HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER TRANSPORTSTRATEGI FÖR HALMSTAD 2030 SAMRÅDSHANDLING JUNI 2010

2 PROJEKTORGANISATION HALMSTADS KOMMUN Sabina Andersson, Trafi kstrateg Ulf Holm, Gatuchef Marie-Louise Bengtsson, Mobility management Johan Thein, Planarkitekt Anneli Johansson, Trafi kmiljöingenjör Evert Winnberg, Trafi kplanerare Arne Hansson, Miljö- och hälsa KONSULT SWECO INFRASTRUCTURE AB Malin Zetterqvist, Uppdragsledare Stefan Krii Martin Ljungström Ola Wilhelmsson Lovisa Bjarting Anna Andersson

3 FÖRORD Strategi för ett hållbart transportsystem Resor och transporter är en grundförutsättning för att skapa ekonomiska och sociala värden för medborgare, näringsliv och samhället i stort. Människan måste förfl ytta sig för att tillgodose sina vardagliga behov, sina sociala åtaganden och sina personliga önskemål. Möjligheten till effektiva godstransporter är också viktigt för ett växande näringsliv. Samtidigt genererar transportsektorn drygt hälften av koldioxidutsläppen i Halmstad. Den kräver utrymme, svarar för en stads största problem med buller och orsakar många olyckor. Det är idag självklart för oss att de aktiviteter som är en naturlig del av våra liv är geografi skt spridda och kräver goda kommunikationer. Att aktiviteterna är spridda kan också sägas vara en effekt av hur vi har format vår fysiska miljö, dvs. att vi successivt byggt upp ett samhälle där goda individuella kommunikationer har blivit en självklar del. Med en grundläggande värdering att transportsystemet ska vara hållbart går det inte, särskilt inte i centrala Halmstad, längre att dimensionera trafi ksystemet efter maximal efterfrågan baserad på individuella val. Det behövs istället kollektiva och mer resurseffektiva lösningar för att staden ska få de resor och transporter som den behöver för att fungera och utvecklas. Genom detta handlingsprogram för hållbara transporter i Halmstad beskrivs kommunens ambitioner och strategier för att skapa ett transportsystem i hela kommunen vilket ger invånare, besökare och näringsliv en möjlighet att förfl ytta sig på ett hållbart sätt. Carl Fredrik Graf Kommunstyrelsens ordförande

4 INNEHÅLL HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER 1 Varför ett handlingsprogram för hållbara transporter? 1 Syfte och avgränsning 1 Vad är ett handlingsprogram 2 Arbetsprocess 2 Tidshorisont och uppföljning 2 KORT OM HALMSTAD 3 Geografi skt läge 3 Befolkning och boende 3 Näringsliv och arbetsmarknad 3 Infrastruktur 3 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL 4 Lagstiftning och mål 4 Transportpolitiska mål 4 Miljökvalitetsmål 4 Folkhälsomål 5 Tillväxt och sysselsättning 5 Regionala mål och styrdokument 5 HALMSTADS VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL 6 Vision 6 Värdegrund 6 Övergripande mål 6 HALMSTAD 2030 AMBITION OCH STRATEGIER 8 Ambition för ett hållbart transportsystem 9 En resa Huvudstrategier 10 UTMANINGAR OCH STRATEGIER PER OMRÅDE 11 Stadens och orternas karaktär 11 Transportsystemet 12 Gång 12 Cykel 13 Kollektivtrafi k 14 Bil 15 Godstrafi k på väg och järnväg 16 Sjöfart 17 Flyg 18 Trafi kens omfattning 19 Trafi ksäkerhet 20 Tillgänglighet 21 Trygghet 22 Trafi kens miljöpåverkan 23 Luftföroreningar 23 Klimatgaser 24 Buller 25 REFERENSER 27 UTMANINGAR FÖR HALMSTAD 7 För stor andel biltrafi k 7 Utbredd bebyggelse 7 För få reser kollektivt 7 Biltrafi k genom stadskärnan 7 Inte tillgängligt och tryggt 7 För många trafi kolyckor 7 Inte effektiva transporter 7 För stor miljöpåverkan 7

5 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER Varför ett handlingsprogram för hållbara transporter? Halmstads kommun har tagit fram ett handlingsprogram för hållbara transporter med grundvärderingen att trafiken ska vara en del i ett hållbart samhälle, ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. En väl fungerande infrastruktur är för många människor och företag en förutsättning för att det dagliga livet ska fungera. Samtidigt finns det mycket som visar att dagens transportsystem inte är långsiktigt hållbart. Transportsektorn genererar tex mer än hälften av koldioxidutsläppen i Halmstad samtidigt som den kräver utrymme, svarar för stora problem med buller och orsakar många olyckor. Redan i översiktsplan 2000 anges att trafiksystemet behöver förändras, förbättras och anpassas till nya kunskaper och förutsättningar men att detta måste ske på ett sådant sätt att de samtidigt leder till förbättrad stadsmiljö. Vidare säger översiktsplanen att kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik ska prioriteras högre för att andelen bilresor skall kunna begränsas. Trots detta, och trots det arbete som gjorts hittills, är problemen i stort sett desamma idag som för tio år sedan. Syfte och avgränsning Kommunstyrelsen beslutade , 434 att ge stadskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram ett handlingsprogram för hållbara transporter för Halmstads kommun. Samtidigt fick också stadskontoret i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för staden (FÖPstaden). Då transportsystemet är ett mycket viktigt del av Halmstads kommuns och stads utveckling har dessa båda uppdrag en nära koppling till varandra. Handlingsprogram för hållbara transporter är därför också ett underlag för FÖP-staden. Syftet med handlingsprogrammet är att visa den inriktning som Halmstad vill ge sitt arbete med trafikfrågor och vilken prioritering som framöver ska göras mellan de olika trafikslagen.. Handlingsprogrammet ska klargöra de grundläggande förutsättningarna för Halmstads kommuns transportsystem och belysa både hårda och mjuka transportfrågor. De olika transportslag skall också analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt utifrån mjuka frågor i samhällsplaneringen. Den stora mängden trafiken på bla Viktoriagatan bildar en barriär genom stadskärnan.. Vidare är handlingsprogrammet en del i arbetet för att uppnå det nationella miljömålet God bebyggd miljö. Geografiskt omfattar handlingsprogrammet hela kommunen med tyngdpunkt på Halmstads centralort. Alla transportslag berörs och för att ta ett helhetsgrepp på utvecklingen inom transportområdet är utgångspunkten Vägverket och Sveriges kommuner och landstings arbetet med Trafik för en attraktiv stad, TRAST. TRAST har tagits fram för att vägleda kommuner vid utformning av trafikstrategier, trafikplaner och åtgärdsplaner och tar upp sju områden som bör behandlas stadens karaktär, trafikens omfattning, transportsystemet, trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och trafikens miljöpåverkan. Utmaningar, och strategier beskrivs inom alla dessa områden. Planerat resecentrum i Halmstad där buss och tåg möts i en gemensam knutpunkt. Bild Abako arkitektkontor i Göteborg. 1

6 Vad är ett handlingsprogram? Handlingsprogram enligt riktlinjerna för Halmstads kommuns verksamhetsstyrningsmodell och är ett underlag för fastställande av mål och prioriteringar inklusive planeringsdirektiv och budget. Vidare används det som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översiktsplan, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, yttranden och utredningar. Det har även en funktion, både nationellt och internationellt, som informationsbärare till samhällsaktörer och medborgare av kommunens politiska ambitioner. Handlingsprogram för hållbara transporter är uppdelat i de två delarna transporstrategi, vilken du nu läser, och transportplan. I transportstrategin beskrivs befi ntliga nationella, regionala och kommunala mål samt kommunens ambitioner, utmaningar och strategier inom transportområdet. I transportplanen beskrivs förslag på åtgärder för att nå de mål och ambitionerna som beskrivs i transportstrategin. Arbetsprocess Handlingsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från teknik och fritidskontoret, byggnadskontoret, mobilitetskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret och stadskontoret. Stadskontoret har också varit projektledare. SWECO infrasturktur har använts som stöd i processen och har tagit fram en stor del av underlagsmaterielet.. Under arbetets gång har workshop och diskussion förts med en referensgrupp bestående av representanter från övriga kommunala förvaltningar och bolag samt vägverket. Synpunkter har också inhämtats från Region Halland, Hallandstrafi ken och Banverket. Styrgrupp har varit kommunstyrelsens beredningsutskott. Vision 2020 och Värdegrund Handlingsprogrammets innehåll påverkar i stort sett alla invånare i Halmstads kommun. Det är därför mycket viktigt med en god förankring inte bara hos dem som nämnts tidigare utan också hos medborgare och näringsliv mfl. Synpunkter har därför inhämtats genom diskussion bla med olika medborgargrupper. Tidshorisont och uppföljning Den övervägande delen av arbetet som sker med transportsystemet är mycket långsiktigt. Framförallt när det handlar om större infrastrukturinvesteringar. Handlingsprogrammet har därför tidshorisonten Av samma anledning kommer uppföljning av handlingsprogrammet inte att ske varje år utan en gång per mandatperiod. I samband med uppföljning övervägs också en uppdatering. Transportstrategi Transportplan + = Handlingsprogrammets olika delar Handlingsprogram för Hållbara transporter Övergripande mål Utmaningar Vilka är problemen? Ambition Vad vill vi uppnå? Strategier Hur går vi från utmaning till ambition? Nationella och regionala mål Hur de olika delarna av transportstrategin förhåller sig till varandra 2

7 KORT OM HALMSTAD Geografiskt läge Halmstads kommun ligger mitt på Västkusten med Göteborgsregionen i norr, Örestadsregionen i söder, västra Småland i öster och en lång kustremsa i väster. Kommunen ligger därmed i den mest befolkningstäta regionen i Norden. Inom området Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn bor cirka 6 miljoner invånare samtidigt som här fi nns en tredjedel av Skandinaviens industriproduktion. Befolkning och boende Halmstads kommun har cirka invånare och har haft en stadig befolkningsökning under en lång rad av år. Under 2000-talet har befolkningen ökat med drygt 5000 personer. Den största delen av befolkningen, cirka personer, bor i Halmstads tätort. Det är också här som den största befolkningsökningen har skett, cirka 4000 personer sedan år Utav de invånare som bor utanför Halmstads tätort är de fl esta, ca personer, bosatta i mindre orter. Störst bland dessa orter är Oskarsström med drygt 4000 invånare. Åldersfördelningen i Halmstads kommun ligger nära riksgenomsnittet men med något mindre andel barn och något större andel äldre. Kårarp fi nns i Halmstads tätort, liksom de största handelnområderna Stenalyckan, Eurostop, Flygstaden och centrumkärnan. Halmstad är en viktig turistort och upplevelsenäringen tillhör en starkt växande sektor med stor utvecklingspotential. Även den offentliga sektorn med Halmstads kommun, Länssjukhuset, Högskolan i Halmstad och Halmstad garnison är stora arbetsplatser. Infrastruktur Halmstad har ett mycket strategiskt läge vid E6 och Västkustbanan som går i nord-sydlig riktning mot Malmö, Köpenhamn, Göteborg och Oslo. Riksvägarna 25 och 26, väg 117 samt järnvägarna Halmstad-Nässjö järnväg och Markarydsbanan kopplar sedan samman Halmstad med bla Växjö Kalmar, Jönköping och Hässleholm. Inom Halmstads kommun understödjs det nationella vägnätet av regionala och lokala vägar. Mellan Halmstads tätort och kustens orter går tex Kustvägen och Nya Tylösandsvägen. Tillsammans med Halmstad hamn och Halmstad City Airport ger detta Halmstads kommun goda förutsättningar för resor och transporter. Halmstads geografi ska läge, tillsammans med en utveckling av nuvarande infrastruktur ger också goda möjligheter att förstora närområdet till att också omfatta viktiga målpunkter i Europa. Näringsliv och arbetsmarknad Det lokala näringslivet domineras av små och medelstora företag och tillverkningsindustrin tillhör också de större arbetsgivarna. Det geografi ska läget är utmärkt ur logistisk synpunkt, vilket attraherar logistikbranschen, och bidrar till att många företag väljer att etablera sig i kommunen. De största verksamhetsområderna, Villhelmsfält, Larsfrid, Hamnen, Kistinge, Flygstaden och De stora kommunikationslederna i kommunen Karta: SWECO 3

8 lagstiftning & nationella mål NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL Lagstiftning och mål Transportsystemet påverkas av nationella mål och lagstiftning samt regionala mål inom fl era områden. Lagstiftningsmässigt påverkar framförallt Planoch bygglagen, miljöbalken och speciallagstiftning avseende väg- och järnvägsbyggande. Nationella och regionala mål som påverkar är i första hand nationella transportpolitiska mål, miljökvalitetsmål och folkhälsomål samt regionala miljömål och kollektivtrafi kmål. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål för vilka de också fi nns preciseringar. FUNKTIONSMÅL- Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för miljöbalkens tillämpning och utformning och trafi kering av transportsystemet har väsentlig påverkan på vissa av målen. De mål som i första hand berörs beskrivs nedan ur ett kommunalt transportstrategiskt perspektiv. Begränsad klimatpåverkan Vägtransportsektorn är den enskilt största källan till koldioxidutsläpp som är den viktigaste orsaken till klimatpåverkan. Frisk luft Transportsektorn bidrar väsentligt till luftföroreningar genom utsläpp av bland annat kvävedioxider och partiklar. Trots att teknikutveckling har förbättrat situationen motverkas en positiv utveckling av ständigt ökande vägtrafi k. Bara naturlig försurning Transportsektorn bidrar väsentligt till försurning genom utsläpp av bland annat kvävedioxider. Trots att teknikutveckling har förbättrat situationen motverkas en positiv utveckling av ständigt ökande vägtrafi k. Ingen övergödning Transportsektorn bidrar något till övergödning genom utsläpp av kväveföreningar i fordonsavgaser även om andra sektorer har större betydelse i sammanhanget. Många av de åtgärder som bidrar till att målen om begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning uppfylls leder också till att det här målet uppfylls. God bebyggd miljö Målet tar ett helhetsgrepp på den byggda miljön och innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god miljö. Det som byggs ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Två delmål inom God bebyggd miljö har direkt koppling till utvecklingen inom transportsektorn. Dessa mål innebär att: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur olika funktioner i samhället lokaliseras så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Antalet människor som utsätts för trafi k- bullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år

9 Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med 11 målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De mål som i första hand anknyter till transporter och trafi k beskrivs nedan kortfattat ur ett kommunalt transportstrategiskt perspektiv. Delaktighet och inflytande i samhället, är relevant för en transportstrategi eftersom det väcker frågan om medborgerlig förankring av strategin och hur Halmstads invånare ges möjlighet att påverka den. Ekonomisk och social trygghet, framförallt den sociala tryggheten har betydelse för arbetet med transportstrategin och ett välfungerande transportsystem har ytterst mycket stor betydelse för att bidra till en god ekonomi. detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Tillväxt och sysselsättning Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning presenterar regeringens politik som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd samt möta kommande utmaningar. Ett av de områden som tas upp är en hållbar infrastrukturs vikt för ökad konkurrenskraft, tillväxt och välfärd. Riktlinje 16 lyder att utvidga, förbättra och sammanlänka den europeiska infrastrukturen Regionala mål och styrdokument lagstiftning & nationella mål Trygga och goda uppväxtvillkor, handlar om barns och ungdomars hälsa. Barns och ungdomars säkerhet och trygghet i trafi ken är därför viktigt i ett transportstrategiskt sammanhang. Sunda och säkra miljöer och produkter, nämner särskilt trafi kmiljön och de transportpolitiska målen, liksom miljökvalitetsmålen och är därför ett mycket viktigt mål och motiv för transportstrategin. Ökad fysisk aktivitet, är viktigt att beakta eftersom transportsystemets utformning påverkar människors möjligheter till vardaglig fysisk aktivitet till exempel genom gång- och cykling till och från arbetsplatser. Målet för de samlade insatserna inom Det fi nns även ett fl ertal regionala mål som påverkar transportsystemet. Framförallt har här beaktats; De regionala miljömålen Regionaliserar och konkretiserar 15 av de 16 nationella miljömålen. Regionala kollektivtrafikstrategin Fastställer vision och mål för kollektivtrafi ken i Halland samt strategier för att uppnå dessa. Regional folkhälsopolicy Tar upp hur de nationella folkhälsomålen skall kunna förverkligas utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Regionala kollektivtrafi kstrategins strukturbild över framtidens kollektivtrafi k i Halland. Bild Region Halland 5

10 vision 2020 HALMSTADS VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL Vision Halmstads kommuns vision, Halmstad 2020, bygger på en välkänd och inarbetad beskrivning av Halmstad, staden med tre hjärtan. Varje hjärta står för något som Halmstad ska vara eller sträva mot i framtiden Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer genom utbildning, företagsamhet och nytänkande Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet Värdegrund Visionen vilar på en värdegrund rörande demokratiska värden, lika värde och långsiktig hållbarhet. Den innebär att alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och infl ytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Värdegrunden ska genomsyra allt arbete som sker i kommunen. Övergripande mål Kommunfullmäktige fattade 2007 beslut om övergripande mål inom nio olika sektorsområden. Dessa förtydligas varje år i planeringsdirektivet genom konkretiserade mål med indikatorer. De övergripande mål som i första hand kan vara vägledande för hur kommunen ska arbeta med transporter redovisas nedan. En redovisning av alla övergripande mål hittar ni på Resor och trafik Halmstad ska skapa förutsättningar för medborgarna att kunna röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt genom ett väl utbyggt system av gång- och cykelvägar. Halmstad ska ha en väl fungerande kollektivtrafi k med ett resecentrum som nav. Halmstad ska utvecklas till ett regionalt logistiskt centrum. Halmstad ska ha en välutvecklad hamn, en livskraftig fl ygplats och en god infrastruktur för vägar, järnvägar samt IT- och telekommunikation. Bygga och bo Halmstad ska ha en väl fungerande samhällsstruktur, som ska vara estetiskt tilltalande, ekologiskt uthållig och bygga på en god arkitektur. Utbudet av bostäder ska vara attraktivt. Det ska omfatta alla upplåtelseformer, vara anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ge förutsättningar för ett livslångt boende. Utformningen av boendemiljöerna ska underlätta integration och motverka utanförskap. Miljö och energi Halmstad ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. Halmstad ska arbeta för en omställning till förnyelsebara bränslen och nya energisystem. Näringsliv och arbetsmarknad Halmstad ska vara ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Högskolans potential ska användas. Halmstad ska kännetecknas av en positiv och uppmuntrande attityd till företagande. Kommun och näringsliv ska arbeta tillsammans. Halmstad ska aktivt bekämpa utanförskap och arbetslöshet. Arbetslinjen ska råda och den enskilde stödjas för att kunna delta i arbetslivet. Trygghet, säkerhet och folkhälsa Halmstad ska erbjuda en fysisk miljö som skapar trygghet. Halmstad kommun ska öka människors trygghet och säkerhet genom att aktivt medverka i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med andra aktörer. Halmstad ska arbeta för en god folkhälsa. Föreningslivets, kulturens och idrottens kraft ska särskilt tas tillvara. 6

11 UTMANINGAR FÖR HALMSTAD För stor andel biltrafik Sedan 60-talet har transportsystemet framförallt byggts för bilen. Bilen har prioriterats framför de andra trafi kslagen tex när det gäller utformning av staden och investeringsmedel i ny infrastruktur. Bilen har gjorts till ett attraktivt val för resenären. Samtidigt kräver transportsektorn utrymme, svarar för stora problem med buller och utsläpp av luftföroreningar samt orsakar många olyckor. För att skapa ett transportsystem vilket ger invånare, besökare och näringsliv en möjlighet att förfl ytta sig på ett hållbart sätt behöver gång, cykel och kollektivtrafi k bli mer attraktiva. De måste prioriteras före bilen och samhället måste byggas så att bilen inte alltid behövs. Utbredd bebyggelse En stad som breder ut sig ger upphov till stort trafi karbete. Halmstad har fram till och med 90-talet till största delen växt med villaområden i ytterkanterna men en förtätning har påbörjats under de senaste tio åren. Förtätningen behöver fortsätta i staden, och övriga orter, samtidigt som utbredning minimeras. Både inom staden och kommunen bör den största delen av utbyggnaden ske utmed stråk för att på så sätt minimera onödiga resor och transporter. För få reser kollektivt Kollektivtrafi ken är inte tillräcklig snabb och enkel för att bli ett attraktivt alternativ. Antalet resor med stadstrafi ken i Halmstad har i stort sett inte ökat de senaste femton åren. Resandet med regionbuss och tåg, framförallt på Västkustbanan har däremot ökat och erbjuder ett intressant alternativ för regionala resor. För långväga resor tar tåget fortfarande lite för lång tid eller erbjuder för få avgångar. Idag är bilen ett vanligare alternativ till fl yg än tåget. För att göra kollektivtrafi ken attraktiv för längre resor måste hela västkustbanan byggas ut till dubbelspår och en höghastighetsbana byggas dit Halmstad ansluts på ett tidseffektivt sätt. Biltrafik genom stadskärnan En stor del av Halmstads stads trafi k rör sig i östvästlig riktning över Nissan och passerar därmed genom stadskärnan. Under vissa delar av dygnet ger detta problem med framkomligheten men framförallt ger den stora trafi kmängden problem med luftkvalitet, buller och barriäreffekter. Det förhindrar också utvecklingen av stadskärnan. Trafi ken genom de centrala delarna av staden behöver minskas. Inte tillgängligt och tryggt Brister i tillgänglighet och trygghet är störst, och får även störst konsekvens, för gående, cyklister och kollektivtrafi kresenärer, dvs de trafi kslag som behöver prioriteras. Det är därför viktigt att så långt möjligt undanröja dessa brister. För många trafikolyckor Trots en i landet generellt positiv trend med minskande trafi kolyckor har olyckorna inte minskat i den omfattning som är önskvärd i kommunen. Den största anledningen till detta är hastigheten och trafi kfarliga korsningspunkter. Utmaningen är att ha rätt hastighet på alla platser i kommunen och att göra alla korsningspunkter säkra. Inte effektiva transporter En stor del av godstransporterna till, från och inom Halmstad sker idag med lastbil. Detta ger framkomlighetsproblem för godstransporterna i staden och negativ miljöpåverkan. Förutsättningarna för att välja andra transportsätt, tex sjöfartyg eller järnväg, behöver förbättras. De transporter som även fortsättningsvis kommer ske med lastbil behöver göras effektivt. Transportsystemet i Halmstad måste även framöver stödja möjligheten för näringslivet att agera konkurrenskraftigt. För stor miljöpåverkan Transportsektorn ger upphov till buller och en lång rad olika utsläpp av luftföroreningar. Mätningar genomförda på Viktoriagatan under 2008 visar tex på problem med kväveoxider. Trots bättre teknik och nya drivmedel så är mängden trafi k och valet av transportslag avgörande för mängden luftföroreningar. Den direkta utsläppskällan för luftföroreningar, trafi ken, måste minskas. 7

12 8 HALMSTAD AMBITION OCH STRATEGIER

13 Ambition för ett hållbart transportsystem Ambitionen för Halmstads transportsystem 2030 är ett förtydligande av kommunens vision, värdegrund och de av kommunens övergripande mål som berör transportsystemet. Ambitionen utgår också ifrån kommunens ekohandlingsprogram och de nationella och regionala målen för miljö, folkhälsa och transporter. En resa 2030 Ja! Jag hann!, säger Laleh när hon precis hinner hoppa på bussen från det nya bostadsområdet Sofi eberg till resecentrum. Inte för att det hade gjort så mycket om hon inte hade hunnit med, bussarna går så ofta att hon hade inte behövt vänta länge. Men just idag är första gången hon åker med det nya snabbtåget till Stockholm så hon vill gärna vara i god tid. Annars brukar hon cykla eller gå till jobbet på högskolan. En skön, hälsosam och billig start på dagen. Hon passerar en hållplats som håller på att byggas om. Bra, att brorsan anmält sig för att få specialinformation för funktionshindrade, tänker hon. Nu får han sms och mail om sånt som kan vara bra att känna till för just hans resa. Transportsystemet i Halmstads kommun 2030 kännetecknas av att rätt transportslag används till rätt resa! Fysisk planering och samhällsbyggande leder till att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Transportsystemet bidrar till utvecklingen av en regionalt attraktiv kommun där det är lätt för människor att gå, cykla och resa med kollektivtrafi ken. Godstransporter sker på ett effektivt sätt och Halmstad är ett regionalt logistiskt centrum för hållbara godstransporter. Trafi kmiljöerna är säkra trygga och tillgängliga samt utformade så att de är lätta att förstå. Antalet människor som utsätts för trafi kbullerstörningar eller annan negativ miljöpåverkan från trafi k och transporter minskar. Halmstads kommun arbetar aktivt för att resor och transporter förenklas genom användande av framsynt teknik och interaktiv information. I resecentrum möter hon Karin som bor strax utanför Halmstad och pendlar till Helsingborg. Hur går det med pendlandet undrar Laleh. Jättebra! svara Karin. De fl esta som bor i tätorten och i de större orterna väljer ju att åka kollektivt nu för tiden och företagen skickar mer och mer av sina varor med tåg. Det fi nns gott om plats på vägarna för oss som faktiskt behöver ta bilen. Det är inget problem att ta bilen till resecentrum för att sedan resa vidare! 9

14 från ambition till verklighet Huvudstrategier Strategier för att uppnå ambitionen. STADENS OCH ORTERNAS KARAKTÄR Staden och tätorterna planeras så att de stödjer resurssnåla och alternativa resor och transporter. Genom förtätning och funktionsblandning av staden och övriga tätorter, utveckling i kollektivtrafi kstarka lägen samt förbättrade möjligheter att röra sig till fots och på cykel främjas resurssnåla resor och transporter. Nya bostadsoch verksamhetsområden liksom stadsförnyelse planeras integrerat med transportinfrastrukturen och har ett tydlig fokus på resurseffektiva resor. Oskyddade trafi kanter, kollektivtrafi k och biltrafi k ska prioriteras i nämnd ordning. TRANSPORTSYSTEM De olika transportslagen knyts samman och resurssnåla resor och effektiva transporter prioriteras. Olika transportsystem knyts samman så att byten mellan systemen underlättas samt att systemen utformas så att viktiga målpunkter och noder kopplas till varandra. För persontransporter innebär detta att resurssnåla och kollektiva system med hög kvalitet och effektivitet erbjuds samt att kommunen genom såväl fysiska åtgärder som attityd- och beteendepåverkande arbete bidrar till att omfördela resor från biltrafi k till gång-, cykel- och kollektivtrafi k. För godstransporter innebär det att kopplingen mellan väg, järnväg och sjöfart utvecklas. TRAFIKENS OMFATTNING Andelen resor med resurssnåla transportslag ska stödja en hållbar utveckling av hela kommunen. För att kunna förtäta bebyggelse och utveckla kommunen på ett hållbart sätt utan att rörligheten påverkas negativt, särskilt inom centralorten Halmstad, måste en överfl yttning ske från biltrafi k till andra resurssnåla och mindre miljöpåverkande transportslag såsom gång-, cykel- och kollektivtrafi k. En eventuell ökning av persontransporterna ska ske inom de resurssnåla transportslagen. För godstrafi ken innebär det att transporter måste samordnas och effektiviseras så att utsläpp och negativ påverkan på människor och miljö minskar. Att hantera trafi kens omfattning inbegriper också att formulera hur parkering ska ske i kommunen samt vilken tillgång biltrafi k och transporter ska ha till de centrala delarna av staden. TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten ska öka för resurssnåla transporter. Samtliga grupper ska ha tillgång till transportsystemet och utsatta grupper ska särskilt beaktas. Transportsystemet skall underlätta för människor och varor att nå sitt mål. Tillgängligheten för resurssnåla transportslag ska prioriteras upp. Pågående arbete för samtliga gruppers tillgång till transportsystemet ska intensifi eras. TRAFIKSÄKERHET Arbetet med trafiksäkerhet ska bedrivas i enlighet med nollvisionens mål. Trafi ksäkerhetsarbetet intensifi eras. Åtgärder för att anpassa trafi kens hastighet och omfattning samt beteendepåverkande aktiviteter prioriteras så att oskyddade trafi kanter är säkra i trafi ken. TRYGGHET Tryggheten i hela transportsystemet ska öka för samtliga brukare. För att stödja en överfl yttning till resurssnåla och mindre miljöpåverkande transportslag behöver resenärerna känna sig trygga då de använder dessa transportslag. Trafi ken i sig får inte heller uppfattas som en otrygghetsfaktor TRAFIKENS MILJÖPÅVERKAN Den totala energianvändningen i transportsystemet ska minska liksom utsläppen av skadliga ämnen och negativ påverkan i form av buller och störningar. Genom såväl fysiska som attityd- och beteendepåverkande åtgärder uppmärksammas resenären på fördelarna med att omfördela sina resor och transporter till de transportslag som leder till minskade utsläpp och mindre negativ påverkan i form av buller och störningar. 10

15 UTMANINGAR OCH STRATEGIER PER OMRÅDE Staden och orternas karaktär Utmaning Staden och tätorterna har brett ut sig på nya områden men måste framöver förtätas och utvecklas i stråk. För att minska de negativa effekterna av resande och transporter måste vi förändra sättet vi bygger vår stad och kommun på. Att förtäta och förhindra utglesning motverkar ett ökat transportbehov samtidigt som befolkningsunderlaget i kollektivtrafi knära lägen ökar. Detta är en av grunderna för att kunna fl ytta över transporter från bil till mer resurseffektiva och människovänliga. Den fi ngerstruktur som fi nns både i Halmstad tätort och i kommunen som helhet kan, och ska, ytterligare stödja möjligheterna till hållbara resor och transporter genom gång och cykling på kortare avstånd och kollektivtrafi k på längre avstånd. Även på regional och nationell nivå har Halmstad goda förutsättningar att arbeta med stråk, tex kuststråket mellan Göteborg och Malmö. Det är dock viktigt att ta hänsyn till skillnaderna mellan olika delar av kommunen. Beroende på orternas storlek och dess avstånd till stora målpunkter som arbetsplatser och skolor fi nns olika förutsättningar att utveckla de olika trafi kslagen. Varje ort behöver utvecklas utifrån sina egna förutsättningar för att stödja resurssnåla resor. Både i staden och orterna är det också viktigt att samspelet och kopplingen mellan stadsrum, gators utformning och användning är tydlig, vilket idag inte är fallet. Detta leder till osäkerheter och ett utnyttjande av gator och vägar som resulterar i olyckor och störningar. Utvecklingen av bör gå mot en tydligare koppling mellan stadsrum och gator där människornas behov och hållbara lösningar prioriteras. Det kan vara att starkt prioritera möjligheterna att röra sig till fots i stadskärnan på bekostnad av biltrafi ken eller att låta cykeltrafi ken vara prioriterad i viktiga stråk. Huvudstrategi STADENS KARAKTÄR - stadens och tätorternas karaktär ska bidra till att stödja resurssnåla och alternativa resor Delstrategier Förtäta och blanda olika funktioner i staden och orterna för att förhindra utbredning och ökat transportbehov. Expandera staden längs stråk enligt fi ngerstrukturen. Genom en medveten expansion längs stadens karaktär stråk fi nns möjlighet att lokalisera bebyggelseutvecklingen så att det bildas ett bra underlag för kollektivtrafi kstråk. Utforma stadens gator så att hierarkin mellan dem tydliggörs och användningen av dem är lättförstålig för trafi kanterna. Förstärk identiteten för stadens infarter Tydliga entréer till staden visar var staden Kommunen behöver i första hand utvecklas i stråk där kollektivtrafi k, gång-, cykel och vägnät är väl utvecklat. Bild: Martina Pihl-Fritsi Även staden behöver växa utmed stråk där det fi nns goda möjligheter till mijlövänliga sätt att resa. Bild: Martina Pihl-Fritsi börjar. 11

16 transportsystem - gångnät Transportsystemet - Gång Utmaning Under långt tid har biltrafiken prioriterats vilket skapat barriärer för och konflikter med gående. Gående behöver prioriteras i större utsträckning. Huvudstrategi TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. För ett hållbart transportsystem behöver gående prioriteras före alla andra trafikslag. Undantag ska bara göras för ett utpekat huvudnät för kollektivtrafik och bil. Även där ska så mycket som möjligt göras för att underlätta för gångare. En fotgängare kan i princip gå var som helst. Samtidigt finns det inte några andra i transportsystemet som drabbats av så många barriärer och inte heller några som drabbas så hårt av barriärer. Framförallt begränsas tillgängligheten av konflikter med i första hand bilnätet men även cykelnätet. De punkter där de olika trafikslagen möts är sällan säkrade med avseende på trafiksäkerhet och tillgänglighet. Gångnätet behöver därför utvecklas utifrån stråk där hela resan blir hinderfri. En attraktiv gångväg är oftast en gen gångväg. Delstrategier Fotgängare ger en levande stadsmiljö och fler gående bidrar till en förbättrad folkhälsa.. 12 Skapa ett sammanhängande, säkert, tryggt och estetiskt tilltalande gångnät. Gångnätet prioriteras högst i de mest centrala delarna av kommunens tätorter Gångtrafikanternas krav på säkerhet vid gångpassager prioriteras framför övriga trafikslags krav på framkomlighet. Finns det motstridiga behov i korsningspunkter för gående ska de gåendes behov av säkerhet prioriteras högst. Genom ett attraktivt gångnät finns möjligheter att locka fler att utnyttja gångnätet. Detta ökar till exempel barns och ungdomars möjlighet att ta sig till och från skolan på egen hand samt ökar möjligheten att från bostaden nå viktiga målpunkter. Gående personer bidrar också till en attraktiv stads- och ortsmiljö Därför är det viktigt att identifiera och ta bort de stora barriärerna för gående som finns just i tätorterna. Motverka barriärer för gående. Barriären kan minskas, byggas bort eller flyttas. Alternativa vägar för gående kan även skapas. Halmstad har flera rekreativa gångstårk. Sinnenas promenad är ett gångstråk som används både som rekreativt stråk och för snabba promenader tex till jobbet.

17 Utmaning Kontinuitet och säkra passager saknas på många ställen och för få väljer att cykla. Att cykla behöver bli ett naturligt val vid kortare resor. I ett hållbart transportsystem behöver cykeln prioriteras före alla trafikslag utom gång. Undantag ska bara göras för ett utpekat huvudnät för kollektivtrafik och bil men även där ska cyklande erbjudas säkra möjligheter att passera. Cykeln kan ersätta bilen vid många korta onödiga resor. För att gynna cykeln gentemot biltrafiken bör också cykelvägarna, om möjligt, ha en genare sträckning än bilvägarna. På regional nivå är utmaningen att ge nätet en kontinuitet. Det bidrar till att öka antalet cykelresor på lite längre avstånd och till att öka cykelturismen. TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. Delstrategier Cykeltrafiknätet är glesare än bilnätet och de cyklande har inte heller samma möjlighet som gående att ta sig fram var som helst. Även där det finns cykelvägar fattas det ofta vissa delar. Stora delar av nätet delas också med bilnätet, tex i innerstaden, äldre industriområden och utanför tätort. Fortsatt prioritering och utveckling av cykelnätet till ett sammanhängande nät. Ett attraktivt cykelnät är en förutsättning för att öka cykeltrafiken. Längs flera större stråk och i nya bostads- och verksamhetsområden har dock cykeltrafiknätet en hög standard och är sammanhängande vilket visar på det arbete som redan idag görs för cykeltrafiken. Det är inte realistiskt och inte heller nödvändigt att bygga ut cykelnätet lika mycket överallt. Cykelnätet ska ha olika krav på standard och utformning i olika miljöer. I stadsnivå och stadsdelsnivå ska huvudcykelnätet ha en kontinuitet med hög standard och säkrade passager. Barriärer i nätet ska elimineras och nätet ska anpassas även till barn och äldre. Huvudstrategi transportsystem - cykelnät Transportsystemet - Cykel Cykeltrafikens krav på säkerhet vid cykelpassager prioriteras framför biltrafikens krav på framkomlighet. Utveckling av ett lokalt och regionalt vägvisningssystem. Genom att höja kvaliteten på cykelvägnätet kan cykeltrafiken öka, både vad gäller vardagscykling och turistcykling. I ett hållbart transportsystem behöver fler välja att cykla framförallt vid kortare resor. Foto: Teknik och fritidskontoret Kommunen bör ha enhetliga kriterier för hur cykelbanor i olika miljöer ska utformas och vilken kvalitet de ska ha. 13

18 transportsystem - kollektivtrafiknät Transportsystemet - Kollektivtrafik Utmaning Kollektivtrafiken tar inte resenärerna tillräckligt fort och ofta dit de vill. Kollektivtrafiken behöver prioriteras både lokalt, regionalt och nationellt för att locka fler resenärer. Kollektivtrafiken behöver bli snabbare, enklare att förstå och upplevas som trygg. Den måste också vara tillgänglig för alla. Det regionala kollektivtrafikresandet, framförallt tågtrafiken på Västkustbanan, har ökat under de senaste åren. Antalet resor med stadstrafiken i Halmstad har däremot ökat marginellt de senaste femton åren. Resandet är också lägre än i jämnstora städer. Halmstad har en gammal tradition när det gäller att separera bussen från biltrafiknäten. Vanligast är ändå att bussen delar utrymme med andra fordon i vägnätet och behandlas då på samma sätt avseende framkomlighet. Framförallt är inte bussen separerad eller på annat sätt prioriterad på de platser i vägnätet där framkomligheten är som sämst tex på Laholmsvägen. Huvudstrategi Planering pågår för ett samlat och centralt beläget resecentrum där resenärer lätt kan byta mellan tåg, reginonbuss och stadstrafik. Genom att skapa denna tydliga knutpunkt för kollektivtrafiken kan möjligheterna att resa effektivt och bekvämt öka samtidigt som det är positivt för stadens vitalitet. Kollektivtrafiken är, på lite längre sträckor, det bästa sättet att resa hållbart. Det är därför viktigt att kollektivtrafiken utvecklas både inom och till och från Halmstad. Med tre järnvägar som passerar eller börjar i Halmstad finns här en unik möjlighet att fortsätta en regionförstoring med kollektivtrafiken som det förstorande elementet. För att genomföra detta måste västkustbanan byggas ut i sin helhet och Halmstad-Nässjö järnväg rustas upp. TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. Delstrategier Utbyggnad i starka stråk. Genom att fokusera och satsa på starka kollektivtrafikstråk når man flest resenärer och störst nytta. För nationella resor är det också mycket viktigt att Sverige satsar på järnväg som klarar höga hastigheter. Gemensamt resecentrum samt utveckling av infrastrukturen kring knutpunkter för kollektivtrafik För att underlätta byten behövs en gemensam knutpunkt för de olika kollektivtrafikslagen i Halmstads tätort. Förbättringar av infrastrukturen på och kring övriga knutpunkter och hållplatser ökar kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet. Utveckling av kollektivtrafik längs järnvägar och större vägar. Det finns stora möjligheter att utveckla förtusättningarna för denna typ av trafik genom infrastrukturinvesteringar. Fler måste välja att resa med kollektivtrafiken. 14 Västkustbanan är ett viktigt instrument för en miljövänlig regionförstoring. Öka kollektivtrafikprioriteringen i gatunätet.

19 Transportsystemet - Bil Utmaning Begränsade öst-västliga förbindelser genom stadskärnan gör biltrafi ken störningskänslig. Biltrafi ken behöver erbjudas hög framkomlighet på det som identifi eras som bilens huvudnät. Bilen är idag det trafi kslag som ger resenären störst fl exibilitet. Bilen har genom vägnätet tillgänglighet till i stort sätt alla delar av kommunen, med undantag från de mest centrala delarna av Halmstad tätort. Kommunen är väl försett med ett övergripande, statligt, och regionalt vägnät och det kommunala gatunätet har till största delen hög framkomlighet. Undantaget är ett par gator i centrala Halmstad under rusningstrafi k. ska användas. Från detta går det att konkretisera utformningen av gator, både på översiktlig och på detaljerad nivå, för olika funktioner. Utformningen av gatorna stämmer då överens med den användning man önskar och den hastighet man vill att trafi ken ska ha. Det fi nns idag en god tillgång till parkeringar i eller i direkt anslutning till Halmstads stadskärna. Många anser samtidigt att det svårt att hitta en parkering. Det behöver därför bli lättare att hitta de parkeringar som fi nns. Arbetsresor med bil till city behöver motverkas samtidigt som tillgängligheten till butiker och service bibehålls. Huvudstrategi TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. Delstrategier Minska genomfartstrafi ken i centrum. Ger mindre miljöstörningar och en attraktivare transportsystem - biltrafik Det fi nns en stor mängd genomfartstrafi k i centrum orsakad av de begränsade öst-västliga kopplingarna. Det begränsade antalet passager över Nissan gör att trafi ken koncentreras och systemet blir störningskänsligt. Den stora mängden trafi ken medför också problem och belastningar när det gäller luft, buller, barriärer och framkomlighet. stadskärna. Begränsa ytorna, både vägar och parkering, för biltrafi ken i centrum. Ger plats för andra trafi kslag och aktiviteter.. Självförklarande gator. Vägnätet ska genom sin utformning och sina egenskaper stödja en hållbar trafi k med så få störningar i miljö, trafi ksäkerhet och tillgänglighet som möjligt. Genom att underlätta kopplingen till kollektivtrafi ken (till exempel genom pendlarparkeringar) kan biltrafi knätet stödja kollektivtrafi ken. Gatornas utformning och hastighetsbegränsning anpassas till dess funktion. God framkomlighet för biltrafi ken ska gälla på huvudvägnätet. Skapa en hierarki mellan huvudvägnät och lokalvägnät där huvudvägnätet ger bättre Biltrafi ken måste erbjudas hög framkomlighet på de ställen där det är önskvärt och begränsad framkomlighet på de ställen där andra kvaliteter önskas. Trafi knätet måste också ha en tydlig struktur och hierarki som visar trafi kanterna hur gatorna Det är mycket biltrafi k centralt i Halmstad vilket skapar problem inom många områden och hindrar utvecklingen av en attraktiv stadskärna. framkomlighet. 15

20 transportsystem - godstrafik Transportsystemet - Godstrafik på väg och järnväg Utmaning Godstransporterna kan inte ske effektivt och för stor andel sker med lastbil. Mer gods behöver gå på järnväg och stråk för gods identifi eras. Halmstad är ett logistiskt nav med goda möjligheter att transportera gods till och från kommunen med lastbil, järnväg, sjöfart och fl yg. E6 och riksväg 26 är tex de två största godstrafi kstråken i Halland. Utvecklingen behöver fortsätta och inriktas mot fl er miljövänliga lösningar. Halmstad tätort har goda anslutningar mellan stadens östra verksamhetsområden och det övergripande väg och järnvägsnätet. Undantaget är väganslutningarna till hamnen som har låg standard vilket leder till att den tunga trafi ken orsakar onödigt stora miljöbelastningar. Under de senaste åren har trafi ken till hamnen ökat och köer bildats på Laholmsvägen. Handelsområdena i stadens västra delar har däremot dåliga anslutningar till de övergripande näten och godstrafi ken passerar därför genom centrala Halmstad. Genomfartstrafi ken ger dåligt framkomlighet för transportörerna och skapar problem med buller och trafi ksäkerhet i stadskärnan. För godstransporter med målpunkt i stadskärnan behöver på sikt varudistributionen samordnas vilket nu sker med kommunens egna transporter. Idag står vägtrafi ken för cirka procent av godstransporterna om volymerna räknas i ton. Med tanke på de goda energi- och miljöaspekter för järnväg behöver fl er godstransporter ske med tåg varför det måste göras möjligt, både tekniskt och ekonomiskt. Ett led i detta kan vara etablering av kombiterminal för omlastning mellan transportslagen. Västkustbanan måste också byggas ut för att be plats för godstrafi ken vilken nu får stå tillbaka på grund av kapacitetsbrist. Företag med goda förutsättningar för att transportera sitt gods på järnväg behöver också, när så är möjligt, lokaliseras i verksamhetsområden med goda anslutningar till godsspår. Fler godstransporter måste ske på järnväg. Huvudstrategi TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. Delstrategier Arbeta för överfl yttning av gods från väg till järnväg där det är möjligt. Godstransporter på järnväg är energi- och miljöeffektivare än vägtransporter. Förbättra tillgängligheten till de större verksamhetsområdena och hamnen för vägtrafi ken i allmänhet och järnvägstrafi ken i synnerhet. Vägar och spåranslutningar med anpassad funktion medger effektivare transporter. Fortsätta Halmstads utveckling som logistiskt nav för transporter. En terminal för kombitrafi k och övrig godstrafi k möjliggör utbyte mellan transportslagen. Minska tung trafi k genom Halmstads stadskärna. Tung trafi k ger både miljöbelastning och tar utrymme i anspråk

21 Transportsystemet - Sjöfart Utmaning Kopplingarna till landinfrastrukturen behöver förbättras och hamnen utvecklas så att fl er godstransporter kan ske med båt. Sjöfarten har många styrkor, speciellt för stora och långa transporter, som så långt som möjligt ska nyttjas. Halmstad har idag en fullservicehamn som under de senaste åren har moderniserats och utvecklats betydligt. Förutom det som redan gjorts fi nns långt framskridna planer på förbättringar i form av längre kajer och en djupare farled. Dessa åtgärder skulle medge anlöp med större fartyg och bidra till att hamnen i framtiden blir en ännu attraktivare transportnod. Hamnen är en central del i arbetet med att utveckla Halmstad som ett logistiskt nav för hållbara transporter men för att hamnen och sjöfarten ska kunna utvecklas positivt krävs att kopplingarna till landinfrastrukturen förbättras. Det gäller främst kopplingarna till järnvägsnätet och det övergripande vägnätet med viktiga vägar så som E6 och riksväg 25 och 26. Det fi nns också brister i vägnätet mellan hamnen och stadens övriga verksamhetsområden som måste förbättras för att länka samman korta och långväga transporter. Nuvarande spåranslutning till hamnen klarar inte långa tågset och kommunen saknar en omlastningsterminal där gods kan lastas om mellan båt, tåg och lastbil. Utmaningen för Halmstad är att kunna utveckla hamnen så att den på ett bättre sätt stödjer ett hållbart transportsystem, bl a genom att förbättra järnvägsanslutningen samt möjligheterna till omlastning mellan de olika transportslagen. Sjöfarten är ett bra altenativ för stora och långa transporter. Foto: Halmstad hamn och stuveri Halmstad behöver en fullt utvecklad kombiterminal. Foto: Helsingsborgs hamn Huvudstrategi TRANSPORTSYSTEM de olika transportslagen ska knytas samman och resurssnåla resor och effektiva transporter ska prioriteras. Delstrategier Utveckla kopplingarna mellan hamnen och det övergripande vägnätet och mellan hamnen och Västkustbanan/ rangerbangården. Goda förbindelser mellan hamnen och transportvägarna på land är avgörande för att skapa ett hållbart godstransportsystem och för att upprätthålla sjöfartens konkurrenskraft. Genomför utbyggnad av oceanhamnen och muddring av farled. Medger anlöp av större fartyg och förbättrar därmed hamnens effektivitet och attraktivitet. transportsystem - sjöfart 17