1.1 Inledning. 1.2 Regeringsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.1 Inledning. 1.2 Regeringsprogrammet"

Transkript

1 DIGITAL INKLUSION I FINLAND rapport inom Inkludera Flera Nordplus, version 2 Arbetsversion ändringar kan ännu tillkomma Av Sven Söderholm, Bildningsalliansen 1.1 Inledning Projektet Inkludera Flera strävar efter att presentera och problematisera hur de olika nordiska länderna ser på digitaliseringen av vardagen. Varje landsrapport är en ögonblicksbild som visar något av hur man just då rapporten skrivs ser i landet på utmaningarna och möjligheterna. I programmen som presenteras nedan finns det utöver det som använts i texten mycket som berör den finländska konkurrenskraften, näringslivet och ekonomiska aspekter samt arbetskraftspolitiska åtgärder. Denna rapport försöker koncentrera sig på frågor som berör den enskilde medborgaren. En del av materialet finns endast tillgängligt på finska, eller på svenska i annan form än det färdiga materialet. Delvis finns material tillgängligt på svenska också. Ur statlig synvinkel är det, förståeligt nog, viktigt att kunna erbjuda medborgarna digitala tjänster som fungerar. Man har konstaterat att det saknas standardiserade lösningar och att det finns många olika grupper av människor med skilda behov. Detta har resulterat i handlingsprogram som kommer med rekommendationer, och övergripande projekt har initierats för att utarbeta lösningar. Rent generellt kan man konstatera att statens ambition är att involvera alla samhällssektorer i arbetet med digital inklusion. Såväl organisationer inom den tredje sektorn som inom den privata uppmanas engagera sig i frågorna. Man efterlyser även att ansvariga enheter/ministerier som arbetar med frågorna aktiverar sig när det kommer till slutanvändarnas (medborgarnas) åsikter. Trafik- och kommunikationsministeriet har försetts med ansvaret att samla de stora linjerna. Därtill har flera olika ministerier givits i uppgift att arbeta med olika frågor gällande tekniska lösningar och utbildning etc. Perioden för flera av de statliga åtgärdsprogrammen som nämns i texten håller på att gå mot sitt slut, då de avslutas under år Regeringsprogrammet I det senaste regeringsprogrammet, för regeringen Stubb, finns det inget exklusivt utskrivet gällande digital inklusion. Däremot fokuserar man på produktivitet och framtida digitala tjänster (ett återkommande tema i den digitala agenden för Finland ). Vidare önskar man även främja utvecklandet av molntjänster för utbildningens vidkommande.

2 Digitaliseringen är ett avgörande tillfälle för Finland att öka produktiviteten, och det måste utnyttjas fullt ut. Den industriella omvälvning som digitaliseringen innebär kräver ökad kompetens när det gäller telekommunikationsinfrastruktur och framtida digitala tjänster. För undervisningens och lärandets del kommer regeringen starkt att främja den digitala omvälvningen bland annat genom att utveckla och införa molntjänster för utbildningen. Länk till fullständigt regeringsprogram: stubb/sv.pdf 2. Åtgärdsprogram på statlig nivå Nedan presenteras mer allmänna, nationella strategier vars syfte varit att minska på de digitala klyftorna. Dessa strategier och handlingsprogram har fungerat som rättesnören när Finland valt sin väg inom det här området. Ansvarsfördelningen gällande olika saker som ska ske är uppspjälkat mellan olika myndigheter och nivåer. 2.1 Trafik- och kommunikationsministeriet: Digitaalinen agenda pdf&title=Selonteko.+Tuottava+ja+uudistuva+Suomi+%E2%80%93+Digitaalinen+agen da+vuosille Det skrivs väldigt mycket om hastigheter och att skapa användarvänliga lösningar för slutanvändaren, men detta verkar till stor del vara kopplat till statliga digitala tjänster. Elektronisk underskrift, företagstjänster. Allt berör till del eller annat temat att inkludera medborgarna i den digitala världen, men här kanske det som mer direkt berör. För att effektivt kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknologi måste det finnas förutsättningar. Kommunikationstjänsterna ska vara högkvalitativa, förmånliga och tillgängliga för alla även då kommersiella tjänster lyser med sin frånvaro. Kärnan i detta är medborgarnas jämlikhet och livskvalitet. IKT är inte ett självändamål, utan ett verktyg för att upprätthålla och utöka välstånd/välfärd. (4 & 5) Man konstaterar även att livslångt lärande, högklassig utbildning och kunnande är grundstenar i den finländska konkurrenskraften. För att kunna utnyttja IKT bör dessa saker vara naturliga redan i och med grundskolan. Det bör säkerställas att läroanstalterna besitter tidsenliga teknologiska förutsättningar redan i grundskolan, samt att personalen har ändamålsenlig utbildning inom IKT och på så sätt kan utnyttja nya pedagogiska metoder. Eftersom IKT, ur medborgarperspektiv, möjliggör utökat deltagande i beslutsprocesser och mer mångsidig tillgång till information. Man bör inom ramarna för informationssamhället stärka medborgarnas möjligheter att påverka och vara delaktiga i samhället. (12 & 13)

3 Det konstateras även att befolkningen i Finland kommer att åldras snabbt under de kommande åren och effekterna av detta sträcker sig till alla samhällssektorer. När man utvecklar informationssamhället så bör man specifikt uppmärksamma att även den äldre befolkningens kunskapskapital kan nyttjas fullt ut. När nya elektroniska tjänster tas i bruk så bör man se till att information om fördelarna och en tillräckligt täckande användarutbildning når medborgarna. (14) 40 Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukunta julkaisi kansallisen tietoyhteiskuntapolitiikan toimintaohjelman, joka pitää sisällään kaikki keskeisimmät hallituskauden aikana toteutettavat julkishallinnon toimenpiteet ja hankkeet. Toimintasuunnitelmaa toteutetaan maaliskuuhun 2011 asti. Programmet efterlyser kontinuerlig utvärdering av servicenivåerna för att följa med utvecklingen i framtiden, gällande speciellt krav från medborgarhåll och kostnader. Ett samarbete mellan stat, kommun och företag behövs för att garantera en god överföringshastighet. I programmet påpekar man att det är en central fråga för det finländska samhällets konkurrenskraft. (67,68) Man poängterar vidare att det är av yttersta vikt att garantera alla tillgång till mångsidig IKT samt digitala samhällstjänster oberoende av personernas talang/förmågor, begränsningar, ålder eller boplats. (113) Internet har blivit en samhällelig nödvändighet, vilket innebär att det är en del av de s.k. kritiska infrastrukturerna. Näringslivets och medborgerliga tjänster som förmedlas via internet är livsviktiga. Delarna av internet och de tjänster som finns i Finland är en del av samhällsstrukturen. (183) 114 Viestintäpalveluiden esteettömyyttä on pyritty parantamaan muun muassa vuonna 2005 julkaistulla Kohti esteetöntä viestintää - toimenpideohjelmalla. Ohjelman avulla on edistetty viranomaisten, palvelun tarjoajien sekä käyttäjien vuorovaikutusta sekä kiinnitetty huomiota esimerkiksi televisiosisältöjen esteettömyyteen. 115 Uutta esteettömän tietoyhteiskunnan toimenpideohjelmaa ollaan valmistelemassa. Siinä painotetaan entistä enemmän sähköistyvien palvelujen esteettömyyden ja asioinnin monikanavaisuuden merkitystä. Ohjelma tulee kattamaan vuodet Digital strategi Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia pdf&title=Tuottava%20ja%20uudistuva%20Suomi.%20Digitaalinen%20agenda% pdf Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukuntas arbete resulterade i en strategi för informationssamhället i Finland. Det var frågan om en arbetsgrupp som tillsattes för att

4 utveckla en så bred digital strategi som möjligt. Denna grupp utarbetade en strategi för framtidens digitala Finland, Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia ( fritt översatt Det produktiva och förnyande informationssamhället Det digitala Finlands strategi ), som utkom i december I dokumentet lades extra vikt på ökad produktivitet genom att digitalisera tjänster, hur man genom ett brett utnyttjande av informationsteknologi kan påverka klimatförändringen, de förändringar globalisering för med sig gällande användningen av digitala tjänster och gällande de expanderande marknaderna. Den digitala agendan följde den nationella strategin för informationssamhället (publicerad 2006, länken fungerar inte längre: De centrala målsättningarna för informationssamhället, samt medlen för att nå fram till målen, som strategin strävar till att redogöra för är resultatet av expertarbete och medborgardiskussioner. Förutom den privata och den offentliga sektorn betonar man även den tredje sektorns roll inom arbetet med informationssamhället. Offentlig förvaltning, näringslivet, tredje sektorn, forskning och medborgare måste alla agera transparent och i nära samarbete. På så sätt ska man kunna förnya produktions- och verksamhetskultur, samtidigt som man beaktar grundläggande och mänskliga rättigheter. I strategin påpekade man att de omvälvande samhälleliga och ekonomiska utmaningarna måste besvaras genom att tillhandahålla öppen offentlig information, effektivare använda sig av information, tydligare än förr uppmärksamma att tjänsterna bör skapas utgående från användarperspektivet samt utveckla ledarskap och kunnande inom alla samhällssektorer. Strategin redogör för utmaningar och de målsättningar som sätts upp för att överkomma dessa. Strategidokumentet innehåller även en vision om det digitala Finland år Allmänna lösningar (följande hittas i den Digitala agendan) Alla människor bör ha samma möjlighet till att dela information och använda digitala tjänster i samhället. Tillgängligheten möjliggörs av snabba bredbandsanslutningar, som bör byggas ut över hela Finland. Läroanstalterna (skolorna) bör alla ha en tryggad uppkoppling och tillgången till terminaler utanför hemmet, som är fria att använda, bör även vara tryggad. Vidare konstateras det i den digitala agendan att 82 procent av medborgarna använder internet, men två tredjedelar av personer över 65 och en tredjedel av personer med låg grundutbildning (endast grundskola) eller ingen grundutbildning alls (avgångsbetyg?) har inte haft möjlighet att använda internet. (Siffrorna något förlegade, rapporten publicerades 2011) Medborgarna måste få möjligheten att utveckla sitt eget kunnande enligt principerna för det livslånga lärandet. IKT bör vara en naturlig del av undervisningen redan från grundskolan. Förutom fungerande uppkopplingar och arbetsredskap så behöver man också utarbeta innehåll (material) och förändra hela verksamhetskulturen inom utbildningen. Distansundervisningen måste ännu utvecklas för att bidra till ett mångsidigare utbud av läroämnen. Det är en rättighet för alla att få tillgång till tidsenlig utrustning inom IKT för att kunna staka sin egen individuella utbildningsstig. Det livslånga lärandet förutsätter att lärmiljöer och

5 utlärningsmetoder ständigt utvecklas. Väl planerat innehåll kan ha en motiverande effekt. Elektroniskt material kan även användas i integrationsundervisningen för invandrare. Meromvärdesskatten är för tillfället högre (24%) för elektroniskt material än för traditionella böcker (9%). Detta behöver åtgärdas. Den nationella bredbandsstrategin (2007) förutsätter att så gott som alla hushåll, företag och huvudsakliga verksamhetspunkter inom den offentliga förvaltningen ska befinna sig högst två km från en 100 mb/s snabb uppkoppling, vid utgången av år Varje abonnent kan själv bedöma om han eller hon vill betala för de sista två kilometrarna av en fiberanslutning eller om det räcker med en billigare och långsammare trådlös förbindelse. Enligt kommunikationsministeriet ( ) täcker man inom ramarna för projektet Bredband åt alla cirka hushåll, det vill säga cirka 33 procent av det uppställda målet. (http://www.lvm.fi/pressmeddelande/ /mer- fart- ot- projektet- bredband- for- alla) Förslag på åtgärder som berör temat Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras : IKT blir en naturlig del av undervisningen redan från början, lärarna fortbildas och medborgar- och mediakunskaper för informationssamhället integreras i det finska utbildningssystemet I utbildning på hög nivå fokuseras i högre grad på IKT och hur man anpassar detta till läroplanerna Alla människor ska erbjudas samma möjlighet att använda sig av elektroniska tjänster, och detta möjliggörs genom att man erbjuder undervisning och terminaler utanför hemmets väggar, samt försäkrar sig om att rådgivningstjänster är tillgängliga i hela landet Särskilda åtgärder för att garantera snabb uppkoppling vid läroanstalter, bibliotek och offentliga servicepunkter Beslutsfattare och tjänstemän ska uppmuntras till nya innovativa initiativ och en aktiv dialog med medborgarna, arbetsbilden ska genomgå en förändring, man sporrar till initiativtagande och en vilja att experimentera inom t.ex. sociala medier Skapa incentiv för att få människorna att delta i beslutsfattande som rör dem själva, stöda utvecklingen av kollektiva webbtjänster eller webbmiljöer Resurser styrs till universiteten, högskolorna och Finlands Akademi för akademisk grundforskning och tillämpad forskning som utvecklar service- och informationsekonomin, informations- och kommunikationstekniken och det digitala samhället. Starkare internationell verksamhet som bedrivs inom Tekes och Finlands Akademis program och vid de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) genom att slå ihop projekt. Behandlingen av digitala läromedel i mervärdesbeskattningen jämlik med behandlingen av tryckta läromedel för att bredda och öka användningen av digitala läromedel Övriga åtgärder för att lyckas

6 I agendan konstaterar man att det är av yttersta vikt att slutanvändarna (medborgarna) deltar redan i planeringsskedet för framtida digitala tjänster. Olika grupper har olika behov, och vill man exempelvis att tonåringar ska använda sig av en viss tjänst så bör de aktiveras i planeringsfasen. Medborgarna vet bäst själva vad det är de behöver och vill få ut av en specifik tjänst. Redan i inledningen av planeringen så bör man beakta Design for All - principen och sätta fokus på användarvänlighet och så hindersfria lösningar som möjligt. Detta leder även till mer kostnadseffektiva lösningar. Öppna gränssnitt betonas också starkt, så att man på botten av dessa kan skapa nya tjänster. Bland de åtgärdspunkter som agendan nämner kan man välja ut följande: - Fånga upp kunnandet från framgångsrika sektorer som t.ex. spelindustrin och UI- design för att kunna framställa kreativa och tilltalande lösningar - Den offentliga förvaltningen bör ta med medborgarna (speciellt barn och unga) i planeringen, och engagera dem via sociala medier eller konsumentpaneler - Beskriva olika användargruppers behov klart och tydligt och uppmärksamma dem i planeringen av offentliga tjänster 2.2 För ett tillgängligt informationssamhälle - Åtgärdsprogram (http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid= &name=dlfe pdf&title=Ohjelmia%20ja%20startegioita% _Informationssamh%C3%A4lle) Programmet är starkt sammankopplat till andra åtgärdsprogram på statlig nivå, som t.ex. den digitala agenden (som styr den statliga synen på det digitala samhället), SADe- programmet och Finlands handikappspolitiska program. Därtill är tar det avstamp i den juridiska världen t.ex. kommunikationslagar och naturligtvis grundlagen. Tematiskt befinner det sig väldigt nära den digitala agendan. Programmet innehåller riktlinjer för åren Riktlinjerna tar sikte bland annat på att: klarlägga hur insatserna för bättre e- tillgänglighet ska samordnas, ge medborgarna bättre färdigheter för informationssamhället och skapa bättre offentliga tjänster, öka antalet tillgängliga kanaler för kommunikation och e- tjänster förbättra användaregenskaperna hos maskinvara, programvara och hjälpmedel, bidra till bättre webbtillgänglighet och begripligare webbinnehåll, stötta forskning och utveckling för större e- tillgänglighet, samt förbättra e- tillgängligheten vid offentlig upphandling.

7 Man understryker att det är viktigt att den digitala utvecklingen sker ur ett välfärdsperspektiv. I programmet konstateras följande: Informationssamhället måste utvecklas på ett sätt som tryggar tillgång till informations- och kommunikationsteknik och e- tjänster på lika villkor för alla människor. Det är viktigt att alla har möjligheter att leva och verka på lika villkor i informationssamhället. Diskriminering kan inte heller i informationssamhället tillåtas under några som helst förevändningar...det är viktigt att informationssamhället utvecklas ur ett välfärdsperspektiv, som förutom delaktighet för alla omfattar lika möjligheter för alla oavsett social och regional tillhörighet Programmet redogör för problematiken som existerar i samhället där grupper av medborgare, exempelvis hörsel- eller synskadade, befinner sig i en obekväm sits. Utrustningen för att man ska kunna klara sig i det digitala samhället, vara e- delaktig, kan vara mycket dyr. Den tekniska utvecklingen sker på yngre generationers villkor och de äldre kan ha svårt att hänga med i utvecklingen. Det finns en bred kunskap gällande IKT i Finland, men mycket som ännu kunde förbättras gällande användbarhet och användarvänlighet. Programmet föreslår även en rad åtgärder som med fördel skulle kunna vidtas för att man även inom ramarna för det digitala samhället kunde säkerställa en utveckling som beaktar jämlikhet och människors lika värde. Bland dessa exempel kan nämnas: Stöda medborgarnas beredskap för informationssamhället genom att ge spridning åt välbeprövade tillvägagångssätt. Stärka verksamhetsvillkoren för Design for All - nätverket i Finland. Nätverket bidrar till effektivare information på bred bas om tillgänglighets- och användbarhetsfrågor. Intensivare samarbete mellan maskinvaru-, programvaru- och hjälpmedelstillverkare samt företrädare för olika användarkategorier. Utveckling av öppna innovationsmodeller av typ Living lab Främja utveckling och införande av standarder för bättre tillgänglighet. Uppmuntra leverantörer att ge behövligt användarstöd och inskolning i anslutning till maskinvara, programvara och hjälpmedel. Genomföra tillgänglighetsinventeringar av offentliga förvaltningens webbplatser. Genomföra regelbundna offentliga inventeringar och ingripa mot missförhållanden. Göra den offentliga förvaltningen mer medveten om metoder för tillgängligare webbinnehåll (standarder och rekommendationer). Stöd till användardriven forskning för att undanröja hinder och skapa större tillgänglighet i informationssamhället. Ta reda på olika användarkategoriers behov av IT- utrustning samt e- tjänster. Uppföljning av e- tillgängligheten med hjälp av konkreta indikatorer. Satsa på rådgivningstjänster för offentlig upphandling, så att äventillgänglighetsaspekterna blir beaktade i upphandlingsförfarandet. 2.3 Framtidsredogörelsen (statsrådets kansli, 2013) vn- tuse- fi- 19- sv- 20- en/pdf/sv.pdf

8 Hösten 2013 publicerades en rapport vid namn Kestävän kasvun malli. Redaktör för publikationen var professor Pekka Himanen, som delgivits uppgiften att skapa en framtidsrapport för statsrådets räkning. Beredningen av redogörelsen inleddes med en framsynsfas, vars resultat offentliggjordes i februari 2013 på adressen Framsynsfasen gav också material för utvecklingen av en ny finländsk modell för framsyn. Utöver framsynsarbetet stöder sig redogörelsen på färsk forskning och många riktlinjer och strategier som statsrådet redan har fastställt. Vid beredningen av redogörelsen har man också utnyttjat resultaten från det självständiga internationella forskningsprojektet om modellen för hållbar utveckling "Kestävän kasvun malli", som genomfördes parallellt med redogörelsen. (http://vnk.fi/julkaisut/listaus/julkaisu/fi.jsp?oid=398204) Framtidsredogörelsen fokuserar till stor del på arbetskraftspolitiska och ekonomiska frågor samt frågor som berör företagande och näringslivet. Statsrådet godkände onsdagen den 30 oktober 2013 framtidsredogörelsen om hållbar tillväxt och välfärd. I sin redogörelse fastställer regeringen förutsättningarna för att skapa hållbar tillväxt i syfte att trygga välfärden i framtiden. (http://vnk.fi/hankkeet/tulevaisuusselonteko/sv.jsp) Man betonar både fördelar och möjligheter med den nya digitala eran. Den virtuella verkligheten och socialiserande på nätet anser man inte kunna ersätta mänsklig kontakt, och det finns risk för ensamhet bland befolkningen. Det civila samhället flyttar i allt större grad ut på nätet. Det är svårare att gestalta de stora samhälleliga förändringarna. Även om man uppmärksammar riskerna, så är man likväl medveten om att gemenskap och tillhörighet skapas med hjälp av digitala tjänster. Den offentliga sektorn kan således koncentrera sig på att skapa möjligheter. En gemensam digital infrastruktur är en nödvändighet. Mer öppen informationsdelning, beredning och gemensam dialog behövs. Det är en förutsättning och ett av den digitala ekonomins krav. Sätten att delta kommer att bli fler, då det civila samhället i större grad fungerar i de virtuella gemenskaperna. Den tredje sektorns roll kommer att växa sig större. Alla kanaler som skapar påverkningsmöjligheter bör utnyttjas, och man understryker även öppenhet och transparens. I rapporten föreställer man sig en framtid där förvaltningen är förenklad och starkt sammankopplad med det civila samhället. Medborgarna får tillgång till lättanvända tjänster, och all information existerar i elektroniskt format. Målet är att nå ett status av handlingssamhälle, där man utan fördomar vågar testa nya metoder för att stöda medborgarna och företagen. Experimenten genomförs i samråd med den privata sektorn och aktörer inom tredje sektorn, för att hitta de bästa lösningarna. (Stark samverkan över generationerna, inkludera de äldre, inkludera alla > men inget specifikt om digital inklusion)

9 fi ( sprunget ur framtidsredogörelsen) Framtidsredogörelsen och rapporten om hållbar tillväxt resulterade i projektet Framtid 2030 I beredningen av regeringens framtidsredogörelse ingick för första gången en särskild framsynsfas vars syfte var att hitta nya riktningar för Finland. I temagrupperna, som sammanträdde under hösten 2012, ingick en lång rad experter. Dessutom fördes en bred medborgardebatt på webbplatsen och på lokala diskussionmöten. om underlag användes en webbenkät som gjordes på våren, en materialanalys och workshopar där man gallrade fram de sex temana för framsynsarbetet. (http://tulevaisuus.2030.fi/sv/hur- gick- framsynsarbetet- till/) Oberoende representanter för den akademiska världen, näringslivet och medborgarorganisationerna kallades in för att utföra arbetet. Ministeriernas och intresseorganisationernas insatser tas med i själva redogörelsen. Experternas arbete i workshoparna gick ut på att ta fram fräscha och djärva idéer och önskade framtidsvisioner för år Fokus för hela arbetet låg på människan och alla hennes behov. Avsikten var att identifiera sådana källor till hållbar tillväxt och välfärd som hittills har fått för lite uppmärksamhet. Målet var däremot inte att presentera lösningar, åtgärdsförslag eller en övergripande vision om framtiden. Själva framsynsarbetet genomfördes med hjälp av interaktiva workshopar. För varje innehållstema utsågs två ordföranden som ansvarade för ledningen av workshoparna och rapporteringen. Den ena av ordförandena företrädde företagsvärlden och den andra universitets- och högskolevärlden. Därtill hade de genomgående horisontella perspektiven den globala aspekten, IKT, kompetens och resiliens egna ansvariga experter. De mångkunnigas land Förslag på åtgärder som riktar sig till den grundläggande utbildningen: - Utbildning i informationssökning - Framgång och misslyckanden genom försök - Utbildning i medieläskunnighet - Betydande extra satsningar på IT- baserad undervisning, under devisen en bärbar åt alla 2.5 KESU (Utvecklingsplan för bildningsområdet) kesu_2011_2016_sv.pdf Utvecklingsplanen som godkänns av regeringen och gäller för en fyraårig period åt gången har väldigt lite att säga om digital inklusion. Främst beskrivs informations- och kommunikationsteknik i väldigt allmänna termer, exempelvis som så att man ska kunna utnyttja IKT inom undervisningen för att utveckla undervisningen och tids nog för att avlägga en examen. Konkreta åtgärder tenderar att lysa med sin frånvaro. 2.6 ICT2015

10 I mars 2012 tillsattes en arbetsgrupp av dåvarande näringslivsminister Häkämies, arbetsgruppen för ICT Arbetsgruppen skulle utarbeta en strategi för att lindra effekterna av plötsliga strukturomvandlingar, förnya den finländska IKT- branschen samt påskynda en ny tillväxt. Arbetsgruppens arbete resulterade i rapporten 21 vägar till ett friktionsfritt Finland, som utkom De olika stigarna är uppdelade i fyra kategorier: infrastruktur, kompetens, finansiering och tillvägagångssätt. I likhet med mycket av de andra programmen i Finland fokuserar ICT 2015 slutrapporten samt de projekt den gett upphov till på produktutveckling, effektivering och företagsamhet. Några konkreta projekt som rapporten gett upphov till och som genomförs på olika nivåer (ansvaret är fördelat mellan skolor, kommuner, ministerier etc.) är en gemensam, nationell digital arkitektur och mer lättanvända digitala tjänster. Mer information om Ict2015 finns tillgänglig här (på finska): 6- digitaaliset- palvelut- ja- sisallot/ 3. Staten och medborgarna Förutom de allmänna åtgärdsprogrammen har staten initierat program som avser att utveckla användarvänliga tjänster. Eftersom allt fler tjänster flyttar ut på nätet kan man tänka sig att lättbegripliga och lättöverskådliga statliga tjänster är något medborgarna är i behov av, i takt med att de lokala myndighetsbyråerna och servicepunkterna försvinner. 3.1 KIDE älystrategia (OKM- KIDE) / Undervisnings- och kulturministeriets strategi (http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/koulutus/artikkelit/koulutuksen_ja_tutki muksen_tietoyhteiskunta/verkko- opetuksen_sopimusmallit/alystrategia2013_okm.pdf) Meningen med undervisnings- och kulturministeriets intelligenta strategi (älystrategia) (OKM- KIDE) är att samla alla behövliga åtgärder som behöver vidtas inom informationssamhället för att under perioden främja kompetens, tillgång till digitalt innehåll, användarvänliga tjänster och system samt verksamhetsmodeller. Undervisnings- och kulturministeriets uppgift är att koppla samman de allmänna linjedragningarna inom områdena för forskning, utbildning och kultur inom offentlig och statlig förvaltning, för att på så sätt redogöra för de åtgärder som behöver vidtas inom respektive områden. Detta ska resultera i att man kan skapa och upprätthålla en helhetsarkitektur. Målsättningar med programmet: - Främja livslångt lärande och rådgivning i de digitala miljöerna

11 - Bevara tillgången till kunnig arbetskraft genom utbildning - Förstärka grundläggande kompetens genom att utnyttja digital media, elektroniska nätverk samt utveckla pedagogisk kompetens - Vässa utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och stadfästa förutsättningar för nya tillväxtområden i en digital miljö - utnyttja digitala tjänster och digitalt innehåll mångsidigt samt se till att det finns förutsättningar för kompetens inom dessa områden - förbättrade (medborgerlig/samhällelig) kunskaper i medie- och informationsläsning - inkludera användarna i beslutsprocesserna vid ministeriet och generera mer öppenhet genom nya tjänster - Främja medborgarnas välbefinnande, rörlighet, delaktighet och (samhälleliga) gemenskapskänsla samt motarbeta utanförskap gällande information, motverka social exklusion och ojämlikhet genom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet Följande åtgärder är plockade ur kategorierna Kunskap om informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosaaminen samt Delaktighet i informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosallisuus) Åtgärder under planering: Främja medborgarnas digitala kompetens (vardag, arbetsliv) inom ramarna för all utbildning Förberedelser för att övergå till elektroniska studentskrivningar (på gång i hela Finland!) Bättre tillgång till informations- och rådgivningstjänster, integrera dessa i vardagliga tjänster Åtgärder delvis under planering, delvis i implementeringsstadiet: Se till att lärarna på alla utbildningsnivåer besitter färdigheter i att använda IKT inom sin undervisning Ständigt förbättra skolornas och läroanstalternas beredskap inför informationssamhället, utveckla utbildningsarrangörernas beredskap på att ta i bruk nya elektroniska tjänster samt utnyttja nya digitala miljöer i samband med utbildningsarrangemang Utnyttja nätundervisningens möjligheter för att få till stånd jämlikt och mångsidigt utbildningsutbud i gymnasierna Digitala miljöer utnyttjas inom yrkesutbildningen för att uppnå nya nivåer av professionalitet och samarbete inom arbetslivet Utveckla digitalt innehåll rörande mediefostran och demokratifostran samt förbättra medborgarnas kunskap i medie- och informationsläsning Bättre metoder för att samla in och använda sig av feedback från medborgarhåll Utveckla nya tjänster inom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet samt rikta dessa speciellt till grupper som står utanför

12 Skapa bättre förutsättningar för barn och unga att delta och påverka, samt utveckla tjänster som riktar sig specifikt till dem Ytterligare i programmet omnämns inkluderande aspekter gällande digitalt innehåll som bör utvecklas: Man vill stöda utvecklandet av elektroniska informations- och rådgivningstjänster riktade till barn och unga, och vara mån om att rättigheterna för barn tillhörande språkliga och kulturella minoriteter förverkligas Utveckla elektroniska informations-, rådgivnings-, och vägledningstjänster för invandrare i enlighet med principerna för livslångt lärande 3.2 SADE- programmet (svenskspråkiga sidor på adressen: God service, effektiv förvaltning Det statliga, riksomfattande programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati, SADe- programmet, har som uppgift att producera kundvänliga och interoperabla digitala servicehelheter avsedda för medborgare, företag och myndigheter. Tanken är att kunna förstärka den offentliga sektorns kostnadseffektivitet och kvalitet. SADe- programmet har enligt webbsidorna starka kopplingar till utvecklingsprojekt inom stats- och kommunalförvaltningen. Exempelvis omnämns, utan att direkt precisera vilka, kommunala produktivitets- och effektivitetsprogram och kundstrategiprojekt samt projekt som strävar till att utveckla den offentliga kundservicen. Programmet koordineras av finansministeriet och förverkligas i samarbete med olika aktörer, exempelvis statliga myndigheter, kommuner och samkommuner, aktörer inom tredje sektorn samt företag. Ledningsgruppen består av representanter från de ansvariga ministerierna, Finlands kommunförbund, kommunerna och finansministeriet. Målet med utvecklingsprogrammet är att skapa ändamålsenliga tjänster för kunder med olika behov, vilka befinner sig i olika skeden av livet. Tjänsterna ska inte begränsas av förvaltningsområden eller organisationsgränser. SADe- programmet avslutas Följande punkter omnämns i SADe- programmet: Smidig ärendehantering för medborgare, företag och samfund snabb och enkel ärendehantering ärendet styrs till rätt ställe och rätta experter servicen görs ännu lättillgängligare än förr ärenden kan uträttas oberoende av tid och plats

13 nya verktyg för deltagande och interaktion Produktivitet och besparingar inom den offentliga förvaltningen ännu snabbare och felfriare informationsförmedling och handläggning av ärenden utnyttjande av gemensamt förverkligade lösningar i stället för egna investeringar skapar kostnadsbesparingar i form av effektivare processer SADe- programmet har resulterat i följande webbtjänster: Bostadshyror.fi Tjänsten tillhandahåller uppgifter om pris och standard för nya fritt finansierade hyreskontrakt i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä och Lahtis. Dinasikt.fi (otakantaa.fi) en öppen mötesplats för medborgare och förvaltning. I projektdatabasen kan man leta efter olika pågående projekt på kommunal och statlig nivå och initiera egna projekt, som kan handla om allt från att kommunal information bör tryckas på tunnare tidningspapper för att spara pengar samt nationella språkstrategier och miljöprojekt. Medborgarna har via databasen möjlighet att delta i chattar (tidsbundna) och påverka projektarbetets gång. Mitt Företags- Finland (Oma Yritys- Suomi), verktyg och innehåll i tjänsten för att bland annat bedöma sin affärsidés lönsamhet (när man tänker på att starta ett företag), ortsspecifik och riksomfattande branschinformation, verktyg för utarbetandet av planer och kalkyler för en affärsverksamhet, information om de tillstånd och anmälningar som krävs inom den specifika branschen samt om företagstjänsterna på din ort. Lupapiste.fi, en tjänst som samlar alla tillstånd som behövs av olika myndigheter (alla nivåer) när man bygger eller renoverar sitt hus eller liknande Studieinfo.fi (Opintopolku.fi), en tjänst som samlar information om kurser, examina vid läroanstalter på alla nivåer samt annan nyttig information som ansökningstider och berättelser från fältet Invånarinitiativ.fi (kuntalaisaloite.fi), ett verktyg för kommuninvånare som vill skapa initiativ för de kommuner som finns med i tjänsten, man kan också bekanta sig med andra initiativ som lagts fram Eharava.fi ett enkätsverktyg (kartbaserad förfrågnings- och undersökningstjänst) vars syfte är att förstärka medborgarnas påverkningsmöjligheter. Kommunen kan exempelvis fråga invånarna var en rondell ska läggas, hur stadscentrum ska utvecklas etc. Medborgarradgivning.fi stödtjänst för digital ärendehandledning, guidning till de rätta tjänsterna och svar på frågor gällande de offentliga tjänsterna. Medborgarrådgivningen kan inte sköta myndighetsärenden, men kan guida personer till rätt instans. 4. Seniorerna i Finland

14 Finland har en raskt växande äldre befolkning, och dessa har specifikt uppmärksammats i både lokala/regionala samt nationella sammanhang. Nedan följer en redogörelse för några av de fall där man valt att fokusera mer på de äldres möjligheter till digital inklusion. 4.1 Digitala agendan vad säger den om seniorerna? Den tidigare nämnda Digitala agendan fokuserar delvis på Finlands åldrande befolkning och deras delaktighet i det digitala samhället. I takt med att befolkningen åldras och de äldres andel av befolkningsunderlaget blir allt större, ökar pressen på att skapa kostnadseffektiva och kvalitativa vård- och hälsotjänster. Samtidigt måste man tillgodose de produktivitets- och tillgänglighetsbehov som även de ökar. De digitala tjänsterna och möjligheterna anser man vara ett svar på behovet. I dokumentet nämns att 33 procent av finländare över 65 använder internet, medan motsvarande siffra för hela befolkningen (alla åldrar som mätts) är 82 procent*. Om den äldre befolkningen som resurs, en utmaning. Målsättningen är att garantera de äldres roll som aktiva medborgare. De äldre förutsätts använda internet i allt större utsträckning i sin vardag, för att förebygga marginalisering och skapa en starkare självständighetskänsla. Ökad aktivitet innebär att seniorer motiveras till att använda och lära sig mer om IT. Man efterlyser en nationell modell som bygger på beprövade metoder och god praxis som visat sig fungera, bland annat att de äldre lär sig av sina likar. Lokala insatser och det faktum att äldre allt oftare är aktiva inom frivilligorganisationer och inte endast dessa organisationers målgrupp omnämns också. En nationell modell skulle koppla samman all verksamhet och sprida metoder till alla delar av landet. Strategin efterlyser tjänster för seniorer som exempelvis: - Följer riktlinjer som användarvänlighet och hinderslöshet - Tillräckliga tjänster för att guida de äldre, stödtjänster - Intelligenta lösningar (exempel som nämns är distanshälsovård för hemmaboende, blodtrycksmätare, smarta skärmar vid äldreboenden) - IT som stöder de äldre att bo hemma längre, då man kan sköta ärenden på distans Strategin ser också möjligheter för att skapa en framgångsrik industri kring IT- tjänster för äldre. Åtgärder

15 För att kunna nå upp till målsättningarna med att inkludera de äldre i det digitala Finland ställer den digitala agendan upp följande åtgärdspunkter: 1. Leta efter innovativa lösningar genom tematiska tävlingar och sökningar. Samtidigt ska man stöda företagsamhet och utveckla nätverk på basis av nuvarande programresultat. En grund för att informationen om framgångsrika projekt ska spridas på såväl nationell som internationell nivå bör skapas. 2. En ansvarig part i form av aktör, nätverk eller åtgärdsprogram får i uppdrag att finna exempel där teknologi bidrar med mest nytta när det gäller att besvara åldrandets behov, exempelvis inom frivillig hälsovård. Därtill sprids god praxis. 3. Stöd- och rådgivningstjänster för seniorer. Praktisk forskning understöds (exempelvis funktionella utrymmen och användbarhetslaboratorier ) 4. Effektivt nyttjande av offentliga tjänster (bibliotek, postkontor, nätverk för gemensamma tjänster, läroanstalter), medborgarorganisationer och frivilligarbete för att erbjuda IKT- tjänster åt seniorer. Nödvändiga resurser lösgörs för småskalig projektverksamhet. Storskaligt samarbete i form av Länge leve kontakten: starta datorn seniorprojektet ska initieras och utmynna i en nationell verksamhetsmodell. 5. God praxis sammanställs och konceptualiseras som internationellt gångbara tjänsteprodukter och sociala innovationer (t.ex. pensionspaket ) 6. Utveckla elektroniska fullmakter så att seniorer på ett säkert sätt kan överlåta myndighets- och bankärenden t.ex. åt sina barn. * Denna siffra har ändrat en smula sedan slutet av år 2011 då denna strategi trycktes, de senaste siffrorna (publicerade på Trafik- och kommunikationsministeriets hemsida jo- 89- prosentilla- suomalaisista) visar att 89 procent av finländarna har tillgång till internet. Potentiellt nyttiga länkar/seniorer: Magma- rapporten: f (kapitlet om IKT!)

16 Tiekes publikation om seniorer som användare av IKT: Allmänna personliga reflektioner (underlag för rekommendationer?): Eftersom det i Finland råder allmän hysteri gällande det ekonomiska läget, den dystra arbetslöshetsstatistiken och en mörk, oviss framtid så ter det sig rätt naturligt att de finländska strategierna i en närmast blind desperation strävar efter samma mål: få ekonomin i skick. Digitalisering kan ge inbesparingar, och därför är det också viktigt att skapa tjänster som medborgarna kan använda utan problem. MEN medborgar- och demokratiperspektiven är till synes helt övergivna.

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet

Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Förvaltningen som en möjlighet till öppenhet Finland är exceptionellt bra på att skapa möjligheter och vara en föregångare när det gäller digital förvaltning. Förvaltningen och det civila samhället stöder

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Ledaren 9/2015. Överdirektör Mika Tammilehto, undervisnings- och kulturministeriet

Ledaren 9/2015. Överdirektör Mika Tammilehto, undervisnings- och kulturministeriet 9/2015 I det här nyhetsbrevet berättar vi om att projektet för lärande är på slutrakan, om höstens gemensamma ansökan till yrkesutbildning, kommunikationen i Studieinfo, materialet för höstens infodagar

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Programmet Den nya grundskolan Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet Grundskolan förnyas. Aktuella utmaningar är en ökande ojämlikhet i utbildningen och

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning Projektledare Sanna Vahtivuori-Hänninen sanna.vahtivuori-hanninen@minedu.fi Programmet Den nya

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO 39 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå Statsrådet har fastställt planen för utveckling av utbildning och forskning åren 1999-2004. I utvecklingsplanen

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Kommunikationsministeriet främjar befolkningens välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Välfärd och konkurrenskraft genom goda förbindelser

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi)

Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi) Studieinfo.fi för lärande (Oppijan Opintopolku.fi) Producent Regina Westermark-Niskala, UBS Tjänsten erbjuder en kanal till gymnasieoch yrkesutbildning samt till annan utbildning efter grundskolan Förnyad

Läs mer

Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster

Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster Kliv över hindren med hjälp av försök Hjälp kunderna i användningen av digitala tjänster Finansministeriet utmanar dig till att delta i AUTA-projektet. Digitaliseringen av offentliga tjänster framskrider

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Programmet för öppen information Offentliga datalager i mera omfattande användning

Programmet för öppen information Offentliga datalager i mera omfattande användning Programmet för öppen information 2013-2015 Offentliga datalager i mera omfattande användning Från offentlighetsprincipen till öppna data Rätt till information: den nordiska offentlighetsprincipen från

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer.

att uppdra åt landstingsdirektören att stödja framtagandet av en regional digital agenda i samverkan med andra samhällsaktörer. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-02-13 LS 1301-0117 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 13-03- 0 2 0 0 0 0 5 Avsiktsförklaring om regional digital agenda Föredragande

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer