NV NORDISK VINDKRAFT AB

Transkript

1 NV NORDISK VINDKRAFT AB Bildades 2002 och består av ca 30 anställda. Säte i Göteborg med lokalkontor i Östersund. Helägt dotterbolag till RES Ltd Renewable Energy Systems Limited. Ett av världens ledande vindkraftsföretag sedan 25 år. Nordisk Vindkraft bygger och levererar vindkraftsanläggningar i hela Norden. Vi vill ta tillvara på vindens energi på allra bästa sätt, därför väljer vi att bygga stora effektiva anläggningar på platser där det är som mest optimalt. Vi bygger framför allt anläggningar med en installerad effekt på tio megawatt eller mer. Vi ansvarar för hela kedjan från förstudie till drift och underhåll. Projektutveckling Förstudieval av plats Finansiering Byggnation Drift och underhåll Det är viktigt att kommunen och dess invånare får ut något av projekten och därför har Nordisk Vindkraft något som kallas för bygdepeng. Det kan exempelvis innebära att vi drar fram bredband till en by som annars inte skulle få det eller stödjer någon lokal verksamhet. Nordisk Vindkraft vet att vindkraft kommer vara en betydande del av framtidens energiförsörjning. Det vet också våra projektledare och anställda som alla drivs av ett starkt engagemang och motivation för det de gör att göra skillnad.

2 EXEMPEL PÅ VÅRA REFERENSPROJEKT Kyrkberget vindkraftsanläggning Mora kommun, Dalarnas län Antal vindkraftverk: 10 Effekt: 23 MW El till antal hushåll: I drift: 2011 Havsnäs vindkraftsanläggning Strömsunds kommun, Jämtlands län Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V Effekt: 95,4 MW El till antal hushåll per år: Ägare: Nordisk Vindkraft 25 procent och Hg Capital 75 procent Tas i drift: november 2009-mars 2010 Håcksta vindkraftsanläggning Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Antal vindkraftverk: 5 Typ: Vestas V Effekt: 10 MW El till antal hushåll per år: Ägare: Umeå Energi I drift: december 2008

3 VINDKRAFT Vinden är en uthållig energikälla, som i sin tur kan förvandlas till el. Det är ren energi som inte genererar utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter. Detta gör att vindkraft är en förnyelsebar energi som har en minimal påverkan på vår miljö. För att producera el behöver det blåsa mellan fyra och 25 meter per sekund, vilket det mestadels gör sett över året. Allra mest blåser det under hösten och vintern, den period då förbrukningen också är störst. Sveriges mål I början av 2009 antogs ett nytt direktiv om främjande av användningen av förnyelsebar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnyelsebar energi. Riksdagen antog 2009 Energimyndighetens föreslag att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh/år. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet.

4 VINDKRAFT Sveriges förutsättningar Eftersom Sverige består av långa kustremsor, många och höga höjder och öppna fält är förutsättningarna för att bygga vindkraftanläggningar goda. Vindkraftverken bör placeras där de gör minsta möjliga påverkan på natur och närboende och det finns många lämpliga områden i vårt land där vindkraftverken kan placeras i harmoni med vår omgivning. För att minska miljöhot, försurning och övergödning är det nödvändigt att vindkraften ökas avsevärt och med Sveriges goda vindförutsättningar finns goda möjligheter. Vindkraftverk i resterande världen Europa är de ledande aktörerna inom vindkraft i världen där Danmark, Tyskland och Nederländerna är de främsta. I övriga delar av världen är USA och Indien de länder som har relativt stor produktion av vindkraft. Källa: EWEA

5 VINDKRAFT PER LÄN 2008 Installerad effekt Län (MW) Antal vindkraftverk Skåne 276,7 252 Västra Götaland 204,6 258 Gotland Dalarna 83,5 45 Halland 74,2 107 Kalmar 61,5 75 Norrbotten 60,5 38 Östergötland 60,3 77 Västerbotten 51,8 31 Jämtland 32,8 26 Blekinge Västernorrland 10,3 17 Örebro 7,6 18 Jönköping 5,9 9 Värmland 4 7 Gävleborg 3,2 5 Kronoberg 1,4 2 Stockholm 1,2 4 Södermanland 0,6 1 Uppsala 0,6 3 Västmanland 0,1 1 Summa 1047, Källa: Energimyndigheten

6 VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER Nordisk vindkraft ser till att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba, (35dBA i särskilda områden där låga bullernivåer eftersträvas), avseende buller efterföljs. Nivån gäller för den sammanlagda ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas vid ett avstånd om 20 meter från bostadens fasad. Decibel är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Det är en logaritmisk måttenhet som i princip innebär att en ökning med 8-10 db innebär en fördubbling av ljudnivån. mänsklig andning på 3 meters avstånd tillåten nivå för vindkraftverk utomhus normalt samtal tvättmaskin stadstrafik traktor, slagborr på 2 meters avstånd 0 db 10 db 20 db 40 db 50 db 60 db 70 db 75 db 80 db 85 db 90 db 100 db gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd. viskningar kraftigt regn vältrafikerad gata på 5 meters avstånd dammsugare på 1 meters avstånd hårtork, gräsklippare

7 VINDKRAFT - HINDERBELYSNING Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött blinkande ljus. Högre vindkraftverk som når över 150 meter med sin högsta punkt, måste ha ett högintensivt blinkande ljus. Färgen på ljuset ska vara vitt. Nattetid sänks ljusstyrkan. När det gäller vindkraftsparker, det vill säga fyra eller fler kraftverk som står med mindre än 900 meters avstånd från varandra, är belysningen annorlunda. Där ska vindkraftverken som utgör parkens yttre gräns ha belysning enligt ovanstående beskrivning. Men de kraftverk som står längre in i parken ska förses med minst lågintensiva ljus. Dessa ljus har ett fast, rött sken.

8 VINDKRAFT - SKUGGA Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga skuggeffekten på en plats från alla vindkraftverk. Beräkningar görs med antaganden om att himlen alltid är molnfri och att vindkraftverkens rotorytor alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen. Därför visar beräkningarna hur många timmars skugga en plats får vid värsta tänkbara fall. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock bör den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiga 30 timmar/år.

9 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk utgör endast en procent av den totala elproduktionen. Det tar ca ett halvår så har vindkraftverket producerat lika mycket el som gick åt för tillverkningen. Hur bra fungerar vindkraftverk? Vindkraftverk fungerar bra och kan köras mer än 98% av årets timmar med andra ord en mycket hög tillgänglighet. Endast vid vindar lägre än 4 m/s eller högre än 25 m/s stannar verket avsiktligt. Vad är livslängden för vindkraftverk? Vad händer därefter? Den normala livslängden hos vindkraftverk är mellan år. Dock kan visst underhåll och utbyte av komponenter behövas under denna tid. Därefter kan man byta ut verken mot nya på samma plats, genomföra en omfattande renovering eller riva och återställa platsen. Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ner för återvinning. Hur påverkar vindkraftverk fåglar och djur? Hittills har forskning visat att våra tamdjur (får, kor och hästar m.fl.) och betande vilddjur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och snart går alldeles intill dem och betar. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk utan forskning visar att vissa fågelarter har tom lättare än människor att se vindkraftverken på avstånd.

10 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Krävs det skottlossningstillstånd för att skjuta inom vindkraftsparksområdet? Jägareförbundet har engagerat sig i den frågan, som nu har fått en lösning då nyetablering av verk inte längre detaljplaneläggs om de inte ligger i miljöer som ändå bör omfattas av detaljplaner. Detta innebär att skottlossningstillstånd inte krävs. För redan befintliga vindkraftsparker gäller dock samma regler som tidigare. Varför ställer man inte vindkraftverken tätare vid grupplokaliseringar? Vindkraftverk får inte stå närmare varandra än med 4-5 rotordiametrars (avståndet mellan vingspetsarna) avstånd, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Dessutom bromsas vinden upp när vindkraftverken utvinner energi så det är inte heller fördelaktigt att ha dem tätare. Hur mycket koldioxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar 6000 ton koldioxid/år eller en minskning av 2800 personbilar. Hur mycket svaveloxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar en minskning av 7 ton per år.

11 VINDKRAFTVERK Rotordiameter m Totalhöjd m Maskinhus Tornhöjd m Torn

12 TILLSTÅNDSPROCESSEN Till en början görs en områdesanalys för att bestämma lokalisering av verken. Vi undersöker vindförutsättningar och försöker undvika eventuella konflikter med närboende, djur och naturintressen. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in deras synpunkter. Vi vill gärna ha in era synpunkter till oss. Tillstånd enligt miljöbalken krävs alltid för vindkraftparker med fler än sju vindkraftverk. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställs med resultatet från undersökningarna och synpunkterna från samråden. Denna lämnas in till länsstyrelsen tillsammans med en ansökan om miljötillstånd. Länsstyrelsen lämnar därefter sina krav på kompletteringar innan beslut om tillstånd tas. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att inkomma med nya synpunkter. Länsstyrelsen beslutar därefter om ett tillstånd för vindkraftparken med villkor som ägaren till parken måste uppfylla. Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 augusti 2009 vilket innebär att bygglov för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken inte krävs. Däremot måste kommunen tillstyrka miljötillståndet. För parker med färre än sju vindkraftverk som inte är högre än 150 m finns en möjlighet att istället söka bygglov och göra en anmälan enligt miljöbalken till en kommunal nämnd. De formella kraven är något lägre för de vindkraftsparker som inte är tillståndspliktiga, bland annat krävs inte en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot måste alltid vindkraftparkens påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer tas fram liksom fotomontage och bullerberäkningar för berörda bostäder.

13 TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd 1. Samrådsunderlag 2. Samråd och samrådsredogörelse MKB 3. Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan 4. Ansökan 5. Eventuellt behov av komplettering 6. Kungörelse och remiss 7. Kommunicering av inkomna synpunkter 8. Offentligt sammanträde (vid behov) 9. Tillståndsbeslut 10. Eventuellt överklagande

14 SAMRÅDETS SYFTE Syftet med samrådet är att berörda ska få ta del av projektet och ge oss information, vilket vi välkomnar och tar tillvara på. Vi ser det som självklart att förankra alla projekt lokalt, hos kommun och invånare. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samtidigt ger det möjlighet till berörda att delge oss viktig information för utredningsområdet. Nordisk Vindkraft har haft samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Eventuella synpunkter måste lämnas skriftligen till Åsa Jönegren senast 21:e april antingen via mail, brev eller direkt på plats. Åsa Jönegren Projektledare Nordisk Vindkraft asa.jonegren@nordiskvindkraft.se NV Nordisk Vindkraft Granliden Lilla Bommen Göteborg

15 GRANLIDEN - TIDPLAN mars 2010 mars 2010 mars 2010 mars 2010 april 2010 maj 2010 juni Projektutveckling Förstudieval av plats Byggnation Drift och underhåll

16 GRANLIDEN - SNABBFAKTA Antal vindkraftverk: 11 st Maximal höjd på vindkraftverken: 175 m Maximal effekt: 3 MW per vindkraftverk Beräknad drifttid: 25 år Områdets storlek ca 6,2 km 2 Området är utsett till riksintresse för vindbruk Projektör: NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1 SE Göteborg Kontaktperson: Åsa Jönegren asa.jonegren@nordiskvindkraft.se Tel:

17 GRANLIDEN - LOKALISERING

18 GRANLIDEN OMRÅDESGRÄNSER OCH PRELIMINÄR VINDKRAFTVERKSPLACERING

19 GRANLIDEN PLANERAD TRANSPORTVÄG FÖR VINDKRAFTVERK Hamnalternativ: - Luleå - Skellefteå

20 GRANLIDEN - NATURVÄRDESINVENTERING Fältbesök i Juni 2009 Syfte att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom utredningsområdet. Alla delar av utredningsområdet har besökts och bedömts med avseende på naturvärden. Noteringar om fågellivet gjordes.

21 GRANLIDEN - NATURVÄRDESINVENTERING Summering naturvärdesinventering: Naturvärdesklass 1*: 8 områden 2 nyckelbiotoper (B & F) 2 våtmarker (G & L) 3 bestånd med gammal granskog (D, J & K) 1 naturskogsbestånd (R) Naturvärdesklass 2*: 10 områden 2 nyckelbiotoper (A & O) 4 våtmarker (D, N, P & Q) 4 bestånd med granskog (E, H & I) *Klassificering utförd av Enetjärn Natur Här bredvid hänger naturvärdesinventeringen i sin helhet.

22 GRANLIDEN - OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR

23 GRANLIDEN - KULTURMILJÖANALYS En skrivbordsstudie av projekteringsområdet och omgivningen kommer att genomföras och tas med i MKB n. Utredningen kommer att innehålla: Kontroll av register Studier av historiskt karmaterial Riskbedömning angående okända föremål Omgivningsbedömning

24 GRANLIDEN FÖRESLAGNA FOTOPUNKTER FÖR FOTOMONTAGE Punkt 1: Norrskär Punkt 2: Byn Gullön 1 Punkt 3: Byn Skjulnäs 2 Punkt 4: Väg 45 3 Punkt 5: Höjden Brännliden 5 4

25 GRANLIDEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ALLMÄNT En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett beslutsunderlag. Syftet med MKB:n är, enligt Miljöbalken 6 kap, att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra - dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö - dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt - dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Samrådet ligger till grund för arbetet med MKB:n. Samråd ska ske med: - Länsstyrelsen - Enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den planerade verksamheten - Övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda av den planerade verksamheten Samrådet ska omfatta: - den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning - den planerade verksamhetens förutsedda miljöpåverkan - MKB:ns innehåll och utformning - inhämtning av synpunkter och information till arbetet med MKB:n

26 GRANLIDEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLL Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av hur Nordisk Vindkraft kommit fram till att Granliden är en lämplig lokalisering för vindkraft och redogörelse för vindkraftanläggningens planerade utformning. Förutsättningar Redogörelse för de förutsättningar som råder i området för vindkraft och dess omgivningar med avseende på bl.a. naturmiljö, friluftsliv, kulturmiljö, markanvändning, naturresurser, befolkning, luftfart och rennäring. Skadelindrande åtgärder Åtgärder som ska vidtas för att minimera konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen. Konsekvensbedömning Konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen bedöms för aspekterna som behandlats i förutsättningsdelen av MKB:n (naturmiljö, friluftsliv o.s.v.). Konsekvenserna som bedöms är de som kvarstår efter vidtagna skadelindrande åtgärder. De bedöms efter skalan positiva - obetydliga små negativa måttliga negativa stora negativa konsekvenser. För varje aspekt finns bedömningsgrunder så att det ska vara tydligt vad t.ex. måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön innebär, se exempel nedan: Här bredvid hänger skelettet till miljökonsekvensbeskrivningen.

27 GRANLIDEN YTTERLIGARE UTREDNINGAR LJUDUTREDNING: Nordisk vindkraft ser till att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba, avseende buller ska efterföljas för alla fritidshus och permanentboende runt Granliden. Resultatet av utredningen kommer att bifogas med ansökan. För mer information om ljudutredning se även VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER. SKUGGUTREDNING: Nordisk Vindkraft utför teoretiska beräkningar för maximalt möjliga skuggeffekten av den sammanlagda störningen på en plats från alla vindkraftverk. Resultatet kommer att bifogas med ansökan. För mer information om skuggutredning se även VINDKRAFT - SKUGGA. FOTOMONTAGE: Nordisk vindkraft kommer att ta fram fotomontage som på bilder visar hur vindkraftsanläggningen kommer att se ut från olika platser i omgivningen. Förslag på fotopunkter finns presenterade på en separat bild i utställningen. Synpunkter på förslagna fotopunkter kan lämnas skriftligen till Nordisk Vindkraft.

28 BYGGNATION Nordisk Vindkraft försöker alltid begränsa påverkan under byggskedet genom att bland annat använda bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Under byggtiden kommer störningar att uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, trafikstörningar. De störningar som i första hand kommer bli märkbara för boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under byggskedet kommer det krävas transporter av en mängd olika slag: Materiel till vägar, uppställningsplatser och fundament Vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem tillhörande utrustning Anläggningsmaskiner Personal

29 VARFÖR ÄR VINDKRAFT BRA FÖR ARVIDJAURS KOMMUN Det är bra för miljön och stärker kommunens miljöprofil Det är bra för det lokala näringslivet både direkt och på sikt Vindkraften är ekonomisk och bra för Sverige och kommunen Bidrar till fler arbetstillfällen Satsningen på vindkraft underlättar för skogs- och jordbruket Möjlighet att utnyttja bygdepeng som ger inkomst nu och på sikt

30 EXEMPEL PÅ TJÄNSTER EFTERFRÅGADE UNDER BYGGNATIONSFASEN Inhyrda lastbilar Arbetsledare för transporter Snickare Skogsröjning Kabelläggare Testmastbyggare Armerare Sprängare Hotellnätter Stuguthyrning Livsmedel Transformator 33kV till 220kV Gjutning av fundament

31 FAKTISKA ARBETSTILLFÄLLEN SKAPADE AV HAVSNÄS Ett aktuellt exempel. Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk, med en installerad effekt på 95,4 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till parken: Internt Nordisk Vindkraft 3 personer Fortum service, 3-skift 3 personer Snöröjning, väghållning 1 person Vestas, 3-skift 6 personer Tillkommer gör arbetstillfällen i andra ledet, service och samhällsfunktioner