Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor
|
|
- Elin Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor Ingela Holmström Institutionen för lingvistik Sverige
2 Från segregerad till integrerad skolgång En lång tradition av segregerad skolgång för döva elever Sedan 1980-talet: tvåspråkig undervisning i dövskolorna 1990: första CI-operationen på ett dövt barn 2000-talet: ökande antal CI-operationer Föräldrar väljer i allt högre utsträckning integrerad skolgång för sina barn Avsaknad av kunskaper avseende vardagslivet för integrerade barn med CI
3 Antal elever 900 Elevantal i dövskolan Antal elever totalt Antal elever i Regionskolor Riksskolor utom Hällsbo
4 Bagga-Gupta & Holmström 2016
5 Tidigare svensk forskning på hörselskadade barn i integrerad skolform 1990-talet: Tvingstedt (1993); Heiling (1999); Bagga-Gupta (1999) 2000-talet: Brunnberg (2003); Holmström (2013); Holmström & Schönström (2016, submitted) HODA-projektet Bjarnason (2015); Coniavitis Gellerstedt and Bjarnason (2015) 5
6 HODA-rapporten (Coniavitis Gellerstedt och Bjarnason 2015) 85 elever i klasserna 4-9 i vanliga skolor i Stockholm Resultat: Ljudmiljön uppfyller inte samhällets minimumkrav Stora brister i hörteknikens tekniska funktioner (i endast 41 % av fallen fungerade hörtekniken under hela lektionen) Eleverna klagade ofta på ljudkvaliteten, men använde ändå hörtekniken i hög utsträckning. Stödet till lärare och elever har stor betydelse för möjligheterna till delaktighet och tillgänglighet. Hörselpedagoger viktiga, men saknas i många kommuner - endast 17 av eleverna hade stöd från kommunal hörselpedagog. 6
7 Projekt: Resurser för hörselskadade elever i kommunala grundskolor med särskilt fokus på kommunala hörselpedagoger Studie i två delar; kvantitativ och kvalitativ Enkätstudie med 26 hörselpedagoger Intervjuer med nio hörselpedagoger Holmström & Schönström, kommande 7
8 Resultat från enkäter och intervjuer Ingen har det övergripande ansvaret Hörselpedagogen: en viktig resurs som främst stöttar skolan och lärarna God tillgång till hörselteknologi, men detta garanterar inte att den används Svårigheterna ökar med stigande ålder 8
9 Resultat från enkäter och intervjuer Barnen har i stort sett ingen tillgång till svenskt teckenspråk över huvud taget. Orsakerna? föräldrar efterfrågar det inte pedagoger förstår inte nyttan av det eleverna har (ändå) ingen att använda teckenspråk tillsammans med teckenspråk är lite för drastiskt på något sätt Enighet om att barnen skulle ha nytta av att kunna teckenspråk i många situationer, men problemen och hindren är många. Användning av TAKK skulle vara bra för eleverna - de skulle få lite tecken som underlättar förståelsen. 9
10 CIT-projektet Avhandling: Learning by hearing? Technological framings for participation Arkivdata från tre svenska intresseorganisationers tidskrifter Interaktionsdata från två svenska klassrum Tidigare studier av vardagslivet för barn med CI är få till antalet 10
11 Empiriska data från två klassrum Etnografiskt tillvägagångssätt fallstudier 25 timmars videoinspelat material Två vanliga skolor/klasser Två flickor med bilaterala implantat (från 2-årsåldern) Kommunikation: primärt talad svenska, viss kunskap i svenskt teckenspråk Lärare utan tidigare kunskap
12 Stöd som erbjuds Hörselteknologier Akustikanpassade klassrum Resurspersoner som kan svenskt teckenspråk
13 En glimt från vardagslivet i skolan Många resurser främjar elevernas deltagande: Mikrofoner används Lärare/resurspersoner kontrollerar teknologin Lärarna använder olika strategier Resurspersonen stöttar emellanåt med svenskt teckenspråk MEN! Elever med CI: får en mer perifer position i klassrumsinteraktionen är i hög grad själva ansvariga för att hänga med i kommunikationen och undervisningen
14 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 1 Hörselteknologin krånglade ofta De vuxna ville skapa en lugn och tyst miljö för eleverna med CI genom att stänga av mikorofonerna De vuxna hade obegränsad makt över teknologierna
15 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 2 Oral kommunikation tenderade att privilegieras medan visuellt orienterad kommunikation marginaliserades
16 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 3 Resurserna var inte alltid självklara, särskilt inte resurspersonerma, vars roll framstod som oerhört vag
17 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 4 Parallella dialoger och stort eget ansvar för deltagande
18 Slutsatser På ytan: Allt fungerar bra manga saker är osynliga Döva och höselskadadade barns deltagande är i hög grad teknologiskt inramat, vilket gör dem ytterst sårbara när teknologierna inte fungerar eller inte används som det är tänkt Fortfarande återstår många frågor att undersöka närmare, t.ex. hur barn påverkas av att alltid vara lite annorlunda vad det medför för barnen att alltid vara tvungna att vara alerta och beredda på att säga ifrån och hjälpa sig själva
19 Tack!
Studieresa till Örebro
Studieresa till Örebro För att låta finlandssvenska hörselskadade skolelever med föräldrar bekanta sig med utbildningsmöjligheter i Sverige ordnade DHBS i samarbete med hörselpedagog Eivor Larpes ett studiebesök
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning
Läs merTips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Läs merteckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
Läs merDenna uppsats handlar om barn med cochleaimplantat som inkluderas i hörande skola.
1. Sammanfattning Denna uppsats handlar om barn med cochleaimplantat som inkluderas i hörande skola. Mot slutet av 90-talet började man operera in cochleaimplantat (CI) på döva barn. Det är en teknik som
Läs merIngela Holmström och Krister Schönström, Stockholms universitet
Språk-, läs- och skrivutveckling Specialskolan åk 1-10 Modul: Tvåspråkig undervisning teckenspråk och svenska Del 3: Visuella strategier Visuella strategier Ingela Holmström och Krister Schönström, Stockholms
Läs merBilaga. Sammanfattning
Bilaga Sammanfattning Ungefär 500 barn och ungdomar är inskrivna som elever i den statliga specialskolan. Enligt skollagen är specialskolan avsedd för elever som på grund av vissa angivna funktionshinder
Läs merAtt använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan
Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Utgångspunkter För döva elever och elever med hörselnedsättning sker begreppsutveckling inom matematik på liknande sätt som för
Läs merStödet till barn och unga 2015
Stödet till barn och unga 2015 Stödet till barn och unga 2015 Stora förändringar har skett under 2000- talet Saknas aktuell och överskådlig information HRF fått många signaler om brister, från medlemmar
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir. 2016:6 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016 Utvidgning
Läs merVarför lyssnar inte Kim?
LÄRARUTBILDNINGEN Självständigt arbete, 15hp Varför lyssnar inte Kim? - Om att vara lärare för hörselskadade elever Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare:
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merHODA Hörteknik och dess användning i skolan
och dess användning i skolan Webbseminarium 13 april, 2015 Håkan Bergkvist, SPSM -rapporter Som pdf-filer på www.spsm.se Kan beställas i tryckt version. Beställningsnummer 00568. Håkan Bergkvist, SPSM
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merSärskild verksamhet Döv/hörselklasser Förskola - Grundskola F-9
Särskild verksamhet Döv/hörselklasser Förskola - Grundskola F-9 BoE 301 - September 2019 jonkoping.se Särskild verksamhet Jönköpings kommun erbjuder undervisning vid några förskolor och skolor, där den
Läs merDet är inte alltid så enkelt
Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Det är inte alltid så enkelt Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång It
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merObservation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter. SPECIALPEDAGOGIKENS DAG 16 MARS 2011 Barbro Johansson Doktorand
Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter FN:s barnkonvention - barn fram till 18 år Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Skolan en arena
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merInspirationsplats. Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser
Inspirationsplats Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser Rubrik Underrubrik Verktyg för livet Vad innebär det att ha en hörselnedsättning? -Min lärare är jättesmart, hon berättar med hela kroppen.
Läs merLPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat
Läs merSvar på motion Teckenspråkig profil i förskola och grundskola
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-28 Utbildningsnämnden 53 Svar på motion Teckenspråkig profil i förskola och grundskola Dnr UN 2019/0277 Handlingar - Motion från Moderaterna Kalmar kommun. - Förvaltningskontorets
Läs merDövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02
Dövas tvåspråkighet, 7,5 hp LISD02 Kursbeskrivning VT 2017 2 (5) Beslut Denna kursbeskrivning är beslutad av styrelsen vid institutionen för lingvistik 2016-12-13. Undervisande lärare Krister Schönström
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Läs merSKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN
SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,
Läs merTrygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % Mitt barns fritidshem arbetar för att förhindra att elever blir mobbade
Resultat Enkät namn Föräldraenkät fritidshem 09/10 Nivå Skola Objekt Balingsnässkolan Enkät typ Betyg enkät Enkät period 2009-11-16-2010-03-07 Antal påståenden 17 Urval 174 av 181 totalt Frekvens 96. Resultat
Läs merAtt höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Läs merRemissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).
Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning
Läs merRemissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp
2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet
Läs merRemissvar: Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)
Dnr 16-0356 /NAW 2016-11-24 Till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Hörselskadades Riksförbund besöksadress: Gävlegatan 16 Box 6605, 113 84 Stockholm tel: +46 (0)8
Läs merDet handlar om att se varandras olikheter
ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng
Läs merHörselnedsättning hos skolbarn
Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén Patientflöde öron, hörsel och balans barn Karolinska Universitetssjukhuset Hörselnedsättning upptäcks 25 20 15 10 5 0 under hela uppväxten 1991 1992 1993 1994
Läs merYttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- 1 (4) NÄMNDEN 2011-08-30 p 7 Handläggare: Lena Johnsson Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör
Läs merSammanfattning av våra synpunkter. Dnr 61-16/
Dnr 61-16/1173 2016-11-23 Remissvar på betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). I språklagen (SFS
Läs merENKÄTSTUDIE Barn och ungdomar med cochleaimplantat i skolan Rapport 1
1 ENKÄTSTUDIE Barn och ungdomar med cochleaimplantat i skolan Rapport 1 Göteborg den 1 augusti 2012 Ann Charlotte Gyllenram/Barnplantorna Linnea Agostino/Parlo Io, Rom, Italien 2 RAPPORT 1 Sverige INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merUtveckling av specialskolans verksamhet
Redovisning 2013-06-28 ALL 2013/781 Utveckling av specialskolans verksamhet 1. Inledning I regleringsbrevet för specialpedagogiska skolmyndigheten anges under punkt 3, Nytt uppdrag, följande: Myndigheten
Läs merPM 2011:117 RIV (Dnr /2011)
PM 2011:117 RIV (Dnr 001-1033/2011) Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 31 augusti 2011
Läs merStockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad
Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för
Läs merenspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Läs merHUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?
HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE? FRITIDSHEMMENS RIKSKONFERENS 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP Uppdraget
Läs merSkolnärvaro. Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor.
2017-06-21 Gällande läsåret 2017-2018 Skolnärvaro Handlingsplan för att främja skolnärvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i Surahammars kommuns grundskolor och förskolor. Bakgrund och syfte:
Läs merYttrande om rätten till svenskt teckenspråk/modersmålsundervisning UN/2017:70
TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-19 Utbildningsnämnden Jenny Lundblad Utbildningsavdelningen Telefon 08 555 01014 71 jenny.lundblad@nykvarn.se Yttrande om rätten till svenskt teckenspråk/modersmålsundervisning
Läs merGymnasieutbildning för elever med hörselskada/ dövhet i Stockholms stads skolor
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-20 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-12-10 Gymnasieutbildning för elever med
Läs merYttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet, SOU 2017:35
2017-08-31 Dnr: U2017/1967/S Till: Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Samling för skolan nationell strategi för kunskap och likvärdighet,
Läs merCOMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem
COMFORT DIGISYSTEM Flermikrofonsystem Delaktighet och självförtroende Varför flermikrofonsystem? Att höra bra i skolan är viktigt både för inlärningen och den sociala gemenskapen. Men för en elev med hörapparat
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merSpecialpedagogiska insatser inom svensk hörselhabilitering för barn och ungdom
Specialpedagogiska insatser inom svensk hörselhabilitering för barn och ungdom En intervjustudie om några specialpedagogers erfarenheter av sin yrkesprofession Charlotta Sjölander Specialpedagogiska programmet
Läs merHörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt?
Hörteknik i skolan, nödvändigt men inte tillräckligt? Seminarium 8 Pedagogen i vardagen samspel och lärande Stockholm 25-26 mars 2010 Arne Gustafsson / Håkan Bergkvist, SPSM 3 Pedagogiska förutsättningar
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Läs merSilviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet
Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever
Läs merYttrande över betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering, SOU 2017:91
2018-04-06 Dnr: U2017/04546/S Till: Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar
Läs merKvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Läs merAKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN
AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar
Läs merALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth
2015-10-05 ALL 2015/1256 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets förslag till förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem. Regeringsuppdrag
Läs merPolicy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi
110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
Läs merVälkommen. Microsoft Behövs piska eller morot i skolans digitalisering? S7E. Joke Palmkvist
Välkommen Microsoft Behövs piska eller morot i skolans digitalisering? S7E Joke Palmkvist Behövs piska eller morot i skolans digitalisering? Joke Palmkvist Vad måste ske? Vems ansvar? Vad är en piska?
Läs merVarje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun
Varje barns rätt till kommunikation TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun 2016-2018 Uttrycka önskemål och känslor Få möjlighet att välja Delta i samtal som har ett meningsfullt
Läs merNordic International School 1
Nordic International School 1 När våra elever lämnar Nordic International School har de gedigna ämneskunskaper, de är väl förberedda för vidare studier och de behärskar det engelska språket. Det är vårt
Läs merAnnamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011
Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk
Läs merBEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Läs merHögre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan. 2-årigt samverkansprojekt
Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan 2-årigt samverkansprojekt Johanna Fredman Processledare Syfte O Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen
Läs merLika Unikas skolplattform
Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merStockholms stad. Franska skolan svar. 76 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Franska skolan 6-9 31 svar 76 procent svarsfrekvens Föräldrar till barn åk 2 - Kunskap Jag upplever att mitt barn får hjälp av sina lärare när hen behöver det. Jag upplever att jag vet
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
2017-08-01 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Östervångsskolan Läsåret 2017/2018 Ansvarig: Ann Holmström, rektor Antagen: 2017 1 (8) Inledning Östervångsskolan är en av Specialpedagogiska
Läs merKontrastivt arbetssätt med texter på teckenspråk och svenska
Språk-, läs- och skrivutveckling Specialskola åk 1-10 Modul: Tvåspråkig undervisning teckenspråk och svenska Del 6: Att arbeta tvåspråkigt med texter i alla ämnen Kontrastivt arbetssätt med texter på teckenspråk
Läs merStockholms stad. Höglandsskolan. 21 svar. 75 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Höglandsskolan 21 svar 75 procent svarsfrekvens Föräldrar till barn åk 2 - Kunskap Jag upplever att mitt barn får hjälp av sina lärare när hen behöver det. Jag upplever att jag vet vad
Läs merRemissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
2012-12-13 Ert diarienummer: 62-2012:160 Skolverket 106 20 Stockholm Vårt diarienummer: 1379/2012 Ansvarig handläggare: Jenny Ek, jenny.ek@sdr.org Remissvar på allmänna råd med kommentarer till arbetet
Läs merStockholms stad. Eiraskolan. 64 svar. 75 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Eiraskolan 64 svar 75 procent svarsfrekvens Föräldrar till barn åk 2 - Kunskap Jag upplever att mitt barn får hjälp av sina lärare när hen behöver det. Jag upplever att jag vet vad mitt
Läs merHJÄLPREDA HÖRSEL. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet. Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden
HJÄLPREDA HÖRSEL Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med hörselnedsättning/dövhet Före förskolan Under förskoletiden Under skoltiden Reviderad 2014-09-11 Hjälpredan Syftet med detta dokument är att
Läs merJag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan
Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså
Läs merStockholms stad. Lycée Francais. 29 svar. 49 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Lycée Francais 29 svar 49 procent svarsfrekvens Föräldrar till barn åk 2 - Kunskap Jag upplever att mitt barn får hjälp av sina lärare när hen behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 71
Läs merFördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Läs merStockholms stad. Olympen Telefonplan. 16 svar. 47 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Olympen Telefonplan 16 svar 47 procent svarsfrekvens Föräldrar till barn åk 2 - Kunskap Jag upplever att mitt barn får hjälp av sina lärare när hen behöver det. Jag upplever att jag vet
Läs merTitel Integration på lika villkor.
Titel Integration på lika villkor. Syfte Norrköpings stad har lång erfarenhet av att ta emot ofrivilligt migrerade. Många människor som kommer till Sverige har förväntningar och uppfattningar om demokrati
Läs merSamordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med
Läs merINFORMATION TILL PEDAGOGER
INFORMATION TILL PEDAGOGER som har en AV1 i sitt klassrum Kontaktperson på sjukhuset Namn: Mobil: Mejl: Hej lärare! Du får den här informationen eftersom du har ett barn i din klass som ska följa delar
Läs merVad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik
Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik Wibeldagen 25 april 2018 1 Innehåll Vad är tvåspråkighet? Definitioner
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merArbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania
På den här skolan utanför Arusha i Tanzania stöttar Svenska Kyrkan undervisning om kvinnlig könsstympning och dess effekter. Att få pojkarna att förstå vad ingreppet innebär är en viktig del av arbetet.
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs mersom har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp
som har en integrerad hörselskadad elev i sin grupp Tips från deltagare i distanskursen Skolsituationen för elever med hörselskada Sammanställd av Specialpedagogiska institutet Carin Norman/Birgitta Bellman
Läs merAtt organisera undervisning för lärande!! Andelen elever i behov av särskilt stöd ökar stadigt! Risk med ensidig analys!
Att organisera undervisning för lärande Fil. doktor Diana Berthén Lektor Stockholms universitet 2013-03-20 Diana Berthén 1 Andelen elever i behov av särskilt stöd ökar stadigt Ökat stödbehov antas bero
Läs mer"Ja men, jag hör ju bra - det är bara några ord som försvinner"
"Ja men, jag hör ju bra - det är bara några ord som försvinner" Elevers upplevelser av hörseltekniska hjälpmedel och dess användning i hörselklasser Cajsa Björk och Åsa Olsson Specialpedagogiska institutionen
Läs merKvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare
Läs merInformationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD
Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD Innehåll Övergripande mål Statistik & Bakgrund Vad är ett Cochlea Implantat (CI)? Konsekvenser av hörselnedsättning Lyssnandets betydelse Vad
Läs merLikabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven
Läs merEpisoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Läs merFysik i mellanåren bortgömt men inte bortglömt
Sammanfattning Rapport 2011:9 Fysik i mellanåren bortgömt men inte bortglömt Rapport om undervisningen i fysik i de mellersta grundskoleåren 1 Sammanfattning Både nationella och internationella undersökningar
Läs merKommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010
Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt
Läs merHjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet
Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda
Läs merVad var det du inte hörde? Hörteknik och dess användning i skolan HODA
FoU skriftserie nr 5 Vad var det du inte hörde? Hörteknik och dess användning i skolan HODA RAPPORT Hörteknik och dess användning i skolan HODA RAPPOR AGED T BIL EL dess nik och HODA Hörtek ing i skolan
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...
Läs merKvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015
2015-03- 10 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport grundskola avseende läsåret 2014/2015 Skiljeboskolan Ansvarig Lars Nordin 1 Kvalitetsrapport grundskola och särskola Kvalitetsrapporten ska skickas till verksamhetschef,
Läs merTvå nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp
Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU16 Två nya specialskolor utvidgning av specialskolans målgrupp Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2007/08:112 Två nya specialskolor
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10346 Haninge kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Tungelsta skola i Haninge kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10346
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs mer