Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö"

Transkript

1 RAPPORT 2013:96 VERSION 1.0 Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö så fungerar indexet

2 Dokumentinformation Titel: Normativt index för mer hållbar tillgänglighet i Malmö så fungerar indexet Serie nr: 2013:96 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Hanna Wennberg, Björn Wendle, Lena Smidfelt Rosqvist, Johannes Östlund, M4 Traffic Lena Smidfelt Rosqvist, Malmö stad, Gatukontoret Kontaktperson: Christian Resebo, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Utkast (delredovisning) Beställare Slutrapport Beställare Justeringar enligt synpunkter Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel

3 Förord Genom att utveckla ett tillgänglighetsindex ämnar Malmö Gatukontor att i kartform få en samlad beskrivning av tillgängligheten i Malmö baserat på en sammanvägning av olika kriterier för mer hållbar tillgänglighet. Kriterierna bygger på tillgänglighetmått utvecklade i tidigare studier, inte minst inom Enkla tillgänglighetsmått (Trafikverket Publikation 2010:072). Tillgänglighetsindexet kan utgöra beslutsstöd för beslutsfattare vid prioritering av olika investeringar och åtgärdsalternativ. Det möjliggör även jämförelser mellan olika områden och befolkningsgrupper med avseende på tillgänglighet liksom uppföljning av hur transportsystemets tillgänglighet utvecklas över tid och därmed för att stämma av måluppfyllelse. I denna rapport beskrivs framtagningen och uppbyggnaden av tillgänglighetsindexet. Tillgänglighetsindexet har utvecklats under av AB tillsammans med M4 Traffic AB. Trivector har svarat för valet av tillgänglighetsmått och hur dessa sammanvägs till ett tillgänglighetsindex, medan M4 Traffic genom civ.ing. Johannes Östlund har varit ansvarig för GIS-analyser och framtagning av kartorna i denna rapport och tillhörande datafiler. Från Trivector har tekn.dr. Hanna Wennberg varit projektledare. Civ.ing. Björn Wendle och tekn.dr. Lena Smidfelt Rosqvist har bidragit med sina kunskaper genom hela projektets gång och deltagit i de workshopar som hållits. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Malmö Gatukontor, främst genom Christian Resebo. Ytterligare personer från Gatukontoret har bidragit till arbete genom medverkan i workshop (Christian Resebo, Magnus Fahl, Erika Knobblock, Björn Wickenberg, Daniel Svanfelt och Jessica Trobäck). Inhämtning av information och data har även gjorts via Stadsbyggnadskontoret. Lund, 14 maj 2014 AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Hur har indexet tagits fram? Varför ett tillgänglighetsindex? Projektets upplägg och medverkande 2 2. Beskrivning av tillgänglighet Vad är tillgänglighet? Mäta och beskriva tillgänglighet 6 3. Beskrivning av tillgänglighetsindexet Så beräknas tillgänglighetsindexet Presentation av tillgänglighetsindexet Definition av kriterier Definition av målpunkter Generella avgränsningar Beskrivning av simuleringsmodellen Tillgänglighetsindex resultat för Malmö Tillgänglighetsindex Värderos värdet för respektive kriterium Enskilda kriterier i kartor Jämförande kartbilder Sammanfattande diskussion 43

6

7 1 1. Hur har indexet tagits fram? 1.1 Varför ett tillgänglighetsindex? Tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik, särskilt relativt biltrafikens tillgänglighet, är en viktig förutsättning för att skapa stadsmiljöer och transportsystem för en hållbar utveckling. Mer hållbar tillgänglighet är också en utgångspunkt och målsättning för Malmö stad. I förslaget till ny översiktsplan för Malmö, ÖP2012 1, pekar kommunen på en fortsatt planering för att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. I den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden ska gång-, cykel- och kollektivtrafik utgöra grunden i trafiksystemet. Malmö Gatukontor verkar för att erbjuda Malmöborna banbrytande stadsmiljöer och trafiksystem som är attraktiva, trygga, tillgängliga, säkra och ekologiskt hållbara. Gatukontoret har genomfört ett utvecklingsarbete som bland annat genererat en strategisk plan med vision, inriktningsmål och effektmål. Ett viktigt arbete är att identifiera mätmetoder för måluppföljning. Ett av effektmålen rör frågan om tillgänglighet som är en viktig kvalitet för medborgare och besökare i en stad. Detta arbete är tänkt att ge Gatukontorets ledning en överblick av styrkor och svagheter i Malmö idag avseende tillgänglighet. Tillgänglighet är ett brett koncept. I sin mest övergripande definition och användning är tillgänglighet mål och syfte för transportsystemet som helhet (se t ex transportpolitiska målen). För att bli mätbart behöver det dock brytas ned och konkretiseras i olika mått. I dagsläget finns flera olika mätmetoder för att definiera tillgängligheten från ett visst område till en viss nyttighet, men inga vedertagna sätt att sammanväga de olika mätmetoderna. Trafikverket publicerade en rapport 2010 om enkla tillgänglighetsmått som författat (Trafikverket Publikation 2010:072) och som varit utgångspunkt i detta arbete. Syftet med uppdraget som presenteras i denna rapport har varit att utveckla ett tillgänglighetsindex som i kartform ger en samlad beskrivning av tillgängligheten i Malmö baserat på ett antal olika kriterier för mer hållbar tillgänglighet. Indexet är också normativt och ger en bild av vad som innebär en acceptabel nivå för tillgängligheten (och bra/dålig). Tillgänglighetsindexet kan utgöra beslutsstöd för beslutsfattare vid prioritering av olika investeringar och åtgärdsalternativ. Det möjliggör även jämförelser mel- 1 Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi, Utställningsförslag (www.malmo.se/op). Samrådsprocessen kring nya översiktsplanen var avslutad vid denna rapports tillkomst, men beslutsprocessen var fortfarande igång. I de val och avvägningar som gjorts i denna rapport har utställningsförslaget för planstrategin använts liksom de kartor som finns på

8 2 lan bostadsområden, befolkningsgrupper osv. med avseende på tillgänglighet liksom uppföljning av hur transportsystemets tillgänglighet utvecklas över tid. På så vis får man ett kvitto på om arbetet går i den riktning som föreskrivs i kommunens mål för verksamheten rörande tillgänglighet med mer hållbara färdsätt. 1.2 Projektets upplägg och medverkande Arbetet med att utveckla ett tillgänglighetsindex har tagit avstamp i tidigare studier inom området och de tillgänglighetsmått som rekommenderas där, inte minst Enkla tillgänglighetsmått (Trafikverket Publikation 2010:072). Med utgångspunkt i tidigare studier har även medborgarnas syn på vilken tillgänglighet som är viktig vägts in i valet av enskilda mått för indexet liksom vilka aspekter av tillgängligheten som Gatukontoret har rådighet genom sina verksamheter. Tillgänglighetsindexet med hållbarhetsfokus har utvecklats under av AB tillsammans med M4 Traffic AB. M4 Traffic har varit huvudansvarig för GIS-analyserna och framtagning av kartor. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med Malmö Gatukontor, främst genom Christian Resebo. Tillgänglighetsindexet har även utarbetats genom tre workshopar där den första syftade till att diskutera och sålla bland ett antal tillgänglighetsmått, den andra att bekräfta och vikta respektive tillgänglighetsmått och den tredje att definiera en poängsättningsmodell för ett normativt tillgänglighetsindex. Följande personer har deltagit vid minst en workshop: Christian Resebo, Malmö Gatukontor Erika Knobblock, Malmö Gatukontor Magnus Fahl, Malmö Gatukontor Björn Wickenberg, Malmö Gatukontor Jessica Trobäck, Malmö Gatukontor Daniel Svanfelt, Malmö Stadsbyggnadskontor Hanna Wennberg, Björn Wendle, Lena Smidfelt Rosqvist, Johannes Östlund, M4 Traffic Tillgänglighetsindexets framtagning och uppbyggnad beskrivs i denna rapport tillsammans med kartbilder där tillgänglighetsindexet illustreras. Det finns även ett Exceldokument där beräkningen av indexet görs.

9 3 2. Beskrivning av tillgänglighet 2.1 Vad är tillgänglighet? Att kunna transportera sig och resa är en nödvändighet i dagens samhälle. Vi har under lång tid rest allt längre sträckor, framförallt genom införande av nya och snabbare färdsätt. Följden har blivit ett samhälle med hög rörlighet i regel ett utglesat och bilberoende samhälle. Samtidigt finns studier som visar att närheten till servicefunktioner, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter har ökat i Sverige, vilket till stor del beror på en geografisk omfördelning av destinationsutbudet. De faktiska resavstånden har ökat betydligt och är längre än de potentiella, dvs. avstånden till de närmaste alternativen, vilket tyder på att de destinationer som människor väljer att besöka inte alltid är de som ligger närmast bostaden rent geografiskt. 2 I denna rapport talar vi om hållbara färdsätt för att beteckna de färdsätt som är mer hållbara är bilen, dvs. gång, cykel och kollektivtrafik, och som utgör grunden i ett transportsystem för hållbar utveckling. En viktig utgångspunkt i planeringen för ett hållbart samhälle är ökad tillgänglighet för gång, cykel och kollektivtrafik. Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse, och det är därför viktigt att definiera vad man avser och vad man mäter. En övergripande definition av tillgänglighet är den lätthet med vilken människor kan nå utbud och aktiviteter de har behov av i samhället. En annan vanligt förekommande, men snarlik, definition är tillgänglighet som möjligheten att ta del av något antingen eftersträvat eller som vi behöver. Nedan följer ett resonemang och teoretiserande kring tillgänglighetsbegreppet i form av hållbar tillgänglighet såsom det definierades och användes inom arbetet med Enkla tillgänglighetsmått 3. Platsspecifik och individuell tillgänglighet Hur bra eller dålig tillgängligheten är bestäms såväl av individuella förutsättningar såsom tillgång till färdmedel, körkort, funktionshinder och av faktorer generella för områden; t ex hur samhället fysiskt är uppbyggt (markanvändning, lokalisering av olika utbud, etc.) och vilka möjligheter transportsystemet erbjuder. Emellanåt begränsas tillgänglighetsbegreppet till att endast omfatta delar av alla dessa olika faktorer. Tillgänglighet delas därmed ofta in i två huvudgrupper: platsspecifik respektive individuell tillgänglighet. Malmös tillgänglighetsindex berör i första hand den 2 Haugen K, Holm E, Strömgren M, Vilhelmson B, Westin K (2012). Proximity, accessibility and choice: a matter of taste or condition? Papers in Regional Science 91(1): Djärv A, Nordlund J, Quester A, Wendle B (2010). Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort: Slutrapport. Trafikverket Publikation 2010:072. Borlänge, Sverige: Trafikverket.

10 4 platsspecifika tillgängligheten där olika geografiska områdens tillgänglighet beskrivs inte individers (eller skilda gruppers) olika tillgänglighet. Måtten som används beskriver den relativa attraktiviteten för olika färdsätt och kommer genom sin jämförelse mellan resalternativ indirekt att även innefatta en dimension av den individuella tillgängligheten. Tillgänglighet på makro-, meso- och mikronivå Tillgänglighetsbegreppet används i olika sammanhang med skiftande betydelse. Utöver individuell och platsspecifik tillgänglighet, kan man också tala om olika nivåer i planeringen. Tillgänglighet kan studeras på följande tre nivåer: Makronivå övergripande planeringsförutsättningar, t.ex. avstånd, restid, lokalisering och utbud (geografisk tillgänglighet). Mesonivå tillgången till och kvaliteten hos färdsätten och deras infrastruktur (täckning, komfort, trygghet, information osv.). Mikronivå hinderfri utformning av utemiljöer och kollektivtrafik, dvs. tillgänglighet och användbarhet för alla. Tillgänglighetsindexet för Malmö hanterar framförallt tillgänglighet på en makro- och mesonivå, dvs. en geografisk tillgänglighet, samt med ett hållbarhetsfokus, dvs. med gång, cykel och kollektivtrafik. Figur 2-1 Tillgänglighet kan definieras och beskrivas på olika nivåer: makro-, meso- resp. mikronivå.

11 5 God tillgänglighet handlar också om valfrihet Eftersom indexet ska användas för värdering av hur olika tillgänglighet leder till mer eller mindre hållbar utveckling av transportsystemet (med fokus på yt- och energieffektiva samt miljö- och klimatanpassade resmönster) innebär det att måtten på olika sätt förhåller sig till värdebeskrivande begrepp som: hållbar robust god Man kan fråga sig vad som är god tillgänglighet. Är det när något enskilt färdsätt har god tillgänglighet eller då alla färdsätt (eller minst två?) har relativt sett lika tillgänglighet? Om detta är fallet måste man troligen också sätta någon form av miniminivå på detta mått för att det ska kvalificera sig som god. Ur ett samhällsperspektiv bör god tillgänglighet definieras i överensstämmelse med de nationella transportpolitiska målen, särskilt funktionsmålet avseende tillgänglighet. Lokaliseringsbeslut baserade på tillgänglighet bör därför utifrån samhällsperspektivet bidra till: Valfrihet (individer, företag) och Robusthet (företag, individer och samhället) Valfrihet innebär att kunna välja mellan flera olika färdmedel som vart och ett (eller i kombination) ger en önskvärt god tillgänglighet. Ett mått på detta skulle kunna vara låga kvoter mellan olika färdsätt. Alltså ett mått på relativt sett jämbördig attraktivitet (och/eller tillgänglighet). Robusthet kännetecknas av sådant som är långsiktigt hållbart, tillförlitlighet, tryggt, flexibelt för att kunna möta olika behov (inkl. särskilda behov hos äldre, barn, funktionshindrade) i situationer med olika yttre faktorer/förutsättningar. Målpunkter: Tillgänglighet till vad? Människor föredrar att ha nära till vissa målpunkter, medan avståndet till andra målpunkter är av mindre betydelse. I en studie av Katarina Haugen 4 vid Umeå universitet gjordes en nationell enkätundersökning om närhetspreferenser bland ett stort antal slumpmässigt utvalda svenskar. Resultatet visas i Figur 2-2. Haugen konstaterar att människor tycker att det är viktigast att barnen har nära till skola och omsorg. Därefter värderades närheten till motion, arbete, vänner, mataffären och vården högst. Minst viktigast var närheten till teater, bio, elektronikbutiker och bensinstationer kanske för att man besöker dessa målpunkter mera sällan eller på vägen till/från andra aktiviteter. 4 Haugen K (2011). The Advantage of Near : Which Accessibilities Matter to Whom? EJTIR 11(4):

12 6 Figur 2-2 Närheten är olika viktig beroende på vilken målpunkt vi talar om (Haugen, 2011). 2.2 Mäta och beskriva tillgänglighet Det finns olika sätt att mäta och beskriva tillgängligheten i en tätort. I allmänhet förekommer följande typer av mått: Restider Avstånd Täthet Relativ attraktivitet, t ex restidskvoter, genhetskvoter, flexibilitet för kollektivtrafik etc. De tre första måtten beskriver tre olika enheter som är centrala för fysisk tillgänglighet tid, avstånd och täthet. Det fjärde måttet är kvoter som jämför färdmedlens tillgänglighet och beskriver dess inbördes relativa attraktivitet. Restid, avstånd och relativ attraktivitet är relevant för samtliga identifierade målgrupper (individer, företag och samhället/planerare) medan täthet är mest relevant för företag och planerare/samhället. Det fjärde måttet bör även ta hänsyn till flexibilitet. För bil och gång/cykel antas valet av möjliga restidsavgångar vara helt flexibelt. För kollektivtrafiken begrän-

13 7 sas denna flexibilitet av tidtabeller och turutbud. Även kollektivtrafikförbindelser med konkurrenskraftig faktisk restid har svårt att konkurrera med bilens eller cykelns flexibilitet om turtätheten är låg. Vad är restidskvot? Restidskvoter beräknas genom att restiderna för två färdsätt divideras med varandra och därmed fås ett mått på deras relativa attraktivitet (utifrån restid). Restidskvoterna cykel/bil respektive kollektivtrafik/bil visar hur restiden med cykel respektive kollektivtrafik står sig i förhållande till restiden med bil. Dessa kvoter bör helst vara lägre än 1,5. Det innebär en restid med cykel eller kollektivtrafik som är max 1,5 gånger längre än med bil. Studier visar att då är cykeln och kollektivtrafiken konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Ett antal s.k. enkla tillgänglighetsmått har utvecklats tidigare i syfte att vara relevanta för att beskriva den geografiska tillgängligheten i tätorter (dvs. makronivå) samtidigt som måtten är enkla att ta fram oavsett datatillgång. Följande tillgänglighetsmått föreslogs 5 : 1. Befolkningstäthet 2. Sysselsättningstäthet 3. Lokaliseringskarta för befintliga målpunktstyper 4. Antal boende inom XXX m från hållplats ( täckningsgrad ) (restriktion: turtäthet) 5. Antal sysselsatta inom XXX m från hållplats ( täckningsgrad ) (restriktion: turtäthet) 6. Avstånd till utbud X (närmsta) 7. Avstånd till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 8. Fågelvägsavstånd till utbud X (närmsta) 9. Fågelvägsavstånd till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 10. Restid med gång/cykel/buss till utbud X (närmsta) 11. Restid med gång/cykel/buss till utbud X (XX % av tillgängliga målpunktstyper) 12. Restid med gång/cykel/buss till specifik lokalisering (centrum, arbetsplatsområde, handelsområde, etc.) 13. Restidskvoter (jämförelse mellan färdsätt av mått nr 10-12) 14. Restid med gång/cykel/buss till ett urval av viktig basservice 5 Djärv A, Nordlund J, Quester A, Wendle B. (2010). Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort: Slutrapport. Trafikverket Publikation 2010:072. Borlänge, Sverige: Trafikverket.

14 8 3. Beskrivning av tillgänglighetsindexet 3.1 Så beräknas tillgänglighetsindexet Åtta poänggivande kriterier för hållbar tillgänglighet I tillgänglighetsanalysen är Malmö indelat i 226 områden (Figur 3-1). Indexet beskriver tillgängligheten för boende i dessa områden till viktiga målpunkter. Figur 3-1 I tillgänglighetsanalysen är Malmö indelat i 226 områden indexet beskriver tillgängligheten för boende i dessa områden till viktiga målpunkter i staden. De 226 områdena i Malmö samlar poäng baserat på åtta kriterier för hållbar tillgänglighet. För varje kriterium utdelas 0-5 poäng där 0 är dålig tillgänglighet och 5 är bra tillgänglighet. Medelgod tillgänglighet (3) är vad vi för ett normativt tillgänglighetsindex benämner acceptabel nivå genom att den acceptabla nivån är baserad på definitioner och riktlinjer i vedertagna råd och rekommendationer, t ex GCM-handboken 6, TRAST 7 och KolTRAST 8. 6 GCM-handbok, Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 7 TRAST, Trafik för en attraktiv stad. Underlag, utgåva 2. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket och Boverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 8 KolTRAST, Planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på SKL:s webbplats:

15 9 Följande åtta kriterier för hållbar tillgänglighet ingår i tillgänglighetsindexet: 1. Restid till fots till 10 målpunkter 2. Restid med cykel till 10 målpunkter 3. Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter 4. Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod 5. Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) 6. Avstånd till närmsta större kollektivtrafiknod 7. Avstånd till närmsta bilpool 8. Utbud av resmöjligheter, dvs. tillgång till flera hållbara färdsätt med god tillgänglighet (valfrihet) Kriterium 1-4 är beroende av restider (och restidskvoter) mellan respektive område i Malmö och ett antal definierade målpunkter, dvs. målpunktsberoende kriterier. Kriterium 5-8 benämns övriga kriterier och beror inte på restiden och restidskvoten för resor till målpunkterna. Kriterierna specificeras närmare i avsnitt 3.3. För kriterium 4 avses inte resor till samtliga 10 målpunkter eftersom kollektivtrafiken inte är ett rimligt alternativ för flertalet av de studerade resrelationerna. Orimligheten består i att det tar längre tid att resa med kollektivtrafik till en målpunkt än att gå till målpunkten till fots. För de flesta områden visade sig kollektivtrafikalternativet vara rimligt för resor till city och närmsta handelsplats/köpcentrum. Därför har endast dessa målpunkter inkluderats i kriteriet. Kollektivtrafik-kriterierna 4 och 6 avspeglar tillgängligheten i ett regionalt perspektiv och till viss del invånarnas tillgång till arbetsmarknaden i Malmö och övriga regionen. Dessa två kriterier handlar om att ha en närhet till en större kollektivtrafiknod som kan ta resenären vidare i regionen, dels genom en snabb anslutande stadsbusstrafik och dels rent avståndmässigt så att det är möjligt att gå och cykla dit. Utgångspunkten för de målpunksberoende kriterierna är tillgängligheten till tio relevanta målpunkter i Malmö. Valet av målpunkter har gjorts utifrån en studie från Umeå Universitet om svenska preferenser vad gäller närhet till olika målpunkter (Haugen, 2011) och har stämts av mot förhållandena i Malmö. Följande tio målpunkter ingår och dessa specificeras närmare i avsnitt närmsta förskola 2. närmsta grundskola 3. närmsta vårdcentral 4. närmsta dagligvarubutik 5. närmsta park och naturområde 6. närmsta kommunala motionsanläggning 7. närmsta temalekplats 8. city 9. närmsta grannskapscentrum eller centrumområde 10. närmsta handelsplats/köpcentrum

16 10 Medelvärdesbildning av kriterierna ger indexet Tillgänglighetsindexet beräknas genom medelvärdesbildning, först genom att målpunktsberoende kriterierna tas fram utifrån restider/restidskvoter för resor till de 10 målpunkterna och sedan genom sammanvägning av målpunksberoende och övriga kriterier. De åtta kriterierna tilldelas även en vikt enligt Tabell 3-1. Tanken med viktningen är att målpunksberoende kriterier (1-4) och övriga kriterier (5-8) ska ha lika stor vikt i indexet samt att respektive färdsätt ska ha lika stor vikt. Flertalet kriterier fokuserar på tillgänglighet i närområdet, dvs. kortare resor. Undantaget är resor till city samt närmsta kommunala motionsanläggning, temalekplats och handelsplats/köpcentrum. Det är främst kriterium 5-7, särskilt avstånd till större kollektivtrafiknod, som hanterar den lite mer långväga och även regionala tillgängligheten. Tabell 3-1 Viktning av kriterierna i tillgänglighetsindexet. Kriterier Vikt Målpunktsberoende kriterier 1. Restid till fots till 10 målpunkter 2 2. Restid med cykel till 10 målpunkter 1 3. Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter 1 4. Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod Övriga kriterier 5. Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) 1 6. Avstånd till närmsta större kollektivtrafiknod 3 7. Avstånd till närmsta bilpool 1 8. Utbud av resmöjligheter, dvs. tillgång till flera hållbara färdsätt med god tillgänglighet (valfrihet) Målpunkterna tilldelas också olika stor vikt i sammanslagningen av restider/restidskvoter för resor till de 10 målpunkterna. Vikterna baseras på Haugen (2011), dvs. målpunkter som deltagarna i studien tycker det är viktigt att ha nära till, har också tilldelats en hög vikt i Malmös tillgänglighetsindex. Det är också så att mått med en större relevans för Malmö Gatukontor har fått en högre vikt, t ex mått som kommunen kan påverka genom sina insatser. Denna justering har gjorts baserat på expertkunskap från såväl Trivector som från de representanter från Malmö Gatukontor som deltog på de workshopar som hölls inom ramen för det uppdrag där tillgänglighetsindexet utvecklades. 2 1

17 11 Tabell 3-2 Viktning av målpunkterna i målpunktsberoende kriterier. Målpunkt Vikt Närmsta förskola 3 Närmsta grundskola 3 Närmsta vårdcentral 2 Närmsta dagligvaruhandel 2 Närmsta park och naturområde 2 Närmsta kommunala motionsanläggning 1 Närmsta temalekplats 1 City 3 Närmsta grannskapscentrum/centrumområde 3 Närmsta handelsplats/köpcentrum Presentation av tillgänglighetsindexet Tillgänglighetsindexet, och även resultatet för enskilda kriterier, presenteras i kartor där färgskalan anger bra, medelgod/acceptabel resp. dålig tillgänglighet: Tabell 3-3 Färgskalan anger nivån för tillgängligheten i Malmö. Medelpoäng Nivå för tillgängligheten 5 Bra tillgänglighet 4 3 Medelgod tillgänglighet acceptabel nivå Dålig tillgänglighet Tillgänglighetsindexet presenteras i följande former: Tillgänglighetsindex i karta visar resultatet från sammanvägningen av de poänggivande kriterierna och ger en överblick över tillgängligheten i Malmö. Andel Malmöbor med god/acceptabel/dålig tillgänglighet presenteras som procenttal (även på indexkartan) och är en siffra som är intressant att följa upp över tid. Värderosor visar vilka styrkor respektive svagheter ett område har i jämförelse med Malmö som helhet vad gäller de enskilda kriterierna. Kan även presenteras i form av restider för ett visst färdsätt till de olika målpunkterna. Enskilda kriterier i kartor som ger en bild av resultatet för respektive kriterium i Malmö. Jämförelsekartor som visar andra mått för befolkningen, t.ex. befolkningstäthet, andel barn, andel äldre och andel invånare med körkort eller

18 12 som innehar bil. På så vis kan resultatet från tillgänglighetsindexet (och enskilda kriterier) sättas i ett sammanhang. Till exempel om man studerar tillgängligheten till förskolor är det relevant att relatera till var barn i förskoleåldern bor. I kartorna presenteras tillgänglighetsindexet för samtliga områdena, dvs. även för områden som saknar en befolkning i dagsläget (se resonemang om detta i resultat-kapitlet). 3.3 Definition av kriterier Kriterium 1: Restid till fots till 10 målpunkter Tidigare studier, t ex inom EU-projektet WALCYNG, har visat vilka avstånd som människor väljer att gå. Människor går upptill 1-2 km och sedan avtar benägenheten att gå sträckan till fots. Samtidigt finns det studier som visar att många går längre, särskilt i storstäder. Medianavståndet för personer som går till/från arbetet i Stockholm är 2,5 km, vilket innebär att hälften av dessa gångpendlare går längre än så 9. Avståndet 1-2 km tillämpas dock i flera handböcker, t ex TRAST 10, GCM-handboken 11 och Vägledning för gångplanering (Trafikverket Publikation 2013:057). I tabellen nedan har gånghastigheten 4 km/h använts. Tabell 3-4 Definition av kriterium 1: Restid till fots till 10 målpunkter. Avstånd (m) Restid (min) Poäng Mindre än 250 m - 3,75 min 5 (bra tillgänglighet) m 3,75-7,5 min m 7,5-14,5 min 3 ( acceptabel nivå ) m 15-22,5 min m 22,5-30 min m och längre 30 min och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 2: Restid med cykel till 10 målpunkter Tidigare studier, t ex inom EU-projektet WALCYNG, har visat vilka avstånd som människor väljer att cykla. Människor cyklar upptill 5-6 km och sedan avtar benägenheter att cykla. Det finns dock studier som visar att människor cyklar längre 9 Schantz P, Stigell E, Dang P, Salier-Eriksson J, Rosdahl H (2006). Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en folkrörelse? Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap. 10 TRAST, Trafik för en attraktiv stad. Underlag, utgåva 2. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket och Boverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats: 11 GCM-handbok, Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket. Finns bl a på Trafikverkets webbplats:

19 13 sträckor än så, till exempel vid långpendling på cykel. Avståndet 5-6 km tillämpas i flera handböcker, t ex TRAST och GCM-handboken. I tabellen nedan har cykelhastigheten 16 km/h använts. Tabell 3-5 Definition av kriterium 2: Restid med cykel till 10 målpunkter. Avstånd (m) Restid (min) Poäng Mindre än 1 km - 3,75 min 5 (bra tillgänglighet) 1-2 km 3,75-7,5 min km 7,5-15 min 3 ( acceptabel nivå ) 4-6 km 15-22,5 min km 22,5-33,75 min 1 Mer än 9 km 33,75 min och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 3: Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter Restidskvoten, dvs. kvoten mellan restid för cykel och restid för bil, mäter cykelns relativa attraktivitet gentemot bilen. Resandet avtar generellt med stigande restidskvot. TRAST och andra handböcker anser att 1,5 är en eftersträvansvärd restidskvot. I tabellen nedan har vi satt gränsvärdena något lägre då det handlar om restider till närmsta målpunkt och att valda målpunktstyper generellt finns i eller i nära anslutning till områdena i Malmö, dvs. vi förväntar oss lägre restidskvoter för studerade resrelationer än vad som är brukligt i tillgänglighetsanalyser. Tabell 3-6 Definition av kriterium 3: Restidskvot cykel/bil för resor till 10 målpunkter. Restidskvot (cykel/bil) Upp till och med 1 Poäng 5 (bra tillgänglighet) 1 (mer än 1) - 1,25 4 1,25-1,5 3 ( acceptabel nivå ) 1,5-1,75 2 1, och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 4: Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod Restidskvoten, dvs. kvoten mellan restid för kollektivtrafik och restid för bil, mäter kollektivtrafikens relativa attraktivitet gentemot bilen. Studier visar att om restidskvoten är 1 (dvs. det tar lika lång tid att åka kollektivtrafik som att åka bil) väljer 90 % av resenärerna i Stockholmsregionen att åka kollektivt. Om kvoten däremot är 2 (dvs. det tar dubbelt så lång tid att åka kollektivt) väljer 35 % att åka kollektivt. TRAST och andra handböcker anser att 1,5 är en eftersträvansvärd restidskvot. I tabellen nedan har vi satt gränsvärdena något lägre då det handlar om restider till

20 14 närmsta målpunkt och att valda målpunktstyper generellt finns i eller i nära anslutning till områdena i Malmö, dvs. vi förväntar oss lägre restidskvoter för studerade resrelationer än vad som är brukligt i tillgänglighetsanalyser. För kriterium 4 avses inte resor till samtliga 10 målpunkter eftersom kollektivtrafiken inte är ett rimligt alternativ för flertalet av de studerade resrelationerna. Orimligheten består i att det tar längre tid att resa med kollektivtrafik till en målpunkt än att gå till målpunkten till fots. För de flesta områden visade sig kollektivtrafikalternativet vara rimligt för resor till city och närmsta handelsplats/köpcentrum. Därför har endast dessa målpunkter inkluderats i kriteriet. Det finns även områden där kollektivtrafiken aldrig blir ett rimligt alternativ; där det för resor till samtliga 10 målpunkter alltid går fortare att gå än att åka buss. Detta gäller framförallt områden i city (se Figur 4-7). Dessa områden får inget poängvärde för kriterium 4, dvs. kriterium 4 bidrar varken positivt eller negativt till deras sammanlagda tillgänglighetsindex. Tabell 3-7 Definition av kriterium 4: Restidskvot kollektivtrafik/bil för resor till city, närmsta handelsplats/köpcentrum och närmsta större kollektivtrafiknod. Restidskvot (koll/bil) Upp till och med 1 Poäng 5 (bra tillgänglighet) 1 (mer än 1) - 1,25 4 1,25-1,5 3 ( acceptabel nivå ) 1,5-1,75 2 1, och mer 0 (dålig tillgänglighet) Kriterium 5: Avstånd till närmsta busshållplats (med god turtäthet) Här avses gångavståndet till närmsta busshållplats med god turtäthet (oavsett om hållplatsen trafikeras av stadsbuss- eller regionsbusstrafik). God turtäthet definieras utifrån två synsätt: dels att hållplatserna trafikeras under större delen av dygnet och veckan så att man även kan resa på kvällar och helger (dvs. kollektivtrafikens öppettid) och dels att hållplatserna trafikeras ofta i högtrafik så att kollektivtrafiken blir ett konkurrenskraftigt alternativ till att resa med bil. De hållplatser som inkluderas uppfyller följande två krav: minst 30-minutertrafik vardagar kl , lördagar kl och söndagar kl (motsvarar Skånetrafikens definition av god turtäthet) minst 10-minuterstrafik kl och kl på vardagar (innebär en skärpt version av Skånetrafikens definition i högtrafik på vardagar för att vara tillämplig i en storstad som Malmö) Gångavståndet till busshållplats bör vara omkring 400 m enligt vedertagna råd och rekommendationer (t ex TRAST). Alltför tät placering av busshållplatserna innebär att busstrafikens medelhastighet minskar kraftigt, vilket påverkar restiden och därmed kollektivtrafikens attraktivitet negativt.

NORMATIVT INDEX FÖR HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET I MALMÖ. Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB

NORMATIVT INDEX FÖR HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET I MALMÖ. Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB NORMATIVT INDEX FÖR HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET I MALMÖ Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Andel Malmöbor som bor i områden med en viss tillgänglighetsnivå: 59 % av Malmöborna har acceptabel tillgänglighet

Läs mer

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET? TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är

Läs mer

God tillgänglighet till målpunkter i tätort

God tillgänglighet till målpunkter i tätort God tillgänglighet till målpunkter i tätort En förutsättning för en attraktiv och hållbar stad Metodbeskrivning Bilvägnät Fågelvägsavstånd till basservice Medel Inom 300m Mellan 300m och 600m Mellan 600m

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Tillgänglighetsindikatorer

Tillgänglighetsindikatorer Tillgänglighetsindikatorer Annex 5 till tillgänglighetsrevision stegvis guide för revisorn November 2012 Project Coordinator: Michaela Kargl Austrian Mobility Research kargl@fgm.at +43 316 810451-15 Author

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland

Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Synpunkter på Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland Först av allt Tack för själva möjligheten att få ge synpunkter på denna plan. Den har varit både intressant och givande att läsa och den

Läs mer

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik

Att hantera inducerad efterfrågan på trafik TRAFFIC AB RAPPORT 2009:8 VERSION 1.0 Att hantera inducerad efterfrågan på trafik Dokumentinformation Titel: Serie nr: Projektnr: Att hantera inducerad efterfrågan på trafik 2009:8 8126 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil. Alexander Iwanowski 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Tidsjämförelse mellan buss-bil och cykel-bil Alexander Iwanowski 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Alexander

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden ORDFÖRANDEBESLUT Datum 2012-07-09 Dnr 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Svar till Malmö Stad med anledning av motion om att förbättra kollektivtrafiken i Limhamn Bunkeflo Ordförandens

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Fast förbindelse Fårö

Fast förbindelse Fårö Fast förbindelse Fårö Region Gotland, Gotlands län PM Tillgänglighetsanalys, 2014-12-15 Projektnummer: 107323 Dokumenttitel: Fast förbindelse Fårö Skapat av: Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2014-12-15

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland

Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Analys av tillgänglighet i Västra Götaland Erik Elldér Centrum för Regional Analys (CRA) Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet Upplägg I. Introduktion/bakgrund

Läs mer

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér

Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Bebyggelsestrukturens betydelse för människors vardagsresande Erik Elldér Avdelningen för Kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Presentation 15 maj 2014 Det urbana stationssamhället

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne Elna Henriksson Sekreterare 044-309-30-60 elna.henriksson@skane.se Datum 2008-05-07 1 (5) Sammanställning av beredningens dialog kring framtidens kollektivtrafik

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: 2131027000. 2013-10-30 Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic.

RAPPORT CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER UPPDRAG: 2131027000. 2013-10-30 Sweco Infrastructure. Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic. UPPDRAG: 2131027000 CYKEL I ÖVERSIKTSPLANER Sweco Infrastructure Louise Bergström Krister Isaksson Björn Jerbic repo001.docx 2012-03-2914 Sweco 1 (18) repo001.docx 2012-03-2914 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Trafikutredning Lilljansberget

Trafikutredning Lilljansberget Rapport: 2015:79 / Version:0.9 Trafikutredning Lilljansberget Umeå Dokumentinformation Titel: Trafikutredning Lilljansberget, Umeå Serie nr: 2015:79 Projektnr: 15151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Vad tycker ni är bra med Lomma i dag? Hur vill ni att Lomma ska se ut när ni är vuxna? Lugnt och tryggt

Vad tycker ni är bra med Lomma i dag? Hur vill ni att Lomma ska se ut när ni är vuxna? Lugnt och tryggt Lugnt och tryggt Vad tycker ni är bra med Lomma i dag? Hur vill ni att Lomma ska se ut när ni är vuxna? WORKSHOP Elevråden i Lomma kommun 2009-04-15 Naturen och omgivningarna Trafik och kommunikationer

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23

EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23 EDA KOMMUN RESEPOLICY 2008-10-23 Innehållsförteckning 1.0 Inledning... 3 2.0 Allmänt om tjänsteresor... 3 3.0 Kriterier för val av färdmedel... 3 3.1 Tåg... 4 3.2 Flyg... 4 3.3 Buss... 4 3.4 Bil... 4 3.5

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort

Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Slutrapport Publikation 2010:072 14 Fågelvägsavstånd till basservice Medelvärde Ett samarbete med: Titel: Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort Publikationsnummer:

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-21 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Lokalbussar som cirkulerar i Nykvarn KS/2014:373 Medborgarförslag: Förvaltningens

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kollektivtrafik Långskatan. Mathias Keisu Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. Kollektivtrafik Långskatan. Mathias Keisu Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE Mathias Keisu 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Mathias Keisu Förord Det här jobbet är mitt examensarbete

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/

Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer: GK-2007/ 1 -ansluten till Villaägarnas Riksförbund och med mer än 1 200 medlemmar i Stuvsta/Snättringe www.stuvstagard.se Remissyttrande: TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Vägen mot ett hållbart samhälle Diarienummer:

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Planera för hållbarhet då minskar oljeberoendet. För 50 år sedan hittades 30 miljarder fat olja årligen och världen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport

Läs mer