Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan är ett viktigt verktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete och samspelar med våra andra planer: - Elevhälsoplan - Lärande plan för skolans uppdrag - Organisationsplan (som innehåller kalendarium och årshjul samt beskrivning av olika ansvar och ansvarsområden) 1

2 Till denna plan hör ett antal bilagor vilka hänvisas till i den löpande texten. Planen kompletteras löpande av sammanställningar av resultat under året samt analys av dessa. INNEHÅLL Sid Planens syfte och process 3 Vision och målsättningar 4 Definitioner av begreppen 4 Förhållningssätt, roller och ansvar 5 Främjande arbete för elevers rättigheter och möjligheter rutiner 6 Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling rutiner Upptäckande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling rutiner Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling rutiner för anmälan, åtgärder och dokumentation Uppföljning och utvärdering av planen och utvecklingsområden 10 Analys och utvecklingsområden Resultat och analys 12 Årshjul för likabehandlingsarbetet 13 2

3 Planens syfte och process Läroplanens utgångspunkter Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr 11 ) Skollag och diskrimineringslag För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts. De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567), sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn- och elevombudet BEO ( ring) samt Skolverkets allmänna råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan. Skollagens kapitel 6 talar om att kränkande behandling, som inte är diskriminering eller trakasserier, också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att hen blir kränkt i skolan, kan hen vända sig till BEO (Barn- och elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. BEO finns på Skolinspektionens hemsida. Ekdalaskolans process En kartläggning av skolans nuläge görs varje termin. Kartläggningarna leder fram till ett antal utvecklingsområden/mål för kommande läsår. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper: arbetslagen, klasserna, likabehandlingsteamet och elevrådet tillsammans med elevhälsoteamet och rektor, brukarrådet och andra intresserade föräldrar tillsammans med rektor samt övriga personalkategorier på skolan som fritidsledare, skolmåltid, lokalvård och vaktmästeri. Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under första delen av höstterminen. I mitten av vårterminen görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder som genomförts under året. Därefter initieras arbetet med en ny plan för nästa läsår. 3

4 Vision och målsättningar Ekdalaskolans personal vill möta eleverna med respekt för deras person och deras arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Ekdalaskolan strävar efter att rusta eleverna för framtiden. I detta arbete ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en trygg miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Definitioner av begreppen Mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev. Diskrimineringsgrunder De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att 4

5 underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1.) Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras, inte bara direkt i verksamheten, utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Allmänna råden, 2012, sid. 9.) Kränkningar kan vara: - fysiska (till exempel slag och knuffar) - verbala (hot eller tillmälen) - psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) - text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Förhållningssätt, roller och ansvar Förhållningssätt/trivselregler på Ekdalaskolan (anslås i samtliga klassrum) På Ekdalaskolan behandlar vi varandra med respekt. Det betyder bl.a. att vi Samtalar med varandra Respekterar allas rätt till arbetsro Tilltalar varandra med förnamn Lyssnar och lär av varandra Respekterar allas rätt till sin egen åsikt Räcker upp handen innan vi pratar Rektor Det är rektors ansvar att: - se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan. - se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. - årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan. - om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. 5

6 - se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. - kontakta andra myndigheter vid behov. Lärare och annan skolpersonal Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att: - följa skolans likabehandlingsplan. - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. - se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. - dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas. - bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp. - möta elever på ett respektfullt sätt. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: - påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan. - möta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Främjande arbete för elevers rättigheter och möjligheter rutiner Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Främjande arbete - syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, - omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt - riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Förhållningssätt/trivselregler för en god arbetsmiljö, ordningsregler samt internetpolicy På Ekdalaskolan har elever och personal tagit fram ett antal punkter för förhållningssättet i skolan i syfte att skapa en god arbetsmiljö. Trivselregler sitter uppe i varje klassrum. Samtliga dokument bearbetas och revideras vid läsårets början. Ansvar: Mentor och arbetslag informerar vid skolstart. Rektors ansvar att ta fram och revidera dokumenten. Tidpunkt: Uppföljning sker fortlöpande under året Mentorsgrupp 6

7 Varje vecka träffar pedagogen sin mentorsgrupp. Denna tid används dels till individuella samtal, dels till samtal i grupp. Samtalen kan vara rent förebyggande, d.v.s. handla om principer, regler eller exempelsituationer. På förekommen anledning diskuteras också aktuella situationer eller konflikter. Ansvar: Mentor Tidpunkt: Varje vecka Klassråd På klassråden har eleverna möjlighet att ta upp frågor som berör klassen enskilt eller skolan. Frågor som berör skolmiljön förs vidare till elevrådet av klassens elevrådsrepresentanter. Ansvar: Mentor Tidpunkt: Minst en gång i månaden på mentorstid 7

8 Elevråd Två representanter från varje klass finns representerade i elevrådet. Elevrådet diskuterar frågor som kommer från eleverna själva, oftast via klassråden. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer. Ansvar: En pedagog och en fritidsledare fungerar som handledare för elevrådet. Tidpunkt: Möten var tredje vecka. Trivselgruppen Trivselgruppen verkar för att skapa en trivsam atmosfär i skolan. De arrangerar trivselaktiviteter för eleverna. De har en aktiv del i det förebyggande arbetet på skolan genom att vara med och organisera trivseldagar m.m. De för också en dialog med likabehandlingsteamet. Ansvar: Fritidsledare Tidpunkt: Möten varje månad Fritidsledarna och caféet På skolan finns fritidsledare som har till uppgift att aktivera och vara tillsammans med eleverna på raster, håltimmar och annan tid utanför lektionstid. Fritidsledarna finns i första hand i elevernas uppehållsrum Passagen och caféet, där eleverna kan handla frukost och mellanmål. Ansvar: Fritidsledarna Tidpunkt: Finns på plats alla dagar Socialpedagog och ungdomsarbetare Genom att finnas i elevernas vardag finns socialpedagog och ungdomsarbetare ofta tillgängliga för samtal och stöd. Ansvar: Socialpedagog och ungdomsarbetare Tidpunkt: Varje dag Vuxennvärvaro: rastvärdar, lunchvärdar och pedagogisk lunch Under skoldagen finns lärare, fritidsledare och annan personal ute bland eleverna. Dessa rör sig i och utanför skolan. Rastvärdskapet i bamba och på raster är schemalagt. Många äter med eleverna i bamba, s.k. pedagogisk lunch för att främja goda relationer. Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt: Varje dag Arbetslag och hemklassrum Alla elever, tillika personal, tillhör ett arbetslag. Pedagogerna är uppdelade i två arbetslag, 6/8 eller 7/9. Arbetslagen/årskurserna har sina egna geografiska områden på skolan för att göra skolan mer greppbar och därmed också tryggare för varje elev utifrån en hemvisttanke. Alla klasser/grupper har ett hemklassrum där den mesta teoretiska undervisningen sker. Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag 8

9 Förebyggande arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling rutiner Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier och kränkande behandling ska kunna uppstå. Kartläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna. Förebyggande arbete - syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling - omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Likabehandlingsteamet och VI-dagarna Teamets uppgift är att hålla likabehandlingsplanen uppdaterad samt att förverkliga innehållet i densamma. Detta görs bl a genom att organisera en VI-dag varje termin. Teamet genomför också trivselenkät (varje termin) och kartlägger otrygga områden (varje år). Sedan agerar teamet utifrån dessa resultat. Ansvar: Likabehandlingsteamet (rektor, skolkurator/socialpedagog, ungdomsarbetare, fritidsledare samt pedagoger) Tidpunkt: Möten varje vecka. Livskunskapskurser Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete är de livskunskapskurser som genomförs årskursvis. Genom samtal och värderingsövningar får eleverna möjlighet att fundera över och lära sig mer om olika områden. Dessa kurser genomförs under ledning av elevhälsans personal och lärare i samverkan. I årskurs 6 handlar det om identitet och grupp, i årskurs 7 om ANDTS (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spel), i årskurs 8 om sex och samlevnad och i årskurs 9 om mänskliga rättigheter. Upptäckande arbete av diskriminering och annan kränkande behandling rutiner Trivselenkäter och kartläggning av otrygga platser Varje vår genomförs en trivselenkät som tar sin utgångspunkt i definitionen av begreppen kränkning, trakasserier och diskriminering. Eleverna får möjlighet att uttrycka om de upplever sig utsatta på något sätt, både av jämnåriga och vuxna. Resultaten sammanställs, både på årskursnivå och skolnivå, och åtgärder tas fram för att förbättra elevernas upplevelse av sin skolvardag. Många gånger leder också elevernas svar fram till ett specifikt mål för nästkommande läsår. Ansvar: Likabehandlingsteamet Tidpunkt: November samt mars-april Elevers, vårdnadshavares och personals anmälan om kränkande behandling Personalen har, enligt lag, skyldighet att anmäla kränkningar vilket uppmärksammas vid skolstart och introduktion av ny personal. Elever och vårdnadshavare uppmanas att göra skolan uppmärksam på kränkningar m.m. Detta sker bl.a. i samband med skolstart och informationsmöten för vårdnadshavare (föräldramöten) 9

10 Ansvar: Rektor (personal) och mentor (elever och vårdnadshavare) Tidpunkt: Återkommande, särskilt vid skolstart Arbetslagens elevhälsoarbete Pedagogerna i arbetslaget träffas varje vecka för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna. Ansvar: Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året 10

11 Åtgärdande arbete mot diskriminering och kränkande behandling rutiner för anmälan, utredning, åtgärder och dokumentation Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver dock alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Eleverna gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet. Elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av annan elev/andra elever Personal som får kännedom om en situation där kränkningar förekommer ska omedelbart agera enligt följande. Steg 1. Upptäckt och anmälan till rektor a) Den som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor på därför avsedd blankett ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman) och elevens mentor (eller annan ansvarig pedagog) meddelas. b) Rektor i sin tur anmäler till huvudman, efter bedömning, om att det finns en misstänkt kränkning ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman Del 1). Enligt förarbetena till skollagen bör mer bagatellartade företeelser inte anses som kränkande behandling. Däremot så bör upprepade händelser av bagatellartad karaktär anmälas. (Citat ur Rutin för anmälan och utredning av kränkande bahendling, trakasserier och diskriminering, Härryda kommun ) Steg 2. Samtal med elev som utsatts för kränkning. c) Ansvarig pedagog och/eller en person från likabehandlingsteamet talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till ansvarig pedagog om något händer innan dess. Dokumentera samtalet ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman Del 2). Steg 3. Samtal med elev/elever som utfört kränkning. d) Ansvarig pedagog talar sedan med den/de som utfört kränkningen. Om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast skall upphöra. Besluta om åtgärder för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman Del 2+3). e) (Fortsatt dokumentation vid utredning av kränkande behandling.) Rektor informeras fortlöpande. Eleverna hålls under uppsikt. Steg 4. Information till berörd vårdnadshavare f) Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman Del 2+3). Steg 5. Uppföljande samtal g) Uppföljande samtal hålls enligt steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under 11

12 uppsikt. Dokumentera samtalen. Ärendet avslutas ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman Del 4). Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört Steg 1. Möte och handlingsplan a) De elever som utsatt andra kallas tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator/socialpedagog. Ansvar: Rektor b) En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i ett protokoll. Ansvar: Rektor Steg 2. Uppföljning. c) Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator/socialpedagog. Även detta samtal dokumenteras i ett protokoll. Ansvar: Rektor. Dokumentationen förvaras hos rektor. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört Ytterligare åtgärder såsom kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis vidtas. Dokumentationen förvaras hos rektor. Elev som utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av en vuxen a) Händelsen anmäls till rektor som dokumenterar och anmäler till huvudman ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman). Verksamhetschefen ska informeras. b) Vårdnadshavare informeras. c) Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs ( Anmälan om kränkande behandling till huvudman). d) Rektor följer upp ärendet med eleven och hens föräldrar. e) Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen (kontakten) med berörd elev fungerar. f) Dokumentationen angående elev förvaras hos rektor. Dokumentation angående personal skickas till personalavdelningen. Eleven kan även, när som helst i processen, vända sig till Barn- och elevombudet Elever och vårdnadshavare som får kännedom om att någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling anmäler detta till skolans personal eller direkt till rektor. Utredning och åtgärder följer samma arbetsgång som när en vuxen anställd på skolan upptäcker en situation där kränkningar förekommer. Uppföljning och utvärdering av planen och utvecklingsområden Varje termin fyller eleverna i en trivselenkät. På hösten görs också en kartläggning av otrygga platser. Under våren genomförs i kommunen en brukarenkät för elever och vårdnadshavare i årskurs 8. Rektorerna möter under året en elevgrupp utifrån likabehandlingsarbetet (s.k. elevdialog). Kurator och socialpedagog gör en analys av de kränkningar som skett under året. Dessa resultat utgör en viktig grund för revidering av planens rutiner och dess utvecklingsområden. Dessa resultat bearbetas i olika fora såsom elevråd, brukarråd, personalgrupp och likabehandlingsteam. Tidpunkt: November (trivselenkät och kartläggning) April (trivselenkät och brukarenkät) 12

13 Maj-juni (revidering av planens rutiner och fastställande av nya utvecklingsområden) Ansvar: Rektor Analys och utvecklingsområden Enkäternas resultat (%-tal för bra och mycket bra ) Trivseln är god (80). Trygg på skolan (80). Bra rastutrymmen (80). Vuxna på skolan att tala med + att vara sedd av vuxen (80). I min klass kan vi prata om allt (62). Rasterna är viktiga för eleverna. Eleverna ger förslag på förbättringar såsom fler rastmöbler (soffor, bänkar), bättre tillgång till rastaktiviteter (exv fler pingisbord) samt fler vuxna ute på rasterna. Eleverna föreslår fler gemensamma aktiviteter för att öka vi-känslan på skolan över årskurserna. Elever som upplever att de inte under terminen blivit diskriminerade/kränkta (65). Kränkta av vuxen (14). Den diskrimineringsgrunden som uppges mest är Kön eller På grund av att jag inte är som pojke/flicka. Fyra elever som inte identifierar sig som varken pojke eller flicka upplever sig diskriminerade av både elever och vuxna. Dessutom upplever flickor att pojkar ofta fäller kommentarer av sexuell karaktär. De vuxna på skolan tar tag i mobbing, kränkningar eller diskriminering ( alltid + oftast 60) Elevdialog Alla har inte sett och hört kränkningar. Det förekommer kränkningar på skolan utifrån att elever säger saker till varandra som inte är tänkta att vara kränkande, det kan var lite av en jargong och handla om utseende. Det kan vara småkommentarer som är lite taskiga men det är på skoj. Det kan vara elever ur olika gäng som består av olika kompiskonstellationer. Det kan bli otrevligt. Är det tryggt att gå på skolan? Ja, svarar alla enhälligt. Vad är viktigt för att man ska trivas? Många kompisar och flera att tala med. Man ska inte vara beroende av att ha få vänner och bli ensam om någon är sjuk. Det är bra att det även finns vuxna som man kan tala med. De vuxna ska vara snälla och förstående och finnas tillgängliga. Eleverna vet att de kan gå till en vuxen om någon på skolan blivit illa behandlad av någon. Vi talar om hur man som elev använder ord som invandrare. De som har bott här länge kan utsätta andra och de med ett annan etnisk ursprung kan utsätta de med svenskt ursprung. Det är inte nyanlända som blir utsatta. Hur är det på nätet? Vissa elever har fått tråkiga kommentarer på nätet, Tonfallet märks inte och man ser inte den andres reaktion. På nätet går det att spela teater och man kan vara ledsen fast man visar det inte. Eleverna tänker att det kan vara bra att man får lyssna på föreläsare och samtala om hur man ska vara mot varandra på webben. Livskunskapskurser Utvärderingen av livskunskapskursen i åk 6 visar att det är oerhört viktigt att mentorerna får möjlighet att delta med sin egen klass. Grundstrukturen på lektionerna upplevs som bra. Utifrån utvärderingen tror vi att det är värdefullt att lägga in mer gestaltning/teater och fler praktiska övningar för att på så sätt nå ännu fler elever. Det är väldigt viktigt att uppmärksamma ämnen som berör eleverna och utveckla dessa. Det är viktigt att innehållet i livskunskapskurserna genomsyrar hela högstadietiden. 13

14 Skolans analys och åtgärder Skolan har inför läsåret införskaffat ett flertal soffor och bänkar till korridorerna, ett nytt pingisbord samt öppnat biblioteket för tysta aktiviteter. Dessutom finns nu ett rastvärdsschema. Utifrån resultaten i trivselenkäterna ser vi att vi behöver arbeta mer systematiskt med vi-känslan samt allas kunskap om normkritik för att minska kränkningar p.g.a. kön. Dessutom behöver personalens medvetenhet om hur vi agerar vid misstanke om kränkning öka. Utvecklingsplan Vad vill vi? Att fler ska uppleva att vi är en skola som ständigt arbetar för en ökad VI-känsla. Hur gör vi? Ansvar tidplan Aktiviteter: Ta fram nya trivselregler/förhållnings sätt: Hur blev det? Vad lärde vi? Vad är klokt att göra vidare? Att skapa en ökad kunskap i personalgruppen om normkritiskt tänkande (särskilt avseende kön). Att elever och vuxna i större utsträckning ingriper om kränkningar förekommer. Faddergruppe på VI-dagar m.m.: Para ihop exempelvis blivande 7a, b, c med klasser i 9:an. Ordna mindre faddergrupper inom dessa med t ex 3 7:or med 3 9:or. Presentera arbeten för sin fadderklass. Ha gemensamma dagar friluftsdagar. Kamratfadder för ny elev med tre elever/klass som får 2h-utbildning, avstämningsmöten, stöd av socialped och ungdomsarbetare. Nya elever varje läsår. Utses av mentorer. Jobba vidare med VI -dagskonceptet (föreläsning, lek/skapande, samtal/enkät). Aktiviteter: Utbildning av personalen. VI-dag under hösten med temat. Aktiviteter: Arbetslagets elevhälsa Punkt kring kränkningar på arbetslaget för uppföljning i lika-teamet. Elevvårdstiden 14

15 Möta elevgruppers uttryck för utanförskap Motverka misstro mellan Ekdalaskolans elever och eleverna på Välkomsten måndagar. Uppföljning i likatemat kring tendenser. Kunskap om rutiner Genomgång av rutiner för kränkningar på personalens startdagar samt samtal om förebyggande arbete i klassrummet och om gränsdragning bagatellartad incident kontra kränkning. Mentor lyfter likabehandlings-arbetet på startdagarna i klasserna (värderingsövningar, dilemman) Aktiviteter: Planera för detta Aktiviteter: Skapa återkommande samtal och mötesplatser Resultat och analys Utvärderingar m.m. 15

16 Årshjul för likabehandlingsarbetet Datum Aktivitet Ansvar Aug, startdagarna Information i klasserna om likabehandlingsplan och arbetet mot kränkningar Använd Ekdalaskolans lilla gula. Mentor Rektor besöker klasserna Okt VI-dag, trivselenkät Likabehandlingsteamet Nov Analys och återkoppling på trivselenkät till elevråd, klasser och APT. Likabehandlingsteamet Elevrådsansvarig Rektor Mars Vi-dag och trivselenkät. Likabehandlingsteamet April Juni Analys och återkoppling på trivselenkät till elevråd, klasser och APT. Analys av kränkningsärenden. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Revidering av planen och nya mål. Likabehandlingsteamet Elevrådsansvarig Rektor Kurator Likabehandlingsteamet Rektor 16