BARNKONSEKVENSANALYSER ÅTERKOPPLING UPPDRAG I INDIVID OCH FAMILJENÄMNDEN KRING UMEÅ KOMMUNS ÅTGÄRDER BARNFATTIGDOM

Transkript

1 Umeå kommun Folkhälsoråd Enheten stöd och utveckling, Socialtjänsten BARNKONSEKVENSANALYSER ÅTERKOPPLING UPPDRAG I INDIVID OCH FAMILJENÄMNDEN KRING UMEÅ KOMMUNS ÅTGÄRDER BARNFATTIGDOM

2 Tidigare aktiviteter Beslut i kommunfullmäktige; Att anta riktlinjer för barnkonsekvensanalyser för samtliga nämnder och förvaltningar. Att varje nämnd i sina årsberättelser redovisar åtgärder och goda exempel på hur barnkonsekvensanalyser har genomförts i olika ärenden under året. Finns exempelvis beslut kring riktlinjer för försörjningsstöd och en avgiftsfri skola Uppdrag från Kommunfullmäktige; Att kartlägga hur kommunen arbetar för att motverka den nationellt framväxande barnfattigdomen. Enkät till dåvarande nämnder; för att ta reda vilka politiska beslut som fattas och vilka aktiviteter som genomfördes eller skulle genomföras. Tjänstemannaorganisationen fick därefter uppdraget att i samråd med berörda verksamheter i hela kommunorganisationen utveckla arbetet med att motverka barnfattigdom : Redovisning av kommunens samlade åtgärder mot barnfattigdom; Kommunen vidtar i huvudsak reaktiva åtgärder men även förebyggande åtgärder Beslut i socialnämnden: Att ta reda på vad barnfamiljer som beviljats försörjningsstöd anser om kommunens vidtagna åtgärder Beslut i individ och familjeomsorgsnämnd; Att utreda i vilken grad barnkonsekvensanalyser genomförs vid beredning och beslut inom kommunens verksamheter.

3 Aktivitet 2016 Enkät under februari månad till verksamhetschefer inom samtliga nämnder kring förekomsten av barnkonsekvensanalyser under Har barnkonsekvensanalys varit en del av ert ordinarie planerings- och beslutsprocess under 2015? Syfte att ta reda på i vilken utsträckning barnkonsekvensanalyser eller motsvarande genomförs. Resultatet presenterades Individ och familjenämnd i april. Svarsfrekvensen var 75,8%. Intervjuer med familjer som hade försörjningsstöd under Urval 93 familjer som haft försörjningsstöd i minst 10 månader. Syfte att ta reda på vad man tycker om kommunens insatser med avsikten att förbättra dessa. Målbild: intervjuer bör utföras Resultatet presenterades i individ och familjenämnd juni 2016

4 Fördelning av svar enkät Nämnder Inkomna svar Skickade enkäter Individ- och familjenämnden 3 5 Äldrenämnden 4 5 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 2 För- och grundskolenämnden 5 5 Kulturnämnden 3 4 Tekniska nämnden 5 6 Fritidsnämnden 4 5

5 Sammanfattningsvis Barnkonsekvensanalys är inte ett begrepp som är helt känt inom kommunen. Finns i vissa verksamhet en förförståelse kring barnkonsekvensanalyser medans andra verksamheter anser att de inte berörs Många verksamheter jobbar på olika sätt utifrån ett barnperspektiv. Saknas struktur och systematik Finns behov av ett kommungemensamt angreppssätt

6 Kompletterande enkätutskick till Umeå kommunföretag Enkät skickad till VD eller motsvarande Svarsfrekvens 66,7%

7 Företag Inkomna svar AB Bostaden 1 Dåva Deponi i Umeå AB 1 Infrastruktur i Umeå AB 0 Kompetensspridning i Umeå AB 1 Umeå Energi AB 1 Umeå Parkering AB 1 Umeå Vatten och Avfall AB 0 Vallberget AB 0 Västerbottens Museum AB 1 Väven i Umeå AB 0 Norrlandsoperan AB 1 Nolia AB 1 Visit i Umeå AB 1 Uminova Expression AB 0 Uminova Innovation AB 0 BIC Factory 0 Umeå Kommunföretag AB 1

8 Slutsatser kompletterande enkät Begreppet barnkonsekvensanalys måste bli känt inom kommunen. Många av företagen men även internt inom kommunen jobbar på olika sätt utifrån ett barnperspektiv men bara i specifika frågor/uppdrag. Barnperspektivet genomsyrar inte arbetet. Systematik saknas. Finns ett tydligt behov ett kommungemensam målbild.

9 Kvalitativ intervjuuppföljning av försörjningsstöd Förfrågan skickad till totalt 66 personer som haft försörjningsstöd i minst 10 månader under en påminnelse 13 inkomna svar Svarsfrekvens 19,7 % Genomförda telefonintervjuer 10 stycken, de flesta med tolk. 2 intervjupersoner valde att inte att delta 1 person har ej svarat - Svår grupp att nå. Utifrån förutsättningarna är svarsfrekvensen ändå bättre än förväntat.

10 Urvalsgruppen Ensamstående kvinna med barn Ensamsamstående man med barn Sambo/gifta med barn Totalt antal hushåll Sjukskrivna, utan eller otillräcklig ersättning Arbetslösa Utan eller otillräcklig ersättning Utrikesfödda/ar betslös

11 Intervjuerna Gemensamt för alla intervjuade personer Tacksamma för att erhålla försörjningsstöd Inga problem med att betala hyran De flesta har möjlighet att ställa mat på bordet vare dag Svårigheter med telefonintervjuer och tolk Svårt att få till ett riktigt samtal Problem med att tolk och intervjuperson har svårigheter att kommunicera Upplever ibland att tolken inte översätter allt. Får ett långt svar från intervjupersonen som översätts till ett kort svar av tolken.

12 Frågorna Utifrån den nationella kunskapsbilden kring barnfattigdom fokuserade frågorna på; Fritidsaktiviter dagligen/veckovis Gemensamma aktiviteter (Skola, förskola) Aktiviteter på lov Tillgång till datorer, mobiltelefon och kläder

13 Slutsatser intervjuer Ett väldigt intressant material som endast skrapar på ytan. Angeläget att barnen får komma till tals. Kvinnor är tydligt överrepresenterade. Viktigt att systematisk följa upp barnens situation för att kunna urskilja vart resurser och insatser behövs. Kommungemensam ansträngning många av familjerna med försörjningsstöd har andra insatser.

14 Just nu! Framtagande av kunskapsöversikt till IFN - att intervjua barn och ungdomar