I BERGSLAGETS TJÄNST

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I BERGSLAGETS TJÄNST"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen I BERGSLAGETS TJÄNST Tillkomsten av och personerna bakom Bergslagets museum i Falun C-UPPSATS VT 2009 Författare: Karin Grahn Wetter Handledare: Maths Isacson Datum för ventilering: 20 maj

2 Bergslagets museum Innehållsförteckning I BERGSLAGETS TJÄNST... 1 BERGSLAGETS MUSEUM... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 Syfte och frågeställningar... 5 Litteratur, källor och metod... 5 Begrepp... 7 MUSEIGRUNDANDETS TID... 8 Marie Nissers epoker... 8 Värdet av att bevara BAKGRUND Laboratorium mechanicum Bergskollegium Från jordbruk till industrialism De första industrimuseerna Demokratiseringen ERIK JOHAN LJUNGBERGS TID, Erik Johan Ljungberg och utbildningssyftet Carl Sahlin Samlaren En dramatisk miljö Sahlin för Bergslaget Arbetet avbryts OLOF SÖDERBERGS TID, Informationsavdelningen inrättas Alvar Silow Byggaren Uppbyggnad Invigning Mottagandet i pressen BESÖK PÅ BERGSLAGETS MUSEUM Statistik över museets besökare Känna doften av tillmakningseldarna Propagandaarbetet SAMMANFATTNING AVSLUTANDE DISKUSSION Förändring och bevarande Förebilderna fanns Från utbildning till propaganda Reklam låg i tiden Barn av sin tid KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Otryckta källor Tryckta källor Litteratur

3 Inledning De blevo mig ett par goda ombud var för sin värld, ett par sinnebilder av de två stridiga makter som i vår tid sammandrabba hetare än kanske någonsin förr. De kunna kortast och enklast kallas Gammalt och Nytt. Karl-Erik Forsslund, Bevarandet och förnyandet kan uppträda som industrihistoriens motpoler, där bevarandet strävar bakåt i tiden och förnyandet strävar framåt. De kan lika gärna gå hand i hand, där bevarandet fungerar som en förutsättning för förnyande. Bergslagets museum är ett av Sveriges första industrimuseer. Det öppnade i Falun 1922, i en tid som präglades av idéer om demokrati och folkbildning, vilket gör det lätt att tro att det var sådana anledningar som låg bakom dess tillblivelse. Men det kan ligga flera anledningar bakom att ett företag startar museum. Företaget Stora Enso bildades i sammanslagningen mellan Stora Kopparbergs Bergslag och finska Enso Oyj år År förklarade ledningen att de inte längre var intresserade av att ha kvar museet. Stora bildade Stiftelsen Stora Kopparberg, som tog över samlingarna för att säkerställa och bevara de industri- och kulturhistoriska unika områdena. 2 Enligt personalen vid museet i dag har museet haft problem med att finna sin identitet och sitt uppdrag sedan samlingarna inte längre ägdes av det företag vars historia man haft som uppgift att berätta. 3 I dagens läge är museets framtid osäker. Stora Kopparbergs Bergslags arkivhandlingar och föremål utgör en exceptionellt bred, lång och noggrann beskrivning av bergsnäringen i Sverige och spelar en viktig roll för svensk industrihistorieskrivning, menar personalen som i 1 Forsslund (1914), s Hedenblad (2009). 3 Håkansson (2008). 3

4 dag förvaltar Stora Enos arkiv på Arkivcentrum i Dalarna. 4 Diskussioner pågår om hur och vem som ska förvalta dessa samlingar i framtiden. Historien om Bergslagets museums tillkomst och ursprungsuppgift kan därför anses vara både angelägen, intressant och dagsaktuell. Vi kommer att följa fyra aktörer och deras arbete och tankar med museet. Det är Erik Johan Ljungberg, en driftig företagsledare som gjorde Stora Kopparbergs Bergslag till ett av de främsta företagen på världsmarknaden och som gärna visade upp gruvan och verksamheten för gäster. Det är Carl Sahlin, en hängiven samlare och organisatör som bredvid sitt arbete som direktör ägnade sig åt att dokumentera gruvarbetarnas berättelser och företagets historia och samlade materialet i kataloger. Det är Alvar Silow, en stillsam bibliotekarie från Uppsala som öppnade samlingarna för allmänheten som Bergslagets museum och blev museets förste chef. Under arbetet med uppsatsen har ytterligare en person visat sig ha haft stor betydelse för museet; industrimannen Olof Alfred Söderberg. Olof Söderberg tillträdde posten som verkställande direktör på Stora Kopparberg år 1917 och satt kvar till Han var historieintresserad, beskrivs som en man med stor initiativkraft och anställde Alvar Silow som bibliotekarie vid Stora Kopparbergs Bergslag. 5 Söderberg gav stort utrymme för och stöd för Silows idéer, och det var under hans tid som disponent som museet blev verklighet. Stora Kopparbergs Bergslag avsatte stora summor för att samla in och bevara handlingar och föremål. Ledningen har engagerat de bästa bland landets forskare, konstnärer, författare och fotografer, kända namn inom sina kretsar. 6 Inte minst Ljungberg verkar ha varit mån om hur företaget framställdes för eftervärlden. En av de som anlitades var Sigurd Erixon, professor i folklivsforskning vid Stockholms högskola och en av de mest betydelsefulla personerna inom kulturminnesvård vid tiden då museet invigdes. 7 Bolagets konstsamling bestod bland annat av verk av Pehr Hilleström ( ), konstnär och professor som vid början av 1800-talet var direktör för Konstakademien, Anders Zorn ( ) och David Köckner Ehrenstrhal ( ). Konstsamlingarna katalogiserades av August Hahr, professor i konsthistoria vid Uppsala universitet. Senare nedtecknades 4 Samtal den 1 december 2008 med arkivarie Ingrid Neil, Falun. 5 Söderberg (1954). 6 Samtal den 1 december 2008 med antikvarie Gunilla Hedenblad, Gruvmuseet i Falun. 7 Se Erixon, Sigurd., Sveden : en bergsmansgård i Stora Kopparbergslagen. Sigurd Erixon ledde även Nordiska museets landsbygdsforskning där man bland annat vill kartlägga svensk folkkultur. 4

5 huvudparten av företagets historia av professor Sven Tunberg vid Stockholms universitet och professor Sten Lindroth vid Uppsala universitet. 8 Syfte och frågeställningar Genom att följa gruvmuseets tillblivelse vill jag beskriva dessa personers intresse för företagets och gruvindustrins historia. Historien har ett värde som är värt att förvalta väl och investera i, det visar Stora Kopparbergs Bergslag i och med sitt museum. En gedigen historia ger trovärdighet, fångar en allmännelig uppmärksamhet och ger ett ansikte åt företaget. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara tillkomsten av Bergslagets museum. Jag vill ta reda på varför Stora Kopparbergs Bergslag ville presentera företagets bakgrund för eftervärlden och göra de tekniska artefakterna tillgängliga för allmänheten. Aktörerna kring Bergslagets museum var på olika sätt barn av sin tid och har agerat därefter. Jag vill veta vilka personerna var som låg bakom det som sedan blev ett av Sveriges första industrihistoriska museer. Frågeställningarna är: Varför öppnade Bergslagets museum? Vilka var personerna som låg bakom? Vem tog initiativet? Förslaget att skriva en uppsats om museets historia kommer från personalen vid gruvmuseet i Falun. De insatser som gjort för historiebevarandet resulterade i ett museum, ett bibliotek, en fotosamling med över bilder och negativ och en konstsamling och ett företagsarkiv över vad de själva beskriver som Sveriges äldsta ännu verksamma företag. Samlingarna är spridda sedan år 2000 då företaget inte längre ville ha dem kvar. Den historiska delen av arkivet överlät Stora Enso till Riksarkivet, där det sedan 2007 förvaltas av Arkivcentrum i Dalarna i Falun. Museets samlingar ägs av Stiftelsen Stora Kopparberget och bildarkivet övertogs av Dalarnas museum år Konstsamlingen behöll Stora Enso. 9 Litteratur, källor och metod För att placera museet i ett tidsbundet sammanhang har jag utgått ifrån Marie Nissers faser då det startades industrimuseer i Sverige. Marie Nisser är professor emeritus för 8 Ehrenstrahl, David Köckner, Hahr, August, Hilleström, Pehr, Zorn, Anders, Lindroth, Sten (2008) Nationalencyklopedin [online]. 9 Hedenblad, Gunilla (2009). 5

6 industriminnesforskning vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Vid Tema Kultur och Samhälle finns lektor Annika Alzén, vars studier och artiklar jag haft användning av för min uppsats. Tema Kultur och Samhälle bedriver sedan år 2000 forskning i kulturens roll, funktion och betydelse i samhället vid Linköpings universitet i Norrköping. Marie Nissers epokindelning har varit min mall för att ringa in tidstypiska företeelser i synen på bevarandet under den aktuella perioden. Jag koncentrerar mig på den första perioden, då Carl Sahlin kom till Stora Kopparbergs Bergslag. Han efterträddes sjutton år senare av Alvar Silow som gjorde museet till en offentlig plats. Tidsperiodens bortre gräns går vid år 1951, då Alvar Silow lämnar sin tjänst och efterträds av Sven Rydberg. Samma år anställdes även för första gången en biträdande reklamchef. 10 Till grund för uppsatsen ligger framförallt handlingar ur Stora Kopparbergs Bergslags arkiv på Arkivcentrum i Dalarna. Där finns bland annat litteratur av och om museiföreståndarna, om gruvan och företaget. Från och med år 1917 finns årsberättelser författade av Alvar Silow. De innehåller verksamhetsbeskrivningar från arbetet med att bygga upp museet, komplettera samlingarna, startade och genomförda projekt kring museet. Jag har haft stor användning av Biographia Cuprimontana 11, en samling av biografiska uppgifter om personer med anknytning till Stora Kopparbergs Bergslag. Där finns tidningsurklipp, CV, betyg, anställningskontrakt och brev, främst om högre tjänstemän, som samlats ihop under årens lopp. Arkivarien Ingrid Neil har hjälpt mig att hitta fram till materialet som rör museet. I arkivet finns även Uppslagsboken 12 som jag haft som guide. Med den kunde jag bland annat sammanställa besöksstatistiken. Litteraturen som jag blivit rekommenderad att använda av museipersonalen var bland annat professor Karl-Gustaf Hildebrands Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg 13, som är ett både omfattande och djupgående verk om företaget. Hildebrand refereras ofta till i andra texter och artiklar om Stora Kopparberg, Bergslaget och Falu gruva och rekommenderades även av min handledare. Andra författare som inte haft någon anställningsrelation till företaget, vars verk jag använt mig av, är Karl-Erik Forsslund, författare, hembygdsforskare 10 Blomqvist (2009) 11 Biographia Cuprimontana, lat. Kopparbergs biografisamling. 12 Uppslagsboken 13 Hildebrand (1970). 6

7 och folkbildare i början av 1900-talet och senare författare som Lennart Schön, Marie Nisser och Maths Isacson. Sören Karlssons hyllningsskrift Kunskap är framtid 14 fick jag fick rekommenderad av museipersonalen med en brasklapp. Boken ger en tämligen ensidig bild av disponent Erik Johan Ljungberg. Det blev ett problem för mig eftersom Sören Karlssons verk är ett av få som presenterar Ljungberg som privatperson och som företagsledare på ett lättöverskådligt sätt. Den är generös med bilder och personliga uttalanden som jag gärna vill använda mig av. För att nyansera min framställning av Ljungberg verifierar jag uppgifter ur Sören Karlssons bok med annan litteratur, främst Hildebrands, 15 och genom att ställa frågor till museipersonalen. Begrepp Museet gick från början under namnet Bergslagets museum. Från och med 1967 har det gått under flera olika benämningar, som till exempel Stora Kopparbergs Museum, Stora Museum och Kopparberget museum. I dag kallas museet oftast för Gruvmuseet Falu Gruva. 16 Jag använder Nationalencyklopedins definition att ett museum en privat eller en offentlig institution som inrymmer en systematiskt åstadkommen samling av föremål, bilder, arkivalier med mera, inom ett visst ämnesområde. 17 Ett tekniskt museum är ett museum som samlar in, dokumenterar, bevarar och levandegör föremål och andra vittnesbörd om människors kultur och miljö med tonvikt på teknik och vetenskap. 18 Bergslagets museum, som bestod i Stora Kopparbergs Bergslags samlingar av tekniska artefakter tillsammans med mineralsamlingen och myntsamlingen, invigdes år De tekniska museerna har enligt uppslagsverket traditionellt haft en start nationalistisk karaktär där man velat framhålla det egna landets tekniska och industriella framgångar. Bland föregångarna till de tekniska museerna räknas de modellkamrar som inrättades under talet i flera länder för att på ett pedagogiskt sätt visa olika tekniska processer. Bland exemplen 14 Karlsson (2005). 15 Hildebrand (1970). 16 Hedenblad (2009). 17 museum (2009). 18 tekniskt museum (2009). 7

8 som nämns i Nationalencyklopedin finns Christopher Polhems modellsamling Laboratorium mechanicum som ursprungligen sammanställdes vid gruvan i Falun. Museet vid Falu gruva har haft olika benämningar under sin livstid. Vid invigningen år 1922 hette det Bergslagets museum. Mellan år hette museet Stora Kopparbergs Museum. När museet inte längre skulle tillhöra företaget övergick det till att kallas för Gruvmuseet Falu Gruva eller Gruvmuseet i Falun och ägs av Stiftelsen Stora Kopparberget. I uppsatsen följer jag de tidsenliga benämningarna och museet kommer därför att fram till den avslutande diskussionen gå under benämningen Bergslagets museum. Stiftelsen Stora Kopparberget bildades årsskiftet år Företaget som ägde museet fram till dess har haft olika namn. År 1888 bildades Stora Kopparbergs Bergslags AB, vilket det hette fram till år 1984, då det bytte namn till STORA. I sammanslagning med ett finskt företag blev det sedan Stora Enso Oyj år I uppsatsen används Stora Kopparbergs Bergslag, eftersom det var företagets namn vid den tidpunkt då museet invigdes. Benämningen Bergslaget kan också dyka upp eftersom det var dagligt tal för gruvindustrin i början på talet, enligt Hildebrand. 20 Museigrundandets tid I tider av otrygghet blickar man gärna tillbaka. Man vill finna sin identitet i tillvaron och söka sin samhörighet med det som en gång var. Nostalgiska känslor finns också med i bilden. Marie Nisser 21 Marie Nissers epoker Epokindelning är ett modernt perspektiv och en efterhandskonstruktion, som Maths Isacson skriver i Industrisamhället Sverige. 22 Flera av artiklarna som beskriver bevarandets historia lutar sig mot Marie Nissers artikel Industriminnen under hundra år som skrevs år Det 19 STORA (2009). 20 Hildebrand (1970), ss Ibid., ss Isacson (2000:68), s Nisser (1996). 8

9 är framförallt hennes epokindelning som används. Det består av fyra bevarandehistoriska faser. 24 Den första fasen kallar Nisser för banbrytarnas tid, då en svensk elit i slutet av 1800-talet försökte rädda den gamla allmogekulturens traditioner från att slukas av moderniteter i form av bland annat storskalig industri. Ett ihärdigt samlande och dokumenterande tog fart, av allt från arkitektur och musik till redskap och produktionssätt som var på väg att ersättas med nya metoder. Bergsnäringen med sin långa bakgrund fångade stort intresse. Den hade utgjort en av förutsättningarna för Sveriges som stormakt under 1600-talet och fört den svenska flaggan ut på världsmarknaden. Dess monument, bostäderna, hyttorna och bruken, vittnade om teknikens framsteg som vetenskapen och den lilla människan hade kunnat åstadkomma. Bergslagen gick från och med 1800-talet igenom en stor omvandling där Stora Kopparbergs Bergslag framträdde som ett nationellt storföretag. Det kommande decenniet kallar Nisser för museigrundandets tid, från sekelskiftet fram till 1930-talet. Samlingar av traditionella kläder, möbler och högtider radades upp pedagogiskt och gjordes offentliga på nya storsatsningar som Nordiska museet och Skansen. 25 Industrioch teknikhistorien möttes av växande intresse, där fanns hopp och framtidsvisioner. 26 Marie Nisser gör ett hopp i sin epokindelning från talet fram till talet. Jan af Geijerstam beskriver att det rådde stiltje i bevarandet under den här perioden, ett halvsekel av politisk stabilitet, framtidstro och stadig ekonomisk tillväxt. 27 I centrum stod välfärdssverige. Det fanns ingen större lust att vårda eller bevara det gamla industriarvet med fabrikslokaler som åskådliggjorde en tid av fattigdom och misär som arbetarrörelsen helst ville glömma. I artikeln Rörelser i det förflutna beskrivs ett utbrett motstånd mot att bevara industrikulturen som mest var förknippat med elände. 28 Annika Alzén beskriver riv skiten -ideologin som härskade då, och lättnaden som infann sig när man kunde göra plats för något nytt. 29 Samtidigt hävdar hon i en annan skrift, Idéer om hembygden, att det museala draget förstärktes under 1930-talet. Det var hembygdsrörelsen som svarade på den snabba utvecklingen. 24 Epokindelningen används även i skrifter av bland andra Annika Alzén och Peter Aronsson vid Tema Kultur och samhälle. 25 Nisser (1996). 26 Alzén-Burell (2005), s Geijerstam (2008), ss Alzén, (2007), ss Alzén (1998), s

10 Marie Nissers tredje fas börjar på 1960-talet och handlar om ett uppvaknande, då det industrihistoriska arvet började diskuteras med fokus på miljöer och arbetsförhållanden. 30 Historieskrivningen och vems historia som skildrades blev en het diskussion. Marie Nisser menar att det som vaknade var en insikt om industrins historiska betydelse. Efter gräv-därdu-står -rörelsen, ett begrepp som etablerades under början av 1970-talet som handlade om närheten till historien och industrins centrala roll i för människors sätt att leva, fick industriminnesvården ett betydligt större utrymme i svensk kulturvård och museiväsen. 31 Den fjärde fasen är reaktionen på 1970-talskrisen, där det under 1980-talet öppnade ett stort antal arbetslivsmuseer. De skiljde sig från industrimuseerna genom att sätta arbetarnas historia i främsta rummet. Arbetslivsmuseerna startades och drevs ofta av hembygdsföreningar och intresserade byinvånare, men även av de före detta anställda. Arbetslivsmuseerna framträdde som en form av terapi och sysselsättningsersättning på platser som drabbats hårt av nedläggningar. 32 Värdet av att bevara Dalarna är Sveriges museitätaste landskap. 33 Ett av de äldsta museerna i Sveriges historia är Ornässtugan, där Gustav Vasa eventuellt övernattade en gång kring år Museet startades 200 år senare av en förmögen bergsman, som började rusta upp stugan för att sedan inviga ett museum där. Han kunde se ett värde i att visa upp platsen för allmänheten genom att ta fasta på anknytningen till den svenske kungen. Han satte i ordning loftet till kungens ära och hängde upp en karta över Gustav Vasas vandringar i Dalarna. 34 Ornässtugan är fortfarande ett populärt turistmål. Folkbildaren och historikern Artur Hazelius var en av pionjärerna slutet av 1800-talet och inledde den första av Marie Nissers bevarandeepoker. Hazelius la grunden för Skansen och Nordiska museet, som efter hans död blev populära turistmål. Hans verksamhet var inte lika uppskattad överallt, när han åkte ut i landet och samlade föremål: Hvadragsrummet har han 30 Nisser (1996), s Synnestvedt (2008). Se även Alzén, Annika (2007), Idéer om hembygden (red. Aronsson, Peter och Sandén, Annika). Tema kultur och samhälle 2007:4. Linköpingsuniversitet, Campus Norrköping. 32 Nisser (1996), s Laine (1998). 34 Laine (1998), s

11 plundrat på bord och stolar, sängar och bänkar, kistor och väggklockor, skriver till exempel Aftonbladet om honom i slutet av 1800-talet. 35 Det finns många anledningar till att starta ett museum. Etnologen Stefan Bohman beskriver museet som manifestation av nationalism. Napoleon bestämde sig för att göra Paris till Europas huvudstad genom att uppföra Louvren, Hitler hade liknande planer på ett museum i Linz. Han beskriver även hur museer kan bli en plats för bevis för berättigande till historisk mark och pekar på att det till exempel i Israel finns ett stort antal arkeologiska museer. 36 Marie Nisser menar att industrimuseer uppstår som reaktioner på stora förändringar i samhället, att intresset för industrihistoria följer industrier som går in i en djupare kris. När de första industrimuseerna etablerades i början av 1900-talet var det nedläggningen av de förindustriella anläggningarna som stod i förgrunden, och den gamla allmogekulturens försvinnande. Jordbruket och böndernas livsstil, kultur och traditioner blev föremål för vetenskapsmän att rädda från förändring och glömska. I samma tid som Bergslagets museum invigdes fick Sverige allmän rösträtt. Demokratin ställde nya krav på allmänna utbildningsmöjligheter vilket fick som följd att läroverk, tekniska högskolor och folkhögskolor började byggas upp. Nordiska museet öppnade 1907, som en räddningsaktion för den svenska folksjälen, vilken traditionalister ansåg höll på att gå förlorad i urbanisering och det framväxande industrisamhället. Skansen byggdes upp för att bevara unika miljöer och traditioner från olika delar av landet. Sånger tecknades ned, hela hus och gårdar flyttades till Stockholm för att skyddas och visas upp och i städerna togs konst med allmogemotiv, folkmusik och historiska romaner emot med allt större intresse. Marie Nisser karaktäriserar den här första eran av industribevarande som en tid med tydliga inslag av elitism. Hon menar att det varken var samhällsansvar eller folkbildningsambitioner som låg till grund för deras insatser, utan en liten grupp intellektuella som ägnade sig åt kulturstudier och ville värna om nationens rötter. 37 Efter första världskriget spelade politiken mycket på att stärka känslan för nationen och att hävda sig på världsmarknaden genom tekniska framsteg. 35 Hillström (2005), ss Citat från Aftonbladet (1874). 36 Bohman (1999), s. 96. Stefan Bohman är sedan år 2008 chef för Strindbergsmuseet i Stockholm, var tidigare chef för Musikmuseet och innan dess intendent på Nordiska museet. 37 Nisser (1996), s

12 Bakgrund Laboratorium mechanicum En av samlingarna som skulle utgöra grunden för det framtida museet var de modeller av hissanordningar, pumpar och mekaniska lösningar för energiöverföring som utvecklats av ingenjörer vid gruvan under och 1700-talet. I det mekaniska laboratorium, laboratorium mechanicum, som upprättades vid Falu gruva ingick bland annat den pedagogiska uppsättningen av vetenskapsmannen Christopher Polhems mekaniska alfabet. Christopher Polhem arbetade vid Bergslaget under perioden och hade kallats dit efter ett stort gruvras år Brytningen i gruvan hade bedrivits närmats planlöst i flera sekler innan dess. Det krävdes bättre organisation, utbildade bergsmän, bättre kraftöverföring och tredimensionella kartor för att utveckla verksamheten. De som skulle lösa de tekniska problemen var konstmästarna, som skulle ta fram förslag som kunde svara bättre mot det växande energibehovet, de osäkra hissanordningarna och den ständiga faran med gruvvattnet. Idéerna testades först som små modeller innan de byggdes upp i naturlig skala. Konstmästarnas modeller samlades för att användas i utbildningen av nya bergsmän och förvarades under större delen av 1700-talet på övre våningen i det som skulle komma att kallas Geschwornergården. Av pedagogiska skäl byggdes även ett mineralkabinett, en stensamling för studier i geologi och mineralogi. 38 År 1822 flyttades all undervisning till en nystartad bergsskola i Falun som skulle bli Sveriges första civila tekniska högskola. 39 De gamla modellerna och mineralsamlingarna lämnades att bli bortglömda på vinden för att först ett sekel senare få spela huvudrollen igen, när Bergslagets museum invigdes. 40 Bergskollegium Fram till 1857 kontrollerades bergshanteringen av Bergskollegium i Stockholm, som länge var en av de mäktigaste myndigheterna. Den hårda regleringen berodde på att 38 Silow (1950). 39 Isacson (1998), s Silow (1950). 12

13 bergshanteringen hade inverkan på hela nationens handelsbalans. 41 Svensk koppar hade spelat en central roll för Sverige som krigsmakt. 42 Under andra hälften av 1800-talet gjorde de liberala idéerna entré i svensk politik. Bergskollegium hade förlorat större delen av sin makt och Bergslagen såväl som myndighetsväsendet hade långsamt och genomgripande omorganiserats. För järnindustrin växte nya möjligheter fram i den nya aktiebolagsformen. Företagen expanderade genom att integrera näraliggande industrier, vatten, skog och malmfyndigheter. Falun som stad hade tack vare gruvan varit en historiskt viktig plats för teknisk utveckling, men även för politiska diskussioner och en ort som växte fram kring en av landets största arbetsplatser. 43 Från jordbruk till industrialism Vågor av förändring föder vågor av bevarande. Förändringarna beskriver ekonomhistorikern Lennart Schön i form av utvecklingsblock. Nya utvecklingsblock föds ur kriser eller följer uppfinningar som får stort genomslag i samhället som till exempel förbränningsmotorn. Enligt Schöns modell följs krisen av en omvandlingsperiod då samhället anpassas efter de nya förhållandena. Läget stabiliseras sedan och övergår i en ny tillväxtfas. 44 Marie Nissers industribevarande följer liknande rörelser. I tider av förändring blickar vi gärna bakåt, skriver hon. I hennes epokindelning uppstår industrimuseerna som reaktioner på förändringar. Denna skönjbara parallell mellan utvecklingsblock och bevarandeaktioner går att studera närmare, men här vill jag använda historikernas modeller av den vågformade samhällsutvecklingen för att spåra initiativet att öppna ett museum vid Falu gruva. Sverige tog det definitiva steget från jordbruket in i industrialismen mellan 1890-talet och första världskriget, skriver Hans De Geer. Inom parentes tillägger han att antalet verksamma personer ändå skulle fortsätta att vara många fler inom jordbruket ända fram till 1930-talet. 45 Det var en omvälvande process, industrin förde med sig en ny tidsuppfattning, världsbild och en livsstil som gjorde intrång i stort sett i varje vrå av landet. 46 Det växte fram olika sätt att möta de snabba förändringarna. Enligt Anna Eskilsson var hemrörelsen en proteströrelse mot 41 Isacson (2998), s Rydberg (1979), s Rydberg (1979), s Schön (2007). 45 De Geer (1985), s Isacson (2000), s

14 industrialiseringen, urbaniseringen och emigrationen. 47 En del valde att motarbeta, andra att investera. Mellan 1860-talet och första världskriget hamnade bergsmannakulturen i upplösningstillstånd och antalet järnbruk minskade från 381 till Nedläggningarna lämnade monumentala spår efter sig som tydligt visade de radikala förändringarna som skedde med samhället. 49 Tomma arbetsplatser och skorstenar stod som gravstenar över gamla tillvägagångssätt som hade övergivits. Samtidigt tiodubblades produktionen inom bergsbruket. Hela gruvindustrin breddades och effektiviserades, och växte till sådan storlek att det skulle göra Sverige till en av de ledande aktörerna på världsmarknaden. 50 Den internationella konkurrensen hade hårdnat och vridit den svenska exporten mot mer bearbetade produkter som stål och pappersmassa. 51 Orter växte fram, där hela samhället dominerades av en enda industri. Där skulle industrihistoria bli ett ämne som flera generationer senare skulle ligga invånarna varmt om hjärtat. 52 De första industrimuseerna Under en kort period på 1920-talet startades flera museer i Sverige. Innan Bergslagets museum i Falun invigdes, öppnade Carl Sahlin det första svenska bruksmuseet i Laxå Han hade då slutat sin tjänst vid Stora Kopparbergs bergslag. Sverige var vid den här tiden oroligt både politiskt och ekonomiskt. Den nyiförda allmänna rösträtten ställde krav på bättre utbildning för både män och kvinnor. I städerna hade resan mot välfärd börjat och nästan vad som helst framstod plötsligt möjligt genom tekniska framsteg och folkbildning. 53 Ingenjörer och politiker hyllades som hjältar, yrkesgrupper som fick stå för visionerna, monumenten och teknikens möjligheter. 54 Företagarna och arbetsgivare började lägga sig i utformningen av utbildningarna, de ville ha mer fysik, kemi och ekonomi och praktiska inslag. Industrin skulle ta över jordbrukets roll som samhällets roder. Den fick allt större inflytande på hur vilken tidsuppfattning och världsbild som samhället utgick ifrån. 55 Därtill kom att de traditionella verksamheterna i svensk industri brukshanteringen och sågverkshanteringen- fortfarande hade en stark ställning i människors medvetande, och inom dessa branscher var förhållandena 47 Eskilsson (2007), ss Magnusson (2002), s Nisser (1996), s Ibid. 51 De Geer (1985), s Burell (2001). 53 Rudberg (1985), s Isacson, Maths, den 17 november Uppsala. 55 Isacson (2000), s

15 ganska tryckta skriver Schön. 56 Den nya förändringstakten var hög och djupgående och de sektorer som uppfattats som grundpelarna i svensk ekonomi de senaste trettio åren var kanske inte längre självklara. Demokratiseringen Samhällets demokratisering under början av 1900-talet var starkt sammanlänkad med industrialiseringen och moderniseringen. Företag omorganiserades i ägandeformer och produktion, effektiviserades och växte till stora integrerade företag. Den allmänna rösträtten år 1920 blev något som politiker och företagsledare fick acceptera, samtidigt bildades intresseföreningar och branschallianser för att slå vakt om företagens intressen. I början av 1900-talet var Stora Kopparbergs Bergslag det största företaget i Sverige med omkring 2000 anställda. Tjugo år senare fanns det omkring tio företag med över 4000 anställda. I Tomas Mattis avhandling beskrivs hur ledare för större företag vid den här tiden professionaliserades. Det var inte längre självklart att företaget ägare var samma person som ledde verksamheten. Detta fick betydelse för både företagens organisation och produktion. 57 Företagsledaren hade en viktig roll i att skapa sammanhållning mellan de olika delarna ju större och bredare företagen växte sig. Erik Johan Ljungbergs tid, Det var under den första av Marie Nissers epoker som företagsledaren Erik Johan Ljungberg ( ), tillsammans med den historieintresserade disponenten Carl Sahlin, la grunden för ett industrimuseum i Falun. Skälen till att intressera sig för företagets historia och arbetet bakom det som så småningom resulterade i ett museum, skilde sig mellan personerna. Ljungberg var en praktisk och driftig man med känsla för affärer, medan Sahlin var en organisatör och historieintresserad samlare. Den som skulle göra ett museum av det bevarade och organiserade materialet var bibliotekarien Alvar Silow, en energisk men lågmäld lokal kulturpersonlighet Schön (2007), s Matti, Tomas (2003), ss 3-7 och Biographia Cuprimontana (Arkivcentrum Dalarna). 15

16 Erik Johan Ljungberg och utbildningssyftet Erik Johan Ljungberg ( ) hade lärt sig själv. Han läste böcker på egen hand samtidigt som han hjälpte sin far som var bergsman. Han fick senare även utbildning på Filipstads bergskola betald av en av sin första arbetsgivare, brukspatron på Villingsbergs bruk i Närke. 59 Ljungberg anställdes vid Stora Kopparbergs Bergslag 1875, samma år som företaget omvandlades till aktiebolag. 60 Med Ljungberg bröt en ny tid in för Bergslaget, skriver Alvar Silow, liksom för svensk industri i allmänhet. 61 Skogen och nya energikällor hade intagit en central plats i verksamheten. Ljungberg styrde Stora Kopparbergs Bergslags AB med stark hand i över fyrtio år. Vid sekelskiftet 1900 var han både disponent, verkställande direktör och styrelseordförande. Han lämnade sin post som disponent två år innan sin död Ljungberg hade ett stort intresse för tekniska prylar. Han var den förste i Sverige att skaffa centralvärme i sin privatbostad och ägde den första eldrivna tvättmaskinen. 62 Ljungberg drevs av en i stort och smått nästan osläcklig kunskaps- och verksamhetslust, skriver Hildebrand i sitt verk Erik Johan Ljungberg och Stora Kopparberg. 63 På 1860-talet växte Stora Kopparbergs Bergslag snabbt tack vare hans drivkraft och öppenhet för ny teknik. 64 Gruvmiljön och produktionen var något som han gärna visade upp för långväga besökare. Han bjöd in gäster till Falun på generösa arrangemang och rundvandringar. Samlingarna, laboratorium mechanicum och mineralkabinettet, hade hundra år tidigare spelat en viktig roll som undervisningsmaterial, och undervisning var ett Ljungbergs högst prioriterade ämnen. Han var missnöjd med de svenska skolornas brist på praktiska uppgifter, beklagade sig över arbetarnas dåliga kunskaper i teknik, fysik och ekonomi och över att det industriella arbetet knappt nämndes i undervisningen. 65 År 1897 etablerade han tillsammans med sin fru Hildur AB Bergslagets Praktiska Skolor Hildebrand (1970), s Hildebrand (1970), ss 8-9 och STORA (2009). 61 Silow (1950). 62 Fahlander (2008), ss Ibid., ss Segebaden (2009). 65 Silow (1950), s. 8 och Hilebrand (1970), s Karlsson (2005), ss

17 För invånarna i Falun fick han närmast en fadersroll, med personliga band till sina arbetare och deras familjer. 67 Han levde i likhet med de flesta av den nya tidens industriledare, ett ganska avskilt liv med alla bekvämligheter. För en gruvarbetare och hans familj ofta rådde knappa förhållanden, men det låg samtidigt i företagets intresse att omständigheterna var så goda som möjligt. 68 En arbetsgivare var beroende av en välmående och tillförlitlig arbetskraft för att kunna få högsta möjliga vinst. Ljungberg var en av de första företagsledarna i Sverige att på ett professionellt sätt utnyttja fenomenet uppmärksamhet, att ju fler som hade kännedom om företaget, desto bättre gick affärerna. Han ordnade så att utländska delegater fick möjlighet att besöka Falun när de var i landet och bjöd vid sådana tillfällen gärna in svenska kändisar som Selma Lagerlöf och Carl Larsson. 69 Hundra år senare beskriver flera nystartade industrimuseer i en rapport av Birgitta Burell hur de upplever att ett museum gjort orten synlig. 70 Det är rimligt att tro det var liknande tankar som låg bakom idén att starta ett museum, där företagets och industrins bakgrund kunde visas upp. För egen del tyckte Ljungberg att historia var överflödigt, men la stor vikt vid intresset som den väckte. Han hade ett gott öga för skolväsende, eftersom välutbildad arbetskraft var en god framtidsinvestering. 71 Samtidigt var det av utbildningssyften som museisamlingarna alls blev till. 72 Så kom historien med på köpet. Carl Sahlin Samlaren I de stora förändringarnas spår gick en enträget samlande och dokumenterande gruvingenjör med ett säreget intresse för industrihistoria, Carl Sahlin ( ). Han kom till Bergslaget som nyutexaminerad ingenjör år Hans intresse för gruvans historia märktes tidigt på att han redan från början samlade på sig gamla bergslagsmynt. Historia skulle han länge få ägna sig åt på sin fritid. Han anställdes som disponentassistent och ingenjör med uppgift att göra kostnadsberäkningar över malmbrytningen, företräda de ordinarie ingenjörerna när det behövdes och årligen presentera ett detaljeradt brytningsförslag vid Bergslagets jernmalmsgruvor för derpå följande kalenderår. 73 I anställningskontraktet som Johan Erik 67 Isacson (2007), ss Hildebrand (1970), s Samtal den 10 november 2008 med Daniels Sven Olsson, museichef, Bergslagens museum, Falun. 70 Burell (2001), s Karlsson (2005). 72 Silow (1950). 73 Nisser (1996), s

18 Ljungberg bad Sahlin skriva under i november år 1890, står ingenting om bevarande verksamhet. Det står däremot att Sahlin ska använda all sin tid och förmåga i aktiebolagets tjenst. 74 Vilket han av det efterlämnade materialet att döma, sannolikt måste ha gjort. När Carl Sahlin kom till Stora Kopparbergs Bergslag fann han ett litet bibliotek i vanvård. Nyfiken och intresserad av den historia som hans eget yrke vilade på, började han studera företagets antikviteter och dokument. Han katalogiserade boksamlingen och kompletterade den med närbesläktade verk. Förutom sina egna upphittade gruvmynt fortsatte han att samla och köpa in mynt, främst sådana som hade anknytning till gruvan. År 1895 grundades ett myntkabinett genom att Sahlins samling slogs samman med mynt som skänkt av vinhandlare Nordström i Gävle. De olika samlingarna började få struktur. Carl Sahlin hade inordnat den Bielkeska mineralsamlingen som låg på Kopparvågens vind, litteraturen i biblioteket, de gamla modellerna i laboratorium mechanicum och det nyinvigda myntkabinettet. 75 En dramatisk miljö jag vill ej råda någon att göra denna färd. Stegen voro hala och till större delen täckta av is varför händerna stelnade av köld så att man med möda kunna hålla sig fast. Härtill kom det dova ekot, röken av elden under oss, den rysliga dager som spred sig omkring oss och de branta bergsväggarna. Män, kvinnor och barn klättra likt ekorrar, ofta i långa rader efter varandra. Var och en bärande en hammare, bergborr och andra mordliknande mordverktyg i händerna eller på axlarna Ernst Moritz Arndts, Den industri som jag valt till levnadsyrke, äger en rik och mycket fängslande äldre historia. skriver Carl Sahlin i ett brev. 77 Det fanns mycket kring gruvindustrin att berätta om, från de oändliga misslyckade framställningsförsöken och konstruktionerna som provats för att överföra energi och pumpa ut vatten, till den miljö och livsstil som växte fram kring gruvarbetet. Ljungberg investerade i projektet egnahemmen, som var arbetarbostäder, såg till att det uppfördes sjukstuga och drev en energisk kamp mot tuberkulosen. Arbetarnas hustrur och döttrar fick undervisning i hemmets hygien och ett badhus uppfördes. I boken Kunskap är framtid, framstår Ljungberg som ytterst lyhörd för att förbättra situationen för arbetarna. 74 Arkivcentrum i Dalarna ( Anställningskontrakt ). Biographia Cuprimontana. 75 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ) och Silow (1950). Biographia Cuprimontana. 76 Arndts, (2009). 77 Nisser (1996), s

19 Eftersom brukspatronen förväntades ta ansvar även för arbetarnas boende, utbildning och familjesituation, knöts hela samhället nära företaget och fick sin egen platsbundna rytm. 78 Den säregna miljön gav nationalromantikerna inspiration. Berättelser om hårt slit, hemska ras och sagor om gruvfruar 79 och förstenade män 80 gav upphov till musik, dikter och konst. Malmen var samtidigt en stolthet som man gärna berättade om och Sveriges flaggskepp på världsmarknaden. 81 Han hör till sådana personers vars insatser fått vida större betydelse för framtiden än de själva hade avsett, 82 skriver Alvar Silow, som efterträdde Sahlin. Sahlin var mån om att den historia som han samlat ihop och kartlagt fick berättas vidare. Det var hans privata intresse, en hobbyverksamhet som i stor mån skedde utanför arbetet. Så småningom blev det även hans profession, men knappast i relation till hans arbetsinsats och inte vid Stora Kopparbergs Bergslag. Han öppnade ett eget industrimuseum som disponent vid Laxå bruk Sin kanske viktigaste insats gjorde han emellertid inom den bergshistoriska forskningen skriver Dagens Nyheter om Carl Sahlin i samband med hans 75-årsdag. Dessförinnan hade tidningarna räknat upp alla hans officiella uppdrag som chef för järnvägsrörelsen, vd för Laxå bruk och hans styrelseposter ibland annat exporttariffkommittén och ledamot i svenskengelska kommissionen under första världskriget. 83 I texten utses han till bergshistoriska forskningens gran old man med en beskrivning av hur Sahlin varit den som dragit upp riktlinjerna för vårdandet av det industriella och kulturhistoriska arvet. 84 Carl Sahlin var en av tre personer som kunde utses till Ljungbergs kronprisar när den store företagsledaren skulle ersättas. Sahlin ska ha varit en av få som då kunde ge sig på att kritisera Ljungberg, som på äldre dagar var något av en nationell institution Hildebrand (1970), s Gruvfrun kan man se om man vänder sig om innan man ska gå upp ur Falu gruva. Siluetten av en gammal kvinna syns på bergväggen vid den mest avlägsna pelaren. 80 När gruvdrängen Fet-mats begravdes i ett ras år 1677 återfanns hans kropp femtio år senare, konserverad av det vitriolhaltiga gruvvattnet. Kroppen stelnade som en staty vid kontakten med syret i luften när den grävdes fram. Fet-Mats identifierades av sin föråldrade och sedan länge omgifta fästmö och ställdes sedan ut för att bli en populär sevärdhet. I över trettio år fick han roa besökare innan han begravdes. Kvarlevorna av honom plockades sedan upp igen, etthundra år senare, för att åter beskådas. Han begravdes slutligen vid Stora Kopparbergs kyrka år 1930, där han fått ligga i fred sedan dess. Källa: Olsson, Daniels Sven (2008), chef för Falu gruvmuseum, int. den 11 november. Janssons, Bo G (2008). 81 Nisser (1996), s Silow (1950). 83 I Bergslagets tjänst (1961), Carl Sahlin. 84 Vi ha för få av hans slag (1936). 85 Hildebrand (1970), ss Det framgår inte hur Sahlins kritik löd, men i samma avsnitt står om Ljungberg att det var kallt och kyligt omkring honom och om att framgången steg honom åt huvudet. 19

20 Vid Stora Kopparbergs Bergslag organiserade Carl Sahlin Bergslagets deltagande vid Stockholmsutställningen år 1897 och Parisutställningen 1900, där Bergslaget presenterades i en uppbyggd paviljong. Historien berättades från kopparbrytningens början omkring år 1225 till en lista över de dagsaktuella produkterna; vad bolaget tillverkar och säljer. Den mest publikdragande stationen på utställningen var den blå grottan, en rekonstruktion av ett mytomspunnet hemligt rum nere i Falu gruva, med väggar och tak av färgskimrande djupblå vitriolkristaller, som Gruvfrun skulle ha visat för gruvarbetarna. Arbetet i gruvan utfördes av tomtar, vilket varit Ljungbergs idé eftersom han hade en förkärlek för gruvtomtar. På Parisutställningen fick Bergslagets bidrag ta emot lovord och väckte uppmärksamhet. 86 Det var Sahlin som samlade materialet till historien om den förstenade gruvarbetaren Fet-Mats och sammanställde bakgrunden till svenska kopparprovet 87, en inom kopparverken världsberömd analysmetod. Sahlin för Bergslaget I mer än ett halvt sekel insamlade han dessutom systematiskt bergs- och personhistoriskt material av delvis mycket svåråtkomlig art. Alvar Silow 88 Carl Sahlin skrev ett stort antal skrifter om bergshantering. Förutom litteratur samlade han även bilder, porträtt, tavlor och äldre skrifter om gruvor och framställningsmetoder. 89 På hans 80-årsdag överlämnas en festskrift, undertecknad av en månghundratalig skara av tacksamma vänner, lärjungar och beundrare. 90 Skriften får dock kritik av recensenten professor Sigurd Erixon. Han menar att den försummar att ge bilden av Sahlin som en person och istället mest liknar en handbok eller introduktion till Sahlins verk i kulturminnesvården. 91 Förvisso är en sådan hjälpreda välkommen (handboken förf. anm.). Redan att den är av behovet påkallad ger en antydan om dimensionerna av dessa insatser. Erixon efterfrågar Sahlins mer personliga drag, hans upptäckargeni och skicklighet att dra slutsatser. Sahlin tillhörde inte dem som tycker att industrihistoria bara kan bevaras och presenteras i form av siffror, skriver han. Förutom de större verk om valsverkens utveckling och svenska stålets 86 Tunberg m. fl.(1941). 87 Även kallat för att ta svavelsyreprov på koppar. 88 I Bergslagets tjänst (1966). 89 Carl Sahlin död. (1943). 90 Tunberg m. fl. (1941). 91 Erixon (1941). 20

21 historia förklarar Erixon, skrev Sahlin en uppsjö små uppsatser där han sammanband arbetslivet med historiska fakta och beskrivningar. Men hans blygsamhet har kommit honom att blott definiera dem som historiska anteckningar, skriver Erixon. Han avslutar med att jämställa Sahlin med Carl von Linné. Arbetet avbryts Arbetet med att sammanställa arkivet hann han aldrig fullt genomföra, han öppnade inte heller något museum i Falun. Sahlin lämnade Stora Kopparbergs Bergslag år 1900 för att bli verkställande direktör på Laxå bruk. När han slutade skulle det dröja nästan tjugo åt då materialet lämnades åt sitt öde innan Alvar Silow tog vid. Sahlin hade dock svårt att släppa taget om sitt dokumentationsarbete. Han skickar brev till Herr Filosofie Doktor Alvar Silow, som år 1917 anställts som bibliotekarie vid Stora Kopparbergs Bergslags informationsavdelning. 92 Sahlin ber Silow om hjälp att avsluta hans arbete, förklarar var han gjort av sina gamla anteckningar och tipsar om museiföremåls bakgrund och ursprung. Han frågar även vid tillfälle om Silow kan fortsätta på en tilltänkt uppsats om guldfebern i Falu gruva, som han själv påbörjat ett år tidigare men inte har tid att färdigställa. 93 På många sätt röjde Carl Sahlin marken och la grunden för Alvar Silow att bygga upp ett museum på. Han lämnade efter sig kataloger, hade skapat register och förteckningar över bruk, framställningsprocesser, släkter inom bergshantering och samlat statistik. Vissa texter översatte han även till engelska, tyska och franska. Sahlin tog initiativet till att komplettera mineralsamlingarna och bygga upp ett myntkabinett med mynt som präglats av metaller från Falu gruva. Mycket av det historiska materialet om svensk gruv- och järnhantering som Sahlin grävde fram hamnade sedan på Tekniska museet i Stockholm. 94 Han beskrivs i dödsrunorna som den store läraren och inspiratören. Han vördas för sin djupt fotade känsla för sammanhanget i allt vad som sker tiderna igenom 95. Alvar Silow tog över ansvaret för museet, arkivet och biblioteket efter Sahlin, beskriver hur hans företrädare hade en överblick över historiska förlopp som sträckte sig längre än många 92 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ), Biographia Cuprimontana. 93 Arkivcentrum i Dalarna ( Sahlin, Carl Andreas ), Biographia Cuprimontana. 94 I Bergslagets tjänst (1961). 95 Silow (1943). 21

22 andras, med en närmast faderlig omsorg för svensk industri. 96 I Dagens Nyheter under rubriken Vi ha för få av hans slag 97 framhålls ett stort behov av kulturhistoriker med erfarenhet från industri och företagsorganisation som Sahlin hade. Hans historieintresse jämte den insyn och överblick över organisationen som han hade, tack vare sin höga position i företaget, blev en unik tillgång, menar tidningen. Sahlin såg på industrin med en historikers ögon och på historien med ingenjörens. Olof Söderbergs tid, Informationsavdelningen inrättas Den epok av solitt ledarskap som disponent Ljungberg stått för följdes av oro och stora ommöbleringar i organisationen. Huvudkontoret flyttade sin verksamhet till Stockholm. Disponent Edvin Klintin lämnade redan efter två år över disponentposten till Olof Söderberg, som satt kvar till år Söderberg upprättade Bergslagets Biblioteksavdelning i Falun 1917 där Alvar Silow anställdes som föreståndare. Biblioteksavdelningen skulle sedan bli bolagets informationsavdelning. Silows tjänst som bibliotekarie tog avstamp i Carl Sahlins arbete och Söderbergs historieintresse skulle bli betydelsefullt för att han skulle få igenom sina idéer. Silow fick stort utrymme och kunde känna ledningens stöd. Under Söderbergs tid skulle ett företagsmuseum öppna, men även en utveckling ske, där museet spelade större roll som förvaringsplats för föremål och berättelser som kunde användas i försäljningssyften. Alvar Silow Byggaren Alvar Silow ( ) kom från biblioteket Carolina Rediviva i Uppsala och ingick som sekreterare i en historiekommitté som Söderberg bildat för att sammanställa Stora Kopparbergs Bergslags historia. Olof Söderberg hade, enligt Sven Rydberg som tog över efter Silow, ett stort kulturellt intresse och kände starkt ansvar för vården av Bergslagets unika 96 Ibid. 97 Vi ha för få av hans slag ( 1936). 98 Neil ( Anteckning ), Biographia Cuprimontana. 22

23 historiska arv. 99 Silow fick i uppgift att organisera och förvalta företagets snabbt växande arkiv, bibliotek och materiella samlingar, vilket ingen hade gjort sedan Sahlin slutat. 100 Biblioteket i sin dåvarande form beskrivs som en kuriositetssamling av avhandlingar, facktidskrifter, uppslagsböcker och en och annan numera föråldrad handbok som samlats ihop av Sahlin. Eftersom det hade uppstått ett längre avbrott i det industrihistoriska arbetet hittade han en del av materialet i staplar på golvet. 101 Beslutet att öppna ett museum var taget innan Silow skrev sin första årsberättelse, som var för år I de stora industriländerna har man under de senaste decennierna alltmer fått ögonen öppna för betydelsen av ett intimt samarbete mellan de tekniska vetenskaperna och det praktiska livet., skrev Silow i sin första årsberättelse. Han föreslog att man skulle samla de tekniska artefakterna och litteraturen i en rymlig och centralt belägen lokal, och att materialet skulle bli lättillgängligt och användbart. I arkivet fanns brev från medeltiden, handlingar från Bergskollegiets inrättande och andra dokument som Silow ansåg hade ett allmänintresse. Ett långt tillägg i årsberättelsen från år 1917 handlar om lokalernas utformande och renovering. Han ville ha fullt stabila, brandsäkra, fuktfria, med värmeledning försedda och väl upplysta lokaler för arkivet, museet och biblioteket. Det behövdes utrymme för magasinering och att dessa lokaler borde ligga nära och lättillgängligt för besökare och personal, i anslutning till gruvan. Han ansåg att det egentligen vore bäst att uppföra en ny, särskild byggnad, för att trygga samlingarnas framtid. 102 Alvar Silow var en försynt man som helst undvek diskussioner. Han verkar ändå ha fått sin vilja igenom näst intill ohejdat. Han var målmedveten på ett smidigt sätt, skriver Sven Rydberg som efterträdde honom år Silow ansåg, precis som Sahlin, att Stora Kopparbergs Bergslags kamerala arkiv, med administrativa, juridiska och ekonomiska dokument, var av lika stort nationellt intresse som offentliga handlingar. Bergslagets otaliga räkenskapsböcker erbjuda nämligen ett tvärsnitt genom Sveriges ekonomiska historia, som intet annat liknande företag kan uppvisa, skriver han i tillägget Rydberg (1963). 100 Ibid. 101 Ibid. 102 Silow (1917). 103 Rydberg (1965). 104 Silow (1917) och Silow (1950). 23

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Bergslagens ansikten. Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson. En antologi av Lars Furuland.

Bergslagens ansikten. Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson. En antologi av Lars Furuland. Bergslagens ansikten Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson En antologi av Lars Furuland En bok för alla INNEHÅLL Förord 9 BERGSLAGENS FRAMVÄXT 13 Olaus Magnus: Historia om de

Läs mer

Digitala Modeller. Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser. Prof. Pelle Snickars

Digitala Modeller. Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser. Prof. Pelle Snickars ! Digitala Modeller Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser Prof. Pelle Snickars Projektet Digitala modeller är ett metodutvecklande forskningsprojekt i form av ett

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum

industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum industrihistoriskt forum 2009 22 23 oktober dalarnas museum Varmt välkommen till Industrihistoriskt forum 2009. För andra året i rad har vi nöjet att inbjuda till denna nationella konferens som vänder

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Ny sedel- och myntserie

Ny sedel- och myntserie Ny sedel- och myntserie Tema och motiv Rapport från riksbanksfullmäktiges beredningsgrupp för utformning av sedlar och mynt 2011-03-01 Dnr 2008-286-ADM Bakgrund Riksbanken har beslutat förnya den svenska

Läs mer

CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012

CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012 CHRISTEL LUNDBERG OCH PETER DACKE Galleri Rostrum, 10 nov 2 dec 2012 Det utsträckta köket Kylskåpet är som ett hemmets grossistlager. Det länkar det privata och det offentliga. Varor från världens alla

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet?

Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? Bredäng Blasieholmen: Vem äger det offentliga rummet? är ett Skapande skola-samarbete mellan

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 14 maj Även om inte själva konferensen började förrän på lördagen stod dörrarna öppna för dem som ville komma redan på fredagen.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Ljungbergs födelseplats

Ljungbergs födelseplats Ljungbergs födelseplats På Bergsmansgården Hammarn i Grythyttans socken i Västmanland, helt nära gränsen mot Värmland, föddes Erik Johan Ljungberg den 4 mars 1843. Han var den femte i en syskonskara som

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Program 20 mars kl 10 17

Program 20 mars kl 10 17 Program 20 mars kl 10 17 Caféscenen (stora hallen) Kl 10.10 När sagan och sanningen stod på ett torg Mikael Öberg och Ida Junker från Fabula Storytelling berättar sagor för alla över 5 år Kl 11.00 11.45

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen

Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

HEMBYGD 1 SAMTID OCH FRAMTID 1890-1930

HEMBYGD 1 SAMTID OCH FRAMTID 1890-1930 MARIA BJÖRKROTH HEMBYGD 1 SAMTID OCH FRAMTID 1890-1930 EN MUSEOLOGISK STUDIE AV ATT BEVARA OCH FÖRNYA Museologi Institutionen för kultur och medier Umeå universitet Innehåll FÖRORD 11 1. INLEDNING 13 Att

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

KARL-GUSTAF HILDEBRAND

KARL-GUSTAF HILDEBRAND Särtryck ur: Årsbok 2006 KVHAA Stockholm 2006 (isbn 91-7402-360-8, issn 0083-6796) KARL-GUSTAF HILDEBRAND Professor emeritus Karl-Gustaf Hildebrand har avlidit i en ålder av 93 år. Han tillhörde den generation

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Fotografiet taget av Sven Nicklasson sida 1 Ordförande har ordet Till min stora glädje så har under sommaren Karin Boyes namn dykt upp många gånger och i många

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Goslar Rammelsberg September 2008

Goslar Rammelsberg September 2008 Goslar Rammelsberg September 2008 Reserapport av Ida Wedin Så fick jag äntligen en studieresan till den medeltida staden Goslar och dess bergverk Rammelsberg, i utkanten av den tyska nationalparken Harz.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP 1 DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP PROJEKTETS BAKGRUND Under den andliga utveckling som jag har genomgått från hösten 1999 och framåt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,

Läs mer

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA

SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen

12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen 12 Industriminnen- Falukorv, telegram och krigsminnnen Tolv industriminnen sammanfattar industrialismen i Sverige. Det är Riksantikvarieämbetet som valt ut tolv svenska industrimiljöer, som var och en

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Norra Bergets Kulturhistoriska verksamhet i samarbete med Föreningen Svartviksdagarna och Svartviks skola Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och målsättning

Läs mer

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling

Fayol en fördjupning. Inledning. Avhandling Fayol en fördjupning Inledning Henri Fayol föddes år 1841. Han utbildades vid gruvingenjörsskolan St. Etienne, och kom 1860 sedan till stenkolsgruvan i Commentry. Han skaffade sig först ett namn som gruvingenjör

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2013 2013-06-04 14 25 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Vi hoppas du finner något av intresse i vårens utbud!

Vi hoppas du finner något av intresse i vårens utbud! Studieprogram, Cirklar och Studiebesök Anmälan till alla kurser, studiecirklar och studiebesök sker till Studieförbundet Vuxenskolan i Borlänge tel. 0243-820 81 eller till e-post: borlange@sv.se om inte

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer