Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling VIRGINSKA GYMNASIET Handelsprogrammet (HA) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hantverksprogrammet (HV) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning s Styrdokument s Virginska skolans vision s Ansvarsområde s. 5 Rektor Lärare och övrig personal Elever 5 Diskrimineringsgrunder och kränkande behandling s. 6 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Tillgänglighet Kränkande behandling 6. Läs mer s Främjande arbete s Genomförda åtgärder läsåret s.9 9. Förebyggande arbete s. 10 Kartläggning Förbättringsområden 10. Åtgärdande arbete s. 12 Trygghetsgruppens medlemmar, arbetssätt och rutiner Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare Kontakt s. 15 Årets aktiviteter s (16)

3 1. Inledning Skolan är en plats som förmedlar olika normer vilket speglar samhällets värdegrund. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss. Normer finns överallt, en del är skrivna och tydliga, medan andra är oskrivna och lite luddiga. Vi anpassar oss till de flesta normerna utan att reflektera. Genom normer styrs våra tankar och handlingar in i banor av normalitet vilket kan leda till marginalisering och utanförskap. Skolans verksamhet styrs av lagar, förordningar och föreskrifter på olika nivåer. Vi som arbetar i skolan ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för att varje elev ska känna sig trygg och utvecklas. Demokratiska värderingar ska genomsyra all verksamhet på skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att arbeta för en skola där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Enligt lag ska skolan upprätta två planer utifrån: diskrimineringslagen 2008:567 3 kap.16 Likabehandlingsplan och skollagen 2010:800 6 kap 8 plan mot kränkande behandling. I det praktiska arbetet sammanförs de båda planerna till ett dokument: Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Riksdagen beslutade i juni 2014 om förändring i diskrimineringslagen. Förändringen innebär att bristande tillgänglighet blir en ny diskrimineringsgrund. Den nya bestämmelsen gäller från och med 1 januari (16)

4 2. Styrdokument Internationell nivå FN:s Barnkonvention Salamancadeklarationen FN:s barnkonvention 1989 antogs konventionen om barnens rättigheter och är en internationell lag gällande för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Skolans arbete ska genomsyras av barnkonventionen. Salamancadeklarationen 1994 antogs deklarationen. Det är en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd ska inkluderas i skolmiljön tillsammans med andra elever. Barnkonventionen Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Nationell nivå Skollagen Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Läroplan Gymnasieförordningen Examensmål Ämnesplan Lokal nivå Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetsrutiner och dokumentation för att eleverna skall nå kunskapskraven Utvecklingsplan Ordningsregler Skollagen (2010:800) lagen anger övergripande mål för utbildningen i skolan samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter killar och tjejer och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt bristande tillgänglighet. Arbetsmiljölagen lagens uppgift är att förebygga ohälsa och olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. Läroplan för gymnasieskolan är indelad i två avsnitt, skolans värdegrund och uppgifter samt övergripande mål och riktlinjer. Gymnasieförordningen bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som förskrivs i skollagen. Examensmål varje nationellt program i gymnasieskolan har ett examensmål som anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet.. Ämnesplan för varje ämne finns en ämnesplan som beskriver de kurser som ingår i ämnet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur vi arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande Arbetsrutiner och dokumentation för att eleverna skall nå kunskapskraven Utvecklinsplan beskriver hur vi arbetar med framtidskompetenser, lärande och bemötande Ordningsregler framtaget tillsammans med elever och personal 4 (16)

5 3. Vår vision Vi alla når så långt som möjligt mot excellenta kompetenser genom att varje dag: - skapa framtidsvision och sätta höga mål - utmana oss själva och varandra att ta nästa steg i vårt lärande och vår utveckling - skapa en trygg miljö 4. Ansvarsområde Rektor: - Ska i förebyggande syfte se till att kartläggning och analys görs årligen utifrån elevernas trygghet och trivsel; diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling, för att få kännedom om vilka förbättringsområden som finns. - Varje år tillsammans med elever och lärare, utvärdera de förbättringsområden programmet arbetat med. - Vid kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs, åtgärder vidtas och dokumenteras. - Anpassa organisationen i ett främjande perspektiv för eleverna vid schemaläggning, lokalanvändning och schemabrytande aktiviteter. - Ansvarar för ordningsregler arbetas fram tillsammans med personal och elever. Lärare och övrig personal: - Ta del av och följa planen. - Reflektera och ifrågasätta de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt. - Arbeta för att alla elever ges möjlighet att delta i alla aktiviteter utan risk för diskriminering eller kränkande behandling. - Vidta åtgärder om någon elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Elever: - Uppvisa ett förhållningssätt mot andra elever och vuxna som främjar en god anda och inlärningsmiljö. - Om någon elev uppmärksammar att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar vidtalar eleven någon av följande personal: Mentor Trygghetsgruppen Lärare Elevhälsoteam Rektor 5 (16)

6 5. Diskrimineringsgrunder och kränkande behandling En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Exempel på vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kön: Gun vill göra sin praktik på en målerifirma vilket hon blir avrådd från med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Siv är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Siv betyget A, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning: Ada är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionsnedsättning: Knut, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Knut med orden. Du är inte tillräckligt mogen för att gå på gymnasiet. (diskriminering och trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Otto på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Erling blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad pga. detta. (trakasserier) Bristande tillgänglighet: Ali behöver inlästa material för att kunna delta i undervisningen men får inte det. (diskriminering) Kränkande behandling: Olga blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis, de har lagt ut bilder av Olga på facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Ordförklaring Diskriminering: eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna, både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling: Uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling från DO, BEO & skolinspektionen (16)

7 6. Läs mer Genom kunskap och insikt får vi en ökad förståelse för vårt uppdrag. Skolverkets allmänna råd 2012 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling. Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:1 Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling Skolverket rapport Utvärdering av metoder mot mobbning - Skolverket antologi 2013, Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. 7. Främjande arbete Det främjande arbetet utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet som en naturlig del i det vardagliga arbetet. De områden som berörs är alla diskrimineringsgrunder och kränkande behandling. Övergripande mål: Vi vill skapa en trygg miljö för våra elever. Vi vill verka för demokratiska värderingar och respekt för människors lika värde genom att: Skolstart åk 1 Mål - Att skapa en trygg skolstart och ett gott arbetsklimat. Insats - välkomstsamtal med mentor, samarbetsövningar och bestämda kamratgrupper. Ansvarig - mentor och arbetslag. Datum när det ska vara klart - följs upp på klassrådstid, senast 16 september. Språkbruk Mål - Att införa nolltolerans mot nedsättande språkbruk. Insats -Diskussion i varje klass om språket som används på skolan, i vardagen och under APL. Aktiviteter läggs in i programmets utvecklingsplan. Ansvarig - All personal Datum när det ska vara klart - Kontinuerligt arbete under terminen. 7 (16)

8 Media och läromedel Mål -Att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt. Insats -Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar som finns i media, böcker och läromedel. Delar av diskussionen tas från samhällskunskap och svenska. Vid grova normativa påståenden/bilder ska klagomål framföras till ansvarig utgivare för materialet Ansvarig - Undervisande lärare och elever Datum när det ska vara klart -Kontinuerligt arbete under terminen. Normer och värderingar Mål Vi vill verka för demokratiska värderingar och respekt för människors lika värde. Insats -Diskussioner i programrådet, klassrådet om normer och värderingar. Programrådet arbetar vidare med ämnet i resp. klass. 2 gånger/år. Förläggs i början av vt-16 och ht-16 Införa arbetsmiljö som stående punkt på klassråden med fokus på trygghet och normer & värderingar Ansvarig - Programledare och programmets personal Datum när det ska vara klart - Kontinuerligt arbete under terminen. Sammanhållning och gruppindelning Mål - Att skapa en trygg miljö för våra elever. Att skapa sammanhållning i klasserna och för att eleverna ska få förståelse för varandras likheter och olikheter. Insats - Värderingsövningar och samarbetsövningar valda utifrån behovet i den specifika klassen. Varje klass skapar trivselregler för hur man ska vara mot varandra. Vid arbeten med ett ämnesövergripande tema arbetar eleverna i förutbestämda grupper, för att ingen ska bli utanför samt för att eleverna ska lära känna varandra. Övriga gruppindelningar lärare ska tänka på hur gruppindelningar görs ex. lottning, bestämda grupper. Gemensamma aktiviteter Mål - Att alla elever kan och vill delta i aktiviteter och utflykter. Insats - Flera aktiviteter över programgränserna så att eleverna får möjlighet att träffa varandra och bli bekanta med varandras lokaler. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas. Ansvarig - Undervisande lärare. Datum när det ska vara klart - Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under terminen. Ansvarig - Alla lärare. Datum när det ska vara klart - Reglerna ska vara klara v (16)

9 Trygghetsgruppsarbeten Mål Respekt för människors lika värde Insats- Föreläsning om nätetikett. Återkoppling av trygghetsenkäten i alla klasser. Värdegrundsdiskussion i alla klasser. Ansvarig Trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart- Dec-16 Uppföljning - 8. Genomförda åtgärder hösten 2015 Utifrån trygghetsenkäten vårterminen 2014 framkom följande förbättringsområden, där följande åtgärder vidtogs: Alla program - Trygghetsenkäten Område som berörs av insatsen - Alla diskrimineringsgrunder och kränkningar Mål - Att svarsfrekvensen på trygghetsenkäten ska öka. Bättre rutiner för återkoppling till eleverna. Insats - Genomgång av enkätfrågorna innan enkäten besvaras. Power point finns med som underlag. Tydligare instruktioner hur eleven besvarar enkäten. Skapa bättre rutiner för återkoppling till eleverna. Ansvarig - Mentorer, representanter ur trygghetsgruppen Datum när det ska vara klart november Programgemensamt Områden som berörs av insatsen - Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Mål - Att alla ska känna sig trygga i gemensamma utrymmen. Insats - Ombyggnation av omklädningsrum, matsalen och toaletter. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart - Dec - 15 Utvärdering Genom gjorda insatser har tryggheten ökat. Utvärdering Svarsfrekvensen har ökat. Återkopplingsrutiner har förbättrats. 9 (16)

10 Restaurang- och livsmedelsprogrammet - Ökad trygghet bland eleverna Mål - Att alla elever ska känna sig trygga och accepterade för den de är. Insats Att ha en medveten strategi för uppstart för HT. Med aktiviteter mellan årskurserna för att skapa trygghet och gemenskap. Vi kommer att ha kontinuerliga klassråd där man tar tempen på klassen, hur de mår och så vidare. Det är viktigt att vi i arbetslaget har en tydlighet gällande förväntningar på eleverna gällande respekt och bemötande. Vi kommer också ha elevplanerade aktiviteter som genomförs mellan årskurserna. Vi kommer också arbeta med att ha ett starkt mentorskap. Ansvarig - Arbetslaget med. Datum när det ska vara klart - HT -15 för ettor och tvåor. Utvärdering Detta har gått mycket bra. Det har varit ett lugn i klasserna vid uppstarten. För att öka tryggheten i klasserna infördes en stående punkt hur mår klassen? på klassrådens dagordning. Denna punkt kommer nu ersättas av tempmätning istället. HA Trygghet Områden som berörs av insatsen Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Mål - Att alla ska känna sig trygga i klassen/korridorerna, Arbeta för gemenskap med övriga klasser på programmet Insats - Studieresa med åk 1-3 vid skolstart- där vi använder åk 2-3 som delaktiga i genomförande. Återkommande aktiviteter under året med alla klasser involverade Ansvarig - Alla lärare Datum när det ska vara klart - Uppstartsveckan och fortsatt under höstterminen Utvärdering Studieresan och trygghetsaktiviteter genomfördes även detta år. Förhållningsregler är beslutade. Vi har arbetat vidare med värdegrundsfrågor i klasserna dels genom egna aktiviteter och dels genom externa besökare. HV Trygghet Områden som berörs av insatsen - Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Mål - Att alla ska känna sig trygga i klassen/korridorerna. Arbeta för gemenskap med alla inriktningar på programmet. Medvetandegöra eleverna om nät- etikett Insatser - Fortsätter att arbeta med trygghetsfrågor i alla klasser. Bibliotekarien har föreläsning för klasserna under introveckan. Utbildning av Friends för arbetslaget och eleverna i en av årskurserna. Ansvarig Trygghetsgrupp Hotell och Turistprogrammet- Trygghet Mål Att skapa en bra relation mellan elever med ett öppet klimat Insats Under uppstartsveckorna jobba med gruppstärkande övningar där vi tar in branschen som extern hjälp Ansvarig Arbetslaget och branschen Datum när det ska vara klart - HT med ettor och tvåor. Utvärdering Eleverna utvärderar introveckan och studieresan både skriftligt och muntligt såväl till lärarna och till branschrepresentanter Datum när det ska vara klart - dec (16)

11 Utvärdering Utbildningen av Friends utfördes inte. Besökt alla klasser och diskuterat trygghetsfrågor utifrån trygghetsenkäten. Föreläsningen av bibliotekarien för åk 1 har genomförts. 9. Förebyggande arbete Förebyggande arbete handlar om att eliminera ev. riskfaktorer som framkommer genom analys av den årliga kartläggningen. Kartläggning oktober 2015 För att få en uppfattning om vilka förbättringsområden som behöver ske i ett förebyggande syfte genomfördes en trygghetsenkät i oktober (rektor ansvarade). Elevsvaren kategoriserades och presenterades för programledarna i november. Under december fortsatte arbetet med samtal, analyser och förslag på förbättringsområden (, arbetslag, elevhälsoteam, trygghetsgruppen samt elever). Områden som framkom i enkäten var otrygghet i korridorer, omklädningsrum i idrottshuset, toaletter, i några klasser/klassrum samt i matsalen. Ett fåtal elever svarade att de känner sig otrygga när de deltar i gemensamma aktiviteter. Resultatet visade också att det förekommer mobbning och kränkningar i vissa klasser. Den diskrimineringsgrund som framkom var att bemötande inte var likvärdigt när det gäller funktionsnedsättning. Svarsfrekvensen har ökat något från förra året. Förbättringsområden 2016 RL - Trygghet Områden som berörs av insatsen - Alla diskrimineringsgrunder och kränkningar Mål - Att alla elever ska känna sig trygga och accepterade för den de är. Insats - Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att utvecklas klassråden och programrådets funktion. Vidare kommer vi planera in elevaktiviteter utifrån olika delar så som värdegrund trygghet m.m. Ansvarig - Arbetslaget med. Datum när det ska vara klart - April 16 HT - Trygghet Områden som berörs av insatsen - Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Mål - Att alla våra elever ska bli bemötta med respekt av både elever och personal. Att alla har en samsyn kring vad ordet respekt står för. Insatser - Intro veckan jobbar vi med gruppstärkande och relationsbyggande övningar samt att ha gruppdiskussioner runt ordet respekt. I slutet av första veckan har vi gemensamma dagar uppe i Ånnaboda med alla elever för att skapa dessa möten i såväl klassen och över årskursgränserna. Med alla åk 1 åker vi sedan i slutet av september på studieresa där de får ytterligare 11 (16)

12 möjlighet att skapa respektfulla relationer med varandra samt lärare och externa gäster. Ansvarig Lärarna på programmet Datum när det ska vara klart - dec - 16 HV - Trygghet Områden som berörs av insatsen kränkningar Mål - Eleverna ska känna sig trygga oavsett var de befinner sig i skolan. Insatser - Mentorer lyfter frågan på klassråd och programråd utifrån vår värdegrund och ordningsregler. All personal på skolan ska reagera på beteenden som strider mot värdegrund och skolans regler. Diskussion i arbetslaget om ett gemensamt förhållningssätt runt värdegrund och ordningsregler. Toalettlåsen behöver ses över så att det så att det blir tydligt att det är upptaget. Ansvarig - Rektor, mentorer och all övrig personal. Datum när det ska vara klart Dec Uppföljning Dec Utvärdering Åtgärdande arbete När personal får vetskap om att en elev har utsatts för diskriminering trakasserier eller kränkande behandling ska åtgärder vidtas omedelbart. Rutiner om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Om en elev- och/eller vårdnadshavare får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sker anmäls detta till elevens mentor/studiehandledare, trygghetsgruppen, annan lärare, elevhälsopersonal (kurator, skolsköterska, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare), huvudskyddsombud eller rektor. (se kontakter) Om elev eller vårdnadshavare vill göra en anmälan utan att kontakta rektor ska anmälan göras till gymnasiechef alternativt förvaltningschef som gör en bedömning hur ärendet ska utredas, behandlas och dokumenteras. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller handling är oönskat eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. 12 (16)

13 Kränkning - elev - elev Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev upplever kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor skriftligen samma dag. Om det finns misstankar eller om det upptäcks att en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska detta utredas, åtgärdas, följas upp och dokumenteras. Rektor ansvarar. I detta arbete kopplas trygghetsgruppen in. Rektor anmäler skriftligen samma dag ärendet till gymnasienämnden. Utreda: Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Enskilda samtal förs av en person från trygghetsgruppen med elev för att få en uppfattning om vad som hänt och hur situationen kan förändras. Information om situationen ska meddelas rektor, som också avgör om en anmälan till polis eller andra myndigheter ska göras. Åtgärda: Åtgärder ska grundas på utredning om vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till så väl den elev som blivit utsatt som den/de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska vara både kort- och långsiktiga. Följa upp/utvärdera: De överenskomna åtgärderna följs upp genom samtal med samtliga berörda personer. Dokumentera. Samtal och åtgärder dokumenteras på kommunens blanketter. Utredning i ärende om kränkande behandling och Tjänsteanteckningar. Förvaras i elevakt. Information till vårdnadshavare och berörda elever ges fortlöpande. Rektor eller ansvarig utredare ansvarar. Kränkning - personal elev Om en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av personal anmäler rektor ärendet till gymnasienämnden samma dag skriftligen. Gymnasiechefen ansvarar för utredningen. Om en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av rektor ansvarar förvaltningschefen för utredningen. Trygghetsgruppens arbete Trygghetsgruppen arbetar efter Gemensamt Bekymmer-metoden (GBm). GBm är en lösningsfokuserad medlingsmetod av Anatol Pikas, som används för att lösa mobbnings- och konfliktsituationer. Metoden bygger på ett förhållningssätt där man som vuxen är intresserad av att höra elevens uppfattning av vad som hänt. I samtalen kommer eleverna med hjälp av frågor och ett respektfullt bemötande från den vuxne fram till egna lösningar på bekymret. Genom dessa samtal hittar eleverna hållbara lösningar som medför nya förhållningssätt mot varandra. Då kännedom om kränkning/mobbning rapporterats till trygghetsgruppen, följs metodens steg. Enskilda samtal med den/de utpekade eleverna. Enskilt samtal med den som känner sig kränkt/utsatt. Gruppsamtal med de utpekade eleverna. Gemensamt möte med alla inblandade. 13 (16)

14 Målet med samtalen är att hitta en båda-vinner-lösning, som samtliga kan acceptera och fortsättningsvis följa. Trygghetsgruppens medlemmar (se nedan under Kontakt) Delaktighet Planen är framtagen under flera lärargruppsmöten då vi har granskat och reflekterat över innehållet. Programrådsrepresentanterna har gett klassens synpunkter utifrån diskussion i klassråd. Implementering Planens innehåll ska genomsyra alla aktivitet och undervisning på programmet. Två gånger per år ska elever och personal aktualisera planen. Vad som görs och vad som behöver förändras. Planen skrivs om en gång per läsår. Lärare i svenska går igenom innehållet i planen för åk 1, studiehandledarna går igenom planen med åk 2 och 3. Detta görs i början av höstterminen. Information till vårdnadshavare Information på föräldramötet åk 1 om planen och trygghetsgruppens arbete. Information på första utvecklingssamtalet åk1. Information om att planen finns på skolans hemsida. Planen är framtagen av Anna Karin Anfelt, Anna-Lena Olsenius och Eva Söderman. Synpunkter välkomnas och planen skrivs om varje år. 14 (16)

15 Kontakt Trygghetsgruppen Anna-Lena Olsenius Conny Lekman Mattias Tellgren lärare HV lärare RL lärare HT Patrik Tellgren Ulrika Blomqvist Eva Söderman lärare HA lärare HA specialpedagog Anna-Lena Olsenius, tfn , Conny Lekman, tfn , Patrik Tellgren, tfn , Mattias Tellgren, tfn , Ulrika Blomqvist, tfn , Eva Söderman, tfn , Elevhälsoteam Lena Bengtsson, kurator, , Monika Pettersson, skolsköterska, , Eva Söderman, specialpedagog, , Elin Carlsson, specialpedagog, , Evalena Sjögren, studie- och yrkesvägledare, , Huvudskyddsombud Carin Arnesson, LR, , Anne-Louise Stolt, Lärarförbundet, , Rektor Anna Karin Anfelt, , 15 (16)

16 Planering av läsåret - Delaktighet, implementering, kartläggning och utvärdering Hösttermin Aktivitet Ansvarig Augusti September Oktober November December Genomgång av den upprättade planen tillsammans med klasserna Presentation av trygghetsgruppen Åk 1 SV/SH lärare Åk 2 och 3 mentor x Åk 1 Föräldramöte, inf om planen mentor Åk 1 Utvecklingssamtal, se årshjul mentor Hälsosamtal skolsköterska Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1 Klassråd mentor Alla åk Alla åk Alla åk Alla åk Programråd -elever x x x x Enkät (kartläggning) rektor Alla åk Uppföljning av resultat och förbättringsområden mentor och Klassråd Programråd, personal Upprättande av ny plan ledningsteam x Vårtermin Aktivitet Ansvarig Augusti September Oktober November December Utvecklingssamtal, se årshjul mentor Hälsosamtal skolsköterska Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1 Klassråd mentor Alla åk Alla åk Alla åk Alla åk Programråd -elever x x x x 16 (16)