Reform. sidan utredning: Mats Einarsson, utredare, skriver om föreningens förslag till nytt statsskick.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reform. sidan 6. 10 utredning: Mats Einarsson, utredare, skriver om föreningens förslag till nytt statsskick."

Transkript

1 republikanska föreningens medlemstidning nr 1 våren 2012 Reform ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20 BEBISLYCKAN Kungafamiljens vilja att uppfattas som vanliga försvårar samtalet om monarkin. Med födseln av Estelle Bernadotte har de som vill bedriva en saklig debatt fått en ny utmaning, menar statsvetaren och monarkiforskaren Cecilia Åse. sidan 6 10 utredning: Mats Einarsson, utredare, skriver om föreningens förslag till nytt statsskick. 12 snart republik: Så avskaffas monarkin. Fem steg som visar hur det kommer att gå till. 14 essä: Kalle Lind om offrad anständighet och kungligheternas kollegiala umgänge med diktatorer.

2 innehåll 04 NOTISER Möt Olle Waller, republikan. Sverige faller först. Nytt seriealbum. Med mera. 06 EN NY TRONARVINGE Hur påverkar födseln av Estelle Bernadotte samtalet om monarkin? 09 REKLAMPRINSESSAN Många företag är angelägna om att få synas i prinsessan Estelles närhet NYTT STATSSKICK Föreningens fristående utredning om framtidens statsskick är nu färdig. 12 PROCESSEN FRAMÅT Ska presidenten väljas direkt av folket eller utses av riksdagen? 14 HEDERSBETYGELSER Kungahuset, medaljer och diktatorer. Essä av Kalle Lind. 18 NORR TILL SÖDER Snart medlemmar. Kontaktinfo till lokala föreningar. Kalendarium. 20 KRÖNIKA Jesper Svensson om hur Gösta Bohman böjde rygg inför hovet. 14 REPUBLIKANER! JAG VILL BÖRJA med att hälsa alla nya medlemmar varmt välkomna. Föreningen har fått omkring nya medlemmar hittills i år och därmed närmar vi oss för första gången ett medlemsantal på personer. Tillsammans ska vi väcka republikfrågan bland allmänheten och driva Sverige i en mer demokratisk riktning. Varje medlem är viktig uppmuntra gärna släktingar och vänner att också bli medlemmar! I år äger många presidentval rum i Europa. Medborgarna i Finland har nyligen valt ett nytt statsöverhuvud, i Tyskland har en beslutande församling fått välja en ny president och på Island utser folket i sommar sin nästa statschef. Till skillnad från i dessa republikanska länder tillsätts inte den svenska statschefen på demokratisk väg. Arbetet med att byta statsskick i Sverige, från monarki till republik, pågår dock för fullt. Republikanska föreningens grundlagsutredning kommer snart att presentera förslag kring hur en svensk republik kan utformas. Den färdiga utredningen blir till stor nytta i våra fortsatta ansträngningar för en svensk republik. Vi kommer att ha konkreta Att tronföljden nu har säkrats gör det ännu mer angeläget att uppmärksamma frågan om statsskicket. alternativ, inklusive grundlagstexter, för ett nytt statsskick. Jag har ofta fått frågan från monarkister om hur vi tänker oss republikens utformning. Nu kommer jag att kunna visa på hur det kan bli. Det kan knappast ha undgått någon att en flicka vid namn Estelle Bernadotte har fötts i Sverige. En vanlig månad föds omkring barn, så det är egentligen inget märkligt. Individer som föds inom kungafamiljen tilldelas dock direkt en tillvaro i offentlighetens ljus, eftersom de har arvsrätt till den svenska tronen. Uppmärksamheten har tydliggjort för många medborgare att vi ännu har ett statsskick där statschefen ärver sin titel. Allt fler av dessa medborgare har, glädjande nog, tagit ställning genom att bli medlemmar i Republikanska föreningen. Att tronföljden nu har säkrats gör det ännu mer angeläget att uppmärksamma frågan om statsskicket. För demokratins skull, men också för att bespara ett barn en uppväxt under trycket av ett helt lands förväntningar. Genom införande av republik i Sverige skulle barnet istället få möjlighet att själv forma sitt liv. Jag förväntar mig nu en omfattande diskussion om Sveriges framtida statsskick och om införandet av republik en diskussion där vår grundlagsutredning utgör en god utgångspunkt. Tack för ditt medlemskap och ditt engagemang! För Sverige i framtiden! Peter Althin Ordförande Reform är Republikanska föreningens medlemstidning och distribueras till föreningens medlemmar. REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN Karlbergsvägen 86B, 4 tr Stockholm Tel: E-post: reform@repf.se BLI MEDLEM Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. ANSVARIG UTGIVARE Magnus Simonsson REDAKTION Helena Tolvhed Lars Jonsson Magnus Simonsson Johan Abrahamsson REDAKTIONELL PRODUKTION Birdh, Redaktör, Johan Abrahamsson ART DIRECTION 25Ah, TRYCK Tryckfolket AB UPPLAGA ex OMSLAGSFOTO Lönngren/Widell Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens eller Republikanska föreningens. Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under hösten I första hand är vi intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se ISSN KONTAKTA OSS E-post: info@repf.se Telefon/SMS: Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86B, 4 tr Stockholm Kansliets öppettider: Tisdagar: 08:30-17:00 Torsdagar: 08:30-17:00 2 REFORM REFORM 3

3 XXXXXX NOTISER Framtiden kommer att undra över oss, som inte klarade av att bli fullt demokratiska fast vi kunde. LENA ANDERSSON, ÅRETS REPUBLIKAN 2011 DÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN Olle Waller HEJ OLLE WALLER, VARFÖR ÄR DU REPUBLIKAN? Det är fullkomligt självklart för mig, jag ser det som en del av ett demokratiskt sinnelag. HUR LÄNGE HAR DU VARIT MEDLEM I REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN? Jag gick med när jag såg föreningens annons på kungens 65-årsdag, där kungen uppmanades att gå i pension. VAD ÄR OGILLAR DU MEST MED MONARKIN? För mig handlar det inte om apanaget eller personerna i sig, jag blir upprörd när jag hör folk som driver med kungen på grund av hans dyslexi, utan det har med vår konstitution att göra. För mig är det självklart att det är en gammal struktur. Det hör inte hemma i ett modernt samhälle att posten som statschef ärvs genom successionsordning som en stafettpinne. HAR DU FUNDERAT PÅ HUR ETT NYTT STATSSKICK SKULLE KUNNA SE UT? Jag tycker att vårt grannland Finland har en spännande och bra modell. En politiskt tillsatt president, varför inte? Under det senaste valet blev det tydligt att det fanns olika politiska ståndpunkter och att det nationalistiska tramset var som bortblåst. Att en öppet homosexuell person dessutom fick över 40 procent av rösterna, det var ju stort. Jag ser gärna en finsk modell. Olle Waller jobbar som sexualupplysare och handläggare på LAFA (Landstinget förebygger aids). Han är också känd som programledare för tv-programmet Fråga Olle. SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA Ett monarkifritt Norden FÖR DEMOKRATISKA LÄNDER som Danmark, Norge och Sverige är det ovärdigt att rollen som statschef går i arv inom en och samma släkt. Det skrev Republikanska föreningens internationella sekreterare Helena Tolvhed tillsammans med sina skandinaviska motsvarigheter, Jon H. Leren och Niels Erik Ramhøj, i en gemensam debattartikel i Sydsvenskan i januari. De republikanska rörelserna i Danmark, Norge och Sverige, tillsammans med systerorganisationer i fyra andra europeiska monarkier, är sedan 2010 aktiva i ett erfarenhetsutbyte för att lära och inspireras av varandra. Läs mer: Det hör inte hemma i ett modernt samhälle att posten som statschef ärvs genom successionsordning som en stafettpinne. VINDEN HAR VÄNT Blir det svenska kungahuset först att falla? Den norska medieforskaren, författaren och tidigare presschefen för norska hovet, Carl-Erik Grimstad, förutspådde nyligen att det svenska kungahuset blir det första att falla av de som är kvar. Reform tog kontakt för att få veta mer. Carl-Erik Grimstad, varför blir Sverige först? Först och främst för att det finns en republikansk tradition i Sverige med förankring hos socialdemokraterna, och en intellektuell opinion som skiljer sig åtminstone från den vi har haft i Norge. I Norge är det bara de sista decennierna som vi har sett en tendens till att de med högst utbildning är mer republikanska än resten av befolkningen. Det har såklart även med kungens personliga egenskaper att göra samtidigt som det aldrig hade pratats så mycket om skandalerna om inte den allmänna stämningen förändrats de senaste decennierna. Det är dessutom ett internationellt fenomen. I dag är var femte medborgare i de västeuropeiska monarkierna för republik, jämfört med för tjugo år sedan då bara en av tio ville förändra statsformen. När tror du att det kan ske? Svår fråga. Men om vi ser på hur snabbt den allmänna opinionen har svängt de senaste två decennierna tror jag inte att Estelle kommer bli drottning av Sverige. Finns det något som det svenska kungahuset kan göra för att återfå förtroendet hos folket? Det bästa för kungahuset hade förmodligen varit att undvika skandaler. De måste uppträda med värdighet för att få tillbaka sin trovärdighet. Men jag tror att det kan bli svårt. Mycket för att dagens medier vill göra kungahuset till underhållning, något hovet till viss del måste gå med på för att synas. För om de inte gör det, och uppträder mer värdigt, skulle de samtidigt bli mer osynliga för folket. Och det är kanske det värsta som kan hända en kungafamilj som måste synas för att få legitimitet för människor. Detta är den viktigaste orsaken till att jag tror att flera länder kommer avskaffa denna regeringsform inom inte alltför många decennier. NYTT SERIEALBUM Serietecknaren Therése Lundin medverkar i albumet. Seriestrippar för republik Unga Republikaner släpper i vår, tillsammans med Republikanska f öreningen, Sveriges första republikanska seriealbum. Albumet kommer att finnas till försäljning via Republikanska Föreningens hemsida. Alla medlemmar i Unga Republikaner får albumet som en medlemsgåva. Medverkar gör bland andra Kolbeinn Karlsson, Marcus Ivarsson, Therése Lundin och Olov Redmalm. Håll utkik på hemsidan i maj! Facebook: Twitter: 4 REFORM REFORM 5

4 XXXXXX den nya tronarvingen BEBISLYCKAN OCH SAMTALET OM MONARKIN Medias personfixering försvårar granskningen av monarkin, menar Cecilia Åse. Hur försvårar bilderna på de nyblivna småbarnsföräldrarna ute på Haga diskussionen kring ett nytt statsskick? Reform intervjuar Cecilia Åse, statsvetare och monarkiforskare. Text: Michaela Möller Bild: Lönngren/Widell STRAX FÖRE KLOCKAN tio öppnas grindarna till Haga slott. Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister bär fram den nyfödda flickan inför statsminister Fredrik Reinfeldt, riksdagens talman Per Westerberg, och riksmarskalk Svante Lindqvist. Med de närvarandes underskrifter och sigill avslutas vittnesbekräftelsen, en ritual som utförts sedan 1500-talet. En mycket söt prinsessa som är lik båda sina föräldrar. Väldigt lik sin mor, blev Fredrik Reinfeldts utlåtande till TT innan han åkte vidare för att delta i konseljen på Stockholms slott. Att ett barns äkta börd ska godkännas av Sveriges statsminister tillhör inte vanligheterna. Till och med Fredrik Reinfeldt själv uttryckte en viss osäkerhet inför uppgiften. Samtidigt som kungahuset upprätthåller medeltida traditioner ställer paret krav som vilken modern familj som helst. Prins Daniel vädjade under den första presskonferensen efter födseln om att familjen skulle få lite lugn och ro. Ändå ställde kronprinsessparet upp på bild på väg hem från BB, och bilderna på Estelle kom bara några dagar efter födseln. Däremellan bjöd hovet på bilder som visade när de nyblivna föräldrarna promenerade med bebisen i en Brio-vagn. Kungahusets dubbla signaler, att ena stunden vilja framställa kronprinsessparet som moderna småbarnsföräldrar och i nästa anföra uråldriga riter, kan framstå som förvirrande. Men enligt statsvetaren Cecilia Åse, som forskat om den moderna monarkin, behöver det inte finnas en motsättning. Det är tydligt att Victoria kommer att föra in monarkin i en ny era. Frågan är hur monarkin kommer att klara av att balansera kravet på att hänga med i sin samtid och samtidigt bevara de traditioner som i grunden legitimerar kungahusets existens. BARA NÅGRA TIMMAR efter prinsessans födsel träffar jag statsvetaren Cecilia Åse på Stockholms universitet. Hon är lite trött, telefonen har ringt hela natten. Mediemaskineriet är i full gång. Expressen bjuder på prinsesstårta i slottsbacken. Tv sänder live. Det råder kollektiv bebisyra. Alla möjliga experter tycker till om bebisen. Men Cecilia Åse, som skrivit boken Monarkins makt, sitter inte i tv-sofforna denna dag. Hon tycker att det inte finns så mycket att säga, ännu. Som statsvetare vill hon prata om monarkin som institution hellre än om de enskilda familjemedlemmarna. Men det är svårt, eftersom monarki är ett personfixerat styrelseskick. Domesticeringen av kungafamiljen är fundamental för hur vi pratar om kungahuset. Vi pratar om dem som om vi har en relation till dem. Och vi blir inblandade i deras familjeliv, säger hon. Prinsessan Victorias och prins Daniels bebislycka framställs som allas vår lycka. Estelle är vår prinsessa, eller prinsessan som prins Daniel sa på presskonferensen. Monarkin bygger på att det nationella vi:et har någon sorts relation till kungligheterna. Nu när den nya bebisen har kommit bjuds det på tillbakablickar från när kronprinsessan föddes och när kungen var liten på Haga. Vi kommer ihåg. Det är som ett kollektivt familjealbum som vi tittar i, säger Cecilia Åse. KUNGAFAMILJEN STÅR ÖVER politiken och symboliserar det som förenar Sverige, så har vi skrivit författningen. Och det är själva ärftligheten som borgar för att dessa personer kan inta den positionen. När man tog bort den formella makten från kungen på 1970-talet blev Domesticeringen av kungafamiljen är fundamental för hur vi pratar om kungahuset. Vi pratar om dem som om vi har en relation till dem. monarkin som institution väldigt svår att utmana och ifrågasätta. Personfixeringen gör det svårt att kritisera och granska monarkin. För om de inte har någon politisk makt varför ska de då inte få finnas kvar? säger Cecilia Åse. Att monarkin förlorade den formella makten ledde dock till att den informella makten blev större, menar hon. Kungafamiljen har fruktansvärt stort inflytande på hur vi uppfattar svenska nationalsymboler. Monarkin och de kungliga som personer kan förkroppsliga någon sorts svenskhet 6 REFORM REFORM 7

5 den nya tronarvingen och nationalism på ett sätt som inte uppfattas som problematiskt. Monarkin kan uppfattas som en oförargerlig kanal för svensk nationalism, just för att de inte har någon politisk makt. Och monarkin och medierna har en unik relation, där de vanliga mediala spelreglerna och kravet på oberoende åsidosätts. När medierna sänder live dygnet runt uppfattas det inte som ett politiskt ställningstagande. Bevakningen av monarkin hamnar i kategorin gemenskap och underhållning. Och i rapporteringen kring bröllopet och familjelyckan blir den normskapande dimensionen tydlig. Det blir en ideologiproduktion, menar Cecilia Åse. Precis som alla andra vill de gifta sig, för vi vill alla gifta oss. HUR VI ÄN FÖRHÅLLER oss till kungafamiljen, så är de vår first family. Monarkins ställning är nära relaterad till hur dess familjemedlemmar agerar. Förtroendet bygger på att vi ser dem som ett ideal och en förebild för svensken. Kungahusets enda uppgift är ceremoniell, de representerar Sverige. Paradoxen är hur en i grunden odemokratisk institution ska kunna representera bilden av ett av de, enligt en vanlig uppfattning, mest demokratiska och jämlika länderna i världen. Lösningen blir att vi uppmuntrar kungahusets medlemmar att agera som helt vanliga svenskar samtidigt som de upprätthåller en ställning som står utöver oss. När vi ser dem äta på McDonalds, fika med kompisar eller shoppa kläder förstärker det märkligt nog monarkins ställning. Men monarkin får aldrig hamna för långt ifrån traditionen. Symboler och ceremonier som vittnesbekräftelsen upprätthåller denna bild. Arvet, och det särskilda blodet, är grunden för monarkin och en räcka med privilegier, men också för att vissa fri- och rättigheter åsidosätts för kungafamiljens medlemmar. Rätten till kroppslig autonomi. Rätten Här har vi en demokrati där man mitt i regelverket har någon sorts undantag för principer vi annars tycker är väldigt viktiga. Och vi har dessutom svårt att diskutera det för att vi hela tiden hamnar i att vi pratar om de här personerna istället för att prata om principerna. att forma sitt eget liv, religionsfrihet, rätten till en privat sfär. Här har vi en demokrati där man mitt i regelverket har någon sorts undantag för principer vi annars tycker är väldigt viktiga. Och vi har dessutom svårt att diskutera det för att vi hela tiden hamnar i att vi pratar om de här personerna istället för att prata om principerna. De har ju inte gjort något, de har ju ärvt sin position. Det blir som att ge sig på någon oskyldig, säger Cecilia Åse. I DEBATTEN INNAN införandet av könsneutral tronföljd 1980 var det vissa konservativa debattörer som argumenterade emot, eftersom kvinnor inte ansågs föra släkten vidare. Även mindre konservativa debattörer uttryckte liknande åsikter. I SVTdokumentären Ers kungliga höghet Westling som sändes 2008 gjorde Jan Guillou uttalandet att Victoria inte för sin släkt Bernadotte vidare, utan att dynastin Westling i själva verket tar över. Mycket har förändrats under prinsessan Victorias tid som kronprinsessa. Och Cecilia Åse ser ingen motsättning i monarki och modernisering. Det är en förutsättning. Jag tror att moderniseringen kan gå väldigt långt. Moderniteten bygger ju även på dåtiden. Att det finns en historia som är nationens. Det finns inget arkaiskt i det. Och speciellt i den här moderniserade monarkin som vi har nu, säger Cecilia Åse och hänvisar till hur hovet själva lägger ut filmer och bilder på hemsidan, för att upprätta kopplingen med nationens historia, familjen Bernadotte och den svenska monarkin. När Victoria föddes kontrollerades bilderna på prinsessan noggrant. Hon är född på sommaren, men förutom vid dopet släpptes inga bilder förrän till jul. Men nu lever vi i en mycket mer visuell kultur. Det är svårt att spekulera i hur det kommer att utvecklas, men det vi vet att kopplingarna till prinsessorna på Haga kommer och att det kommer att vara precis som då, med samma lilla lekstuga. Samma racerbil som kungen hade. Monarkin etablerar den här nationella historien genom att hela tiden upprepa samma ritualer, säger hon. EN ANNAN TYDLIG tendens är att medierapporteringen har blivit mer sexualiserad, mer intim. När man inte visste om kronprinsessan var gravid spekulerades det fritt i medierna kring hennes mage. Hade hon mens eller var hon gravid? Cecilia Åse är oroad över utvecklingen. Estelle Bernadotte föds som flicka in i en omedelbar utsatthet. I samband med förlovningen var det någon tidning som gick ut till en förskoleklass som fick i uppgift att rita teckningar till de nyförlovade. Men ska de här flickorna verkligen tycka att det är det finaste som finns att bli prinsessa? Det ser ju så oskyldigt ut, men är det den här typen av kvinnobild vi vill stärka, hur man ser ut och hur många barn man får och att man ska fråga sin pappa om lov innan man gifter sig? PRESSRÖSTER Reform har fångat upp några röster med anledning av födseln av Estelle Bernadotte. Är det så fint med ett kungahus att det ursäktar att några individer tvingas till en framtid utan valfrihet? För nationens skull ska monarker och tronföljare hållas som livstidsfångar i kungadömets gyllene bur. Hur kan någon försvara ett sådant system? Åsa Moberg i Dagens Nyheter EN BEBIS VÄRD MILJONER De kläder och prylar som omger Estelle Bernadotte får en hög kvalitetsstämpel hos svenska folket. Varumärkesexpert Niklas Olovzon tror inte att ett kungahus i blåsväder innebär att hon får mindre värde som reklampelare. Text: Erik Bredhe Hon kan abdikera. Hon kan göra sig fri från en monarkistisk tradition som sedan länge överlevt sig själv. Göran Greider i Dala-Demokraten En ofta förbisedd aspekt i diskussionerna är monarkins krav på tronarvingarna. De respekterar inte bestämmelserna i vare sig FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om desamma, FN:s barnkonvention eller för den delen vår egen regeringsform. Lena Mellin i Aftonbladet NÄR ESTELLE BERNADOTTE föddes i februari blev hon direkt ett hett villebråd för företag som ville synas i media. Redan det första dygnet producerades tusentals artiklar och media kastade sig över de bilder som fanns. På en av de första ses familjen på promenad med sin vagn i Haga. På den blå barnvagnen lyser logon tydligt med vita bokstäver: Brio. Det finns såklart ett enormt värde för företag att synas i sammanhang med Victoria, Daniel och Estelle. Alla föräldrar vet att man inte tummar på kvaliteten när det gäller ens barn, så när kungafamiljen väljer något till sin bebis tänker många att de är extra noga, säger varumärkes experten Niklas Olovzon. Det är svårt att bedöma exakt hur mycket en bild eller artikel i, säg, Aftonbladet är värd. Men klart är att utrymme på redaktionell plats är värt betydligt mer än om man köpt annonsytan. Det kan vara värt många miljoner. Estelle. Folk kommer att ljuga för Er och Ert hjärta kommer att gå sönder. Då ska Ni göra som Madde. Sätt på Er solglasögon och dra till USA. Låt hovet dementera alla rykten och våga visa Er svag. Även prinsessor får gråta. Inte bara på begravningar. Fridah Jönsson i Metro Sedan är det naturligtvis upp till företaget att ta hand om den exponering man fått, säger Niklas Olovzon. Efter födseln delade Semper ut gratis barnmatsburkar i Slottsbacken, teddybjörnföretag skickade stora paket med nallar till hovet och Ikea bjöd på en madrass som en hyllning till landets alla prinsar och prinsessor till de som köpte en av deras spjälsängar. Samtidigt har Patent- och registreringsverket noterat att antalet varumärkesansökningar som anknyter till namnet Estelle har ökat markant. ATT KUNGAFAMILJENS popularitet inte direkt gjort några toppnoteringar de senaste åren tror inte Niklas Olovzon spelar in på Estelles värde som reklampelare. Det är något mänskligt som tar över för de flesta när man ser ett nyfött barn, vare sig man är för eller emot monarkin. Att synas i sammanhang med barnet tror jag inte innebär något negativt för ett företag. 8 REFORM REFORM 9

6 XXXXXX GRUNDLAGSUTREDNINGEN BARA ETT PENNDRAG I slutet av april 2011 tillsatte Republikanska föreningen en fristående utredning om framtidens statsskick. Ett år senare är den färdig. Här skriver utredaren mats einarsson, som tillsammans med jesper svensson står bakom det omfattande arbetet, själv om resultatet. Text: Mats Einarsson MATS EINARSSON Heltidspolitiker sedan 1990-talet och har suttit i riksdagen och konstitutionsutskottet, som har hand om grundlagsfrågorna. Mats Einarsson är i dag verksam som kommunalråd för Vänsterpartiet i Botkyrka. DET FINNS BARA en plym kvar, en dekoration, och det är lätt att genomföra republik om man så vill. [ ] I denna fullständigt nya författning ingår ett grundlagsfästande av parlamentarismen, vilket är ett stort steg mot införande av republik sedan är det bara ett penndrag. Låt oss sätta in krafterna på detta under de närmaste åren. Sedan får vi fortsätta att diskutera republiken. Olof Palme SAP:s 25:e kongress den 6 oktober 1972 Olof Palme överdrev en smula, när han på partikongressen 1972 intygade att monarkin i och med den nya regeringsformen skulle kunna avskaffas med ett penndrag. Det är dock inte särskilt stora förändringar av grundlagen som krävs för att ersätta monarken med en demokratiskt vald statschef. Vi som har arbetat med den utredning som Republikanska föreningen tillsatte förra året presenterar nu vårt betänkande till en republikansk författning. En sådan författning kan utformas på ett oräkneligt antal sätt, men vår utgångspunkt har varit att ändra relativt lite i författningen. Utredningen visar att argumentet att det skulle vara lagtekniskt komplicerat att ändra statschefens tillsättning inte är hållbart. Utredningen ett dokument på ett par hundra sidor i manuskript inleds med en historisk exposé över den svenska monarkin och striderna kring statsskickets utformning från talet till i dag. Detta följs av en redogörelse för republikanska grundmodeller och beskrivning av fem republikanska författningar: Finland, Irland, Island, Schweiz och Tyskland. Därefter presenteras den svenska monarkins nu gällande grundlagsreglering och hovets organisation, liksom utredningens lagförslag med en genomgång av de ställningstaganden som måste göras vid utformningen av en republikansk grundlag. Avslutningsvis diskuteras politiska, juridiska och praktiska frågor i samband med Sveriges övergång från monarki till republik. Folkvald eller riksdagsvald president Några av de modeller som i debatten har förts fram som alternativ till såväl dagens arvsmonarki som en traditionell republik en statschefslös författning, talmannen som statschef samt valkungadöme berörs endast kortfattat i utredningen. Vi har inte uppfattat att de utgör några huvud alternativ i debatten och de är hursomhelst (bortsett från valkungadömet) lagtekniskt okomplicerade. Utredningen presenterar istället relativt utförligt två varianter av republikansk författning: folkvald respektive riksdagsvald president. För dessa ges konkreta förslag till ändring av regeringsformen, riksdagsordningen och vallagen. Båda modellerna förutsätter ändringar i 35 av regeringsformens 194 paragrafer. Tolv av dessa ändringar är mycket små, de ersätter endast det neutrala uttrycket statschefen med presidenten. Utöver detta tillkommer ändringar i riksdagsordningen, samt för alternativet folkvald statschef att vallagen måste kompletteras och Exakt hur vår republikanska författning kommer att se ut när den svenska monarkin avskaffas att den kommer att avskaffas är uppenbart kan givetvis vare sig Republikanska föreningen eller vår utredning svara på. Besluten kommer att fattas på parlamentarisk väg, i enlighet med de demokratiska principerna. ändras på ett antal punkter. Dessutom måste givetvis successionsordningen upphävas en reform som faktiskt kan genomföras med ett penndrag. Vi har dock inte varit strikt minimalistiska. Även om presidenten i båda våra förslag, i överensstämmelse med svensk författningspolitisk tradition, ges en i huvudsak representativ funktion, så har vi ändå till statschefen återfört en del funktioner och befogenheter som avskaffades eller överfördes till talmannen i och med 1974 års regeringsform (med ledandet av regeringsbildningen som den viktigaste). Det skulle givetvis vara möjligt att avstå även från dessa ändringar. Direkt eller indirekt val Utifrån demokratiska principer framstår det som givet att en statschef i en republik bör utses genom någon form av valförfarande. Två huvudalternativ anmäler sig: antingen utses presidenten indirekt av riksdagen (med valet av talman som en parallell), eller så väljs han eller hon direkt av medborgarna i fria, allmänna val. Vilken av de två huvudmodellerna som väljs har en viss betydelse för vilken ställning presidenten får eller kan ges i republiken. Om presidenten väljs av riksdagen understryks parlamentets särställning i egenskap av folkets främsta företrädare, och att det är överordnat statschefen. Presidentvalet torde bli relativt odramatiskt eller i vart fall utan särskilt publika valkampanjer. Även om presidenten får antas ha en offentligt känd politisk tillhörighet, genom vilket parti som nominerat honom eller henne, så tonas ämbetets partipolitiska karaktär ner. Statschefens främsta uppgift blir att representera landet och fylla ceremoniella funktioner. En president som är direkt vald av medborgarna behöver förvisso inte ges en starkare ställning än en indirekt vald statschef. Presidenterna i exempelvis Island och Irland är folkvalda, men har begränsade politiska funktioner. I Finland infördes direktval av president 1994, samtidigt som dennes exekutiva funktioner inskränktes. En statschef som direktväljs av medborgarna medför emellertid en potentiell risk för maktkonkurrens. En folkvald president skulle, i ett tillspetsat politiskt läge, kunna påverka eller förhindra riksdagens beslut genom uttalanden och/eller avgångshot, även om han eller hon inte getts några formella befogenheter att stoppa riksdagsbeslut. Utredningen visar vägen Exakt hur vår republikanska författning kommer att se ut när den svenska monarkin avskaffas att den kommer att avskaffas är uppenbart kan givetvis vare sig Republikanska föreningen eller vår utredning svara på. Besluten kommer att fattas på parlamentarisk väg, i enlighet med de demokratiska principerna. Men med denna utredning vill vi bidra till en konstruktiv och framåtsyftande diskussion som kan underlätta och påskynda övergången till ett fullt ut demokratiskt statsskick. Utredningen visar att det i vart fall inte är praktiska eller lagtekniska problem som förhindrar det avgörande penndraget. 10 REFORM REFORM 11

7 GRUNDLAGSUTREDNINGEN VÄGEN TILL REPUBLIK I grundlagsutredningen presenteras två huvudalternativ till hur en president kan tillsättas, direktvald av folket i allmänna val eller genom val i riksdagen. Text: Björn Raunio ITAKT MED att stödet för monarkin sakta men säkert minskar, blir det även dags att fundera på hur övergången till republik skulle kunna ske rent praktiskt. För att införandet av republik ska bli ett konkret alternativ måste vi helt enkelt börja grotta ned oss i detaljerna. Det handlar både om vilken typ av republikanskt statsskick Sverige bör ha och om vilka ändringar som krävs i grundlagen för att införa det. När det gäller hur presidenten ska väljas presenteras två huvudalternativ, som utredarna inte själva tar ställning till utan i stället vill lämna öppna för debatt. I det ena alternativet väljs presidenten av riksdagen, ungefär som när man i dag utser talman. I det andra alternativet väljs presidenten direkt av folket i allmänna val. I båda fallen föreslår utredningen att presidenten väljs för sex år, så att ämbetsperioderna inte sammanfaller med riksdagens mandatperioder. Därigenom kan det främst ceremoniella presidentämbetet stå över den dagliga partipolitiken. Man föreslår också att den som väljs måste nå över hälften av rösterna. Om ingen kandidat gör det i den första valomgången hålls en valomgång mellan de två som fått flest röster. Vare sig det ena eller andra alternativet kräver några större förändringar i grundlagen. Förutom de ändringar som behövs för båda alternativen, skulle riksdagsordningen behöva kompletteras vid indirekt presidentval och för direkta val skulle man behöva skriva in i vallagen vad som ska gälla för presidentval. Båda sätten att utse president har sina för- och nackdelar. Ur konstitutionellt perspektiv skulle systemet med indirekta presidentval befästa principen om riksdagen som folkets främsta företrädare. Om man å andra sidan vill ha en president med starkare folkligt mandat och vissa befogenheter, så passar en folkvald president bättre. NUVARANDE LYDELSE 5 Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef. NY LYDELSE 5 Presidenten är rikets statschef. SEMINARIUM 30 april presenteras förslaget till en republikansk författning på ett seminarium i Stockholm (se kalendarium, sidan 19). Då finns också utredningen i sin helhet för nedladdning på FEM STEG MOT ETT NYTT STATSSKICK Grundlagsutredningen visar hur vägen till republik kan se ut. Från folkomröstning till hovets avveckling. RÅDGIVANDE FOLKOMRÖSTNING I grundlagsutredningen görs bedömningen att det första steget i en övergångsprocess bör vara en rådgivande folkomröstning där medborgarna får ta ställning till principfrågan, ja eller nej till republik. Med ett ja i en folkomröstning i ryggen skulle reformen få en odiskutabel demokratisk legitimitet. GRUNDLAGSÄNDRING RÖSTAS IGENOM EN FÖRSTA GÅNG Sedan skulle regering och riksdag utforma och rösta igenom en ny republikansk författning. En sådan kan förstås se ut på många olika sätt, inte minst avseende hur mycket inflytande presidenten får på dagspolitiken. I den svenska författningstraditionen har dock statschefen sedan länge huvudsakligen en representativ funktion. Håller vi fast vid denna tradition skulle det inte krävas särskilt stora ändringar i grundlagen för att gå över till republik. Utredningens förslag, som tar hänsyn även till mindre, främst språkligt motiverade justeringar, landar på endast 35 ändringar i 21 av regeringsformens 178 paragrafer. Sveriges riksdag, Stockholm. RIKSDAGSVAL HÅLLS För grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar igenom dem två gånger med ett riksdagsval emellan innan de börjar gälla. Alternativt skulle en beslutande folkomröstning kunna hållas samtidigt med riksdagsvalet, men grundlagsutredningen förespråkar modellen med en rådgivande folkomröstning, så att väljarna kan fokusera på principen och inte på republikens specifika former. GRUNDLAGSÄNDRING RÖSTAS IGENOM EN ANDRA GÅNG Förutsatt att riksdagsmajoriteten för reformen bibehålls efter valet kan grundlagsändringen röstas igenom en gång till och vinna laga kraft. Sverige blir en republik och man kan börja förbereda det första presidentvalet. VAL AV PRESIDENT, MONARKINS INSTITUTIO- NER AVVECKLAS Beroende på vilka konstitutionella val som görs väljs Sveriges första president antingen direkt av folket eller av riksdagen. Samtidigt avvecklas hovförvaltningen och kungafamiljen förlorar under ordnade former sin officiella roll. I stället byggs en ny presidentadministration upp. LÅT OSS DISKUTERA För att utredningens förslag ska bli verklighet krävs en saklig debatt. Här är de viktigaste frågeställningarna. Direkt eller indirekt val Ska presidenten väljas direkt av folket eller av riksdagen? Nomineringsrätt Vem ska ha rätt att nominera presidentkandidater? Valsystem Hur utses den vinnande kandidaten, måste han/hon nå upp till hälften av rösterna? Ämbetsperiod Hur länge ska presidenten sitta? Och ska antalet perioder som samma person kan sitta begränsas? Misstroendeförklaring Ska riksdagen ha rätt att avsätta presidenten? Regeringsbildning Ska presidenten ha någon roll vid regeringsbildningen och till exempel överta talmannens nuvarande roll? Granskning Vem ska ha rätt att granska presidentämbetet? Rättigheter och uppgifter gentemot riksdagen Ska dessa utvidgas jämfört med statschefens nuvarande roll? Kungafamiljen och hovet Hur ska de hanteras praktiskt när republiken införs? 12 REFORM REFORM 13

8 KUNGEN, DIKTATORERNA OCH SVERIGES FINASTE PIN DISKUTERAS: Kungligt diktator-kramande, pimpade simborgarmärken, Mao Tse-tungs prosa och diktning, Nicolae och Elena Ceausescu, Serafimerringning, sedvänjor och traditioner som passerat bäst-före-datumet. Kalle Lind, radiopratare och manusförfattare, skriver om statschefen kungens kollegiala umgänge med diktatorer. Illustrationer av Toj. ÄVEN VI SOM kritiserar monarkin ska komma ihåg att det troligen inte är så lätt att vara konung. Särskilt inte i Sverige, där kungen inte får bestämma. Under de senaste årens kaffeflicks- och gangsterskandaler har nog Carl Gustafs företrädare på tronen tittat förebrående på honom från slottsporträtten: vad säger du, Tjabo? Är de purkna för att du gör dig av med byxklådan? Skriver de skandalösa böcker om dig? Beslagta deras tryckpress! Sänd fogdarna på dem! Tvångsbeskatta dem! Va? Får du inte tvångsbeskatta dem? Men tvångsbeskatta dem i alla fall det är det som är poängen med tvångsbeskattning! Va? Riksdag? Folkmakt? Demokrati? Vad är detta för galenskaper? Får du inte förtrycka ditt folk hur du vill? Sänd hela flocken till Poltava så ska du se att de inte är så sturska! En och annan fördel finns det förstås med att vara kung. En är att det dröjde trettio år innan hans skandaler avslöjades, eftersom journalistkåren fram till dess hade fullt upp med att ta diktamen när kungen behagade uttala sig. Och att vara neutral chef över en neutral stat har absolut sina poänger. Det innebär trots allt att man kan tycka lite vad man vill eftersom man officiellt ändå inte tycker något. Carl Gustaf Bernadotte har genom åren tyckt både det ena och det andra. Inte minst har han flera gånger uttalat sympati för människor som vi andra kanske skulle kalla diktatorer. 1972, när han fortfarande var kronprins, svarade han något överraskande på frågan vilken människa har gjort starkast intryck på dig? : Mao Tsetung! En otrolig man. Tänk, när han och alla hans anhängare bara vandrade omkring dag och natt i Kina och kämpade för att nå sitt mål. Vilken insats. Dessutom har han skrivit fin prosa och utmärkta dikter. NÅGRA DECENNIER SENARE for Deras Majestäter Konungen Och Drottningen på statsbesök till Brunei för att träffa sultanen samt premiärministern, finansministern och försvarsministern Hassanal Bolkiah. Kungen förklarade för Expressen att Hassanal hade en otrolig närhet till sitt folk eftersom han varje år bjuder alla invånare (40 000) på buffé och skakar hand med var och en. Kanske kan man tycka att statschefen i det demokratiska Sverige har en ohälsosamt uppskattande attityd till gubbar som styr hela länder som Ingmar Bergman styrde sina ensembler. Till majestätets försvar måste dock påpekas att han aldrig brytt sig det minsta om huruvida diktatorn han beundrar står till höger eller vänster på den politiska skalan. På det viset har han varit väldigt fördomsfri. För att inte säga neutral. UNDER PERIODEN DÅ kungen hängde som mest intensivt med Bruneis sultan, och kanske även högg in på folkbuffén, passade han på att ge sin bruneiske yrkesbroder en gåva. En mycket fin gåva. En gåva som bara kungen kan dela ut och som bara hans kollegor i statschefsbranschen alternativt hans familj kan föräras: Serafimerorden. Alla vi som inte prenumererar på tidningen Rojalisten ställer oss då frågan: vad i helsicke är Serafimerorden? Ja, att döma av bilderna jag hittar på nätet är det en grej. Typ ett simborgarmärke pimpat av Babsan. Själva broschen kallas kraschan, till detta kommer ett ordenstecken och, om mottagaren är riktigt fin, en kedja. Den som, genom hårt arbete till folkets fromma, gjort sig förtjänt av Kanske kan man tycka att statschefen i det demokratiska Sverige har en ohälsosamt uppskattande attityd till gubbar som styr hela länder som Ingmar Bergman styrde sina ensembler. 14 REFORM REFORM 15

9 en Serafimerorden får sedan bära titeln Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts orden och tituleras i vanligt tal med det gamla adliga tilltalsordet Herr. Som ytterligare bevis på ens storhet låter kungen sin kungliga målare måla den nye riddarens vapen med Serafimerordens insignier på ett stycke kopparplåt. När riddaren/ kommendören dör, hängs denna plåtbit upp i den särskilt pampiga Riddarholmskyrkan. På riddarens begravningsdag ringer sedan en särskild Serafimerklocka en särskild Serafimerringning mellan klockan och SOM FRAMGÅR AV alla dessa viktiga hedersbetygelser så är Serafimerorden det tjusigaste som överhuvudtaget finns och delas bara ut till människor som verkligen förtjänar en extra dunk i ryggen. Bland mottagarna hittar vi sålunda prins Daniel, lyxgymsägare från Gästrikland, prinsessan Lilian, kungens farbrors gamla ligg, samt alltså buffésultanen av Brunei. Där finns också ex-jugoslaviens ex-diktator Josip Tito, Saudiarabiens oljebröder Fahd och Khalid samt Nicolae Ceausescu, mannen som styrde Rumänien i tjugofyra år till dess att han avrättades till folkets jubel. Nicolae Ceausescu och hans fru/vice premiärminister, Elena, anlände till Stockholm på statsbesök den sjätte november 1980 och åkte fyra dagar senare tillbaka som Elena och Herr Nicolae. Första kvällen i Sverige deltog de vid en intim galamiddag för 140 personer, där Herr Bernadotte höll tal till sina gäster despoterna och prisade Rumänien för en internationellt aktiv och konstruktiv politik. Dagen därpå fortsatte pompan och ståten när statschefsparen åkte en liten bit genom Stockholm i varsin öppen landå, vilket säkert kändes rejält glamouröst i början av november. På det hela taget var reaktionerna positiva från svenskt håll. Visst gnälldes På det hela taget var reaktionerna positiva från svenskt håll. Visst gnälldes det lite på ledarsidorna, där man försiktigt påpekade att Ceausescu var en kallhamrad tyrann med en personlighet byggd på lika delar paranoia och narcissism. det lite på ledarsidorna, där man försiktigt påpekade att Ceausescu var en kallhamrad tyrann med en personlighet byggd på lika delar paranoia och narcissism, men på det hela taget verkar inga högljudda protester ha rests. Vi ska minnas att detta var Det skulle dröja ytterligare nio år innan Ceausescus pangades ihjäl och västvärlden kom på att de egentligen hade varit skitonda hela tiden. Det var fortfarande kallt krig i världen och det var inte lika självklart då som nu att USA verkligen var ofelbara och att allt kommunistiskt var värdelöst TYCKTE ÄVEN USA att Ceausescu var relativt god för att vara så ond. Ceausescu fördömde gärna Sovjet och ville inte ställa upp på deras vanvettiga påhitt, av det underförstådda skälet att han ville hitta på sina egna. Och eftersom USA hatade Sovjet så måste ju någon som också hatade Sovjet vara vad vicepresidenten George Bush d.ä. kallade en av de goda kommunisterna. Så fram till det ögonblick då Ceausescu officiellt blev in i helvetes jävla skitond, några sekunder efter att han blivit skjuten och ändå inte kunde ta några lån mot höga räntor, så var han rätt okej. Vår svenske monark var inte ensam om att bjuda in honom på landårace. Hans brylling, Elizabeth II av Storbritannien, hade också paret Ceausescu hemma i Buckinghampalatset Hon hade säkert också en gammal dammig medalj att ge honom. Både Nicolae och Elena gillade nämligen det pråliga. Faktum är att de älskade det pråliga. Dyrkade det. Högaktade det. Var beredda att sälja den heder de inte hade för det. På 1980-talet rev de en sjättedel av Bukarest för att bygga den tre och en halv kilometer långa Boulevard för socialismens seger, som ledde fram till Folkets palats, näst Pentagon världens största offentliga byggnad. När inte titlar som president, 1980 tyckte även USA att Ceausescu var relativt god för att vara så ond. Ceausescu fördömde gärna Sovjet och ville inte ställa upp på deras vanvettiga påhitt, av det underförstådda skälet att han ville hitta på sina egna. premiärminister och generalsekreterare i kommunistpartiet lyckades täcka allt mäktigt som Ceausescu stod för, gav han sig också den gamla fascistiska titeln conducator. Givetvis med folkets goda minne. Det var ju en folkrepublik han basade för. INFÖR DET SVENSKA statsbesöket 1980 hade Ceausescus också lite ödmjukt föreslagit att Uppsala universitet skulle ge Elena ett litet hedersdoktorat i kemi, nu när hon ändå hade vägarna förbi. Hon hade redan erövrat flera akademiska examina i hemlandet, där vi får förmoda att hennes forskningsresultat verkligen fingranskades, och tyckte väl inte det var mer än rätt att också andra länder skulle få hylla henne. Det (gissar jag) muntra gänget på kemiska fakulteten i Uppsala avböjde dock påtryckningen. Tydligen är det inte skäl nog att bli hedersdoktor att man väldigt gärna vill. Inte ens om man, som Ceausescus, skickar med en muta i form av en fin bokutgåva. Men där de akademiska institutionerna vägrade med hänvisning till stolthet, kunde det svenska hovet alltså rycka in. Ceausescus åkte hem med varsin ny glittrig julgransprydnad att bära på bröstet: han med Serafimerorden, hon med Storkorset av Nordstjärnan. Sverige fördjupade sitt utbyte med Rumänien och såg till att ett femårigt handelsavtal undertecknades. Alla nöjda, alla glada och det enda man behövde offra var ett par gamla broscher och lite anständighet. Nio år senare, på juldagen 1989, arkebuserades paret Ceausescu, hastigt och olustigt dömda för ekonomisk brottslighet och massmord. Efter att deras sönderskjutna kroppar visats upp för världens tv-bolag kastades de i varsin grop, grävda med några meters mellanrum med motiveringen att paret ställt till så mycket elände tillsammans i livet. Samtidigt dånade Serafimerklockan över hela Riddarholmen under en hel timmas tid. Och i samma veva smög sig väl någon vaktmästare fram för att spika upp plåten med Ceausescus vapen och Serafimerordens insignier på hedersplats inne i kyrkan. 21 ÅR SENARE GRÄVDES Nicolae och Elena Ceausescu upp igen, för att på de efterlevandes begäran dna-testas. Tvivel förelåg om det verkligen var Nicolae och Elena som hade begravts 1989 eller något annat likartat diktatorspar. Expertis kunde konstatera att visst var det paret Ceausescu och så dumpades kadavren åter till maskarna. Inga rapporter har dock influtit om att någon ny Serafimerringning hölls denna andra begravning. Där, men först där, gick uppenbarligen gränsen. P. S. DET VAR alltså egentligen inte kungen själv som tog initiativet till att ge Serafimerorden till Ceausescu, utan statsminister Ola Ullsten. Han följde dessutom bara praxis, vilken föreskrev att orden skulle föräras alla statschefer på statsbesök. Ingen kan alltså egentligen klandras för något. Förutom för att ha tramsiga seder och befängd praxis. 16 REFORM REFORM 17

10 XXXXXX NOTISER NYA MEDLEMMAR LOKALA AVDELNINGAR AKTIVITETER KALENDARIUM 23 APRIL, KL Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Pablo Lizama Farias, , Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm 30 APRIL, KL Sveriges framtida statsskick Republikanska föreningens grundlagsutredning presenterar sitt betänkande till en republikansk författning. Obligatorisk anmälan senast 26 april till sara.karlsson@riksdagen.se. Riksdagen, lokalen Mittpoolen, Riksgatan 2, Stockholm ESTELLE- EFFEKTEN VARFÖR HAR DU VALT ATT GÅ MED I REPUBLIKANSKA FÖRENINGEN? 6 MAJ, KL Unga Republikaners kongress Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm Medlemsantalet kryper allt närmare När prinsessan Estelle kom till jorden lossnade det ordentligt. Bara under det första dygnet fick föreningen 500 nya medlemmar. Efter en vecka var antalet uppe i Födseln är den enskilda händelse som gett den största medlemsökningen. Hjälp till med att rekrytera! Mer information på DET ÄR PÅ tiden att Sverige blir en verkligt modern demokrati. Tanken på en generation till på tronen är för mig skrämmande. Jag stödjer Vilhelm Mobergs tanke om att statsöverhuvudet ska tillsättas genom lag och ej samlag. Dessutom tycker jag synd om Estelle som inte får tala fritt eller välja religion. Elisabet da Rocha, Kramfors (men jobbar just nu på Borneo) VI GICK MED för att vi vill ha en demokratiskt vald statschef som kan diskutera och förhandla med andra länders statschefer. Demokratifrågan är viktigast. Vi är inget demokratiskt land så länge vi har ärvda ämbeten. Men det är också viktigt att vi kan använda statschefen till mer än att nicka och le. Vi har länge tänkt gå med men det blev inte av förrän nu när det rojalistiska tog upp allt medieutrymme under några veckor. Åke och Ingegerd Svensson, Strandbaden JAG HAR LÄNGE skojat om kungahuset och hur absurt det är. När sedan hajpandet kring tronarvingen tilltog var det med en blandning av upprorsglädje och ilska som jag letade upp föreningen. Som lärare diskuterar jag lag och rätt med eleverna. Då vi kom in på principen lika inför lagen påminde jag om att det finns en familj med undantag från denna grundläggande princip. Mats Abelson, Sjöbo HÄR FINNS REPUBLIKANSKA LOKALAVDELNINGAR: GÖTEBORG Kontaktperson: Daniel Carlenfors daniel.carlenfors@repf.se, JÄMTLANDS LÄN Kontaktperson: Anny Berglin anny.berglin@repf.se LINKÖPING Kontaktperson: Martin Tollén martin.tollen@repf.se SJUHÄRAD Kontaktperson: Eva Josefsson eva.ek.josefsson@repf.se SKÅNE Kontaktperson: Eva Levin eva.levin@repf.se, STOCKHOLM Ordförande: Erik Nordblad erik.nordblad@repf.se, UMEÅ Kontaktperson: Mikael Lindbäck mikael.lindback@repf.se UPPSALA Kontaktperson: Jon Lindgren jon.lindgren@repf.se VÄRMLAND Ordförande: Imre Randin imre.randin@repf.se ÖREBRO Kontaktperson: Björn Sundin bjorn.sundin@repf.se 30 MAJ, KL Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Erik Nordblad, , erik.nordblad@repf.se Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm 2 JUNI, KL Kungen, demokratin och diktaturerna. Ett samtal med Cecilia Åse fil.dr. statsvetenskap, monarkiforskare och Jan Teorell, professor i statsvetenskap, diktaturforskare. Samtalsledare: Malin Krutmeijer, kulturjournalist. Rio Rio, Rosenlundsplatsen 1, Göteborg 3 JUNI, KL Protest at the pageant. Republikanska föreningens brittiska systerorganisation Republic arrangerar en stor manifestation i London. Thames, London, Storbritannien 5 SEPTEMBER, KL Medlemsmöte RepF Stockholm. Kontakt: Vincent Jönsson, , vincent.jonsson@repf.se Republikanska föreningens kansli Karlbergsvägen 86B, 4 tr, Stockholm 18 REFORM REFORM 19

11 Posttidning B Returadress: Reform, Republikanska föreningen, Karlbergsvägen 86B, Stockholm BOHMAN OCH BORDSPLACERINGEN CARL BILDT ÄR och förblir en ytterst okänslig, reaktionär och obildad politiker, fräste Per Ahlmark från talarstolen på Folkpartiets riksmöte i mars. Den förre Folkpartiledarens ilska mot den förre Moderatledaren har en lång bakgrund, och eldades på av Bildts passivitet i förhållande till den ungerska regeringens nonchalans för mänskliga rättigheter. BILDT ÄR NU inte den ende moderatledare som träffats av Ahlmarks giftpilar. I sina memoarer, Gör inga dumheter medan jag är död, återger han en episod från hösten 1976, när en borgerlig trepartiregering nyss installerat sig i Kanslihuset efter ett 44-årigt socialdemokratiskt maktinnehav. Folkpartiet hade fått 11 procent i valet och var därmed regeringens minsta parti. Per Ahlmark skulle ändå bli vice statsminister, vilket gav dåvarande Moderatledaren Gösta Bohman bekymmer. Dock inte av politisk karaktär, som man skulle kunna tro. Nej, genom sin position skulle Ahlmark nämligen bli nummer två i hovets rangrulla, efter stats minister Torbjörn Fälldin. Ordningen i rullan avgör bland annat hur fin placering man får vid hovets middagar. Bohman var besvärad. Jag vill gärna att du och jag byter plats på hovets ranglista, bad Gösta Bohman sin statsrådskollega. Per Ahlmark skriver att han inte hade en aning om vad hovrullan var för något, och förstås inte brydde sig det minsta om han var nummer två eller tre på den listan. Däremot kände han sig starkt generad å Bohmans vägnar: En vuxen karl som bryr sig om sådana här skitsaker: hur man sitter vid bordet eller i vilken ordning man vandrar in och ut på slottet. Och denna bagatell samma dag som vi gör oss redo att börja styra Sverige efter 44 år! Per Ahlmark gick förstås högerledaren till mötes på den här punkten. Bohman såg så snäll och vädjande ut, skriver Ahlmark. Efter det positiva beskedet blev Bohman överförtjust och sprang genast iväg för att informera statsministern. GÖSTA BOHMAN VAR vid detta tillfälle 65 år gammal. Han var nytillträdd som ekonomiminister, hade varit partiledare för Moderaterna i sex år och riksdagsledamot i arton. Ändå förödmjukade sig denna seniora och distingerade politiker inför sin nästan trettio år yngre kollega, för att få komma något lite närmare de kungliga huvudpersonerna vid hovets middagar. Jag har sett högt bildade personer mista sin mänskliga värdighet inför en kunglig person, skrev Vilhelm Moberg i sin klassiker Därför är jag republikan. Kungadömet frammanar några av människans mest förödmjukande egenskaper: Begäret att stå i gunst hos de höga, ivern att få umgås med dem, den böjda ryggen inför överheten. Kungligheten får undersåtarna att förnedra sig själva. När Per Ahlmark berättar om Gösta Bohmans bryderier visar han att Vilhelm Moberg hade rätt. "Han var nytillträdd som ekonomiminister, hade varit partiledare för Moderaterna i sex år och riksdagsledamot i arton. Ändå förödmjukade sig denna seniora och distingerade politiker inför sin nästan trettio år yngre kollega." JESPER SVENSSON Aktiv i Republikanska föreningen sedan Jobbar som politisk sekreterare för Folkpartiet i Stockholms läns landsting. 20 REFORM

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11 Innehåll Förord... 9 1. Monarken och demokratin.... 11 Kungamakt och demokratins framväxt... 14 Arvriket, adeln och kungligt envälde... 14 Bernadotte... 17 Från ståndsriksdag till allmän rösträtt.... 21

Läs mer

Åren var det krig mellan Sverige och

Åren var det krig mellan Sverige och FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Fakta om Kronprincessan Victoria

Fakta om Kronprincessan Victoria MARIANNE RANDEL ØNDERGAARD IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om veriges kronprinsessa Victoria. I boken får vi veta hur det är att vara kronprinsessa. Vi får svar på olika frågor

Läs mer

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen.

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. av Mats Lindberg Professor i statsvetenskap Örebro universitet Debattartikel, Aktuella frågor, Sydsvenskan, 21 mars 2009 (Redigerad och lätt omarbetad

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

Fakta om Kronprincessan Victoria

Fakta om Kronprincessan Victoria MARIANNE RANDEL SØNDERGAARD SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Titta, prinsessan! 1. Vad heter vår kronprinsessa? 2. Vad får du veta om H&M? 3. Vad har kronprinsessan för favoritskor? 4. Vad har

Läs mer

Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen

Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen 12 november 2011 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsberättelse Republikanska Föreningen Sjuhärad 2010-2011... 2 2. Verksamhetsberättelse

Läs mer

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument:

Grundlagarna. Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna Ladda ner hela sidan som ett PDF-dokument: Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför

Läs mer

Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan!

Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan! Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan! Rubriken på studiecirkelmaterialet anknyter till Vilhelm Mobergs kända kampskrift från 1955 riktad emot Sveriges statsskick och därmed också

Läs mer

Vilken roll spelar monarkin för Sverige och Östergötland?

Vilken roll spelar monarkin för Sverige och Östergötland? Vilken roll spelar monarkin för Sverige och Östergötland? 1 1. Inledning I år firar Carl XVI Gustaf 40 år som Sveriges kung. Temat för jubiléet är 40 år på tronen 40 år för Sverige. Kungen har onekligen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx R ELEVANTA LAGTEXTER Republikanska föreningen har här samlat de delar av grundlagarna som berör monarkin. Det är främst i dessa paragrafer som förslag på nytt styrelseskick behöver hanteras. Här finns

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Schweiz folkomröstningar

Schweiz folkomröstningar SÄNDNINGSDATUM: 2010-12-11 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: ANGELICA ISRAELSSON KONTAKT: tyska@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra9 ANACONDA GESELLSCHAFT Schweiz folkomröstningar Programmanus på svenska Elever, Upplands-Bro

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lättläst. Så här arbetar regeringen

Lättläst. Så här arbetar regeringen Lättläst Så här arbetar regeringen Innehåll Sverige är en demokrati sidan 2 Vad är riksdagen? sidan 3 Vem får bli statsminister? sidan 4 Lagar som gör att demokratin kan fungera sidan 6 Så här arbetar

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Media uppgift Problem 1

Media uppgift Problem 1 Media uppgift Problem 1 Jag tycker att det är ett stort problem hur media ser på småbarn. T.ex i en leksakstidning så finns det speciella pojkleksaker och flickleksaker. När det gäller pojkleksakerna är

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

1 december B Kära dagbok!

1 december B Kära dagbok! 1 december B Kära dagbok! (Fast egentligen är det ju ingen dagbok, utan en blå svenskaskrivbok från skolan. Jag bad fröken om en ny och sa att jag hade tappat bort den andra. Sen kan jag bara säga att

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

SD428 Kommittémotion. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

SD428 Kommittémotion. av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2932 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) Grundlag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Särtryck ur: Årsbok 2012 KVHAA Stockholm 2012 (isbn 978-91-7402-413-5, issn 0083-6796) INGEMAR ELIASSON Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Sveriges grundlagar är ett omfattande lagkomplex.

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva.

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva. TEASER Pris: 0 kr Får spridas!.... I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva... Innehållet lånat från: Svensk version Jag gillar filmer som får dig att ifrågasätta allt det som vårt

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer