Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri"

Transkript

1 Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri Studiehandledning:Psykiatri2/Samhällsbaserad KOMVUX, Period 2, VT 2014 Stadsmissionens skola, Stockholm Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 1

2 Planering Psykiatri 2 samt samhällsbaserad psykiatri, Period 2, 2014 (med reservation för förändringar, jag kommer med planering för samhällsbaserd psykiatri lite längre fram) Vi håller till i sal/rum 140 om inte annat uppges. v. 12 tisdag 18/3, kl Kursintroduktion föreläsning kap. 1 teorier, modeller, utvecklingspsykologi och förbereder kap. 2 utdelning av uppgift. v. 12 onsdag 19/3 kl Föreläsning kap. 2 Barn och ungaohälsa. LVU. V.12 ÅNGESTLOPPET! (om ni vill så är vi där ett gäng) Vi ses klockan 13 vid fontänhuset/götgatsbacken. Kl springer/går/kryper den som vill loppet. v. 13 måndag 24/3 kl kap. 12. Psykiatrisk behandling Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar föroch nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar.dsm,icd,had;can,madrs mfl v. 13 tisdag 25 /3 kl kap. 3 fobi/ångest v. 13 Onsdag 26/3 kl kap. 7 & 8 Psykos/ personlighetsstörning v. 14 Tisdag 1/4 kl salsskrivning psykoser. v. 14 Onsdag 2/1 kl , salsskrivning tvång, fobi, personlighetsstörningar. v. 14 torsdag 3 / 4 kl 9-11 OBS! SAL 154. kap 9 & 10 substansberoende/lvm Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 2

3 v. 15 Måndag kl , Sal 120. Kurs motiverande samtal. MI v. 15 Tisdag kl sal Kurs motiverande samtal. MI v. 15 stor studiedag i eskilstuna v. 15 ( Fredag kl sal 120, Eventuellt Kurs motiverande samtal. MI ) examination,muntligt substansberoende/lvm. Kan flyttas till fredagen eventuellt. Återkoppling Mi v. 16 v.16 tisdag den 15e kl Marie Franzén Studiebesök Nacka Trauma kapitel.4. PTSD.- se planeringen Se veckoplaneringen. GLAD påsk!!! v. 17 tisdag kl , kl Återkoppling mi, vi diskuterar trauma, PTSD samtal och kommunikation, professionalism kapitel 15(psyk 2) kapitel 5 (sam). Kunskapskontroll. v. 17 onsdag kl 9-12,. Lagar (LPT, ÖPT, LRV, LVU, LVM, ) /instuderingsfrågor, v.17 torsdag 9-11 SAL: 154. Redovisning om ADHD, ASPERGER; AUTISM(ppt,rollspel,film etc) ev. suicid och depression kap.5& 6 v. 18 tisdag 29/ 4, kl Salskrivning lagar v. 18 onsdag 30/4, kl avslut psyk 2, genomgång repetition, film? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 3

4 KURSSTART v. 19 Måndag- samhällsbaserad inleds- Historik, psykiatrireformen, psykiatriutredningen. Kapitel 1. V.19 Tisadag- Stigmatiesering. Kapitel 2. Föreläsning,utdelning av uppgift. V.19 onsdag den 7e- vi drar till Säter. Heldag. v.20 tisdag kapitel 3 (samhällsbok) kapitel 14 (psykiatri 2) rehabillitering och återhämtning (individuell uppgift) v.20 onsdag, kapitel 4 (sam) kapitel 13 (psyk 2) hjälp och stöd, lagar v.21 tisdag, redovisning stigmatisering/inskick individuell uppgift. v.21 onsdag föreläsning.självmord? v.22 tisdag, samverkan, förbättrings arbete kapitel 7 & 8 samt kapitel 16 (psyk 2) vi diskuterar radioprogrammet. v.22 onsdag avslut, genomgång APL/APL Rapport., happy summer!!! Gymnasiearbete? Studiebesök-Eventuellt drar vi till säter Snacka med fountainhouse Så snart veckodag och lektionssal är klara återkommer vi med information om detta. Litteratur: Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2014) Psykiatri 2. Samoma utbildning AB. Stockholm. Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2012) Samhällsbaserad psykiatri. Sanoma utbildning AB. Stockholm. Bra internetsidor: Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 4

5 Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 5

6 Kunskapsmål För psykiatri 2 och samhällsbaserad psykiatri Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta efter dessa i praktisk verksamhet. Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Kunskaper om omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem. Förmåga att med kreativitet och initiativförmåga medverka i vårdens, omsorgens och omvårdnadens förbättrings- och kvalitetsarbete utifrån evidensbaserad kunskap. Kunskaper om hur ett väl utvecklat samarbete med olika huvudmän, yrkesgrupper och närstående påverkar patienters och brukares återhämtning positivt. Kunskaper om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder i arbetet med patienter och brukare som är i behov av återhämtning. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 6

7 Del 1, vecka VECKA 12 Fokusområde: kapitel 1 & 2 Teorier, modeller, utvecklingspsykologi, barn- och ungas häls/ohälsa, LVU. Kapitel 1- teorier, modeller, utvecklingspsykologi 1. Läs om de olika förklaringsmodellerna i boken. Beskriv översiktligt vad begreppen betyder och innebörden av dem: Utvecklingsteorier Psykodynamisk Socialpsykologisk Kognitivt Inlärningspsykologiskt Medicinsk-biologiskt Stress-sårbarhet. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 7

8 2. Läs fallet nedan om den 18- årig flickan. Fundera över vilken/vilka förklaringsmodeller du anser vara den/de bästa i det här fallet. Motivera varför du inte väljer den/de andra. Anna Anna en 18-årig flicka kommer till psykiatriska kliniken för att hon sedan ett år fått allt svårare av att åka buss samt av att sitta i rum med dörren stängd. Detta har bl. a medfört att hon slutat skolan och att hon fått lov att flytta till en släkting, som bor så att hon kan ta sig till arbetet från bostaden utan att åka buss. Hemförhållandena förefaller bra. Hon har fått psykofarmaka, vilket dock inte har haft någon effekt. Flickan är själv endast inställd på att få bort symtomen och kan inte motiveras att tala om sig själv. Hon tycker att allting är bra, bara symtomen vore borta. Kapitel 2 psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna/lvu Läs om Adam och Jane på s. 31. Beskriv inom vilka psykiatriska verksamheter Adam och Jane kan få behandling, stöd och annan hjälp. Om du var personal inom dessa verksamheter hur skulle du då hjälpa och bemöta Adam, Jane och deras närstående. 1) Förklara/reflektera kring orsaker till barns psykiska ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 8

9 2)Vilka störningar/funktionsnedsättningar är vanligast förekommande då det gäller barn och unga? Varför? Koppla de du kan till samhällsklimat. 3)Vad är föräldrars skyldigheter enligt föräldrabalken? 4) Vad säger HSL om barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 9

10 5) Vad är LVU? 6) Googla ungdomar psykiska ohälsa, välj, öppna och 4 artiklar ni fick träffar på och skriv kort ned vad de handlar om. Vilken sorts ohälsa skrivs det om? Nämns orsaker? 7) Vilka stödverksamheter/organisationer finns det i samhället för barn och unga till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik? Ge minst tre exempel och beskriv översiktligt dessa. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 10

11 Uppgift Ätstörningar Följ en/flera veckotidningar i några dagar. Hur mycket skrivs det om mat, bantningsmetoder etc. Om ni har en kompis med uppenbara fysiska besvär som är relaterat till ätstörning. Hen vägrar söka hjälp. Vad gör ni? Kan man tvinga en person att söka hjälp? Prova bläddra i veckorevyn/solo (någon av tjejtidningarna - Vad ligger fokus på? Vi diskuterar och går detta nästa gång vi ses. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 11

12 VECKA 13 Kunskapsmål: Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, rehabillitering, återhämtning vid mindre vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Fokusområde: Kapitel 12, 3 & 7,8 Psykiatrisk behandling, ångest, tvång, fobier, personlighetsstörningar, psykoser, psykiatrisk omvårdnad och omsorg. Psykiatrisk omvårdnad utgår från personens beskrivning av sina problem. Den som arbetar med omvårdnad har ett stort personligt ansvar att förmedla det som uppfattas som ohälsa och tecken på sjukdom. Kapitel 12 - psykiatrisk behandling. Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar för- och nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar. 1. Madde redogör för farmakologisk behandling, ECT och ljusterapi. 2. Nina redogör för beteendeterapeutiska, kognitiva och psykodynamiska behandlingsmetoder. Kapitel 3 tvång, fobi, ångest. Centrala begrepp: Tvångssyndrom, Panikångest, Generaliserad ångest, Fobier, Terapi, Kognitiv terapi, Försvarsmekanismer Tvångssyndrom Fobi Ångest Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 12

13 Vad är en försvarsmekanism? Hur skulle du koppla samman försvarsmekanismer med fobi? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 13

14 Kapitel 7 & 8- Psykoser, personlighetsstörningar Centrala begrepp: Psykisk störning, Psykos, Personlighetsstörning. Psykos, schizofreni, borderline, histronisk personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, Förklara begreppen översiktligt: Psykos Organisk psykos Funktionell psykos Schizofren psykos schizoaffektiv psykos 14

15 Vanföreställningssyndrom narcissistisk personlighetsstörning Antisocial personlighetsstörning Histronisk personlighetsstörning Borderline har funnits sedan 1800-talet men blev först kring 1970-talet i Sverige ett etablerat begrepp. Utifrån en tidig störning kan det hos vissa personer utvecklas det man kallar en borderlinepersonlighet. En borderlinepersonlighet kan visa upp en blandning av både psykotiska, neurotiska och många andra psykiska symtom. Därför är det svårt att ställa diagnos och behandlas. Allmänt verkar det vara en ganska kraftig ökning av personer som får borderline diagnos. Vad detta beror på vet man inte, men många anser att vår tids levnadsmiljö är en bidragande orsak. Läs om borderline i kurslitteraturen. Hur skiljer sig vård och omsorg åt vid borderline och psykos. 15

16 16

17 Instuderingsfrågor 1. Vilka svårigheter är typiska för en person med socialfobi? 2. Jämför socialfobi med agorafobi- vad är skillnaden? 3. Hur skulle du skilja mellan panikångest och generaliserad ångest? 4. Vad är skillnaden mellan en panikattack som helt plötsligt sker tillsynes utan orsak och en panikattack utlöst av specifik fobi? 5. Jämför symtomen vid bipolär sjukdom och en person med antisocialpersonlighetsstörning. Skillnader/likheter. 6. Vad är det för skillnad mellan socialfobi och borderline? 7. Vad är det för skillnader mellan borderline och bipolärsjukdom. 8. Hur behandlar och medicinerar en med bipolärsjukdom jämför med borderline! 9. Hur ser behandling ut vid antisocial personlighetsstörning? Går det att behandla? 10. Hur skiljer man mellan narcissism och antisocial personlighetsstörning? 11. Hur ser behandling och omvårdnad ut vid olika störningar? 12. Beskriv symtombild, behandling och vård och omsorg ut vid schizofreni. 13. Vad är tvångssyndrom? Vad är viktigt i omvårdnad vid detta syndrom? 14. Hur uppstår fobi och vilken behandling fungerar bäst? 17

18 Vecka 14 Kapitel 9 och 10- Substans beroende/lvm/ Kunskapsmål: Samsjuklighet, bruk och missbruk vid psykisk funktionsnedsättning. lagen om vård av missbrukare. Centrala begrepp: Riskbruk, Substansberoende, Missbruk, LVM, Samsjuklighet, komplexitet, abstinens, avgiftning. Läs kapitel 9 och 10. Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. Vi diskuterar begreppen tillsammans och jämför era uppfattningar om varje begrepp. Riskbruk Substansberoende Missbruk LVM Samsjuklighet 18

19 Komplexitet Abstinens Avgiftning Läs om Viktor på s Beskriv utförligt och nyanserat Viktors situation utifrån riskbruk, missbruk och beroende. 19

20 Läs om lagen om vård av missbrukar i vissa fall på sidan 176. Vem beslutar om LVM? När tas detta beslut? Beskriv översiktligt hur ett professionellt förhållningsätt och bemötande ska vara av en person som vårdas enligt LVM. Läs om Carina på sidan 183. Beskriv de olika delarna i Carinas symtom och hennes psykiska funktionsnedsättning. Beskriv också vad komplexiteten består av. Vi diskuterar. 20

21 Ta reda på vilka aktörer i kommunen, landsting som samverkar när det gäller personer med komplex psykiatrisk problematik. 21

22 Vecka 15 Kapitel 15- Mi, kommunikation Centrala begrepp: Kommunikation, Professionella samtal, Motiverande samtal, Reflektion, Professionellt förhållningssätt, Empati och Kommunikationshinder. Kurs MI Till vecka 17 Läs om de olika stegen i empatiprocessen på s Välj ut en situation som beskrivs i boken. Åskådliggör tillsammans med en studiekamrat situationen och visa de olika delarna i empatiprocessen. Ge exempel på olika typer av kommunikationshinder. Ge förslag hur man som professionell kan minska sina kommunikationshinder. 22

23 Vecka 16 Ev. Studiebesök Marie Franzén Kapitel 4- trauma och posttraumatiskt stressyndrom läs igenom kapitlel 4 om PTSD i läroboken. Gå in på länken: Och lyssna på Anna Norléns föreläsning om trauma och krisbehandling av barn. Föreläsningen är 78 minuter lång. Det går bra att ta pauser under själva föreläsningen och arbeta med frågorna nedan. Notera gärna annat som är av vikt och som ni uppmärksammar under föreläsningen. 1. Hur vanligt är det med barnmisshandel? 2. Vilka grupper av barn är i riskgruppen för att bli misshandlade? 3. Hur vanligt är det att barn blir utsatta för sexuella övergrepp? 4. Vilken är den största gruppen som utsätter barn för sexuella övergrepp? 5. Hur vanligt är det att barn bevittnar våld mellan vuxna i familjer? 6. Vilken behandling är verksam för barn som varit utsatt för trauma? 7. Varför är det vanligt att ge mediciner när det gäller trauma behandling för barn? 8. Varför är det svårt för barn att berätta om trauma de gått igenom? 23

24 24

25 25

26 Vecka 17 Kapitel 2, 9,10,12 & 13 - Psykiatriska verksamheter/lagar Centrala begrepp: Tvångsåtgärder, LPT, Rättspsykiatri, LRV, Psykiatrisk vårdavdelning, Psykiatrisk öppenvård, Barn och ungdomspsykiatri, LVU, Boendestöd och Daglig verksamhet. Beskriv översiktligt vad varje begrepp betyder. Tvångsåtgärder LPT LRV Psykiatrisk vårdavdelning Psykiatrisk öppenvård LVU Boendestöd 26

27 Daglig verksamhet Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. 27

28 Lagen om psykiatrisk tvångsvård(lpt) samt rättspsykiatrisk vård (LRV) samt ÖPT. 1) Vilka tre kriterier skall vara uppfyllda för att en patient skall kunna vårdas enligt LPT? _ 2) Hur kan en patient överklaga beslut om LPT? 3) Hur många läkare skall vara med vid bedömning av att en patient skall vårdas med tvång? 28

29 4) Hur ser beslutsgången ut vid vård under tvång? Hur gammalt får vårdintyg max vara? 5) Om en person måste vårdas under tvång längre än 4 veckor vem måste ansöka och var då? 6) Vad får man göra med en patient i en akut farlig situation innan vårdintyget hunnit granskas av specialistläkare? 7) Vad innebär konvertering? 29

30 8) Vad innebär tvång i öppenvård? 9) Vad är skillnaden mellan Rättspsykiatrisk tvångsvård och tvångsvård? 10) Vad är en paragraf 7 undersökning? Varför görs den? 30

31 11) Vad innebär RPU? 12) Hur går en RPU till? 13) Vad innebär SUP? Och vem beslutar om den? 31

32 14) Vilka kriterier gäller vid intagning enligt LRV? 15) Vad är öppen rättspsykiatrisk vård? läs mer om lagarna här: (LPT) (LVU) (LVM) (LRV) 32

33 Vecka 18 Salskrivning lagar Avslutning 33

34 Inlämningsuppgift 1 Arbetsuppgift: instabila personligheter/borderline. E Du beskriver översiktligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, C Du beskriver utförligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, A Du beskriver utförligt och nyanserat orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, Sök: i kursbok, nätet, vårdguiden, socialstyrelsen eller på annat sätt kunskaper om borderline. Beskriv orsak, typiska symtom, behandling (psykiatrisk, psykologisk), vårdomsorg och bemötande vid bordelinepersonlighet. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till 34

35 INLÄMNINGSUPPGIFT 2 1) Redogör för de olika typerna av depression och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 2) Redogör för bipolär sjukdom och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 3) Redogör för omvårdnaden och omsorgen vid mani. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till 35

36 36

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri UPPSALAKURSERNA Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri Uppsala universitet bjuder in till utbildning 21-24 april 2015 i Uppsala Psykiatrisk diagnostik är inte enkel utan kräver både tid och

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter

DOM. ;.u*% TUsi Å *-> 1 11. edaelaa i Sundsvall. KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Box 350 783 27 Säter KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM ;.u*% TUsi Å *-> 1 11 edaelaa i Sundsvall Sida l (2) Mål nr 287-13 KLAGANDE Said Ali Hassani, 930623-3272 Avd. 31, Rättspsykiatriska kliniken Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar! LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2014 Kursansvarig:, 2014-10-10 SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

LÄKEMEDELKOMMITTÈN I HALLAND

LÄKEMEDELKOMMITTÈN I HALLAND LÄKEMEDELKOMMITTÈN I HALLAND Psykos och missbruk del I Fredrik Åberg och Lotta Jarl 2015-04-23 Fallbeskrivning Psykossjukdomar Något om neuroleptika LPT, lite LVM och mycket kort om LVU 20-årig man, uppvuxen

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge 2007-03-13 Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge Angående Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (Remiss 1 (1) 2007-01-04, Beteckning: TR65A 2006:19692) Riksförbundet för Social

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05

SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05 SCHEMA SVK Barnpsykiatrins ABC 2014-05-05 2014-06-05 Måndag 5 maj LOKAL: HANS, G22 9.00-10.15 Upprop och presentation av kursen, Ulrika Henriksson, Anna Shchokina, Eva Serlachius 10.15-10.45 Kaffepaus

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

LÄS Utbildningen Årskurs 1 2015-2016 Block 1: Grundläggande värden och regelverk

LÄS Utbildningen Årskurs 1 2015-2016 Block 1: Grundläggande värden och regelverk Block 1: Grundläggande värden och regelverk V 37 (2015) Måndag 7/9 Tisdag 8/9 Onsdag 9/9 Torsdag 10/9 Fredag 11/9 08.30-09:10 Välkomsthälsning 09:15-10:15 Antroposofi en Humanism? Övergripande mål och

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Inbjudan till utbildning!

Inbjudan till utbildning! Inbjudan till utbildning! Projekt Kunskap gör skillnad är ett projekt inom samverkansarenan Vårdsamverkan FyrBoDal. Ingående parter är Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Pusselbiten som saknades

Pusselbiten som saknades Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer