1.1 Inledning. 1.2 Regeringsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.1 Inledning. 1.2 Regeringsprogrammet"

Transkript

1 DIGITAL INKLUSION I FINLAND rapport inom Inkludera Flera Nordplus, version 2 Arbetsversion ändringar kan ännu tillkomma Av Sven Söderholm, Bildningsalliansen 1.1 Inledning Projektet Inkludera Flera strävar efter att presentera och problematisera hur de olika nordiska länderna ser på digitaliseringen av vardagen. Varje landsrapport är en ögonblicksbild som visar något av hur man just då rapporten skrivs ser i landet på utmaningarna och möjligheterna. I programmen som presenteras nedan finns det utöver det som använts i texten mycket som berör den finländska konkurrenskraften, näringslivet och ekonomiska aspekter samt arbetskraftspolitiska åtgärder. Denna rapport försöker koncentrera sig på frågor som berör den enskilde medborgaren. En del av materialet finns endast tillgängligt på finska, eller på svenska i annan form än det färdiga materialet. Delvis finns material tillgängligt på svenska också. Ur statlig synvinkel är det, förståeligt nog, viktigt att kunna erbjuda medborgarna digitala tjänster som fungerar. Man har konstaterat att det saknas standardiserade lösningar och att det finns många olika grupper av människor med skilda behov. Detta har resulterat i handlingsprogram som kommer med rekommendationer, och övergripande projekt har initierats för att utarbeta lösningar. Rent generellt kan man konstatera att statens ambition är att involvera alla samhällssektorer i arbetet med digital inklusion. Såväl organisationer inom den tredje sektorn som inom den privata uppmanas engagera sig i frågorna. Man efterlyser även att ansvariga enheter/ministerier som arbetar med frågorna aktiverar sig när det kommer till slutanvändarnas (medborgarnas) åsikter. Trafik- och kommunikationsministeriet har försetts med ansvaret att samla de stora linjerna. Därtill har flera olika ministerier givits i uppgift att arbeta med olika frågor gällande tekniska lösningar och utbildning etc. Perioden för flera av de statliga åtgärdsprogrammen som nämns i texten håller på att gå mot sitt slut, då de avslutas under år Regeringsprogrammet I det senaste regeringsprogrammet, för regeringen Stubb, finns det inget exklusivt utskrivet gällande digital inklusion. Däremot fokuserar man på produktivitet och framtida digitala tjänster (ett återkommande tema i den digitala agenden för Finland ). Vidare önskar man även främja utvecklandet av molntjänster för utbildningens vidkommande.

2 Digitaliseringen är ett avgörande tillfälle för Finland att öka produktiviteten, och det måste utnyttjas fullt ut. Den industriella omvälvning som digitaliseringen innebär kräver ökad kompetens när det gäller telekommunikationsinfrastruktur och framtida digitala tjänster. För undervisningens och lärandets del kommer regeringen starkt att främja den digitala omvälvningen bland annat genom att utveckla och införa molntjänster för utbildningen. Länk till fullständigt regeringsprogram: stubb/sv.pdf 2. Åtgärdsprogram på statlig nivå Nedan presenteras mer allmänna, nationella strategier vars syfte varit att minska på de digitala klyftorna. Dessa strategier och handlingsprogram har fungerat som rättesnören när Finland valt sin väg inom det här området. Ansvarsfördelningen gällande olika saker som ska ske är uppspjälkat mellan olika myndigheter och nivåer. 2.1 Trafik- och kommunikationsministeriet: Digitaalinen agenda pdf&title=Selonteko.+Tuottava+ja+uudistuva+Suomi+%E2%80%93+Digitaalinen+agen da+vuosille Det skrivs väldigt mycket om hastigheter och att skapa användarvänliga lösningar för slutanvändaren, men detta verkar till stor del vara kopplat till statliga digitala tjänster. Elektronisk underskrift, företagstjänster. Allt berör till del eller annat temat att inkludera medborgarna i den digitala världen, men här kanske det som mer direkt berör. För att effektivt kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknologi måste det finnas förutsättningar. Kommunikationstjänsterna ska vara högkvalitativa, förmånliga och tillgängliga för alla även då kommersiella tjänster lyser med sin frånvaro. Kärnan i detta är medborgarnas jämlikhet och livskvalitet. IKT är inte ett självändamål, utan ett verktyg för att upprätthålla och utöka välstånd/välfärd. (4 & 5) Man konstaterar även att livslångt lärande, högklassig utbildning och kunnande är grundstenar i den finländska konkurrenskraften. För att kunna utnyttja IKT bör dessa saker vara naturliga redan i och med grundskolan. Det bör säkerställas att läroanstalterna besitter tidsenliga teknologiska förutsättningar redan i grundskolan, samt att personalen har ändamålsenlig utbildning inom IKT och på så sätt kan utnyttja nya pedagogiska metoder. Eftersom IKT, ur medborgarperspektiv, möjliggör utökat deltagande i beslutsprocesser och mer mångsidig tillgång till information. Man bör inom ramarna för informationssamhället stärka medborgarnas möjligheter att påverka och vara delaktiga i samhället. (12 & 13)

3 Det konstateras även att befolkningen i Finland kommer att åldras snabbt under de kommande åren och effekterna av detta sträcker sig till alla samhällssektorer. När man utvecklar informationssamhället så bör man specifikt uppmärksamma att även den äldre befolkningens kunskapskapital kan nyttjas fullt ut. När nya elektroniska tjänster tas i bruk så bör man se till att information om fördelarna och en tillräckligt täckande användarutbildning når medborgarna. (14) 40 Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukunta julkaisi kansallisen tietoyhteiskuntapolitiikan toimintaohjelman, joka pitää sisällään kaikki keskeisimmät hallituskauden aikana toteutettavat julkishallinnon toimenpiteet ja hankkeet. Toimintasuunnitelmaa toteutetaan maaliskuuhun 2011 asti. Programmet efterlyser kontinuerlig utvärdering av servicenivåerna för att följa med utvecklingen i framtiden, gällande speciellt krav från medborgarhåll och kostnader. Ett samarbete mellan stat, kommun och företag behövs för att garantera en god överföringshastighet. I programmet påpekar man att det är en central fråga för det finländska samhällets konkurrenskraft. (67,68) Man poängterar vidare att det är av yttersta vikt att garantera alla tillgång till mångsidig IKT samt digitala samhällstjänster oberoende av personernas talang/förmågor, begränsningar, ålder eller boplats. (113) Internet har blivit en samhällelig nödvändighet, vilket innebär att det är en del av de s.k. kritiska infrastrukturerna. Näringslivets och medborgerliga tjänster som förmedlas via internet är livsviktiga. Delarna av internet och de tjänster som finns i Finland är en del av samhällsstrukturen. (183) 114 Viestintäpalveluiden esteettömyyttä on pyritty parantamaan muun muassa vuonna 2005 julkaistulla Kohti esteetöntä viestintää - toimenpideohjelmalla. Ohjelman avulla on edistetty viranomaisten, palvelun tarjoajien sekä käyttäjien vuorovaikutusta sekä kiinnitetty huomiota esimerkiksi televisiosisältöjen esteettömyyteen. 115 Uutta esteettömän tietoyhteiskunnan toimenpideohjelmaa ollaan valmistelemassa. Siinä painotetaan entistä enemmän sähköistyvien palvelujen esteettömyyden ja asioinnin monikanavaisuuden merkitystä. Ohjelma tulee kattamaan vuodet Digital strategi Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia pdf&title=Tuottava%20ja%20uudistuva%20Suomi.%20Digitaalinen%20agenda% pdf Arjen tietoyhteiskunnan neuvottelukuntas arbete resulterade i en strategi för informationssamhället i Finland. Det var frågan om en arbetsgrupp som tillsattes för att

4 utveckla en så bred digital strategi som möjligt. Denna grupp utarbetade en strategi för framtidens digitala Finland, Tuottava ja uudistuva tietoyhteiskunta Digitaalisen Suomen strategia ( fritt översatt Det produktiva och förnyande informationssamhället Det digitala Finlands strategi ), som utkom i december I dokumentet lades extra vikt på ökad produktivitet genom att digitalisera tjänster, hur man genom ett brett utnyttjande av informationsteknologi kan påverka klimatförändringen, de förändringar globalisering för med sig gällande användningen av digitala tjänster och gällande de expanderande marknaderna. Den digitala agendan följde den nationella strategin för informationssamhället (publicerad 2006, länken fungerar inte längre: De centrala målsättningarna för informationssamhället, samt medlen för att nå fram till målen, som strategin strävar till att redogöra för är resultatet av expertarbete och medborgardiskussioner. Förutom den privata och den offentliga sektorn betonar man även den tredje sektorns roll inom arbetet med informationssamhället. Offentlig förvaltning, näringslivet, tredje sektorn, forskning och medborgare måste alla agera transparent och i nära samarbete. På så sätt ska man kunna förnya produktions- och verksamhetskultur, samtidigt som man beaktar grundläggande och mänskliga rättigheter. I strategin påpekade man att de omvälvande samhälleliga och ekonomiska utmaningarna måste besvaras genom att tillhandahålla öppen offentlig information, effektivare använda sig av information, tydligare än förr uppmärksamma att tjänsterna bör skapas utgående från användarperspektivet samt utveckla ledarskap och kunnande inom alla samhällssektorer. Strategin redogör för utmaningar och de målsättningar som sätts upp för att överkomma dessa. Strategidokumentet innehåller även en vision om det digitala Finland år Allmänna lösningar (följande hittas i den Digitala agendan) Alla människor bör ha samma möjlighet till att dela information och använda digitala tjänster i samhället. Tillgängligheten möjliggörs av snabba bredbandsanslutningar, som bör byggas ut över hela Finland. Läroanstalterna (skolorna) bör alla ha en tryggad uppkoppling och tillgången till terminaler utanför hemmet, som är fria att använda, bör även vara tryggad. Vidare konstateras det i den digitala agendan att 82 procent av medborgarna använder internet, men två tredjedelar av personer över 65 och en tredjedel av personer med låg grundutbildning (endast grundskola) eller ingen grundutbildning alls (avgångsbetyg?) har inte haft möjlighet att använda internet. (Siffrorna något förlegade, rapporten publicerades 2011) Medborgarna måste få möjligheten att utveckla sitt eget kunnande enligt principerna för det livslånga lärandet. IKT bör vara en naturlig del av undervisningen redan från grundskolan. Förutom fungerande uppkopplingar och arbetsredskap så behöver man också utarbeta innehåll (material) och förändra hela verksamhetskulturen inom utbildningen. Distansundervisningen måste ännu utvecklas för att bidra till ett mångsidigare utbud av läroämnen. Det är en rättighet för alla att få tillgång till tidsenlig utrustning inom IKT för att kunna staka sin egen individuella utbildningsstig. Det livslånga lärandet förutsätter att lärmiljöer och

5 utlärningsmetoder ständigt utvecklas. Väl planerat innehåll kan ha en motiverande effekt. Elektroniskt material kan även användas i integrationsundervisningen för invandrare. Meromvärdesskatten är för tillfället högre (24%) för elektroniskt material än för traditionella böcker (9%). Detta behöver åtgärdas. Den nationella bredbandsstrategin (2007) förutsätter att så gott som alla hushåll, företag och huvudsakliga verksamhetspunkter inom den offentliga förvaltningen ska befinna sig högst två km från en 100 mb/s snabb uppkoppling, vid utgången av år Varje abonnent kan själv bedöma om han eller hon vill betala för de sista två kilometrarna av en fiberanslutning eller om det räcker med en billigare och långsammare trådlös förbindelse. Enligt kommunikationsministeriet ( ) täcker man inom ramarna för projektet Bredband åt alla cirka hushåll, det vill säga cirka 33 procent av det uppställda målet. (http://www.lvm.fi/pressmeddelande/ /mer- fart- ot- projektet- bredband- for- alla) Förslag på åtgärder som berör temat Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras : IKT blir en naturlig del av undervisningen redan från början, lärarna fortbildas och medborgar- och mediakunskaper för informationssamhället integreras i det finska utbildningssystemet I utbildning på hög nivå fokuseras i högre grad på IKT och hur man anpassar detta till läroplanerna Alla människor ska erbjudas samma möjlighet att använda sig av elektroniska tjänster, och detta möjliggörs genom att man erbjuder undervisning och terminaler utanför hemmets väggar, samt försäkrar sig om att rådgivningstjänster är tillgängliga i hela landet Särskilda åtgärder för att garantera snabb uppkoppling vid läroanstalter, bibliotek och offentliga servicepunkter Beslutsfattare och tjänstemän ska uppmuntras till nya innovativa initiativ och en aktiv dialog med medborgarna, arbetsbilden ska genomgå en förändring, man sporrar till initiativtagande och en vilja att experimentera inom t.ex. sociala medier Skapa incentiv för att få människorna att delta i beslutsfattande som rör dem själva, stöda utvecklingen av kollektiva webbtjänster eller webbmiljöer Resurser styrs till universiteten, högskolorna och Finlands Akademi för akademisk grundforskning och tillämpad forskning som utvecklar service- och informationsekonomin, informations- och kommunikationstekniken och det digitala samhället. Starkare internationell verksamhet som bedrivs inom Tekes och Finlands Akademis program och vid de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK) genom att slå ihop projekt. Behandlingen av digitala läromedel i mervärdesbeskattningen jämlik med behandlingen av tryckta läromedel för att bredda och öka användningen av digitala läromedel Övriga åtgärder för att lyckas

6 I agendan konstaterar man att det är av yttersta vikt att slutanvändarna (medborgarna) deltar redan i planeringsskedet för framtida digitala tjänster. Olika grupper har olika behov, och vill man exempelvis att tonåringar ska använda sig av en viss tjänst så bör de aktiveras i planeringsfasen. Medborgarna vet bäst själva vad det är de behöver och vill få ut av en specifik tjänst. Redan i inledningen av planeringen så bör man beakta Design for All - principen och sätta fokus på användarvänlighet och så hindersfria lösningar som möjligt. Detta leder även till mer kostnadseffektiva lösningar. Öppna gränssnitt betonas också starkt, så att man på botten av dessa kan skapa nya tjänster. Bland de åtgärdspunkter som agendan nämner kan man välja ut följande: - Fånga upp kunnandet från framgångsrika sektorer som t.ex. spelindustrin och UI- design för att kunna framställa kreativa och tilltalande lösningar - Den offentliga förvaltningen bör ta med medborgarna (speciellt barn och unga) i planeringen, och engagera dem via sociala medier eller konsumentpaneler - Beskriva olika användargruppers behov klart och tydligt och uppmärksamma dem i planeringen av offentliga tjänster 2.2 För ett tillgängligt informationssamhälle - Åtgärdsprogram (http://www.lvm.fi/c/document_library/get_file?folderid= &name=dlfe pdf&title=Ohjelmia%20ja%20startegioita% _Informationssamh%C3%A4lle) Programmet är starkt sammankopplat till andra åtgärdsprogram på statlig nivå, som t.ex. den digitala agenden (som styr den statliga synen på det digitala samhället), SADe- programmet och Finlands handikappspolitiska program. Därtill är tar det avstamp i den juridiska världen t.ex. kommunikationslagar och naturligtvis grundlagen. Tematiskt befinner det sig väldigt nära den digitala agendan. Programmet innehåller riktlinjer för åren Riktlinjerna tar sikte bland annat på att: klarlägga hur insatserna för bättre e- tillgänglighet ska samordnas, ge medborgarna bättre färdigheter för informationssamhället och skapa bättre offentliga tjänster, öka antalet tillgängliga kanaler för kommunikation och e- tjänster förbättra användaregenskaperna hos maskinvara, programvara och hjälpmedel, bidra till bättre webbtillgänglighet och begripligare webbinnehåll, stötta forskning och utveckling för större e- tillgänglighet, samt förbättra e- tillgängligheten vid offentlig upphandling.

7 Man understryker att det är viktigt att den digitala utvecklingen sker ur ett välfärdsperspektiv. I programmet konstateras följande: Informationssamhället måste utvecklas på ett sätt som tryggar tillgång till informations- och kommunikationsteknik och e- tjänster på lika villkor för alla människor. Det är viktigt att alla har möjligheter att leva och verka på lika villkor i informationssamhället. Diskriminering kan inte heller i informationssamhället tillåtas under några som helst förevändningar...det är viktigt att informationssamhället utvecklas ur ett välfärdsperspektiv, som förutom delaktighet för alla omfattar lika möjligheter för alla oavsett social och regional tillhörighet Programmet redogör för problematiken som existerar i samhället där grupper av medborgare, exempelvis hörsel- eller synskadade, befinner sig i en obekväm sits. Utrustningen för att man ska kunna klara sig i det digitala samhället, vara e- delaktig, kan vara mycket dyr. Den tekniska utvecklingen sker på yngre generationers villkor och de äldre kan ha svårt att hänga med i utvecklingen. Det finns en bred kunskap gällande IKT i Finland, men mycket som ännu kunde förbättras gällande användbarhet och användarvänlighet. Programmet föreslår även en rad åtgärder som med fördel skulle kunna vidtas för att man även inom ramarna för det digitala samhället kunde säkerställa en utveckling som beaktar jämlikhet och människors lika värde. Bland dessa exempel kan nämnas: Stöda medborgarnas beredskap för informationssamhället genom att ge spridning åt välbeprövade tillvägagångssätt. Stärka verksamhetsvillkoren för Design for All - nätverket i Finland. Nätverket bidrar till effektivare information på bred bas om tillgänglighets- och användbarhetsfrågor. Intensivare samarbete mellan maskinvaru-, programvaru- och hjälpmedelstillverkare samt företrädare för olika användarkategorier. Utveckling av öppna innovationsmodeller av typ Living lab Främja utveckling och införande av standarder för bättre tillgänglighet. Uppmuntra leverantörer att ge behövligt användarstöd och inskolning i anslutning till maskinvara, programvara och hjälpmedel. Genomföra tillgänglighetsinventeringar av offentliga förvaltningens webbplatser. Genomföra regelbundna offentliga inventeringar och ingripa mot missförhållanden. Göra den offentliga förvaltningen mer medveten om metoder för tillgängligare webbinnehåll (standarder och rekommendationer). Stöd till användardriven forskning för att undanröja hinder och skapa större tillgänglighet i informationssamhället. Ta reda på olika användarkategoriers behov av IT- utrustning samt e- tjänster. Uppföljning av e- tillgängligheten med hjälp av konkreta indikatorer. Satsa på rådgivningstjänster för offentlig upphandling, så att äventillgänglighetsaspekterna blir beaktade i upphandlingsförfarandet. 2.3 Framtidsredogörelsen (statsrådets kansli, 2013) vn- tuse- fi- 19- sv- 20- en/pdf/sv.pdf

8 Hösten 2013 publicerades en rapport vid namn Kestävän kasvun malli. Redaktör för publikationen var professor Pekka Himanen, som delgivits uppgiften att skapa en framtidsrapport för statsrådets räkning. Beredningen av redogörelsen inleddes med en framsynsfas, vars resultat offentliggjordes i februari 2013 på adressen Framsynsfasen gav också material för utvecklingen av en ny finländsk modell för framsyn. Utöver framsynsarbetet stöder sig redogörelsen på färsk forskning och många riktlinjer och strategier som statsrådet redan har fastställt. Vid beredningen av redogörelsen har man också utnyttjat resultaten från det självständiga internationella forskningsprojektet om modellen för hållbar utveckling "Kestävän kasvun malli", som genomfördes parallellt med redogörelsen. (http://vnk.fi/julkaisut/listaus/julkaisu/fi.jsp?oid=398204) Framtidsredogörelsen fokuserar till stor del på arbetskraftspolitiska och ekonomiska frågor samt frågor som berör företagande och näringslivet. Statsrådet godkände onsdagen den 30 oktober 2013 framtidsredogörelsen om hållbar tillväxt och välfärd. I sin redogörelse fastställer regeringen förutsättningarna för att skapa hållbar tillväxt i syfte att trygga välfärden i framtiden. (http://vnk.fi/hankkeet/tulevaisuusselonteko/sv.jsp) Man betonar både fördelar och möjligheter med den nya digitala eran. Den virtuella verkligheten och socialiserande på nätet anser man inte kunna ersätta mänsklig kontakt, och det finns risk för ensamhet bland befolkningen. Det civila samhället flyttar i allt större grad ut på nätet. Det är svårare att gestalta de stora samhälleliga förändringarna. Även om man uppmärksammar riskerna, så är man likväl medveten om att gemenskap och tillhörighet skapas med hjälp av digitala tjänster. Den offentliga sektorn kan således koncentrera sig på att skapa möjligheter. En gemensam digital infrastruktur är en nödvändighet. Mer öppen informationsdelning, beredning och gemensam dialog behövs. Det är en förutsättning och ett av den digitala ekonomins krav. Sätten att delta kommer att bli fler, då det civila samhället i större grad fungerar i de virtuella gemenskaperna. Den tredje sektorns roll kommer att växa sig större. Alla kanaler som skapar påverkningsmöjligheter bör utnyttjas, och man understryker även öppenhet och transparens. I rapporten föreställer man sig en framtid där förvaltningen är förenklad och starkt sammankopplad med det civila samhället. Medborgarna får tillgång till lättanvända tjänster, och all information existerar i elektroniskt format. Målet är att nå ett status av handlingssamhälle, där man utan fördomar vågar testa nya metoder för att stöda medborgarna och företagen. Experimenten genomförs i samråd med den privata sektorn och aktörer inom tredje sektorn, för att hitta de bästa lösningarna. (Stark samverkan över generationerna, inkludera de äldre, inkludera alla > men inget specifikt om digital inklusion)

9 fi ( sprunget ur framtidsredogörelsen) Framtidsredogörelsen och rapporten om hållbar tillväxt resulterade i projektet Framtid 2030 I beredningen av regeringens framtidsredogörelse ingick för första gången en särskild framsynsfas vars syfte var att hitta nya riktningar för Finland. I temagrupperna, som sammanträdde under hösten 2012, ingick en lång rad experter. Dessutom fördes en bred medborgardebatt på webbplatsen och på lokala diskussionmöten. om underlag användes en webbenkät som gjordes på våren, en materialanalys och workshopar där man gallrade fram de sex temana för framsynsarbetet. (http://tulevaisuus.2030.fi/sv/hur- gick- framsynsarbetet- till/) Oberoende representanter för den akademiska världen, näringslivet och medborgarorganisationerna kallades in för att utföra arbetet. Ministeriernas och intresseorganisationernas insatser tas med i själva redogörelsen. Experternas arbete i workshoparna gick ut på att ta fram fräscha och djärva idéer och önskade framtidsvisioner för år Fokus för hela arbetet låg på människan och alla hennes behov. Avsikten var att identifiera sådana källor till hållbar tillväxt och välfärd som hittills har fått för lite uppmärksamhet. Målet var däremot inte att presentera lösningar, åtgärdsförslag eller en övergripande vision om framtiden. Själva framsynsarbetet genomfördes med hjälp av interaktiva workshopar. För varje innehållstema utsågs två ordföranden som ansvarade för ledningen av workshoparna och rapporteringen. Den ena av ordförandena företrädde företagsvärlden och den andra universitets- och högskolevärlden. Därtill hade de genomgående horisontella perspektiven den globala aspekten, IKT, kompetens och resiliens egna ansvariga experter. De mångkunnigas land Förslag på åtgärder som riktar sig till den grundläggande utbildningen: - Utbildning i informationssökning - Framgång och misslyckanden genom försök - Utbildning i medieläskunnighet - Betydande extra satsningar på IT- baserad undervisning, under devisen en bärbar åt alla 2.5 KESU (Utvecklingsplan för bildningsområdet) kesu_2011_2016_sv.pdf Utvecklingsplanen som godkänns av regeringen och gäller för en fyraårig period åt gången har väldigt lite att säga om digital inklusion. Främst beskrivs informations- och kommunikationsteknik i väldigt allmänna termer, exempelvis som så att man ska kunna utnyttja IKT inom undervisningen för att utveckla undervisningen och tids nog för att avlägga en examen. Konkreta åtgärder tenderar att lysa med sin frånvaro. 2.6 ICT2015

10 I mars 2012 tillsattes en arbetsgrupp av dåvarande näringslivsminister Häkämies, arbetsgruppen för ICT Arbetsgruppen skulle utarbeta en strategi för att lindra effekterna av plötsliga strukturomvandlingar, förnya den finländska IKT- branschen samt påskynda en ny tillväxt. Arbetsgruppens arbete resulterade i rapporten 21 vägar till ett friktionsfritt Finland, som utkom De olika stigarna är uppdelade i fyra kategorier: infrastruktur, kompetens, finansiering och tillvägagångssätt. I likhet med mycket av de andra programmen i Finland fokuserar ICT 2015 slutrapporten samt de projekt den gett upphov till på produktutveckling, effektivering och företagsamhet. Några konkreta projekt som rapporten gett upphov till och som genomförs på olika nivåer (ansvaret är fördelat mellan skolor, kommuner, ministerier etc.) är en gemensam, nationell digital arkitektur och mer lättanvända digitala tjänster. Mer information om Ict2015 finns tillgänglig här (på finska): 6- digitaaliset- palvelut- ja- sisallot/ 3. Staten och medborgarna Förutom de allmänna åtgärdsprogrammen har staten initierat program som avser att utveckla användarvänliga tjänster. Eftersom allt fler tjänster flyttar ut på nätet kan man tänka sig att lättbegripliga och lättöverskådliga statliga tjänster är något medborgarna är i behov av, i takt med att de lokala myndighetsbyråerna och servicepunkterna försvinner. 3.1 KIDE älystrategia (OKM- KIDE) / Undervisnings- och kulturministeriets strategi (http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/koulutus/artikkelit/koulutuksen_ja_tutki muksen_tietoyhteiskunta/verkko- opetuksen_sopimusmallit/alystrategia2013_okm.pdf) Meningen med undervisnings- och kulturministeriets intelligenta strategi (älystrategia) (OKM- KIDE) är att samla alla behövliga åtgärder som behöver vidtas inom informationssamhället för att under perioden främja kompetens, tillgång till digitalt innehåll, användarvänliga tjänster och system samt verksamhetsmodeller. Undervisnings- och kulturministeriets uppgift är att koppla samman de allmänna linjedragningarna inom områdena för forskning, utbildning och kultur inom offentlig och statlig förvaltning, för att på så sätt redogöra för de åtgärder som behöver vidtas inom respektive områden. Detta ska resultera i att man kan skapa och upprätthålla en helhetsarkitektur. Målsättningar med programmet: - Främja livslångt lärande och rådgivning i de digitala miljöerna

11 - Bevara tillgången till kunnig arbetskraft genom utbildning - Förstärka grundläggande kompetens genom att utnyttja digital media, elektroniska nätverk samt utveckla pedagogisk kompetens - Vässa utbildnings-, forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och stadfästa förutsättningar för nya tillväxtområden i en digital miljö - utnyttja digitala tjänster och digitalt innehåll mångsidigt samt se till att det finns förutsättningar för kompetens inom dessa områden - förbättrade (medborgerlig/samhällelig) kunskaper i medie- och informationsläsning - inkludera användarna i beslutsprocesserna vid ministeriet och generera mer öppenhet genom nya tjänster - Främja medborgarnas välbefinnande, rörlighet, delaktighet och (samhälleliga) gemenskapskänsla samt motarbeta utanförskap gällande information, motverka social exklusion och ojämlikhet genom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet Följande åtgärder är plockade ur kategorierna Kunskap om informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosaaminen samt Delaktighet i informationssamhället (Tietoyhteiskuntaosallisuus) Åtgärder under planering: Främja medborgarnas digitala kompetens (vardag, arbetsliv) inom ramarna för all utbildning Förberedelser för att övergå till elektroniska studentskrivningar (på gång i hela Finland!) Bättre tillgång till informations- och rådgivningstjänster, integrera dessa i vardagliga tjänster Åtgärder delvis under planering, delvis i implementeringsstadiet: Se till att lärarna på alla utbildningsnivåer besitter färdigheter i att använda IKT inom sin undervisning Ständigt förbättra skolornas och läroanstalternas beredskap inför informationssamhället, utveckla utbildningsarrangörernas beredskap på att ta i bruk nya elektroniska tjänster samt utnyttja nya digitala miljöer i samband med utbildningsarrangemang Utnyttja nätundervisningens möjligheter för att få till stånd jämlikt och mångsidigt utbildningsutbud i gymnasierna Digitala miljöer utnyttjas inom yrkesutbildningen för att uppnå nya nivåer av professionalitet och samarbete inom arbetslivet Utveckla digitalt innehåll rörande mediefostran och demokratifostran samt förbättra medborgarnas kunskap i medie- och informationsläsning Bättre metoder för att samla in och använda sig av feedback från medborgarhåll Utveckla nya tjänster inom utbildnings-, kultur-, biblioteks- och ungdomssektorernas verksamhet samt rikta dessa speciellt till grupper som står utanför

12 Skapa bättre förutsättningar för barn och unga att delta och påverka, samt utveckla tjänster som riktar sig specifikt till dem Ytterligare i programmet omnämns inkluderande aspekter gällande digitalt innehåll som bör utvecklas: Man vill stöda utvecklandet av elektroniska informations- och rådgivningstjänster riktade till barn och unga, och vara mån om att rättigheterna för barn tillhörande språkliga och kulturella minoriteter förverkligas Utveckla elektroniska informations-, rådgivnings-, och vägledningstjänster för invandrare i enlighet med principerna för livslångt lärande 3.2 SADE- programmet (svenskspråkiga sidor på adressen: God service, effektiv förvaltning Det statliga, riksomfattande programmet för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati, SADe- programmet, har som uppgift att producera kundvänliga och interoperabla digitala servicehelheter avsedda för medborgare, företag och myndigheter. Tanken är att kunna förstärka den offentliga sektorns kostnadseffektivitet och kvalitet. SADe- programmet har enligt webbsidorna starka kopplingar till utvecklingsprojekt inom stats- och kommunalförvaltningen. Exempelvis omnämns, utan att direkt precisera vilka, kommunala produktivitets- och effektivitetsprogram och kundstrategiprojekt samt projekt som strävar till att utveckla den offentliga kundservicen. Programmet koordineras av finansministeriet och förverkligas i samarbete med olika aktörer, exempelvis statliga myndigheter, kommuner och samkommuner, aktörer inom tredje sektorn samt företag. Ledningsgruppen består av representanter från de ansvariga ministerierna, Finlands kommunförbund, kommunerna och finansministeriet. Målet med utvecklingsprogrammet är att skapa ändamålsenliga tjänster för kunder med olika behov, vilka befinner sig i olika skeden av livet. Tjänsterna ska inte begränsas av förvaltningsområden eller organisationsgränser. SADe- programmet avslutas Följande punkter omnämns i SADe- programmet: Smidig ärendehantering för medborgare, företag och samfund snabb och enkel ärendehantering ärendet styrs till rätt ställe och rätta experter servicen görs ännu lättillgängligare än förr ärenden kan uträttas oberoende av tid och plats

13 nya verktyg för deltagande och interaktion Produktivitet och besparingar inom den offentliga förvaltningen ännu snabbare och felfriare informationsförmedling och handläggning av ärenden utnyttjande av gemensamt förverkligade lösningar i stället för egna investeringar skapar kostnadsbesparingar i form av effektivare processer SADe- programmet har resulterat i följande webbtjänster: Bostadshyror.fi Tjänsten tillhandahåller uppgifter om pris och standard för nya fritt finansierade hyreskontrakt i Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä och Lahtis. Dinasikt.fi (otakantaa.fi) en öppen mötesplats för medborgare och förvaltning. I projektdatabasen kan man leta efter olika pågående projekt på kommunal och statlig nivå och initiera egna projekt, som kan handla om allt från att kommunal information bör tryckas på tunnare tidningspapper för att spara pengar samt nationella språkstrategier och miljöprojekt. Medborgarna har via databasen möjlighet att delta i chattar (tidsbundna) och påverka projektarbetets gång. Mitt Företags- Finland (Oma Yritys- Suomi), verktyg och innehåll i tjänsten för att bland annat bedöma sin affärsidés lönsamhet (när man tänker på att starta ett företag), ortsspecifik och riksomfattande branschinformation, verktyg för utarbetandet av planer och kalkyler för en affärsverksamhet, information om de tillstånd och anmälningar som krävs inom den specifika branschen samt om företagstjänsterna på din ort. Lupapiste.fi, en tjänst som samlar alla tillstånd som behövs av olika myndigheter (alla nivåer) när man bygger eller renoverar sitt hus eller liknande Studieinfo.fi (Opintopolku.fi), en tjänst som samlar information om kurser, examina vid läroanstalter på alla nivåer samt annan nyttig information som ansökningstider och berättelser från fältet Invånarinitiativ.fi (kuntalaisaloite.fi), ett verktyg för kommuninvånare som vill skapa initiativ för de kommuner som finns med i tjänsten, man kan också bekanta sig med andra initiativ som lagts fram Eharava.fi ett enkätsverktyg (kartbaserad förfrågnings- och undersökningstjänst) vars syfte är att förstärka medborgarnas påverkningsmöjligheter. Kommunen kan exempelvis fråga invånarna var en rondell ska läggas, hur stadscentrum ska utvecklas etc. Medborgarradgivning.fi stödtjänst för digital ärendehandledning, guidning till de rätta tjänsterna och svar på frågor gällande de offentliga tjänsterna. Medborgarrådgivningen kan inte sköta myndighetsärenden, men kan guida personer till rätt instans. 4. Seniorerna i Finland

14 Finland har en raskt växande äldre befolkning, och dessa har specifikt uppmärksammats i både lokala/regionala samt nationella sammanhang. Nedan följer en redogörelse för några av de fall där man valt att fokusera mer på de äldres möjligheter till digital inklusion. 4.1 Digitala agendan vad säger den om seniorerna? Den tidigare nämnda Digitala agendan fokuserar delvis på Finlands åldrande befolkning och deras delaktighet i det digitala samhället. I takt med att befolkningen åldras och de äldres andel av befolkningsunderlaget blir allt större, ökar pressen på att skapa kostnadseffektiva och kvalitativa vård- och hälsotjänster. Samtidigt måste man tillgodose de produktivitets- och tillgänglighetsbehov som även de ökar. De digitala tjänsterna och möjligheterna anser man vara ett svar på behovet. I dokumentet nämns att 33 procent av finländare över 65 använder internet, medan motsvarande siffra för hela befolkningen (alla åldrar som mätts) är 82 procent*. Om den äldre befolkningen som resurs, en utmaning. Målsättningen är att garantera de äldres roll som aktiva medborgare. De äldre förutsätts använda internet i allt större utsträckning i sin vardag, för att förebygga marginalisering och skapa en starkare självständighetskänsla. Ökad aktivitet innebär att seniorer motiveras till att använda och lära sig mer om IT. Man efterlyser en nationell modell som bygger på beprövade metoder och god praxis som visat sig fungera, bland annat att de äldre lär sig av sina likar. Lokala insatser och det faktum att äldre allt oftare är aktiva inom frivilligorganisationer och inte endast dessa organisationers målgrupp omnämns också. En nationell modell skulle koppla samman all verksamhet och sprida metoder till alla delar av landet. Strategin efterlyser tjänster för seniorer som exempelvis: - Följer riktlinjer som användarvänlighet och hinderslöshet - Tillräckliga tjänster för att guida de äldre, stödtjänster - Intelligenta lösningar (exempel som nämns är distanshälsovård för hemmaboende, blodtrycksmätare, smarta skärmar vid äldreboenden) - IT som stöder de äldre att bo hemma längre, då man kan sköta ärenden på distans Strategin ser också möjligheter för att skapa en framgångsrik industri kring IT- tjänster för äldre. Åtgärder

15 För att kunna nå upp till målsättningarna med att inkludera de äldre i det digitala Finland ställer den digitala agendan upp följande åtgärdspunkter: 1. Leta efter innovativa lösningar genom tematiska tävlingar och sökningar. Samtidigt ska man stöda företagsamhet och utveckla nätverk på basis av nuvarande programresultat. En grund för att informationen om framgångsrika projekt ska spridas på såväl nationell som internationell nivå bör skapas. 2. En ansvarig part i form av aktör, nätverk eller åtgärdsprogram får i uppdrag att finna exempel där teknologi bidrar med mest nytta när det gäller att besvara åldrandets behov, exempelvis inom frivillig hälsovård. Därtill sprids god praxis. 3. Stöd- och rådgivningstjänster för seniorer. Praktisk forskning understöds (exempelvis funktionella utrymmen och användbarhetslaboratorier ) 4. Effektivt nyttjande av offentliga tjänster (bibliotek, postkontor, nätverk för gemensamma tjänster, läroanstalter), medborgarorganisationer och frivilligarbete för att erbjuda IKT- tjänster åt seniorer. Nödvändiga resurser lösgörs för småskalig projektverksamhet. Storskaligt samarbete i form av Länge leve kontakten: starta datorn seniorprojektet ska initieras och utmynna i en nationell verksamhetsmodell. 5. God praxis sammanställs och konceptualiseras som internationellt gångbara tjänsteprodukter och sociala innovationer (t.ex. pensionspaket ) 6. Utveckla elektroniska fullmakter så att seniorer på ett säkert sätt kan överlåta myndighets- och bankärenden t.ex. åt sina barn. * Denna siffra har ändrat en smula sedan slutet av år 2011 då denna strategi trycktes, de senaste siffrorna (publicerade på Trafik- och kommunikationsministeriets hemsida jo- 89- prosentilla- suomalaisista) visar att 89 procent av finländarna har tillgång till internet. Potentiellt nyttiga länkar/seniorer: Magma- rapporten: f (kapitlet om IKT!)

16 Tiekes publikation om seniorer som användare av IKT: Allmänna personliga reflektioner (underlag för rekommendationer?): Eftersom det i Finland råder allmän hysteri gällande det ekonomiska läget, den dystra arbetslöshetsstatistiken och en mörk, oviss framtid så ter det sig rätt naturligt att de finländska strategierna i en närmast blind desperation strävar efter samma mål: få ekonomin i skick. Digitalisering kan ge inbesparingar, och därför är det också viktigt att skapa tjänster som medborgarna kan använda utan problem. MEN medborgar- och demokratiperspektiven är till synes helt övergivna.

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN 2007 2011 2 1 Inledning Informations- och kommunikationstekniken spelar en allt större roll i medborgarnas och företagens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

vill du utveckla dig själv och ditt företag?

vill du utveckla dig själv och ditt företag? vill du utveckla dig själv och ditt företag? Låt oss hjälpa. Svenskspråkiga utbildningsdagar, utbildningsprogram och examina Praktisk utbildning för arbetslivets krav Rastor erbjuder ett brett urval av

Läs mer

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi

KOMPETENS OCH BILDNING 2025. Utbildningsstyrelsens strategi KOMPETENS OCH BILDNING 2025 Utbildningsstyrelsens strategi Innehåll Förord...3 Effektivitetsaspekten...6 1. Kompetensen stärks och lärande kulturen förnyas...6 2. Ledarskapet i utbildningen stärks...7

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun KT i skolorna 2013 Enkäten IKT i skolorna 2013 är en del av en omfattande IT-kartläggning som riktar sig till kommunerna och samkommunerna. Den här enkäten gäller kommunala skolor och läroanstalter som

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Bilaga 1. Prioriterade åtgärder

Bilaga 1. Prioriterade åtgärder Bilaga 1 Prioriterade åtgärder Innehåll 1 Inledning... 3 2 Fokusområden... 4 2.1 Jämlikhet och icke diskriminering... 4 2.2 Rätten att bli sedd och få förståelse för sin situation... 5 2.3 Allas rätt att

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015. Ordförande Tuomo Holopainen, 2014-2015

Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015. Ordförande Tuomo Holopainen, 2014-2015 Riktlinjer för verksamheten under perioden 2014-2015 Ordförande, 2014-2015 Mot perioden 2014-2015 med iver och energi Förändringarna i verksamhetsomgivningen inverkar också på klubbarnas verksamhet öppnar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014

ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 ANSÖKNINGSOMGÅNG FÖR ERUF- FINANSIERING TILL OCH MED 1.9.2014 Av Österbottens förbunds finansieringsram står 880 000 euro EU-stöd att sökas hos Birkalands förbund för utvecklingsprojekt som faller under

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson

Compare-lunch 10 april 2015: DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson Compare-lunch 10 april 2015: "DigIT Värmland - en kickoff för Digitala Värmland Sven Carlsson Den digitala omställningen påverkar alla och skär rakt igenom samhället. Om 20 år väntas mer än hälften av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Klarspråkskampanj som maktmedel?

Klarspråkskampanj som maktmedel? Klarspråkskampanj som maktmedel? Aino Piehl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Klarspråkskampanjen Syfte: Kampanjen uppmuntrar myndigheterna att använda ett

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer