Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö"

Transkript

1 RAPPORT 2013:96 VERSION 1.0 Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö så fungerar indexet

2 Dokumentinformation Titel: Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö så fungerar indexet Serie nr: 2013:96 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Hanna Wennberg, Björn Wendle, Lena Smidfelt Rosqvist, Johannes Östlund, M4 Traffic Lena Smidfelt Rosqvist, Malmö stad, Gatukontoret Kontaktperson: Christian Resebo, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Utkast (delredovisning) Beställare Slutrapport Beställare Justeringar enligt synpunkter Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Förord Genom att utveckla ett tillgänglighetsindex ämnar Malmö Gatukontor att i kartform få en samlad beskrivning av tillgängligheten i Malmö baserat på en sammanvägning av olika kriterier för mer hållbar tillgänglighet. Kriterierna bygger på tillgänglighetmått utvecklade i tidigare studier, inte minst inom Enkla tillgänglighetsmått (Trafikverket Publikation 2010:072). Tillgänglighetsindexet kan utgöra beslutsstöd för beslutsfattare vid prioritering av olika investeringar och åtgärdsalternativ. Det möjliggör även jämförelser mellan olika områden och befolkningsgrupper med avseende på tillgänglighet liksom uppföljning av hur transportsystemets tillgänglighet utvecklas över tid och därmed för att stämma av måluppfyllelse. I denna rapport beskrivs framtagningen och uppbyggnaden av tillgänglighetsindexet. Tillgänglighetsindexet har utvecklats under av AB tillsammans med M4 Traffic AB. Trivector har svarat för valet av tillgänglighetsmått och hur dessa sammanvägs till ett tillgänglighetsindex, medan M4 Traffic genom civ.ing. Johannes Östlund har varit ansvarig för GIS-analyser och framtagning av kartorna i denna rapport och tillhörande datafiler. Från Trivector har tekn.dr. Hanna Wennberg varit projektledare. Civ.ing. Björn Wendle och tekn.dr. Lena Smidfelt Rosqvist har bidragit med sina kunskaper genom hela projektets gång och deltagit i de workshopar som hållits. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Malmö Gatukontor, främst genom Christian Resebo. Ytterligare personer från Gatukontoret har bidragit till arbete genom medverkan i workshop (Christian Resebo, Magnus Fahl, Erika Knobblock, Björn Wickenberg, Daniel Svanfelt och Jessica Trobäck). Inhämtning av information och data har även gjorts via Stadsbyggnadskontoret. Lund, 14 maj 2014 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Hur har indexet tagits fram? Varför ett tillgänglighetsindex? Projektets upplägg och medverkande 2 2. Beskrivning av tillgänglighet Vad är tillgänglighet? Mäta och beskriva tillgänglighet 6 3. Beskrivning av tillgänglighetsindexet Så beräknas tillgänglighetsindexet Presentation av tillgänglighetsindexet Definition av kriterier Definition av målpunkter Generella avgränsningar Beskrivning av simuleringsmodellen Tillgänglighetsindex resultat för Malmö Tillgänglighetsindex Värderos värdet för respektive kriterium Enskilda kriterier i kartor Jämförande kartbilder Sammanfattande diskussion 43

6

7 1 1. Hur har indexet tagits fram? 1.1 Varför ett tillgänglighetsindex? Tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik, särskilt relativt biltrafikens tillgänglighet, är en viktig förutsättning för att skapa stadsmiljöer och transportsystem för en hållbar utveckling. Mer hållbar tillgänglighet är också en utgångspunkt och målsättning för Malmö stad. I förslaget till ny översiktsplan för Malmö, ÖP2012 1, pekar kommunen på en fortsatt planering för att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. I den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden ska gång-, cykel- och kollektivtrafik utgöra grunden i trafiksystemet. Malmö Gatukontor verkar för att erbjuda Malmöborna banbrytande stadsmiljöer och trafiksystem som är attraktiva, trygga, tillgängliga, säkra och ekologiskt hållbara. Gatukontoret har genomfört ett utvecklingsarbete som bland annat genererat en strategisk plan med vision, inriktningsmål och effektmål. Ett viktigt arbete är att identifiera mätmetoder för måluppföljning. Ett av effektmålen rör frågan om tillgänglighet som är en viktig kvalitet för medborgare och besökare i en stad. Detta arbete är tänkt att ge Gatukontorets ledning en överblick av styrkor och svagheter i Malmö idag avseende tillgänglighet. Tillgänglighet är ett brett koncept. I sin mest övergripande definition och användning är tillgänglighet mål och syfte för transportsystemet som helhet (se t ex transportpolitiska målen). För att bli mätbart behöver det dock brytas ned och konkretiseras i olika mått. I dagsläget finns flera olika mätmetoder för att definiera tillgängligheten från ett visst område till en viss nyttighet, men inga vedertagna sätt att sammanväga de olika mätmetoderna. Trafikverket publicerade en rapport 2010 om enkla tillgänglighetsmått som författat (Trafikverket Publikation 2010:072) och som varit utgångspunkt i detta arbete. Syftet med uppdraget som presenteras i denna rapport har varit att utveckla ett tillgänglighetsindex som i kartform ger en samlad beskrivning av tillgängligheten i Malmö baserat på ett antal olika kriterier för mer hållbar tillgänglighet. Indexet är också normativt och ger en bild av vad som innebär en acceptabel nivå för tillgängligheten (och bra/dålig). Tillgänglighetsindexet kan utgöra beslutsstöd för beslutsfattare vid prioritering av olika investeringar och åtgärdsalternativ. Det möjliggör även jämförelser mel- 1 Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi, Utställningsförslag (www.malmo.se/op). Samrådsprocessen kring nya översiktsplanen var avslutad vid denna rapports tillkomst, men beslutsprocessen var fortfarande igång. I de val och avvägningar som gjorts i denna rapport har utställningsförslaget för planstrategin använts liksom de kartor som finns på

8 2 lan bostadsområden, befolkningsgrupper osv. med avseende på tillgänglighet liksom uppföljning av hur transportsystemets tillgänglighet utvecklas över tid. På så vis får man ett kvitto på om arbetet går i den riktning som föreskrivs i kommunens mål för verksamheten rörande tillgänglighet med mer hållbara färdsätt. 1.2 Projektets upplägg och medverkande Arbetet med att utveckla ett tillgänglighetsindex har tagit avstamp i tidigare studier inom området och de tillgänglighetsmått som rekommenderas där, inte minst Enkla tillgänglighetsmått (Trafikverket Publikation 2010:072). Med utgångspunkt i tidigare studier har även medborgarnas syn på vilken tillgänglighet som är viktig vägts in i valet av enskilda mått för indexet liksom vilka aspekter av tillgängligheten som Gatukontoret har rådighet genom sina verksamheter. Tillgänglighetsindexet med hållbarhetsfokus har utvecklats under av AB tillsammans med M4 Traffic AB. M4 Traffic har varit huvudansvarig för GIS-analyserna och framtagning av kartor. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Malmö Gatukontor, främst genom Christian Resebo. Tillgänglighetsindexet har även utarbetats genom tre workshopar där den första syftade till att diskutera och sålla bland ett antal tillgänglighetsmått, den andra att bekräfta och vikta respektive tillgänglighetsmått och den tredje att definiera en poängsättningsmodell för ett normativt tillgänglighetsindex. Följande personer har deltagit vid minst en workshop: Christian Resebo, Malmö Gatukontor Erika Knobblock, Malmö Gatukontor Magnus Fahl, Malmö Gatukontor Björn Wickenberg, Malmö Gatukontor Jessica Trobäck, Malmö Gatukontor Daniel Svanfelt, Malmö Stadsbyggnadskontor Hanna Wennberg, Björn Wendle, Lena Smidfelt Rosqvist, Johannes Östlund, M4 Traffic Tillgänglighetsindexets framtagning och uppbyggnad beskrivs i denna rapport tillsammans med kartbilder där tillgänglighetsindexet illustreras. Det finns även ett Exceldokument där beräkningen av indexet görs.

9 3 2. Beskrivning av tillgänglighet 2.1 Vad är tillgänglighet? Att kunna transportera sig och resa är en nödvändighet i dagens samhälle. Vi har under lång tid rest allt längre sträckor, framförallt genom införande av nya och snabbare färdsätt. Följden har blivit ett samhälle med hög rörlighet i regel ett utglesat och bilberoende samhälle. Samtidigt finns studier som visar att närheten till servicefunktioner, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter har ökat i Sverige, vilket till stor del beror på en geografisk omfördelning av destinationsutbudet. De faktiska resavstånden har ökat betydligt och är längre än de potentiella, dvs. avstånden till de närmaste alternativen, vilket tyder på att de destinationer som människor väljer att besöka inte alltid är de som ligger närmast bostaden rent geografiskt. 2 I denna rapport talar vi om hållbara färdsätt för att beteckna de färdsätt som är mer hållbara är bilen, dvs. gång, cykel och kollektivtrafik, och som utgör grunden i ett transportsystem för hållbar utveckling. En viktig utgångspunkt i planeringen för ett hållbart samhälle är ökad tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik. Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse, och det är därför viktigt att definiera vad man avser och vad man mäter. En övergripande definition av tillgänglighet är den lätthet med vilken människor kan nå utbud och aktiviteter de har behov av i samhället. En annan vanligt förekommande, men snarlik, definition är tillgänglighet som möjligheten att ta del av något antingen eftersträvat eller som vi behöver. Nedan följer ett resonemang och teoretiserande kring tillgänglighetsbegreppet i form av hållbar tillgänglighet såsom det definierades och användes inom arbetet med Enkla tillgänglighetsmått 3. Platsspecifik och individuell tillgänglighet Hur bra eller dålig tillgängligheten är bestäms såväl av individuella förutsättningar såsom tillgång till färdmedel, körkort, funktionshinder och av faktorer generella för områden; t ex hur samhället fysiskt är uppbyggt (markanvändning, lokalisering av olika utbud, etc.) och vilka möjligheter transportsystemet erbjuder. Emellanåt begränsas tillgänglighetsbegreppet till att endast omfatta delar av alla dessa olika faktorer. Tillgänglighet delas därmed ofta in i två huvudgrupper: platsspecifik respektive individuell tillgänglighet. Malmös tillgänglighetsindex berör i första hand den 2 Haugen K, Holm E, Strömgren M, Vilhelmson B, Westin K (2012). Proximity, accessibility and choice: a matter of taste or condition? Papers in Regional Science 91(1): Djärv A, Nordlund J, Quester A, Wendle B (2010). Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort: Slutrapport. Trafikverket Publikation 2010:072. Borlänge, Sverige: Trafikverket.

10 4 platsspecifika tillgängligheten där olika geografiska områdens tillgänglighet beskrivs inte individers (eller skilda gruppers) olika tillgänglighet. Måtten som används beskriver den relativa attraktiviteten för olika färdsätt och kommer genom sin jämförelse mellan resalternativ indirekt att även innefatta en dimension av den individuella tillgängligheten. Tillgänglighet på makro-, meso- och mikronivå Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse. Utöver individuell och platsspecifik tillgänglighet, kan man också tala om olika nivåer i planeringen. Tillgänglighet kan studeras på följande tre nivåer: Makronivå övergripande planeringsförutsättningar, t.ex. avstånd, restid, lokalisering och utbud (geografisk tillgänglighet). Mesonivå tillgången till och kvaliteten hos färdsätten och deras infrastruktur (täckning, komfort, trygghet, information osv.). Mikronivå hinderfri utformning av utemiljöer och kollektivtrafik, dvs. tillgänglighet och användbarhet för alla. Tillgänglighetsindexet för Malmö hanterar framförallt tillgänglighet på en makro- och mesonivå, dvs. en geografisk tillgänglighet, samt med ett hållbarhetsfokus, dvs. med gång, cykel och kollektivtrafik. Figur 2-1 Tillgänglighet kan definieras och beskrivas på olika nivåer: makro-, meso- resp. mikronivå.

11 5 God tillgänglighet handlar också om valfrihet Eftersom indexet ska användas för värdering av hur olika tillgänglighet leder till mer eller mindre hållbar utveckling av transportsystemet (med fokus på yt- och energieffektiva samt miljö- och klimatanpassade resmönster) innebär det att måtten på olika sätt förhåller sig till värdebeskrivande begrepp som: hållbar robust god Man kan fråga sig vad som är god tillgänglighet. Är det när något enskilt färdsätt har god tillgänglighet eller då alla färdsätt (eller minst två?) har relativt sett lika tillgänglighet? Om detta är fallet måste man troligen också sätta någon form av miniminivå på detta mått för att det ska kvalificera sig som god. Ur ett samhällsperspektiv bör god tillgänglighet definieras i överensstämmelse med de nationella transportpolitiska målen, särskilt funktionsmålet avseende tillgänglighet. Lokaliseringsbeslut baserade på tillgänglighet bör därför utifrån samhällsperspektivet bidra till: Valfrihet (individer, företag) och Robusthet (företag, individer och samhället) Valfrihet innebär att kunna välja mellan flera olika färdmedel som vart och ett (eller i kombination) ger en önskvärt god tillgänglighet. Ett mått på detta skulle kunna vara låga kvoter mellan olika färdsätt. Alltså ett mått på relativt sett jämbördig attraktivitet (och/eller tillgänglighet). Robusthet kännetecknas av sådant som är långsiktigt hållbart, tillförlitlighet, tryggt, flexibelt för att kunna möta olika behov (inkl. särskilda behov hos äldre, barn, funktionshindrade) i situationer med olika yttre faktorer/förutsättningar. Målpunkter: Tillgänglighet till vad? Människor föredrar att ha nära till vissa målpunkter, medan avståndet till andra målpunkter är av mindre betydelse. I en studie av Katarina Haugen 4 vid Umeå universitet gjordes en nationell enkätundersökning om närhetspreferenser bland ett stort antal slumpmässigt utvalda svenskar. Resultatet visas i Figur 2-2. Haugen konstaterar att människor tycker att det är viktigast att barnen har nära till skola och omsorg. Därefter värderades närheten till motion, arbete, vänner, mataffären och vården högst. Minst viktigast var närheten till teater, bio, elektronikbutiker och bensinstationer kanske för att man besöker dessa målpunkter mera sällan eller på vägen till/från andra aktiviteter. 4 Haugen K (2011). The Advantage of Near : Which Accessibilities Matter to Whom? EJTIR 11(4):

12 6 Figur 2-2 Närheten är olika viktig beroende på vilken målpunkt vi talar om (Haugen, 2011). 2.2 Mäta och beskriva tillgänglighet Det finns olika sätt att mäta och beskriva tillgängligheten i en tätort. I allmänhet förekommer följande typer av mått: Restider Avstånd Täthet Relativ attraktivitet, t ex restidskvoter, genhetskvoter, flexibilitet för kollektivtrafik etc. De tre första måtten beskriver tre olika enheter som är centrala för fysisk tillgänglighet tid, avstånd och täthet. Det fjärde måttet är kvoter som jämför färdmedlens tillgänglighet och beskriver dess inbördes relativa attraktivitet. Restid, avstånd och relativ attraktivitet är relevant för samtliga identifierade målgrupper (individer, företag och samhället/planerare) medan täthet är mest relevant för företag och planerare/samhället. Det fjärde måttet bör även ta hänsyn till flexibilitet. För bil och gång/cykel antas valet av möjliga restidsavgångar vara helt flexibelt. För kollektivtrafiken begrän-

13 7 sas denna flexibilitet av tidtabeller och turutbud. Även kollektivtrafikförbindelser med konkurrenskraftig faktisk restid har svårt att konkurrera med bilens eller cykelns flexibilitet om turtätheten är låg. Vad är restidskvot? Restidskvoter beräknas genom att restiderna för två färdsätt divideras med varandra och därmed fås ett mått på deras relativa attraktivitet (utifrån restid). Restidskvoterna cykel/bil respektive kollektivtrafik/bil visar hur restiden med cykel respektive kollektivtrafik står sig i förhållande till restiden med bil. Dessa kvoter bör helst vara lägre än 1,5. Det innebär en restid med cykel eller kollektivtrafik som är max 1,5 gånger längre än med bil. Studier visar att då är cykeln och kollektivtrafiken konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Ett antal s.k. enkla tillgänglighetsmått har utvecklats tidigare i syfte att vara relevanta för att beskriva den geografiska tillgängligheten i tätorter (dvs. makronivå) samtidigt som måtten är enkla att ta fram oavsett datatillgång. Följande tillgänglighetsmått föreslogs 5 : 1. Befolkningstäthet 2. Sysselsättningstäthet 3. Lokaliseringskarta för befintliga målpunktstyper 4. Antal boende inom XXX m från hållplats ( täckningsgrad ) (restriktion: turtäthet) 5. Antal sysselsatta inom XXX m från hållplats ( täckningsgrad ) (restriktion: turtäthet) 6. Avstånd till utbud X (närmsta) 7. Avstånd till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 8. Fågelvägsavstånd till utbud X (närmsta) 9. Fågelvägsavstånd till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 10. Restid med gång/cykel/buss till utbud X (närmsta) 11. Restid med gång/cykel/buss till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 12. Restid med gång/cykel/buss till specifik lokalisering (centrum, arbetsplatsområde, handelsområde, etc.) 13. Restidskvoter (jämförelse mellan färdsätt av mått nr 10-12) 14. Restid med gång/cykel/buss till ett urval av viktig basservice 5 Djärv A, Nordlund J, Quester A, Wendle B. (2010). Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort: Slutrapport. Trafikverket Publikation 2010:072. Borlänge, Sverige: Trafikverket.

14 8 3. Beskrivning av tillgänglighetsindexet 3.1 Så beräknas tillgänglighetsindexet Åtta poänggivande kriterier för hållbar tillgänglighet I tillgänglighetsanalysen är Malmö indelat i 226 områden (Figur 3-1). Indexet beskriver tillgängligheten för boende i dessa områden till viktiga målpunkter. Figur 3-1 I tillgänglighetsanalysen är Malmö indelat i 226 områden indexet beskriver tillgängligheten för boende i dessa områden till viktiga målpunkter i staden. De 226 områdena i Malmö samlar poäng baserat på åtta kriterier för hållbar tillgänglighet. För varje kriterium utdelas 0-5 poäng där 0 är dålig tillgänglighet och 5 är bra tillgänglighet. Medelgod tillgänglighet (3) är vad vi för ett normativt tillgänglighetsindex benämner acceptabel nivå genom att den acceptabla nivån är baserad på definitioner och riktlinjer i vedertagna råd och rekommendationer, t ex GCM-handboken 6, TRAST 7 och KolTRAST 8. 6 GCM-handbok, Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 7 TRAST, Trafik för en attraktiv stad. Underlag, utgåva 2. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket och Boverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 8 KolTRAST, Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på SKL:s webbplats:

15 9 Följande åtta kriterier för hållbar tillgänglighet ingår i tillgänglighetsindexet: 1. Restid till fots till 10 målpunkter 2. Restid med cykel till 10 målpunkter 3. Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter 4. Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod 5. Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) 6. Avstånd till närmsta större kollektivtrafiknod 7. Avstånd till närmsta bilpool 8. Utbud av resmöjligheter, dvs. tillgång till flera hållbara färdsätt med god tillgänglighet (valfrihet) Kriterium 1-4 är beroende av restider (och restidskvoter) mellan respektive område i Malmö och ett antal definierade målpunkter, dvs. målpunktsberoende kriterier. Kriterium 5-8 benämns övriga kriterier och beror inte på restiden och restidskvoten för resor till målpunkterna. Kriterierna specificeras närmare i avsnitt 3.3. För kriterium 4 avses inte resor till samtliga 10 målpunkter eftersom kollektivtrafiken inte är ett rimligt alternativ för flertalet av de studerade resrelationerna. Orimligheten består i att det tar längre tid att resa med kollektivtrafik till en målpunkt än att gå till målpunkten till fots. För de flesta områden visade sig kollektivtrafikalternativet vara rimligt för resor till city och närmsta handelsplats/köpcentrum. Därför har endast dessa målpunkter inkluderats i kriteriet. Kollektivtrafik-kriterierna 4 och 6 avspeglar tillgängligheten i ett regionalt perspektiv och till viss del invånarnas tillgång till arbetsmarknaden i Malmö och övriga regionen. Dessa två kriterier handlar om att ha en närhet till en större kollektivtrafiknod som kan ta resenären vidare i regionen, dels genom en snabb anslutande stadsbusstrafik och dels rent avståndmässigt så att det är möjligt att gå och cykla dit. Utgångspunkten för de målpunksberoende kriterierna är tillgängligheten till tio relevanta målpunkter i Malmö. Valet av målpunkter har gjorts utifrån en studie från Umeå Universitet om svenska preferenser vad gäller närhet till olika målpunkter (Haugen, 2011) och har stämts av mot förhållandena i Malmö. Följande tio målpunkter ingår och dessa specificeras närmare i avsnitt närmsta förskola 2. närmsta grundskola 3. närmsta vårdcentral 4. närmsta dagligvarubutik 5. närmsta park och naturområde 6. närmsta kommunala motionsanläggning 7. närmsta temalekplats 8. city 9. närmsta grannskapscentrum eller centrumområde 10. närmsta handelsplats/köpcentrum

16 10 Medelvärdesbildning av kriterierna ger indexet Tillgänglighetsindexet beräknas genom medelvärdesbildning, först genom att målpunktsberoende kriterierna tas fram utifrån restider/restidskvoter för resor till de 10 målpunkterna och sedan genom sammanvägning av målpunksberoende och övriga kriterier. De åtta kriterierna tilldelas även en vikt enligt Tabell 3-1. Tanken med viktningen är att målpunksberoende kriterier (1-4) och övriga kriterier (5-8) ska ha lika stor vikt i indexet samt att respektive färdsätt ska ha lika stor vikt. Flertalet kriterier fokuserar på tillgänglighet i närområdet, dvs. kortare resor. Undantaget är resor till city samt närmsta kommunala motionsanläggning, temalekplats och handelsplats/köpcentrum. Det är främst kriterium 5-7, särskilt avstånd till större kollektivtrafiknod, som hanterar den lite mer långväga och även regionala tillgängligheten. Tabell 3-1 Viktning av kriterierna i tillgänglighetsindexet. Kriterier Vikt Målpunktsberoende kriterier 1. Restid till fots till 10 målpunkter 2 2. Restid med cykel till 10 målpunkter 1 3. Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter 1 4. Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod Övriga kriterier 5. Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) 1 6. Avstånd till närmsta större kollektivtrafiknod 3 7. Avstånd till närmsta bilpool 1 8. Utbud av resmöjligheter, dvs. tillgång till flera hållbara färdsätt med god tillgänglighet (valfrihet) Målpunkterna tilldelas också olika stor vikt i sammanslagningen av restider/restidskvoter för resor till de 10 målpunkterna. Vikterna baseras på Haugen (2011), dvs. målpunkter som deltagarna i studien tycker det är viktigt att ha nära till, har också tilldelats en hög vikt i Malmös tillgänglighetsindex. Det är också så att mått med en större relevans för Malmö Gatukontor har fått en högre vikt, t ex mått som kommunen kan påverka genom sina insatser. Denna justering har gjorts baserat på expertkunskap från såväl Trivector som från de representanter från Malmö Gatukontor som deltog på de workshopar som hölls inom ramen för det uppdrag där tillgänglighetsindexet utvecklades. 2 1

17 11 Tabell 3-2 Viktning av målpunkterna i målpunktsberoende kriterier. Målpunkt Vikt Närmsta förskola 3 Närmsta grundskola 3 Närmsta vårdcentral 2 Närmsta dagligvaruhandel 2 Närmsta park och naturområde 2 Närmsta kommunala motionsanläggning 1 Närmsta temalekplats 1 City 3 Närmsta grannskapscentrum/centrumområde 3 Närmsta handelsplats/köpcentrum Presentation av tillgänglighetsindexet Tillgänglighetsindexet, och även resultatet för enskilda kriterier, presenteras i kartor där färgskalan anger bra, medelgod/acceptabel resp. dålig tillgänglighet: Tabell 3-3 Färgskalan anger nivån för tillgängligheten i Malmö. Medelpoäng Nivå för tillgängligheten 5 Bra tillgänglighet 4 3 Medelgod tillgänglighet acceptabel nivå Dålig tillgänglighet Tillgänglighetsindexet presenteras i följande former: Tillgänglighetsindex i karta visar resultatet från sammanvägningen av de poänggivande kriterierna och ger en överblick över tillgängligheten i Malmö. Andel Malmöbor med god/acceptabel/dålig tillgänglighet presenteras som procenttal (även på indexkartan) och är en siffra som är intressant att följa upp över tid. Värderosor visar vilka styrkor respektive svagheter ett område har i jämförelse med Malmö som helhet vad gäller de enskilda kriterierna. Kan även presenteras i form av restider för ett visst färdsätt till de olika målpunkterna. Enskilda kriterier i kartor som ger en bild av resultatet för respektive kriterium i Malmö. Jämförelsekartor som visar andra mått för befolkningen, t.ex. befolkningstäthet, andel barn, andel äldre och andel invånare med körkort eller

18 12 som innehar bil. På så vis kan resultatet från tillgänglighetsindexet (och enskilda kriterier) sättas i ett sammanhang. Till exempel om man studerar tillgängligheten till förskolor är det relevant att relatera till var barn i förskoleåldern bor. I kartorna presenteras tillgänglighetsindexet för samtliga områdena, dvs. även för områden som saknar en befolkning i dagsläget (se resonemang om detta i resultat-kapitlet). 3.3 Definition av kriterier Kriterium 1: Restid till fots till 10 målpunkter Tidigare studier, t ex inom EU-projektet WALCYNG, har visat vilka avstånd som människor väljer att gå. Människor går upptill 1-2 km och sedan avtar benägenheten att gå sträckan till fots. Samtidigt finns det studier som visar att många går längre, särskilt i storstäder. Medianavståndet för personer som går till/från arbetet i Stockholm är 2,5 km, vilket innebär att hälften av dessa gångpendlare går längre än så 9. Avståndet 1-2 km tillämpas dock i flera handböcker, t ex TRAST 10, GCM-handboken 11 och Vägledning för gångplanering (Trafikverket Publikation 2013:057). I tabellen nedan har gånghastigheten 4 km/h använts. Tabell 3-4 Definition av kriterium 1: Restid till fots till 10 målpunkter. Avstånd (m) Restid (min) Poäng Mindre än 250 m - 3,75 min 5 (bra tillgänglighet) m 3,75-7,5 min m 7,5-14,5 min 3 ( acceptabel nivå ) m 15-22,5 min m 22,5-30 min m och längre 30 min och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 2: Restid med cykel till 10 målpunkter Tidigare studier, t ex inom EU-projektet WALCYNG, har visat vilka avstånd som människor väljer att cykla. Människor cyklar upptill 5-6 km och sedan avtar benägenheter att cykla. Det finns dock studier som visar att människor cyklar längre 9 Schantz P, Stigell E, Dang P, Salier-Eriksson J, Rosdahl H (2006). Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en folkrörelse? Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 10 TRAST, Trafik för en attraktiv stad. Underlag, utgåva 2. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket och Boverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 11 GCM-handbok, Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats:

19 13 sträckor än så, till exempel vid långpendling på cykel. Avståndet 5-6 km tillämpas i flera handböcker, t ex TRAST och GCM-handboken. I tabellen nedan har cykelhastigheten 16 km/h använts. Tabell 3-5 Definition av kriterium 2: Restid med cykel till 10 målpunkter. Avstånd (m) Restid (min) Poäng Mindre än 1 km - 3,75 min 5 (bra tillgänglighet) 1-2 km 3,75-7,5 min km 7,5-15 min 3 ( acceptabel nivå ) 4-6 km 15-22,5 min km 22,5-33,75 min 1 Mer än 9 km 33,75 min och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 3: Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter Restidskvoten, dvs. kvoten mellan restid för cykel och restid för bil, mäter cykelns relativa attraktivitet gentemot bilen. Resandet avtar generellt med stigande restidskvot. TRAST och andra handböcker anser att 1,5 är en eftersträvansvärd restidskvot. I tabellen nedan har vi satt gränsvärdena något lägre då det handlar om restider till närmsta målpunkt och att valda målpunktstyper generellt finns i eller i nära anslutning till områdena i Malmö, dvs. vi förväntar oss lägre restidskvoter för studerade resrelationer än vad som är brukligt i tillgänglighetsanalyser. Tabell 3-6 Definition av kriterium 3: Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter. Restidskvot (cykel/bil) Upp till och med 1 Poäng 5 (bra tillgänglighet) 1 (mer än 1) - 1,25 4 1,25-1,5 3 ( acceptabel nivå ) 1,5-1,75 2 1, och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 4: Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod Restidskvoten, dvs. kvoten mellan restid för kollektivtrafik och restid för bil, mäter kollektivtrafikens relativa attraktivitet gentemot bilen. Studier visar att om restidskvoten är 1 (dvs. det tar lika lång tid att åka kollektivtrafik som att åka bil) väljer 90 % av resenärerna i Stockholmsregionen att åka kollektivt. Om kvoten däremot är 2 (dvs. det tar dubbelt så lång tid att åka kollektivt) väljer 35 % att åka kollektivt. TRAST och andra handböcker anser att 1,5 är en eftersträvansvärd restidskvot. I tabellen nedan har vi satt gränsvärdena något lägre då det handlar om restider till

20 14 närmsta målpunkt och att valda målpunktstyper generellt finns i eller i nära anslutning till områdena i Malmö, dvs. vi förväntar oss lägre restidskvoter för studerade resrelationer än vad som är brukligt i tillgänglighetsanalyser. För kriterium 4 avses inte resor till samtliga 10 målpunkter eftersom kollektivtrafiken inte är ett rimligt alternativ för flertalet av de studerade resrelationerna. Orimligheten består i att det tar längre tid att resa med kollektivtrafik till en målpunkt än att gå till målpunkten till fots. För de flesta områden visade sig kollektivtrafikalternativet vara rimligt för resor till city och närmsta handelsplats/köpcentrum. Därför har endast dessa målpunkter inkluderats i kriteriet. Det finns även områden där kollektivtrafiken aldrig blir ett rimligt alternativ; där det för resor till samtliga 10 målpunkter alltid går fortare att gå än att åka buss. Detta gäller framförallt områden i city (se Figur 4-7). Dessa områden får inget poängvärde för kriterium 4, dvs. kriterium 4 bidrar varken positivt eller negativt till deras sammanlagda tillgänglighetsindex. Tabell 3-7 Definition av kriterium 4: Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod. Restidskvot (koll/bil) Upp till och med 1 Poäng 5 (bra tillgänglighet) 1 (mer än 1) - 1,25 4 1,25-1,5 3 ( acceptabel nivå ) 1,5-1,75 2 1, och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 5: Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) Här avses gångavståndet till närmsta busshållplats med god turtäthet (oavsett om hållplatsen trafikeras av stadsbuss- eller regionsbusstrafik). God turtäthet definieras utifrån två synsätt: dels att hållplatserna trafikeras under större delen av dygnet och veckan så att man även kan resa på kvällar och helger (dvs. kollektivtrafikens öppettid) och dels att hållplatserna trafikeras ofta i högtrafik så att kollektivtrafiken blir ett konkurrenskraftigt alternativ till att resa med bil. De hållplatser som inkluderas uppfyller följande två krav: minst 30-minutertrafik vardagar kl , lördagar kl och söndagar kl (motsvarar Skånetrafikens definition av god turtäthet) minst 10-minuterstrafik kl och kl på vardagar (innebär en skärpt version av Skånetrafikens definition i högtrafik på vardagar för att vara tillämplig i en storstad som Malmö) Gångavståndet till busshållplats bör vara omkring 400 m enligt vedertagna råd och rekommendationer (t ex TRAST). Alltför tät placering av busshållplatserna innebär att busstrafikens medelhastighet minskar kraftigt, vilket påverkar restiden och därmed kollektivtrafikens attraktivitet negativt.

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET? TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil Alexander Iwanowski 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Alexander

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort

Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Slutrapport Publikation 2010:072 14 Fågelvägsavstånd till basservice Medelvärde Ett samarbete med: Titel: Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Publikationsnummer:

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Hållbart resande i den fördjupade översiktsplanen för Järna tätort

Hållbart resande i den fördjupade översiktsplanen för Järna tätort Hållbart resande i den fördjupade översiktsplanen för Järna tätort Förord TRAST-indikatorerna har valts ut och beräknats av Camilla Andersson, trafikingenjör, Södertälje kommun, Ninnie Gustafsson, projektledare,

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23

EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23 EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23 Innehållsförteckning 1.0 Inledning... 3 2.0 Allmänt om tjänsteresor... 3 3.0 Kriterier för val av färdmedel... 3 3.1 Tåg... 4 3.2 Flyg... 4 3.3 Buss... 4 3.4 Bil... 4 3.5

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering

Riktlinjer för trafik-och stadsplanering Talare: Ida Paunonen 1 Riktlinjer för trafik-och stadsplanering 2 DAGENS PRESENTATION BAKOMLIGGANDE STUDIER LATHUND TÄTHETSMÅTT FÖR EFFEKTIV KOLLEKTVITRAFIK DEL 1 ANALYS AV BEFOLKNINGSTÄTHET DEL 2 ILLUSTRERAD

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014 BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag juni 2014 1 Bilaga 1. Effektmål De nedanstående punkterna är de effektmål som Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö ämnar

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Resan

Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna. Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun. Resan Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Resan April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda av arbetsgruppen för

Läs mer

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 Uppdrag: 230078, Västra Svarte, Ystad Titel på rapport: PM Riskanalys - Västra Svarte, Ystad Status: PM Datum: 2012-09-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen Elcyklar och cykelinfrastrukturen Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Hanna Ljungblad, Michael Koucky & Upplägg Bakgrund Frågeställning Metod Resultat Slutsatser Bakgrund Elcyklar

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen

Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen RAPPORT 2012:61 VERSION 1.0 Metodik för åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen - stöd för att förstå situationen, pröva och konsekvensbeskriva olika lösningar Dokumentinformation Titel: Metodik för

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer