ÖVERSIKTSPLAN 2012 för Nässjö kommun Planförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTSPLAN 2012 för Nässjö kommun Planförslag"

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN 2012 för Nässjö kommun Planförslag Antagen av Kommunfullmäktige

2 LÄSHÄNVISNING Översiktsplanen är delad i tre delar, planförslaget, planeringsunderlaget och konsekvensbeskrivningen. Denna del, planförslaget, redogör för kommunens ställningstaganden och vilja när det gäller mark- och vattenanvändning i kommunen. Planeringsunderlaget redogör för nuläget i kommunen samt för de värden som finns i olika områden i kommunen. Konsekvensbeskrivningen beskriver konsekvenserna av genomförandet av huvuddragen i översiktsplanen. MEDVERKANDE I FRAMTAGANDET AV PLANEN Miljö- och byggkontoret har lett arbetet med ny översiktsplan och flera av kommunens förvaltningar liksom Nässjö affärsverk har deltagit i arbetet. Presidiet i Miljö- och byggnadsnämnden har utgjort styrgrupp för planarbetet. Dnr: Kartmaterial Lantmäteriverket MS 2008/07789

3 Innehåll Planeringssystemet 6 Översiktsplaneprocessen 7 Fördjupade och tematiska översiktsplaner 8 Kommunens strategi 10 Strategiska områden 10 Vision Näringsliv och kommunikationer 18 Pendling 18 Vägar och järnvägar 19 Näringsliv 22 Jord- och skogsbruk 21 Totalförsvaret 22 Bo och leva i Nässjö kommun 24 Bostäder och bostadsbyggande 24 Tätorter 25 Lokala utvecklingsprogram 37 Byggande på landsbygden 38 Livsmiljö 40 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 44 Strandskyddet regleras i miljöbalken 44 Urvalskriterier för landsbygdsutveckling i strandnära lägen 45 Föreslagna landsbygdsutvecklingsområden 48 Slutlig prövning dispensprövning och upphävande av strandskyddet 56 Landskapets värden 58 Kulturmiljövärden 58 Naturvärden 60 Miljö och risker 66 Riskhänsyn i samhällsplaneringen 66 Påverkan på miljö och hälsa 69 Energi och klimat 74 Miljökvalitetsnormer 76 Vattenanvändning 80 Riksintresse Emån 80 Vattenförsörjning 81 Avlopp 82 Mellankommunala frågor 86 Den regionala utvecklingen och Nässjö kommun 87 Länsstyrelsens granskningsyttrande 89

4

5 PLANERINGSSYSTEMET Översiktsplaneprocessen Fördjupade och tematiska översiktsplaner

6 PLANERINGSSYSTEMET Översiktsplanen är kommunens vision för utvecklingen av den fysiska miljön. Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan. Nässjö kommun antog sin första översiktsplan 1990, den andra 2002 och är nu inne på tredje översiktsplanen. Kommunen tar fram översiktsplanen i en process som ger möjligheter till dialog med kommuninvånarna. En översiktsplan ska innehålla: Hur mark och vatten ska användas för bebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter. Hur befintlig bebyggelse ska utvecklas och bevaras. Hur allmänna intressen (intressen som är särskilt viktiga för samhällets olika funktioner och försörjning, t.ex. kommunikationer och energiförsörjning samt intressen som är viktiga att bevara genom sin betydelse för naturvård, kultur och friluftsliv) ska tas till vara. Hur riksintressena (områden som är av nationellt intresse) tillgodoses. Hur hänsyn ska tas till risker för människors hälsa eller säkerhet.. Hur miljökvalitetsnormerna kan följas. Översiktsplanen är vägledande för många beslut Översiktsplanen är vägledande för många beslut som både kommunen och andra myndigheter tar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Översiktsplanen är däremot inte juridiskt bindande. 6 Planeringssystemet

7 Översiktsplaneprocessen Översiktsplanearbetet har bedrivits parallellt med arbetet med en vision för Nässjö kommun Översiktsplaneringen sker i flera steg där kommunens invånare, andra kommuner och myndigheter som är berörda av planen har möjlighet att framföra sina synpunkter under samrådet och under utställningen. Utarbetande av vision för Nässjö Utarbetande av översiktsplaneförslag Samråd Omarbetning av planförslaget Utställning V V V V Möjlighet för allmänhet att lämna synpunkter vid så kallade dialogcaféer Möjlighet för allmänhet, organisationer och myndigheter att lämna synpunkter Möjlighet för allmänhet, organisationer och myndigheter att lämna synpunkter Här är vi nu Kommunfullmäktige antar planen Planeringssystemet 7

8 Kommunens ställningstaganden Följande fördjupningar/ tematiska tillägg till översiktsplanen fortsätter att gälla tills vidare: Fördjupad översiktsplan för Nässjö stad, antagen av KF Fördjupad översiktsplan Forserums samhälle antagen av KF Tematisk översiktsplan för vindbruk, antagen av KF Följande fördjupningar upphävs genom denna översiktsplan: Fördjupning av översiktsplan för Grimstorp samhälle, antagen av KF Fördjupning av översiktsplan för Flisby samhälle, antagen av KF Fördjupningsdel av översiktsplan för Solberga samhälle, antagen av KF Fördjupningsdel av översiktsplan för Bodafors samhälle, antagen av KF Fördjupade och tematiska översiktsplaner Översiktsplanen anger de övergripande riktlinjerna för hela kommunen. För ett antal av tätorterna gäller dock även fördjupade översiktsplaner. För Nässjö kommun finns också ett tematiskt tillägg för vindkraft. De övergripande riktlinjerna för vindkraft är inarbetade i denna översiktsplan men i samband med vindkraftetableringar gäller denna kommunomfattande översiktsplan tillsammans med Tematisk översiktsplan för vindbruk. För Nässjö stad, Forserum, Bodafors, Solberga, Flisby och Grimstorp finns av kommunfullmäktige antagen fördjupad översiktsplan. För de tre senare orterna upprättade kommunen fördjupade översiktsplaner på grund av införandet av X2000-tåg på Södra stambanan och därmed sammanhängande krav på trafiksanering. För Solberga, Flisby, Bodafors och Grimstorp föreslås de fördjupade översiktsplanerna upphävas och kommunen kommer därefter att fortsätta upprätthålla fördjupningarna för Nässjö stad och Forserum tätort. Övriga orter behandlas i denna översiktsplan. De fördjupade översiktsplanerna som i stort omfattar område för respektive tätorts expansion ska ange infrastruktur och reservera mark för bostäder, verksamheter, skolor, kultur och fritid. Om den kommunomfattande översiktsplanen och de fördjupade översiktsplanerna för Nässjö och Forserum motsäger varandra så gäller den kommunomfattande översiktsplanen. 8 Planeringssystemet

9 KOMMUNENS STRATEGI Strategiska områden Vision 2030

10 KOMMUNENS STRATEGI Det är viktigt att aspekter som en hållbar samhällsutveckling, demokrati och deltagande, medborgarinflytande och jämställdhet genomsyrar allt kommunalt arbete. Likaså är strategiska åtgärder viktiga såväl inom kommunens eget vardagliga arbete som vid insatser mer strategiskt riktade till samhället i stort och som görs i samarbete med andra parter. Samarbete över kommungränser och andra administrativa gränser är en nödvändighet ur många aspekter. De fem höglandskommunerna ingår i en etablerad samarbetsorganisation genom Höglandets kommunalförbund. Förbundet bedriver samarbetsprojekt inom kommunal samverkan och utvecklingsfrågor för att göra regionen starkare. För att stärka attraktiviteten för boende och verksamma i Nässjö kommun finns det även ett behov av strategiskt samarbete i utvecklingsfrågor med länets växande huvudort Jönköping. Strategiska områden För att Nässjö kommun ska fortsätta utvecklas i en positiv riktning, krävs insatser från flera håll och på flera nivåer. Grunden är en positiv befolkningsutveckling som ger underlag för en god kommunal service. En positiv befolkningsutveckling kräver såväl tillgång till stimulerande arbetstillfällen som goda boendealternativ och ett brett utbud av fritidsaktiviteter för alla åldrar. I vision 2014 har ett antal arbetsområden av strategisk vikt valts ut. Dessa bröts i sin tur ned i ett antal delområden samt ligger till grund för beskrivningen av strategin nedan. Det är viktigt att poängtera beroendet mellan strategiska områden och ambitioner och deras förverkligande i den fysiska miljön. Inte minst gäller detta bostäder, kommunikationsstråk, kultur- och naturmiljöer samt näringslivssatsningar. 10 Kommunens strategi

11 Attraktivitet Vad är attraktivt? Det finns inget entydigt svar på den frågan, vi kan tycka olika beroende på vad som är livskvalitet för den enskilda individen. Några faktorer är dock särskilt viktiga och utgör strategiska delområden för att utveckla ett attraktivt samhälle. Bostäder Livsmiljöer i tätort och landsbygd Stark identitet Kultur/Fritid Plats för alla Kommunens strategiska områden Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetensförsörjning Offentlig service En balanserad tillgång av bostäder, fördelat på olika upplåtelseformer samt i olika geografiska lägen är viktigt för en kommun. Nässjö kommun kommer under planeringsperioden att fortsätta ägna mycket kraft åt att upprätthålla en god planberedskap samt åt bostadsfrågorna i stort. En handlingsberedskap finns inom samtliga tätorter inklusive Nässjö centralort. Ett antal riktlinjer för bostadsplanering i kommunen har beslutats under I utvecklingen av attraktiva boenden har privata byggherrar och fastighetsägare liksom det kommunala bostadsbolaget mycket viktiga roller för ett förverkligande av visionen. Livsmiljöer i tätort och landsbygd är ett uttryck för en ambition att kunna stödja den goda livsmiljön i hela kommunen. Människors behov och kommunens möjligheter att ge goda förutsättningar varierar men ambitionen innebär skolor, förskolor, äldreservice mm på de ställen där det är servicemässigt motiverat. Den kommunala liksom den kommersiella servicen är av största betydelse för att hela kommunen ska leva. I översiktsplanen har ägnats mycket uppmärksamhet åt närrekreationsområden som möjliggör att skapa grönområden inom och i nära anslutning till tätorterna. Att känna en stark identitet och positiv känsla för vår bygd och bostadsort/-miljö är en väldigt viktig förutsättning för hur vi trivs och därmed för en positiv utveckling av kommunen. Nära förknippat med identiteten är ett starkt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Mötesplatser där vi kan träffas och umgås förs ofta fram som önskemål i dialog med medborgarna. Kommunen bedriver sen många år tillbaka ett identititetsskapande arbete bland 6-8-åringar genom att erbjuda dessa barn besök vid ett antal av kommunens bästa besöksmål. Genom att vara en aktiv part inom sociala medier och informera via en kommuntidning och annat informationsmaterial riktar sig det identitetsskapande arbetet även mot ungdomar och äldre. Kommunens strategi 11

12 Plats för alla, oavsett ålder, kön, bakgrund, omsorgsbehov mm är ett aktivt ställningstagande i vår kommun. För de flesta av oss är rätten att kunna vara sig själv av stor betydelse. En öppen och tolerant atmosfär är för många en förutsättning för att vilja stanna kvar i sin kommun och gärna rekommendera andra att flytta dit. Att skapa ett samhälle med en välkomnande attityd och generöst sinnelag är därför mycket viktiga inslag i ambitionen att skapa en attraktiv kommun. Kommunikationer Att ha goda kommunikationer kan betyda många saker. I en kommun handlar det mycket om att det ska vara lätt att ta sig till, inom och från kommunen. Det skall också finnas bra elektroniska kommunikationsmöjligheter. Historiskt sett har järnvägen betytt mycket för Nässjö kommun och dess utveckling med tätorten Nässjö som viktig knutpunkt på Södra Stambanan. Likaså har kommunen ett centralt läge i landet för kraftförsörjning samt ett strategiskt vägläge, inte minst vad gäller öst-västliga förbindelser. De strategiska delområden som kommunen anser är särskilt viktiga är: IT Järnvägsnät Kollektivtrafi k Vägnät Beträffande IT har huvuddelen av kommunens hushåll idag tillgång till bredbandslösningar för internettrafik. Det kommunala bostadsbolaget Lindens samtliga fastigheter är anslutna till det fiberoptiska nät som byggts ut i Nässjö tätort. Utbyggnaden är en strategisk satsning av det kommunägda bolaget Citynätet i Nässjö AB vilka kommer att fortsätta arbetet för en effektiv användning av fibernätet. Ambitionen är att kommunen tillsammans med berörda aktörer kan arbeta fram en strategi för fiberlösningar även i kommunens övriga delar som i dagsläget till stor del försörjs med bredband via telenätet genom ADSL eller mobila lösningar. Järnvägsnätet i Nässjö kommun är strategiskt mycket viktigt och det är angeläget att det ständigt utvecklas, tekniskt och trafikeringsmässigt. I Nässjö centralort sammanstrålar sex järnvägslinjer inklusive Södra Stambanan vilket ger mycket goda förutsättningar för såväl persontrafik som godstrafik. Speciella satsningar görs genom t ex en aktiv medverkan i ett nätverk i anslutning till Södra Stambanan. Södra Stambanan är idag i stort behov av upprustning och kapacitetstaket är på många sträckor nått vilket försvårar en fortsatt utveckling av både person- och godstrafik. En annan för kommunen särskilt viktig järnväg är den s k Jönköpingsbanan som binder ihop Västra och Södra Stambanorna via Jönköping. Även här finns ett regionalt nätverk som jobbar för att Trafikverket med olika 12 Kommunens strategi

13 åtgärder ska få till stånd en kapacitetsökning. Statliga myndigheter har under ett antal år diskuterat möjligheten att anlägga höghastighetsbanor mellan Stockholm/Göteborg/Malmö den sk Götalandsbanan respektive Europabanan. Om beslut fattas att planerna ska förverkligas är det viktigt att Nässjö kommun arbetar för att höghastighetsbanorna ska bli ett lättillgängligt alternativ för resor till och från storstadsregionerna, för kommunens invånare. I Gamlarp norr om Nässjö finns goda möjligheter att bygga vidare på den kombigodsterminal som finns idag och i anslutning till detta är ambitionen att en logistikpark ska växa fram. Genom gemensamma satsningar av kommun och näringsliv kommer Nässjö att fortsätta utvecklas som en viktig logistikort både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. I översiktsplanen finns en järnvägskorridor för framtida byggnad av nya spår som på ett bättre sätt binder samman Jönköpingsbanan och Västra Stambanan med Södra Stambanan norr om Nässjö station. Kollektivtrafi ken i form av tåg- och busstrafik har alltid varit viktiga i Nässjö kommun. I takt med att allt fler inte arbetar och studerar i sin hemkommun får kollektivtrafiken en växande betydelse. Landstinget i Jönköpings län övertar från och med 2012 ansvaret för kollektivtrafiken från Jönköpings länstrafik. Landstinget kommer under 2012 att besluta om ett trafikförsörjningsprogram som arbetats fram i dialog med länets kommuner. Det är också viktigt att utveckla stadstrafiken i Nässjö tätort så att fler människor har möjlighet att åka kollektivt mellan viktiga målpunkter såsom skolor och arbete samt kultur- och fritidsanläggningar. Beträffande vägnätet är det av största värde att underhålls- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder sker i tillräcklig omfattning. I Trafikverkets planer finns under de närmaste åren åtgärder som mitträckesseparering på rv 31 förbi Nässjö samt upprustning av rv 40 mellan Nässjö och Eksjö. En annan vägsträckning utanför kommungränsen med mycket stor strategisk betydelse för Nässjö kommun är den under 2011 färdigställda sträckan mellan Öggestorp och Jönköping (rv 31/40). Satsningar på lite längre sikt som är angelägna för kommunen är nybyggnation från Nässjö mot nordost i riktning mot Flisby/Sunneränga (rv 32) med förlängning åt sydväst mot Malmbäck och E4an. I dialog med medborgarna har också vikten av ett säkert och tillgängligt vägnätsystem för gång- och cykelvägar framstått som angelägna. En gång- och cykelvägplan finns för hela kommunen och ambitionen är att jobba vidare med utbyggnad av vägnätet enligt denna. Kommunens strategi 13

14 Näringsliv och kompetensförsörjning Näringslivsutvecklingen är av grundläggande betydelse för vår kommuns långsiktiga positiva utveckling. Genom ett målmedvetet näringslivsarbete inom olika organisationer och genom olika huvudmän, kommer satsningarna att fortsätta för att upprätthålla en stabil och hög sysselsättningsgrad. De strategiska delområden som vi anser är särskilt viktiga är: Kompetensförsörjning Positivt företagsklimat Funktionella industrilokaler Lokal kommersiell service Marknadsföring och mottagning Det kommer att bli alltmer väsentligt för vårt näringsliv att ha tillgång till välutbildad arbetskraft dvs. en god kompetensförsörjning. Därför har det sedan lång tid varit kommunens ambition att successivt och målmedvetet satsa på såväl grundläggande utbildning och eftergymnasial utbildning som vuxenutbildning i stort. Ett framtida samhälle kräver alltmer av flexibilitet och god kunskapsgrund hos sina medborgare. Detta innebär att skolan måste förbereda eleverna så att det kan möta vuxenlivet och arbetslivet med en egen försörjning som självklarhet. En attraktiv kommun förutsätter en bra förskola/skola som ger förutsättningar för en god utbildning. Att ta vara på regionens näringsliv som bas för utbildningsprofil men också i vissa fall skapa unika utbildningslinjer, är en del av kommunens intention för ett samlat kompetensprogram. Kvalificerade yrkesutbildningar kompletterat med högskolekurser och program i samarbete med flera högskolor och universitet skapar en bas för Nässjö Akademien. Förutom studerandeeffekten i sig skapar utbildning dessutom arbetsplatser och grund för ytterligare företagsamhet. Våra goda pendlingsmöjligheter med näraliggande högskole- och universitetsorter möjliggör studier långt utanför våra egna studieprogram. Ett positivt företagsklimat är ett starkt villkor för att nå framgång i näringslivsarbetet i en kommun av vår storlek och struktur. Stora ansträngningar måste göras för att bredda antalet branscher och fördjupa branscher/ nischer med framtidsmöjligheter. Dessutom är det väsentligt att genom höjd förädlingsgrad på näringslivet stärka sysselsättningen och göra den mindre konjunkturkänslig, liksom att allmänt höja lönsamhet och inkomstnivåer. 14 Kommunens strategi

15 Marktillgång/planberedskap och i vissa fall lokaltillgång är i många fall av avgörande betydelse för ett framgångsrikt näringslivsarbete. En industrimarksutredning har tagits fram som pekar på ett antal möjliga framtida exploateringsområden. Ett område som kommer att ägnas aktivt intresse är Gamlarpsområdet i Nässjö tätorts nordvästra del, invid Södra Stambanan och rv 31/40. Lokal kommersiell service är viktigt för både invånare och företag. Kommunens ambition är att skapa goda förutsättningar för handeln genom strategiska satsningar. I flera av kommunens tätorter arbetas det med centrumförnyelse i samverkan med lokala aktörer. I Nässjö stadskärna arbetar en gemensam organisation med representanter från handeln, fastighetsägare och kommunen med att utveckla såväl den fysiska miljön som utbudet av handel och andra aktiviteter. Marknadsföring av kommunens kvalitéer som en attraktiv företagarort med goda möjligheter till arbetskraft, boende och aktiviteter, är väsentligt för såväl nya etableringar som det befintliga näringslivet. Såväl enkla förfrågningar som mer komplicerade etableringar etc. ska mötas av en snabb och professionell hantering/mottagning. Detta kräver i sin tur en god samverkar mellan flera aktörer såsom kommunens olika förvaltningar, Nässjö Näringsliv AB, Arbetsförmedlingen, privata fastighetsägare, bostadsaktörer med flera. Offentlig service Det fjärde strategiområdet berör till stor del kommunens interna arbete med demokrati- och tillgänglighetsaspekter i fokus. Viktiga delområden är: Demokratisk dialog och service Långsiktigt uthållig ekonomi Effektivitet Samarbete Det är kommunens ambition att aktivt och målmedvetet arbeta med de interna frågorna för att skapa en kommun präglad av demokrati, god ekonomisk hushållning, effektivitet och samarbetsanda. Att förena demokrati, öppenhet och medborgarinflytande, god ekonomi och effektivitet samt samarbete inom och mellan kommuner och andra aktörer är en stor utmaning men inte desto mindre angelägt. I Nässjö och de större tätorterna finns Medborgarkontor som centrum för kommunservice. En dialog med medborgarna är angelägen och eftersöks inte minst i många utvecklingsprojekt. Kommunfullmäktiges sammanträden har gjorts mer tillgängliga genom web-sändning och på ett övergripande plan sker en utveckling mot alltmer dialog och information via Internet. Kommunens ambition Kommunens strategi 15

16 är att utveckla dessa idéer och kontinuerligt söka nya vägar för medborgarinflytande och samarbete mellan olika aktörer i samhällsutvecklingen. Förutom kommunal service är det positivt om även annan offentlig service lokaliseras till Nässjö kommun. Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fi ffi ghet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö världens rum för människor och möten. Vision 2030 som återges ovan antogs av kommunfullmäktige i oktober Samtidigt med översiktsplanearbetet arbetades den nya visionen fram. Kommunen bjöd in invånarna, allmänheten, organisationer och myndigheter att lämna synpunkter bland annat vid så kallade idécaféer för att diskutera: Hur vill vi utvecklas? Vart är vi på väg? Resultatet av idécafeérna har även varit ett underlag i översiktsplanearbetet och påverkat de ställningstaganden som gjorts i översiktsplanen. I vision 2030 antas fyra nya strategiområden: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd. 16 Kommunens strategi

17 NÄRINGSLIV OCH KOMMUNIKATIONER Pendling Vägar och järnvägar Näringsliv Jord- och skogsbruk Totalförsvaret

18 NÄRINGSLIV OCH KOMMUNIKATIONER Pendling Trenden sedan 1960-talet är att arbetspendlingen över kommungränser ökar. Detta beror bland annat på en ökad specialisering av arbetsuppgifter, vilket kräver ett större geografiskt område för att arbetstillfälle och arbetskraft ska passa samman. Nässjö är en boendekommun, fler bor i kommunen och pendlar ut än som pendlar in till kommunen. Många tror att vi i framtiden kommer att behöva transporter över ännu större områden, vilket gör att bilen inte alltid blir det bästa transportmedlet. Tågtrafiken ger här intressanta möjligheter. För Nässjös del handlar det om att utveckla både regional och interregional tågtrafik, det vill säga att utveckla det tågtrafiksystem som vi redan har, men också att aktivt verka för nya banor Kartan visar de största pendlingsströmmarna mellan olika delar av kommunen och omgivande kommuner. 18 Näringsliv och kommunikationer

19 Vägar och järnvägar Kommunikationer måste fungera på alla nivåer alltifrån det nära bostadsområdet med sina gångtransporter till de övergripande kommunikationerna som knyter samman regionen med omvärlden. Det ska vara enkelt att bo i Nässjö kommun och jobba i en annan kommun. För en kommun som Nässjö med många både in- och utpendlare är kollektivtrafiken viktig. Länstrafiken ska ta fram en kollektivtrafikstrategi och kommunerna kommer att vara delaktiga i den processen. Genom att lokalisera olika samhällsfunktioner i närheten av varandra kan behovet av transporter minska. Samtliga tätorter i Nässjö kommun är till sin yta så små att det är cykelavstånd mellan olika delar av tätorten. Kommunen arbetar också långsiktigt med att genomföra cykelvägsplanen och därigenom skapa bättre fysiska förutsättningar för gång och cykel. Det är viktig för Nässjö kommun att ha ett välfungerande vägnät. Standardhöjningar och förbättringar behövs generellt på vägnätet. Det gäller så väl viktiga regionala vägar som det småskaliga vägnätet. I Kartan visar riksintresse för järnväg och väg samt planerad järnväg och väg Kommunens ställningstaganden Kommunen ska verka för: - Ny väg mellan Grimstorp och Bodafors (väg 834), delen Strömsberg - Grimstorp. - Ny vägsträckning av väg 40 mot Eksjö kommungräns. - Ny väg eller förbättring av väg 826, Bodafors- Sjövik. - Förbättring av järnvägen Nässjö-Jönköping med möjlighet att köra vidare direkt på Södra stambanan. - Diagonalen som sammanbinder väg 32 med E4:an mot söder. - Förbättring av väg 836 mot Ödestugu. - Ringleden runt Nässjö stad bör snarast slutföras genom byggnation av Södra vägen. Kommunen har tagit fram en gång- och cykelvägsplan till vilken hänsyn ska tas i planeringen. En utbyggnad av olika väg- och järnvägssträckningar förutsätter att stor hänsyn tas till kultur- och naturvärden. Utmed de vägar och järnvägar samt stationer och terminaler som är av riksintresse får inte åtgärder ske som innebär att möjligheterna att använda vägen/järnvägen påtagligt försvåras. Bebyggelse och andra anläggningar som kan försvåra tillkomsten av väg eller järnväg får inte tillkomma. Näringsliv och kommunikationer 19

20 kommunens klimat- och energistrategi konstateras att det är troligt att transporterna i kommunen kommer att fortsätta att öka, och därmed också energibehovet. Det finns dock förutsättningar för att, med nya drivmedelsmöjligheter och allt fler miljöbilar på andrahandsmarknaden, ändå minska de skadliga utsläppen från transportsektorn. Kommunen strävar efter att järnvägen Nässjö Jönköping snarast byggs ut så att snabbare och effektivare kommunikation med Jönköping uppnås. En utbyggnad skulle innebära att Nässjö och Jönköping tidsmässigt kommer närmare varandra och därmed bildar en funktionell region. Planen redovisar tre lägen för framtida utbyggnad till dubbelspår av järnvägen mellan Nässjö och Jönköping. Diagonalen är arbetsnamnet på en i huvudsak ny vägsträcka som kommunen arbetar för och som kommer att sammanbinda väg 32 med E4:an mot söder. Delen Sunneränga- väg 951 (Flisby) är särskilt angelägen att åstadkomma då standarden på vägen i dag är dålig. Norr om Nässjö kan anslutning ske till den väg som planeras norrut från Gamlarp enligt den industrimarksutredning för Nässjö stad som kommunen har gjort. I den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad lyfts Södra leden fram som en viktig länk att åstadkomma för att få en ringled runt hela staden. Vägen från Malmbäck över Ödestugu och ut till E4:an är viktig för pendling till Jönköping och därför en väg som särskilt bör lyftas fram när det gäller behov av förbättringar. Kommunens ställningstaganden Kommunen ska verka för att trafiksäkerheten höjs genom att: -Väg 834/826 byggs om så att en enhetlig och säker väg uppnås mellan Nässjö och Bodafors samt mellan Bodafors och Norra Sandsjö. - Viltstängsel bör sättas upp utmed väg 31/47 från Gisshultsrondellen till kommungränsen mot Vetlanda samt utmed väg 128. Hänsyn ska tas till de barriäreffekter viltstängsel kan ha för olika djurarter. Trafi ksäkerhet Arbetet med att minska trafikolyckorna skall genomsyra all verksamhet i kommunen och på sikt vill kommunen uppnå ett naturligt och självklart medvetande om trafiksäkerhet. Trafikverket har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten. Tekniska servicenämnden är ansvarig för trafiksäkerheten inom områden där kommunen har väghållningsansvaret. Följande fyra åtgärdsområden bör prioriteras i Nässjö kommun: gångoch cykelvägar, hastighetsbegränsningar, standardhöjningar samt åtgärder som förebygger viltolyckor. Med införandet av det nya hastighetssystemet har hastigheten förändrats på ett stort antal vägar. På det statliga vägnätet har hastigheten sänkts på ett flertal vägar. Kommunen håller på med en översyn av hastigheten på det kommunala vägnätet. På bland annat väg 834 har ett antal olyckor skett under den senaste 10-årsperioden och behov finns därför av en trafiksäkrare väg. Generellt för länsvägar gäller att inom ett avstånd av tolv meter från 20 Näringsliv och kommunikationer

21 ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. För vägarna 40, 32, 47 och 128 gäller avståndet 30 meter. Den som anlägger en ny utfart måste ha Trafikverkets tillstånd (enligt väglagen). För vindkraftverk gäller minst totalhöjden till allmän väg och minst totalhöjd+20 meter till spårmitt. För master gäller masthöjden i avstånd till allmän väg och masthöjd + 10 meter till kommunikationssystem. Alla vindkraftverk som över 50 meter, närmare än 30 km från järnväg ska remitteras till Trafikverket då de kan påverka järnvägens radio- och kommunikationssystem. Näringsliv Traditionellt sett har tillverkningsindustrin haft en stark position i kommunen. Detta gäller fortfarande med ca 22 % sysselsatta inom industrin. Handel och kommunikation som är den sektor som ökar mest har en ungefär lika stor andel (23 %) där transport- och lagerföretag dominerar. Den tredje största näringsgrenen i kommunen är vård och omsorg där äldre- och handikappomsorgen har flest sysselsatta. En viktig utgångspunkt i översiktsplanearbetet är att skapa goda förutsättningar för näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling och god livsmiljö för kommuninvånarna. Kommunen kan påverka sysselsättnings- och näringsutvecklingen på flera sätt, bland annat genom fysisk planering, genom att tillhandahålla mark, samverkan med mera. Översiktsplanernas primära uppgift inom detta område är att redovisa arbetsplatsområden med kvalitéer som gör dem attraktiva för etablering och utveckling. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket i kommunen står för både lokal produktion av mat och råvaror samt för ekosystemtjänster. Jordbruket är främst inriktat på animalieproduktion (mjölk, kött och ägg). Både viss livsmedelsförädling och förädling av skogsråvara sker i kommunen. Intresset för mat och matens ursprung är stort. Ett samhälle med en lokal matförsörjning är också långsiktigt mer robust. Det är också angeläget att hålla landskapet öppet, därför bör småskaligt jordbruk och befintliga äng- och hagmarker främjas. En ökad övergång till ekologisk produktion är också positivt. Kommunens ställningstaganden Nyttan med exploateringar ska vägas mot värdet av den odlingsbara jorden samt skogsnäringen. Skogsbruk är den dominerande markanvändningen i kommunen. Nässjö har en historisk koppling till träindustrin. Även i nutid görs satsningar på trä genom bland annat Träcentrum och träutbildningar i kommunen. Näringsliv och kommunikationer 21

22 Mark som inte angivits med särskild beteckning på översiktsplanens kartor, utgör i huvudsak av skogsmark och småskaligt jordbruk. Kommunens ställningstaganden Inom det bullerstörda området intill skjutfältet ska buller särskilt prövas i samband med bygglovsprövningen och samråd ske med försvarsmakten. Inom det hinderfria området till Hagshults flygplats ska i samband med bygglovprövning samråd ske med försvaret gällande höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Totalförsvaret Riksintressen för totalförsvaret kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte på grund av sekretessskäl. Områden som inte kan redovisas öppet har ofta koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. I Nässjö kommun finns ett område som är av riksintresse för försvaret, Eksjö skjutfält på gränsen mellan Nässjö och Eksjö kommuner. In i Nässjö kommun sträcker sig även influensområdet till Hagshults flygplats. Riksintressena har en omgivningspåverkan dels i form av buller dels i form av hinderfrihet. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller användandet av anläggningarna. Hela Sveriges yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till försvarsmakten. Lägsta flyghöjd bestäms av så kallade MSA-ytor. Nässjö kommun berörs av MSA-ytor för Jönköpings och Hagshults flygplatser. Höga objekt där MSA-ytor riskerar att tangeras eller överskridas ska alltid skickas till berörd flygplatschef. För flygplatsen i Hagshult gäller det objekt som blir högre än 660 meter över havet och för flygplatsen i Jönköping gäller det objekt som blir högre än 520 meter över havet. 22 Näringsliv och kommunikationer

23 BO OCH LEVA I NÄSSJÖ KOMMUN Bostäder och bostadsbyggande Lokala utvecklingsprogram Tätorter Byggande på landsbygden Livsmiljö

24 BO OCH LEVA I NÄSSJÖ KOMMUN Nässjö kommun hade en befolkning på drygt personer vid årsskiftet 2010/2011. Detta innebär att från mitten av 60-talet har kommunen minskat sin befolkning med cirka personer. Låga födelsetal i kombination med stora flyttningsförluster medförde stora minskningar under framförallt 70- och 80-talet. Under de senaste tre åren har kurvan planat ut något, som resultat av aktiva åtgärder inom ett flertal områden. De flesta som flyttar från Nässjö kommun flyttar antingen till andra delar av höglandet eller till Jönköping. Nässjö kommun tog med hjälp av statistiska centralbyrån fram en befolkningsprognos våren Befolkningsprognosen pekar mot en fortsatt minskning av befolkningen fram till Därefter är prognosen att folkmängden åter kommer att öka. Nässjö kommun har 13 tätorter. I Nässjö centralort bor ca 57 % av kommunens befolkning. I de övriga 12 orterna bor ca 27 % av invånarna. Antalet boende utanför tätort uppgår till ca 16,5 %. Kartan visar Befolkningstätheten i Nässjö kommun. Kommunens ställningstaganden Kommunen ska arbeta för ett varierat boende med olika boendeformer och i olika lägen i kommunen. Bostäder och bostadsbyggande Marknadskrafterna styr till stor del bostadsbyggandet och kommunens möjligheter att påverka är begränsade till att framförallt medverka till goda förutsättningar. En kommun kan genom aktiv markpolitik, genom till exempel förvärv av mark, skapa förutsättning för bostadsbygganden. God planredskap, i form av översiktsplaner, fördjupade tätortsplaner och detaljplaner, är en annan förutsättning för en positiv bostadssituation i en kommun. Bostadsfrågor berör många aktörer inom kommunen. Nässjö kommun har under 2011 arbetat med riktlinjer för kommunens boendeplanering Översiktsplaneringen ska medverka till att dessa riktlinjer uppfylls. 24 Bo och leva i Nässjö kommun

25 Tätorter Det finns 13 tätorter i Nässjö kommun. Varje ort har sin prägel. Inom tätorterna planeras markanvändningen med så kallade detaljplaner. Detaljplanerna är juridiskt bindande. I flera tätorter är ovårdade fastigheter ett problem. Det är viktigt för attraktiviteten att tätorterna ser trevliga ut. Kommunen bör därför prioritera arbetet med ovårdade tomter. Nässjö stad Nässjö stad är ett nav och en viktig serviceort för hela kommunen. En levande och fungerande stadskärna är en viktig faktor för att attrahera medborgare, företag och arbetskraft till kommun. En attraktiv stadskärna påverkar inte bara det absoluta närområdet utan hela kommunen. För Nässjö stad finns en fördjupad översiktplan som är antagen av kommunfullmäktige Den redovisar kommunens syn på markanvändningen för Nässjö tätort. Sedan den fördjupade översiktsplanen antogs har en utredning om ny industrimark i Nässjö gjorts i form av ett planprogram (beslutat av kommunfullmäktige ). Utredningen omfattade flera olika alternativ och kommunfullmäktige har valt att gå vidare med ett av dem. Det valda området är schematiskt illustrerat på kartan här brevid. Exakt avgränsning och vidare utredning av området görs i kommande detaljplaner. För detta område gäller ställningstagandena i industrimarksutredningen och inte den fördjupade översiktsplanen. Kommunens ställningstaganden Tätorterna bör utvecklas genom förtätning samt nybyggnad i anslutning till befintlig bebyggelse. När kommunen prövar bygglov för ny bebyggelse ska hänsyn tas till förutsättningarna för framtida tätortsbebyggelse. Inom tätorternas expansionsområden bör kommunen pröva exploateringsintressen i detaljplan. Bebyggelsemiljöer ska hålla en hög standard med god arkitektur anpassad till platsen och med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Kommunen ska arbeta med tillsyn av ovårdade fastigheter. Kartan visar det område som är utredningsområde för industri. Bo och leva i Nässjö kommun 25

26 Forserum Forserum är kommunens näst största tätort. Orten har mycket goda pendlingsförutsättningar med sitt läge mellan Jönköping och Nässjö och tågförbindelser till båda orterna. För Forserums tätort finns en fördjupad översiktsplan antagen av kommunfullmäktige Denna fördjupade översiktsplan lägger fast markanvändningen för Forserums tätort. Den fördjupade översiktsplanen för Forserum bygger i allt väsentligt på den huvudstruktur/indelning av orten som finns idag. Forserum har en tydlig uppdelning/struktur av områden med särskilda störningsrisker som industrier, järnväg och andra bullerkällor på ena sidan järnvägen och områden med mer störningskänsligt innehåll som bostäder, rekreationsområden, skola, barnomsorg med mera på andra sidan järnvägen. Kartan visar markanvändningen i Forserum enligt den fördjupade översiktsplanen. 26 Bo och leva i Nässjö kommun

27 Fredriksdal Fredriksdal ligger några kilometer sydöst om centralorten, invid järnvägen Nässjö-Halmstad. I Fredriksdal finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Den mark i södra delen av samhället som är detaljplanelagd för industriändamål gränsar till både verksamheter och bostäder. I samband med lokalisering av nya verksamheter i detta område bör särskilt eventuella störningar för intilliggande bostadsbebyggelse beaktas. Området är i första hand lämpligt för mindre störande verksamheter. Det norra befintliga industriområdet föreslås vid behov, i framtiden kunna utvidgas. I översiktsplanen pekar kommunen ut ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (se sid 43) söder om Fredriksdal. Genom att peka ut områden för attraktiva bostadslägen i anslutning till Fredriksdalasjön får Fredriksdal ytterligare möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Fredriksdal. Bo och leva i Nässjö kommun 27

28 Bodafors styrkor De Bodaforsbor och Bodaforselever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Bodafors styrkor är tillgång till samhällsservice som affär, vårdcentral, pizzeria och en bra skola, ekomuseum samt tillgång till en badplats. Viktiga frågor i Bodafors är kommunikationer till Jönköping och Malmbäck, möjligheter till strandnära bebyggelse, områden för industrimark, reservvattentäkt, att fastigheter hålls i vårdat skick, skapa trygghet, behålla och utveckla samhällsservice, samt utveckla sporthallen och badplatsen. Bodafors Bodafors med sina knappa invånare, är kommunens tredje största samhälle. Här finns en väl utbyggd service. Längs samhället ringlar Emån fram. Vid dess kant ligger Emåns ekomuseum. I Bodafors finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. När det gäller bostadstomter finns både privata och kommunala sådana med en spridning i hela samhället. Väster om järnvägen finns planlagd industrimark som inte har exploaterats. Området har dåliga markförhållanden och är därför mindre lämpligt för industriändamål. Detaljplanen föreslås kunna ändras eller upphävas. Området söder om Bodafors, mellan järnvägen och väg 826, föreslås utredas som framtida verksamhetsområde om efterfrågan uppstår. Området är markerat med en grå pil på kartan. Avgränsning av området får göras i samband med framtida utredningsarbete. Området bör angöras med en ny infart från väg 826. En sådan infartsväg skulle kunna dras hela vägen till det befintliga verksamhetsområdet och på så vis avlasta intilliggande villaområden från trafik. I översiktsplanen pekar kommunen ut ett område för landsbygds- Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Bodafors 28 Bo och leva i Nässjö kommun

29 utveckling i strandnära läge (se sid 43) norr om Bodafors. Genom att peka ut områden för attraktiva bostadslägen och för turismnäringen i anslutning till Storesjön får Bodafors ytterligare möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Malmbäck Med dryga tusentalet invånare är Malmbäck kommunens fjärde största tätort. Orten är belägen utmed järnvägen mellan Nässjö och Halmstad. Genom samhället rinner Malmbäcksån. I Malmbäck finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Expansionsområde för ytterligare verksamheter är området vid den grå pilen på kartan. Detta område ligger bredvid väg 836. Mindre verksamheter som inte är störande för omgivningen kan lokaliseras till det befintliga industriområde utmed Malmbäcksån där ett antal verksamheter lagt ner vilket kan lämna plats för nya verksamheter. Malmbäcks styrkor De Malmbäcksbor och Malmbäckselever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Malmbäck styrkor är närheten till Torsvik, bra sammanhållning samt att det finns en bra skola, idrottsplats och affär. Viktiga frågor i Malmbäck är bättre kommunikationer till Jönköping och Nässjö, trafiksituationen i centrum och vid järnvägen, att fastigheter hålls i vårdat skick, skapa trygghet, satsa på sporthallen och seniorboende samt att samhällsservicen finns kvar och utvecklas. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Malmbäck Bo och leva i Nässjö kommun 29

30 Sandsjöfors styrkor De Sandsjöforsbor och Sandsjöforselever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Sandsjöfors och Sandsjöbaden Sandsjöfors har ca 180 invånare invigdes Sandsjöforshallen, en av Jönköpings läns handikappvänligaste hallar. Söder om Sandsjöfors ligger Sandsjöbaden med småhus, camping och värdshus. I Sandsjöfors finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Sandsjöfors styrkor är att de är ett litet och trevligt samhälle med tillgång till aktivitetshuset och badplats. Viktiga frågor är bland annat att satsa på badplatsen. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Sandsjöbaden. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Sandsjöfors. Finns det i framtiden behov av ytterligare mark för verksamheter så föreslås det planlagda industriområdet i Sandsjöfors utvidgas åt nordöst. Angöring till området sker i dag genom villabebyggelsen, blir det aktuellt med verksamheter med mycket transporter bör därför en lösning med anslutningsväg direkt från väg 873 undersökas närmare. I Sandsjöbaden finns ledig mark som är planlagd för bostäder. För att ge ytterligare utvecklingsmöjligheter för Sandsjöfors pekas områden vid Sandsjöbaden ut för landsbygdsutveckling i strandnära områden, området bör användas för turismnäringen och för boende (se sid 43). 30 Bo och leva i Nässjö kommun

31 Ormaryd Ormaryd är ett järnvägssamhälle med knappt 190 invånare. I Ormaryd finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Den industrimark som redovisas på kartan är främst lämplig för mindre störande verksamheter med hänsyn till närheten till bostäder. Vid lokalisering av verksamheter bör även beaktas att infarterna till områdena går genom samhällets bostadsbebyggelse. Vid etablering av verksamheter på det södra industriområdet bör övervägas en infart direkt från väg 957, söder om området. För att ge ytterligare utvecklingsmöjligheter för Ormaryd pekas områden vid Sjunnarydssjön ut för landsbygdsutveckling i strandnära läge, områdena bör användas för turismnäringen och för boende (se sid 43). Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Ormaryd Bo och leva i Nässjö kommun 31

32 Stensjön Vid sjöarna Nömmen och Stensjön ligger samhället Stensjön. Orten har ca 200 invånare. I Stensjön finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. I samband med etablering av verksamheter på planlagd industrimark måste eventuella störningar för intilliggande bostadsbebyggelse beaktas. Befintligt detaljplanelagt verksamhetsområde föreslås kunna utökas åt nord-väst enligt pilen på kartan. Viss del av marken i det detaljplanelagda området och det intilliggande område är sank, vid närmare markundersökningar kan det därför komma att visa sig att vissa delar av området är svåra att exploatera. För att ytterligare ge förutsättningar att skapa attraktiva tomter pekas ett område utmed Nömmen och Stensjön ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (se sid 43). Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Stensjön. 32 Bo och leva i Nässjö kommun

33 Anneberg Anneberg har nästan 900 invånare och ligger vid Svartån. I Anneberg finns ledig mark som är planlagd för bostäder. Utöver den mark som redovisas på kartan nedan finns ytterligare några tomter som är planlagda för bostäder. Dessa tomter bedöms dock som mindre lämpliga för de ändamål de planlagts för med hänsyn till behovet av skyddsavstånd. Kommunen föreslår att industriområdet vid Flexator vid behov kan utvidgas åt väster. Centralt i Anneberg finns ett stort äldre industriområde (före detta Ecotapeter). Det är önskvärt med fler nya verksamheter i detta område. Området kan dock innehålla markföroreningar vilket måste undersökas innan schaktarbeten eller nybyggnation i området. För att ge ytterligare utvecklingsmöjligheter för Anneberg pekas områden vid Svartån ut för landsbygdsutveckling i strandnära områden (se sid 43). Syftet är att ge möjligheter till ytterligare kompletteringar med anläggningar för rekreation och frilutsliv vid Svartån. Dessutom föreslås att möjligheter ges till kompletterande bostadsbebyggelse i Ängsgatans förlängning. Annebergs styrkor De Annebergsbor och Annebergselever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Annebergs styrka är bra kommunikationer vilket möjliggör inflyttning. Det är också ett lugnt och litet samhälle. Viktiga frågor i Anneberg med omnejd är att ge möjligheter till turism genom landsbygdsutveckling i strandnära lägen och att satsa på kommunikationer samt behålla och utveckla samhällsservicen. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Anneberg. Bo och leva i Nässjö kommun 33

34 Solbergas styrkor De Solbergabor och Solbergaelever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Solbergas styrkor är att det är litet och lugnt och att man känner varandra. Det ligger också bra till i förhållande till Nässjö. Viktiga frågor är samhällsservice som att tillskapa en mataffär och att skapa en säker trafikmiljö vid skolan. Solberga Vid Södra stambanan ligger Solberga med cirka 400 invånare. I Solberga finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Den industrimark som redovisas på kartan är främst lämplig för mindre störande verksamheter med hänsyn till närheten till bostäder. Utöver den mark som redovisas på kartan nedan finns ytterligare några tomter som är planlagda för industri. Dessa tomter bedöms dock som mindre lämpliga för industriverksamhet med hänsyn till behovet av skyddsavstånd samt avsaknaden av bra infartsvägar, mindre icke störande verksamheter kan dock bli aktuellt. För att ytterligare ge förutsättningar att skapa attraktiva tomter pekas ett område vid Hästsjön ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (se sid 43). Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Solberga. 34 Bo och leva i Nässjö kommun

35 Flisby Flisby är ett före detta stationssamhälle med drygt 200 invånare som i dag bland annat är känt för teatersällskapet Flisbyamatörerna. I Flisby finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. Den industrimark som redovisas på kartan är främst lämplig för mindre störande verksamheter med hänsyn till närheten till bostäder. Vid lokalisering av verksamheter bör även beaktas att infarten till området går genom hela samhället. Utöver den mark som redovisas på kartan nedan finns ytterligare några tomter som är planlagda för industri. Dessa tomter bedöms dock som mindre lämpliga för industriverksamhet med hänsyn till behovet av skyddsavstånd till bostadsbebyggelse, mindre icke störande verksamheter kan dock bli aktuellt. För att ytterligare ge förutsättningar att skapa attraktiva tomter pekas ett område utmed Anebysjön ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (se sid 43). Flisbys styrkor De Flisbybor och Flisbyelever som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Flisbys styrka är föreningslivet, att det är ett litet och fint samhälle samt skolan. Flisby har saknat en samlingslokal men arbete med en sådan pågår nu. Viktiga frågor i Flisby är bättre kollektiva förbindelser till Nässjö och samhällsservice som en affär. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Flisby. Bo och leva i Nässjö kommun 35

36 Grimstorp I Grimstorp, tolv kilometer söder om Nässjö, bor knappt 400 personer. Vid Storesjön ligger Grimstorps badplats. I Grimstorp finns ledig mark som är planlagd för industri och bostäder. I samband med etablering av verksamheter på planlagd industrimark måste hänsyn tas till eventuella störningar för intilliggande bostadsbebyggelse. De markområden som är detaljplanelagda för industriändamål men inte bebyggda och ligger nordväst om reningsverket är förorenade. Arbete pågår med sanering av markföroreningarna och beräknas vara klart i slutet av Först då är det lämpligt att bygga något nytt på dessa markområden. Vid behov av ytterligare industrimark föreslås att detta område utvidgas. För att ytterligare ge förutsättningar att skapa attraktiva tomter pekas ett område utmed Storesjön ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (se sid 43). Lillesjön är förorenad och därför föreslås inte någon ny bebyggelse vid Lillesjön. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Grimstorp. 36 Bo och leva i Nässjö kommun

37 Äng Äng är en ort med nästan 300 invånare och ligger utmed järnvägen mellan Jönköping och Nässjö. I Äng finns ledig mark som är planlagd för bostäder. om behov uppstår föreslås befintligt industriområde utvidgas norrut i enlighet med pilen på kartan nedan. Utöver den mark som redovisas på kartan nedan finns ytterligare några tomter som är planlagda för industri. Dessa tomter bedöms dock som mindre lämpliga för de ändamål de planlagts för med hänsyn till behovet av skyddsavstånd, mindre icke störande verksamheter kan dock bli aktuellt. Ängs styrkor De boende och elever i Äng som deltagit i samrådet har framförallt lyft fram nedanstående bra sidor hos orten samt önskemål för framtiden. Ängs styrkor är att det inte är så stort, man känner varandra och det är en bra skola. Viktiga frågor är att satsa på badplatsen, samhällsservice som en mataffär samt förbättra kollektivtrafiken genom tågstopp. Kartan visar möjligheterna till nya bostäder och verksamheter i Äng. Lokala utvecklingsprogram Nässjö kommun arbetar med utveckling av kommundelarna genom så kallade lokala utvecklingsprogram. Intresserade boende och kommunen tar tillsammans fram programmen med syfte att initiera ett utvecklingsarbete. Kommunen har också en pott med pengar att fördela till de projekt som kommer fram i samband med arbetet med lokala utvecklingsprogram. Bo och leva i Nässjö kommun 37

Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012

Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012 Ny översiktsplan för Nässjö kommun Samråd 16 januari - 12 mars 2012 Vad tycker du? Översiktsplanen talar om hur mark och vatten ska användas Hur vill jag att tätorterna ska utvecklas? Tänk om de bygger

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111

PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun. Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad. Planprogram. Dnr: 2007-0422-111 PLANERINGSAVDELNINGEN Eksjö Kommun Detaljplan för Kv. Pumpen m fl, Eksjö Stad Planprogram Eksjö, 12 december 2007 Samrådshandling Dnr: 2007-0422-111 Medverkan Detta planprogram har upprättats av Planeringsavdelningen

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)

Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både

Läs mer

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun 2012-03-02 Dnr 2012-0133-214 / 203 Laga kraft 2012-06-01 PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR Kvarter Tåget i Södra industriområdet,i Aneby tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Detaljplan för Hönsäter 5:12 och del av Hönsäter 5:4 Götene kommun Dpl #145. ANTAGANDEHANDLING dat mars 2009

Detaljplan för Hönsäter 5:12 och del av Hönsäter 5:4 Götene kommun Dpl #145. ANTAGANDEHANDLING dat mars 2009 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Karta med text från ÖP del 2 Planen antagen 2009-03-24 Laga kraft 2009-04-23 Genomförandetiden utgår 2019-03-24 Bilagor Fastighetsförteckning

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

- KOMMUNSTRYRELSENS AU

- KOMMUNSTRYRELSENS AU ;-,... SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~ 'z Sammanträdesdatum TRANAs KOMMUN 2015-06-09 Sida 20 (38) - KOMMUNSTRYRELSENS AU 146 Dnr 298/15 Samråd för Digital översiktsplan 2015, Jönköpings kommun Tranås kommun har

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Välkomna till informationsmötet!

Välkomna till informationsmötet! Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Svar på motion om att medborgarbudget ska införas i Nässjö kommun

Svar på motion om att medborgarbudget ska införas i Nässjö kommun 1 (5) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2015-296 Handläggare Karolina Haag Sjöberg Direkttelefon 0380-51 80 42 E-postadress karolina.haagsjoberg@nassjo.se Kommunstyrelsen Svar på motion om att medborgarbudget

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen.

3. Kommunikationer. I planeringsunderlaget finns mer information om kommunikationer, bland annat de transportpolitiska målen. 3. Kommunikationer MÅL det här vill kommunen uppnå Vägar: Vägar ska hålla en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan. Planering ska ske så att störningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom

Planbeskrivning. Risbäcks by SAMRÅDSHANDLING. Dorotea kommun, Västerbottens län. Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom SAMRÅDSHANDLING Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Dorotea den 6 december 2011 Dnr: Inledning Syfte med upphävandet På 50-talet

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer