VALFAKTAHÄFTE NR6 FEMINISM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR6 FEMINISM"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR6 FEMINISM

2 INLEDNING Feminismen är ett av två teoretiska ben i Ung Vänster. Vår valrörelse 2014 kommer dels att genomsyras av ett feministiskt perspektiv, men också att präglas av de renodlat feministiska frågor vi lyfter i valplattformen. I detta valfaktahäfte hittar du mer information om många olika feministiska frågor men det finns självklart fler. Om du vill ha mer information så kolla gärna källorna till häftet, eller länklistan i valfaktahäftet som heter Handledning. När vi pratar feminism är könsmaktsordning ett centralt begrepp för att beskriva samhället. Bara av ordet könsmaktsordning går det att läsa ut en hel del kring vad det betyder vi menar en struktur som konsekvent överordnar män och underordnar kvinnor. På grund av att vi lever i en könsmaktsordning har män makt på kvinnors bekostnad. Könsmaktsordningen finns på alla områden i samhället i skolan, i förskolan, i arbetslivet, i hemmet, i media och i det offentliga rummet. Från det att vi föds delas vi in i pojkar och flickor och behandlas olika utifrån vilket kön vi har. Det får allvarliga konsekvenser för hur samhället fungerar. Mäns överordning är så väl grunden till kvinnors otrygga arbetsmarknad och att lön bestäms utifrån kön, som till den ökande ohälsan bland unga tjejer och mäns våld mot kvinnor. I politiska debatter finns det många som vill individualisera kvinnoförtrycket, och få det att handla om enskilda omständigheter och val. Vi vet att det inte handlar om att kvinnor har valt lågbetalda yrken, utan att arbeten som utförs av kvinnor värderas lägre. Vi vet att det inte handlar om att tjejer måste välja fritidsintressen som får mer resurser utan att våra fritidsintressen får mindre resurser helt enkelt på grund av att det är tjejer som utför dem. Vi vet att det inte går att välja bort att utsättas för sexualiserat våld. Könsmaktsordningen skapar allvarliga samhällsproblem som slår mot halva befolkningen. Mäns överordning begränsar kvinnors makt över det egna livet. När vi är ute på skolor, snackar med folk och sitter i debatter kan det komma olika mer eller mindre sanna bilder av vad eller vem en feminist är. Vår definition av feminism är: Feminism innebär ett erkännande av att det finns ett kvinnoförtryck, och en politisk kamp för att upphäva detta förtryck. Feminist är således den som ser att det finns en könsmaktsordning och vill verka för att upphäva den. 1 Vi menar att samhället idag präglas av en könsmaktsordning som

3 delar upp människor i kvinnor och män och att gruppen män är överordnad gruppen kvinnor. Vi föds i ett samhälle med tydliga regler och normer för hur vi ska vara, tänka och agera. Redan som små barn bedöms vi utifrån vårt kön. När en kille är högljudd och bråkig reagerar man knappast, men om en tjej gör detsamma ses hon nästan alltid som onormal. Killar uppmuntras att ta plats och utrymme medan tjejer förväntas vara pyssliga och omtänksamma. Genom hela livet lär vi oss hur vi i egenskap av tjejer och killar ska vara. I hemmet, på dagis, i skolan pådyvlas oss föreställningar om manligt och kvinnligt. Ibland sker det medvetet, men för det mesta är det omedvetna handlingar av våra föräldrar, våra dagisfröknar och våra lärare. I hela samhället har män mer makt och resurser än kvinnor och vi menar att för att förändra detta måste man se att det finns en intressekonflikt med upphäva könsmaktsordningen kommer män på flera områden behöva ta steg tillbaka. Om kvinnor ska få mer makt så måste män få mindre. Vi ser också att det krävs ett organiserat politiskt arbete för att förändra detta. Att vi är feminister betyder helt enkelt att vi vill avskaffa den könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor. Vi vill ha ett jämlikt samhälle fritt från förtryck. Ett samhälle där frågan om vilket kön en människa har inte spelar någon roll för hur personen bemöts eller vilka möjligheter den har. Vår feminism är inte bara en fråga om teoretiska resonemang, vilket skiljer oss från andra feminister. Vi har den bästa teoretiska grunden, men vårt fokus ligger på de konkreta frågor vi möter i vår vardag. Det ska vara vi som visar att samhället går att förändra om vi går samman, organiserar oss och tar makten över våra liv. ARBETE Löneskillnader och inkomstskillnader I debatter om jämställdhet på arbetsmarknaden får man ofta höra om löneskillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor har i snitt 86 % av mäns löner (SCB 2011), och det har inte skett några stora förändringar de senaste 15 åren. Det är det vanliga måttet på löneskillnader, som visar månadslöner motsvarande heltid. Men eftersom många kvinnor arbetar deltid är måttet i viss mån missvisande, då det inte visar hur mycket pengar män och kvinnor faktiskt har. Enlig LO:s Jämställdhetsbarometer 2014 tjänar kvinnor i arbetaryrken i snitt kr/ månad, män i arbetaryrken tjänar kr/månad, kvinnor i tjänstemannayrken kr/månad och män i tjänstemannayrken kr/månad. Detta mått kallas av LO för faktisk månadslön. Löneskillnaderna beror i viss mån på ren lönediskriminering, att kvin- 2

4 nor får längre lön för samma arbete. Men det beror främst på den könssegregerade arbetsmarknaden vilket till stor del beror på att vi jämfört med andra länder har en väldigt hög sysselsättningsgrad bland kvinnor och dessutom en stor offentlig sektor - och kvinnors deltidsarbete. I Sverige har vi en extremt könssegregerad arbetsmarknad, där kvinnodominerade yrken värderas lägre än arbeten med många män. När könsdominansen inom ett visst yrke ändras (till exempel när många kvinnor började jobba som lärare), så ändras också yrkets status och lön. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Av de 30 vanligaste yrkeskategorierna bland unga i åldern år har endast tre en jämn könsfördelning 2011 (inom spannet procent). Detsamma gäller för gruppen år. Tidigare analyser kring de trettio vanligaste yrkena i gruppen år visar att det är få yrkeskategorier som har en jämn könsfördelning (2010) Regeringen har förvärrat den ekonomiska ojämlikheten mellan män och kvinnor. De driver en politik som ökar inkomstskillnaderna, och skillnaden mellan män och kvinnors nettoinkomst, alltså inkomst efter skatt är nu kronor/år mer än vad den var 2006 (Riksdagens utredningstjänst). Det är ett resultat av många olika delar i regeringens politik som har flyttat pengar från kvinnor som grupp till män som grupp. Skillnad i nettoinkomst mellan män och kvinnor: kr kr Skillnaden i disponibel inkomst mellan män och kvinnor har ökat med 41 % sedan den borgerliga regeringen tillträdde. Genom de skattesänkningar som regeringen har genomfört har mycket pengar flyttats från den offentliga sektorn, som kvinnor jobbar i och utnyttjar, till mäns privata plånböcker. 60 % av skattesänkningarna har gått till män. En politik som går ut på att sänka skatterna stärker den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män, och flyttar i praktiken pengar från kvinnor i offentlig sektor till rika män i bolagsstyrelser. 3 Den ekonomiska ojämlikheten är ett resultat av och förstärker samtidigt könsmaktsordningen. Men det går att göra mycket på politisk väg för att uppnå ekonomisk jämställdhet, och avskaffa kvinnors ekonomiska beroendeställning till män. En viktig komponent är reformer som stärker kvinnors ställning på arbetsmarknaden. En individualiserad föräldraförsäkring skulle bryta föreställningar om att ta hand om barn framförallt är något som kvinnor gör. En lagstiftning om rätt till heltid

5 skulle öka kvinnors inkomster. Mer resurser till den kvinnodominerade offentlig sektorn skulle öka möjligheterna för att kunna höja lönerna. Det krävs också förändringar av lönebildningen. Ung Vänster vill ändra Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins lönenormerande roll kan kombineras med aktiva åtgärder för att bryta de strukturella löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Att kvinnors löner är lägre än mäns löner är helt skevt, och beror på att det finns ett kvinnoförtryck. Kvinnors arbete värderas lägre än mäns, och för ändra på det behöver vi höja lönerna i kvinnodominerade yrken, dela föräldraförsäkringen och införa rätt till heltid. Osäkra anställningar Otrygga och tidsbegränsade anställningar blir allt vanligare på arbetsmarknaden, och det är framförallt unga tjejer som utnyttjas i osäkra anställningar. 61 procent av kvinnorna och 39 procent av männen i åldern år har en tidsbegränsad anställning, enligt SCB (2012). Tjejer används som en reservarbetskraft som kan tas in när det behövs, men som är de första att sparkas när det går dåligt. Men det är inte bara bland unga som tidsbegränsade anställningar är vanligare bland kvinnor än bland män. I varje ålderskategori i statistiken är kvinnor överrepresenterade bland de som har otrygga jobb. Inom LO-kollektivet finns det ett tydligt samband mellan andelen tidsbegränsade anställningar och andelen kvinnor bland medlemmarna. Visstidsanställningarna är vanligast inom Hotell och restaurangs, Handels och Kommunals avtalsområden. Transports avtalsområden sticker ut något, där har man en hög andel män bland medlemmarna och en hög andel tidsbegränsade jobb. Den som har en osäker anställning förlorar mycket inte minst ekonomiskt, då man går arbetslös och väntar på att chefen ska ringa de dagar som man inte blir inringd. Det är svårt att veta om lönen kommer räcka till alla levnadskostnader, och det är svårt att planera sin ekonomi. Dessutom leder otrygga anställningar till stress och ohälsa. 55 % av personer med tillfällig anställning hade under året upplevt psykiska besvär, medan samma siffra för tillsvidareanställda var 30 % (Tillfälliga anställningar och ohälsa, Umeå Universitet 2013). Men osäkra anställningar påverkar självklart också möjligheten att ställa krav på sin arbetsplats. Det gäller så väl män som kvinnor den 4

6 som har en osäker anställning får svårare att säga ifrån eller ställa krav. Anslutningsgraden till facket är betydligt lägre bland de med osäkra anställningar än för tillsvidareanställda. På arbetsplatser med många tillsvidareanställda har arbetsgivaren mer makt, eftersom alla vet att den som bråkar kan få gå nästa dag. Framförallt unga tjejer utnyttjas på otrygga och tidsbegränsade anställningar det är vi som går upp klockan sex utan att veta om vi kommer få jobba eller inte, som inte vet hur mycket vi kommer få ut i lön eller som får det svårt att säga ifrån på jobbet för att vi helt saknar anställningsskydd. Det skapar stress och osäkerhet, och drabbar främst kvinnor i LO-yrken. Vi kräver fasta jobb med löner som går att leva på. För tjejer och kvinnor kan utsattheten som det innebär att ha en osäker anställning bli extra stor, på grund av risken att utsättas för sexuella trakasserier. Oavsett om det är en kund, brukare, chef eller kollega som utsätter en så är det ännu svårare än vanligt att säga ifrån mot sexuella trakasserier för den som har en osäker anställning. Risken att bli sedd som den som skapar dålig stämning på jobbet eller bråkar för ingenting gör att man hellre är tyst kring problemen än att riskera sitt jobb. Det ska inte vara möjligt för arbetsgivare att utnyttja oss på otrygga och tidsbegränsade anställningar. Ung Vänster accepterar inte att unga tjejer är en andra klassens arbetskraft som kan tas in närhelst det passar, och får gå när chefen säger så. Vi kräver att anställningsformen Allmän visstid avskaffas och att en tidsbegränsad anställning snabbare övergår i ett fast jobb. A-kassa och sjukförsäkring Den borgerliga regeringen har genomfört stora försämringar i A-kassa och sjukförsäkring. Kvinnor nyttjar i högre grad både a-kassa och sjukförsäkringen, vilket gör att försämringar i försäkringssystemen drabbar kvinnor extra hårt och bidrar till den ökade ekonomiska ojämlikheten mellan män och kvinnor. 5 Antal sjukskrivna mer än 14 dagar (Försäkringskassan Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken, 2011) per 1000 anställda: Män 62 Kvinnor 109 (vara graviditetsrelaterade: 10) Borgerliga debattörer pratar gärna om att en undersköterska fått 1000 kr mer i plånboken varje månad, men nämner ogärna att hon fått färre arbetskamrater och att hon inte längre kan lita på sjukförsäkringen när hon blir utsliten. Kvinnor jobbar i hårdare yrken där man får mindre och

7 mindre resurser, får stressa mer och har sämre arbetsmiljö. Detta är ett resultat av en politik som lägger 27 gånger mer resurser på skattesänkningar än på välfärdssatsningar. Försämringarna i A-kassa och sjukförsäkringen slår hårt mot kvinnor, och vinnarna är framförallt de som är allra rikast, i huvudsak män. Den borgerliga regeringen driver en politik som flyttar resurser från sjuka och arbetslösa till företagsägare. Det ska inte straffa sig att bli sjuk eller arbetslös vi måste höja ersättningarna i a-kassa och sjukförsäkringen! En förändring i a-kassan som drabbar kvinnor extra hårt är försämringarna i a-kassan för deltidsarbetande. Många kvinnor jobbar idag deltid (se mer under stycket deltid), och möjligheten att stämpla upp den tiden man inte jobbar har försämrats. Innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 låg det ett lagförslag om rätt till heltid, som borgarna kasserade när de kom till makten. Den 7 april 2008 verkställdes de nya reglerna för a-kassa och deltid. Förut fick man stämpla upp den tid man inte jobbade, i max 300 dagar eller 450 dagar för föräldrar till barn under 18 år. Den borgerliga regeringen begränsade den tiden till 75 dagar, vilket är ett hårt ekonomiskt slag mot kvinnor som arbetar deltid. Vi vill höja taket i a-kassan så att fler får ut 80 procent av sin tidigare lön. Dessutom vill vi på sikt höja ersättningsgraden till 90 procent av den tidigare lönen. Fler måste också kunna kvalificera sig för att få ersättning från a-kassan. Att regeringen har gjort detta svårare har slagit hårt mot kvinnor, särskilt gäller det de försämrade reglerna för deltidsarbetslösa. Den borgerliga regeringen har monterat ned sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen måste förändras så att man inte kan utförsäkras och ersättningen måste höjas. Läs mer om a-kassa och sjukförsäkring i valfaktahäftet om Skatter och välfärd. Deltidsarbete Kvinnors arbetsmarknad domineras av deltidsarbete och osäkra anställningar. Enligt SCB arbetade 36,4 % av kvinnorna och 12,9 % av männen deltid Deltidsarbete är vanligast i kvinnodominerade branscher, som hotell och restaurang samt vård och omsorg. Bland unga kvinnor är deltidsarbete ännu vanligare än i samhället i stort. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Bland sysselsatta i gruppen år arbetade över 50 procent av tjejerna deltid 2012, medan motsvarande andel bland killarna i samma åldersgrupp var 26 procent. Andelen som arbetar deltid är lägre bland 6

8 både kvinnor och män i äldre åldersgrupper, men skillnaden mellan könen är ännu större bland dem. Anledningarna till deltid är många, och man brukar skilja på så kallad frivillig och ofrivillig deltid. Inom LO-kollektivet vill 62 % av de deltidsarbetande arbeta mer (LO Arbetstider: orsaker till att arbeta deltid 2012). En genomgång av anledningarna till både frivilligt och ofrivilligt deltidsarbetande visar att många av dem direkt eller indirekt kan förklaras med könsmaktsordningen. Orsak till att arbeta deltid bland LO-medlemmar 2012: Ofrivillig deltid 62 % Heltidsarbete saknas 37 % Egen sjukdom m m 14 % Orkar ej/för krävande 10 % Vård av barn/vux (vill arb mer) 1 % Frivillig deltid 33 % Vill inte arbeta heltid 14 % Vård av barn/vux (vill ej arb mer) 12 % Studier/har fler jobb 7 % Den största anledningen till deltidsarbete är att det inte erbjuds heltid på den arbetsplats man jobbar. Detta är på grund av att arbetsgivare i kvinnodominerade yrken utnyttjar deltiden för att inte behöva lova heltidsarbete. Den arbetsgivare som har deltidsanställda kan beordra dessa att arbeta så kallad mertid, upp till heltidsnormen. För mertid får den anställda, till skillnad från övertid, ingen övertidsersättning. Hälften av alla unga tjejer jobbar deltid, och de allra flesta vill jobba mer men erbjuds inga heltider. Arbetsgivare ska inte få utnyttja tjejer på deltidsarbete, utan heltid ska vara en rättighet. Samtidigt måste arbetsförhållandena i kvinnodominerade branscher förbättras så att fler orkar jobba heltid. Andra anledningar till att många kvinnor arbetar deltid handlar om att kvinnodominerade yrken är krävande, och att många blir sjuka och utmattade av att jobba heltid i en väldigt stressig miljö. I den frivilliga deltiden syns också vård av barn eller vuxen som en stor anledning. Att det är just kvinnor som går ner i arbetstid för att ta hand om nära och kära är ingenting förvånande det går helt i linje med de förväntningar på kvinnor som kommer med könsmaktsordningen. Det innebär också att när samhället sviker och inte kan tillhandahålla vård 7

9 av tillräckligt hög kvalitet så är det kvinnor som drabbas genom att få gå ner i arbetstid. Varför är det dåligt med deltid? Att arbeta mindre är i sig inte dåligt Ung Vänster är för en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Men när heltidsnormen nu är 40 h/vecka så får de som inte jobbar heltid inte bara sämre lön, utan också sämre pension, sämre sjukförsäkring, lägre föräldrapenning etc. Att kvinnor tvingas arbeta deltid förstärker den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män, och är ett sätt för arbetsgivare att utnyttja kvinnors arbetskraft. Ung Vänster tycker att heltid ska vara en rättighet. Samtidigt måste möjligheterna för kvinnor att jobba heltid förbättras det ska vara möjligt att jobba heltid även inom kvinnodominerade yrken utan att slita ut kroppen eller bli sjuk. För att heltid ska vara en möjlighet för många kvinnor krävs även en bättre offentlig sektor, och bättre öppettider på förskolan. Obetalt hemarbete En högst märkbar konsekvens av könsmaktsordningen är hur mycket kvinnor och män arbetar obetalt i hemmet. Kvinnor arbetar mer obetalt i hemmet, medan män arbetar mer avlönat. SCB På tal om kvinnor och män 2012: Kvinnor och män arbetar lika mycket i genomsnitt över veckans alla dagar, ca 7,5 h/dag. Det är däremot stor skillnad på betalt och obetalt arbete mellan könen. Vardagsdygn Kvinnor: 5,5 h betalt arbete 3,5 h obetalt arbete Män: 7 h betalt arbete 2,5 h obetalt arbete Män behöver ta större ansvar för det obetalda hemarbetet. Ett sätt att tvinga män att ta mer ansvar för barn och hem är att individualisera föräldraförsäkringen. Avdrag för hushållsnära tjänster Den borgerliga regeringen genomförde 2007 det så kallade RUTavdraget, eller avdrag för hushållsnära tjänster. Den som anlitar någon 8

10 för att städa ens hem, får skattelättnader och behöver bara betala halva kostnaden. Avdraget för hushållsnära tjänster är förkastligt både ur ett klass och könsperspektiv, och gynnar framförallt överklassens män. När högern argumenterar för RUT-avdraget, brukar de säga att det är till för avlasta kvinnor som tar mycket ansvar i hemmet. Men lösningen på snedfördelningen av obetalt hemarbete är inte att ge skattelättnader för att arbetarklassens kvinnor ska komma och städa i överklassens hem. Det enda avdraget gör är att lägga pengar på att rika män ska slippa utföra hushållsarbete. Det är ingen jämställdhetsreform tvärtom flyttar det resurser från kvinnors offentliga konsumtion till mäns privata. Pengar som hade kunnat användas till mer personal i äldrevården, används istället till silverputsning i villorna på Djursholm. Vissa har hävdat att avdraget möjliggör för låginkomsttagare, som ensamstående mammor, att köpa hushållsnära tjänster. På så vis skulle avdraget göra det lättare för låginkomsttagare att få ihop livspusslet. Det stämmer inte med verkligheten. I Danderyd används avdraget tio gånger mer än i resten av landet. Enligt SCB använder 13 % av de som tjänar över kr om året sig av RUT-avdrag, medan andelen bland de som tjänar under kr om året är 4 %. En stor del av den lägre inkomstgruppen består dessutom av personer över 75 år, vilket pekar mot att man inte får tillräcklig hjälp från kommunens hemtjänst. I Danderyd var uttaget av RUT-avdrag år kr om året per person, medan snittet i hela Sverige var 167 kr per person (Skatteverket). Bara 0,9 % av de som använder RUT-avdraget är ensamstående familjer enligt SCB. Det är en myt att RUT-avdraget bidrar till ökad jämställdhet det är en reform som går ut på att staten betalar så att rika män ska slippa städa. En riktig jämställdhetsreform vore istället att använda de pengarna i offentlig sektor till exempel i äldrevården där många kvinnor jobbar och skulle behöva fler kollegor och mindre stress. Gamla människor behöver dessutom hjälp med städning, och då borde skattepengar gå till det inte till att rika män i Danderyd ska slippa städa. 9 Vårdnadsbidrag 2008 införde regeringen på initiativ av Kristdemokraterna det så kallade vårdnadsbidraget. Det är ett bidrag på högst 3000 kronor som går till föräldrar som stannar hemma med barn som är 1-3 år gamla, istället för att låta barnen vara på dagis. Syftet var enligt regeringen

11 själv att öka valfriheten för barnfamiljerna och samtidigt stimulera en ökad jämställdhet. Vårdnadsbidraget har visat sig vara en kvinnofälla, som håller borta kvinnor från arbetslivet. Under 2011 var det 2,5 % av samtliga barn i Sverige i åldern ett till tre år som hade haft vårdnadsbidrag någon gång under året. 92,1 % av ansökningarna för att ta ut vårdnadsbidrag lämnades in av kvinnor, och 7,9 % av män (Försäkrinskassans Socialförsäkringsrapport 2013:5). Föräldraförsäkringen Den orättvisa fördelningen av obetalt hemarbete gäller i högsta grad även det ombesörjande arbetet. Ojämlikheten i hemmet förstärks ofta i heterosexuella par när de får barn. Vi lever i en könsmaktsordning där kvinnor förväntas ta hand om barn och familj, och där det obetalda hemarbetet är väldigt ojämnt fördelar. Det får som konsekvens att kvinnor förutom att behöva städa en massa också får sämre löner och en sämre position på arbetsmarknaden jämfört med män. Därför måste vi dela föräldraförsäkringen för en mer jämställd fördelning av obetalt hemarbete ger en mer jämställd arbetsmarknad. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Fördelningen av hushållsarbetet bland unga har blivit mer jämn mellan 2000 och Detta beror framför allt på att tjejerna minskat tiden för rutinartat hushållsarbete. I genomsnitt ägnade tjejerna 10,5 timmar och killarna 9,0 timmar per vecka åt hushållsarbete (2010). Killar ägnar mindre tid än tjejer åt rutinartat hushållsarbete men det är vanligare att killar hjälper anhöriga och släktingar utanför hemmet med hushållsarbete (inklusive reparationer och underhåll). Kvinnors hushållsarbetstid ökar betydligt när de blir föräldrar och är som störst när barnet är under två år. Hushållsarbetstiden ökar ytterligare för kvinnan om familjen får fler barn. Mäns tid ökar i lägre grad när de får sitt första barn, sjunker lite med barnets ålder och ökar inte heller med ytterligare barn. Resultaten visar att tjejer med barn hushållsarbetar i högre grad än killar, även om de arbetar lika många timmar på arbetsmarknaden och har lika hög lön som killarna. Detta tyder på att den ojämna arbetsdelningen inte främst är ekonomiskt motiverad. Detta märks inte minst i uttaget av föräldrapenning. Män tar idag i snitt ut 24,8 procent av föräldradagarna, och kvinnor tar ut 75,2 % (Försäkringskassan 2014). Utvecklingen är att män tar ut fler dagar, men det går olidligt långsamt. Om det fortsätter i den här takten och inte mattas av (vilket man kan tänka sig att ökningen gör efter ett tag), så kommer det att vara ett jämställt uttag av föräldradagarna år

12 Eftersom det ser ut så här så är en individualiserad föräldraförsäkring ett viktigt feministiskt krav, det är också ett sätt att rubba föreställningen om kvinnor som de barnavårdare och män som försörjare. Denna föreställning förstärker kvinnors underordning på arbetsmarknaden. Bland annat genom att kvinnor halkar efter i löneutveckling, normaliserar deltider och gör det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Ung Vänster vill istället att föräldraförsäkringen, liksom alla andra försäkringar, ska bygga på individen som då tilldelas ett antal månader att vara ledig med ersättning. Det ska inte gå att skriva över dagar på den andra föräldern. Detta skulle dels förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden, men skulle också tvinga män att ta större ansvar för hem och barn. Föräldraförsäkringen är den enda försäkring som inte är individuell, vilket är jättekonstigt. Man är oftast två personer som skaffar barn och båda föräldrarna har lika stort ansvar dessutom har barnet rätt till båda sina föräldrar. Det är helt medeltida att inte dela föräldraförsäkringen. Ung Vänster menar att en individualiserad föräldraförsäkring är nödvändig för att komma åt både den orättvisa fördelningen av ansvaret för hem och barn och kvinnors sämre position på arbetsmarknaden. RÄTTEN TILL DEN EGNA KROPPEN Sexualiserat våld Det sexualiserade våldet är könsmaktsordningens grövsta uttryck. Det drabbar till allra högsta grad kvinnor, och utövas av män. Ung Vänsters syn på det sexualiserade våldet bygger på en feministiskt våldsförståelse vilket innebär att vi inser att våldet är ett resultat av könsmaktsordningen, och kamp mot könsmaktsordningen är en kamp mot det sexualiserade våldet och vice versa. 11 Sexualiserat våld är ett begrepp som inbegriper mer än våldtäkt och misshandelsförhållanden när vi använder begreppet sexualiserat våld åsyftas det våld som kvinnor utsätts på grund av sitt kön. Det handlar även om sexuella trakasserier, att bli tafsad på, kallad för

13 hora, att få bilder på sig själv utlagda på nätet mot ens vilja och mycket mer. De allra flesta kvinnor har erfarenheter av sexualiserat våld antingen genom att själv ha blivit utsatta eller genom att någon man känner utsatts. När vi pratar om sexualiserat våld är det som folk oftast tänker på våldtäkt och misshandel det är inget problem att diskutera det, men det är viktigt att vi vet om i vilken kontext det sexualiserade våldet sker. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Det är fyra gånger så vanligt att tjejer får ovälkomna sexuella förslag på nätet jämfört med killar. Under 2012 hade 44 procent av tjejerna i åldern år någon gång varit med om att en person på nätet försökt förmå dem att prata om sex, skicka bilder eller agera framför en webbkamera mot deras vilja jämfört med 12 procent av killarna. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Av de våldtäkter mot personer över 18 år som anmäldes under 2012 var offren i 96 procent av fallen kvinnor och 98 procent av de misstänkta förövarna var män. Mer än hälften (53 procent) av förövarna var killar mellan 15 och 29 år. Sexualiserat våld används för att påminna om och slå fast vilket kön det är som besitter makten, vare sig det är i en relation, i det offentliga rummet, i skolan eller på arbetsplatsen. Könsmaktsordningen innebär att mannen ska ha den överordnade positionen i förhållande till kvinnan och sexualiserat våld är det yttersta medlet för att upprätthålla denna position. Både misshandel och våldtäkter är vanliga maktdemonstrationer som förekommer i alla samhällsklasser, åldrar och grupper och våldtäkter handlar inte primärt om sexualitet utan om maktutövande. Mäns våld mot kvinnor finns i hela samhället, och är ett av de värsta uttrycken för könsmaktsordningen. För att bryta våldet behövs en feministisk våldsförståelse det behövs helt enkelt en politik som fattar att det sexualiserade våldet hör ihop med kvinnoförtrycket i stort. Vi håller på med feministiskt självförsvar, och vill att alla tjejer ska få lära sig feministiskt självförsvar i skolan för att stoppa det sexualiserade våldet. Ett misshandelsförhållande är en process, där våldet gradvis trappas upp och normaliseras under en tid. Mannen klipper successivt av kvinnans kontakt med omvärlden, vänner, bekanta och familj tills hon kanske bara har honom kvar att förhålla sig till och få bekräftelse 12

14 och uppskattning av. Det som från början kan uppfattas som harmlös och gullig svartsjuka blir till psykisk misshandel när tjejen får fler och fler gränser att förhålla sig till, hennes självförtroende bryts ner och livsutrymmet krymps bit för bit. Det är oftast i det läget som det första slaget kommer, och det kan i det läget vara väldigt svårt att lämna relationen. Genom mannens växlingar mellan våld och värme, att både vara den person som slår och den som sedan tröstar och sköter om såren stärker mannen sin maktposition och försvårar kvinnans uppbrott från relationen. Denna våldets normaliseringsprocess är något som återfinns både i olik- och samkönade relationer. Antal anmälda brott: Sexualbrott (våldtäkt, sexuellt tvång, sexköp mm.) Varav våldtäkt (inkl grov) 5887 Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre Varav inomhus av bekant i nära relation (BRÅ:s preliminära statistik på det sexualiserade våldet 2013) FAKTA Rasister försöker ibland att använda sexualiserat våld för att demonisera rasifierade grupper och flyktingar i synnerhet. Det ligger ingen sanning i den typen av påståenden. Det sexualiserade våldet slår, precis som könsmaktsordningen i övrigt, brett i alla grupper i samhället. Att påstå att sexualiserat våld är ett invandrarproblem är inte bara djupt okunnigt, det är också att osynliggöra alla de kvinnor som misshandlas av sina svenska män, våldtas av sina svenska pojkvänner eller tafsas på av sina svenska killkompisar. Det sexualiserade är inget invandrarproblem, det är ett mansproblem. Inom sexualiserade våldsbrott finns det ett stort mörkertal, det vill säga brott som inte anmäls till polisen. Brottsförebyggande rådet räknar med att mellan % av alla våldtäkter och misshandel i relationer aldrig anmäls. Nationella Trygghetsundersökningens statistik på det sexualiserade våldet 2013: Antal personer som blivit utsatta för brott utifrån enkätsvar Sexualbrott: Ung Vänster ser det sexualiserade våldet som uttryck för samt en bärande del av könsmaktsordningen. För att bekämpa det sexualiserade våldet krävs en feministisk politik som förstår våldets grund och

15 ursprung. Vår politiska praktik mot sexualiserat våld är feministiskt självförsvar, som är ett självförsvar för tjejer som vilar på feministisk grund. Det innebär bland annat att vi inom feministiskt självförsvar har en feministisk våldsförståelse, och ser kopplingen mellan sexualiserat våld och könsmaktsordningen. Ung Vänster kräver feministiskt självförsvar i skolan. Vardagsrädsla Vardagsrädsla innebär tjejers och kvinnors känsla av otrygghet och olust i det offentliga rummet. Trots att de flesta våldsbrott mot kvinnor sker i hemmet, så finns det en bild av att sanningen skulle vara det motsatta att gärningsmannen vid sexualiserat våld är en ful gubbe som gömmer sig bakom en buske i en park. Detta är en bild som späs på av media och i vissa fall polisväsendet, genom Tips för att undvika våldtäkt förvärrar man tjejers vardagsrädsla och lägger dessutom skulden för sexualiserade våldsbrott på tjejer. Men oavsett var våldet sker är vardagsrädslan fortfarande reell och inskränker kvinnors och tjejers livsutrymme. Att kunna röra sig obehindrat och känna sig trygg i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen och i det offentliga rummet borde vara en rättighet för alla människor i ett samhälle. Idag är det en fråga om kön. Att ta makten över det offentliga rummet är viktigt feministiskt steg för att ta makten över våra liv. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Den upplevda otryggheten och rädslan för att vistas i det offentliga rummet kvällstid är betydligt vanligare hos tjejer än hos killar. En större andel tjejer än killar upplever även att otryggheten påverkar deras livskvalitet. Så många som 29 procent av tjejerna i åldern år uppger att de under det senaste året ofta valt att ta en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro att utsättas för brott jämfört med 5 procent av killarna (2012) Feministiskt självförsvar i skolan Ung Vänster driver kravet om feministiskt självförsvar i skolan, och utbildar själva instruktörer i feministiskt självförsvar. Feministiskt självförsvar är ett tjejseparatistiskt självförsvar som fokuserar på det sexualiserade våldet. Det syftar till att stärka tjejer som individer och som grupp, och målet med feministiskt självförsvar är att det sexualiserade våldet ska upphöra. Feministiskt självförsvar har flera olika delar. Det är dels det fysiska självförsvaret som handlar om att med kroppsspråk, blockeringar, slag och sparkar kunna försvara sig i en hotfull situation. Det är också verbalt självförsvar, där vi lär oss hur man kan använda sin röst för 14

16 att försvara sig och ta mer plats. Den tredje delen är det mentala självförsvaret, då man diskuterar mäns våld mot kvinnor, systerskap och vad det innebär att vara tjej och kvinna i Sverige. Det mentala självförsvaret är lika viktigt som det verbala eller fysiska, då det finns många myter som omger det sexualiserade våldet, som skuldbelägger tjejer och i slutändan gör det svårare att försvara sig. Genom feministiskt självförsvar skapar vi ett separatistiskt rum där tjejer får möjlighet att diskutera sexualiserat våld med varandra, och lära sig att försvara sig. Problem kring sexualiserat våld måste gå från att betraktas som individuella, till att ses som problem för hela samhället. Därför krävs feministiskt självförsvar i skolan. Samtyckeslagstiftning I debatten om våldtäkt har samtyckeslagstiftning lyfts fram som ett svar på den ohållbara situation som råder för sexualbrottsoffer i Sverige. Vi tycker att en samtyckeslagstiftning vore ett steg i rätt riktning, men det är långt ifrån nog. Problemet med sexualiserat våld är betydligt större än endast en fråga om lagstiftning. Det är uppenbart att rättsväsendet många gånger brister i sin kunskap om sexualiserat våld, och att en unken syn på att kvinnan får skylla sig själv och att mannen inte förstår ett nej fortfarande råder. Personal inom sjukvård, rättsväsende och polis måste regelbundet få utbildning kring sexualiserat våld för att garantera våldsoffer ett bra bemötande. Kvinnojourerna, som i dagsläget får bära det största ansvaret för konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor, måste få långsiktigt ekonomiskt stöd. Samtidigt är det förebyggande arbetet mot sexualiserat våld kanske det viktigaste därför krävs feministiskt självförsvar i skolan. Samtyckeslagstiftning är ett bra krav, men inte nog. Vi behöver utbildning inom rättsväsendet, feministiskt självförsvar i skolan och mer stöd till kvinnojourerna för att ta några fler viktiga steg mot ett jämställt samhälle fritt från våld. 15 Prostitution och pornografi Prostitution är en del av det sexualiserade våldet mot kvinnor och bygger på principen att kvinnokroppen är en vara som kan köpas och förbrukas av män trädde dagens svenska sexköpslagstiftning i kraft. Den är unik så tillvida att den bygger på en feministisk analys av prostitution skulden för prostitutionen läggs hos den som köper, inte den som säljer sex. Det är inte olagligt att sälja sex i Sverige, men det är olagligt att köpa sex. Detta tycker Ung Vänster är bra. Den svenska

17 sexköpslagstiftningen är både en markering i var skulden bör ligga och fungerar som ett verktyg för att bekämpa prostitution. När nyliberala och postmoderna krafter höjer rösten om att lagen är förlegad och bör avskaffas vill vi istället sprida den till fler länder och låta den omfatta även svenska medborgare som köper sex utomlands. En annan form av prostitution, trafficking människohandel för sexuella ändamål är ett växande problem globalt och i Sverige. Forskning visar att länder där prostitution är lagligt, också har mer av trafficking eftersom det ena banar väg för det andra. Utöver lagstiftning och polisens arbete, måste det vara en del i samhällets arbete mot prostitution, att offer kan söka hjälp och stöd hos kvinnojourer och myndigheter. För att bekämpa prostitution och människohandel behövs det mer stöd och resurser åt kvinnor som utnyttjats, större insatser för att hjälpa kvinnor ur prostitution och professionell stöd och hjälp för de kvinnor som utsatts för prostitution och människohandel. Det finns mycket forskning kring prostitution och prostituerades situation, och det är en situation som är extermt utsatt och farlig. Dödligheten är 40 gånger högre för prostituerade i jämförelse med andra kvinnor. Enligt en av de största undersökningar som gjorts uppger 71 % av de prostituerade att de har blivit misshandlade fysiskt i prostitutionen, 63 % har blivit våldtagna och nästan nio av tio skulle lämna prostitutionen om de hade ett annat val (M. Farley m fl 2003: Prostitution and trafficking in nine countries: an update on violence and posttraumatic stress disorder ). Pornografin och porrindustrin bidrar idag starkt till en sexualisering av kvinnokroppen och en snedvriden syn på sexualitet. Pornografin är i allmänhet tydligt färgad av könsmaktsordningen och inom porren definierar gränsöverträdande och manlig dominans vad som är upphetsande. Att skolan lär ut ett kritiskt förhållningssätt till media, att man låter eleverna diskutera kring ideal och normer och att sexualundervisningen också tar upp pornografi, är centralt för att bryta pornografins starka inflytande över människors sexualitet. Att män tycker sig ha rätt att köpa kvinnors kroppar är en vidrig effekt av kvinnoförtrycket. Kvinnor i prostitution utsätts för misshandel, våldtäkt och löper 40 gånger högre risk att dö än andra kvinnor. Prostitution är ingen sexuell läggning, det är ett sätt för män att utnyttja kvinnors kroppar. Vi tycker att sexköpslagstiftningen även ska omfatta sexköp utomlands det är helt orimligt att svenska män idag kan åka till andra länder och köpa kvinnors kroppar där. 16

18 Aborträtten och preventivmedel Ung Vänster kräver att preventivmedel ska vara kostnadsfritt och lättillgängligt, att slippa oron för sjukdomar eller oönskade graviditeter är en förutsättning för att kunna känna sig trygg med och njuta av sin sexualitet. Det är alla tjejers och kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, därför ska det vara enkelt att få tag på preventivmedel och det måste finnas lokala ungdomsmottagningar med bra öppettider. Rätten över den egna kroppen handlar också om rätten till abort som idag är hotad på flera ställen i Europa vi kräver att kvinnor från andra länder ska kunna göra abort utan kostnad här. Ungdomsmottagningarna har en helt central roll för ungdomars, framförallt tjejers, möjligheter att få information, råd och stöd om sexualitet, preventivmedel och sexuella relationer. Ung Vänster vill se ordentliga satsningar på ungdomsmottagningarna runt om i landet, där finns personal som kan ge tjejer den trygghet i sin egen kropp och sexualitet som ingen annan erbjuder. När man blivit gravid men av ett eller annat skäl inte vill ha barn är det viktigt att man har möjlighet att avbryta graviditeten på ett säkert sätt. Det är en fråga om kvinnors och tjejers rätt till sina egna kroppar. I Sverige har vi sedan 1975 en lagstiftning som innebär att man får göra fri abort fram till och med 18:e graviditetsveckan, efter det kan man beviljas abort fram till och med 21:a veckan genom att ansöka om det hos socialstyrelsen. Idag görs det ungefär aborter per år i Sverige (Socialstyrelsen). Lagen om fri abort hotas idag från flera håll, det finns starka lobbykrafter inom EU som vill inskränka eller helt avskaffa aborträtten inom hela EU och även i Sverige höjs röster för att inskränka lagen. Sverigedemokraterna vill att aborträtten inskränks till att endast gälla till och med 12:e veckan. Ung Vänster försvarar rätten till fri abort. Det är också viktigt att motarbeta den stigmatisering som sker av tjejer som gjort aborter alla skäl för abort ska vara lika giltiga. Ung Vänster tycker att kvinnor från länder där abort är förbjudet borde kunna komma till Sverige och göra abort kostnadsfritt här. 17 Surrogatmödraskap Att använda en surrogatmamma för att skaffa barn innebär att ett par som inte själva kan få barn, till exempel ett heterosexuellt par som är ofrivilligt barnlösa eller ett homosexuellt bögpar, använder en kvinna som får bära ett barn som sedan blir parets. Detta kan ske mot betaln-

19 ing (kommersiellt surrogatmödraskap) eller utan betalning (altruistiskt surrogatmödraskap). Ung Vänster är starka motståndare till surrogatmödraskap i alla dess former. Surrogatmödraskap innebär en grav inskränkning av kvinnans rätt till sin egen kropp. Det kommersiella surrogatmödraskapet är i praktiken en handel med kvinnors kroppar, och med barn. Det är rika, västerländska par som betalar fattiga kvinnor för att dessa ska vara gravida och sedan ge bort barnet. Det altruistiska surrogatmödraskapet bygger på en syn på att kvinnans kropp ska vara någonting för andra att utnyttja. Genom historien har kvinnokroppen förutsatts stå till allmänt förfogande. Makten över kvinnors kroppar är och har varit en bärande del i kvinnoförtrycket. Det altruistiska surrogatmödraskapet vilar helt på förutsättningen att kvinnor lärt sig att våra kroppar inte är till för oss själva. Det vore en grov tillbakagång för kampen om rätten till den egna kroppen om altruistiskt surrogatmödraskap genomfördes i Sverige. För mer information om surrogatmödraskap: Surrogatmödraskap förutsätter att kvinnors kroppar inte är till för de själva, och är ytterligare ett sätt att utnyttja kvinnokroppen. Det har visat sig i de flesta fall vara ett grovt utnyttjande av de kvinnor som är surrogatmammor, som behandlas som behållare och inte som människor. Ung Vänster är emot surrogatmödraskap i alla dess former. Tjejers ohälsa Sedan slutet på 1980-talet har tjejer haft en negativ hälsoutveckling. Andelen tjejer som uppger att de lider av ängslan, oro eller ångest var 2012 tre gånger så hög som 1988/1989, och låg på 25 %. Samma siffra för killarna var 14 %. (Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 2013). Socialstyrelsen konstaterade i mitten av 00-talet att det finns ett samband mellan nedskärningarna inom skolan och det ökade behovet av barn- och ungdomspsykiatrin. Utifrån dessa siffror är det lätt att se att den ökande ohälsan bland unga tjejer är strukturellt orsakad. Föreställningar och normer om den duktiga flickan hon som alltid ska vara högpresterande, se bra ut, vara bäst i klassen och ha ett rikt socialt liv utgör ett ideal som är omöjligt att uppnå. Att inte kunna leva upp till samhällets förväntningar gör att man mår dåligt. Föreställningar orsakade av könsmaktsordningen bidrar till att många unga tjejer idag mår dåligt. 18

20 Sveriges kvinnolobby konstaterar i sin rapport Duktiga flickor kostar inte (2012) att det satsas betydligt mer resurser på vård som framförallt killar utnyttjar, och att killars behov definierar vad som får kosta och vad som inte får kosta inom hälso- och sjukvården. Till exempel kostar heldygnsbehandling i BUP (där många tjejer med ätstörningsproblematik hamnar då det sällan finns specialistenheter) en tiondel av vad en plats kostar på Sluten ungdomsvård (där en majoritet är killar). Den borgerliga regeringen har inte gjort någonting för att kompensera för olikheterna i den vård som killar respektive tjejer söker istället har man många gånger förvärrat situationen för tjejer i behov av vård. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Redan i årskurs 7 9 finns tendenser att tjejer är mer stressade än killar. På gymnasienivå är könsskillnaderna när man mäter stress markanta. Bland unga som känner sig stressade varje dag eller minst en gång i veckan är könsskillnaderna störst för egna krav och förväntningar på skolarbetet (55 procent av tjejerna, 33 procent av killarna), läxor/hemuppgifter (63 procent av tjejerna, 43 procent av killarna) och betyg (46 procent av tjejerna, 27 procent av killarna) (2012) Andelen som uppger att de är stressade flera gånger i veckan är 50 procent bland tjejerna och 24 procent bland killarna i åldern år. Bland tjejerna är 17 procent stressade varje dag jämfört med 5 procent bland killarna (2012). Tjejers ökade ohälsa är tätt sammankopplad med de drastiska nedskärningar och försämringar som gjorts i välfärden. När kommuner skär ner på kurators- och skolpsykologtjänster i skolorna och när de sparar in på öppettiderna på ungdomsmottagningen, går det direkt ut över tillgången på hjälp och stöd. Ung Vänster tycker att det är en rättighet att må bra. Vi kräver en utbyggd välfärd för minskad ohälsa, och en satsning på ätstörningsvård. Tjejers ohälsa är ett strukturellt problem med politiska lösningar det ska inte vara upp till varje tjej att rycka upp sig, utan samhället måste ta ansvar för unga tjejers ohälsa. När skatterna sänks och privata aktörer tillåts göra vinster i välfärden är det tjejer som får betala med att må sämre. Vi måste förbjuda vinster i välfärden, ta pengar från gubbar i bolagsstyrelser och satsa de på ätstörningsvård och skolhälsovård. 19

21 Skönhetsideal Att kvinnors kroppar är objekt är någonting som tidigt inpräntas i så väl tjejer som killar. Skönhetsidealen för kvinnor är grova och förstärker könsmaktsordningen och ojämlikheten mellan män och kvinnor. Idealen utnyttjas också mycket hårt i reklam och media, och de bilder som dominerar det offentliga rummet är många gånger retuscherade till oigenkännlighet. Skönhetsidealen skapar ohälsa, bidrar till ätstörningar och skeva ideal. Det är orimligt att bilder retuscheras till oigenkännlighet i reklam och sedan utgör verklighetsbilden för många. Ung Vänster kräver en tydlig märkning av kroppsretuscherade bilder, samt en lag som reglerar detta. Enligt en undersökning som genomfördes av Sveriges Kvinnolobby 2013 uppger 9 av 10 kvinnor mellan år att reklam fått dem att må dåligt över sitt utseende och/eller vikt. 3 av 10 män instämmer i samma påstående. En stor majoritet av de responderande upplever att i reklam framställs kvinnor oftast som passiva, avklädda och svaga, medan män oftast framställs som aktiva, påklädda och starka. Det är tydligt att sexualiseringen av kvinnor i reklam påverkar tjejer och kvinnor negativt. Ätstörningar Anorexi och bulimi, som går under det bredare samlingsnamnet ätstörningar, är psykiska sjukdomar vars inkörsport många gånger är ett jämförande mellan den egna kroppen och idealen % av de som lider av ätstörningar är tjejer (RFSU:s Sverigebarometer 2010), och även om det även finns män som drabbas så är det är tydligt att problemen med ätstörningar är nära sammankopplade till de ouppnåeliga idealen för kvinnor. På senare tid har också begreppet ortorexi dykt upp i samband med en diskussion om tjejers ohälsa. Ortorexi innebär en en besatthet vid en så kallad hälsosam livsstil, till exempel att äta nyttigt och träna överdrivet mycket. Ortorexi är inte någon psykiatrisk diagnos, men har vissa likheter med anorexi. Den hälsohets som nu dominerar media kan antas förvärra problem med överdrivet tränande och ortorexi. Ur Ungdomsstyrelsens rapport Fokus (2013): Bland tjejer i åldern år oroar sig 23 procent ofta för sitt utseende och 28 procent oroar sig ofta för sin vikt (6 respektive 8 procent bland killar). I samma åldersgrupp oroar sig 25 procent av tjejerna för att inte duga jämfört med 11 procent av killarna. Mellan 16 och 29 år tycks 20

22 dock killars oro tillta något med ökad ålder, medan tjejers oro istället minskar något (2013). Ungdomsmottagningar och ätstörningskliniker För att motverka problem med ohälsa och ta hand om de som drabbas krävs resurser från samhällets sida. Det är resurser som snabbt försvunnit i takt med den borgerliga regeringens skattesänkningar. Huruvida du har tillgång till en ungdomsmottagning har blivit en fråga om vart du bor, och olika län har även olika regler för t ex subventionering av p-piller. På Gotland får tjejer betala 300 kr/år för p-piller upp till 19 års ålder, medan i Blekinge subventionerar landstinget hela kostnaden (RFSU:s Sverigebarometer 2011). På många håll i landet är ungdomsmottagningarna överbelastade och många tvingas också stänga på sommaren på grund av för lite resurser. Det ska vara en rättighet att ha bra tillgång till ungdomsmottagning och vård. För att det ska ske så måste välfärden gå före skattesänkningar för aktieägare det är helt enkelt så att de rika gubbarna i boladsstyrelserna måste börja betala för att vi som är unga ska ha rätt till bra öppettider på ungdomsmottagningarna och gratis preventivmedel. Att ha tillgång till en ungdomsmottagning, med bra öppettider och tid för att ta emot alla, bör vara en rättighet för oss som är unga. Det är inte så att ohälsa eller oönskade graviditeter tar ett uppehåll under sommaren det är helt orimligt att ungdomsmottagningarna inte kan ha öppet som vanligt. Vi kräver fler ungdomsmottagningar och bättre öppettider, och att preventivmedel subventioneras till 100 % över hela landet. Platsbristen inom ätstörningsvården är utbredd. Endast 4 av 21 landsting har specialiserade ätstörningskliniker, och 2011 fanns det ca 150 platser, att jämföras med 400 platser i mitten på 1990-talet ( Duktiga flickor kostar inte, Sveriges Kvinnolobby 2012). Idag beräknas ca tjejer och kvinnor mellan 13 och 30 år uppfylla kriterierna för bulimi eller anorexi (Kunskapscentrum för Ätstörningar, KÄTS). Vi ska inte behöva betala skattesänkningar för de rikaste med vår hälsa. Ätstörningsvården måste byggas ut. 21 Den borgerliga regeringen har genomfört massiva skattesänkningar som bl a resulterat i nedskärningar i ätstörningsvården, men även de så kallade satsningar man gjort har resulterat i sämre vård för tjejer lanserade den borgerliga regeringen Vårdgaranti inom barn- och

23 ungdomspsykiatrin. Den innebär att de landsting som har lyckats korta vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin får extra pengar, efter att de visat upp ett resultat där köerna är kortare än tidigare. I praktiken innebär det att landstingen satte kortandet av köerna inte en bra behandling i fokus, för att ha en chans att få extra bidrag. Detta gick framförallt ut över unga tjejer med ätstörningar som nyttjar BUP:s heldygnsvård, och som helt enkelt skrevs ut alldeles för tidigt. FRITID Fritid är ett område där det tydligt går att avläsa könsmaktsordningens konsekvenser. Vilka fritidsaktiviteter som killar respektive tjejer sysslar med är tydligt könskodade, och får även resurser där efter. Killar är i högre utsträckning än tjejer är föreningsmedlemmar och deltar i lagsporter, till exempel fotboll, ishockey och innebandy. Tjejer dominerar sporter som ridsport och gymnastik (som har betydligt färre deltagartillfällen än de stora lagsporterna), och är även i majoritet i kulturskolans verksamhet. Det offentliga stödet till idrotten går i huvudsak till föreningsidrotten där killar har flest deltagartillfällen (60 %, mot 40 % tjejer 2011). Kulturskolan har i flera kommuner varit en av de första verksamheterna som drabbats av nedskärningar av borgerliga majoriteter, vilket framförallt drabbar tjejers fritid. En stor del av statens stöd till unga kulturutövare går genom studieförbundens studiecirklar, och där är till skillnad från i kulturskolan, en majoritet killar (60 % killar, 40 % tjejer). Detta visar tydligt hur tjejers och killars intressen värderas olika, inte bara i status utan även i reda pengar. När tjejer tar sig in på traditionellt manliga idrottsområden, till exempel inom fotbollen, värderas kvinnornas prestationer fortfarande betydligt lägre än männens. Svenska Fotbollsförbundets agerande gentemot Anders Svensson och Therese Sjögran under fotbollsgalan 2013 är ett tydligt exempel på det. Anders Svensson fick en bil för lång och trogen tjänst med sina 146 landskamper. Therese Sjögran, som gjort 182 landskamper, fick ingenting. Det är vanligare att tjejer lämnar föreningsidrotten när de kommer upp i tonåren. Med en feministisk analys är det lätt att skapa sig en bild av varför att tjejers idrottsutövande värderas lägre får helt enkelt konsekvenser för hur många tjejer som vill fortsätta idrotta. Män är i många fall överrepresenterade på ledande positioner inom idrotten, och prioriterar också att kill-lag ska få de bättre träningstiderna och större uppskattning för sina prestationer. Den vardagsrädsla som många tjejer känner inverkar självklart även på ens idrottsutövande när tjejer får de sena träningstiderna i hallen som ligger längst bort från stan. 22

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se

Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se Den svenska utredningen om män och jämställdhet www.mänochjämställdhet.se claes.sonnerby@regeringskansliet.se huvudsekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vad har svenska regeringen sagt till oss

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Stockholm 24 maj 2010. Alliansen sviker kvinnorna

Stockholm 24 maj 2010. Alliansen sviker kvinnorna Stockholm 24 maj 2010 Alliansen sviker kvinnorna 2 (12) Innehållsförteckning. Inledning 3 Backlash för jämställdheten 4 Mer av samma politik om alliansen får sitta kvar 7 Generella slutsatser 7 Arbetsmarknaden

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VALPLATTFORM 2014 Ung Vänster Kungsgatan 84 112 27 Stockholm 08-654 31 00 info@ungvanster.se www.ungvanster.se INNEHÅLL VALPLATTFORM 2014 sid. 4 Sverige har förändrats

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Resultat av Sveriges Kvinnolobbys enkätundersökning om könsdiskriminerande reklam och psykisk hälsa bland unga

Resultat av Sveriges Kvinnolobbys enkätundersökning om könsdiskriminerande reklam och psykisk hälsa bland unga Resultat av Sveriges Kvinnolobbys enkätundersökning om könsdiskriminerande reklam och psykisk hälsa bland unga Genomförd under perioden maj-augusti 2013 Sveriges Kvinnolobby Norrtullsgatan 45 113 45 Stockholm

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 www.ungvanster.se Vi förtjänar bättre! Gå med i Ung Vänster, www.ungvanster.se VI SKA BYGGA LANDET Sverige har förändrats. Vi som är unga idag är den

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende

Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende Certifiering för ett respektfullt och tryggt boende Bo porrfritt! Porrfritt är en kvalitetsstämpel som sätts på de hotell och konferensanläggningar som väljer att erbjuda sina gäster en trygg och säker

Läs mer

Feminism. Från ord till handling

Feminism. Från ord till handling Feminism Från ord till handling Grafisk form Ida Sandborg Illustration Sara Granér Tryck 2014 Lenanders Grafiska AB (Skriftserien Folkviljan) Vänsterpartiet Malmö www.vmalmo.se KKvinnor och män har inte

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Falkenbergs kommun Kontmunlednlnpsk'vntoret Kanslicnhei j 2014-03- 0 4. Dpi ST# Utokat antal solcellspanelladdare for EL-bil i Falkenbergs kommun

Falkenbergs kommun Kontmunlednlnpsk'vntoret Kanslicnhei j 2014-03- 0 4. Dpi ST# Utokat antal solcellspanelladdare for EL-bil i Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun Kontmunlednlnpsk'vntoret Kanslicnhei j 2014-03- 0 4 Dnr ST# r i f NARODUD 1 f NARODUD 1 POUTK i r Utokat antal solcellspanelladdare for EL-bil i Falkenbergs kommun Vi foreslar Falkenberg

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Dags för ett jämställt Uppsala

Dags för ett jämställt Uppsala Uppsala den 29 augusti 2014 Dags för ett jämställt Uppsala Ett handlingsprogram för hur Uppsala ska bli ett jämställt samhälle att bo och leva i. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Feminism

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Vi måste börja prata om vad feminismen åstadkommit

Vi måste börja prata om vad feminismen åstadkommit Refuserad av Newsmill 12-01-26 MARKUS OLLIKAINEN OM FEMINISM Vi måste börja prata om vad feminismen åstadkommit När jag växte upp på 70-talet så fanns det kvinnor som kämpade för jämställdhet. De ansåg

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors mål Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors mål Den 7 juni går vi till valurnorna för att rösta till Europaparlamentet, det är inget oviktigt val eller

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer