metoden och få fram ett lättöverskådligt resultat. 12 Beckman 2007, sid Esaiasson et al 2007, sid Beckman 2007, sid

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen 1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Fem yrkesverksamma lärares uppfattningar om religiösa friskolor

Fem yrkesverksamma lärares uppfattningar om religiösa friskolor Södertörns högskola Institutionen för lärarutbildningen Kandidat/Magisteruppsats 15 hp religionsvetenskap med didaktisk inriktning, anvancerad nivå Vårterminen 2013 Fem yrkesverksamma lärares uppfattningar

Läs mer

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,

Läs mer

Stort stöd för rätten att välja skola

Stort stöd för rätten att välja skola Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år

Läs mer

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning

Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning 2011 09 26 171 370 Kommunstyrelsen 2012 02 13 34 86 Arbets och personalutskottet 2012 01 30 23 54 Dnr 11.550 008 septkf34 Motion om feministiskt självförsvar och jämställdhetsutbildning i gymnasiet Ärendebeskrivning

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Religiösa friskolors vara eller icke vara

Religiösa friskolors vara eller icke vara Religiösa friskolors vara eller icke vara En kvalitativ argumentationsanalytisk studie kring debatten om religiösa friskolor på ledarsidor i svenska tidningar 2016-2017 DELKURS: Uppsatskurs, 15 hp KURS:

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm Avdelning 05. DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr 4064-17 KLAGANDE Borås Stad 501 80 Borås MOTPART 1. Föreningen Ombud: 2. Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

CHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls.

CHARTER. Upphovsrätt 2017 The SOS. Alla rättigheter förbehålls. CHARTER Innehållsförteckning FÖRORD... 2 ARTIKEL 1: OBSERVATIONER... 3 ARTIKEL 2: PRINCIPER... 3 ARTIKEL 3: RÄTTEN TILL INDIVIDUELL SUVERÄNITET... 3 ARTIKEL 4: SKYLDIGHETER RELATERADE TILL ANDRAS SUVERÄNITET...

Läs mer

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Kapitel 6 Likvärdighet

Kapitel 6 Likvärdighet Kapitel 6 Likvärdighet Milton Friedman: The role of government in education, 1955 The role of government in education, 1955. Grundidé: frihet grundläggande -- viktigare än jämlikhet. Under such a system

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

förlängd skolplikt och lovskola

förlängd skolplikt och lovskola REMISSVAR 2016-02-26 Dnr 3.9:0848/15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskapförskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Sammanfattning Barnombudsmannen yttrar sig

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Individuellt ansvarstagande som metod för rättvisa

Individuellt ansvarstagande som metod för rättvisa Teologiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete för masterexamen i mänskliga rättigheter 30 högskolepoäng Individuellt ansvarstagande som metod för rättvisa Hannah Arendts ansvarsbegrepp i relation

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

SÄRSKOLAN i förslaget till NY SKOLLAG. Stockholm den 2 februari 2010

SÄRSKOLAN i förslaget till NY SKOLLAG. Stockholm den 2 februari 2010 SÄRSKOLAN i förslaget till NY SKOLLAG Stockholm den 2 februari 2010 Förslaget till ny skollag Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25 Lagrådsremiss dec -09 Prop. mars -10 Riksdagsbeslut

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45) Utlåtande 2010:81 RIV (Dnr 322-1291/2008) Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Teckenspråk för döva och hörselskadade Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Intraservice Integration i boendemiljö

Intraservice Integration i boendemiljö Intraservice Integration i boendemiljö Seroj Ghazarian Landet lagom? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN VAD ÄR INTEGRATION FÖR DIG? VAD ÄR KULTUR? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3 VAD ÄR KULTUR? INDIVIDUELL

Läs mer

Välkommen till Förskolerådet

Välkommen till Förskolerådet Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK

Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Hur hanterar lärare kontroversiella samhällsfrågor i SO-undervisningen på högstadiet? TORBJÖRN LINDMARK Forskningsgruppen (Vid Umeå universitet) Lars Larsson Universitetslektor vid Universitetspedagogik

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kvalitet Sidan 2

Kvalitet Sidan 2 v Kvalitet 1999 99-06-10 10.43 Sidan 2 Kvalitetsgranskningen av den svenska skolan fortsätter under 1999. I år granskas även förskoleklassen och fritidshemmet. I vissa kommuner kombineras kvalitetsgranskningen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer