Reseberättelse Studieresa med Tvärinfraprojektet 2-6 september 2013

Transkript

1 Reseberättelse Studieresa med Tvärinfraprojektet 2-6 september 2013 Lastning av tåg vid Stockarydsterminalen.

2 Inledning Om resan Den 2-6 september arrangerade Tvärinfraprojektet en studieresa till södra Sverige i syfte att öka kunskapen om andra stråk och terminaler samt för att ge möjlighet för deltagarna att knyta nya kontakter. Syftet har också varit att få information om aktuella frågor inom infrastrukturområdet som berör Västerbotten. Med på resan var 9 personer och deltagarna var tjänstemän från Region Västerbotten, Storumans kommun, Lycksele kommun, Umeå kommun samt från Umeåregionen. För att planera resan samt bistå med viktigt kunskapsmaterial anlitades Bo Aldurén, konsult som guidade gruppen under resan. Deltagare Mårten Edberg, Region Västerbotten Inger Carstedt, Storumans kommun Grete Vesteraas, Lycksele kommun Torbjörn Lindahl, Region Västerbotten Bo Aldurén, konsult Johnny Holmgren, Storumans kommun Oswald Öjebrant, Lycksele kommun Erik Sedig, Umeåregionen Isak Brändström, Umeå kommun Resplan Följande städer/platser besöktes: Tisdag 3 september Eskilstuna Logistik, Bernt Arehäll och Tommy Spångberg. Information om kommunens arbete med Logistikanläggningar Varför, hur och resultat. Regionförbundet Örebro, Fredrik Idevall. Information om deras arbete med gång- och cykelplanering. Örebro/Hallsberg som terminalcentrum, Ingemar Jansson, Business Region Örebro och Mats Helgesson, Örebro kommun. 2

3 Onsdag 4 september Information från Sävsjö kommun om kommunens deltagande och nytta av terminalen. Bo Widestadh. Information från Stockarydsterminalen och terminalens utveckling, Per-Henrik Evebring. Torsdag 5 september Besök Lindholmen Science Park , Stefan Jacobsson. Studiebesök Göteborg hamn. Stig-Göran Thorén. Fredag 6 september Möte med Trafikverket. Jan Bergstrand. Kartan visar de olika platser som besökts under resan. 3

4 Sammanfattning Tvärinfraprojektet genomförde den 2-6 september 2013 en studieresa för att öka kunskapen om andra stråk och terminaler i södra Sverige. Syftet har också varit att få information om aktuella frågor inom infrastrukturområdet som berör Västerbotten. Med på resan var representanter från Region Västerbotten, Storumans kommun, Lycksele kommun, Umeå kommun samt från Umeåregionen. Eskilstuna kommun, Sävsjö kommun samt Regionförbundet i Örebro ser att logistikutveckling och samhällsutveckling hänger tätt samman. Gemensamt är också att de haft stor politisk enighet på de satsningar som genomförts. En viktig framgångsfaktor har varit samarbeten med näringslivet. Nya logistikupplägg har skapats och under resan fick deltagarna möjlighet att lära sig mer om detta på nära håll. Resan har även gett en bra inblick i frågor som berör gång- och cykelplanering samt de projekt som bedrivs inom Lindholmen Science Park i Göteborg. 4

5 Dag 1 Eskilstuna Logistik Presentatörer: Bernt Arehäll, affärsområdeschef och Tommy Spångberg, teknisk chef, Eskilstuna kommun. Webb: Bernt Arehäll, affärsområdeschef och Tommy Spångberg, teknisk chef informerade om deras arbete med att utveckla Eskilstuna som logistikstad. Eskilstuna har satsat mer än en halv miljard på att utveckla Eskilstuna Kombiterminal och Eskilstuna Logistikpark, som också besöktes under dagen. För Eskilstuna har det varit viktigt att se att logistikutveckling och samhällsutveckling hänger tätt samman. Utöver att bara erbjuda logistikmöjligheter krävs det att förutsättningarna i övrigt också är attraktiva i kommunen, exempelvis ett rikt kulturliv, bra samhällsservice och tillgång till kompetent personal. Därför arbetar kommunen med ett gemensamt planarbete inom hela koncernen för att skapa förutsättningar för logistikföretag att etablera sig. Det här målet förankras genom en vision att skapa 1000 nya jobb fram till 2020 och i dagsläget har det skapats cirka 400 arbetstillfällen. Kommunen tjänar mer på arbetstillfällen än på försäljning av mark till logistikföretagen. En annan nyckel i arbetet har varit samarbeten med näringslivet, vilket också kunnat användas i marknadsföringen. Eskilstuna Logistiks strategi är att konkurrera med en attraktiv helhetslösning snarare än med pris. I detta ingår bland annat elektrifierade spår, verkstäder, faciliteter för lastbilschaufförer, samt att de har utbildat truckförare som radioloksoperatörer. Detta sparar in personal för tågbolaget och är en tjänst som tillhandahålls av åkeriföreningen M4 som driver kombiterminalen genom ett arrendeavtal. Eskilstuna ser att det är svårt att som kommun själv driva ett tullager, varför de har lagt ut det på entreprenad till Logent som driver detta. En annan konkurrensfördel är att de har en miljöprofil på logistikanläggningarna vilket ofta är i linje med företagens eget miljöarbete. Vid Eskilstuna Logistikpark i Kjula, 10 km utanför Eskilstuna, skapas bland annat en biobränsleterminal. Eskilstuna Kombiterminal som ligger närmare staden hanterar mellan 25 och 28 tåg per vecka. Eskilstuna Logistikpark. 5

6 Presentation av Bernt Arehäll, affärsområdeschef och Tommy Spångberg, teknisk chef, Eskilstuna kommun. Att detta har kunnat bli verklighet beror på att kommunen har satsat rejält på logistikutvecklingen men det har därför också varit viktigt att satsningen bygger på ett noggrant utredningsmaterial. Lastning av tåg vid Eskilstuna Logistikpark. Regionförbundet Örebro Presentatörer: Fredrik Idevall, utvecklingsledare på Regionförbundet Örebro, Ingemar Jansson, marknadsutvecklare på Logistikregionen och Mats Helgesson, etableringsansvarig på Örebro kommun. Webb: Fredrik Idevall, utvecklingsledare på Regionförbundet Örebro, berättade om hur de hanterar cykelplanering. Där har de arbetat med att ta fram underlag för utbyggnad av cykelvägnätet. De har prioriterat skol- och arbetsresor, samt cykelvägar som leder till kollektivtrafiknoder. För att utvärdera 6

7 tänkbara objekt har de utvecklat en modell där dessa poängsätts utifrån olika parametrar som exempelvis kostnad, trafiksäkerhet, målgrupp, efterfrågan och värde i cykelvägnätet. Detta poängsystem används för en första sållning av de olika objekten. Dessutom har de kartlagt lågtrafikerade vägar i regionen som också skulle kunna fungera för cykeltrafik. Fredrik Idevall, utvecklingsledare på Regionförbundet Örebro. Ingemar Jansson, marknadsutvecklare på Logistikregionen och Mats Helgesson, etableringsansvarig på Örebro kommun informerade tillsammans med Fredrik Idevall om projektet Logistikregionen och hur regionen arbetar med gods. Där använder de en metod för att mäta regionens godsflöden både inom regionen, import/export, samt transit. Detta redovisas i GIS-form och både kartläggning och data finns tillgängligt genom att kontakta regionen. De arbetar för att denna metod skall kunna användas i hela landet. Ingemar Jansson, marknadsutvecklare på Logistikregionen och Mats Helgesson, etableringsansvarig på Örebro kommun. Samarbete med näringsliv och universitet lyftes fram och i Örebro har universitetet nu börjat satsa på forskning och utbildning kring logistik. 7

8 Regionförbundet menar att det är bättre att gå samman flera kommuner och utveckla en stark logistikpunkt än att på varsitt håll ha flera svagare logistikpunkter. Därför förordar de en gemensam satsning på Hallsberg. Tåg vid terminalen i Hallsberg. Dag 2 Sävsjö kommun och Stockarydsterminalen Presentatörer: Bo Widestadh - planerings och utvecklingschef Sävsjö kommun, Per-Henrik Evebring marknadsansvarig Stockarydsterminalen. Webb: Bo Widestadh, som är planerings och utvecklingschef i Sävsjö kommun, var med då terminalen byggdes. Nu är han vd för två kommunala bolag inom bostads- och industrisektorn. Han är även ansvarig för infrastrukturfrågor i Sävsjö kommun. Bo Widestadh, planerings och utvecklingschef Sävsjö kommun. Sävsjö kommun har totalt cirka invånare. Det är en varuproducerande kommun med liten tjänstesektor. Regionen har mycket skog. Det finns sex trähusföretag i kommunen. Även 8

9 livsmedelssektorn är stark, bland annat finns charkindustri och snustillverkning. Generellt sett går det bra för industrin och arbetslösheten är låg. Sävsjö har samtidigt en relativt stor utpendling. Politiskt sett har Sävsjö haft borgerligt styre sedan 1970-talet. När det gäller olika former av satsningar är den politiska enigheten stor. Sävsjö och Vetlanda kommuner ingår i samma arbetsmarknadsregion. Man jobbar gemensamt för att förbättra kommunikationerna mot Växjö och Jönköping. Möjligheten till tågpendling är viktig och man har idag sju dubbelturer per dag. Kommunens deltagande i Stockarydsterminalen började år 1999 då Sävsjö kommun och Banverket tillsammans bjöd in det lokala näringslivet till en dialog om transporter. Då var tiden inte mogen för en terminal, bland annat på grund av för små volymer och ovilligheten att finansiera olika satsningar. Stormen Gudrun år 2005 skapade nya grundförutsättningar för en terminal genom att intresset och förutsättningarna för järnvägstransporter av framför allt rundvirke förändrades dramatiskt. Sålunda väcktes tanken om Stockarydsterminalen till liv igen. År 2006 fick man klart ett samverkansavtal mellan Stora Enso, Banverket och Sävsjö kommun. Investeringen på totalt 75 miljoner kronor delades mellan de tre intressenterna. Fokus hamnade på den sammantagna nyttan och inte på de olika intressenternas specifika nytta, vilket gjorde det relativt lätt att komma till skott. Byggstart för projektet var år 2007 och driften kunde komma igång året efter med invigning den 27 augusti 2008 av infrastrukturministern. Lastning av tåg vid Stockarydsterminalen. Stockarydsterminalens viktigaste fördel är att den ligger längs södra stambanan med dubbla förbigångsspår. Signalmässigt utgör terminalen en station. Den har därmed ett bra logistisk läge i landet, bra läge i förhållande till annan bebyggelse samt bra markförhållanden. Kompletterande infrastruktur investeringar är ny infartsväg från väg 30, som nu ska byggas om till en kostnad på cirka 40 miljoner kronor. Investeringen finansieras av kommunen, EU:s strukturfond samt Trafikverket. En särskild faktor för Stockarydsterminalen är triangelspåret. Man arbetar nu för att förverkliga en södergående växel för bättre utfart söderut och det görs tillsammans med ett nytt förbigångsspår på stambanan vid terminalen. 9

10 En del av terminalen har köpts loss av Stora ENSO och den andra delen är allmän. Investeringarna via EU:s strukturfond är gjorda på den allmänna delen. Det finns ingen gemensam mätstation, utan allt mäts i vikt och volym. Sävsjö Transport AB och Sävsjö kommun äger vardera 50 % av driftbolaget som ansvarar för den allmänna terminalen. Styrelsens ordförande tillsätts av kommunen, och den verkställande direktören tillsätts av Sävsjö Transport. Man har lika antal ledamöter vardera i styrelsen. En mycket viktig fråga har varit att få med rätt personer i styrelsen med bra kontakter. Infrastrukturen mellan Stambanan och terminalområdet äger kommunen och man menar att detta kommer man aldrig att släppa. Virkesupplag på Stockarydsterminalen. Per-Henrik Evebring, marknadsansvarig Stockarydsterminalen, menade att terminalen är ett föredöme för intermodala transporter. Han har arbetat sedan mars 2008 på terminalen. Stora ENSO har sin del som en lagerterminal. Inriktningen är enbart massaved och bränslen. Per-Henrik Evebring, marknadsansvarig vid Stockarydsterminalen. Den öppna terminalen är en flödesterminal, där materialet kan ligga 3-4 veckor innan uttransport. Fem hektar yta är idag färdigställda. Det finns en möjlighet att utvidga terminalen till sammanlagt 12,5 hektar. Med terminalen flyttade biobränsle över från väg till järnväg. En viktig fråga är att alla 10

11 omlastningar kostar pengar och riskerar att förstöra materialet. Därför inriktar man sig mot dem som har goda förutsättningar att ta emot tåg. Idag hanteras timmer, massaved som går till lokala/regionala såg- och massaindustrier, bark, rot, spån och torv (som går till massaindustri och kraftvärme). Man hanterar även energived/flis som går till kraft- och värmeverk. Ett viktigt krav är att terminalens personal ska kunna hantera alla former av råvara och klara av att säkerställa att man inte kontaminerar känsliga råvaror. Terminalen köper ingen råvara själva, men de köper i viss mån transporter på både bil och tåg. Detta för att underlätta för kunderna. Terminalen kan även förmedla kontakter mellan säljare - köpare. Utgångpunkten är att skapa volymer på terminalen. Det innebär att man i praktiken får en funktion som speditör inom järnvägstrafiken. Lagen om offentlig upphandling innebar sådana problem att man beslutade sig för att köra igång i egen regi. Idag är man fyra heltidsanställda på terminalen. Möjligheten att arrendera ut diskuterades aldrig, men detta kunde absolut ha varit en möjlighet. Bokning av transporter sker via hemsidan som visar om det är upptaget men inte vem som bokat. Har man inloggningsrättigheter kan man se vem som bokat men inte vad. Vill man få en tjänst utförd inom 96 timmar kontaktar man Per-Henrik Evebring direkt, annars fungerar det med hemsidan. Man har utvecklat bokningssystemet själva och det kan möjligen vara intressant för intressenterna inom Nordic Logistic Corridor att titta närmare på det utvecklade bokningssystemet. Man tillåter kunderna att ha 30 minuters försening. Efter det börjar taxametern att ticka. En sammanfattande slutsats är att terminalen själv måste vara aktiv för att sälja sig själv och sina tjänster. Det finns ingen som kommer att ta kontakt och efterfråga tjänsterna. Det viktigaste i sammanhanget är att ha koll på marknaden! Dag 3 Lindholmen Science Park och Göteborgs hamn Lindholmen Science Park - Introduktion Presentatör: Stefan Jacobsson, Lindholmen Science Park Webb: Utvecklingen av Lindholmen Science Park startade runt årsskiftet 1999/2000, då Chalmers och Göteborg Stad gemensamt tog beslut om att starta en teknikpark på Lindholmen, ett område där delar av Göteborgs varsindustri låg fram till dess att den upphörde under slutet på 1970-talet. Teknikparken är en kreativ, internationell mötesplats där det idag finns 350 företag inom parkens fokusområden IT, Transport och Media. Nyckeln till utvecklingen är samverkan. Det strategiska läget i närhet till akademin ger möjlighet till intressanta möten mellan forskare, studenter, näringsliv och samhälle. De största arbetsgivarna är Ericsson, Volvo Technology, IBM, Semcon och SVT. Sammanlagt finns där ca: anställda, 8000 studerande och ca 1000 boende. 11

12 Besök på Lindholmen Science Park och presentation av Stefan Jacobsson, Lindholmen Science Park. Stadsleveransen-Miljövänliga transporter i innerstaden Presentatör: Kristoffer Widegren, Trafikkontoret, Göteborgs stad Webb: city Stadsleveransen är ett pilotprojekt som startade hösten 2012 för minskad trängsel och ökad trivsel och säkerhet i centrala Göteborg. Målet är en minimerad godstrafik i innerstaden efter kl på förmiddagen. För detta syfte sker en gemensam godsmottagning för små och medelstora (4-5 anställda) butiker på ett ställe. Där sker sedan en samlastning av det inkommande godset och levereras enligt överenskommen tidtabell till de slutliga mottagarna. Den transporten sker med ett speciellt eldrivet fordon, till sammanlagt två hundra adresser, inklusive kontor. Det körs ut cirka: 150 försändelser och görs i genomsnitt stopp per dag. Den långsiktiga finansieringen måste lösas och för detta förs förhandlingar med transportföretagen som sparar pengar i och med projektet. Mottagarna betalar ingen avgift. Kristoffer Widegren, Trafikkontoret, Göteborgs stad. 12

13 Sendsmart Presentatör: Kristoffer Widegren, Trafikkontoret, Göteborgs stad Webb: och Sendsmart är ett projekt inom Hållbara Städer (VINNOVA), som syftar till att skapa hållbara godstransporter i stadsmiljö genom minskad påverkan på klimat, bullernivå och människors hälsa. Resultatet blir då samtidigt en mer attraktiv och konkurrenskraftig stad. Inom tre områden skapas demonstrationsprojekt: 1) Godsförsörjning, 2) Bygg & anläggning genererar % av alla transporter och 3) Avfall & återvinning. t.ex. använda en tyst hybridlastbil för att kunna hämta sopor vid tider på dygnet då vägnätet inte är hårt belastat. För att finna lösningar krävs samspel mellan: Affärsmodell, ITS och teknikstöd och Krav, regler och upphandling. GO:SMART Presentatör: Magnus Kuschel, Volvo IT/Commute Greener Webb: och Projektet Go:smart innehåller flera delprojekt som tillsammans ska utveckla möjligheter för att införa en innovativ tjänst för hållbara transporter i stadsmiljö. Projektet kallas också UbiGo (av latinets - eller engelskans - Ubiquitous = allestädes närvarande och engelskans Go för ta sig till, sätta fart etc.) och ska utveckla och testa en mäklartjänst som underlättar och premierar hållbara resor. Budgeten är 20 mkr över två år, där hälften finansieras av Vinnova och hälften av ett dussin andra medverkande parter inom näringsliv, akademi och offentlig sektor. Det är inte ett vanligt demonstrationsprojekt utan handlar om att hushåll (med riktiga pengar) tecknar ett abonnemang, likt ett klippkort, som ger tillgång till en viss mängd olika transportsätt/färdmedel varje månad: kollektivtrafik, taxi, hyrbil, bilpool, cykel. Olika stora abonnemang kan tecknas utifrån hushållets behov och sätter fokus på mobilitet istället för på bilägande. Tänk reserobot, som sätter ihop ett paket av färdsätt för att ta sig mellan två punkter, fast detta blir flexiblare eftersom cykel och taxi ingår. Det kan också jämföras med ett mobiltelefonabonnemang där det ingår en viss mängd samtal, surf, sms etc. Månadsavgiften kommer variera mellan och 5 000/6 000 kr. Magnus Kuschel, Volvo IT/Commute Greener. 13

14 TUCAP Presentatör: Bo Norrhem; Lindholmen Science Park Webb: TUCAP är ett tekniskt utvecklingscenter med fokus på modern informations- och kommunikationsteknik som ska stödja och effektivisera ambulansalarmering och prehospital vård (sjukvård som utförs innan ankomst till sjukhus). Det drivs i triple helixmiljö i samarbete med SOS Alarm och andra parter inom Lindholmens teknikpark. Målet för centret är att skapa en arena för forskning och teknisk utveckling inom prehospital vård, där samhället och näringslivet kan samverka. TUCAP är ett nav för möten, workshops, seminarier, forskning och utveckling. Förkortningen TUCAP står för Tekniskt Utvecklings Center Ambulans- och Prehospital sjukvård. Arbetet aktualiseras av Alarmeringstjänstutredningen som nu är på remiss. Ett exempel på projekt som ska rullas ut över landet är ett återkopplings- och lärandesystem mellan larmcentral ambulanspersonal sjukhus. Ett annat projektexempel är ett resursplaneringssystem för placering av ambulansstationer och beräkning av antal ambulanser som behövs i ett område. Bo Norrhem, Lindholmen Science Park. CLOSER Presentatör Stefan Jacobsson, Lindholmen Science Park Webb: Closer är en nationell arena inom transporteffektivitet som erbjuder en neutral demonstrations- och innovationsmiljö för samverkan mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Syftet är att stärka hela innovationskedjan, från forskning och demonstration fram till färdiga tjänster och produkter. Closer har även uppdraget att bli en etablerad svensk nod för EU-samarbeten och initiera samt koordinera storskaliga EU-projekt. Verksamheten tar sig an de utmaningar som transportsystemet står inför inom miljö- och energiområdet samt näringslivets behov av ett effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem. 14

15 Fokusområdena är 1) Urban Transport, 2) Intermodal transport and green corridors och 3) High Capacity Transport. Stefan Jacobsson, Lindholmen Science Park. Göteborgs hamn Presentatör: Stig-Göran Thorén Webb: Göteborgs hamn har funnits sedan 1620, och är Skandinaviens största hamn med cirka fartygsanlöp om året och har ett linjeutbud med trafik till 140 destinationer runt om i världen. Här finns till exempel direktlinjer till USA, Indien, Mellanöstern och Asien. En resa till Kina tar t.ex. cirka 45 dagar. Varje tisdag kommer ett fartyg som kan lasta containers. Göteborgs hamn är isfri året om, behöver inte ta hänsyn till något tidvatten och är den enda hamnen i Sverige som har tillräcklig kapacitet för att ta emot de allra största oceangående containerfartygen. Hamnens huvudsakliga upptagningsområde omfattar tio länder: Sverige, Ryssland, Finland, Polen, Danmark, Norge, Litauen, Island, Lettland och Estland. Exporten via Göteborgs hamn består av till exempel bilar, papper, stål, trävaror och livsmedel. Importen består av i stort sett alla typer av konsumtionsvaror kläder, livsmedel, bilar, elektronik o.s.v. Från Göteborgs hamn går ett 25-tal järnvägspendlar, med dagliga avgångar, till och från inlandsterminaler runt om i Sverige och Norge. Istället för att företag fraktar gods på lastbil till hamnen körs det till närmaste inlandsterminal för att därefter lastas om på tåg till Göteborg. Hälften av allt containergods till och från Göteborg går med järnväg. I Göteborgs Hamn finns terminaler för container, roro, bilar, passagerare samt olja och andra energiprodukter. Sedan 2010 är hamnen uppdelad i ett kommunalt hamnbolag, som äger all mark och infrastruktur och separata terminalbolag som tagits över av externa operatörer, som sköter hanteringen av godset. Ett önskemål från rederierna är att de vill ha bättre ledtider. 15

16 Hamnen i siffror containrar TEU ro/ro-enheter nya bilar 1,7 miljoner passagerare 22,2 miljoner ton olja 42 miljoner ton gods *En TEU är lika med en 20-fots container. Informationen avslutades med en rundresa i hamnens båt och deltagarna fick möjlighet att se Göteborgs hamn och dess verksamhet från vattnet. Rundtur i Göteborgs hamn tillsammans med Stig-Göran Thorén, Göteborgs hamn. 16

17 Dag 4 Trafikverket Region Väst Presentatör: Jan Bergstrand Webb: Jan Bergstrand berättade om varför Trafikverket har en långsiktig godsstrategi och orsaken är framförallt för att skapa en intern och extern tydlighet, stärka konkurrenskraften, reducera de negativa effekterna samt bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet. Den strategiska inriktningen för Trafikverket har sex utmaningar med strategiska mål. Dessa skall vara utgångspunkt för prioriteringar inom Trafikverket. De olika utmaningarna är ett energieffektivt transportsystem, välfungerande resor och transporter i storstadsregionerna, effektiva transportkedjor för näringslivet, robust och tillförlitlig infrastruktur, mer nytta för pengarna, samt att göra Trafikverket till en modern myndighet. Efter presentationen om Trafikverkets godsstrategi gavs deltagarna möjlighet att ställa frågor om Tvärstråket och dess framtida utveckling. Besöket avslutades med en gemensam lunch. Presentationer från resan finns att ladda ner på adressen: september-2013/ 17

18 18