Nobelmötet 2015 för länsstyrelsernas miljömålssamordnare

Transkript

1 Dokumentation Nobelmötet 2015 för länsstyrelsernas miljömålssamordnare 2015 års Nobelmöte hölls torsdagen den 10 december fredagen den 11 december på Hasselbacken, vid Skansen på Djurgården i Stockholm. Vid mötet presenterades och diskuterades aktuella frågor för det regionala miljömålsarbetet och vår samverkan. Utöver alla länsstyrelser medverkade flera inbjudna gäster. Samtliga länsstyrelser medverkade, totalt ett 40-tal personer, se deltagarlista i bilaga 3. Moderatorer var RUS arbetsgrupps Anna-Lena Lövkvist- Andersen. Anteckningar skedde av flera personer i RUS arbetsgrupp och arrangör var som vanligt RUS arbetsgrupp. Utvärderring av mötet följer i bilaga 2. Dag 1 Torsdag 10 december Välkomna, presentationsrunda RUS verksamhetsledare Magnus Eriksson hälsade välkommen och sa bl.a. Att verka för miljömålen och ett hållbart samhälle innebär att bejaka det komplexa, men också KISS (keep it short/simple stupid). En presentationsrunda hölls där alla fick ange sina förväntningar på mötet. Några av de saker som framfördes: Ekosystemprojektet Grön infrastruktur Ha kul Input Inspiration KISS Kontakt med länsstyrelsernas miljömålssamordnare Länstransportplanering Miljömålsrådets arbete Nya tankar Sova gott Träffa kollegor Uppdatering om vad RUS gör Uppdatering om vad som har hänt och vad som pågår Utbyte av idéer tankar kunskaper Vad innebär FU15 för regional nivå? Vad ska prioriteras? 1

2 10.20 Fördjupad utvärdering 2015 och Miljömålsrådet vad händer nu och hur berör det oss? Ann Wahlström från Naturvårdsverket presenterade, se hennes PPT. Magnus Eriksson kompletterade utifrån länsstyrelserna/rus: Fördjupad utvärdering PM/vägledning från RUS för länsstyrelsernas användning av förslag i FU 2015 Regionala seminarier: Gbg 27/1, Malmö 3/2, Stockholm 9/3, Umeå 16/3 Miljömålsdagarna april Underlag till Miljömålsrådets åtgärdslistor Länsstyrelsernas arbete i Miljömålsrådet Lena Sommestad länsstyrelsernas representant Beredning som stödjer Lena (G6 + RUS) formerna för beredningen ska nu ses över Länsstyrelsernas förslag 30 nov. till MMR gemensamma åtgärdslista (fastställs senast 1 mars) Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram Giftfri vardag på regional nivå ett arbete för hållbar konsumtion Genomförande av handlingsplaner för grön infrastruktur Hållbar stadsutveckling förbättrad tillämpning av regelverket för fysisk planering Hållbara transporter Länsstyrelsernas egen lista under utarbetande Indelad efter verksamheter (samma som 21 oktober)? Länsstyrelsegemensamma insatser (metodutveckling, vägledningsarbete, även genomförande)? Såväl egeninitierat som uppdrag? Också beakta myndighetsförslagen i FU 2015 och prioritera efter dessa? Inför 2017 års åtgärdslistor större möjlighet att låta MMR arbete påverka länsstyrelsernas arbete/prioriteringar. En frågstund följde Ökat fokus på miljöinformationsförsörjning och åtgärdsuppföljning Arkitektur för miljösverige, strategi för miljödatahantering, MIT, förvaltningsobjektet vatten & miljömål vad händer nu, hur hänger allt ihop, hur berör det oss? Johan Westman från Naturvårdsverket presenterade, se hans PPT. Samverkansprogram för informationsförsörjning, IED. Åsa Söderberg från Naturvårdsverket presenterade, se hennes PPT. Läget med Åtgärdswebb för miljömålen. Magnus Eriksson kompletterade utifrån länsstyrelserna och RUS och gav också en aktuell lägesrapport för arbetet med Åtgärdswebb för miljömålen, där nu en lösningsspecifikation var under färdigställande Lunch 2

3 13.00 Vad gör nationella näringslivssamordnaren? Hur kan länsstyrelserna samarbeta mer med näringslivet? Vad kan RUS göra? Annika Helker Lundström, nationell miljömålssamordnare för näringslivet, höll ett föredrag. Hon sa bland annat (ej ordagrant återgivet): Näringslivet integrerar inte miljömålen i sitt arbete och jobbar inte med helhetsbilden för en ekologiskt hållbar utveckling. Företagen jobbar i huvudsak med insatser kring klimat och energi samt kemikalier. Genom att jobba i termer av miljömålen och koppla sitt arbete till miljömålen skulle företagen få större insikt i vad som kommer att komma i miljöpolitiken och dialogen med politiker och näringsliv skulle kunna bli bättre. Men det finns ett stort intresse och positiv inställning till att jobba med miljömålen. Till exempel genom att lägga in miljömålen som intressent för sin verksamhet. Annika kommer att titta på hur företagen kan jobba med detta på lämpligt sätt. Hon analyserar nu ett antal företag. Näringslivet anser att de kommer in för sent, dvs. när förslagen är färdiga. Företagens önskan om miljömålen: Lätt uppföljningsbara Nåbara Tidssatta Annika ser att det behövs konkreta mål för företagen med koppling till miljömålen. Hur kan länsstyrelserna arbeta? Samverka mer med näringslivet. Samverkan frikopplad från tillståndsprocesser. Förbättra därigenom också företags syn på myndigheter. Samverkan är mål 17 i FN:s hållbarhetsmål. Företag behöver hjälp med att öka sin kompetens. Miljöarbetet har sjunkit i småföretagen sedan Småföretagen utgör 99 procent av de privata företagen. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen. Företagen ska titta på miljömålen, koppla sitt arbete till miljömålen och kommunicera detta. Samma gäller för länsstyrelserna. Nämn miljömålen i näringslivskontakter. Bjud in företagen till frukostmöten/korta möten, med tema 2-3 miljömål och diskutera hur företagen kan jobba med detta. Företagen tycker om att träffa andra företag och diskutera/utbyta erfarenheter. Mycket i FU15 handlar om framtidens företagande. Istället för möten om miljömålen kan man anordna temamöten kring t.ex. cirkulär ekonomi. Vad innebär det för företagen? Ett annat bra tema vore Ekosystemtjänster. Företagen anser att miljömålen är för diffusa: Försöka förenkla vad målen innebär. Ex visa på några konkreta åtgärder och visa på vilka mål det bidrar att uppnå. 3

4 Företag är beredda att gå längre än vad lagar och föreskrifter anger om det kan gagna deras affärer. En del företag har insett detta, men många anser fortfarande att miljöhänsyn bara kostar. Samtidigt som de kräver att de har helhetsbilden och vet vilka krav som kommer att komma. Magnus Eriksson berättade också vad RUS hittills gjort inom området Vad händer inom hållbara transporter och transportplanering? Vad kan länsstyrelserna och RUS göra mer? Karin Svensson Smith, ordf. Riksdagens Trafikutskott, gav en föresläsning, se hennes PPT. Hon sa bland annat (ej ordagrant återgivet): Miljömålen står sig över tid. I miljömålskommittén (SOU 2000:52) där Karin var med pekades klimat och transporter ut som viktigast. Länsstyrelserna kan säkert bidra med att fylla ordet fossiloberoende. Nu inledda planeringsprocess för transportplaneringen följer i för hög grad samma procedur som tidigare. För stort fokus på en förlegad modell. Prioritering av kollektivtrafik och tåg bra. För att ersätta både bil och flyg. Krav på tyngre lastbilar ställer kräver satsningar på vägar. Är det bra? Trafikutskottet ordnade 2 december ett seminarium, se dokumentation. Karin gav flera internationella utblickar, bl.a. om järnväg i japan. Hur få vi fart på miljömålsarbetet igen: Koppla miljömål med klimatanpassning. Karin gav exempel där klimatanpassningsåtgärder också leder till miljömål och hållbarare transporter. Klimatanpassningsåtgärder är något kommuner kommer att behöva prioritera. Birgit Nielsen berättade också vad RUS hittills gjort inom området transporter Fika RUS övriga prioriterade åtgärdsområden lägesrapporer Ekosystemprojektet. Projektledare Ulf Sandström, Länsstyrelsen Örebro, presenterade projektet, se hans PPT. Välja och vraka! Vägledning och goda exempel inom kulturmiljöarbetet. Denna punkt utgick då RUS kulturmiljöansvariga fått förhinder. Särskilda lync-möten skulle dock ordnas. Mycket korta rapporter gavs om RUS övriga prioriterade åtgärdsområden som ännu inte tagits upp på mötet: Samhällsplanering ÖP-resan (med Forum, Boverket) Konsumtion förstudie 2015 om Länsstyrelsernas roll och uppdrag, FN 10 YFP Hälsofrämjande processer som drivkraft för miljömål och hållbar utveckling vägledning klar vintern 2016 (samrådsmöte 18 nov) Stöd till kommuner Guide till lokalt arbete med miljömål ht

5 Samhällsekonomisk analys. Stefan Jendteg, Länsstyrelsen Skåne, gav också en lägesrapport om RUS samhällsekonomiska arbete. Under hösten och vintern besöker han 12 länsstyrelser och håller samhällsekonomiska seminarier. Uppsökande verksamhet som fallit väl ut Gruppdiskussiner om fortsatt gemensamt arbete samt implementering av framtagna vägledningar. Deltagarna besökte tre teman/stationer av totalt sju. Frågor och underlag för respektive var utskickade i förväg. Därefter summerades diskussionerna. Se bilaga 1 för vad som kom fram i diskussionerna. Teman/stationer: FU 2015 kommunikation och åtgärder Utvecklad åtgärdsuppföljning Samarbete med näringslivet Hållbara transporter Ekosystemprojektet Konsumtion, giftfri vardag Hälsofrämjande Slut och därefter glöggmingel och gemensam middag Dag 2 Fredag 11 december 8.30 Aktuellt från Miljö- och energidepartementet om miljömålssystemet information och frågestund, Petter Dahlin från Miljömålsenheten på Miljö- och energidepartementet presenterade aktualiteter och därefter följde frågestund. Det som Petter sa (ej ordagrant återgivet): Regleringsbrevsuppdrag 51 kvarstår 2016, även om det inte återupprepas i regleringsbrevet. Regeringen har förväntan på att få veta mer genom denna rapportering. Regeringen vill ha mer åtgärdsfokus, även fast uppföljning är fortsatt viktigt. Drivkrafter och lösningar finns på samma ställe. Det nya Miljömålsrådets uppgifter är andra än det gamla, fokus på åtgärder och lära av varandra blir också en effekt. Miljömålsberedningen har fokus på klimatpolitiskt ramverk. Näringslivets miljömålssamordnare Annika Helker Lundström. Ta gärna kontakt med henne. Arbete sker också internt på regeringskansliet för integrera miljömålen mer. Miljöledning behövs och ett omtag här. Allt miljöarbete bidrar till miljömålen. Viktigt att i åtgärdsarbetet koppla till och referera till miljömålen. Och inte bara göra den kopplingen i uppföljningen. Länsstyrelserna är mycket berörda av miljömålssystemet. Låt era åtgärdsprogram för miljömålen bli en utgångspunkt för regionala åtgärdsarbetet. 5

6 Fördjupad utvärdering 2015 tar vi om hand nu. Länsstyrelserna och RUS har gjort viktiga bidrag. Seminariet 22 oktober då utvärderingen överlämnades finns på webben. Initiativet till regionala konferenser av länsstyrelserna, SKL och Naturvårdsverket bra. FN:s hållbarhetsmål (SDG) och Agenda 2030 blir viktigt och något regeringen återkommer om inom kort. Kommer att kopplas till miljömålssystemet. Genom att vi har miljömålssystemet ligger Sverige bra till för att implementera SDG. Årlig Uppföljning är viktigt underlag för regeringens budgetproposition, budgetområdet 22 för miljö. Riksdagen brukar lyfta fram område 22 som ett område med bra struktur därför att dt kopplar bra till målen. Länsstyrelsernas underlag till Årlig Uppföljning är viktigt. Läs gärna budgetpropositionen! Nya politiska satsningar och initiativ är: fossilfritt Sverige, klimatklivet och stadsmiljöavtal. Frågorna sa (ej ordagrant återgivet): Fråga: Miljöskadliga subventioner. Svar: Aktuell fråga som regeringen återkommer om. Fråga: Vilken är regeringens informationsstrategi för att förbereda beslut som måste tas för att klara miljömålen. Svar: Många beslut tas, men inte lätt att alltid nå ut i mediebruset. Ex. skrev miljö- och näringsministrarna brev till statliga företag och uppmanade dem att vara förebilder i åtgärdsarbetet för miljömålen. Fråga: Miljöövervakningen behöver mer resurser och klimatklivet är kraftigt översökt. Svar: Miljöövervakning är viktigt, men där det saknas mest handling är i åtgärdsledet. Positivt med intresset för klimatklivet. Fråga: Vad händer med miljömålen efter 2020? Svar: 2020 är myndigheterna som tillämpar som år, men med regeringens goda minne. Men hur vi än hanterar detta behöver mål finnas kvar efter Inte klart hur det ska se ut efter Fråga: 9.10 Miljömål.se information om pågående arbete med effektkartläggning och stöd för arbete inom miljömålssystemet. Annemay Ek, Ulrika Domellöf-Mattsson och Malou Järgården från Naturvårdsverket presenterade aktuellt projekt att se över Miljömål.se och dess arbetswebb, se deras PPT. Därefter följde kortare grupparbete kring stöd för arbete inom miljömålssystemet. Naturvårdsverket samlade in anteckningar från grupperna Fika Regleringsbrevsuppdrag 51 verksamhetsintegrering och åtgärdsprogram för miljömålen Magnus Eriksson berättade om det tvärsektoriella länsstyrelsemötet om miljömålen 21 oktober. Utkast till dokumentation var utskickat. Han sa att denna snart skulle spridas och att förhoppningen är att mötet 21 oktober ska resultera i mer samtal i de länsstyrelsegemensamma nätverken och på respektive länsstyrelse. Vidare ge underlag till Miljömålsrådet och länsstyrelsernas åtgärdslista. Han nämnde att RUS tagit fram en vägledning för Länsstyrelsernas återrapportering av regleringsbrevsuppdrag 51 och att han hoppades den skulle bli till nytta. 6

7 Han gav en lägesrapport för RUS olika projekt kring metodutveckling för åtgärdsprogram/åtgärder. Han sa att mycket nu är under färdigställande och att 2016 mer behöver ha fokus på implementering och förvaltning av dessa verksamhetsstöd. Projekten avser: 1. Generell vägledning Åtgärdsprogram 2. Goda exempel på webben 3. Vägledning samhällsekonomisk analys 4. Vägledning miljömålsprocessen 5. Vägledning miljömålskommunikation 6. Vägledning utvärdering (verktygslådan) med LEKS 7. Vägledning hur finansiera åtgärdsarbetet 8. IT-system för åtgärdsuppföljning med åtgärdsbank 9. Åtgärdsarbetet gentemot sektorer och uppdrag 10. Utvecklad åtgärdsuppföljning (samarbete bl.a. IED och vattenförvaltning) I förväg hade alla länsstyrelser ombetts att vid Nobelmötet besvara frågan: 1. Vad är statusen på ert åtgärdsprogram för miljömålen 2. De länsstyrelser som påbörjat planerar en revidering av sina åtgärdsprogram berättar helt kort om upplägget. Här följer vad som framkom vid genomgången: Länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram för miljömålen Ja Blekinge har ett program som gäller fram till Revidering påbörjas under Programmets omfattning med mera är inte helt klart. Dalarna har ett åtgärdsprogram för perioden Det är det tredje åtgärdsprogrammet. Det första fastställdes Nuvarande program har ett annat upplägg än tidigare och är indelat efter 10 samhällssektorer (avfall, besöksnäring, transporter, energi, m.fl.) och 11 sektorsövergripande områden kopplade till uppdrag. Revidering ska ske under och kommer att kopplas till andra pågående åtgärdsprogram. En första uppföljning av nuvarande program pågår genom dialogmöten med sektorerna och i samband med detta förs diskussoiner om framtida det åtgärdsprogrammet. Gävleborg har ett åtgärdsprogram för åren Det är integrerat med handlingsplan för klimatanpassning. Hallands nuvarande åtgärdsprogram gäller sedan Revidering kommer att ske under Nuvarande program är inte heltäckande för alla målen. Inte heller det kommande. Fokus ligger på giftfri miljö, konsumtion och energi och klimat eftersom länet ska revidera sin energi- och klimatstrategi. Jämtland har ett åtgärdsprogram för perioden Process påbörjad för reviderat program Konferens februari Ambition: Jämtland bäst i landet på att uppnå miljömålen! Jönköping är nu inne på den tredje generationens åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen är indelade i fyra olika teman och uppdateras enligt en fastställd tidplan. I december år 2015 beslutades Hälsans åtgärdsprogram som gäller under åren , det omfattar åtgärder för att bidra till att nå Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Under år 2016 ska åtgärdsprogrammet för Vattnets bästa skickas ut på remiss och det ska 7

8 beslutas i december Vattnets miljömål ska gälla under åren och omfattar miljömålen Bara naturlig försurning, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. Fram tills det nya programmet är klart gäller det nuvarande åtgärdsprogrammet för Vattnets bästa. Under år 2016 ska arbetet med att revidera Djurens och växternas åtgärdsprogram påbörjas. Detta arbete ska samordnas med Länsstyrelsens uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för Grön infrastruktur. Djurens och växternas åtgärdsprogram omfattar miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande skogar och ett rikt växt och djurliv. Fram tills det nya åtgärdsprogrammet är färdigt så gäller det nuvarande åtgärdsprogrammet för Djurens och växternas miljömål. Länsstyrelsen har även tagit fram ett åtgärdsprogram för Minskad klimatpåverkan och ett för Anpassning till ett förändrat klimat Kalmar har sedan oktober ett åtgärdsprogram ( ) och arbetar för att integrera åtgärderna i VP och periodisera dem över åren fram till Under 2016 fortsätter arbetet med att få åtaganden på åtgärderna. Kronoberg inledde arbetet genom att fatta beslut om regionala mål som en konkretisering av preciseringarna. 45 regionala mål beslutades i mars Länets åtgärdsprogram för miljömålsarbetet innehåller fyra temaområden: Hälsa i miljöarbetet, Det hållbara landskapet och Klimat och energi, vilka beslutades av Länsstyrelsen den 6 mars Det fjärde temat, Hållbar konsumtion, beslutades den 17 november Norrbotten har ett program för perioden Revidering påbörjas Skåne har ett program för perioden Just nu pågår slutprocess med revidering av nuvarande program för perioden Det nya programförslaget skickas ut på remiss 15 december-15 mars. Beslut fattas i april Man har behållit strukturen kring de 5 utmaningarna. Stockholm har ett åtgärdsprogram, men det täcker inte alla miljökvalitetsmål. Prioriteradeområden: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv. Ingen revidering planerad. Man håller på att utveckla sin samverkansplattform till ett samhällsbyggnadsråd. Södermanland nuvarande åtgärdsprogram blev klart våren Det gäller till Västerbotten har ett åtgärdsprogram som utgår Arbete med revidering ska ske under Plan för hur det ska ske är inte helt klar. Men man kommer bland annat att genomföra en kommunturné. Klimat och energihandlingsplanen kommer också att revideras. Östergötland har ett program för perioden Revidering ska ske under Nej, men arbete pågår Uppsala har inget program. Program kommer att tas fram 2016 (klart dec. 2016). Värmland har inget åtgärdsprogram, men under 2015 har förslag till åtgärder tagits fram och skickas på remiss under början av Beslut våren Åtgärdsprogrammet är sammanlänkat med interna miljöledningsarbetet. Upplägget är målvis. Västernorrland: Regionala miljömål för Västernorrland beslutades Länet har inget åtgärdsprogram, men arbete pågår. En handlingsplan för miljömålen kommer att beslutas i partnerskap under 2016 (november). Västmanland håller på att ta fram ett första åtgärdsprogram, som beräknas bli klart under Det är upplagt efter temaområden, bland annat grön infrastruktur, vattenstrategi, klimat, med syfte att förenkla arbetet inom dessa områden. Västra Götaland: I september 2015 beslutades 51 regionala tilläggsmål som sätter fokus på viktiga regionala områden för att komplettera de nationella målen. Delvis har man utgått från 8

9 gamla delmål och preciseringar. Uppföljning av målen kommer att ske med olika tidsintervall beroende på underlag. Länsstyrelsen har tagit fram målbild för ett regionalt åtgärdsprogram som börjat förankras, bland annat på regionala miljömålsdagen i december. Förslaget innebär att utgå från och integrera befintliga åtgärdprogram i olika teman, och bygga vidare med åtgärder som behöver göras regionalt. För genomförandet av ett åtgärdsprogram behövs resurser. Man har lagt mycket tid på att arbeta för en ökad budget för miljömålsarbetet. Om förslaget går igenom så kan ett åtgärdsprogram kan tas fram under 2016 som ska gälla Örebros åtgärdsprogram för perioden är ute på remiss till 22 feb Beslut väntas i mars Programmet omfattar 6 fokusområden: klimat, giftfri vardag, vatten, god bebyggd miljö, biologisk mångfald och hållbar resursanvändning. Programmet har koppling till befintliga åtgärdsprogram, styrdokument och policydokument inom fokusområdena. Detta ska ge stöd åt kommuner som saknar sådana dokument. Nej Gotland har inget åtgärdsprogram i form av ett fastställt dokument, men arbetar åtgärdsinriktat gentemot näringslivet med syfte att uppmuntra och underlätta för företagen i sitt miljöarbete Gruppdiskussioner följde därefter utifrån frågorna: a) Hur använder vi och arbetar vidare med resultatet av det som kom fram vid det tvärsektoriella miljömålsmötet 21 oktober i RUS och i de olika länsstyrelserna? b) Annat av intresse i resp. länsstyrelse utifrån uppdrag 51 och stundande redovisning. Grupp 1 Eva Mikaelsson Den länsstyrelseegna åtgärdslistan till Miljömålsrådet: I praktiken jobbar vi redan med det som står där. Listan är lite jobbigare för andra myndigheter än för länsstyrelserna som redan idag jobbar med så mycket av den. Åtgärdslistan kan hjälpa till att prioritera i revideringen av åtgärdsprogrammen på länsstyrelserna. Man kan argumentera med den i handen. Listan är som en checklista och vi jobbar inom många fler områden. Syftet med listan måste förtydligas. Listan är ett sätt att prioritera. Klargör listans betydelse och syfte. Koppla den till åtgärdswebben. Kommer den att bli som Miljöbarometern. Svårt att se när den är klar och går att använda. Prioriterade områden: Det finns områden där vi är en deltagande part. Det blir många listor och svårt att hantera för oss. Gör klart med verksamhetsstöden först. Och jobba med att implementera dem. Det är inte brist med infrastruktur. Få in detta med klimatsäkring, samhällsstruktur i GI. Vi behöver tydliga uppdrag för att kunna jobba med listorna på regional nivå. Vår roll behöver förtydligas ex för Hållbara transporter. Ex klimatklivet - tydligt uppdrag med resurser och då händer det något. Annars blir det väldigt individberoende utifrån intresse. Viktigt att synliggöra kopplingarna mellan ex överskridande av MKN luft och möjligheterna att förtäta i städerna. Lagstiftningen gäller. 9

10 Bra att det står i regeringsförklaringen om miljömålen. Bra att regeringskansliet jobbar med att integrera eller få fler områden att integrera miljömålen. Grupp 2 Ulf Sandström Följande framkom: RUS kan ta fram goda exempel på hur man kan arbeta med miljömålsuppdraget vi kan lära av varandra. Exempelvis kommer Västra Götaland att ha ett möte i början av nästa år om arbetet med uppföljning av åtgärdsprogrammet vilket kommer att ge erfarenheter att dela med sig av till andra länsstyrelser. Hur sprida kunskap diskuterades. Kan göras på två sätt, dels möten med diskussioner för att skapa förståelse och dels via text/dokument etc. Vi bör inte producera så mycket dokument utan istället via olika typer av möten ta del av hur andra myndigheter arbetar. Ett bra exempel framfördes: Jordbruksverket har lyckats mycket bra i att integrera alla sina olika uppdrag i verksamheten plus att de har en bra årsredovisning. Viktigt att målgruppen identifieras när vi utvecklar eller startar nya projekt. Hur integrera miljömålen i det egna arbetet/verksamheten är viktigt men hur göra det? RUS roll bör vara mer fysisk, t ex besöka länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Grupp 3 Magnus Eriksson Följande framkom: Dokumentationen från 21 oktober borde kommit ut snabbare. Snabbare återkoppling. Viktigt att få med miljömålen i de länsstyrelsegemensamma nätverken. RUS kan be att få besöka nätverken. Kanske nytt tvärsektoriellt möte igen? Årligt återkommande? Viktigt sammanlänka miljömål och miljöledning. Fortsätt följ upp 21 oktober under våren, kanske vid miljömålsdagarna. Gör klart RUS verksamhetsstöd. Kommunicera dessa. Ha lync-möten för att förmedla kunskap. Med RUS kan också besöka länsstyrelser mer. Studera det som kommer fram i ÅR av uppdrag 51. Sammanfatta vilka som kommit längre Lunch RUS verksamhetsplan 2016 och länsstyrelsegemensamma aktiviteter Bo Hultgren från Skogstyrelsen och RUS styrgrupp gav en reflektion från Skogstyrelsen, se hans PPT. Utkast till verksamhetsplan för RUS 2016, dvs. VP 2015 med kommentarer för 2016, var utskickat innan mötet. Magnus Eriksson presenterade förslaget. 10

11 Viktigare punkter: Insatser uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning: Medverka i olika löpande och utvecklingsinsatser. Målmanualer och indikatoröversyn fortsätter och det behöver landa bra. Diskutera utveckling av Årlig uppföljning. Medverkan i MIT och objektet Vatten och Miljömål. Utvecklad åtgärdsuppföljning & Miljöinformationsförsörjning (inkl. IED) Insatser stöd i åtgärdsarbetet för att nå miljömålen: Metodutveckling åtgärdsprogram och åtgärder: Avsluta sprida och kommunicera. Konstruera och sjösätta Åtgärdswebb för miljömålen hög prioritet. Miljömålsintegrering viktigare sakområden: Fortsätta, sprida. Ny prio. regional tillväxt/näringsliv? Giftfri vardag? Stöd i arbetet med Miljömålsrådet. Kommunicera FU 2015 förslag. Insatser RUS organisation & kommunikation/förankring med andra: Förvaltning, spridning av det som producerats i RUS de senaste åren. Genomföra regionala konferenser och miljömålsdagar och Nobelmöte. Fortsätta kurser i miljökommunikation och processledning. Magnus nämnde också tanken att tillsätta arbetsgrupper kring olika områden i det löpande arbetet. Gruppdiskussioner följde som därefter summerades. Diskussionsfrågor: Synpunkter på RUS och länsstyrelsegemensam verksamhet 2016 avseende: a) Miljömålsuppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning b) Stöd i åtgärdsarbetet c) Kommunikation och organistoriska frågor För a-c) Ta också med hur implementerar och kommunicerar vi hittills framtagna gemensamma vägledningar m.m. på länsstyrelserna? Grupp 1 Emilie Vejlens RB 51 - Önskemål om ett uppföljande möte efter 21 oktober. Gärna första halvan av året eller att det tas upp vid miljömålsdagarna för länsstyrelserna. Syfte att utbyta erfarenheter goda exempel. Därför gärna tidigt på året även om ett höstmöte kan vara bra för att diskutera fortsättningen. 11

12 RB 51 - Förslag att RUS hjälper länen genom att sammanställa vilka som fått bra betyg på RB 51 i ÅR för 2015 från departementet och återkoppla till övriga vad dessa län gjort. RB 51 - Under år 2016 ta fram en strategi för hur man kan arbeta med integrering av miljömålen, liknande den som finns för jämställdhet. Se till att få in det i miljöledningssystemet för alla länsstyrelser. RB 51 - I år har det mycket handlat om att återrapportera vad vi redan gör. På många län har man inventerat andra enheters arbete. Fortsättningen kan vara att vid framtagande av/revidering av åtgärdsprogram tydligt integrera i stort alla enheter inom länsstyrelserna. Genom att visa kopplingen mellan aktiviteter och miljömålen i aktivitetsplaner blir andra enheter medvetna om att de arbetar med miljömålen. Rb uppdraget har varit positivt och fått fart på andra delar av länsstyrelserna. Ibland kan det vara en utmaning att få folk att förstå att de redan arbetar med miljömålen. Miljömålsrådets åtgärdslista behov av någon form av fokusgrupp som tar fram förslag/underlag på hur vi arbetar med den under det kommande året efter beslut i mars Hur ska processen se ut vid framtagande av ny/uppdaterad åtgärdslista? RUS bör vara med för att kanalisera förankringsprocessen med alla länsstyrelser i god tid. Stöd från RUS gällande åtgärdsprogram Det räcker om vägledningen är länk till olika läns åtgärdsprogram så man kan se vad de gjort + den processkartläggning som Gotlands akademin tar fram om hur man kan ta fram och förankar åtgärdsprogram. Länen ser gärna uppsökande seminarier med samma koncept för alla län när det gäller Ekosystemtjänster, Giftfri vardag (upphandling mm), Kulturmiljö Åtgärdsweb länen vill ha en färdig åtgärdsweb. Alla län inte lika säkra på nyttan med den. Behov av att se mer på beteende och livsstilsändringar inom konsumtion Hållbara livsstilar. Kan RUS göra något kopplat till utbildning/skola? Hur kan länen ordna arenor för denna typ av diskussion där vi får med även skola? Det skulle underlätta om det fanns en miljömålsapp till smartphones när man är ute o presenterar för företag och skolor. Skicka vidare till Anne-may att vi vill se miljömålsportalen som app. Samhällsekonomisk kompetens höra med vattenmyndigheterna vad de har! T.ex. Västra Götaland. Om något ska prioriteras lägre av RUS kan det vara Ekosystemtjänster och Grön infrastruktur eftersom det där finns andra kanaler inom lst som fått uppdragen och kan hålla samman dem. Samtidigt viktigt att få in helhetssyn Vi bör heller prioritera upp samarbetet med social hållbarhet. Hur sprida det inom RUSprojekt? Vi har nu integration av nyanlända framför oss. I Skåne diskuterar man att översätta miljömålsmaterial till andra språk. Vi bör mer utnyttja våra kollegor inom MR och använda samma metoder som de gör. Med FNs hållbarhetsmål bör det gå lättare ett pilotprojekt?! 12

13 Länen var positiva till arbetsgrupper för RUS fokusområden när de går in i förvaltningsskedet. Grupp 2 Eva Mikaelsson Åtgärdswebben kommer att svälja mycket resurser. NV behöver vara med och RUS får i uppdrag att lösa frågan om samfinansiering. Hur kopplar NVs arbete med Miljömål.se mot åtgärdsprogrammet? Hur kopplar VISS mot åtgärdswebb Lite farhågor: Våra ÅGP kanske inte passar i webben och Hur får man till tillräckligt bra åtgärder så att de går att följa upp? Vi längtar efter åtgärdswebben och att kommuner ska in och följa upp? Våra ÅGP är olika. Koncentrera webben till att bara handla om åtgärdsuppföljmingen. Kolla om alla län vill vara med på åtgärdswebben. Vi har svårt att få till sammanställning av uppföljningen, förhoppningsvis underlättas uppföljningsarbetet med hjälp av åtgärdswebben och det som också skulle underlätta är om vi bara behövde följa upp miljömålen vart annat år och vart annat satsa på åtgärdsuppföljningen. Vi vill vara med i arbetsgrupper; - hållbar konsumtion - hållbar hälsa - åka på turné med Johan H - vi vill ha stöd i åtgärdsarbetet - grupp om Hållbar upphandling - miljöledning borde arbetas med gemensamt - gemensam resepolicy, ha samma upphandlingspolicy borde vara beslut från LR - grupp om detta. Lång VP för RUS hinner ni med? Prioritera enligt nedan: - Stödja seminarier i landet hellre än att rapportera. - Forskning behöver vi göra det? Har hittad prioritera hellre annat.- bättre att vägledningen för ÅGP blir klar. - Göra klart och begränsa antalet nya områden och fortsätta att förankra redan genomförda insatser. Grupp 3 Jens Mattsson a) Miljömålsuppföljning Tryck på utvecklingen och översynen av indikatorer. Redan framtagna indikatorer publiceras inte ex tillgång till naturmiljöer, utter. b) Stöd i åtgärdsarbete Goda exempel har genomförts i olika län, dessa bör finna samlade. Det kräver dock att länen är aktiva och bidrar. 13

14 Mycket bra med regionala aktiviteter typ samhällsekonomisk analys. Det bör kanske ordnas liknande inom området upphandling? c) Kommunikationsstöd Kommunikations- och processledningskurserna är väldigt värdefulla. Gärna återkopplingar på kurserna vid Nobelmötet. Det skulle vara värdefullt att få med SKL i det arbetet. Mer stöd kring pressaktiviteter. Vi bör tala om för Naturvårdsverket hur vi vill ha det. Gärna mötes- och arbetsgruppergrupper men finansieringen måste lösas. Det behövs också en tydlig struktur och tidsåtgång Avslutande fika och mingel 14

15 Bilaga 1: Gruppdiskussiner om fortsatt gemensamt arbete samt implementering av framtagna vägledningar Deltagarna besökte tre teman/stationer. Därefter summerades diskussionerna. FU 2015 kommunikation och åtgärder Eva Mikaelsson a) Hur har du som miljömålssamordnare tänkt att ni ska använda slutsatser och underlag från FU 2015 på din länsstyrelse? Länsstyrelsernas miljömålssamordnare använder och kommer att använda FU 2015 i sin kommunikation och vid träffar med sina miljöråd, klimat råd med flera. Det är redan några som har provat och det blev en hel del diskussion och särskilt kring upphandling och planeringsfrågor. Det som står i FU om finansiella sektorn är mycket positivt som ex cirkulär ekonomi osv. Länsstyrelserna som nu håller på och reviderar sina ÅGP tar in FU 2015 i den processen. Om man redan har reviderat så kan man använda FU 2015 när man kommunicerar och arbetar med sitt ÅGP. FU 2015 är inte så revolutionerande att vi kommer att vara off. NV använder FU 2015 i sin VP vilket innebär att FU kommer in i linjearbetet till andra verksamheter på länsstyrelserna. Länsstyrelser kan under 2016 försöka gå in FU som stödriktlinjer i 2017 års VP. b) Vilket stöd från RUS skulle du vilja ha i det arbetet? Länsstyrelserna vill av RUS och NV ha hjälp med att målgruppsanpassa materialet i FU. Det finns olika motivationsfaktorer för olika verksamheter och det blir ett stort jobb att göra detta för varje länsstyrelse. c) Under vintern har vi fyra regionala konferenser utifrån FU 2015 och det som kommer fram där ska också tas om hand vid miljömålsdagarna april. Era inspel till detta arbete, ex. frågor som är särskilt viktiga att lyfta ni ser som inspel till planeringen? I arbetet med de fyra konferenserna så kommer anpassat material att tas fram för olika teman av NV. Detta kan länsstyrelserna använda och där man inte får så stor representation för att det är för långt att åka så kan länsstyrelse göra liknande regional konferens om FU. Konferenserna ska inte explicit handla om FU utan Mål i sikte och arbetet för att nå dem. Det är bra om det kommer ram anpassat material att användas till kommunerna och KSO m.fl. Vi behöver också stöd med hur vi processmässigt kan kommunicera underlaget till andra verksamheter på länsstyrelse och få dem att förstå att deras verksamhet är viktigt för att nå miljömålen/hållbar utveckling. 15

16 Konferenserna ska vara en hävstång för miljö och hållbarhetsarbetet i länet. Det vill säga att de som är med på konferenserna blir frälsat och kan vara ambassadörer i länen. OBS Konferenserna vill nå en ny målgrupp inte bara människor som redan kan området. En del län kommer att ha långt att åka och då kanske de länen behöver ha en "egen" konferens Mål i sikte, men framförallt ska vi verkligen försöka få många att åka till de konferenser som är för det kommer att vara ett stöd i vårt arbete. Vad vill vi skicka med? Frågor till konferenserna? Små kommuner som har lite resurser har behov av att vi samverkar och ger stöd på ett tvärsektoriellt sätt. Hur kan vi bättre samverka för att just utbyta erfarenheter på ett tvärsektoriellt sätt - lite fråga kommunerna vad de vill ha. Bra om vi kan tydliggöra vad som kommuner, företag och aktörer i länet kan använda av det som har kommit fram i FU. Försöka fånga dessa frågor och ta dem till Miljömålsdagarna. Utvecklad åtgärdsuppföljning Magnus Eriksson a) Hur kan åtgärdsuppföljningen utvecklas i miljömålsuppföljningen generellt? Man är inte van att tänka uppföljning. Vad händer med Åtgärdsprogram närt de är antagna, hur sker uppföljning? Benchmarking/learning kan vara bra, även tävlingsaspekt. Välja ut vissa åtgärder att följa upp. Gemensamma och regionala särarter. Jobba vidare med projekt verktygslådan. b) Vilka verksamheter har idag åtgärdsuppföljning och hur skulle dessa kunna användas mer i miljömålsuppföljningen? Vattenförvaltningen bra exempel på åtgärdsuppföljning. Bra tema på miljömålsdagarna. Realistisk uppföljning och samordna, använd, data som redan finns. Kartlägg vad som finns. c) Åtgärdswebb för miljömålen kan bli dyr att konstruera och vi kanske inte kan bygga hela systemet Vad är viktigast att få med från början? Länen är förväntansfulla. Stort intresse i en del län. Men är alla län intresserade av Åtgärdswebb? Viktigt med kopplingen till Årlig Uppföljning. Sälja in på nationell nivå viktigt. Regeringskansliet vill veta resultat och effekter. Nationella myndigheter intresserade av åtgärdswebb om den kan fylla deras behov, man saknar uppföljning av vad som händer i miljöarbetet och miljöeffekter av det. Viktigt att veta vad olika delar kostar att konstruera (lösningsspecifikationen kommer visa det). 16

17 Kan inte rikare åtgärdsprogram betala Åtgärdswebb? Börja med åtgärdsprogrammen för miljömålen. Det bör vara grunden för systemet. Viktigt med bra gemensamt stabilt system. Bra sätt att kommunicera vad som händer. Välja ut vissa åtgärder att följa upp. Gemensamma och regionala särarter. Samarbete med näringslivet Anna-Lena Lövkvist-Andersen Frågor: a) Hur kan länsstyrelsen stötta företagen i deras miljöarbete? b) Med vilka behöver miljömålssamordnarana samverka internt för detta? c) Är det skillnad mellan sektorer? Finns det fördelar med att välja en sektor framför andra? d) Borde vi jobba genom andra t ex kommuner, branschorganisationer? e) Vad kan vi konkret göra tillsammans i RUS framöver för miljömålen i näringslivet? Samverkan är viktigt när man jobbar med näringslivet. I det främjande, proaktiva arbetet måste vi tydligt lyfta fram att det finns vinster! Lyft fram framgångsrika förbättringar. Bjud in personer som är goda exempel dvs företagare som själva genomfört ett miljöarbete och som kan avdramatisera det hela genom att berätta om sina erfarenheter. Bjud in till korta möten, t ex frukostmöten. Företagare vill träffa varandra och diskutera. Vi kan skapa mötestillfällena. Genom att använda de egna möteslokalerna behöver kostnaderna inte bli så stora. Det räcker långt att använda det material som redan finns. Företagen vill träffas och diskutera. Våga lita på processen och lämna utrymme för öppna diskussioner. Vill man styra lite mer kan man ge en läxa som företagen får ta med till mötet. Företagen behöver utbyta erfarenheter om hur man hanterar olika frågor t ex vatten. Genom att fokusera på en sektor kan det bli mer specifikt och därmed mer intressant för företagen. Utgå från hur företagen har det i vardagen. Gör något när de kan morgon och kväll. Glöm inte att man kan fråga företagen vad de behöver. Företag vill gärna använda ledningssystem som t ex ISO men de fungerar dåligt för små företag. Företagen behöver något att hänga upp sitt arbete på så att det blir systematiskt. Vi skulle kunna hjälpa företagen att sätta flaggor på det som är miljö. Det finns för- och nackdelar med att hänga på när tillsyn gör något. Kan vara positivt att baka samman tillfällen då företagare är upptagna, men det finns också risk för negativt resultat då företagen kanske inte så lätt ser skillnaden mellan tillsyn och främjande arbete. Kom ihåg att kolla med tillsynarna om deras kunskap. Viktigt att ställa sig frågan om det är samma personer som tillsyn och främjande vill träffa? I vissa mindre företag är det nog så men troligen inte i större företag. Vilka borde vi kontakta? Branschorganisationer eller företag? Var får vi störst effekt? Är det vi som ska göra det eller ska vi verka genom någon annan? Vem? 17

18 Borde vi ha med andra aktörer än bara företag t ex kommunernas näringslivssamordnare? Näringslivsservice i kommunerna anordnar träffar där man kan delta. Använd forum som redan finns t ex inom lantbruk, skog. Man kan skapa tryck på ett ökat miljöarbete i företagen från flera håll t ex ökat tryck från konsumenter genom att upplysa konsumenterna mer. Gott exempel: Länsstyrelsen i Skåne har haft en samverkan med Handelskammaren Skåne. En väg att gå skulle kunna vara att välja ut de företag som har mest miljöpåverkan ofta större företag. Det skulle vara intressant att ta fram en gemensam turné i landet mot stora företag. De stora industrierna har inga forum där de kan mötas och diskutera gemensamma utmaningar som t ex transporter. Vi skulle kunna skapa sådana mötesforum. Det tar kraft att anordna möten vi borde ta fram ett gemensamt koncept som turnerar runt. RUS skulle kunna kartlägga olika branscher, vad de har för typ av miljöpåverkan och vad man skulle kunna göra. Kom ihåg att också kulturmiljön kan påverkas! Hållbara transporter Birgit Nielsen Frågor: a) Har ni några inspel när det gäller RUS fortsatta aktiviteter kring åtgärdsområde transporter? b) Hur kan länsstyrelserna bidra i den planeringsprocessen för nästa länstransportplan , som just startat? c) Hur kan länsstyrelserna bidra när det hållbara transporter inom stadsplanering eller på andra sätt? Vi behöver hjälpas åt att som miljömålssamordnare komma med i de sammanhang där länstransportplaner diskuteras. RUS skulle kunna informera om vad miljömålssamordnarna kan göra. Nästa planeringsperiod är 2018 till 2029 och det underlag som just kommit (det så kallade inriktningsplaneringsunderlaget) har fått massiv kritik internt på Trafikverket, av forskare och mumlats om på diverse myndigheter och departement bakgrunden är det i direktivet stod att underlaget denna gång skulle innehålla ett klimatalternativ, men att det slutgiltiga underlaget inte alls innehöll detta. Vi/RUS bör förankra i G6 att arbetet med nästa länstransportplan är viktigt för att nå klimatmålen och särskilt fossiloberoende fördonsflotta till När vi gjort det kan vi t ex be att få vara med på något möte i Komexp-gruppen* och ta upp länstransportplanerna roll i arbetet med klimatmålen och övriga miljömål. Vidare har Trafikverkets inriktningsplanering också just gått på remiss till de län som själva är länsplaneupprättare (svar ska vara inne 29 februari). Här kan vi på olika sätt hjälpas åt och t ex belysa att det inte finns något riktigt klimatalternativ. Direktivet att ta fram själva nationella transportplanen och de regionala länstransportplanerna kommer i december *här samlas alla länsplaneupprättarna i landet och diskuterar gemensamma frågor. 18

19 Ekosystemprojektet Ulf Sandström Frågor: a) Hur kan miljömålssamordnare och andra tjänstemän inom länsstyrelserna eller Skogsstyrelsen förmedla ekosystemtjänsters betydelse till en verksamhetsutövare? b) Vad behöver miljömålssamordnare och andra tjänstemän inom länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen för hjälpmedel i sitt arbete för att kunna uppfylla fråga 1? Hur ska hjälpmedlet vara utformat? c) Hur ska länsstyrelsernas miljömålssamordnare och RUS vara med i uppdraget grön infrastruktur? Detta framkom: Bör finnas goda konkreta exempel på olika nivåer dvs. anpassade exemplen till målgruppen. Allt konkret är bra. Kunskap inom länsstyrelserna i form av uppsökande seminarier vore bra. Pedagogiskt grepp, dvs. ta hänsyn till olika kunskapsnivåer samt tydliggöra att detta inte är något nytt. Det handlar om ett förhållningssätt. Pedagogiska aspekterna viktiga tillsammans med kunskap. EST behöver säljas in hos länsstyrelserna och kommunerna och RUS bör vara ett stöd i detta. Koppla då till aktuella frågor hos dem. Kanske en workshop eller kick-off för att initiera processen med implementeringen av EST? Kanske bra med interna möten inom länsstyrelsen? Koppling till miljömålen viktig. Visa på nyttan i samhällsplaneringen. Powerpointpresentation med många bilder att välja av vore bra. Workshop med kommuner, lyhörd för enskilda behov och tankar. a. EST är ett tvärperspektiv och inte ett eget spår. b. Ekonomiska värderingar får inte ta över. c. En powerpoint-presentation är bra. Grön infrastruktur (GI) är en ingång och ett övergripande paraply som EST kopplar till. Viktigt att väva ihop GI och EST Processen att implementera EST-projektet hos länsstyrelser och kommuner kräver antagligen ett år. 19

20 Konsumtion och giftfri vardag Emilie Vejlens a) Önskemål om stöd från RUS RUS tar gemensamt med Kemi och Upphandlingsmyndigheten fram ett koncept för alla län om utbildning/kompetenshöjning för hur man ställer miljökrav vid upphandling. Upphandlingsmyndigheten kan sedan turnera till länen dit kommuner, landsting, statliga myndigheter kan erbjudas plats. RUS låter ta fram ett gemensamt koncept för hur man kommunicerar Hållbar konsumtion med kommuner/konsumenter. Ett grundmaterial som kan användas av alla län. RUS låter ta fram ett gemensamt koncept för hur man kommunicerar Cirkulär ekonomi med företag. Ett grundmaterial som kan användas av alla län. RUS tar fram lista med förläsare för Giftfri vardag för de län som planerar seminarier/miljödagar för kommuner eller allmänhet. Skriv vilka län som redan använt dem så man kan kontakta dem och höra lite mer om hur deras framförande var. RUS tar fram lista med kontakpersoner på Kemi för olika typer av frågor kopplade till Giftfri vardag. RUS hjälper till med att lyfta frågan om länsstyrelsernas egen upphandling. Hur få in den bättre i miljöledningssystemen och vikten av den till de olika länsledningarna? b) Aktiviteter som är genomförda eller på gång och som länen genomfört själva eller i samverkan, om Konsumtion/Giftfri vardag Gävleborg Möte om båtbottenfärger med hamnfolk kopplat till LOVA Nätverk för Giftfria förskolor (tips att använda konsumentvägledarna) Västerbotten Konferens om miljögifter i barnens vardag med politiker, tjänstemän, upphandlare blanda annat info från senaste forskningen Konferens om cirkulär ekonomi Om aktörerna vill ta med giftfri vardag vid revidering av åtgärdsprogrammet Blekinge Strategiska samtal Giftfritt för barn! Med politiker o tjänstemän från kommuner Anlitat Gudrun Bremle som föreläst på gymnasieskolor Planerar upphandlingsinsats Västmanland Revidering av åtgärdsprogram med koppling till Giftfri vardag Gotland Planerat fokusområde Konsumtion för Giftfri vardag i VP 2016 Har genomfört seminarieserie för allmänhet 20

21 Jämtland Informationsspridning till gymnasieelever kring Giftfri vardag Vid revidering av åtgärdsprogram ta in Giftfri vardag Nätverk med kommuner om Giftfri vardag Även klimatpåverkan i konsumtion Kronoberg Tagit fram åtgärdsstrategi för Giftfri vardag inleddes med stort möte där man använde så kallade strategiska samtal som metod Tecknar löften med aktörer Har ett kemikalienätverk med Universitet, kommuner, Region och länsstyrelsen Skåne Sammanföra tillsyn och miljöstrategiskt arbete i miljösamverkansprojekt Planerar föreläsning om cirkulär ekonomi Informationsmaterial på hemsidan Kemikaliedag med fokus på barn och unga, för kommuner Värmland Öppna föreläsningar om hormonstörande ämnen genom Karlstads Universitet Hälsofrämjande Marie-Helene Bergstrand a) Hur kan vi använda oss av kopplingen mellan hälsa/miljömål när vi kommunicerar miljömålen? Miljömålsbudskapet kan åka snålskuts på hälsofrågorna för att få ökat genomslag, frågorna kommer närmare var och en när man pratar hälsa Genom att prata hälsa får man ett gemensamt språk gemensamma begrepp ger ökad förståelse Genom att använda hälsokopplingen får man fler bra argument för bra miljöåtgärder b) Genomförda aktiviteter/goda exempel Informationsinsatser om solvanor I Dalarna har man gått igenom åtgärderna i åtgärdsprogrammet för att se vilka som kopplar till hälsa. (Bra början men lite oklart hur man sedan använt sig av det). Flera lyfte att vi i större utsträckning behöver samverka internt genom att t ex utnyttja varandras nätverk och samplanera aktiviteter. Fysisk planering är ett viktigt område och här finns många kopplingar miljömål/hälsa. c) Önskemål om att RUS erbjuder regionala seminarier om hälsofrämjande processer/miljömålsarbete motsvarande det som gjorts om samhällsekonomisk analys. (Och där även kommunicera resultatet av pågående RUS-projekt.) 21

22 Bilaga 2: Utvärdering av Nobelmötet 2015 Antal svar: 19 Lokalen samt mat: Önskar en möteslokal/konferensställe med bättre ljudmiljö. Väldigt bullrigt här. Kallt vid fönstren. Dåligt ljus. BYT LOKAL! Ljudmiljö samt belysning undermålig. Tycker att vi kan föregå med gott exempel och endast ha vegetarisk mat. Trevlig möteslokal men svårt att prata under lunch och middag för bullrigt. Jobbig ljudmiljö. Ingen bra veganmat. Bullriga lokaler. Dåligt ljus i lokalen, dåligt ljud i restaurangen. Bra lokaler. Dålig belysning. Önskar en möteslokal med bättre ljus och ljudmiljö. Jättegod mat och fika. Fina lokaler. Maten utmärkt. Innehåll dag 1 Annika Helker Lundström var jätteintressant. Annika Helker var fantastiskt intressant mer sådant, dvs närmare kontakt med verkligheten Mycket positivt att bjuda in Karin Svensson Smith. Transportplanering var en inspirerande frisk fläkt. Mycket bra med info från Annika Helker. Bra inspiration från Annika Helker och Karin Svensson. Karin var kanon! Karin Svensson och Annika Helker var kanon. Miljöinformationsförsörjning var tämligen obegripligt för oinvigda med ett exkluderande språk. MIT var svårt att förstå, bilderna var oläsbara. Svårt att hänga med när Magnus pratar, det svävar iväg för mycket och det kopplar inte till punkterna på PPT. Innehåll dag 2 NV kändes lite tråkiga, ingen fart på dem den här gången. Skogsstyrelsen var bra, hade dock önskat att det lyftes tidigare. Miljödepartementet var mycket bra. Skogsstyrelsen hade konkreta och bra exempel på deras arbete. Miljödepartementet började dåligt men slutade bra. Intressant med diskussionen om VP. Bra att vi kan input på RUS VP och det är bra att länen kan vara med och påverka. Mycket bra information från Petter. 22

23 Bra medverkan av M-dep och NV. Positivt att MDEP informerar Bra att kunna ge synpunkter på RUS vp men det var för lång dragning. Diskussionspassen Diskussionspassen dag ett var bra. Det bör vara längre diskussionspass för att kunna gå på djupet med en del saker. Onödigt med storblock om de ändå inte ska hängas upp. Bra grupparbete. Diskussionspassen dag ett var bra. Bra med tid till diskussioner. Gruppdiskussioner från NV inte så intressant men vi väljer ju vad vi vill prata om i gruppen. Bra diskussioner. Upplägg Bra med gruppdiskussioner och inte bara lyssna passivt. Bryt av med lite mer fysisk aktivitet, dagarna blir för långa. Bra att programmet inte var så späckat, tid att prata och mingla är jätteviktigt Bra med kortare diskussioner efter ett pass. Nobelmötet i år var en bra mix av aktuella teman. Upplägget var bra med mycket luft. Till nästa år önskar jag att det är en och en halv dag så att man kan komma hem i normal tid. Mer luft i programmet vilket är bra. Lagom mycket innehåll. Bra med möjligheten att delta via Lync Nobelmötet var i år en bra mix av aktuella teman. Bra upplägg! Ha lite längre minipauser. Försök fokusera mer. Underlag bör skickas ut i bättre tid. Det saknades någon inspirationsföreläsning. Hade önskat mer input kring FU15. Underlag kom för sent men osäkert om vi hade läst ändå. Materialet till mötet måste komma i tid, hann inte läsa på något. Övriga kommentarer Tack för bra planering. Ingen stress bra! Behöver RUS mer input på hur arbetsgruppens arbete har fungerat under året? Det är mycket bra arbete som RUS gör så mycket så att det ibland är svårt att hänga med i allt. Mycket trevlig stämning. Tack RUS för allt jobb ni lägger ner för att underlätta för oss. Det viktigaste från 21 okt mötet borde ha spridits mer sammanfattat med en dragning under dagarna, för mycket med en PM på ca 25 sidor Processledningskursen borde ha diskuterats under dagarna. 23