I BERGSLAGETS TJÄNST

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I BERGSLAGETS TJÄNST"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen I BERGSLAGETS TJÄNST Tillkomsten av och personerna bakom Bergslagets museum i Falun C-UPPSATS VT 2009 Författare: Karin Grahn Wetter Handledare: Maths Isacson Datum för ventilering: 20 maj

2 Bergslagets museum Innehållsförteckning I BERGSLAGETS TJÄNST... 1 BERGSLAGETS MUSEUM... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 Syfte och frågeställningar... 5 Litteratur, källor och metod... 5 Begrepp... 7 MUSEIGRUNDANDETS TID... 8 Marie Nissers epoker... 8 Värdet av att bevara BAKGRUND Laboratorium mechanicum Bergskollegium Från jordbruk till industrialism De första industrimuseerna Demokratiseringen ERIK JOHAN LJUNGBERGS TID, Erik Johan Ljungberg och utbildningssyftet Carl Sahlin Samlaren En dramatisk miljö Sahlin för Bergslaget Arbetet avbryts OLOF SÖDERBERGS TID, Informationsavdelningen inrättas Alvar Silow Byggaren Uppbyggnad Invigning Mottagandet i pressen BESÖK PÅ BERGSLAGETS MUSEUM Statistik över museets besökare Känna doften av tillmakningseldarna Propagandaarbetet SAMMANFATTNING AVSLUTANDE DISKUSSION Förändring och bevarande Förebilderna fanns Från utbildning till propaganda Reklam låg i tiden Barn av sin tid KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Otryckta källor Tryckta källor Litteratur

3 Inledning De blevo mig ett par goda ombud var för sin värld, ett par sinnebilder av de två stridiga makter som i vår tid sammandrabba hetare än kanske någonsin förr. De kunna kortast och enklast kallas Gammalt och Nytt. Karl-Erik Forsslund, Bevarandet och förnyandet kan uppträda som industrihistoriens motpoler, där bevarandet strävar bakåt i tiden och förnyandet strävar framåt. De kan lika gärna gå hand i hand, där bevarandet fungerar som en förutsättning för förnyande. Bergslagets museum är ett av Sveriges första industrimuseer. Det öppnade i Falun 1922, i en tid som präglades av idéer om demokrati och folkbildning, vilket gör det lätt att tro att det var sådana anledningar som låg bakom dess tillblivelse. Men det kan ligga flera anledningar bakom att ett företag startar museum. Företaget Stora Enso bildades i sammanslagningen mellan Stora Kopparbergs Bergslag och finska Enso Oyj år År förklarade ledningen att de inte längre var intresserade av att ha kvar museet. Stora bildade Stiftelsen Stora Kopparberg, som tog över samlingarna för att säkerställa och bevara de industri- och kulturhistoriska unika områdena. 2 Enligt personalen vid museet i dag har museet haft problem med att finna sin identitet och sitt uppdrag sedan samlingarna inte längre ägdes av det företag vars historia man haft som uppgift att berätta. 3 I dagens läge är museets framtid osäker. Stora Kopparbergs Bergslags arkivhandlingar och föremål utgör en exceptionellt bred, lång och noggrann beskrivning av bergsnäringen i Sverige och spelar en viktig roll för svensk industrihistorieskrivning, menar personalen som i 1 Forsslund (1914), s Hedenblad (2009). 3 Håkansson (2008). 3

4 dag förvaltar Stora Enos arkiv på Arkivcentrum i Dalarna. 4 Diskussioner pågår om hur och vem som ska förvalta dessa samlingar i framtiden. Historien om Bergslagets museums tillkomst och ursprungsuppgift kan därför anses vara både angelägen, intressant och dagsaktuell. Vi kommer att följa fyra aktörer och deras arbete och tankar med museet. Det är Erik Johan Ljungberg, en driftig företagsledare som gjorde Stora Kopparbergs Bergslag till ett av de främsta företagen på världsmarknaden och som gärna visade upp gruvan och verksamheten för gäster. Det är Carl Sahlin, en hängiven samlare och organisatör som bredvid sitt arbete som direktör ägnade sig åt att dokumentera gruvarbetarnas berättelser och företagets historia och samlade materialet i kataloger. Det är Alvar Silow, en stillsam bibliotekarie från Uppsala som öppnade samlingarna för allmänheten som Bergslagets museum och blev museets förste chef. Under arbetet med uppsatsen har ytterligare en person visat sig ha haft stor betydelse för museet; industrimannen Olof Alfred Söderberg. Olof Söderberg tillträdde posten som verkställande direktör på Stora Kopparberg år 1917 och satt kvar till Han var historieintresserad, beskrivs som en man med stor initiativkraft och anställde Alvar Silow som bibliotekarie vid Stora Kopparbergs Bergslag. 5 Söderberg gav stort utrymme för och stöd för Silows idéer, och det var under hans tid som disponent som museet blev verklighet. Stora Kopparbergs Bergslag avsatte stora summor för att samla in och bevara handlingar och föremål. Ledningen har engagerat de bästa bland landets forskare, konstnärer, författare och fotografer, kända namn inom sina kretsar. 6 Inte minst Ljungberg verkar ha varit mån om hur företaget framställdes för eftervärlden. En av de som anlitades var Sigurd Erixon, professor i folklivsforskning vid Stockholms högskola och en av de mest betydelsefulla personerna inom kulturminnesvård vid tiden då museet invigdes. 7 Bolagets konstsamling bestod bland annat av verk av Pehr Hilleström ( ), konstnär och professor som vid början av 1800-talet var direktör för Konstakademien, Anders Zorn ( ) och David Köckner Ehrenstrhal ( ). Konstsamlingarna katalogiserades av August Hahr, professor i konsthistoria vid Uppsala universitet. Senare nedtecknades 4 Samtal den 1 december 2008 med arkivarie Ingrid Neil, Falun. 5 Söderberg (1954). 6 Samtal den 1 december 2008 med antikvarie Gunilla Hedenblad, Gruvmuseet i Falun. 7 Se Erixon, Sigurd., Sveden : en bergsmansgård i Stora Kopparbergslagen. Sigurd Erixon ledde även Nordiska museets landsbygdsforskning där man bland annat vill kartlägga svensk folkkultur. 4

5 huvudparten av företagets historia av professor Sven Tunberg vid Stockholms universitet och professor Sten Lindroth vid Uppsala universitet. 8 Syfte och frågeställningar Genom att följa gruvmuseets tillblivelse vill jag beskriva dessa personers intresse för företagets och gruvindustrins historia. Historien har ett värde som är värt att förvalta väl och investera i, det visar Stora Kopparbergs Bergslag i och med sitt museum. En gedigen historia ger trovärdighet, fångar en allmännelig uppmärksamhet och ger ett ansikte åt företaget. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara tillkomsten av Bergslagets museum. Jag vill ta reda på varför Stora Kopparbergs Bergslag ville presentera företagets bakgrund för eftervärlden och göra de tekniska artefakterna tillgängliga för allmänheten. Aktörerna kring Bergslagets museum var på olika sätt barn av sin tid och har agerat därefter. Jag vill veta vilka personerna var som låg bakom det som sedan blev ett av Sveriges första industrihistoriska museer. Frågeställningarna är: Varför öppnade Bergslagets museum? Vilka var personerna som låg bakom? Vem tog initiativet? Förslaget att skriva en uppsats om museets historia kommer från personalen vid gruvmuseet i Falun. De insatser som gjort för historiebevarandet resulterade i ett museum, ett bibliotek, en fotosamling med över bilder och negativ och en konstsamling och ett företagsarkiv över vad de själva beskriver som Sveriges äldsta ännu verksamma företag. Samlingarna är spridda sedan år 2000 då företaget inte längre ville ha dem kvar. Den historiska delen av arkivet överlät Stora Enso till Riksarkivet, där det sedan 2007 förvaltas av Arkivcentrum i Dalarna i Falun. Museets samlingar ägs av Stiftelsen Stora Kopparberget och bildarkivet övertogs av Dalarnas museum år Konstsamlingen behöll Stora Enso. 9 Litteratur, källor och metod För att placera museet i ett tidsbundet sammanhang har jag utgått ifrån Marie Nissers faser då det startades industrimuseer i Sverige. Marie Nisser är professor emeritus för 8 Ehrenstrahl, David Köckner, Hahr, August, Hilleström, Pehr, Zorn, Anders, Lindroth, Sten (2008) Nationalencyklopedin [online]. 9 Hedenblad, Gunilla (2009). 5

6 industriminnesforskning vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Vid Tema Kultur och Samhälle finns lektor Annika Alzén, vars studier och artiklar jag haft användning av för min uppsats. Tema Kultur och Samhälle bedriver sedan år 2000 forskning i kulturens roll, funktion och betydelse i samhället vid Linköpings universitet i Norrköping. Marie Nissers epokindelning har varit min mall för att ringa in tidstypiska företeelser i synen på bevarandet under den aktuella perioden. Jag koncentrerar mig på den första perioden, då Carl Sahlin kom till Stora Kopparbergs Bergslag. Han efterträddes sjutton år senare av Alvar Silow som gjorde museet till en offentlig plats. Tidsperiodens bortre gräns går vid år 1951, då Alvar Silow lämnar sin tjänst och efterträds av Sven Rydberg. Samma år anställdes även för första gången en biträdande reklamchef. 10 Till grund för uppsatsen ligger framförallt handlingar ur Stora Kopparbergs Bergslags arkiv på Arkivcentrum i Dalarna. Där finns bland annat litteratur av och om museiföreståndarna, om gruvan och företaget. Från och med år 1917 finns årsberättelser författade av Alvar Silow. De innehåller verksamhetsbeskrivningar från arbetet med att bygga upp museet, komplettera samlingarna, startade och genomförda projekt kring museet. Jag har haft stor användning av Biographia Cuprimontana 11, en samling av biografiska uppgifter om personer med anknytning till Stora Kopparbergs Bergslag. Där finns tidningsurklipp, CV, betyg, anställningskontrakt och brev, främst om högre tjänstemän, som samlats ihop under årens lopp. Arkivarien Ingrid Neil har hjälpt mig att hitta fram till materialet som rör museet. I arkivet finns även Uppslagsboken 12 som jag haft som guide. Med den kunde jag bland annat sammanställa besöksstatistiken. Litteraturen som jag blivit rekommenderad att använda av museipersonalen var bland annat professor Karl-Gustaf Hildebrands Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg 13, som är ett både omfattande och djupgående verk om företaget. Hildebrand refereras ofta till i andra texter och artiklar om Stora Kopparberg, Bergslaget och Falu gruva och rekommenderades även av min handledare. Andra författare som inte haft någon anställningsrelation till företaget, vars verk jag använt mig av, är Karl-Erik Forsslund, författare, hembygdsforskare 10 Blomqvist (2009) 11 Biographia Cuprimontana, lat. Kopparbergs biografisamling. 12 Uppslagsboken 13 Hildebrand (1970). 6

7 och folkbildare i början av 1900-talet och senare författare som Lennart Schön, Marie Nisser och Maths Isacson. Sören Karlssons hyllningsskrift Kunskap är framtid 14 fick jag fick rekommenderad av museipersonalen med en brasklapp. Boken ger en tämligen ensidig bild av disponent Erik Johan Ljungberg. Det blev ett problem för mig eftersom Sören Karlssons verk är ett av få som presenterar Ljungberg som privatperson och som företagsledare på ett lättöverskådligt sätt. Den är generös med bilder och personliga uttalanden som jag gärna vill använda mig av. För att nyansera min framställning av Ljungberg verifierar jag uppgifter ur Sören Karlssons bok med annan litteratur, främst Hildebrands, 15 och genom att ställa frågor till museipersonalen. Begrepp Museet gick från början under namnet Bergslagets museum. Från och med 1967 har det gått under flera olika benämningar, som till exempel Stora Kopparbergs Museum, Stora Museum och Kopparberget museum. I dag kallas museet oftast för Gruvmuseet Falu Gruva. 16 Jag använder Nationalencyklopedins definition att ett museum en privat eller en offentlig institution som inrymmer en systematiskt åstadkommen samling av föremål, bilder, arkivalier med mera, inom ett visst ämnesområde. 17 Ett tekniskt museum är ett museum som samlar in, dokumenterar, bevarar och levandegör föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö med tonvikt på teknik och vetenskap. 18 Bergslagets museum, som bestod i Stora Kopparbergs Bergslags samlingar av tekniska artefakter tillsammans med mineralsamlingen och myntsamlingen, invigdes år De tekniska museerna har enligt uppslagsverket traditionellt haft en start nationalistisk karaktär där man velat framhålla det egna landets tekniska och industriella framgångar. Bland föregångarna till de tekniska museerna räknas de modellkamrar som inrättades under talet i flera länder för att på ett pedagogiskt sätt visa olika tekniska processer. Bland exemplen 14 Karlsson (2005). 15 Hildebrand (1970). 16 Hedenblad (2009). 17 museum (2009). 18 tekniskt museum (2009). 7

8 som nämns i Nationalencyklopedin finns Christopher Polhems modellsamling Laboratorium mechanicum som ursprungligen sammanställdes vid gruvan i Falun. Museet vid Falu gruva har haft olika benämningar under sin livstid. Vid invigningen år 1922 hette det Bergslagets museum. Mellan år hette museet Stora Kopparbergs Museum. När museet inte längre skulle tillhöra företaget övergick det till att kallas för Gruvmuseet Falu Gruva eller Gruvmuseet i Falun och ägs av Stiftelsen Stora Kopparberget. I uppsatsen följer jag de tidsenliga benämningarna och museet kommer därför att fram till den avslutande diskussionen gå under benämningen Bergslagets museum. Stiftelsen Stora Kopparberget bildades årsskiftet år Företaget som ägde museet fram till dess har haft olika namn. År 1888 bildades Stora Kopparbergs Bergslags AB, vilket det hette fram till år 1984, då det bytte namn till STORA. I sammanslagning med ett finskt företag blev det sedan Stora Enso Oyj år I uppsatsen används Stora Kopparbergs Bergslag, eftersom det var företagets namn vid den tidpunkt då museet invigdes. Benämningen Bergslaget kan också dyka upp eftersom det var dagligt tal för gruvindustrin i början på talet, enligt Hildebrand. 20 Museigrundandets tid I tider av otrygghet blickar man gärna tillbaka. Man vill finna sin identitet i tillvaron och söka sin samhörighet med det som en gång var. Nostalgiska känslor finns också med i bilden. Marie Nisser 21 Marie Nissers epoker Epokindelning är ett modernt perspektiv och en efterhandskonstruktion, som Maths Isacson skriver i Industrisamhället Sverige. 22 Flera av artiklarna som beskriver bevarandets historia lutar sig mot Marie Nissers artikel Industriminnen under hundra år som skrevs år Det 19 STORA (2009). 20 Hildebrand (1970), ss Ibid., ss Isacson (2000:68), s Nisser (1996). 8

9 är framförallt hennes epokindelning som används. Det består av fyra bevarandehistoriska faser. 24 Den första fasen kallar Nisser för banbrytarnas tid, då en svensk elit i slutet av 1800-talet försökte rädda den gamla allmogekulturens traditioner från att slukas av moderniteter i form av bland annat storskalig industri. Ett ihärdigt samlande och dokumenterande tog fart, av allt från arkitektur och musik till redskap och produktionssätt som var på väg att ersättas med nya metoder. Bergsnäringen med sin långa bakgrund fångade stort intresse. Den hade utgjort en av förutsättningarna för Sveriges som stormakt under 1600-talet och fört den svenska flaggan ut på världsmarknaden. Dess monument, bostäderna, hyttorna och bruken, vittnade om teknikens framsteg som vetenskapen och den lilla människan hade kunnat åstadkomma. Bergslagen gick från och med 1800-talet igenom en stor omvandling där Stora Kopparbergs Bergslag framträdde som ett nationellt storföretag. Det kommande decenniet kallar Nisser för museigrundandets tid, från sekelskiftet fram till 1930-talet. Samlingar av traditionella kläder, möbler och högtider radades upp pedagogiskt och gjordes offentliga på nya storsatsningar som Nordiska museet och Skansen. 25 Industrioch teknikhistorien möttes av växande intresse, där fanns hopp och framtidsvisioner. 26 Marie Nisser gör ett hopp i sin epokindelning från talet fram till talet. Jan af Geijerstam beskriver att det rådde stiltje i bevarandet under den här perioden, ett halvsekel av politisk stabilitet, framtidstro och stadig ekonomisk tillväxt. 27 I centrum stod välfärdssverige. Det fanns ingen större lust att vårda eller bevara det gamla industriarvet med fabrikslokaler som åskådliggjorde en tid av fattigdom och misär som arbetarrörelsen helst ville glömma. I artikeln Rörelser i det förflutna beskrivs ett utbrett motstånd mot att bevara industrikulturen som mest var förknippat med elände. 28 Annika Alzén beskriver riv skiten -ideologin som härskade då, och lättnaden som infann sig när man kunde göra plats för något nytt. 29 Samtidigt hävdar hon i en annan skrift, Idéer om hembygden, att det museala draget förstärktes under 1930-talet. Det var hembygdsrörelsen som svarade på den snabba utvecklingen. 24 Epokindelningen används även i skrifter av bland andra Annika Alzén och Peter Aronsson vid Tema Kultur och samhälle. 25 Nisser (1996). 26 Alzén-Burell (2005), s Geijerstam (2008), ss Alzén, (2007), ss Alzén (1998), s

10 Marie Nissers tredje fas börjar på 1960-talet och handlar om ett uppvaknande, då det industrihistoriska arvet började diskuteras med fokus på miljöer och arbetsförhållanden. 30 Historieskrivningen och vems historia som skildrades blev en het diskussion. Marie Nisser menar att det som vaknade var en insikt om industrins historiska betydelse. Efter gräv-därdu-står -rörelsen, ett begrepp som etablerades under början av 1970-talet som handlade om närheten till historien och industrins centrala roll i för människors sätt att leva, fick industriminnesvården ett betydligt större utrymme i svensk kulturvård och museiväsen. 31 Den fjärde fasen är reaktionen på 1970-talskrisen, där det under 1980-talet öppnade ett stort antal arbetslivsmuseer. De skiljde sig från industrimuseerna genom att sätta arbetarnas historia i främsta rummet. Arbetslivsmuseerna startades och drevs ofta av hembygdsföreningar och intresserade byinvånare, men även av de före detta anställda. Arbetslivsmuseerna framträdde som en form av terapi och sysselsättningsersättning på platser som drabbats hårt av nedläggningar. 32 Värdet av att bevara Dalarna är Sveriges museitätaste landskap. 33 Ett av de äldsta museerna i Sveriges historia är Ornässtugan, där Gustav Vasa eventuellt övernattade en gång kring år Museet startades 200 år senare av en förmögen bergsman, som började rusta upp stugan för att sedan inviga ett museum där. Han kunde se ett värde i att visa upp platsen för allmänheten genom att ta fasta på anknytningen till den svenske kungen. Han satte i ordning loftet till kungens ära och hängde upp en karta över Gustav Vasas vandringar i Dalarna. 34 Ornässtugan är fortfarande ett populärt turistmål. Folkbildaren och historikern Artur Hazelius var en av pionjärerna slutet av 1800-talet och inledde den första av Marie Nissers bevarandeepoker. Hazelius la grunden för Skansen och Nordiska museet, som efter hans död blev populära turistmål. Hans verksamhet var inte lika uppskattad överallt, när han åkte ut i landet och samlade föremål: Hvadragsrummet har han 30 Nisser (1996), s Synnestvedt (2008). Se även Alzén, Annika (2007), Idéer om hembygden (red. Aronsson, Peter och Sandén, Annika). Tema kultur och samhälle 2007:4. Linköpingsuniversitet, Campus Norrköping. 32 Nisser (1996), s Laine (1998). 34 Laine (1998), s

11 plundrat på bord och stolar, sängar och bänkar, kistor och väggklockor, skriver till exempel Aftonbladet om honom i slutet av 1800-talet. 35 Det finns många anledningar till att starta ett museum. Etnologen Stefan Bohman beskriver museet som manifestation av nationalism. Napoleon bestämde sig för att göra Paris till Europas huvudstad genom att uppföra Louvren, Hitler hade liknande planer på ett museum i Linz. Han beskriver även hur museer kan bli en plats för bevis för berättigande till historisk mark och pekar på att det till exempel i Israel finns ett stort antal arkeologiska museer. 36 Marie Nisser menar att industrimuseer uppstår som reaktioner på stora förändringar i samhället, att intresset för industrihistoria följer industrier som går in i en djupare kris. När de första industrimuseerna etablerades i början av 1900-talet var det nedläggningen av de förindustriella anläggningarna som stod i förgrunden, och den gamla allmogekulturens försvinnande. Jordbruket och böndernas livsstil, kultur och traditioner blev föremål för vetenskapsmän att rädda från förändring och glömska. I samma tid som Bergslagets museum invigdes fick Sverige allmän rösträtt. Demokratin ställde nya krav på allmänna utbildningsmöjligheter vilket fick som följd att läroverk, tekniska högskolor och folkhögskolor började byggas upp. Nordiska museet öppnade 1907, som en räddningsaktion för den svenska folksjälen, vilken traditionalister ansåg höll på att gå förlorad i urbanisering och det framväxande industrisamhället. Skansen byggdes upp för att bevara unika miljöer och traditioner från olika delar av landet. Sånger tecknades ned, hela hus och gårdar flyttades till Stockholm för att skyddas och visas upp och i städerna togs konst med allmogemotiv, folkmusik och historiska romaner emot med allt större intresse. Marie Nisser karaktäriserar den här första eran av industribevarande som en tid med tydliga inslag av elitism. Hon menar att det varken var samhällsansvar eller folkbildningsambitioner som låg till grund för deras insatser, utan en liten grupp intellektuella som ägnade sig åt kulturstudier och ville värna om nationens rötter. 37 Efter första världskriget spelade politiken mycket på att stärka känslan för nationen och att hävda sig på världsmarknaden genom tekniska framsteg. 35 Hillström (2005), ss Citat från Aftonbladet (1874). 36 Bohman (1999), s. 96. Stefan Bohman är sedan år 2008 chef för Strindbergsmuseet i Stockholm, var tidigare chef för Musikmuseet och innan dess intendent på Nordiska museet. 37 Nisser (1996), s

12 Bakgrund Laboratorium mechanicum En av samlingarna som skulle utgöra grunden för det framtida museet var de modeller av hissanordningar, pumpar och mekaniska lösningar för energiöverföring som utvecklats av ingenjörer vid gruvan under och 1700-talet. I det mekaniska laboratorium, laboratorium mechanicum, som upprättades vid Falu gruva ingick bland annat den pedagogiska uppsättningen av vetenskapsmannen Christopher Polhems mekaniska alfabet. Christopher Polhem arbetade vid Bergslaget under perioden och hade kallats dit efter ett stort gruvras år Brytningen i gruvan hade bedrivits närmats planlöst i flera sekler innan dess. Det krävdes bättre organisation, utbildade bergsmän, bättre kraftöverföring och tredimensionella kartor för att utveckla verksamheten. De som skulle lösa de tekniska problemen var konstmästarna, som skulle ta fram förslag som kunde svara bättre mot det växande energibehovet, de osäkra hissanordningarna och den ständiga faran med gruvvattnet. Idéerna testades först som små modeller innan de byggdes upp i naturlig skala. Konstmästarnas modeller samlades för att användas i utbildningen av nya bergsmän och förvarades under större delen av 1700-talet på övre våningen i det som skulle komma att kallas Geschwornergården. Av pedagogiska skäl byggdes även ett mineralkabinett, en stensamling för studier i geologi och mineralogi. 38 År 1822 flyttades all undervisning till en nystartad bergsskola i Falun som skulle bli Sveriges första civila tekniska högskola. 39 De gamla modellerna och mineralsamlingarna lämnades att bli bortglömda på vinden för att först ett sekel senare få spela huvudrollen igen, när Bergslagets museum invigdes. 40 Bergskollegium Fram till 1857 kontrollerades bergshanteringen av Bergskollegium i Stockholm, som länge var en av de mäktigaste myndigheterna. Den hårda regleringen berodde på att 38 Silow (1950). 39 Isacson (1998), s Silow (1950). 12

13 bergshanteringen hade inverkan på hela nationens handelsbalans. 41 Svensk koppar hade spelat en central roll för Sverige som krigsmakt. 42 Under andra hälften av 1800-talet gjorde de liberala idéerna entré i svensk politik. Bergskollegium hade förlorat större delen av sin makt och Bergslagen såväl som myndighetsväsendet hade långsamt och genomgripande omorganiserats. För järnindustrin växte nya möjligheter fram i den nya aktiebolagsformen. Företagen expanderade genom att integrera näraliggande industrier, vatten, skog och malmfyndigheter. Falun som stad hade tack vare gruvan varit en historiskt viktig plats för teknisk utveckling, men även för politiska diskussioner och en ort som växte fram kring en av landets största arbetsplatser. 43 Från jordbruk till industrialism Vågor av förändring föder vågor av bevarande. Förändringarna beskriver ekonomhistorikern Lennart Schön i form av utvecklingsblock. Nya utvecklingsblock föds ur kriser eller följer uppfinningar som får stort genomslag i samhället som till exempel förbränningsmotorn. Enligt Schöns modell följs krisen av en omvandlingsperiod då samhället anpassas efter de nya förhållandena. Läget stabiliseras sedan och övergår i en ny tillväxtfas. 44 Marie Nissers industribevarande följer liknande rörelser. I tider av förändring blickar vi gärna bakåt, skriver hon. I hennes epokindelning uppstår industrimuseerna som reaktioner på förändringar. Denna skönjbara parallell mellan utvecklingsblock och bevarandeaktioner går att studera närmare, men här vill jag använda historikernas modeller av den vågformade samhällsutvecklingen för att spåra initiativet att öppna ett museum vid Falu gruva. Sverige tog det definitiva steget från jordbruket in i industrialismen mellan 1890-talet och första världskriget, skriver Hans De Geer. Inom parentes tillägger han att antalet verksamma personer ändå skulle fortsätta att vara många fler inom jordbruket ända fram till 1930-talet. 45 Det var en omvälvande process, industrin förde med sig en ny tidsuppfattning, världsbild och en livsstil som gjorde intrång i stort sett i varje vrå av landet. 46 Det växte fram olika sätt att möta de snabba förändringarna. Enligt Anna Eskilsson var hemrörelsen en proteströrelse mot 41 Isacson (2998), s Rydberg (1979), s Rydberg (1979), s Schön (2007). 45 De Geer (1985), s Isacson (2000), s

14 industrialiseringen, urbaniseringen och emigrationen. 47 En del valde att motarbeta, andra att investera. Mellan 1860-talet och första världskriget hamnade bergsmannakulturen i upplösningstillstånd och antalet järnbruk minskade från 381 till Nedläggningarna lämnade monumentala spår efter sig som tydligt visade de radikala förändringarna som skedde med samhället. 49 Tomma arbetsplatser och skorstenar stod som gravstenar över gamla tillvägagångssätt som hade övergivits. Samtidigt tiodubblades produktionen inom bergsbruket. Hela gruvindustrin breddades och effektiviserades, och växte till sådan storlek att det skulle göra Sverige till en av de ledande aktörerna på världsmarknaden. 50 Den internationella konkurrensen hade hårdnat och vridit den svenska exporten mot mer bearbetade produkter som stål och pappersmassa. 51 Orter växte fram, där hela samhället dominerades av en enda industri. Där skulle industrihistoria bli ett ämne som flera generationer senare skulle ligga invånarna varmt om hjärtat. 52 De första industrimuseerna Under en kort period på 1920-talet startades flera museer i Sverige. Innan Bergslagets museum i Falun invigdes, öppnade Carl Sahlin det första svenska bruksmuseet i Laxå Han hade då slutat sin tjänst vid Stora Kopparbergs bergslag. Sverige var vid den här tiden oroligt både politiskt och ekonomiskt. Den nyiförda allmänna rösträtten ställde krav på bättre utbildning för både män och kvinnor. I städerna hade resan mot välfärd börjat och nästan vad som helst framstod plötsligt möjligt genom tekniska framsteg och folkbildning. 53 Ingenjörer och politiker hyllades som hjältar, yrkesgrupper som fick stå för visionerna, monumenten och teknikens möjligheter. 54 Företagarna och arbetsgivare började lägga sig i utformningen av utbildningarna, de ville ha mer fysik, kemi och ekonomi och praktiska inslag. Industrin skulle ta över jordbrukets roll som samhällets roder. Den fick allt större inflytande på hur vilken tidsuppfattning och världsbild som samhället utgick ifrån. 55 Därtill kom att de traditionella verksamheterna i svensk industri brukshanteringen och sågverkshanteringen- fortfarande hade en stark ställning i människors medvetande, och inom dessa branscher var förhållandena 47 Eskilsson (2007), ss Magnusson (2002), s Nisser (1996), s Ibid. 51 De Geer (1985), s Burell (2001). 53 Rudberg (1985), s Isacson, Maths, den 17 november Uppsala. 55 Isacson (2000), s

15 ganska tryckta skriver Schön. 56 Den nya förändringstakten var hög och djupgående och de sektorer som uppfattats som grundpelarna i svensk ekonomi de senaste trettio åren var kanske inte längre självklara. Demokratiseringen Samhällets demokratisering under början av 1900-talet var starkt sammanlänkad med industrialiseringen och moderniseringen. Företag omorganiserades i ägandeformer och produktion, effektiviserades och växte till stora integrerade företag. Den allmänna rösträtten år 1920 blev något som politiker och företagsledare fick acceptera, samtidigt bildades intresseföreningar och branschallianser för att slå vakt om företagens intressen. I början av 1900-talet var Stora Kopparbergs Bergslag det största företaget i Sverige med omkring 2000 anställda. Tjugo år senare fanns det omkring tio företag med över 4000 anställda. I Tomas Mattis avhandling beskrivs hur ledare för större företag vid den här tiden professionaliserades. Det var inte längre självklart att företaget ägare var samma person som ledde verksamheten. Detta fick betydelse för både företagens organisation och produktion. 57 Företagsledaren hade en viktig roll i att skapa sammanhållning mellan de olika delarna ju större och bredare företagen växte sig. Erik Johan Ljungbergs tid, Det var under den första av Marie Nissers epoker som företagsledaren Erik Johan Ljungberg ( ), tillsammans med den historieintresserade disponenten Carl Sahlin, la grunden för ett industrimuseum i Falun. Skälen till att intressera sig för företagets historia och arbetet bakom det som så småningom resulterade i ett museum, skilde sig mellan personerna. Ljungberg var en praktisk och driftig man med känsla för affärer, medan Sahlin var en organisatör och historieintresserad samlare. Den som skulle göra ett museum av det bevarade och organiserade materialet var bibliotekarien Alvar Silow, en energisk men lågmäld lokal kulturpersonlighet Schön (2007), s Matti, Tomas (2003), ss 3-7 och Biographia Cuprimontana (Arkivcentrum Dalarna). 15

16 Erik Johan Ljungberg och utbildningssyftet Erik Johan Ljungberg ( ) hade lärt sig själv. Han läste böcker på egen hand samtidigt som han hjälpte sin far som var bergsman. Han fick senare även utbildning på Filipstads bergskola betald av en av sin första arbetsgivare, brukspatron på Villingsbergs bruk i Närke. 59 Ljungberg anställdes vid Stora Kopparbergs Bergslag 1875, samma år som företaget omvandlades till aktiebolag. 60 Med Ljungberg bröt en ny tid in för Bergslaget, skriver Alvar Silow, liksom för svensk industri i allmänhet. 61 Skogen och nya energikällor hade intagit en central plats i verksamheten. Ljungberg styrde Stora Kopparbergs Bergslags AB med stark hand i över fyrtio år. Vid sekelskiftet 1900 var han både disponent, verkställande direktör och styrelseordförande. Han lämnade sin post som disponent två år innan sin död Ljungberg hade ett stort intresse för tekniska prylar. Han var den förste i Sverige att skaffa centralvärme i sin privatbostad och ägde den första eldrivna tvättmaskinen. 62 Ljungberg drevs av en i stort och smått nästan osläcklig kunskaps- och verksamhetslust, skriver Hildebrand i sitt verk Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg. 63 På 1860-talet växte Stora Kopparbergs Bergslag snabbt tack vare hans drivkraft och öppenhet för ny teknik. 64 Gruvmiljön och produktionen var något som han gärna visade upp för långväga besökare. Han bjöd in gäster till Falun på generösa arrangemang och rundvandringar. Samlingarna, laboratorium mechanicum och mineralkabinettet, hade hundra år tidigare spelat en viktig roll som undervisningsmaterial, och undervisning var ett Ljungbergs högst prioriterade ämnen. Han var missnöjd med de svenska skolornas brist på praktiska uppgifter, beklagade sig över arbetarnas dåliga kunskaper i teknik, fysik och ekonomi och över att det industriella arbetet knappt nämndes i undervisningen. 65 År 1897 etablerade han tillsammans med sin fru Hildur AB Bergslagets Praktiska Skolor Hildebrand (1970), s Hildebrand (1970), ss 8-9 och STORA (2009). 61 Silow (1950). 62 Fahlander (2008), ss Ibid., ss Segebaden (2009). 65 Silow (1950), s. 8 och Hilebrand (1970), s Karlsson (2005), ss

17 För invånarna i Falun fick han närmast en fadersroll, med personliga band till sina arbetare och deras familjer. 67 Han levde i likhet med de flesta av den nya tidens industriledare, ett ganska avskilt liv med alla bekvämligheter. För en gruvarbetare och hans familj ofta rådde knappa förhållanden, men det låg samtidigt i företagets intresse att omständigheterna var så goda som möjligt. 68 En arbetsgivare var beroende av en välmående och tillförlitlig arbetskraft för att kunna få högsta möjliga vinst. Ljungberg var en av de första företagsledarna i Sverige att på ett professionellt sätt utnyttja fenomenet uppmärksamhet, att ju fler som hade kännedom om företaget, desto bättre gick affärerna. Han ordnade så att utländska delegater fick möjlighet att besöka Falun när de var i landet och bjöd vid sådana tillfällen gärna in svenska kändisar som Selma Lagerlöf och Carl Larsson. 69 Hundra år senare beskriver flera nystartade industrimuseer i en rapport av Birgitta Burell hur de upplever att ett museum gjort orten synlig. 70 Det är rimligt att tro det var liknande tankar som låg bakom idén att starta ett museum, där företagets och industrins bakgrund kunde visas upp. För egen del tyckte Ljungberg att historia var överflödigt, men la stor vikt vid intresset som den väckte. Han hade ett gott öga för skolväsende, eftersom välutbildad arbetskraft var en god framtidsinvestering. 71 Samtidigt var det av utbildningssyften som museisamlingarna alls blev till. 72 Så kom historien med på köpet. Carl Sahlin Samlaren I de stora förändringarnas spår gick en enträget samlande och dokumenterande gruvingenjör med ett säreget intresse för industrihistoria, Carl Sahlin ( ). Han kom till Bergslaget som nyutexaminerad ingenjör år Hans intresse för gruvans historia märktes tidigt på att han redan från början samlade på sig gamla bergslagsmynt. Historia skulle han länge få ägna sig åt på sin fritid. Han anställdes som disponentassistent och ingenjör med uppgift att göra kostnadsberäkningar över malmbrytningen, företräda de ordinarie ingenjörerna när det behövdes och årligen presentera ett detaljeradt brytningsförslag vid Bergslagets jernmalmsgruvor för derpå följande kalenderår. 73 I anställningskontraktet som Johan Erik 67 Isacson (2007), ss Hildebrand (1970), s Samtal den 10 november 2008 med Daniels Sven Olsson, museichef, Bergslagens museum, Falun. 70 Burell (2001), s Karlsson (2005). 72 Silow (1950). 73 Nisser (1996), s

18 Ljungberg bad Sahlin skriva under i november år 1890, står ingenting om bevarande verksamhet. Det står däremot att Sahlin ska använda all sin tid och förmåga i aktiebolagets tjenst. 74 Vilket han av det efterlämnade materialet att döma, sannolikt måste ha gjort. När Carl Sahlin kom till Stora Kopparbergs Bergslag fann han ett litet bibliotek i vanvård. Nyfiken och intresserad av den historia som hans eget yrke vilade på, började han studera företagets antikviteter och dokument. Han katalogiserade boksamlingen och kompletterade den med närbesläktade verk. Förutom sina egna upphittade gruvmynt fortsatte han att samla och köpa in mynt, främst sådana som hade anknytning till gruvan. År 1895 grundades ett myntkabinett genom att Sahlins samling slogs samman med mynt som skänkt av vinhandlare Nordström i Gävle. De olika samlingarna började få struktur. Carl Sahlin hade inordnat den Bielkeska mineralsamlingen som låg på Kopparvågens vind, litteraturen i biblioteket, de gamla modellerna i laboratorium mechanicum och det nyinvigda myntkabinettet. 75 En dramatisk miljö jag vill ej råda någon att göra denna färd. Stegen voro hala och till större delen täckta av is varför händerna stelnade av köld så att man med möda kunna hålla sig fast. Härtill kom det dova ekot, röken av elden under oss, den rysliga dager som spred sig omkring oss och de branta bergsväggarna. Män, kvinnor och barn klättra likt ekorrar, ofta i långa rader efter varandra. Var och en bärande en hammare, bergborr och andra mordliknande mordverktyg i händerna eller på axlarna Ernst Moritz Arndts, Den industri som jag valt till levnadsyrke, äger en rik och mycket fängslande äldre historia. skriver Carl Sahlin i ett brev. 77 Det fanns mycket kring gruvindustrin att berätta om, från de oändliga misslyckade framställningsförsöken och konstruktionerna som provats för att överföra energi och pumpa ut vatten, till den miljö och livsstil som växte fram kring gruvarbetet. Ljungberg investerade i projektet egnahemmen, som var arbetarbostäder, såg till att det uppfördes sjukstuga och drev en energisk kamp mot tuberkulosen. Arbetarnas hustrur och döttrar fick undervisning i hemmets hygien och ett badhus uppfördes. I boken Kunskap är framtid, framstår Ljungberg som ytterst lyhörd för att förbättra situationen för arbetarna. 74 Arkivcentrum i Dalarna ( Anställningskontrakt ). Biographia Cuprimontana. 75 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ) och Silow (1950). Biographia Cuprimontana. 76 Arndts, (2009). 77 Nisser (1996), s

19 Eftersom brukspatronen förväntades ta ansvar även för arbetarnas boende, utbildning och familjesituation, knöts hela samhället nära företaget och fick sin egen platsbundna rytm. 78 Den säregna miljön gav nationalromantikerna inspiration. Berättelser om hårt slit, hemska ras och sagor om gruvfruar 79 och förstenade män 80 gav upphov till musik, dikter och konst. Malmen var samtidigt en stolthet som man gärna berättade om och Sveriges flaggskepp på världsmarknaden. 81 Han hör till sådana personers vars insatser fått vida större betydelse för framtiden än de själva hade avsett, 82 skriver Alvar Silow, som efterträdde Sahlin. Sahlin var mån om att den historia som han samlat ihop och kartlagt fick berättas vidare. Det var hans privata intresse, en hobbyverksamhet som i stor mån skedde utanför arbetet. Så småningom blev det även hans profession, men knappast i relation till hans arbetsinsats och inte vid Stora Kopparbergs Bergslag. Han öppnade ett eget industrimuseum som disponent vid Laxå bruk Sin kanske viktigaste insats gjorde han emellertid inom den bergshistoriska forskningen skriver Dagens Nyheter om Carl Sahlin i samband med hans 75-årsdag. Dessförinnan hade tidningarna räknat upp alla hans officiella uppdrag som chef för järnvägsrörelsen, vd för Laxå bruk och hans styrelseposter ibland annat exporttariffkommittén och ledamot i svenskengelska kommissionen under första världskriget. 83 I texten utses han till bergshistoriska forskningens gran old man med en beskrivning av hur Sahlin varit den som dragit upp riktlinjerna för vårdandet av det industriella och kulturhistoriska arvet. 84 Carl Sahlin var en av tre personer som kunde utses till Ljungbergs kronprisar när den store företagsledaren skulle ersättas. Sahlin ska ha varit en av få som då kunde ge sig på att kritisera Ljungberg, som på äldre dagar var något av en nationell institution Hildebrand (1970), s Gruvfrun kan man se om man vänder sig om innan man ska gå upp ur Falu gruva. Siluetten av en gammal kvinna syns på bergväggen vid den mest avlägsna pelaren. 80 När gruvdrängen Fet-mats begravdes i ett ras år 1677 återfanns hans kropp femtio år senare, konserverad av det vitriolhaltiga gruvvattnet. Kroppen stelnade som en staty vid kontakten med syret i luften när den grävdes fram. Fet-Mats identifierades av sin föråldrade och sedan länge omgifta fästmö och ställdes sedan ut för att bli en populär sevärdhet. I över trettio år fick han roa besökare innan han begravdes. Kvarlevorna av honom plockades sedan upp igen, etthundra år senare, för att åter beskådas. Han begravdes slutligen vid Stora Kopparbergs kyrka år 1930, där han fått ligga i fred sedan dess. Källa: Olsson, Daniels Sven (2008), chef för Falu gruvmuseum, int. den 11 november. Janssons, Bo G (2008). 81 Nisser (1996), s Silow (1950). 83 I Bergslagets tjänst (1961), Carl Sahlin. 84 Vi ha för få av hans slag (1936). 85 Hildebrand (1970), ss Det framgår inte hur Sahlins kritik löd, men i samma avsnitt står om Ljungberg att det var kallt och kyligt omkring honom och om att framgången steg honom åt huvudet. 19

20 Vid Stora Kopparbergs Bergslag organiserade Carl Sahlin Bergslagets deltagande vid Stockholmsutställningen år 1897 och Parisutställningen 1900, där Bergslaget presenterades i en uppbyggd paviljong. Historien berättades från kopparbrytningens början omkring år 1225 till en lista över de dagsaktuella produkterna; vad bolaget tillverkar och säljer. Den mest publikdragande stationen på utställningen var den blå grottan, en rekonstruktion av ett mytomspunnet hemligt rum nere i Falu gruva, med väggar och tak av färgskimrande djupblå vitriolkristaller, som Gruvfrun skulle ha visat för gruvarbetarna. Arbetet i gruvan utfördes av tomtar, vilket varit Ljungbergs idé eftersom han hade en förkärlek för gruvtomtar. På Parisutställningen fick Bergslagets bidrag ta emot lovord och väckte uppmärksamhet. 86 Det var Sahlin som samlade materialet till historien om den förstenade gruvarbetaren Fet-Mats och sammanställde bakgrunden till svenska kopparprovet 87, en inom kopparverken världsberömd analysmetod. Sahlin för Bergslaget I mer än ett halvt sekel insamlade han dessutom systematiskt bergs- och personhistoriskt material av delvis mycket svåråtkomlig art. Alvar Silow 88 Carl Sahlin skrev ett stort antal skrifter om bergshantering. Förutom litteratur samlade han även bilder, porträtt, tavlor och äldre skrifter om gruvor och framställningsmetoder. 89 På hans 80-årsdag överlämnas en festskrift, undertecknad av en månghundratalig skara av tacksamma vänner, lärjungar och beundrare. 90 Skriften får dock kritik av recensenten professor Sigurd Erixon. Han menar att den försummar att ge bilden av Sahlin som en person och istället mest liknar en handbok eller introduktion till Sahlins verk i kulturminnesvården. 91 Förvisso är en sådan hjälpreda välkommen (handboken förf. anm.). Redan att den är av behovet påkallad ger en antydan om dimensionerna av dessa insatser. Erixon efterfrågar Sahlins mer personliga drag, hans upptäckargeni och skicklighet att dra slutsatser. Sahlin tillhörde inte dem som tycker att industrihistoria bara kan bevaras och presenteras i form av siffror, skriver han. Förutom de större verk om valsverkens utveckling och svenska stålets 86 Tunberg m. fl.(1941). 87 Även kallat för att ta svavelsyreprov på koppar. 88 I Bergslagets tjänst (1966). 89 Carl Sahlin död. (1943). 90 Tunberg m. fl. (1941). 91 Erixon (1941). 20

21 historia förklarar Erixon, skrev Sahlin en uppsjö små uppsatser där han sammanband arbetslivet med historiska fakta och beskrivningar. Men hans blygsamhet har kommit honom att blott definiera dem som historiska anteckningar, skriver Erixon. Han avslutar med att jämställa Sahlin med Carl von Linné. Arbetet avbryts Arbetet med att sammanställa arkivet hann han aldrig fullt genomföra, han öppnade inte heller något museum i Falun. Sahlin lämnade Stora Kopparbergs Bergslag år 1900 för att bli verkställande direktör på Laxå bruk. När han slutade skulle det dröja nästan tjugo åt då materialet lämnades åt sitt öde innan Alvar Silow tog vid. Sahlin hade dock svårt att släppa taget om sitt dokumentationsarbete. Han skickar brev till Herr Filosofie Doktor Alvar Silow, som år 1917 anställts som bibliotekarie vid Stora Kopparbergs Bergslags informationsavdelning. 92 Sahlin ber Silow om hjälp att avsluta hans arbete, förklarar var han gjort av sina gamla anteckningar och tipsar om museiföremåls bakgrund och ursprung. Han frågar även vid tillfälle om Silow kan fortsätta på en tilltänkt uppsats om guldfebern i Falu gruva, som han själv påbörjat ett år tidigare men inte har tid att färdigställa. 93 På många sätt röjde Carl Sahlin marken och la grunden för Alvar Silow att bygga upp ett museum på. Han lämnade efter sig kataloger, hade skapat register och förteckningar över bruk, framställningsprocesser, släkter inom bergshantering och samlat statistik. Vissa texter översatte han även till engelska, tyska och franska. Sahlin tog initiativet till att komplettera mineralsamlingarna och bygga upp ett myntkabinett med mynt som präglats av metaller från Falu gruva. Mycket av det historiska materialet om svensk gruv- och järnhantering som Sahlin grävde fram hamnade sedan på Tekniska museet i Stockholm. 94 Han beskrivs i dödsrunorna som den store läraren och inspiratören. Han vördas för sin djupt fotade känsla för sammanhanget i allt vad som sker tiderna igenom 95. Alvar Silow tog över ansvaret för museet, arkivet och biblioteket efter Sahlin, beskriver hur hans företrädare hade en överblick över historiska förlopp som sträckte sig längre än många 92 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ), Biographia Cuprimontana. 93 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ), Biographia Cuprimontana. 94 I Bergslagets tjänst (1961). 95 Silow (1943). 21

22 andras, med en närmast faderlig omsorg för svensk industri. 96 I Dagens Nyheter under rubriken Vi ha för få av hans slag 97 framhålls ett stort behov av kulturhistoriker med erfarenhet från industri och företagsorganisation som Sahlin hade. Hans historieintresse jämte den insyn och överblick över organisationen som han hade, tack vare sin höga position i företaget, blev en unik tillgång, menar tidningen. Sahlin såg på industrin med en historikers ögon och på historien med ingenjörens. Olof Söderbergs tid, Informationsavdelningen inrättas Den epok av solitt ledarskap som disponent Ljungberg stått för följdes av oro och stora ommöbleringar i organisationen. Huvudkontoret flyttade sin verksamhet till Stockholm. Disponent Edvin Klintin lämnade redan efter två år över disponentposten till Olof Söderberg, som satt kvar till år Söderberg upprättade Bergslagets Biblioteksavdelning i Falun 1917 där Alvar Silow anställdes som föreståndare. Biblioteksavdelningen skulle sedan bli bolagets informationsavdelning. Silows tjänst som bibliotekarie tog avstamp i Carl Sahlins arbete och Söderbergs historieintresse skulle bli betydelsefullt för att han skulle få igenom sina idéer. Silow fick stort utrymme och kunde känna ledningens stöd. Under Söderbergs tid skulle ett företagsmuseum öppna, men även en utveckling ske, där museet spelade större roll som förvaringsplats för föremål och berättelser som kunde användas i försäljningssyften. Alvar Silow Byggaren Alvar Silow ( ) kom från biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala och ingick som sekreterare i en historiekommitté som Söderberg bildat för att sammanställa Stora Kopparbergs Bergslags historia. Olof Söderberg hade, enligt Sven Rydberg som tog över efter Silow, ett stort kulturellt intresse och kände starkt ansvar för vården av Bergslagets unika 96 Ibid. 97 Vi ha för få av hans slag ( 1936). 98 Neil ( Anteckning ), Biographia Cuprimontana. 22

23 historiska arv. 99 Silow fick i uppgift att organisera och förvalta företagets snabbt växande arkiv, bibliotek och materiella samlingar, vilket ingen hade gjort sedan Sahlin slutat. 100 Biblioteket i sin dåvarande form beskrivs som en kuriositetssamling av avhandlingar, facktidskrifter, uppslagsböcker och en och annan numera föråldrad handbok som samlats ihop av Sahlin. Eftersom det hade uppstått ett längre avbrott i det industrihistoriska arbetet hittade han en del av materialet i staplar på golvet. 101 Beslutet att öppna ett museum var taget innan Silow skrev sin första årsberättelse, som var för år I de stora industriländerna har man under de senaste decennierna alltmer fått ögonen öppna för betydelsen av ett intimt samarbete mellan de tekniska vetenskaperna och det praktiska livet., skrev Silow i sin första årsberättelse. Han föreslog att man skulle samla de tekniska artefakterna och litteraturen i en rymlig och centralt belägen lokal, och att materialet skulle bli lättillgängligt och användbart. I arkivet fanns brev från medeltiden, handlingar från Bergskollegiets inrättande och andra dokument som Silow ansåg hade ett allmänintresse. Ett långt tillägg i årsberättelsen från år 1917 handlar om lokalernas utformande och renovering. Han ville ha fullt stabila, brandsäkra, fuktfria, med värmeledning försedda och väl upplysta lokaler för arkivet, museet och biblioteket. Det behövdes utrymme för magasinering och att dessa lokaler borde ligga nära och lättillgängligt för besökare och personal, i anslutning till gruvan. Han ansåg att det egentligen vore bäst att uppföra en ny, särskild byggnad, för att trygga samlingarnas framtid. 102 Alvar Silow var en försynt man som helst undvek diskussioner. Han verkar ändå ha fått sin vilja igenom näst intill ohejdat. Han var målmedveten på ett smidigt sätt, skriver Sven Rydberg som efterträdde honom år Silow ansåg, precis som Sahlin, att Stora Kopparbergs Bergslags kamerala arkiv, med administrativa, juridiska och ekonomiska dokument, var av lika stort nationellt intresse som offentliga handlingar. Bergslagets otaliga räkenskapsböcker erbjuda nämligen ett tvärsnitt genom Sveriges ekonomiska historia, som intet annat liknande företag kan uppvisa, skriver han i tillägget Rydberg (1963). 100 Ibid. 101 Ibid. 102 Silow (1917). 103 Rydberg (1965). 104 Silow (1917) och Silow (1950). 23

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum Varmt välkommen till Industrihistoriskt forum 2009. För andra året i rad har vi nöjet att inbjuda till denna nationella konferens som vänder

Läs mer

Ljungbergs födelseplats

Ljungbergs födelseplats Ljungbergs födelseplats På Bergsmansgården Hammarn i Grythyttans socken i Västmanland, helt nära gränsen mot Värmland, föddes Erik Johan Ljungberg den 4 mars 1843. Han var den femte i en syskonskara som

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

Ny sedel- och myntserie

Ny sedel- och myntserie Ny sedel- och myntserie Tema och motiv Rapport från riksbanksfullmäktiges beredningsgrupp för utformning av sedlar och mynt 2011-03-01 Dnr 2008-286-ADM Bakgrund Riksbanken har beslutat förnya den svenska

Läs mer

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen 12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen Tolv industriminnen sammanfattar industrialismen i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som valt ut tolv svenska industrimiljöer, som var och en

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

Grafiska museets historik

Grafiska museets historik Grafiska museets historik Några av våra maskiner Överst: Vingheidelbergare. Till höger: Sättmaskin. Museets historik Av STIG NILSON Ve det land som glömmer sin historia, har någon sagt. Orden kan säkert

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet

Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Ny traktor eller nytt kök? Att forska om lanthushållens modernisering under 1900-talet Av Anette Torgnysdotter Sundblad, Hemse Jag har växt upp med min farmors och andra släktingars berättelser om hur

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

När var vikingatiden?

När var vikingatiden? När var vikingatiden? Syfte: Att förstå hur de olika tidsåldrarna är positionerade och ge en visuellt minnesunderlag. Att se hur långa perioderna är i förhållande till varandra. Att träna historiemedvetandet,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Vargar i Östergötland

Vargar i Östergötland Vargar i Östergötland Det kanske vore skönast att slippa följa med in till vargarna, tänkte Adam. Varför tänkte han så, tror du? Varför var vargarna tama? Vargarna hade vuxit upp bland människor. Numrera

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2012-05-02 Dnr: 11/03716 SAKEN Rapport, SVT1, 2011-09-30, kl. 19.30, inslag om franchisetagare; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer