Vi fick stöd från Innovativ Kultur för att genomföra projektets första fas och bygga en prototyp.

Transkript

1 Projektrapportsmall 1. Projektidé Ödet & Skönheten är en fiktiv berättelse som vi skriver specifikt för ipad. Vi vill berätta en historia som uppfyller följande kriterier: + Historien är en läsupplevelse och bygger helt på text. + Historien är interaktiv: behöver läsaren för att fungera. + Historien har anledning att vara interaktiv och kan inte berättas på något annat medium än läsplattan. Läsplattornas nuvarande utbud plockas ofta från tryckta böcker. De är linjärt skrivna berättelser med adderade illustrationer och viss fjärrkontroll-liknande interaktion (tryck på skattkistan så öppnas den!). Genom det här projektet försöker vi bättre ta vara på det interaktiva mediets potential och förstå mer om vad som händer när en historia blir interaktiv. För att utveckla Ödet & Skönheten bygger vi en kodbas, en spelmotor, som kan generera scener så snabbt att läsaren aldrig upplever några laddningstider. Vi fick stöd från Innovativ Kultur för att genomföra projektets första fas och bygga en prototyp. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv Produktionsgruppen består av Christopher Brown, designer och programmerare med en bakgrund i beräkningsbiologi från Harvard University och Eva Wisten, skribent och författare som efter tio år i USA flyttade till Stockholm för att studera TV-manus vid Stockholms Dramatiska Högskola. Nu har vi båda flyttat till Sverige (efter en utdragen process vi fastnade i Syrienkaoset på Migrationsverket). Vi träffades i Boston, då vi jobbade ihop på Fathom Information Design, en designbyrå specialiserad på interaktionsdesign och visualisering av data. Vid sidan av skissade vi på nya sätt att berätta historier för interaktiva medier. När vi nu startat eget är vår ambition att ta vara på möjligheterna med nya medier utan att göra avkall på det allra viktigaste: en bra historia. Vi jobbar efter principen att ett medium alltid förändrar innehållet. När det rörliga filmmediet kom upptäckte filmmakarna snabbt att det inte fungerade att sätta en filmkamera på scen och spela in en pjäs. Biofilm är något helt annat. Samma sak gäller för e-läsare som ipad. Gör sig historien bäst som linjär text i en vanlig bok finns det ingen anledning att inte skriva den så. Man kan förstås lika gärna läsa en bok på läsplatta som man kan läsa den tryckt, men frågan att ställa är om det verkligen tillför historien något att införa interaktivitet? Vi anser att om man vill adaptera en historia till ett nytt medium, måste man hitta ett sätt att föra över historiens essens och stämning, inte kopiera dess form.

2 Genom att skriva en historia specifikt för ipad, vill vi med det här projektet utforska interaktiva mediers potential för historieberättandet. 1. Förnyelse Vi har ännu inte sett något publicerat exempel på vad vi försöker göra. Som exempel på interaktivt historieberättande vi tycker har lyckats, vill vi främst lyfta fram två tryckta exempel. En bokserie som heter Choose Your Own Adventure (CYOA) och en barnbok om färgglada prickar som heter Press Here. CYOA är en serie äventyrsböcker för barn som sålt 225 miljoner exemplar (mindre än Harry Potter, men mer än Narnia) sedan konceptet lanserades i slutet av 70-talet. CYOA-böckerna är nu på väg att lanseras som en digital produkt. Men konceptet är i båda formerna detsamma: läsaren bestämmer äventyrets riktning. Du låser upp dörren och hittar tre lådor. De är märkta med Past, Never och Future. Öppnar du Past gå till sidan 91. Never, sidan 31. Future : 60. Protagonisten i CYOA-böckerna är alltid du. Så måste det vara. I bra historier är karaktär synonymt med handling. Vad vi tog till oss från CYOA-böckerna är att de blir bättre ju mer som står på spel vid varje interaktion. Hellre längre oavbruten läsning med färre men mer meningsfulla val. Eller, översatt till vårt projekt: det är helt okej att då och då låta läsaren läsa oavbrutet. Vad vi inte tyckte om i CYOA var bristande spänning. Att man hela tiden väcks ur historien och måste börja bläddra. Och att berättande i andra person, från du, blir begränsat. Mycket drama kommer ju just ur en specifik individs specifika situation. Vi kom också fram till att vi ville skapa en utvecklad huvudkaraktär som inte är läsaren. Press Here är en tryckt barnbok där vänstra sidan på ett uppslag ger en instruktion tryck här och högra sidan visar en gul prick. På nästa sida får man se resultatet av interaktionen (den gula pricken har blivit röd). Vad den här genialt enkla boken visar är att det är upplevelsen av interaktion som är det viktiga, känslan av samspel. Jag trycker, då blir det så här. Och det är den principen vi främst låtit guida vårt arbete med Ödet & Skönheten. Att jobba med interaktivitet som stämningsförhöjare och interaktivtet som ger känslan av val, även om historien bara följer en väg den vi har planerat. Resultatet, så här långt, är att vi utvecklat ett par idéer för hur interaktivtet kan stärka historieberättande. 4. Samverkan Beskriv alla samarbetspartners som medverkat i projektet samt vad deras medverkan bestått i enligt följande mall: Akademi, forskning och högre utbildning Näringsliv Övriga offentliga aktörer

3 Vem/vilka: I vilken form: I vilket syfte: Arbetsgruppen har bara bestått av Christopher Brown och Eva Wisten. 5. Genomförande Projektet i sin helhet har som övergripande syfte att: Utveckla historieberättandet för interaktiva medier och töja på gränserna för vad som går att bygga i en e-läsare. Under projektet skall följande genomföras: Projektpengarna (Innovativ Kultur gav oss en dryg fjärdedel av projektets totala budget) ska stödja arbete med manus och interaktionsskisser, samt finansiera en fullt genomförd prototyp: ett antal interaktiva scener som projektgruppen kan presentera för förlag eller andra potentiella finansiärer. Vi har nu alla verktyg och delar vi behöver för att kunna bygga ut själva boken. Under 2013 har vi utvecklat: + MaGLic, en kodbas som på många sätt liknar datorspelföretagens spelmotorer. MaGLic ger oss ett bibliotek av effekter. Men framför är det kod som löser det stora tekniska problemet med avancerade effekter i en e-läsare: hastighet. + Manus. Vi har ett synopsis för hela historien och ett antal färdigskrivna kapitel. + Interaktionsskisser. Kodade exempel på hur läsaren kan interagera med texten. + Prototyp. En kodad skiss på ett av berättargreppen vi använder: perspektivbyte. Vad vi fann under processen var att arbetsfördelningen på projektet såg ganska annorlunda ut än vi först räknat med... Att bygga ramverket, de tekniska förutsättningarna, för boken, tog många månader. Att få typografiska element bokstäver och deras layout att se bra ut i e-läsaren var en särskilt svår utmaning (och kanske en anledning till att inte fler försöker göra det här ) Problemen har att göra med att typografi är pilligare. Där större grafik kan vara lite suddig i kanterna utan att det riktigt märks blir det direkt irriterande om inte bokstäver sitter jämnt på sin rad. Frågan varför den här berättelsen måste vara interaktiv var svår att svara på. Många idéer dog på vägen eftersom det inte egentligen fanns anledning att lägga till interaktivitet. Och när vi väl hittat premissen för vår historia tog det förstås, som alltid, lång tid för berättelsen och dess karaktärer och komma till liv. 6. Resultat & effekter

4 En kall dag i november försvinner Kejlos lillasyster Li. Exakt ett år senare får Kejlo, nu 11 år gammal, syn på en mystisk bok i spegeln. Han misstänker att det här är vad hans syster såg innan hon försvann. När boken svävar ut ur spegeln öppnar han den ändå och faller in i Spegelvärlden. Spegelvärlden är världen bakom speglarna. Det är en grå, deprimerande plats där alla speglar nu blivit okrossbara fönster mot den riktiga världen. I Spegelvärlden bor spegelbarn. De känner inget och ser inget för deras hjärtan och ögon är glas. Men ett av dem, Charlotta, har fortfarande ett riktigt öga. Hon säger att hon kan föra Kejlo till hans syster eller den Sovande Flickan, som hon kallas nu. För ondskefulla krafter i Spegelvärlden har försatt den Sovande Flickan i dvala. Hon besitter nämligen förmågan att krossa allt glas. Kejlo och Charlotta försöker nu lista sig förbi de onda krafterna och väcka den Sovande Flickan. Misslyckas de måste de stanna i Spegelvärlden för alltid. Men lyckas de är det inte bara fönstren till världen som går i kras, utan även Charlottas hjärta. Samtidigt som Kejlo hamnar i Spegelvärlden, förvandlas också den helt vanliga bok du just satt och läste. Och när du möter Charlotta, kan du välja att också följa historien utifrån hennes perspektiv. Resultatet? Törnrosa möter Carrie i interaktiv tappning... Varför interaktivtet? Det övergripande målet med projektet är att utveckla historieberättandet för interaktiva medier och töja på gränserna för vad som går att bygga i en e-läsare. Vi har definitivt fått en fördjupad förståelse för problemen med ett interaktivt historieberättande... Här är några. + Det är väldigt lätt hänt att berättelsen blir mer av ett spel än en historia. + Det är svårt att skriva en historia där interaktivitet blir ett naturligt inslag och inte känns påklistrat. Vi kastade bort MÅNGA idéer för att historien inte egentligen blev bättre av interaktivtet. + Om historien kan ta olika vägar hur håller man den dramatiska kurvan intakt och arbetsinsatsen rimlig? + Risken är stor att läsaren störs av interaktion. Att läsaren koncentrerar sig mer på var man ska trycka istället för att förlora sig i historien. Så med det här i ryggen landade vi i ganska subtila skäl till varför vår historia skulle vinna på interaktivitet: 1. För att stärka identifikationen med en karaktär. Vi lägger helt enkelt mycket av interaktionen på platser i historien där huvudpersonerna gör ett val/måste hantera något svårt. Läsaren kan inte välja mellan olika alternativ men agerar alltså samtidigt med

5 huvudpersonen. 2. För att byta perspektiv. Flera av scenerna går att följa från två perspektiv: Kejlos och Charlottas. Genom det kan vi berätta en historia om hur två personer med olika motiv kan jobba tillsammans för samma sak och säga något om olikheter kring hur situationer uppfattas. 3. För att skapa en tätare och mer engagerande atmosfär. Design Principen som guidar designen och syftar till att behålla läsupplevelsen intakt går ut på att låta boken vara en bok svart text på vit bakgrund när man läser. Det är när man rör vid boken som den kommer till liv för att sedan återgå till text när det är dags att läsa igen. Eftersom vi vill att interaktiviteten ska vara atmosfärisk och föra läsaren djupare in i historien, ställde det krav på designprocessen. Till skillnad från ett mer fjärrkontrolliknande gränssnitt, vill vi här hitta rätt känsla. Därför behövde vi bygga skräddarsydda visuella verktyg för att effektivt kunna justera olika effekter tills de ger den effekt vi vill ha. Vi beslöt också att skriva historien på engelska. Dels för att ge oss själva bredare finansieringsmöjligheter och dels för potentialen att nå en bredare publik när vi lanserar. Effekter Det kanske största och viktigaste effekten av Innovativ Kulturs stöd är att vi nu blivit övertygade om att projektet går att genomföra. Det ter sig klarare för oss vad utmaningen med just den här historien består i och vi har byggt verktygen vi behöver för att kunna fortsätta. Det som återstår nu är att med text och kod bygga ut alla scener. 7. Fortsättning Nu fortsätter vi arbetet med att bygga ut själva boken. Vi hoppas kunna släppa den i Apples App Store under Under processen har vi också fått idéer till fler projekt som vi kan bygga inom samma ramverk (med snabbare startsträcka nästa gång) och hoppas kunna slå oss ihop med andra kreatörer, som illustratörer och filmare, för att förverkliga dem.