Plan mot diskriminering och kränkande behandling HANDLINGSPLAN INTODUKTIONSPROGRAMMEN- Individuellt alternativ och Yrkesintroduktion

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling HANDLINGSPLAN INTODUKTIONSPROGRAMMEN- Individuellt alternativ och Yrkesintroduktion VIRGINSKA GYMNASIET Läsåret 2014/2015

2 För att förtydliga innebörden av dokumentets innehåll har vi valt att kalla den för Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I den löpande texten kallar vi dokumentet för planen. Materialet är tänkt som stöd och mall för programmens fortsatta arbete. Sidorna 1-6 är grunden för arbetet med planen, här beskrivs våra styrdokument och ansvarsområden. Denna inledning ska vara lika oavsett program. Sidorna 7-8 Här ska ni skriva ner programmets plan. Rubrikerna: Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Trygghetsgrupp Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare Till varje rubrik finns det en kursiverad text som ni ska ersätta med er text som beskriver vad och hur ni gör på programmet. På framsidan ska programmets namn skrivas in När planen är klar ska den läggas ut på Virginska skolans hemsida i pdf-format. Om ni har några funderingar får ni gärna höra av er till oss. Virginska skolan 1110 Eva Söderman och Marie Liljenbrand-Skog

3 Innehållsförteckning 1. Inledning s.2 2. Styrdokument s.3 3. Virginska skolans vision s.4 4. Ansvarsområde s.4 Rektor Lärare och övrig personal Elever 5 Diskrimineringsgrunderna s.5 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling 6. Läs mer s.6 7. Här börjar programmets plan s.7 Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Trygghetsgruppens medlemmar, arbetssätt och rutiner Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare 1.

4 1. Inledning Skolan är en plats som förmedlar olika normer vilket speglar samhällets värdegrund. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss. Normer finns överallt, en del är skrivna och tydliga medan andra är oskrivna och lite luddiga. Vi anpassar oss till de flesta normerna utan att reflektera. Genom normer styrs våra tankar och handlingar in i banor av normalitet vilket kan leda till marginalisering och utanförskap. Skolans verksamhet styrs av lagar, förordningar och föreskrifter på olika nivåer. Vi som arbetar i skolan ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för att varje elev ska känna sig trygg och utvecklas. Demokratiska värderingar ska genomsyra all verksamhet på skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att arbeta för en skola där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Enligt lag ska skolan upprätta två planer utifrån: diskrimineringslagen 2008:567 3 kap.16 Likabehandlingsplan skollagen 2010:800 6 kap 8 plan mot kränkande behandling I det praktiska arbetet får vi sammanföra de båda planerna till ett dokument som vi kallar Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller följande punkter: Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Trygghetsgruppens medlemmar, arbetssätt och rutiner Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare I den kritik som Skolinspektionen framförde till oss vt 2010 angående Trygghet och studiero framgår: Virginska skolan har en övergripande likabehandlingsplan som fungerar som stöd för varje rektorsområde i utarbetande av rektorsområdes specifika plan. Skolinspektionen vill påpeka att det finns en risk att skolgemensamma frågor inte tydliggörs då varje rektorsområde utarbetar sina egna planer. Ett förbättringsområde för hela skolan är att ta fram ett underlag för kartläggning av den skolövergripande verksamheten.

5 2. Styrdokument Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Internationell Artikel 3 nivå Barnets bästa ska komma i främsta rummet FN:s Barnkonvention vid alla beslut som rör barnet. Salamancadeklarationen Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad FN:s barnkonvention 1989 antogs konventionen om barnens rättigheter och är en internationell lag gällande för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Skolans arbete ska genomsyras av barnkonventionen. Salamancadeklarationen 1994 antogs deklarationen. Det är en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd ska inkluderas i skolmiljön tillsammans med andra elever. Nationell nivå Skollagen Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Läroplan Gymnasieförordningen Examensmål Ämnessplan Skollagen (2010:800) lagen anger övergripande mål för utbildningen i skolan samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter killar och tjejer och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Arbetsmiljölagen lagens uppgift är att förebygga ohälsa och olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. LPF 94 är indelad i två avsnitt, skolans värdegrund och uppgifter samt mål och riktlinjer. Lokal nivå Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetsrutiner och dokumentation när elever riskerar att inte nå målen Ordningsregler Gymnasieförordningen Innehåller bestämmelser om gymnasieskolan och konkretiserar skollagens bestämmelser. Examensmål varje nationellt program i gymnasieskolan har examensmål som ger en beskrivning av programmet. Ämnesplaner anger vilka kurser som ingår i ett ämne och mot vilka mål undervisningen ska sträva mot.

6 3. Virginska gymnasiets vision På Virginska gymnsaiet blir alla elever sedda och respekterade för den de är. Virginska gymnasiet har en trygg lärandemiljö där ingen skall känna sig kränkt eller diskriminerad. Här får alla möjligheter att utveckla sina kunskaper och växa som människa. 4. Ansvarsområde Rektor: - Ska i förebyggande syfte se till att en kartläggning och analys utifrån diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling, görs årligen, för att få kännedom om vilka förbättringsområden som finns på programmet. - Varje år tillsammans med elever och lärare, utvärdera och revidera de förbättringsområden programmet arbetat med. - Vid kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs, åtgärder vidtas och dokumenteras. - Anpassa organisationen i ett främjande perspektiv för eleverna vid schemaläggning, lokalanvändning och schemabrytande aktiviteter. - Ansvarar för ordningsregler arbetas fram tillsammans med personal och elever. Lärare och övrig personal: - Ta del av och följa planen. - Reflektera och ifrågasätta de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt. - Vidta åtgärder om någon elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Elever: - Uppvisa ett förhållningssätt mot andra elever och vuxna som främjar en god anda och inlärningsmiljö. - Om någon elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt kan han/hon vända sig till någon av följande: Mentor/studiehandledare Lärare Rektor Elevvårdsteam Trygghetsgruppen Elevskyddsombud Huvudskyddsombud Ordförklaring Främjande arbete: Utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete: Att eliminera ev. riskfaktorer som framkommit genom analys av den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete: När personal får vetskap om att en elev har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska åtgärder vidtas omedelbart.

7 5. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Exempel på vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kön: Gun vill göra sin praktik på en målerifirma vilket hon blir avrådd från med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Siv är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Siv MVG, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning: Ada är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionshinder: Knut, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Knut med orden. Du är inte tillräckligt mogen för att gå på gymnasiet. (diskriminering och trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Otto på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Erling blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad pga detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Olga blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis, de har lagt ut bilder av Olga på facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Ordförklaring Diskriminering: eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna, både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling: Uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling från DO, BEO & skolinspektionen. 2009

8 6. Läs mer Genom kunskap och insikt får vi en ökad förståelse för vårt uppdrag. Skolverkets allmänna råd 2009 För att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling. DO, BEO&Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling. Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:1 Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling IOR, Mall för upprättande av trygghetsplan för förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Örebro kommun - Skolverket rapport Utvärdering av metoder mot mobbning 7. Här börjar programmets plan Enligt lag ska skolan upprätta två planer utifrån: diskrimineringslagen 2008:567 3 kap.16 Likabehandlingsplan skollagen 2010:800 6 kap 8 plan mot kränkande behandling I det praktiska arbetet får vi sammanföra de båda planerna till ett dokument. Det är en fördel att sammanföra dem eftersom det finns många beröringspunkter. Programmet väljer sedan om de kallar den Plan mot diskriminering och kränkande behandling eller bara planen. Elever och personal på respektive program ska vara delaktiga och kunna påverka arbetet. Varje år ska planen utvärderas och revideras. Innehåll: Främjande arbete Beskriv hur verksamheten ska vara och vad som görs för att upplevas som en plats där alla respekteras och känner sig trygga i det dagliga arbetet. Samtliga diskrimineringsgrunder ska beaktas i det främjande arbetet. Det ska tydligt framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Målet med vårt främjande arbete är att vi vill skapa en trygg miljö på Introduktionsprogrammen (IM). Att arbeta med planen utifrån ett likabehandlingstema. Att medvetandegöra att det finns en lagstiftning, att tydliggöra innehållet i planen och få förståelse för vad den står för. Pedagoger. Det sker under ett par veckor vid läsårsstarten.

9 Ämnesövergripande, tematiskt arbete Att få möjlighet att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt, att kunna samspela med andra samt att utveckla förmågan att kritiskt tänka och göra medvetna val samt att känna sammanhang med sina studier med hjälp av ett ämnesövergripande arbete. Pedagoger och rektor. Arbetet pågår ständigt under läsåret. Mentorssamtal. Att eleven skall känna sig trygg, bli sedd och lyssnad på samt för att fokusera på elevens kunskapsmässiga utveckling. Mentor. Samtalen är schemalagda en gång varannan vecka. Att arbeta med planen utifrån ett likabehandlingstema. Att medvetandegöra att det finns en lagstiftning, att tydliggöra innehållet i planen och få förståelse för vad den står för. Pedagoger. Det sker ett par veckor vid läsårsstarten. Klassråd. Att eleverna ska känna att de har inflytande över sina studier och sin studiemiljö. Pedagoger. Schemalagd tid en gång i veckan. Programråd. Att elever ges möjlighet att komma med förslag på förbättringar för att utveckla sin skolgång. Pedagoger/rektor. Ungefär en gång per månad.

10 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Elevskyddsombud skyddsrond via klassråd via programråd via Forum för samråd. Att eleverna ska inflytande över sin fysiska och psykiska arbetsmiljö. Klassråd, programråd elevskyddsombud. Sker kontinuerligt under lå 14/15. Förebyggande arbete PÅ IM finns det alltid en vuxen i elevernas uppehållsrum och varje dag äter personal från IM pedagogisk lunch med eleverna. Vi har ett stort elevhälsoteam som dagligen jobbar med och har möten om eleverna. En gång på hösten och en gång på våren görs en trygghetsenkät för att vi ska få möjlighet att förbättra elevernas skolmiljö om de känner sig otrygga. Kuratorerna redovisar resultatet av undersökningen i arbetslagen och på IM:s programråd. Programrådets representanter redovisar resultaten på klassråden. Målet med det förebyggande arbetet är att skapa en trygg miljö och att så tidigt som möjligt upptäcka om någon blir trakasserad, kränkt eller diskriminerad. Trygghetsenkät. Att kartlägga hur eleverna upplever sin skolmiljö samt förbättra områden där de ev. känner sig otrygga. Kuratorerna. En gång i oktober och en gång i april. IM:s elevcafé. Att skapa en trygg miljö i det gemensamma uppehållsrummet samt att där finns det en vuxen att vända sig till vid behov. Rektor och cafébiträde. Dagligen under lå. Pedagogisk lunch. Att skapa en trygg miljö i Arbetslagen. Dagligen under matsalen. lå. Målkonferens där kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt mentor och ibland också andra berörda pedagoger deltar. Att diskutera sådant som påverkar elevens skolsituation när det gäller elevens kunskapsmässiga utveckling, studiemiljö samt elevens sociala situation både i och utanför skolan. Mentor och elevhälsoteamet. Varannan vecka under lå.

11 Elevplaceringsmöten. Att se över eventuella förändringar eller förflyttningar av elever med fokus på elevernas bästa. Att placera eleven i en så trygg studie- och lärandemiljö som möjligt utifrån elevens kunskapsmässiga behov. Mottagningsgruppen på IM och arbetslagsledarna. Varje vecka under läsåret. Utvecklingssamtal. Mentor. Två gånger per läsår. Åtgärdande arbete Kränkningar och trakasserier ska alltid rapporteras till rektor och kurator. Vid alla incidenter skrivs tjänsteanteckning. Så snart en tjänsteanteckning skrivs ska elevakt upprättas av kurator. Kurator tillsammans med mentor eller annan personal pratar med eleven som har blivit kränkt. Rektor, kurator och mentor eller annan personal som rektor utser pratar med den som har kränkt. Kurator kontaktar vårdnadshavare, både till den som har blivit kränkt och till den som har kränkt. Rektor och kurator skriver tjänsteanteckning och följer upp. Om en elev kränks eller trakasseras ska det tas upp på målkonferens, EHT-möte och arbetslagsmöte. Skollagen 2010:800 6 kap 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Dokumentera. Samtal och åtgärder dokumenteras på kommunens blanketter. Utredning i ärende om kränkande behandling och Tjänsteanteckningar. Elevhälsoteam(EHT) På Introduktionsprogrammen (IM) har vi ett elevhälsoteam (EHT) som består av rektor, kuratorer, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt vid behov skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. EHT ses varje vecka. EHT förbereder och ansvarar för att det finns muntliga och skriftliga överlämnanden på alla nya elever inför läsårsstart. Överlämnandens utgör underlag när klasser skapas. Vi tar emot nya elever kontinuerligt under året och därför har vi en mottagningsgrupp som träffar och intervjuar eleven innan hen börjar på IM. De som ingår i EHT är i: Arbetslag 1- Individuellt alternativ: Lena Ekholm, kurator Mari Wall, studie- och yrkesvägledare / Camilla Sjölander-Nordin, speciallärare Annika Eriksson, specialpedagog Anette Bergfeldt, arbetslagsledare

12 Arbetslag 2 - Yrkesintroduktion: Ing-Marie Lundström, kurator Mari Sahlin, specialpedagog Susanna Bergman, studie- och yrkesvägledare Trygghetsgrupp På IM har vi också en trygghetsgrupp som består av vår cafévärdinna, en elevassistent, en lärare från varje arbetslag samt arbetslagsledare från IA. Trygghetsgruppen träffas vid ett antal tillfällen per termin. Delaktighet Innan likabehandlingsplanen fastslås ska den ut för diskussion och möjlighet till synpunkter på APT, på klassråd samt på programråd. Implementering Behandlas en gång per termin med personalen. Läraren behandlar planen en eller flera gånger per läsår med eleverna. Revideras en gång per läsår bland såväl elever, lärare som övrig personal. Information till vårdnadshavare Planen finns tillgänglig på Virginska gymnasiets hemsida. Vid det första lära-känna-samtalet får vårdnadshavare en kort information om planen.