Språk så in i Norden!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Språk så in i Norden!"

Transkript

1 Färsingaskolan, AL VT15, 8AB Sv Språk så in i Norden! LPP, instruktioner och arbetsuppgifter Vilka språk är minoritetsspråk i Sverige, och vilken ställning har dessa språk i samhället? Vilka är våra grannspråk, och vilka likheter och skillnader finns med svenskan? Vilken påverkan har andra språk på svenskan, och vad är det som gör att språk förändras?

2 Syfte (ur Lgr11) I detta arbete kommer du ges förutsättningar att utveckla din förmåga att formulera dig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll för arbetsområdet (ur Lgr11) Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället. Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige och Norden. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 2

3 Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Informationssökning och källkritik Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Konkretiserade mål Målet är att du ska veta vilka olika språk som talas i Sverige, och veta vilken ställning dessa språk har i vårt land. Du ska veta att svenska är det officella språket och att det finns fem minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Du ska veta en hel del om det samiska språket och den samiska kulturen efter läsning/lyssning av SMS från Soppero av Ann-Helén Laestadius, och du ska skriva en resonerande text om identitet (samisk identitet och identitet i allmänhet). Du ska dessutom skriva en faktatext om ytterligare ett minoritetsspråk. Vidare ska du kunna resonera en del om svenska språkets historia, ursprung och särdrag. Du ska känna igen svenskans grannspråk danska, norska, isländska och finska. Du ska känna till likheter och skillnader mellan våra grannspråk och svenska språket, och vara bekant med några av våra grannländers mest kända författare. Arbetssätt Boken SMS från Soppero introduceras, och vi läser och lyssnar till den gemensamt. En del kapitel läses högt, andra lyssnas via ur.se och ytterligare andra kapitel kopieras upp och läses enskilt. Begrepp som parallellhandling, tema och motiv tas upp, och samiska språket och samisk identitet diskuteras och blir bekant. Vi ser UR:s serie Jakten på språket om samiska, och ev om andra minoritetsspråk. Vi läser och diskuterar artikeln Många av småspråken riskerar att falla i glömska publicerad i SDS 10/2-15. Texter i detta häfte hämtade från bland annat läses och diskuteras. Vi lyssnar till de talade grannspråken under lektionerna, och läser texter på danska och norska. Vi går igenom några viktiga kännetecken för de olika språken, samt lär känna författare från grannländerna: HC Andersen från Danmark och Henrik Ibsen från Norge. 3

4 Bedömning Det som bedöms i detta arbetsområde är din förmåga att läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt, samt välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag Läsning/lyssnig av Sms från Soppero, av texterna i detta häfte och av texter om minoritetsspråken på nätet. göra sammanfattningar av olika texters innehåll och visa läsförståelse Summering av varje del av Sms från Soppero skriftligt i skrivboken och muntligt i par eller i helklass. tolka och resonera om texters budskap utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor Skriftligt i skrivboken vid reflektionstillfällen och muntligt vid diskussionstillfällen. skriva olika slags texter med språklig variation Skriva sammanfattningar av samtliga lyssnade delar av Sms från Soppero, skriva ett brev i en skrivuppgift efter del 5, skriva en resonerande text om identitet efter del 7 samt skriva en faktatext om ett minoritetsspråk. söka, välja ut och sammanställa information samt kritiskt granska den, samt skriva sammanställningar med beskrivningar och förklaringar, med ämnesrelaterat språk och fungerande struktur och källhänvisningar Hämta och använda information för att skriva en faktatext om ett minoritetsspråk med källhänvisning. samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor, samt framföra åsikter och argument Vara delaktig i diskussioner och argumentationer om språkrelaterade ämnen i klassrummet, exempelvis om nyttan med språklagar. resonera om svenska språkets historia, ursprung och särdrag, och jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Muntligt och skriftligt löpande under arbetets gång. 4

5 Språk i Norden nordiska språk När vi talar om nordiska språk, menar vi inte samma sak som språken i Norden. Som nordiska språk räknar vi de språk som har samma språkliga ursprung, alltså svenska, danska, norska, isländska och färöiska, eftersom de har utvecklats ur samma språk, urnordiskan. De är alltså nära släkt med varandra. Se bilderna nedan, som illusterar språks släktskap på två olika sätt: Möt språket (2000, s 209) 5

6 Språken i Norden, däremot, är alltså inte detsamma som nordiska språk. Språken i Norden alla de språk som talas i det geografiska området som kallas Norden. Norden består av länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island länderna vars flaggor du kan se på framsidan av detta häfte. Språken som talas i dessa länder är huvudsakligen enkelt nog svenska i Sverige, danska i Danmark, norska i Norge, finska i Finland och isländska på Island. Men det talas även till exempel färöiska och grönländska, samt minoritetsspråk som samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Svenskans största grannspråk är danska, norska, isländska och finska. Island Norge Finland Sverige Danmark I Sverige finns fem minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. 6

7 Arbeta med begrepp Meningarna a-h nedan är hämtade ur artikeln Många av småspråken riskerar att falla i glömska, publicerad i SDS 10/2-15 (se nästa sida). När du arbetar med orden nedan, ska du för varje ord jobba enligt denna instruktion: 1. Skriv det gulmarkerade begreppet i din skrivbok. 2. Titta i matrisen nedan, och tänk efter hur väl du känner till begreppet. Skriv den siffra som stämmer för din del bredvid respektive ord. 3. Slå upp begreppet i en ordbok. 4. Skriv förklaring till vad hela meningen betyder med dina egna ord! a. Ett par av de rödlistade språken finns i Sverige. b. Umesamiskan och pitesamiskan är båda kritiskt utrotningshotade. c. Genom historien har minoritetsgruppers språk världen över negligerats eller medvetet förtryckts. d. Idag finns skyddande språkkonventioner. e.f. Små språk har svårt att hävda sig i en alltmer urbaniserad och globaliserad värld. g. Det händer än idag att lingvister gör nya fynd. h. Vi är fler talare än för tio år sedan så det är en uppåtgående trend Det är första gången jag har hört begreppet. Jag har hört begreppet några gånger men vet inte exakt vad det betyder. Jag har hört begreppet många gånger och vet vad det betyder, men jag kan inte förklara det för någon annan. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår, och jag kan ge egna exempel. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår. Jag känner mig trygg med att använda begreppet när jag pratar och jag använder det på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 7

8 8

9 Språkpolitik (www.sprakochfolkminnen.se) Alla ska ha rätt till språk. Det är ett av de fyra överordnade målen för svensk språkpolitik. Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål: Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Språklagen och minoritetslagen Sverige har sedan 1 juli 2009 en språklag som befäster språkpolitiken. Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, till exempel myndigheters och domstolars språkbruk. Språkpolitiken gäller alla språk i Sverige Svenskan är enligt språkpolitiken och språklagen huvudspråk och det samhällsbärande språket. Fem språk har ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romska och jiddisch. Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare. Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket. Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan döva lära sig som skriftspråk. Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av språkpolitiken och gällande lagar. Varför behövs en språkpolitik? Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. 150 modersmål talas i Sverige i dag, och engelskans roll i det svenska samhället växer. Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att allt fler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Ny teknik skapar många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI. Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik. 9

10 Svenska det officiella språket, huvudspråket, i Sverige Det språk som talas av de flesta i Sverige är svenska. Det talas också i Finland. Men där är det bara en mindre grupp som har det som modersmål. Vilka språk är svenskan släkt med? Att svenska är nära släkt med danska och norska är lätt att se. Tillsammans kallas de skandinaviska språk. Men man kan också se att svenska är släkt med exempelvis engelska och tyska. Se här: hus heter house på engelska och Haus på tyska. Svenska, engelska och tyska och några språk till kallas germanska språk. Svenska är också släkt med exempelvis franska och hindi, däremot inte med finska och arabiska. Hur gammal är svenskan? Man räknar med att svenska språket har funnits i lite över tusen år. Innan svenskan fanns, så talade folk i Skandinavien ett gemensamt språk, som brukar kallas urnordiska. Från och med 800-talet kan man tala om svenska. Men det liknar inte riktigt dagens svenska. Bokstäver och ljud När vi skriver svenska använder vi det latinska alfabetet. Då använder vi några tecken som inte fanns där från början: å, ä och ö. Fast vi är inte ensamma om de här bokstäverna. I tyskan finns också ä och ö. Och det är därifrån vi fått dem. I danska och norska finns också å. Vi har 28 bokstäver i det svenska alfabetet eller 29 om man räknar w som egen bokstav. Det är inte alltid så enkelt att en bokstav alltid uttalas likadant eller att ett ljud alltid stavas med samma bokstav. Bokstaven g uttalas /g/ i god men som /j/ i ge. Och ljudet /j/ kan stavas med j som i jul, och med g som i ge. Och ljudet /sj/ kan stavas på väldigt många olika sätt, till exempel så här: sjuk, skön, skjuta och choklad. Ett ljud som svenskan och norskan är ganska ensamma om är /u/ som jul. En annan sak som är lite ovanlig och som vi också har ihop med norskan är musikalisk accent. Vi uttalar inte bestämd form av and och ande likadant, trots att formerna ser likadana ut i skrift: anden. Bilda ord Typiskt för svenska är att vi gör sammansättningar när vi bildar nya ord. Av barn och sko kan vi bilda barnsko. Men vi kan också göra en avledning. Då tar man ett ord, till exempel blogg, och så lägger man till -a. Då får man alltså blogga. Eller man tar nörd och så lägger man till -ig. Då får man nördig. Ett annat sätt är att korta av orden, som info för information, och komp för ackompanjemang, och så kan man göra en avledning av det och bilda kompa. Man kan dra ihop modulator-demodulator till modem. En del ord hittar vi svenskar på själva, en del lånar vi utifrån. 10

11 Grammatik I svenskan säger vi boken när vi vill ha ordet bok i bestämd form. Vi lägger alltså till en ändelse (-en). Men på engelska har man ingen sådan ändelse utan där blir det the book. Man har ett ord som the framför. Ett sådant ord kallas bestämd artikel. Vi har det också i svenskan. Vi säger ju den röda boken. Lägg märke till att vi då måste ha bestämd ändelse på röd, alltså röda, och så bestämd ändelse på bok. På engelska räcker det med bestämd artikel i början: the red book. I latin och finska finns det inga bestämda former alls! Ordföljd är lite speciellt i svenskan också. Vi säger Jag tränade i går eller I går tränade jag. Jag är subjekt i satsen (den som gör något), tränade är predikatet (det talar om vad subjektet gjorde) och i går kallas adverbial (det talar här om när något skedde). Börjar vi med subjektet kommer predikatet efter det (jag tränade). Men om vi börjar med adverbialet (i går) då blir ordningen omvänd mellan predikat och subjekt (tränade jag). Grammatik är som att lägga pussel! Finlandssvenska I Finland finns det också personer som talar svenska. Det har man gjort sedan 1100-talet. I dag är det nästan som har svenska som modersmål. Det låter inte alldeles som sverigesvenska. Har du sett Muminfilmerna på tv? I finlandssvenskan har man inte musikalisk accent. De uttalar alltså anden likadant i anden flög i väg och anden talade med kuslig röst. Det lustiga är att sverigesvenskar tycker att finlandssvenskar låter som om de sjunger, medan finlandssvenskar tycker tvärtom! En annan sak är att finlandssvenskar uttalar d framför j i djur och djup. I finlandssvenskan säger man exempelvis måst för måste och int för inte. Och så finns det speciella ord som kiva, som betyder kul, och julgubbe i stället för jultomte. 11

12 Minoritetsspråk I Sverige talas och skrivs minst 150 olika språk, till exempel kurdiska, engelska, sydsamiska, wolof, arabiska, spanska och persiska. Sverige har dessutom fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Det svenska teckenspråket hör inte till de fem minoritetsspråken, men det uppfyller flera viktiga kriterier. Det är därför motiverat att se teckenspråket som ett sjätte minoritetsspråk. Nationella minoritetsspråk Sverige har fem nationella minoritetsspråk: finska jiddisch meänkieli romska samiska Det är minoritetsspråk med historisk hävd, varför de som använder språken har getts särskilda rättigheter. Man ska bland annat kunna använda finska, meänkieli och samiska i kontakten med svenska myndigheter i vissa kommuner som har en stor andel samisk-, meänkieli- eller finsktalande. Nya krav på språkvården Den mångspråkiga situationen i dagens Sverige ställer nya krav på språkvård och språkpolitik. Mot denna bakgrund antog Sveriges riksdag i december 2005 en samlad svensk språkpolitik. Ett av de fyra övergripande målen: Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Som en följd har resurser tillförts språkvården för arbete med minoritetsspråken. Ansvar Institutet för språk och folkminnen ansvarar för arbetet med finska, romska, svenskt teckenspråk, jiddisch och delvis med meänkieli. Sametinget ansvar för arbetet med samiska. Myndigheten ska i princip också överblicka och främja användandet av alla språk som brukas i Sverige; uppgiften ligger i första hand på Språkrådet. 12

13 Samiska Samiska är ett finskt-ugriskt språk som har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider. Hur länge har man talat samiska i Sverige? Samiska har talats i Sverige och Skandinavien sedan urminnes tider. De flesta som talar samiska bor i norra Sverige, norra Norge och norra Finland. Det finns inga exakta uppgifter om hur många samer det finns. Ingen har kunnat räkna alla. I Sverige kan det finnas uppemot Vad heter språket och varför har språket bytt namn? Förr i tiden brukade man på svenska säga lapska om språket, och de personer som talade språket kallades för lappar. I dag säger vi samiska om språket. På samiska heter det sámegiella. Och vi säger inte längre lappar utan samer. Tidigare hade samer som folkgrupp det ganska svårt i Sverige. De fick inte lära sig samiska i skolan. De samiska skolbarnen fick inte ens använda det på rasterna. De skulle lära sig att bara använda svenska. Det här berodde på att folk då inte förstod att samiskan och samisk kultur var viktigt att bevara. Därför fick de benämningar som man då hade, lapska och lapp, en dålig klang. När man senare ändrade uppfattning och insåg att språket och kulturen var något värdefullt, så passade man på att byta ut orden. Hur är det med samiska i dag? Väldigt många som är samer kan inte tala samiska. Och även om man kan tala samiska, kanske man inte har fått lära sig hur man ska skriva det. Det beror på det som vi berättade om tidigare att samer förr inte fick lära sig samiska i skolan. Det har medfört att många föräldrar slutade tala samiska med sina barn, och på det sättet har antalet samisktalande minskat. I dag är samiska erkänt som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det har riksdagen bestämt. Och samiska tas också upp i språklagen och i minoritetslagen. Det är bra, för då har samiska ett skydd, och det gör att ingen kan hindras att tala samiska och att man i stället uppmuntras att lära sig det i skolan. Vad är samiskan för sorts språk? Samiskan är nära släkt med finskan. Det är alltså ett finskt-ugriskt språk. På Fakta om språksidan kan du läsa mer om språksläktskap. Det finns flera varianter eller dialekter av samiska. Den variant som är mest utbredd är nordsamiska. Ibland är det stora skillnader mellan varianterna. En som talar nordsamiska och en som talar sydsamiska förstår inte varandra. Samiska ortnamn Det finns många ortnamn i norra Sverige som kommer från samiskan. Ett exempel är Kiruna, som kommer av det samiska ordet för fjällripa, giron. Ett annat är Kebnekaise, som kommer av samiska giebnne, som betyder kittel, och gájsse, som betyder fjälltopp. Jokkmokk kommer av samiska jåhkå, som betyder bäck, och måhkke, som betyder krök. På vägskyltarna i dag tar man både upp det försvenskade namnen och de samiska. 13

14 Samiska ord I svenskan har man lånat in några ord från samiskan, jokk eller jåkk för fjällbäck. Det ordet finns också i ortnamnet Jokkmokk. Så har vi pulka, tundra och ord som handlar om samisk kultur som jojk, nåjd (samisk trollkarl), härk (rentjur) och vaja (renko). Precis som i finskan lägger man till ändelser i slutet av ordet i stället för att ha prepositioner (från, i, på, till och andra) som i svenskan. Så här kan man göra med ordet för fjäll, várri: vári fjällets váris på fjället várrái till fjället variin med fjället En speciell sak med samiskan, som inte finns i finskan, är att man har två olika sorters vi. Det ena heter moai, och det betyder vi två, om man är flera än två heter det mii. 14

15 Arbetsuppgifter till SMS från Soppero, del 5 Skriv dina svar i skrivboken! 1) Uttrycken här nedan är hämtade ur del 5 (kap 6 och 7). Börja med att skriva av de understrukna orden nedan, och pricka in dem i matrisen gradera dem från 1 till 5! Använd ordbok och skriv tydliga förklaringar till orden i din skrivbok! A. Han var road av hennes entusiasm (sidan 48) B. Skrika i falsett (sidan 51) C. En vidunderlig natur (sidan 54) D. Renarnas karaktäristiska grymtanden (sidan 54) E. Egentligen var hela scenen absurd (sidan 60) Det är första gången jag har hört begreppet. Jag har hört begreppet några gånger men vet inte exakt vad det betyder. Jag har hört begreppet många gånger och vet vad det betyder men jag kan inte förklara det för någon annan. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår, och ge egna exempel. Jag förstår begreppet och jag kan förklara det för någon annan så att den förstår. Jag känner mig trygg med att använda begreppet när jag pratar och jag använder det på rätt sätt och vid rätt tillfälle. 2) Läs del 5 i SMS från Soppero. När du stöter på de understrukna orden i texten, så kontrollera att din förklaring från uppgift 1 stämmer! Var även uppmärksam när det kommer samiska ord som förklaras i texten, så att du sedan kan göra uppgift 3. 15

16 3) Besvara följande frågor om samiska ord i din skrivbok: A. Vad är en härk? (sidan 54) B. Hur säger man hej på samiska? (sidan 55) C. Vad är Oddasat? (sidan 57) 4) Parallellhandlingarna har vävts samman, och boken utspelar sig nu i norra Sverige, i Sameland eller Sappmi. I kapitel 6 och 7 befinner sig Agnes på minst fyra olika ställen. Vilka ställen är det, och hur är miljön där? Beskriv i din skrivbok vad du får veta om var och en av dessa platser. 5) Grammatik. Arbeta med det inringade avsnittet högst upp på sidan 50. A. Leta upp 14 stycken olika substantiv skriv dem i din skrivbok. (Två substantiv förekommer mer än en gång) B. Leta upp 5 stycken olika adjektiv och skriv dem i din skrivbok. C. Leta upp 15 stycken olika verb, och skriv dem i infinitiv i din skrivbok (d v s grundform eller uppslagsform, med infinitivmärket att framför) D. Skriv av några prepositioner som förekommer i stycket. 6) Skriv ett brev! Kapitel 7 slutar med följande rader: Ååh, vad hon längtade efter Jenny. Någon som skulle kunna se det tokiga och skratta med henne. Men å andra sidan kunde inte Jenny förstå det hon kände. En känsla av att räknas, att vara som de andra. Tänk dig in i situationen att du är Agnes. Eftersom du inte har någon täckning på sin mobil, kan du inte skicka de vanliga sms:en till din kompis Jenny. Du bestämmer sig därför att skriva ett vanligt, hederligt brev till din kompis som du längtar efter och saknar. Berätta om dina intryck av det du varit med om sedan ni pratades vid senast! Använd mallen för brev ur Skrivarskolan. 16

17 17

18 Skrivuppgift Resonerande text Egentligen är du ju bara en patetisk skit som inte är same på riktigt. Du och din mamma har valt sida. Ni vill inte vara som vi. Förutom när det passar er och ni vinner något på det! Kristin kallar Agnes för fusksame i Ann-Helén Laestadius roman Sms från Soppero. Hon tycker att kusinen försöker lura Henrik och de andra att hon är något hon inte är. Ibland kan man försöka vara något man inte riktigt är. Det kan vara för att man vill passa in, för att man vill vara annorlunda eller för att man vill få uppmärksamhet. Är Agnes en fusksame? Försöker hon vara något hon inte är? Vad gör en same till en äkta same, och vem bestämmer egentligen över vilken identitet du ska ha? Ungdomstidningen Jag efterfrågar texter där ungdomar resonerar om identitet. Skriv en resonerande text till ungdomstidningen med inledning, huvuddel och avslutning. Resonera om identitet, och vad som gör en människa till just den han eller hon är. Ge exempel, både från berättelsen om Agnes och Kristin och från ditt eget liv. Rubrik: Valfri I en resonerande text beskriver du hur något är resonerar (diskuterar) du med dig själv jämför du olika saker med varandra och tar t ex upp för- och nackdelar har du med egna tankar, åsikter, värderingar och erfarenheter styrker du att det du säger är rätt med exempel du bevisar att du har rätt. har du en tydlig inledning, huvuddel och avslutning se nästa sida! 18

19 Inledning I inledningen presenterar du ditt ämne eller de frågor som du ska diskutera i den följande texten. Här kan du ta hjälp av formuleringen i uppgiften! Du kan inleda med att skriva kort bakgrund ge exempel som visar vad texten ska handla om ställa en fråga till läsaren skriva ett citat sammanfatta vad din text ska handla om Huvuddel I huvuddelen fördjupar du dig i ditt ämne, i det som du skrivit om i din inledning. Det kan du göra genom att fråga och svara resonera med dig själv, ställa frågor som du sedan själv besvarar, väga argument mot varandra och göra dem tydliga med exempel. Skriv ner vad du har upplevt och hur du har reagerat på det. lyfta för- och nackdelar jämföra olika saker med varandra och resonera om vad som är bra och dåligt. Använd dig av exempel! beskriva orsak och verkan beskriv vad som händer eller vad någon gör, och vad detta leder till. Gör texten levande! Måla upp bilder och låt dem gärna vara överdrivna och humoristiska. Visa gärna med exempel som läsaren känner igen. Var personlig i dina upplevelser, kommentarer och exempel - tala om vad DU tycker! Avslutning Du kan avsluta din text på olika sätt, bland annat genom att knyta samman texten genom att sammanfatta och upprepa det viktigaste upprepa din huvudtanke och tala om vad du kommit fram till i ditt resonemang lämna över till läsaren med en fråga eller uppmaning, för att låta läsaren själv bilda en uppfattning återanknyta till din inledning 19

20 Faktatext om minoritetsspråk Skriv din egen faktatext om ett av Sveriges minoritetsspråk (inte samiska), alltså om antingen finska, romani chib, jiddisch eller meänkieli. Titta på Jakten på srpåket om det minoritetsspråk du valt, på ur.se, och sök fakta i läroböcker och på nätet. Ange källorna. Använd mallen för faktatext I ur Skrivarskolan. 20

21 21

22 22

23 23

24 24

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev Termin 1 Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Hur man använder

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Kom igen, Amina! Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Amina älskar att träna och springa. När hon springer, känner hon sig glad. Ändå är Amina orolig. Hennes mamma är kvar i flyktinglägret i Kenya. Nu har Aminas lag

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Zoom Svenska och Lgr 11

Zoom Svenska och Lgr 11 Läromedlet Zoom Svenska åk 4 6 överensstämmer väl med Lgr 11. Utifrån viktiga formuleringar i syftestexten och med hjälp av det centrala innehållet årskurs 4 6 vill vi här tydliggöra att Zoom Svenska och

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Boken handlar om: Lisa får ett mejl av en hemlig beundrare, som heter Adrian. Han skickar mejl, ger henne en ros och en dag skickar han en ring till henne.

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Klarspråk ett begripligt offentligt språk Klarspråk ett begripligt offentligt språk Myndighetsspråksgruppens expertseminarium Helsingfors 7 juni 2013 Eva Olovsson 1 Fyra mål för en nationell språkpolitik (2005) Svenska språket ska vara huvudspråk

Läs mer

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Boken handlar om: Max ska vara ensam hemma, medan hans syster Moa och mamma är på semester. Precis innan de ska resa, ber Moa honom om en tjänst. Hennes kompis

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Vera som är häxa. Hennes kompis Sira fick en häxkvast när hon fyllde år. Vera vill också ha en kvast. Problemet är att hennes föräldrar

Läs mer

Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB

Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Bedömningsstöd för 1 Bums bedömningsstöd i svenska för åk 6 Det här bedömningsstödet innehåller hänvisningar från kunskapskraven i svenska till utvalda övningar i Bums övningsbok åk 6, övningar som prövar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Klarspråkarbetet i Sverige

Klarspråkarbetet i Sverige Eva Olovsson Klarspråkarbetet i Sverige Detta inlägg handlar om tre aspekter på klarspråksarbete: 1. Hur ska klarspråksarbete bäst organiseras? 2. Vad anser tjänstemän på myndigheter att de bäst behöver?

Läs mer

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: skickar ett sms Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som har fått en ny mobil. Han är mycket glad och vill skriva ett sms. Han bestämmer sig för att skicka ett sms

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Förmågor som tränas. Forfattare: Mette Vedsø sidan 1 Forfattare: Mette Vedsø Vad handlar boken om? Kamals morfar är död så Kamals mormor ska flytta hem till dem. Mormor ska bo i Kamals rum vilket betyder att Kamal måste dela rum med brorsan Omar

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: IDAN 1 Boken handlar om: Erik vill så gärna ha en egen hund, men det går inte för att hans pappa är allergisk. Ibland brukar han låna tant veas hund, Bus. Bus måste gå i koppel, för annars kan han rymma.

Läs mer

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då. LÄRARHANDLEDNING Ämne: Svenska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får göra en historisk tillbakablick på hur skolmaten såg ut för hundra år sedan jämfört med i dag och även reflektera

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Boken handlar om: Simon och Jakob tittar på en fotbollsmatch på teve. De ser en match där Messi gör mål. Pojkarna blir oense om vem som är lite eller mycket bra på fotboll,

Läs mer