Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri"

Transkript

1 Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri Studiehandledning:Psykiatri2/Samhällsbaserad KOMVUX, Period 2, VT 2014 Stadsmissionens skola, Stockholm Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 1

2 Planering Psykiatri 2 samt samhällsbaserad psykiatri, Period 2, 2014 (med reservation för förändringar, jag kommer med planering för samhällsbaserd psykiatri lite längre fram) Vi håller till i sal/rum 140 om inte annat uppges. v. 12 tisdag 18/3, kl Kursintroduktion föreläsning kap. 1 teorier, modeller, utvecklingspsykologi och förbereder kap. 2 utdelning av uppgift. v. 12 onsdag 19/3 kl Föreläsning kap. 2 Barn och ungaohälsa. LVU. V.12 ÅNGESTLOPPET! (om ni vill så är vi där ett gäng) Vi ses klockan 13 vid fontänhuset/götgatsbacken. Kl springer/går/kryper den som vill loppet. v. 13 måndag 24/3 kl kap. 12. Psykiatrisk behandling Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar föroch nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar.dsm,icd,had;can,madrs mfl v. 13 tisdag 25 /3 kl kap. 3 fobi/ångest v. 13 Onsdag 26/3 kl kap. 7 & 8 Psykos/ personlighetsstörning v. 14 Tisdag 1/4 kl salsskrivning psykoser. v. 14 Onsdag 2/1 kl , salsskrivning tvång, fobi, personlighetsstörningar. v. 14 torsdag 3 / 4 kl 9-11 OBS! SAL 154. kap 9 & 10 substansberoende/lvm Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 2

3 v. 15 Måndag kl , Sal 120. Kurs motiverande samtal. MI v. 15 Tisdag kl sal Kurs motiverande samtal. MI v. 15 stor studiedag i eskilstuna v. 15 ( Fredag kl sal 120, Eventuellt Kurs motiverande samtal. MI ) examination,muntligt substansberoende/lvm. Kan flyttas till fredagen eventuellt. Återkoppling Mi v. 16 v.16 tisdag den 15e kl Marie Franzén Studiebesök Nacka Trauma kapitel.4. PTSD.- se planeringen Se veckoplaneringen. GLAD påsk!!! v. 17 tisdag kl , kl Återkoppling mi, vi diskuterar trauma, PTSD samtal och kommunikation, professionalism kapitel 15(psyk 2) kapitel 5 (sam). Kunskapskontroll. v. 17 onsdag kl 9-12,. Lagar (LPT, ÖPT, LRV, LVU, LVM, ) /instuderingsfrågor, v.17 torsdag 9-11 SAL: 154. Redovisning om ADHD, ASPERGER; AUTISM(ppt,rollspel,film etc) ev. suicid och depression kap.5& 6 v. 18 tisdag 29/ 4, kl Salskrivning lagar v. 18 onsdag 30/4, kl avslut psyk 2, genomgång repetition, film? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 3

4 KURSSTART v. 19 Måndag- samhällsbaserad inleds- Historik, psykiatrireformen, psykiatriutredningen. Kapitel 1. V.19 Tisadag- Stigmatiesering. Kapitel 2. Föreläsning,utdelning av uppgift. V.19 onsdag den 7e- vi drar till Säter. Heldag. v.20 tisdag kapitel 3 (samhällsbok) kapitel 14 (psykiatri 2) rehabillitering och återhämtning (individuell uppgift) v.20 onsdag, kapitel 4 (sam) kapitel 13 (psyk 2) hjälp och stöd, lagar v.21 tisdag, redovisning stigmatisering/inskick individuell uppgift. v.21 onsdag föreläsning.självmord? v.22 tisdag, samverkan, förbättrings arbete kapitel 7 & 8 samt kapitel 16 (psyk 2) vi diskuterar radioprogrammet. v.22 onsdag avslut, genomgång APL/APL Rapport., happy summer!!! Gymnasiearbete? Studiebesök-Eventuellt drar vi till säter Snacka med fountainhouse Så snart veckodag och lektionssal är klara återkommer vi med information om detta. Litteratur: Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2014) Psykiatri 2. Samoma utbildning AB. Stockholm. Andersson Höglund, I. & Hedman Ahlström, B. (2012) Samhällsbaserad psykiatri. Sanoma utbildning AB. Stockholm. Bra internetsidor: Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 4

5 Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 5

6 Kunskapsmål För psykiatri 2 och samhällsbaserad psykiatri Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta efter dessa i praktisk verksamhet. Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Kunskaper om omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem. Förmåga att med kreativitet och initiativförmåga medverka i vårdens, omsorgens och omvårdnadens förbättrings- och kvalitetsarbete utifrån evidensbaserad kunskap. Kunskaper om hur ett väl utvecklat samarbete med olika huvudmän, yrkesgrupper och närstående påverkar patienters och brukares återhämtning positivt. Kunskaper om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder i arbetet med patienter och brukare som är i behov av återhämtning. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 6

7 Del 1, vecka VECKA 12 Fokusområde: kapitel 1 & 2 Teorier, modeller, utvecklingspsykologi, barn- och ungas häls/ohälsa, LVU. Kapitel 1- teorier, modeller, utvecklingspsykologi 1. Läs om de olika förklaringsmodellerna i boken. Beskriv översiktligt vad begreppen betyder och innebörden av dem: Utvecklingsteorier Psykodynamisk Socialpsykologisk Kognitivt Inlärningspsykologiskt Medicinsk-biologiskt Stress-sårbarhet. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 7

8 2. Läs fallet nedan om den 18- årig flickan. Fundera över vilken/vilka förklaringsmodeller du anser vara den/de bästa i det här fallet. Motivera varför du inte väljer den/de andra. Anna Anna en 18-årig flicka kommer till psykiatriska kliniken för att hon sedan ett år fått allt svårare av att åka buss samt av att sitta i rum med dörren stängd. Detta har bl. a medfört att hon slutat skolan och att hon fått lov att flytta till en släkting, som bor så att hon kan ta sig till arbetet från bostaden utan att åka buss. Hemförhållandena förefaller bra. Hon har fått psykofarmaka, vilket dock inte har haft någon effekt. Flickan är själv endast inställd på att få bort symtomen och kan inte motiveras att tala om sig själv. Hon tycker att allting är bra, bara symtomen vore borta. Kapitel 2 psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna/lvu Läs om Adam och Jane på s. 31. Beskriv inom vilka psykiatriska verksamheter Adam och Jane kan få behandling, stöd och annan hjälp. Om du var personal inom dessa verksamheter hur skulle du då hjälpa och bemöta Adam, Jane och deras närstående. 1) Förklara/reflektera kring orsaker till barns psykiska ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 8

9 2)Vilka störningar/funktionsnedsättningar är vanligast förekommande då det gäller barn och unga? Varför? Koppla de du kan till samhällsklimat. 3)Vad är föräldrars skyldigheter enligt föräldrabalken? 4) Vad säger HSL om barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 9

10 5) Vad är LVU? 6) Googla ungdomar psykiska ohälsa, välj, öppna och 4 artiklar ni fick träffar på och skriv kort ned vad de handlar om. Vilken sorts ohälsa skrivs det om? Nämns orsaker? 7) Vilka stödverksamheter/organisationer finns det i samhället för barn och unga till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik? Ge minst tre exempel och beskriv översiktligt dessa. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 10

11 Uppgift Ätstörningar Följ en/flera veckotidningar i några dagar. Hur mycket skrivs det om mat, bantningsmetoder etc. Om ni har en kompis med uppenbara fysiska besvär som är relaterat till ätstörning. Hen vägrar söka hjälp. Vad gör ni? Kan man tvinga en person att söka hjälp? Prova bläddra i veckorevyn/solo (någon av tjejtidningarna - Vad ligger fokus på? Vi diskuterar och går detta nästa gång vi ses. Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 11

12 VECKA 13 Kunskapsmål: Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, rehabillitering, återhämtning vid mindre vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Fokusområde: Kapitel 12, 3 & 7,8 Psykiatrisk behandling, ångest, tvång, fobier, personlighetsstörningar, psykoser, psykiatrisk omvårdnad och omsorg. Psykiatrisk omvårdnad utgår från personens beskrivning av sina problem. Den som arbetar med omvårdnad har ett stort personligt ansvar att förmedla det som uppfattas som ohälsa och tecken på sjukdom. Kapitel 12 - psykiatrisk behandling. Muntlig redovisning i klassrummet. Vi jämför och diskuterar för- och nackdelar, tittar på diagnossystem och skattningar. 1. Madde redogör för farmakologisk behandling, ECT och ljusterapi. 2. Nina redogör för beteendeterapeutiska, kognitiva och psykodynamiska behandlingsmetoder. Kapitel 3 tvång, fobi, ångest. Centrala begrepp: Tvångssyndrom, Panikångest, Generaliserad ångest, Fobier, Terapi, Kognitiv terapi, Försvarsmekanismer Tvångssyndrom Fobi Ångest Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 12

13 Vad är en försvarsmekanism? Hur skulle du koppla samman försvarsmekanismer med fobi? Lärare: Malin Eriksson: mobil: : blogg: maline.moobis.se 13

14 Kapitel 7 & 8- Psykoser, personlighetsstörningar Centrala begrepp: Psykisk störning, Psykos, Personlighetsstörning. Psykos, schizofreni, borderline, histronisk personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, Förklara begreppen översiktligt: Psykos Organisk psykos Funktionell psykos Schizofren psykos schizoaffektiv psykos 14

15 Vanföreställningssyndrom narcissistisk personlighetsstörning Antisocial personlighetsstörning Histronisk personlighetsstörning Borderline har funnits sedan 1800-talet men blev först kring 1970-talet i Sverige ett etablerat begrepp. Utifrån en tidig störning kan det hos vissa personer utvecklas det man kallar en borderlinepersonlighet. En borderlinepersonlighet kan visa upp en blandning av både psykotiska, neurotiska och många andra psykiska symtom. Därför är det svårt att ställa diagnos och behandlas. Allmänt verkar det vara en ganska kraftig ökning av personer som får borderline diagnos. Vad detta beror på vet man inte, men många anser att vår tids levnadsmiljö är en bidragande orsak. Läs om borderline i kurslitteraturen. Hur skiljer sig vård och omsorg åt vid borderline och psykos. 15

16 16

17 Instuderingsfrågor 1. Vilka svårigheter är typiska för en person med socialfobi? 2. Jämför socialfobi med agorafobi- vad är skillnaden? 3. Hur skulle du skilja mellan panikångest och generaliserad ångest? 4. Vad är skillnaden mellan en panikattack som helt plötsligt sker tillsynes utan orsak och en panikattack utlöst av specifik fobi? 5. Jämför symtomen vid bipolär sjukdom och en person med antisocialpersonlighetsstörning. Skillnader/likheter. 6. Vad är det för skillnad mellan socialfobi och borderline? 7. Vad är det för skillnader mellan borderline och bipolärsjukdom. 8. Hur behandlar och medicinerar en med bipolärsjukdom jämför med borderline! 9. Hur ser behandling ut vid antisocial personlighetsstörning? Går det att behandla? 10. Hur skiljer man mellan narcissism och antisocial personlighetsstörning? 11. Hur ser behandling och omvårdnad ut vid olika störningar? 12. Beskriv symtombild, behandling och vård och omsorg ut vid schizofreni. 13. Vad är tvångssyndrom? Vad är viktigt i omvårdnad vid detta syndrom? 14. Hur uppstår fobi och vilken behandling fungerar bäst? 17

18 Vecka 14 Kapitel 9 och 10- Substans beroende/lvm/ Kunskapsmål: Samsjuklighet, bruk och missbruk vid psykisk funktionsnedsättning. lagen om vård av missbrukare. Centrala begrepp: Riskbruk, Substansberoende, Missbruk, LVM, Samsjuklighet, komplexitet, abstinens, avgiftning. Läs kapitel 9 och 10. Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. Vi diskuterar begreppen tillsammans och jämför era uppfattningar om varje begrepp. Riskbruk Substansberoende Missbruk LVM Samsjuklighet 18

19 Komplexitet Abstinens Avgiftning Läs om Viktor på s Beskriv utförligt och nyanserat Viktors situation utifrån riskbruk, missbruk och beroende. 19

20 Läs om lagen om vård av missbrukar i vissa fall på sidan 176. Vem beslutar om LVM? När tas detta beslut? Beskriv översiktligt hur ett professionellt förhållningsätt och bemötande ska vara av en person som vårdas enligt LVM. Läs om Carina på sidan 183. Beskriv de olika delarna i Carinas symtom och hennes psykiska funktionsnedsättning. Beskriv också vad komplexiteten består av. Vi diskuterar. 20

21 Ta reda på vilka aktörer i kommunen, landsting som samverkar när det gäller personer med komplex psykiatrisk problematik. 21

22 Vecka 15 Kapitel 15- Mi, kommunikation Centrala begrepp: Kommunikation, Professionella samtal, Motiverande samtal, Reflektion, Professionellt förhållningssätt, Empati och Kommunikationshinder. Kurs MI Till vecka 17 Läs om de olika stegen i empatiprocessen på s Välj ut en situation som beskrivs i boken. Åskådliggör tillsammans med en studiekamrat situationen och visa de olika delarna i empatiprocessen. Ge exempel på olika typer av kommunikationshinder. Ge förslag hur man som professionell kan minska sina kommunikationshinder. 22

23 Vecka 16 Ev. Studiebesök Marie Franzén Kapitel 4- trauma och posttraumatiskt stressyndrom läs igenom kapitlel 4 om PTSD i läroboken. Gå in på länken: Och lyssna på Anna Norléns föreläsning om trauma och krisbehandling av barn. Föreläsningen är 78 minuter lång. Det går bra att ta pauser under själva föreläsningen och arbeta med frågorna nedan. Notera gärna annat som är av vikt och som ni uppmärksammar under föreläsningen. 1. Hur vanligt är det med barnmisshandel? 2. Vilka grupper av barn är i riskgruppen för att bli misshandlade? 3. Hur vanligt är det att barn blir utsatta för sexuella övergrepp? 4. Vilken är den största gruppen som utsätter barn för sexuella övergrepp? 5. Hur vanligt är det att barn bevittnar våld mellan vuxna i familjer? 6. Vilken behandling är verksam för barn som varit utsatt för trauma? 7. Varför är det vanligt att ge mediciner när det gäller trauma behandling för barn? 8. Varför är det svårt för barn att berätta om trauma de gått igenom? 23

24 24

25 25

26 Vecka 17 Kapitel 2, 9,10,12 & 13 - Psykiatriska verksamheter/lagar Centrala begrepp: Tvångsåtgärder, LPT, Rättspsykiatri, LRV, Psykiatrisk vårdavdelning, Psykiatrisk öppenvård, Barn och ungdomspsykiatri, LVU, Boendestöd och Daglig verksamhet. Beskriv översiktligt vad varje begrepp betyder. Tvångsåtgärder LPT LRV Psykiatrisk vårdavdelning Psykiatrisk öppenvård LVU Boendestöd 26

27 Daglig verksamhet Tänk efter om du har stött på dessa begrepp tidigare. Beskriv för dig själv i vilka sammanhang de kom upp. Förstod du då vad de betydde? Tänk på vad begreppen betyder för dig nu. 27

28 Lagen om psykiatrisk tvångsvård(lpt) samt rättspsykiatrisk vård (LRV) samt ÖPT. 1) Vilka tre kriterier skall vara uppfyllda för att en patient skall kunna vårdas enligt LPT? _ 2) Hur kan en patient överklaga beslut om LPT? 3) Hur många läkare skall vara med vid bedömning av att en patient skall vårdas med tvång? 28

29 4) Hur ser beslutsgången ut vid vård under tvång? Hur gammalt får vårdintyg max vara? 5) Om en person måste vårdas under tvång längre än 4 veckor vem måste ansöka och var då? 6) Vad får man göra med en patient i en akut farlig situation innan vårdintyget hunnit granskas av specialistläkare? 7) Vad innebär konvertering? 29

30 8) Vad innebär tvång i öppenvård? 9) Vad är skillnaden mellan Rättspsykiatrisk tvångsvård och tvångsvård? 10) Vad är en paragraf 7 undersökning? Varför görs den? 30

31 11) Vad innebär RPU? 12) Hur går en RPU till? 13) Vad innebär SUP? Och vem beslutar om den? 31

32 14) Vilka kriterier gäller vid intagning enligt LRV? 15) Vad är öppen rättspsykiatrisk vård? läs mer om lagarna här: (LPT) (LVU) (LVM) (LRV) 32

33 Vecka 18 Salskrivning lagar Avslutning 33

34 Inlämningsuppgift 1 Arbetsuppgift: instabila personligheter/borderline. E Du beskriver översiktligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, C Du beskriver utförligt orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, A Du beskriver utförligt och nyanserat orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, Sök: i kursbok, nätet, vårdguiden, socialstyrelsen eller på annat sätt kunskaper om borderline. Beskriv orsak, typiska symtom, behandling (psykiatrisk, psykologisk), vårdomsorg och bemötande vid bordelinepersonlighet. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till 34

35 INLÄMNINGSUPPGIFT 2 1) Redogör för de olika typerna av depression och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 2) Redogör för bipolär sjukdom och vilken behandling, omvårdnad, hjälp och vilket stöd som finns att få. 3) Redogör för omvårdnaden och omsorgen vid mani. Omfattning 2-4 A4, 12 ppt, times new roman. referenser viktigt! Skicka till 35

36 36

Studiehandledning till. Psykiatri 2, Sanoma Utbildning. Författare: Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström

Studiehandledning till. Psykiatri 2, Sanoma Utbildning. Författare: Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Studiehandledning till Psykiatri 2, Sanoma Utbildning Studiehandledningen tar upp innehållet i de 16 kapitlen i boken som är skriven för programfördjupningen Psykiatri 2 gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram.

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen:

APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7. Psykiatri 2, 200 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 3-7 Kurs: Psykiatri 2, 200 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: PSYKIATRI 2 1. Kunskaper om olika

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL

Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL Kurs: Psykiatri 2, 200p Bedömningsunderlag APL Jan 2015 Vård och omsorgsprogrammet Bedömningsunderlag under APL Kurs: Psykiatri 2, PSYPSY02, 200 poäng Elev: Handledare: APL-plats: APL-tid: Diskutera bedömningsunderlaget

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten: lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Elev: Klass: APL-plats: Period: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: PSYKIATRI 1 Orsak, symtom, skattningsinstrument,

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15vA tentamen 1 samt tidigare kurser Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 16 10 28 Tid: 09:00-12:00

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk14v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri

Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri UPPSALAKURSERNA Den komplexa patienten inom primärvård och psykiatri Uppsala universitet bjuder in till utbildning 21-24 april 2015 i Uppsala Psykiatrisk diagnostik är inte enkel utan kräver både tid och

Läs mer

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 21/ / Vecka 47 / Kursvecka 1

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 21/ / Vecka 47 / Kursvecka 1 Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 21/11 2016 15/1 2017 Vecka 47 / Kursvecka 1 Måndag 21/11 s aula Tisdag 22/11 s aula Onsdag 23/11 s aula Torsdag 24/11 s aula Fredag 25/11 s aula 8:30-9:30 Upprop

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

Varför bältar vi så mycket?

Varför bältar vi så mycket? Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V

PSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 3 fall - 30 p - 2 tim Fall l Man24år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 19 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l -Man 24 år - 3 delar- lo p Del l Du är under din

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Grunden en kompetensutveckling för Dig som arbetar inom den kommunala socialpsykiatrin, inom IFO och inom den vuxenpsykiatriska specialistpsykiatrin

Grunden en kompetensutveckling för Dig som arbetar inom den kommunala socialpsykiatrin, inom IFO och inom den vuxenpsykiatriska specialistpsykiatrin Grunden en kompetensutveckling för Dig som arbetar inom den kommunala socialpsykiatrin, inom IFO och inom den vuxenpsykiatriska specialistpsykiatrin I oktober 2013 startar vi återigen en grundutbildning/kontaktmannautbildning

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper 1(15) MEDICINSK PRIORITERING PSYKIATRI Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper Version 2005-11-08 Prioriteringsgrupper Förkortningar: I. Livshotande akuta sjukdomar,

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri

Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version

Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Vårdintyg Praktik Juridik Etik Vårdintyg Praktik Juridik Etik Margareta Lagerkvist Rättspsykiatriska vårdkedjan margareta.lagerkvist@vgregion.se Lagar och förordningar n Information kan sökas på n www.riksdagen.se n www.sos.se n Och

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar!

SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri Med reservation för ändringar! LUNDS UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskaper Fysioterapeutprogrammet Termin 4 Höstterminen 2014 Kursansvarig:, 2014-10-10 SCHEMA KURS FYPA45 HT14 Fysioterapi inom området mental hälsa och psykiatri

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Handläggningsöverenskommelse

Handläggningsöverenskommelse Handläggningsöverenskommelse Maj 2009 Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008

Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008 Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008 I. Integreringsperiod II. Målbeskrivning III. Schema och undervisningsformer a. föreläsningar b. PBL fallseminarier c. Fallseminarier d. Klinisk

Läs mer

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1

Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1 Sahlgrenska akademin: Kurs i Psykiatri 18/4 2016 2/6 2016 Vecka 16 / Kursvecka 1 = obligatoriskt moment er:, Vita stråket 12, 1 tr upp Måndag 18/4 Tisdag 19/4 Onsdag 20/4 Torsdag 21/4 Fredag 22/4 8:30-9:30

Läs mer