Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex. mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals

Transkript

1 R INGHALS OCH M ILJÖN 1998

2 Innehåll Ringhals gör el 1 Ringhals och miljön 2 Ringhals miljöcertifierat 3 Ringhals miljöpolicy 4 Livscykelanalyser 5 Uranets väg från berg till berg 6 Strålning och strålskydd 8 Kylvatten och kemi 10 Övriga miljöpåverkande faktorer 12 Köp rätt återvinn eller återanvänd 13 Ringhals miljöledning 14 Ringhals miljömål 15 Arbetsmiljö 16 Miljövärden 17 Ordlista 21 Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals är sedan den 1 januari 1999 ett aktiebolag som ingår i Vattenfallkoncernen och är Nordens största kraftverk. Den första reaktorn togs i drift 1975 och den fjärde och sista Under 1998 producerade Ringhals 24,9 miljarder kilowattimmar, vilket är det näst bästa resultatet någonsin. Det motsvarar en sjättedel av Sveriges elförbrukning. Kraftverket omsätter cirka 4 miljarder kronor, har drygt anställda och köper dessutom omkring 500 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Denna trycksak är framtagen av Vattenfall Ringhals informations- och miljöenheter i samarbete med Vattenfall Support/Inhouse. Montaget på framsidan och övriga foton: Börje Försäter. Tryck: Bröderna Carlssons Boktryckeri, Varberg, 1999.

3 Ringhals gör el 1 Ringhals är ett kärnkraftverk med fyra reaktorer. Det unika med Ringhals är att det, som enda kraftverk i Sverige och ett av de få i världen, har både kokvatten- och tryckvattenreaktorer. Tillsammans har de fyra reaktorerna en installerad effekt på ca megawatt och producerar årligen mellan 20 och 25 miljarder kilowattimmar. Det är procent av den svenska elförbrukningen. Processerna fungerar i korthet så här: Kokvattenreaktor BWR (Ringhals 1) I reaktortanken finns bränslet anrikat uran inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i så kallade bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som får vattnet att koka. Vattenångan leds i rör till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Ångan passerar genom turbinerna och ner i kondensorerna. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn och så vidare. Tryckvattenreaktor PWR (Ringhals 2 4) Skillnaden mot kokvattenreaktorn är att trycket i reaktorsystemet är högre så högt att vattnet, trots en temperatur på flera hundra grader, inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, s k ånggeneratorer. I ånggeneratorerna möter reaktorvattnet det vatten som cirkulerar i turbinsystemet och här sker i stället kokningen och ångbildningen. Därefter fortsätter processen precis som i kokvattenreaktorn. Fördelen med tryckvattenreaktorn är att ångan som driver turbinerna aldrig varit i kontakt med reaktorn och därför förekommer ingen radioaktivitet i turbinanläggningen. Innan elen från de fyra blocken går ut på högspänningsnätet transformeras den upp till 400 kilovolt. I processen förbrukas varje år drygt 70 ton uran. Dessutom används drygt en miljon kubikmeter färskvatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund ca 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler och system tillsätts natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse oljor som lyft- och smörjmedel. Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Produktion Till luft Radioaktiva ädelgaser Vattenånga In Uran 70 ton Hypoklorit 655 ton Diverse kemikalier Färskvatten 1,2 miljoner m 3 Havsvatten 170 m 3 /s Leverans till kund El 25 miljarder kilowattimmar Till vatten Hypoklorit 33 ton Havsvatten uppvärmt cirka 10 grader, 170 m 3 /s

4 2 Ringhals och miljön Allt fler kunder kräver att de råvaror som ingår i de produkter de köper, eller krävs för framställningen av dem har ett miljögodkännande. På Ringhals har vi sedan ett antal år tillbaka strävat efter att strukturera vårt miljöarbete för att kunna visa att vår övertygelse att kärnkraft är ett bra sätt att producera el på är riktig. Det första målet har varit att klara en oberoende granskning av vårt miljöarbete ett mål vi nu nått. Miljöfrågorna drivs nu integrerat med övriga viktiga frågor på alla nivåer. Dagen före julafton 1998 blev vårt miljöstyrningssystem certifierat enligt ISO och med denna miljöredovisning har vi också uppfyllt villkoren för att bli registrerade enligt EU-förordningen EMAS. Dessa utmärkelser är emellertid i sig inte något bevis på att miljön är bra utan visar enbart att vi styr vår verksamhet på ett riktigt sätt. Nu måste vi fortsätta på den inslagna vägen så att Ringhals blir känt som ett kärnkraftverk som tar stor hänsyn till miljön. Glädjande är att våra ansträngningar redan har uppmärksammats i omvärlden. Den senaste opinionsundersökningen visar att förtroendet bland allmänheten för vårt sätt att arbeta med miljöfrågorna har blivit klart högre. Anders Hjorth VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR EMAS granskningsberättelse Vi har granskat miljöpolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Vattenfall AB Ringhals. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni Vattenfall AB Ringhals uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Vattenfall AB Ringhals. Godkännandet gäller fram till , under förutsättning Vattenfall AB Ringhals kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Kjeller, 20 april 1999 Scandpower Certification AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO-V-004 Nästa miljöredovisning skall ges ut senast Aage Hammerstad Certifieringsledare

5 Ringhals miljöcertifierat 3 Som fjärde kärnkraftverk i världen blev Ringhals dagarna före jul 1998 miljöcertifierat enligt ISO I och med denna miljöredovisning är kraftverket också EMAS-registrerat. Att komma dit har krävt ett långt och träget arbete från stora delar av Ringhals organisation. Att vi är godkända enligt ISO innebär att vi har visat att vi har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven, inbyggt i vårt sätt att styra verksamheten på Ringhals. Jobbet för att bli certifierade inleddes redan 1993 när Det Norske Veritas gjorde en miljörevision på Ringhals. Eftersom vår radiologiska miljö alltid varit prioriterad och i god överensstämmelse med de krav myndigheterna ställer, var det den mer konventionella miljön som vi ville ha granskad. Granskningen visade att vi skötte oss ganska bra men att styrningen av miljöarbetet hade brister. Mot den bakgrunden beslöt Ringhals ledning att öka ansträngningarna på detta område så att kraftverket så småningom kunde miljöcertifieras. Miljöhänsyn inarbetades som en viktig aspekt i alla våra styrande dokument. All personal genomgick också en grundläggande miljöutbildning. Under 1996 gjordes en genomgripande miljöutredning där samtliga miljöpåverkande faktorer gicks igenom. För att sprida engagemanget genomfördes utredningen av egna medarbetare runt om på Ringhals. När utredningen var klar arbetades en miljöpolicy fram. Under 1997 formulerades våra första miljömål och det första miljöprogrammet, dvs hur vi skall arbeta för att nå miljömålen. Under sommaren förra året inledde det norska företaget Scandpower Certification AS granskningen för certifieringen. Den genomfördes i fyra steg, först vår dokumentation därefter Ringhals ledning och miljöstaben. Under steg tre granskades Ringhals 2 och något senare återvände de för återstoden av Ringhals. Några restpunkter upptäcktes men klarades av snabbt till certifieringsorganets belåtenhet. För att bli registrerad enligt EMAS krävs, utöver en godkänd miljöcertifiering, bland annat en offentlig miljöredovisning något vi har uppnått med denna skrift. Miljöcertifieringen varar inte för evigt. För att få behålla godkännandet skall certifieringsproceduren göras om vart tredje år. Däremellan görs årliga stickprovskontroller. ISO (Internationella StandardiseringsOrganisationen) grundar sig på företagets miljöutredning, miljöaspekter, miljöpolicy och miljömål och genererar underlag för en bättre styrning av verksamheten. EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är en EU-förordning. Syftet med EMAS är att ge företag som agerar enligt förordningen ett godkännande som förstås och erkänns i hela Europa. EMAS vill stimulera företag till öppenhet och ständiga förbättringar, inte minst för att möta kundernas krav på ett starkare miljömedvetande.

6 4 Ringhals betydande miljöaspekter RINGHALS MILJÖPOLICY På Ringhals skall vi: prioritera miljöfrågor högt, ständigt förbättra miljön, ta hänsyn till kommande generationer och medverka till en varaktigt hållbar utveckling. integrera miljöhänsyn i alla delar av vår verksamhet samt sätta människors hälsa och säkerhet i centrum. skapa förståelse och engagemang för miljöfrågor genom information, utbildning, delaktighet och ansvar. Vårt miljöarbete och miljöpåverkan skall redovisas öppet. med hjälp av analyser och förebyggande arbete kraftigt begränsa risken för haverier och andra miljöolyckor som kan påverka omgivningen. begränsa och kontrollera användning och utsläpp av miljöstörande ämnen. begränsa och kontrollera resursförbrukningen, gäller främst vatten, energi, bränsle och material. hantera avfall effektivt och miljöanpassat samt om möjligt återföra förbrukat material till kretsloppet. ha en högre ambition än att enbart uppfylla alla krav i miljölagar, förordningar och givna tillstånd. Vi skall även tillämpa internationella miljöstandarder. ställa miljökrav på våra leverantörer och entreprenörer i samma grad och takt som vi själva förbättrar vårt miljöarbete. årligen utvärdera miljöpolicyn och miljöarbetet för att vid behov förbättra dessa. Kärnkraften påverkar miljön på olika sätt från det att uranet bryts tills det använda bränslet förs till den framtida permanentförvaringen. På Ringhals görs värderingen av vilka miljöaspekter som är betydande samtidigt som man tillser att de är väl omhändertagna. Denna värdering görs varje år och leder då också till att förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av dem som bedriver verksamheten tillsammans med en person som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som skall uppnås. Vid värderingen tas hänsyn dels till myndighetskrav som alltid skall uppfyllas dels till riktlinjerna i vår miljöpolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Detta innebär att vårt miljöarbete drivs av myndigheternas regler, vår miljöpolicy, våra medarbetares förväntningar och marknadens krav. Under genomförs steg två i miljöutbildningen av all vår personal. Utbildningen inriktar sig främst på miljöpolicyn och hur den skall tillämpas och vilka betydande miljöaspekter som finns i den egna verksamheten. De betydande miljöaspekterna är uppdelade i sex huvudgrupper, där var och en kan ha eller få påverkan på miljön (positiv eller negativ): Uran in det vill säga uranbrytning, tillverkning av bränsle och transporter. Radioaktivt avfall där ingår utbränt bränsle till CLAB (Centralt Lager för Använt Bränsle vid Oskarshamnsverket), medelaktivt avfall för deponering i SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall vid Forsmark), lågaktivt avfall för deponering i SFR eller vid Ringhals, samt den interna hanteringen och alla transporter av avfallet. Störningar vid normal drift det gäller större störningar som vi har en speciell organisation för att ta hand om, främst räddningstjänst och haveriberedskap. Driftpersonalen är även väl förberedda på störningar i ordinarie verksamhet, dygnet runt. Utsläpp av radioaktiva ämnen utsläpp till luft, vatten eller mark av radioaktiva ämnen. Huvudkylvatten vi avleder kylvatten från havet och återför uppvärmt havsvatten. Periodvis kloreras kylvattnet för att minska musseltillväxt i kylvattenkanalerna. Till huvudkylvattnet leds även Ringhals utsläpp av förbrukat processvatten. Miljöfarliga varor och farligt avfall till detta räknar vi alla övriga verksamheter med potentiell miljöpåverkan.

7 Livscykelanalyser 5 Redan innan diskussionen om grön el kom igång på allvar, beslöt Vattenfall att göra så kallade livscykelanalyser för olika sätt att producera el. Man har i dem beräknat vilka resurser som åtgår och vilka utsläpp av skadliga ämnen som sker från alla de aktiviteter som företas för att produkten i detta fall el skall komma till. Allt gås igenom från gruvdrift till rivning av kraftverken, omhändertagandet av avfall, transporter etc. När det gäller Vattenfalls kärnkraftverk har man till och med räknat med personalens transporter till och från arbetet. Vattenfall har valt att redovisa utsläppen av kväveoxid, svaveldioxid och koldioxid eftersom de finns med vid all elproduktion och för att det finns nationella och internationella miljömål uppställda för dessa ämnen. Livcykelanalyserna jämför utsläpp från anläggningar som drivs med kärnkraft, kolkraft dagens teknik såväl som ny teknik olja, naturgas, biobränsle, vind och vatten. Det är de viktigaste elproduktionsmetoder som finns tillgängliga idag. Analyserna visar att kärnkraften hävdar sig mycket väl, även om man jämför med de kraftslag som traditionellt anses mycket miljövänliga. Vattenfalls livscykelanalyser har granskats av CIT (Chalmers Industriteknik) och IVL (Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning). Driften av kärnkraftverken medför nästan inga utsläpp av de ovannämnda ämnena. Undantaget för Ringhals är testkörning av reservkraftdieslarna och de transporter av människor och gods som sker i samband med driften. Beräkningar för 1998 visar att dessa utsläpp utgör max 4 procent av de totala för kärnkraftens livscykel. Utsläpp av koldioxid, gram per kilowattimme Utsläpp av kväveoxider, milligram per kilowattimme Utsläpp av svaveldioxid, milligram per kilowattimme Kolkondens dagens Kolkondens ny Naturgaskombi Biokraftvärme Vind Kärnkraft Vattenkraft Basfakta till beräkningarna har hämtats från: Biokraft = genomsnitt för salix och skogsbränsle Vindkraft förutsatt drifttimmar Vattenkraft genomsnitt Seitaure, Harsprånget och Boden Kol dagens = Fynsverket Kol ny = Nyutvecklad dansk kolkraft

8 6 Uranets väg från berg till berg Framställning av uranbränsle är klassat som en betydande miljöaspekt eftersom stor miljöpåverkan kan tänkas uppkomma vid brytning av uranhaltig malm, utvinning av uran ur malmen och tillverkning av bränsle av det utvunna uranet. Inköp av bränsle till Ringhals reaktorer sker genom Vattenfall Bränsle AB. De svenska kärnkraftföretagen har gått samman och ställer specificerade miljökrav på leverantörer och tillverkare av kärnbränsle. Samtliga led i bränsletillverkningen bedöms och kontrakt tecknas enbart med godkända leverantörer. En mindre del av bränslet köps på spotmarknaden där kontrollen av leverantörerna inte når samma detaljeringsgrad. Vattenfall har genomfört livscykelanalyser, LCA, för sin samlade elproduktion (se sid 5). Bland annat har kärnbränslets livscykel studerats. I första steget bryts uranmalmen, exempelvis i en dagbrottsgruva i Kanada, för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten av gruvan för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Varje år byts ungefär en fjärdedel för PWR och en sjättedel för BWR av bränslet i reaktorhärden ut. I minst ett år förvaras det använda bränslet vid kraftverket innan det transporteras till mellanlagring i CLAB. Där kommer bränsleelementen att förvaras i ca 40 år. Sedan planerar man att gjuta in bränslet i kopparklädda stålkapslar för djupförvaring i den svenska berggrunden. Beslut om var djupförvaret ska byggas tas inom de närmaste åren. LCA-analyserna visar att kärnkraftens största miljöpåverkan sker vid bränsleframställning och avfallshantering. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxid och koldioxid. Att bygga avfallsförvaren och transportera avfall kräver också en hel del energi och orsakar utsläpp. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarna kontrolleras med avseende på strålning och aktivitetsinnehåll. Det radioaktiva avfallet indelas i tre kategorier lågaktivt, medelaktivt och högaktivt avfall. Ett bränsleelement består av ett knippe rör som innehåller uran. Innan det används är radioaktiviteten så låg att man kan vistas i dess omedelbara närhet. Efter användningen i reaktorn måste elementet förvaras och hanteras i vattenfyllda bassänger. Bilden visar ett bränsleelement från en kokvattenreaktor.

9 7 Om strålningsnivån för avfallet ligger under gränsvärdet för friklassning kan materialet behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall. M/S Sigyn, ett specialbyggt transportfartyg, används för transporter av avfall till SFR och CLAB. Svensk Kärnbränslehantering AB SKB ansvarar för kärnavfallet och ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen. Lågaktivt avfall Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. En del av det lågaktiva avfallet deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har radioaktiviteten sjunkit till den omgivande naturens nivå, men förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen åtminstone i 100 år, vilket myndigheterna föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i bergrum vid SFR. Medelaktivt avfall Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor (för vattenrening) och skrot. Detta blandas med cement och gjuts in i plåt- eller betongbehållare kokiller som även de slutförvaras i SFR. För varje avfallskolli som lämnar Ringhals har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har sjunkit till det omgivande bergets nivå efter några hundra år. Högaktivt avfall Det högaktiva avfallet utgörs främst av använda bränsleelement. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i cirka år. Hur mycket avfall blir det? Om Sverige använder sina 12 kärnkraftreaktorer fram till år 2010 blir Kortlivat avfall Långlivat avfall Rivningsavfall, ca m 3 Driftavfall, ca m 3 Använt bränsle och vissa reaktordelar, ca m 3 det cirka m 3 förpackat avfall. Det är ungefär en tredjedel av Globens volym i Stockholm. (Källa SKB)

10 8 Strålning och strålskydd STRÅLDOSER Stråldoser vid kokvattenreaktorer, mansv Ringhals 1 USA Sverige Japan Europa Stråldoser vid tryckvattenreaktorer, mansv 2,0 1,5 1,0 0, Ringhals 2 USA Ringhals 3 Japan Ringhals 4 Frankrike Strålskydd Ringhals strålskyddsarbete styrs av ALARA-principen As Low As Reasonable Achievable. Det är en internationellt accepterad princip som innebär att stråldoserna till personalen samt utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen ska hållas på en så låg nivå som rimligtvis är möjligt. Statens Strålskyddsinstitut, SSI, övervakar strålskyddsarbetet vid de svenska kärntekniska anläggningarna. Strålskyddsarbetet regleras dels av arbetsmiljölagen, dels en särskild lagstiftning, strålskyddslagen. Ringhals arbetar systematiskt för att ta tillvara egna och andras erfarenheter inom strålskyddsområdet för att sänka stråldoserna. Internationellt utbyte och samarbete sker mellan kraftverken. Utsläpp av radioaktiva ämnen Strålningen till omgivningen från kärnkraftverken får, inte ens i verkets närområde, överskrida 10 procent av den naturliga strålning som finns överallt från rymden, berggrunden m m. Detta riktvärde kallas för ett normutsläpp, NU. I praktiken är utsläppen från de svenska kärnkraftverken betydligt lägre. En skada på ett bränsleelement, som inträffade 1993 på Ringhals 1, gjorde att utsläppsnivåerna under några år låg högre än tidigare års mycket låga nivåer. De kom dock aldrig i närheten av gränsvärdet. Stora insatser har ändå gjorts för att minska utsläppen. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollera- de område tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningarna innan utsläpp sker via skorstenarna, där aktivitetsnivå och sammansättning mäts. För att ytterligare fördröja de radioaktiva ämnena installerades i slutet av 1998 så kallade rekombinatorer på Ringhals 1 De kommer fr o m 1999 väsentligt minska blockets utsläpp. Stråldoserna till de närmast boende beräknas från de uppmätta utsläppen enligt en metod som fastställts av strålskyddsinstitutet. Eftersom utsläpp av kol-14 är svåra att mäta beräknas de efter schabloner, baserade på hur mycket kol-14 som produceras i reaktorn. Stråldos i omgivningen kontrolleras Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals men eftersom variationen i bakgrundsstrålningen är större än de eventuella stråldoser som kommer från Ringhals utsläpp har dosimetrarna hittills inte kunnat påvisa någon förhöjning. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket och från växter och djur i havet. Provtagningen bekräftar att Ringhals utsläpp inte har någon nämnvärd påverkan på miljön. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Arbetsmiljö med strålning Den högsta tillåtna stråldosen till en person som yrkesmässigt arbetar med strålning är 50 msv/år. Från och med 1994 får den sammanlagda stråldosen under en femårsperiod emellertid inte överstiga

11 9 100 msv. Dosen under en individs hela yrkesverksamma period får inte överstiga 700 msv. Enligt SSI skall verksamheten också planeras så, att kollektivdosen i ett femårsgenomsnitt inte överstiger 2 mansv/gwe. Utfallet för höll sig under det rekommenderade värdet. Dostillskottet för en person som arbetar på ett kärnkraftverk i Sverige är i medeltal cirka 3 msv per år. Detta kan jämföras med medelsvenskens dos på 4 msv som huvudsakligen härrör från radon i bostäder, bakgrundsstrålning från jord och rymd samt från sjukvården. Gränsen för att åtgärder ska sättas in i ett radonhus är cirka 12 msv. Alla utrymmen inom anläggningen är klassade ur strålningssynpunkt. De utrymmen där radioaktivitet kan förekomma är så kallade kontrollerade områden. Dit har enbart personal med särskild behörighet tillträde. Alla arbeten på kontrollerat område planeras och förbereds så att doserna blir så låga som möjligt. Samtlig personal har genomgått strålskyddsutbildning och har personligt ansvar att exempelvis bära dosimeter. Ett 70-tal personer arbetar med strålskydd och övrigt arbetarskydd. Vad är strålning? Strålning har alltid varit en del av människans miljö. Solen är en av våra viktigaste strålkällor utan ljuset och värmen från solstrålningen skulle vi inte finnas till. Joniserande strålning innehåller hög energi och omfattar röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen. Den är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer den träffar. Mänskliga kroppsceller som utsätts för joniserande strålning kan skadas av att atomer i cellerna joniseras. Normalt repareras de skadade cellerna eller stöts bort, men skadorna kan i vissa fall leda till cancer. Effekterna från låga stråldoser är svåra att urskilja från andra faktorer som kan orsaka cancer, exempelvis kostvanor och rökning. Radioaktivitet finns överallt Genomsnittlig stråldos för en i Sverige bosatt person är drygt 4 msv per år. Diagrammet visar varifrån denna dos kommer. Radon i bostäder 45% Övriga strålkällor 1% (bland dem kärnkraften) Sjukvården 35% Naturlig bakgrundsstrålning 19% Specialutbildade strålskyddare avsöker och mäter aktivitetsnivån på ställen i anläggningarna där arbete skall utföras. Strålkällor skärmas av. Vid större ändringsarbeten deltar de redan i planeringen för att doserna till de inblandade skall bli så små som möjligt.

12 10 Kylvatten och kemi Uppvärmningen av kylvattnet och åtgärder vi gör för att minska beväxningen i kylvattensystemet kan leda till viss miljöpåverkan och verksamheten regleras därför i en vattendom. Kylvatten Ringhals använder stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Innan kylvattnet tas in i anläggningen måste det rensas från skräp, maneter, tång etc. Renset återförs sedan till havet för att vi inte skall inverka negativt på förekomst av t ex ålyngel. Vid full effekt på alla fyra blocken används totalt ca 170 m 3 kylvatten per sekund. Vattnet värms upp 8 10ºC innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. Fiskeriverkets kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett mycket begränsat område. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och lockas dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Under 1998 har Ringhals låtit genomföra en undersökning av om flora och fauna på hårdbottnar utanför utsläppet skulle ha påverkats av det uppvärmda kylvattnet. Resultaten förväntas först under Kemikalieanvändning För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i kylvattensystemet tillsätts natriumhypoklorit under delar av året och 1989 genomförde Umeå universitet en undersökning av om denna klorering skulle kunna vara upphov till att miljögiftet dioxin bildas i havet. Studien visade emellertid entydigt att så inte var fallet. Dessutom har undersökningar genomförts i samarbete med Fiskeriverket för att utröna om kloreringen har någon negativ inverkan på känsliga fiskarter. Det finns inga resultat som tyder på att natriumhypoklorit skulle ha någon nämnvärd inverkan på fiskbeståndet. Under senare år har tillsatserna av natriumhypoklorit kunnat minskas betydligt genom att kylvattentunnlarna till block 1 och 2 istället rengörs mekaniskt. Försök pågår för att minska användningen ytterligare. Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och det mesta av ämnet omvandlas vid användningen till ammoniak eller kväve. Vi har tillstånd att använda hydrazin för angivet ändamål från yrkesinspektionen. I sitt tillstånd för utsläpp av ammoniak anger Länsstyrelsen att vi inte bör släppa

13 11 ut mer än 2 ton per år års beräknade utsläpp tangerade den gränsen*. Under 1999 skall vi genomföra en förnyad utredning av våra utsläpp av ammoniak med målsättningen att antingen visa att marginalen är tillräcklig, reducera utsläppen eller förändra tillståndet så att en viss marginal finns för driftstörningar. Andra kemikalier som används i processen är bl a borsyra, natronlut och svavelsyra. Dessa ämnen förekommer även naturligt i havsvatten. Beroende på det stora kylvattenflödet blir koncentrationen vid utsläppspunkten av samma storleksordning som i det omgivande havet. En stor del av kemikalierna har dessutom neutraliserat varandra innan de släpps ut. Freon Användningen av freoner har minskat genom att vi övergått till att använda andra köldmedier när befintliga kylsystem har byggts om. Exempelvis kyls kontrollrummen på Ringhals 1 och Ringhals 2 numera med hjälp av ammoniak och en kontorsbyggnad kyls med hjälp av propan. Vätgas Vätgas doseras till processystem i kokvattenreaktorn. Gasen köptes och transporterades tidigare från Höganäs i Skåne. För att minska resursförbrukning och utsläpp har nu Ringhals uppfört en egen vätgasfabrik som togs i drift under Vattenanvändning och sanitärt avlopp Ringhals har ett eget sanitärt avloppsreningsverk, där vattnet renas i tre olika steg innan det släpps ut till havet via kylvattenkanalerna. Slammet som avskiljs komposteras och används som jordförbättringsmedel på grönområden och i rabatter inom Ringhals industriområde eller på ett jordbruk i närheten. Alldeles utanför Ringhals udde, där det uppvärmda kylvattnet släpps ut, trivs vissa fiskarter bättre än andra visar Fiskeriverkets kontroller. Det varmare vattnet späds ut med havsströmmarna och meter längre ut i havet är temperaturen högst ett par grader över det normala. * Ringhals har fått tillstånd att ändra driftläggningen vid block 4. Detta medförde att ammoniakutsläppen ökade enligt den beräkningsmodell som föreligger. Totalt har PWR-blocken beräkningsmässigt släppt ut 2 ton ammoniak, varav 0,7 ton till atmosfären.

14 12 Övriga miljöpåverkande faktorer För att visa att vi tar hand om övriga miljöfrågor, har ett internt mål tagits fram. Målet är att vi inte skall få allvarliga klagomål från närboende. Vi klassar klagomål som allvarliga när det påvisats att vi inte följer gällande lagstiftning och tillstånd eller myndigheternas rekommendationer. Även andra händelser som kan inverka bedöms och kan klassas som allvarliga om Ringhals informationschef anser att händelsen negativt påverkar vår relation till allmänheten. Alla relevanta klagomål beaktas och besvaras. Iprocessen används stora mängder färskvatten från det kommunala vattenverket. Förbrukningen låg 1998 på cirka 1,2 miljoner kubikmeter. Till största delen släpps vattnet ut i havet men en del avgår också som ånga. Vattenutsläppen innebär ingen direkt miljöpåverkan men vattnet är en naturresurs som tas i anspråk och strävan är därför att minska åtgången. Ringhals egen energiförbrukning är av två slag egenproducerad el som används i processen samt bränsle för reservkraftdieslar, oljepannor och bilar. Den egna elförbrukningen lämnar vi därhän eftersom miljökonsekvenserna av denna är inräknad i elproduktionen. Reservkraftdieslarna är nödvändiga för att säkerställa kraftförsörjning till reaktorernas viktigaste elsystem i tillfälle av strömavbrott. Det finns fyra separata dieslar till varje reaktor och dessa provkörs regelbundet. På Ringhals finns ett antal fordon för olika typer av transporter. I huvudsak är våra egna fordon eldrivna. Genom att använda elmopeder, truckar och eldrivna småbilar minskar den årliga förbrukningen av diesel och bensin. En stor del av persontransporter i tjänsten köps numera genom externa företag. För dessa kan vi enbart ange uppskattad bränsleförbrukning. Förbränningen av oljeprodukterna leder till utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid till luften. Utsläppen är, vilket framgår av avsnittet om livscykelanalyserna, mycket små i förhållande till produktionen. Markanvändning Ringhals industriområde upptar en yta av 100 hektar. Förutom industriområdet äger Vattenfall ytterligare cirka 150 hektar av den angränsande marken. Stora ansträngningar har gjorts för att göra den tillgänglig och för att återskapa det gamla kulturlandskapet. En del av området Biskopshagen har gjorts till ett naturreservat. Ringhals stöder också Världsnaturfondens Projekt Ödhumla som syftar till att bevara gamla nordiska kreatursraser. I Biskopshagen betar numera ett antal kor av rasen norskt fjordfä. Ringhals har också tillsammans med jägare och ornitologer startat inplantering av orre en fågel som förekom flitigt i det gamla kulturlandskapet. Buller och lukt Ljudnivån från kärnkraftverket är i allmänhet mycket låg. I samband med stopp och översynsperioder kan emellertid en viss störning uppkomma när man provar de sk säkerhetsventilerna. En annan störning är det externa högtalarsystem som används för meddelanden. Detta kan under vissa väderförhållanden höras i grannskapet. Provning av säkerhetsventiler skall i möjligaste mån undvikas nattetid och högtalarsystemet skall användas restriktivt. Länsstyrelsen anmodade oss att undersöka bullernivåerna efter ett påpekande från en person som bor några kilometer från verket. En mätning som utfördes under 1998 visar att vi håller oss under Naturvårdsverkets rekommendationer för buller från befintliga industrier. Av den anledningen klassificerar vi inte det påpekandet som ett allvarligt klagomål. Lukt från Ringhals kan uppkomma från tång och annat som avskiljs från havskylvattnet i våra renshus. Normalt spolas detta åter till havet men under speciella väderleksförhållanden deponeras rensmassorna på en särskild tipp. Lukt kan också uppkomma på sommaren när de stora kylvattentunnlarna rensas från beväxning. För att undvika lukt skall massorna därifrån omedelbart täckas över med jord. Luktproblemen är emellertid ytterst begränsade i tid.

15 Köp rätt återvinn eller återanvänd 13 En stor industri som Ringhals använder naturligtvis utöver uran och transporter en rad produkter som resulterar i avfall eller utsläpp. Kemikalier (lösningsmedel, industrisprit, tvättmedel, avfettningsmedel etc), metaller, plaster, oljeprodukter och inte minst papper åstadkommer ett ganska omfattande flöde. Miljö är en viktig faktor i styrningen av Ringhals. Miljöhänsyn har därför skrivits in i de dokument som styr såväl inköp som genomförande av olika projekt. Målsättningen är i första hand att begränsa mängderna. Genom att inte köpa in olämpliga produkter eller för stora mängder och hålla nere antalet produkter, framförallt sådana som inte kan återgå till kretsloppet, kan den totala miljöbelastningen minskas. Ett viktigt styrmedel för detta är genomarbetade inköpsrutiner. I andra hand gäller det att återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt. Ringhals har byggt upp en miljöstation där icke radioaktivt avfall tas om hand och sorteras. Ute på arbetsplatserna har minimiljöstationer för sopsortering installerats. Vi sorterar avfallet i cirka 30 olika fraktioner. Farligt avfall tas också omhand på miljöstationen. I speciella utrymmen eller tankar som är invallade förvaras använda kemikalier och oljerestprodukter. Transport till destruktion utförs av auktoriserade entreprenörer. ämnen och produkter. Under de senaste två åren har vi infört regler och stöd för att själva kunna ställa relevanta miljökrav vid alla upphandlingar. Alla kemikalier bedöms och deklareras ur skydds- och miljösynpunkt. Dessutom undersöks och registreras vilken påverkan de har på anläggningen. Produkternas egenskaper beskrivs i ett register, som de flesta anställda har tillgång till. Där finns uppgifter om hur kemikalierna ska hanteras, deras miljöegenskaper, brandfarlighet och slutligt omhändertagande samt hur man bör agera vid en eventuell olyckshändelse. Ett speciellt system för färgmärkning av kemiska produkter talar om var och hur produkten får användas i anläggningarna. Miljökrav på entreprenörer och inköp I riktlinjerna för Ringhals miljöarbete slås fast att vi ska ställa lika höga miljökrav på leverantörer, entreprenörer och samarbetspartners, som vi ställer på vår egen verksamhet. Det innebär alltså att vi kräver av våra entreprenörer och leverantörer att de har och tillämpar miljöpolicy, miljöstyrsystem och miljöprogram i samma utsträckning som vi själva. Ringhals har sedan många år välutvecklade rutiner för inköp av kemiska I Biskopshagen betar kor av rasen Norskt fjordfä. Korna ingår i Världsnaturfondens satsning på att bevara gamla kreatursraser Projekt Ödhumla.

16 14 Ringhals miljöledning OEVISI MILJÖREVISION MIL ÅL I MILJÖPROGRAM MILJÖMÅL RILJÖPROG MILJÖPROGRAM ÖREVISION G MILJÖMÅL AM MILJÖMÅL MILJÖMÅL MILJÖPOLICY MILJÖUTR MILJÖ MI REVISION MILJÖ GRAM På Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar vi har genomfört ligger till grund för hur vi värderar miljöfrågor. Utifrån dem har vi även kunnat fastställa vilka våra betydande miljöaspekter är. Miljöpolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll är exempel på viktiga miljöavsnitt i Ringhals ledningssystem. Där ställs krav på att kort- och långsiktiga miljömål ska tas fram och uppdateras årligen, tillsammans med miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder ska vi naturligtvis också uppfylla. Skydd mot större miljötillbud är inbyggt i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljön ska granskas i de ordinarie kvalitetsrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanvägs till ett miljöindex som tillämpas från och med Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals och syftar till en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I miljöindexet ingår två nya mål: Vi skall driva och underhålla Ringhals så att det inte uppstår skador eller läckage på uranbränslet och i detta jämföra oss med övriga kärnkraftverk. Vi skall sträva mot att driva miljöfrågor så väl att vi inte får allvarliga anmärkningar vid myndighetsinspektioner samt eliminerar brister i verksamheten direkt i anslutning till det som upptäckts. Ringhals miljöarbete skall leda till ständig förbättring. MILJÖPROGRAM INFÖR 1999 OCH FRAMÅT Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För varje punkt i miljöprogrammet finns ansvariga enheter angivna. De ansvariga ser till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. I miljöprogrammet ingår åtgärder eller regelbunden uppföljning av: Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten. Riskanalys av processystem i vilka kemikalier doseras. Värdering av risk att potentiella miljöstörande ämnen kommer ut i kylvattnet och havet. Uppdatering av kemikalieregister. Avveckling av kemiska produkter som är klassade som miljöfarliga eller potentiellt miljöfarliga. Källsortering.

17 Ringhals miljömål 15 Redovisning av tillstånd Ringhals redovisar till berörda myndigheter hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar. Av rapporteringen för 1998 framgår att Ringhals har motsvarat alla krav i de gällande miljö- och säkerhetsrelaterade tillstånden. Redovisning av Ringhals miljömåltal I tidigare redovisningar har vi angivit vilka mål vi skall nå till Därutöver har vi haft interna mål för 1997 och Målen angavs första gången i vår miljöredovisning för Två mål har tagits bort för ) 2). I tabellen nedan redovisas hur Ringhals resultat för 1998 förhåller sig till de mål som satts upp för Tre interna måltal för yttre miljö för 1998 uppnåddes inte Läckage av freon var 3% av installerad mängd, jämfört med det interna målet om max 1%. Vi hade två oljeläckage på totalt 1,5 m 3 till kylvattenkanalen jämfört med det interna målet inga utsläpp över 20 liter och totalt max 100 liter. Utsläppet till luft av radioaktiva ämnen, exklusive kol-14, blev 3,8% av ett normutsläpp jämfört med målet max 3,5%. Måltal Målvärde 1999 Utfall 1998 Utsläpp av radioaktiva ämnen (inkl C-14) 8,5% av tillåtet 10,3% Kollektivdos 1) 4,6 mansv 3,7 mansv Osorterat industriavfall 2) 300 ton 187 ton Säkerhetsventilprovning vid avställning endast kl vardag OK 3) Utsläpp av ozonnedbrytande gaser (freoner) 1% (ca 25 kg) 77 kg i förhållande till installerad volym 4) Läckage av olja med omgivningspåverkan 5) 100 l l Myndigheternas bedömning 6) 7 7,5 Klagomål från närboende inga allvarliga inga allvarliga 1) Det interna kravet att ingen person skall erhålla mer än 20 msv under ett år på Ringhals togs bort inför Vi bedömer det som tillräckligt att tillämpa den nya bestämmelsen att ingen individ skall erhålla mer än 100 msv under en femårsperiod (gränsen fem år gäller retroaktivt från och med 1994). I stället har måltalet för kollektivdos lyfts fram eftersom detta bättre speglar personalens strålmiljö. 2) Det interna kravet på att minska mängden osorterat skrot utgår eftersom vi ej anser att det styr på rätt sätt. Målet för 1999 nåddes dessutom redan Styrningen mot ökad källsortering sker via kontroll av mängden och hur stor andel av industriavfallet som är osorterad. 3) Gäller Ringhals 2 4 vid nedgång till revisionsavställning. Alla block har provat enligt målsättning. 4) Det tidigare angivna målet nollutsläpp för ozonnedbrytande gaser (freoner) har 1998 ersatts med ambitionen inga utsläpp och målet läckage max 1 procent av installerad mängd ozonnedbrytande gaser. Vi bedömer det som mer realistiskt att relatera läckaget till installerad mängd. 5) Det interna målet inga utsläpp av olja för , har ersatts med ambitionen inga utsläpp och målet läckage med påverkan på yttre miljö får inte överstiga 100 liter för hela året och max vara 20 liter per tillfälle. Detta mål överskreds 1998 (se ovan). 6) För att få en utomstående bedömning av vårt miljöarbete bad vi, Länsstyrelsen i Hallands län och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Varberg, betygsätta vårt miljöarbete i sju olika avseenden. Betyget sätts i en tiogradig skala där tio är högst. Länsstyrelsen tillfrågas i efterhand för 1997, 1998 och 1999 medan Miljö- och hälsoskyddskontoret värderar 1998 och Målet är att dessa myndigheters bedömning av vårt miljöarbete i genomsnitt borde motsvara minst betyget 7 år Deras värdering, betyget 7 för 1997 och drygt 7,5 för 1998, visar att vi redan nått angiven målsättning. Men bra skall bli bättre och deras svar kommer att användas i vårt interna förbättringsarbete.

18 16 Arbetsmiljö MÅLTALET för arbetsolyckor som leder till sjukskrivning var 10 för Det målet nådde vi ej, utfallet blev 11, vilket trots allt var det lägsta utfallet sedan Nedanstående information om arbetsmiljö ingår ej bland de miljöaspekter som enligt EMAS-förordningen skall ingå i en miljöredovisning. Uppgifterna är Vattenfall AB Ringhals egna och är ej granskade av miljökontrollanten Scandpower Certification AS. En viktig miljöfråga som vi också tycker hör hemma i en miljöredovisning är arbetsmiljö. En god arbetsmiljö är en förutsättning för engagemang och kvalitet i arbetet och i förlängningen även för övriga miljöinsatser. Förebyggande insatser på arbetsmiljöområdet utgör grunden för det goda arbetet. Med det menar vi en arbetsplats där inga allvarliga olyckor eller tillbud inträffar. På Ringhals har vi ett stort antal personer som arbetar förebyggande med skyddsfrågor. Förutom vanligt arbetarskydd har de hand om brand- och strålskydd. På ett kärnkraftverk satsas stora resurser på att skydda människor som arbetar i miljöer där det kan finnas strålning. Vid alla sådana arbeten kontrolleras arbetsplatsen av personal med speciell strålskyddsutbildning innan reparatörer eller andra inleder sitt arbete. Strålskyddarna ser till att strålkällor skärmas av och lämnar anvisningar till personalen hur de undviker onödig strålning. Under ett normalår, utan stora underhålls- och reparationsinsatser, är stråldoserna till personalen låga. Elsäkerhetsfrågorna prioriteras mycket högt på Ringhals. Vårt förebyggande arbete och vår tillbudsrapportering har lett till att vi har blivit ett föredöme i branschen. Ett bevis på detta är att vi 1998 fick Vattenfalls interna arbetsmiljöpris för just vår tillbudsrapportering. På Ringhals finns också företagshälsovård med läkare, sköterskor och en sjukgymnast. En stor del av insatserna satsas på förebyggande verksamhet. Det pågår en omfattande samverkan mellan företaget och personalen, bland annat genom skyddsombudens verksamhet, arbetsmiljökommittén och övriga miljöledningsgrupper som finns på enheterna. Personalomsättningen och sjukfrånvaron är sedan länge mycket låg på Ringhals.

19 Miljövärden Miljöåret 1998 innebar mycket arbete både på det teoretiska och det praktiska området. Men det har också givit resultat. Den 23 december blev Ringhals ceritfierat enligt miljöstandarden ISO och den enda restpunkten för att bli registrerade enligt EU-förordningen EMAS var egentligen framtagandet av denna miljöredovisning med godkännande av ackrediterad miljökontrollant. Under året har vi också tagit fram en ny ledningshandbok där miljöfrågorna lyfts fram. På det praktiska området vidtogs bland annat åtgärder för att sänka de radioaktiva utsläppen från Ringhals 1 och stråldoserna till personal och entreprenörer var de lägsta under tiden alla fyra block varit i drift. Radioaktiva restprodukter Mängden radioaktiva restprodukter är i stort sett konstant från år till år. Speciellt gäller detta bränslet. Ser man tillbaka är det däremot så att bränslet utnyttjas mer effektivt. Från starten för drygt 20 år sedan har detta inneburit en minskning av bränsleförbrukningen per producerad kwh samtidigt som årsproduktionen har ökat. Förbrukningen är nu drygt 70 ton per år. Medelaktivt avfall består till största delen av filtermassor. Filtren används till att hålla vattnet i reaktorsystemen rent från radioaktiva partiklar och andra störande ämnen. Filtermassorna och annat medelaktivt avfall t ex verktyg och rördelar, gjuts in i speciella behållare av betong eller plåt. Det medelaktiva avfallet sänds till SFR. Lågaktivt avfall kan till exempel utgöras av overaller, verktyg och andra föremål som använts vid arbete på kontrollerat område. Avfallet skickas dels till SFR dels till Studsvik för smältning och friklassning dels deponeras det i vårt eget markförvar. Under 1998 deponerades ton lågaktivt avfall i vårt markförvar. Nästa deponering kommer att ske om ungefär fem år. Såväl när det gäller medel- som lågaktivt avfall strävar vi hela tiden efter att hålla nere volymen på olika sätt. Det görs framförallt genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena och friklassas. Man kan också komprimera avfallet. Radioaktivt avfall Sort Mängd 1998 Kommentar Mängd 1997 Högaktivt till CLAB 1) 104 ton uran 72 ton 48 ton övrigt material 33 ton Medelaktivt till SFR 529 ton 270 m ton Lågaktivt till SFR 75 ton 180 m 3 63 ton Lågaktivt till Studsvik 37 ton Till smältning och friklassning 75 ton Lågaktivt till markförvar ton Deponeringskampanj under året 1) Transporterna sker kampanjvis varför mängderna i regel skiljer sig från förbrukad mängd uran.

20 18 Utsläpp av radioaktiva ämnen inkl C-14 i procent av gränsvärdet C-14 schablonberäknas STRÅLDOSER Dosfördelning i msv Antal personer ,1-15,0 5,1-10,0 2,6-5,0 1,1-2,5 0,4-1,0 0,1-0,3 Egen personal Entreprenörer Stråldos i mansv per installerad GWh 5,0 4,0 3,0 2,0 1, Ringhals SSI rekommendation per femårsperiod 98 20,1-25,0 15,1-20, Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals släpper, liksom alla andra kärnkraftverk, ut små mängder radioaktiva ämnen, framförallt till atmosfären. En mindre del går, via kylvattnet, ut i havet. Förutom att utsläppen späds ut med ökande avstånd från utsläppspunkten, består de huvudsakligen av mycket kortlivade nuklider. Det gör att aktiviteten avtar mycket snabbt. Mycket små mängder av radioaktivitet har kunnat spåras till exempel i musslor och tång nära kylvattenutsläppet. De svenska myndigheternas riktvärde ett så kallat normutsläpp är satt efter vilken påverkan utsläppen har på människor i närområdet. Gränsvärdet innebär att utsläppen inte får ge någon individ ett tillskott på mer än en tiondel av den genomsnittliga naturliga bakgrundsstrålning som vi får från mark, rymd och vår egen kropp. De radioaktiva utsläppen från Ringhals var 1998 något högre än närmast föregående år. Det beror på att samtliga block var i drift hela året till skillnad från 1997 då Ringhals 1 var avställd under sju månader. I själva verket minskade utsläppstakten under året, framförallt efter årets revision på Ringhals 1 då en så kallad rekombinatoranläggning installerades. I korthet kan man säga att rekombinatorn tar hand om de gaser som bildas i reaktorn och reducerar deras volym avsevärt. Den minskade volymen gör att gaserna får en långsammare färd genom avgasningssystemet. Under tiden hinner en stor del av radioaktiviteten att klinga av. Vid årets slut var utsläppstakten, räknat på helår, nere under 8,5 procent av ett normutsläpp. Rekombinatorerna kommer att leda till lägre utsläpp under Stråldoser och strålskydd Ståldoserna till egen personal och entreprenörer var mycket låga. Kollektivdosen summan av alla individdoser var den lägsta sedan 1976, då bara två av de fyra reaktorblocken var i drift. Den stora minskningen jämfört med 1997 förklaras av ett stort ändringsarbete på Ringhals 1 det året. Kylvatten och kemi Havsvatten, för kylning av processen, rusar genom anläggningen i en takt av 170 kubikmeter per sekund vid full drift. Vattnet värms ca tio grader. I detta flöde släpps processvatten från driften ut. Med följer små mängder av olika syror och andra kemikalier. I kylvattnet släpps också det renade vattnet från det sanitära avloppet ut. För att hindra beväxning i kylsystemet doseras under perioder av året natriumhypoklorit i vattnet. Hypokloriten förvandlas under färden genom verket till salt. Endast små mängder finns kvar vid utsläppspunkten. Även saltsyra, svavelsyra och natronlut förvandlas innan de når havet. Tack vare det stora kylvattenflödet späds kvarvarande kemikalier snabbt ut till betydelselösa koncentrationer. Fiskeriverket övervakar området runt utsläppet genom provtagning på djur och växtliv. Den enda påverkan som kan skönjas är att vissa arter skyr det uppvärmda vattnet, andra dras till det. Hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinet bryts till största delen ner men en del släpps ut som ammoniak till både luft och vatten Transporter och provkörning av våra reservkraftdieslar leder till utsläpp av bland annat koldioxid CO 2, kväveoxidföreningar NO x och svaveloxidföreningar SO x. Vid och efter användning av olika typer av rengöringsmedel släpps olika föroreningar ut till luft eller vatten eller så tas det omhand som avfall.