Referat - Utskottsmöte Köpenhamn 31 okt (utkast) Beslut: Välfärdsutskottet godkände protokoll från utskottets möte den 31 oktober 2006

Transkript

1 Nordisk Råd J-Nr: Dato: 10. april 2007 Dagordningspunkt 2 Bilag 3 Referat till Välfärdsutskottets möte tisdagen den 30 januari, 2007 kl & kl i Helsingfors, Finland Lokal: E , 5:e vån. Riksdagen Öppnande av mötet 1. Godkännande av dagordning Bilaga 1: Utkast till dagordning Bilaga 2: Utkast till kommenterad dagordning Välfärdsutskottet godkände utkast till dagordning 2. Godkännande av protokoll Bilaga 3: Referat - Utskottsmöte Köpenhamn 31 okt (utkast) Välfärdsutskottet godkände protokoll från utskottets möte den 31 oktober Nordiska Rådets ärenden 3.1 Nordiskt Center för Alkohol och Drogforskning (NAD) Programförklaring Bilaga 4 NAD programförklaring (FIN) Bilaga 5 NAD programförklaring Pia Rosenqvist från Nordiskt Center för Alkohol och Drogforskning (NAD) redogjorde för NAD:s programförklaring för i vilken ambitioner och inriktning för NAD:s verksamhet under de kommande åren. Välfärdsutskottet tog informationen till kännedom

2 3.2 Uttalande från Nordiska handikappförbundet angående genteknik och fosterdiagnostik Bilaga 6 Uttalande från NHF - Genteknik och fosterdiagnostik Sekreteraren för Nordiska kommittén för bioetik, Helena von Troil, gav en bakgrund och inriktade sitt inlägg på fyra områden: Ärftliga sjukdomar (prediktiv diagnostik), Fosterskador (fosterdiagnostik), Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD) och Etiska frågor. Nordiska kommittén för Bioetik har inte behandlat detta område tidigare så Helena von Troil uttalade sig inte i egenskap av företrädare för kommittén för Bioetik, utan som egen person/expert på området. Nordiska rådets Välfärdsutskott har mottagit en skrivelse med ett uttalande från Nordiska Handikappförbundet (NHF) angående genteknik och fosterdiagnostik. Sekretariatet har haft kontakt med generalsekreteraren för NHF, Gunnar Buvik, och syftet med skrivelsen är att de vill ha ett uttalande av Nordiska rådet/välfärdsutskottet i denna sak. Skrivelsen tar upp genteknikens konsekvenser för personer med funktionshinder. I skrivelsen uttrycker man stor oro över den utveckling som nu sker och menar att "för NHF är konsekvenserna av den nya gentekniken ytterst viktig och ett prioriterat område. Det är ofta foster och embryon med liknande skador och sjukdomar som våra medlemmar har, som man vill spåra med hjälp av olika fosterdiagnostiska metoder, PGD, ultraljud och gentester. En diagnostik som alltför ofta leder till döden för foster med funktionshinder. Och det är våra gener man vill förändra för att skapa en mer "perfekt" människa." Gentekniken är en av vår tids allra viktigaste fråga som berör alla människor. Trots detta är kunskapen och konsekvenserna så lite kända i samhället. Idag ligger ofta forskningen, tekniken och även den kliniska verksamheten långt före den etiska reflektionen. NHF hävdar att de grundläggande etiska värderingarna om människovärde ska vara styrande för lagar och regler inte de tekniska möjligheterna. Långsiktiga konsekvenser av gentekniken och fosterdiagnostiska metoder och dess påverkan på synen på alla människors lika värde måste vara viktigare än kortsiktiga lösningar. Varje människa är unik och människovärdet är okränkbart. Ett människovärde kan aldrig graderas, det är inte etiskt försvarbart. NHR exemplifierar detta resonemang med att en av de viktigaste orsakerna till abort är att fostret har ryggmärgsbråck. De blivande föräldrarna, sjukvården och utomstående anser oftast att detta är ett så svårt funktionshinder att abort är att föredra, medan de som lever med ryggmärgsbråck av erfarenhet vet att man kan leva ett mycket bra liv. NHF menar att detta är en politisk fråga som rör hela samhället. Det rymmer också en etisk konflikt huruvida det är rätt eller fel av samhället att tillåta att skattemedel används och metoder utvecklas som kan medföra att människor känner sig selekterade och inte önskvärda. NHF anser vidare att foster/barn har rätt att födas även om de har en genetisk status som i vår kultur tyvärr betraktas som en sjukdom eller skada och det är samhällets ansvar att tillse att alla människor får de nödvändiga förutsättningar som krävs för att kunna leva ett bra liv. För att uppnå jämställdhet i vardagen för de med funktionshinder krävs betydande insatser och politiska prioriteringar för att uppnå ett samhälle för alla. Utskottet diskuterade frågan och konkluderade att område är komplicerat och det behövs en mer grundligt genomgång av problem och infallsvinklar. Därför föreslogs att NHF:s skrivelse sänds till Nordiska kommittén för Bioetik för synpunkter och underlag innan ställning tas om ett eventuellt uttalande från Välfärdsutskottet. Välfärdsutskottet beslutar att sända NHF:s skrivelse till Nordiska kommittén för Bioetik för synpunkter och underlag innan ställning tas om ett eventuellt uttalande från utskottet.

3 3.3 Möte med representant för det finska Finansministeriet angående Rek. 5/2003 Pensioner och förtidspensionering Bilaga 7 Utskottsförslag A1335 Pensioner och förtidspensionering Bilaga 8 Betänkande - Rek Pensioner (2004) Bilaga 9 Betänkande - Rek Pensioner (2005) Bilaga 10 Betänkande - Rek Pensioner (2006) Bilaga 11 Fråga till Finlands regering om dubbelbeskattning - E 2002 Bilaga 12 Rapport - Skattegruppen om borgernære barrierer Marcus Österlund, ministerns specialmedarbetare, och Anna Salminen vid skatteavdelningen vid finska Finansministeriet redogjorde för det gällande regelverk som Finland har när det gäller beskattning av pension intjänad i annat nordiskt land. Det nordiska skatteavtalet ger möjlighet att använda en progressionsberäkning men det är det enskilda hemlandets interna bestämmelser som avgör hur denna progressionsberäkning ska användas, vilket Finland gör. Den finska inställningen i denna fråga handlar om rättvisa gentemot dem som inte arbetat utomlands. En person som bott i Finland skulle enligt den finska synen betala mer i skatt än någon som får sin pension från utlandet. Därför anser man att det blir en jämlik beskattning av inkomst och därmed inte en orättvis dubbelbeskattning. En interdepartemental arbetsgrupp (informell, utan direktiv) med tjänstemän från de nordiska finans- och skattedepartementen presenterade till MR-Finans möte den 20 maj en rapport med en inventering av olika problem inom skatteområdet. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att när det gäller pensioner att den inte tar ställning till om beskattning av pensioner som huvudregel ska ske i hemlandet eller boendelandet, men att reglerna bör vara lätta att förstå och att så långt det är möjligt delad beskattning inte leder till större beskattning än om det skett i hemlandet. Arbetsgruppen föreslår med anledning av detta att man överväger ett borttagande av progressionsberäkningen för nordiska pensionärer. Representanten för Finansministeriet kände inte till den interdepartementala arbetsgruppen och vad den finska hållningen i den hade varit. Sekretariatet och det finska Finansministeriet ska fortsätta kontakten kring denna fråga under det finska ordförandeskapet. Välfärdsutskottet tog informationen till kännedom 3.4 Möte med Finlands socialoch hälsovårdsminister Tuula Haatainen Bilaga 13 PM finska NMR-ordförandeskapsprogrammet för socialoch hälsopolitik Den finska socialoch hälsovårdsministern Tuula Haatainen presenterade det finska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet 2007 inom socialoch hälsopolitik. Ministern presenterar även det Nordiska samarbetsprogrammet för socialoch hälsoområdet Samarbetsprogrammet är ett övergripande och flerårigt program som ska följas upp av ettåriga konkreta arbetsprogram. Välfärdsutskottet tog informationen till kännedom 3.5 Utskottsförslag om psykiatrivården i Norden Bilaga 14 Utskottsförslag Psykiatrivård i Norden (utkast) Välfärdsutskottet diskuterade det utkast till utskottsförslag som sekretariatet tagit fram som föreslår att det utarbetas en nordisk strategi för psykiatriområdet som kan skapa ett mervärde genom att utgöra en ram för utbyte och samarbete mellan de nordiska länderna. Gemensamma nordiska åtgärder kan komplettera nationella åtgärder för att förbättra och förebygga psykisk ohälsa. En nordisk strategi för psykisk

4 hälsa kan bidra till ett helhetsgrepp för förbättrande insatser för vård och behandling samt åtgärder som främjar den psykiska hälsan och förebygger stigmatisering och utanförskap för denna grupp människor i samhället. Anhörig- och brukarorganisationer bör spela en framträdande roll i detta strategiarbete. Strategin föreslås innehålla insatser på följande områden: En kartläggning av situationen på nordisk nivå när det gäller ansvar och tillgången på kompetent personal för att skolan ska kunna ge stöd och hjälp till barn och unga med psykiska problem. Elevhälsovården i skolan har en mycket viktig uppgift för att upptäcka ett barn med psykiska problem/sjukdom. Bekämpa stigmatiseringen av psykiskt sjuka i samhället. Initiera en nordisk informations- och upplysningskampanj om denna grupp i samhället. Skolan är en viktig målgrupp för att uppnå ett långsiktigt och hållbart resultat. Ökat nordiskt forskningssamarbete inom en rad olika områden som t.ex. riskvärdering/våld, boende och boendestöd för psykiskt sjuka. Ökade statliga och kommunala insatser när det gäller bostad och stöd i vardagen för personer med psykiska handikapp/funktionshinder ge denna grupp människor möjlighet till en meningsfull sysselsättning och en anpassad boendemiljö. Behandlingsgaranti för psykiskt sjuka likt det som diskuteras och föreslås i Danmark och i linje med Rek. 17/2006 Väntetider för barn och unga inom psykiatrivården i Norden. Aktivt arbete för att likställa psykiskt sjuka med somatiskt sjuka i lagstiftningen. Nordisk satsning på kompetensutveckling och utbildning av personal inom psykiatrivården som t.ex. specialistläkare. I t.ex. Danmark blir endast ca 2 procent av en årgång medicinstuderande psykiatriker pga dålig status och image för detta yrke. En nordisk Nollvision enligt den svenska nationella psykiatrisamordnarens förslag; ingen med psykisk ohälsa som kommit i kontakt med psykiatrivården ska skada sig själv eller annan på grund av att denne avvisats eller tappats bort av psykiatrivården. Utskottet ansåg att vissa delar i förslaget behöver förtydligas och kompletteras. Boendesituationen bör lyftas fram tydligare, intensifiering av forskningsinsatser på olika områden som t.ex. ADHD-problematiken bör fokuseras bättre samt en tidsplan för genomförande av handlingsplanen bör ingå. Välfärdsutskottet beslutar att sekretariatet inarbetar utskottets synpunkter och presenterar ett slutgiltigt utkast till utskottsförslag vid mötet i april. 3.6 Resolutioner från Ungdomens nordiska råd Bilaga 15 UNR Resolutioner 2006 (Slutdokument) Utskottet diskuterade de två UNR-resolutioner som berör utskottet: Att information och möjlighet till ställningstagande till organdonation automatiskt skall erbjudas i skolan på gymnasialnivå av hälsovårdspersonal.

5 Att information och möjlighet till ställningstagande till organdonation automatiskt skall erbjudas alla som skaffar körkort eller identitetskort. Uppgifter om medvilja till donation skall framgå på kortet. Att organdonation tas upp med föräldrarna vid barns hälsokontroll. Att ett gemensamt organdonationsregister skall införas inom hela Norden. Sekretariatet informerade om att Nordiska rådet 1969 bildade ett samarbete kring organdonation, Scandiatransplant. Den andra resolutionen handlar om spermadonation och att spermabanken i Oslo inte önskar ta emot sperma från homosexuella donatorer. UNR anser därför att: Alla skall ha samma möjlighet att bli prövade som sperma-, ägg och bloddonatorer. Homosexuellas möjligheter att donera blod, ägg och sperma inte skall vara annorlunda än den övriga befolkningens. Sekretariatet informerade om att Rikshospitalet på sin hemsida informerar om att homosexuella män inte utesluts från att donera sperma. Välfärdsutskottet beslutar att resolutionerna som färdigbehandlade. 3.7 Status för arbetet med Norden som global vinnarregion Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 18a Tema projektseminar NGV_Final NGV-seminar Dansk indspil NGV Udkast til mandat NGV Jan-Henrik Fredriksen redogjorde för den av Presidiet tillsatta Globaliseringsgrupp bestående av representanter från alla utskott, land och partigrupper. Gruppen ska fungera som språkrör NR i globala frågor, bl.a. för projektseminariet, i förhållande till förslaget om ett nordiskt globaliseringsråd samt i andra tvärsektoriella frågor. Gruppen hade sitt första konstituerande möte den 29 januari 2007 i Helsingfors. Välfärdsutskottet tar informationen till kännedom 3.8 Välfärdsutskottets sommarmöte Bilaga 19 Tentativt program (2) Välfärdsutskottet beslutade att förlägga sitt sommarmöte den juni (v 25) 2007 till nordområdet med utgångspunkt i Kirkenes/Murmansk. I Murmansk planeras besök på fängelser och center för HIV/AIDS och tuberkulos samt möten med lokala/regionala myndigheter/politiker och olika nyckelpersoner när det gäller socialoch hälsovårdsamarbete. I Kirkenes planeras för besök och möte med Barentsinstituttet och Barentssekretariatet. Välfärdsutskottet beslutar att ge sekretariatet i uppdrag att fortsätta planeringen av sommarmötet i Kirkenes/Murmansk den juni Gemensamt seminarium med Baltiska församlingen med anledning av Europarådets kampanj om bekämpande av våld mot kvinnor/våld i hemmet Bilaga 20 Program - Stop domestik vold mod kvinder (utkast)

6 Nordiska rådets Välfärdsutskott och Medborgar- och konsumentutskott arrangerade som ett led i samarbetet med Baltiska församlingen ett seminarium tillsammans med BA Social Committee och BA Legal and Security Committee om våld i hemmet (domestic violence). Europarådet lanserade i slutet av år 2006 en kampanj mot våld mot kvinnor med fokus på bekämpandet av våld mot kvinnor/våld i hemmet (Campaign to Combat Violence against Women, including Domestic Violence) under perioden Europarådets kampanj tar sin utgångspunkt i att våldet mot kvinnor ökar i många länder. Våldet känner inga geografiska gränser, finns inom alla sociala miljöer, familjerelationer och ålderskategorier. Våldet förekommer fysiskt, psykiskt och sexuellt och är en av de mest utbredda formerna av brott mot de mänskliga rättigheterna i världen. Till seminariet gav experter/parlamentariker bakgrund och insikt i hur situationen i de nordiska och de baltiska länderna ser ut, och diskuterade med utskotten hur/vad man från parlamentariskt håll bör fokusera på i framtiden. En representant för Europarådets kampanj presenterade Rådets initiativ, samt en expert på behandling av män som utövar våld mot kvinnor gav sin syn på området. De inbjudna var: Carina Hägg, riksdagsledamot, ordförande för Europarådets Subcommittee on violence against women samt regional koordinator för Europarådets år mot våld i hemmet, Sverige Kristin Stjørten, kriminolog på Institutt for samfundsforskning i Oslo, Norge Katri Espere, seniorrådgivare, Socialministeriet, Estland Marija Ausriné Pavilioneiené, Liberal Democrats, Lithauen Juha Holma, lektor på Psykologiskt institut, Jyväskyllä universitet, Finland Välfärdsutskottet tar informationen till kännedom 4. Övrigt Mötet avslutades Jón Kristjánsson Ordförande Kenneth Ekberg Sekreterare

7 Deltagare vid Velfärdsutskottets möte den 30. januari 2007 i Helsingfors Den Socialdemokratiske Gruppe: Gunn Olsen suppleant för Hill-Marta Solberg (A), Norge Ilkka Taipale (sd), Finland Göte Wahlström (s), Sverige Midtergruppen: Jón Kristjánsson. Vice ordförande (F), Island Pekka Vilkuna (cent), Finland Den Konservative Gruppe: Marianne Kierkemann (m), Sverige Jessica Polfjärd (m), Sverige Den Venstresocialistiske Grønne Gruppe: Line Barfod (EL), Danmark Andre: Anita Knakkergaard (DF), Danmark Ib Thomsen (FrP), Norge Jan-Henrik Fredriksen (FrP), Norge Sekretariater Kristiina Tallqvist, Det Finske Sekretariat Øyvind Halleraker, Norge Kenneth Ekberg, Rådssekretariatet Johanna von Wendt, Rådssekretariatet