Språk så in i Norden!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språk så in i Norden!"

Transkript

1 Färsingaskolan, AL VT15, 8AB Sv Språk så in i Norden! LPP, instruktioner och arbetsuppgifter Vilka språk är minoritetsspråk i Sverige, och vilken ställning har dessa språk i samhället? Vilka är våra grannspråk, och vilka likheter och skillnader finns med svenskan? Vilken påverkan har andra språk på svenskan, och vad är det som gör att språk förändras?

2 Syfte (ur Lgr11) I detta arbete kommer du ges förutsättningar att utveckla din förmåga att formulera dig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll för arbetsområdet (ur Lgr11) Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige och Norden. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 2

3 Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Konkretiserade mål Målet är att du ska veta vilka olika språk som talas i Sverige, och veta vilken ställning dessa språk har i vårt land. Du ska veta att svenska är det officella språket och att det finns fem minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Du ska veta en hel del om det samiska språket och den samiska kulturen efter läsning/lyssning av SMS från Soppero av Ann-Helén Laestadius, och du ska skriva en resonerande text om identitet (samisk identitet och identitet i allmänhet). Du ska dessutom skriva en faktatext om ytterligare ett minoritetsspråk. Vidare ska du kunna resonera en del om svenska språkets historia, ursprung och särdrag. Du ska känna igen svenskans grannspråk danska, norska, isländska och finska. Du ska känna till likheter och skillnader mellan våra grannspråk och svenska språket, och vara bekant med några av våra grannländers mest kända författare. Arbetssätt Boken SMS från Soppero introduceras, och vi läser och lyssnar till den gemensamt. En del kapitel läses högt, andra lyssnas via ur.se och ytterligare andra kapitel kopieras upp och läses enskilt. Begrepp som parallellhandling, tema och motiv tas upp, och samiska språket och samisk identitet diskuteras och blir bekant. Vi ser UR:s serie Jakten på språket om samiska, och ev om andra minoritetsspråk. Vi läser och diskuterar artikeln Många av småspråken riskerar att falla i glömska publicerad i SDS 10/2-15. Texter i detta häfte hämtade från bland annat läses och diskuteras. Vi lyssnar till de talade grannspråken under lektionerna, och läser texter på danska och norska. Vi går igenom några viktiga kännetecken för de olika språken, samt lär känna författare från grannländerna: HC Andersen från Danmark och Henrik Ibsen från Norge. 3

4 Bedömning Det som bedöms i detta arbetsområde är din förmåga att läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt, samt välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag Läsning/lyssnig av Sms från Soppero, av texterna i detta häfte och av texter om minoritetsspråken på nätet. göra sammanfattningar av olika texters innehåll och visa läsförståelse Summering av varje del av Sms från Soppero skriftligt i skrivboken och muntligt i par eller i helklass. tolka och resonera om texters budskap utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor Skriftligt i skrivboken vid reflektionstillfällen och muntligt vid diskussionstillfällen. skriva olika slags texter med språklig variation Skriva sammanfattningar av samtliga lyssnade delar av Sms från Soppero, skriva ett brev i en skrivuppgift efter del 5, skriva en resonerande text om identitet efter del 7 samt skriva en faktatext om ett minoritetsspråk. söka, välja ut och sammanställa information samt kritiskt granska den, samt skriva sammanställningar med beskrivningar och förklaringar, med ämnesrelaterat språk och fungerande struktur och källhänvisningar Hämta och använda information för att skriva en faktatext om ett minoritetsspråk med källhänvisning. samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor, samt framföra åsikter och argument Vara delaktig i diskussioner och argumentationer om språkrelaterade ämnen i klassrummet, exempelvis om nyttan med språklagar. resonera om svenska språkets historia, ursprung och särdrag, och jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Muntligt och skriftligt löpande under arbetets gång. 4

5 Språk i Norden nordiska språk När vi talar om nordiska språk, menar vi inte samma sak som språken i Norden. Som nordiska språk räknar vi de språk som har samma språkliga ursprung, alltså svenska, danska, norska, isländska och färöiska, eftersom de har utvecklats ur samma språk, urnordiskan. De är alltså nära släkt med varandra. Se bilderna nedan, som illusterar språks släktskap på två olika sätt: Möt språket (2000, s 209) 5

6 Språken i Norden, däremot, är alltså inte detsamma som nordiska språk. Språken i Norden alla de språk som talas i det geografiska området som kallas Norden. Norden består av länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island länderna vars flaggor du kan se på framsidan av detta häfte. Språken som talas i dessa länder är huvudsakligen enkelt nog svenska i Sverige, danska i Danmark, norska i Norge, finska i Finland och isländska på Island. Men det talas även till exempel färöiska och grönländska, samt minoritetsspråk som samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Svenskans största grannspråk är danska, norska, isländska och finska. Island Norge Finland Sverige Danmark I Sverige finns fem minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. 6

7 Arbeta med begrepp Meningarna a-h nedan är hämtade ur artikeln Många av småspråken riskerar att falla i glömska, publicerad i SDS 10/2-15 (se nästa sida). När du arbetar med orden nedan, ska du för varje ord jobba enligt denna instruktion: 1. Skriv det gulmarkerade begreppet i din skrivbok. 2. Titta i matrisen nedan, och tänk efter hur väl du känner till begreppet. Skriv den siffra som stämmer för din del bredvid respektive ord. 3. Slå upp begreppet i en ordbok. 4. Skriv förklaring till vad hela meningen betyder med dina egna ord! a. Ett par av de rödlistade språken finns i Sverige. b. Umesamiskan och pitesamiskan är båda kritiskt utrotningshotade. c. Genom historien har minoritetsgruppers språk världen över negligerats eller medvetet förtryckts. d. Idag finns skyddande språkkonventioner. e.f. Små språk har svårt att hävda sig i en alltmer urbaniserad och globaliserad värld. g. Det händer än idag att lingvister gör nya fynd. h. Vi är fler talare än för tio år sedan så det är en uppåtgående trend Det är första gången jag har hört begreppet. Jag har hört begreppet några gånger men vet inte exakt vad det betyder. Jag har hört begreppet många gånger och vet vad det betyder, men jag kan inte förklara det för någon annan. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår, och jag kan ge egna exempel. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår. Jag känner mig trygg med att använda begreppet när jag pratar och jag använder det på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 7

8 8

9 Språkpolitik (www.sprakochfolkminnen.se) Alla ska ha rätt till språk. Det är ett av de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik. Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål: Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Språklagen och minoritetslagen Sverige har sedan 1 juli 2009 en språklag som befäster språkpolitiken. Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, till exempel myndigheters och domstolars språkbruk. Språkpolitiken gäller alla språk i Sverige Svenskan är enligt språkpolitiken och språklagen huvudspråk och det samhällsbärande språket. Fem språk har ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch. Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare. Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket. Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan döva lära sig som skriftspråk. Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av språkpolitiken och gällande lagar. Varför behövs en språkpolitik? Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. 150 modersmål talas i Sverige i dag, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Ny teknik skapar många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI. Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik. 9

10 Svenska det officiella språket, huvudspråket, i Sverige Det språk som talas av de flesta i Sverige är svenska. Det talas också i Finland. Men där är det bara en mindre grupp som har det som modersmål. Vilka språk är svenskan släkt med? Att svenska är nära släkt med danska och norska är lätt att se. Tillsammans kallas de skandinaviska språk. Men man kan också se att svenska är släkt med exempelvis engelska och tyska. Se här: hus heter house på engelska och Haus på tyska. Svenska, engelska och tyska och några språk till kallas germanska språk. Svenska är också släkt med exempelvis franska och hindi, däremot inte med finska och arabiska. Hur gammal är svenskan? Man räknar med att svenska språket har funnits i lite över tusen år. Innan svenskan fanns, så talade folk i Skandinavien ett gemensamt språk, som brukar kallas urnordiska. Från och med 800-talet kan man tala om svenska. Men det liknar inte riktigt dagens svenska. Bokstäver och ljud När vi skriver svenska använder vi det latinska alfabetet. Då använder vi några tecken som inte fanns där från början: å, ä och ö. Fast vi är inte ensamma om de här bokstäverna. I tyskan finns också ä och ö. Och det är därifrån vi fått dem. I danska och norska finns också å. Vi har 28 bokstäver i det svenska alfabetet eller 29 om man räknar w som egen bokstav. Det är inte alltid så enkelt att en bokstav alltid uttalas likadant eller att ett ljud alltid stavas med samma bokstav. Bokstaven g uttalas /g/ i god men som /j/ i ge. Och ljudet /j/ kan stavas med j som i jul, och med g som i ge. Och ljudet /sj/ kan stavas på väldigt många olika sätt, till exempel så här: sjuk, skön, skjuta och choklad. Ett ljud som svenskan och norskan är ganska ensamma om är /u/ som jul. En annan sak som är lite ovanlig och som vi också har ihop med norskan är musikalisk accent. Vi uttalar inte bestämd form av and och ande likadant, trots att formerna ser likadana ut i skrift: anden. Bilda ord Typiskt för svenska är att vi gör sammansättningar när vi bildar nya ord. Av barn och sko kan vi bilda barnsko. Men vi kan också göra en avledning. Då tar man ett ord, till exempel blogg, och så lägger man till -a. Då får man alltså blogga. Eller man tar nörd och så lägger man till -ig. Då får man nördig. Ett annat sätt är att korta av orden, som info för information, och komp för ackompanjemang, och så kan man göra en avledning av det och bilda kompa. Man kan dra ihop modulator-demodulator till modem. En del ord hittar vi svenskar på själva, en del lånar vi utifrån. 10

11 Grammatik I svenskan säger vi boken när vi vill ha ordet bok i bestämd form. Vi lägger alltså till en ändelse (-en). Men på engelska har man ingen sådan ändelse utan där blir det the book. Man har ett ord som the framför. Ett sådant ord kallas bestämd artikel. Vi har det också i svenskan. Vi säger ju den röda boken. Lägg märke till att vi då måste ha bestämd ändelse på röd, alltså röda, och så bestämd ändelse på bok. På engelska räcker det med bestämd artikel i början: the red book. I latin och finska finns det inga bestämda former alls! Ordföljd är lite speciellt i svenskan också. Vi säger Jag tränade i går eller I går tränade jag. Jag är subjekt i satsen (den som gör något), tränade är predikatet (det talar om vad subjektet gjorde) och i går kallas adverbial (det talar här om när något skedde). Börjar vi med subjektet kommer predikatet efter det (jag tränade). Men om vi börjar med adverbialet (i går) då blir ordningen omvänd mellan predikat och subjekt (tränade jag). Grammatik är som att lägga pussel! Finlandssvenska I Finland finns det också personer som talar svenska. Det har man gjort sedan 1100-talet. I dag är det nästan som har svenska som modersmål. Det låter inte alldeles som sverigesvenska. Har du sett Muminfilmerna på tv? I finlandssvenskan har man inte musikalisk accent. De uttalar alltså anden likadant i anden flög i väg och anden talade med kuslig röst. Det lustiga är att sverigesvenskar tycker att finlandssvenskar låter som om de sjunger, medan finlandssvenskar tycker tvärtom! En annan sak är att finlandssvenskar uttalar d framför j i djur och djup. I finlandssvenskan säger man exempelvis måst för måste och int för inte. Och så finns det speciella ord som kiva, som betyder kul, och julgubbe i stället för jultomte. 11

12 Minoritetsspråk I Sverige talas och skrivs minst 150 olika språk, till exempel kurdiska, engelska, sydsamiska, wolof, arabiska, spanska och persiska. Sverige har dessutom fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Det svenska teckenspråket hör inte till de fem minoritetsspråken, men det uppfyller flera viktiga kriterier. Det är därför motiverat att se teckenspråket som ett sjätte minoritetsspråk. Nationella minoritetsspråk Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska jiddisch meänkieli romska samiska Det är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Man ska bland annat kunna använda finska, meänkieli och samiska i kontakten med svenska myndigheter i vissa kommuner som har en stor andel samisk-, meänkieli- eller finsktalande. Nya krav på språkvården Den mångspråkiga situationen i dagens Sverige ställer nya krav på språkvård och språkpolitik. Mot denna bakgrund antog Sveriges riksdag i december 2005 en samlad svensk språkpolitik. Ett av de fyra övergripande målen: Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Som en följd har resurser tillförts språkvården för arbete med minoritetsspråken. Ansvar Institutet för språk och folkminnen ansvarar för arbetet med finska, romska, svenskt teckenspråk, jiddisch och delvis med meänkieli. Sametinget ansvar för arbetet med samiska. Myndigheten ska i princip också överblicka och främja användandet av alla språk som brukas i Sverige; uppgiften ligger i första hand på Språkrådet. 12

13 Samiska Samiska är ett finskt-ugriskt språk som har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider. Hur länge har man talat samiska i Sverige? Samiska har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider. De flesta som talar samiska bor i norra Sverige, norra Norge och norra Finland. Det finns inga exakta uppgifter om hur många samer det finns. Ingen har kunnat räkna alla. I Sverige kan det finnas uppemot Vad heter språket och varför har språket bytt namn? Förr i tiden brukade man på svenska säga lapska om språket, och de personer som talade språket kallades för lappar. I dag säger vi samiska om språket. På samiska heter det sámegiella. Och vi säger inte längre lappar utan samer. Tidigare hade samer som folkgrupp det ganska svårt i Sverige. De fick inte lära sig samiska i skolan. De samiska skolbarnen fick inte ens använda det på rasterna. De skulle lära sig att bara använda svenska. Det här berodde på att folk då inte förstod att samiskan och samisk kultur var viktigt att bevara. Därför fick de benämningar som man då hade, lapska och lapp, en dålig klang. När man senare ändrade uppfattning och insåg att språket och kulturen var något värdefullt, så passade man på att byta ut orden. Hur är det med samiska i dag? Väldigt många som är samer kan inte tala samiska. Och även om man kan tala samiska, kanske man inte har fått lära sig hur man ska skriva det. Det beror på det som vi berättade om tidigare att samer förr inte fick lära sig samiska i skolan. Det har medfört att många föräldrar slutade tala samiska med sina barn, och på det sättet har antalet samisktalande minskat. I dag är samiska erkänt som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det har riksdagen bestämt. Och samiska tas också upp i språklagen och i minoritetslagen. Det är bra, för då har samiska ett skydd, och det gör att ingen kan hindras att tala samiska och att man i stället uppmuntras att lära sig det i skolan. Vad är samiskan för sorts språk? Samiskan är nära släkt med finskan. Det är alltså ett finskt-ugriskt språk. På Fakta om språksidan kan du läsa mer om språksläktskap. Det finns flera varianter eller dialekter av samiska. Den variant som är mest utbredd är nordsamiska. Ibland är det stora skillnader mellan varianterna. En som talar nordsamiska och en som talar sydsamiska förstår inte varandra. Samiska ortnamn Det finns många ortnamn i norra Sverige som kommer från samiskan. Ett exempel är Kiruna, som kommer av det samiska ordet för fjällripa, giron. Ett annat är Kebnekaise, som kommer av samiska giebnne, som betyder kittel, och gájsse, som betyder fjälltopp. Jokkmokk kommer av samiska jåhkå, som betyder bäck, och måhkke, som betyder krök. På vägskyltarna i dag tar man både upp det försvenskade namnen och de samiska. 13

14 Samiska ord I svenskan har man lånat in några ord från samiskan, jokk eller jåkk för fjällbäck. Det ordet finns också i ortnamnet Jokkmokk. Så har vi pulka, tundra och ord som handlar om samisk kultur som jojk, nåjd (samisk trollkarl), härk (rentjur) och vaja (renko). Precis som i finskan lägger man till ändelser i slutet av ordet i stället för att ha prepositioner (från, i, på, till och andra) som i svenskan. Så här kan man göra med ordet för fjäll, várri: vári fjällets váris på fjället várrái till fjället variin med fjället En speciell sak med samiskan, som inte finns i finskan, är att man har två olika sorters vi. Det ena heter moai, och det betyder vi två, om man är flera än två heter det mii. 14

15 Arbetsuppgifter till SMS från Soppero, del 5 Skriv dina svar i skrivboken! 1) Uttrycken här nedan är hämtade ur del 5 (kap 6 och 7). Börja med att skriva av de understrukna orden nedan, och pricka in dem i matrisen gradera dem från 1 till 5! Använd ordbok och skriv tydliga förklaringar till orden i din skrivbok! A. Han var road av hennes entusiasm (sidan 48) B. Skrika i falsett (sidan 51) C. En vidunderlig natur (sidan 54) D. Renarnas karaktäristiska grymtanden (sidan 54) E. Egentligen var hela scenen absurd (sidan 60) Det är första gången jag har hört begreppet. Jag har hört begreppet några gånger men vet inte exakt vad det betyder. Jag har hört begreppet många gånger och vet vad det betyder men jag kan inte förklara det för någon annan. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår, och ge egna exempel. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår. Jag känner mig trygg med att använda begreppet när jag pratar och jag använder det på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 2) Läs del 5 i SMS från Soppero. När du stöter på de understrukna orden i texten, så kontrollera att din förklaring från uppgift 1 stämmer! Var även uppmärksam när det kommer samiska ord som förklaras i texten, så att du sedan kan göra uppgift 3. 15

16 3) Besvara följande frågor om samiska ord i din skrivbok: A. Vad är en härk? (sidan 54) B. Hur säger man hej på samiska? (sidan 55) C. Vad är Oddasat? (sidan 57) 4) Parallellhandlingarna har vävts samman, och boken utspelar sig nu i norra Sverige, i Sameland eller Sappmi. I kapitel 6 och 7 befinner sig Agnes på minst fyra olika ställen. Vilka ställen är det, och hur är miljön där? Beskriv i din skrivbok vad du får veta om var och en av dessa platser. 5) Grammatik. Arbeta med det inringade avsnittet högst upp på sidan 50. A. Leta upp 14 stycken olika substantiv skriv dem i din skrivbok. (Två substantiv förekommer mer än en gång) B. Leta upp 5 stycken olika adjektiv och skriv dem i din skrivbok. C. Leta upp 15 stycken olika verb, och skriv dem i infinitiv i din skrivbok (d v s grundform eller uppslagsform, med infinitivmärket att framför) D. Skriv av några prepositioner som förekommer i stycket. 6) Skriv ett brev! Kapitel 7 slutar med följande rader: Ååh, vad hon längtade efter Jenny. Någon som skulle kunna se det tokiga och skratta med henne. Men å andra sidan kunde inte Jenny förstå det hon kände. En känsla av att räknas, att vara som de andra. Tänk dig in i situationen att du är Agnes. Eftersom du inte har någon täckning på sin mobil, kan du inte skicka de vanliga sms:en till din kompis Jenny. Du bestämmer sig därför att skriva ett vanligt, hederligt brev till din kompis som du längtar efter och saknar. Berätta om dina intryck av det du varit med om sedan ni pratades vid senast! Använd mallen för brev ur Skrivarskolan. 16

17 17

18 Skrivuppgift Resonerande text Egentligen är du ju bara en patetisk skit som inte är same på riktigt. Du och din mamma har valt sida. Ni vill inte vara som vi. Förutom när det passar er och ni vinner något på det! Kristin kallar Agnes för fusksame i Ann-Helén Laestadius roman Sms från Soppero. Hon tycker att kusinen försöker lura Henrik och de andra att hon är något hon inte är. Ibland kan man försöka vara något man inte riktigt är. Det kan vara för att man vill passa in, för att man vill vara annorlunda eller för att man vill få uppmärksamhet. Är Agnes en fusksame? Försöker hon vara något hon inte är? Vad gör en same till en äkta same, och vem bestämmer egentligen över vilken identitet du ska ha? Ungdomstidningen Jag efterfrågar texter där ungdomar resonerar om identitet. Skriv en resonerande text till ungdomstidningen med inledning, huvuddel och avslutning. Resonera om identitet, och vad som gör en människa till just den han eller hon är. Ge exempel, både från berättelsen om Agnes och Kristin och från ditt eget liv. Rubrik: Valfri I en resonerande text beskriver du hur något är resonerar (diskuterar) du med dig själv jämför du olika saker med varandra och tar t ex upp för- och nackdelar har du med egna tankar, åsikter, värderingar och erfarenheter styrker du att det du säger är rätt med exempel du bevisar att du har rätt. har du en tydlig inledning, huvuddel och avslutning se nästa sida! 18

19 Inledning I inledningen presenterar du ditt ämne eller de frågor som du ska diskutera i den följande texten. Här kan du ta hjälp av formuleringen i uppgiften! Du kan inleda med att skriva kort bakgrund ge exempel som visar vad texten ska handla om ställa en fråga till läsaren skriva ett citat sammanfatta vad din text ska handla om Huvuddel I huvuddelen fördjupar du dig i ditt ämne, i det som du skrivit om i din inledning. Det kan du göra genom att fråga och svara resonera med dig själv, ställa frågor som du sedan själv besvarar, väga argument mot varandra och göra dem tydliga med exempel. Skriv ner vad du har upplevt och hur du har reagerat på det. lyfta för- och nackdelar jämföra olika saker med varandra och resonera om vad som är bra och dåligt. Använd dig av exempel! beskriva orsak och verkan beskriv vad som händer eller vad någon gör, och vad detta leder till. Gör texten levande! Måla upp bilder och låt dem gärna vara överdrivna och humoristiska. Visa gärna med exempel som läsaren känner igen. Var personlig i dina upplevelser, kommentarer och exempel - tala om vad DU tycker! Avslutning Du kan avsluta din text på olika sätt, bland annat genom att knyta samman texten genom att sammanfatta och upprepa det viktigaste upprepa din huvudtanke och tala om vad du kommit fram till i ditt resonemang lämna över till läsaren med en fråga eller uppmaning, för att låta läsaren själv bilda en uppfattning återanknyta till din inledning 19

20 Faktatext om minoritetsspråk Skriv din egen faktatext om ett av Sveriges minoritetsspråk (inte samiska), alltså om antingen finska, romani chib, jiddisch eller meänkieli. Titta på Jakten på srpåket om det minoritetsspråk du valt, på ur.se, och sök fakta i läroböcker och på nätet. Ange källorna. Använd mallen för faktatext I ur Skrivarskolan. 20

21 21

22 22

23 23

24 24

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Svenska 8B v.11-13. Syfte:

Svenska 8B v.11-13. Syfte: Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Pedagogisk planering Boken om mig Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev Termin 1 Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Hur man använder

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Norden. Du kommer att få lära dig mer om: Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer