JUBILÉUMSNUMMER. SFT-Nytt. #3 November 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JUBILÉUMSNUMMER. SFT-Nytt. #3 November 2007"

Transkript

1 JUBILÉUMSNUMMER SFT-Nytt! #3 November 2007! 1

2 INNEHÅLL Ordföranden har ordet 3 Johanna Nilsson Redaktörernas rader 4 Kajsa Hammarsten Årsmötet Lotti Benjaminson Syrafria wellpappboxar 6 Evelina Sand Nedskärningarna på Statens Museer för Världskultur 7 Kerstin Petersson Vad en konservator från GU också kan ta itu med 11 Kaisa Bengtsson Tensider inom textilkonservering 12 Pia Christensson Referat från SFT s 40 årsjubileum Skara domkyrka 14 Augusta Persson Västergötlands museum 15 Evelina Sand Fredagkväll i Vara 16 Karin Falk Dreier Höstmötet 17 Erika Hedhammar Studiebesök Textilvård 18 Anne-Marie Ryding, Kerstin Ljungkvist och LottiBenjaminson Artiklar ur lokaltidningar om mötet 20 Nu drar vi igång bokprojektet 22 Pia Christensson Projektbeskrivning för bokprojektet 23 Lotti Benjaminson 2

3 Ordföranden har ordet Tack Ingeborg och Johanna för ett fantasiskt trevligt mottagande och arrangemang i Skara och Vara! Vi var drygt 20 medlemmar som besökte SFT s höstmöte i Skara och Vara och jag har hört så många nöjda röster efteråt. Många har sagt att vi måste ha möten i flera dagar fler gånger för att det ger så mycket mer och vi har så trevligt ihop. Det var en verklig förmån att få ha Höstmötet i Ingeborgs fina galleri, Galleri SkarLiden, med de häftiga fotografierna av Emelie Lager. Ingeborg hade ju också lyckats få dit pressen som ni kan se längre fram i detta nummer. Mötet diskuterade bl. a. det angelägna ämnet nedskärningarna vid Statens museer för Världskultur och hur vi kan bli bättre på att visa och förmedla vår kompetens. Men först har vi ett årsmöte att se framemot. På höstmötet beslutade vi att det ska handla om skrivande och framförande och nu har bokgruppen lyckats få kr från Bothén till att arrangera ett seminarium, grattis och bra jobbat! Så nu kan vi påbörja planeringen för mötet. Just nu är vi en grupp på 23 personer som ska åka till Paris i vår, det är ju också något att se framemot. Jag kan också berätta att vi nu har vår första professor i textilkonservering vid institutionen för Kulturvård, Elisabeth Peacock! Ordförande Johanna Nilsson SFT s styrelse 2007 Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamot Ledamot Adjungerad för SFT- nytt Johanna Nilsson Karin Falk Dreier Erika Hedhammar Evelina Sand Margit Forsberg Sofia Carlsson Ami Östlund 3

4 Redaktörernas rader Grattis alla jubilarer! Och tack för alla bidrag till detta extra jubiléumsnummer. Hoppas ni hade det trevligt i Skara och Vara. Jag har i alla fall bara hört positiva omdömen! På begäran kommer nu SFT-nytt även i en version utan bilder för de som har långsamma internetuppkopplingar och vi hoppas att detta skall underlätta läsningen för er. Vi har även bestämt att SFT-nytt skall ha en egen epostadress (via hotmail) för att underlätta insamlingen av bidrag eftersom redaktionen till största delen består av konservatorer i projektanställningsträsket där epostadresserna kan växla ganska ofta. Tyvärr så har hotmail två negativa egenheter som vi måste ta hänsyn till: 1. man kan inte göra utskick till fler än 50 mottagare åt gången varför vi kommer att dela in er i mindre grupper. 2. skräppost sparas bara 5 dagar varför det finns en viss risk att vi missar bidrag som inte skickas från era ordinarie epostadresser. För att undvika detta så kommer vi att skicka svarsmejl som bekräftelse på att bidraget kommit fram, men om ni inte fått svar inom en vecka så måste vi be att ni skickar det en gång till. Själva distributionen (per epost) av SFT-nytt kommer framöver att göras av föreningens sekreterare Erika Hedhammar för att förvissa oss om att epostlistan är helt uppdaterad. Deadline för nästa nummer blir 31 januari Trevlig höst önskar Kajsa Hammarsten SFT-nytt Bidrag till SFT-nytt skickas till Om ni inte fått något svarsmejl inom en vecka så skicka dokumentet igen. Bidrag med vanlig post skickas till Kajsa Hammarsten, L. Frescativ. 4c, Stockholm Adressändringar skickas till föreningens sekreterare 4

5 Referat från SFT:s årsmöte (Texten kom bort till förra utskicket av SFT-nytt) Eftermiddagen ägnades åt information om faran med ämnen i museiföremål som kan bli hälsorisker. Flera av oss textilkonservatorer har kommit i kontakt med hälsofarliga ämnen som visat sig på ett eller annat sätt. Margit Forsberg berättade om sitt möte med Paradiklorbensén på Etnografiska museet. Museet har under stora delar av 1900-talet behandlat samlingarna med paradiklorbensén och sanering av föremålen med ultraljud har pågått under hela talet. Trots att de flesta föremålen får anses sanerade kan det ändå förekomma paradiklorbensén i höga halter då föremålen förvaras koncentrerat och är packade i lådor. Då Margit arbetade med föremål under sina första arbetsdagar på museet hade det inte framgått att hon borde använda skyddsutrustning i arbetet. Hon fick därför en kraftig toxisk reaktion. Reaktionen var övergående och får betecknas som en akut allergisk reaktion, men var en mycket obehaglig upplevelse, som varade ca en vecka. Irma Wallenborg berättade via bandupptagning (eftersom hon tyvärr inte hade möjlighet att närvara) om sina problem med bekämpningsmedlet Kloropyrifos på Armémuseet. Museet hade låtit bespruta sina lokaler under hösten 2005 och medlet ingår i de moderna insektsbekämpningsmedlen som Antcimex använder. Medlet används även som växtskyddsmedel inom EU och används bl a på frukt och grönsaker. Några dagar efter att Anticimex besprutat lokalerna fick Irma symptom som bara blev värre ju längre tiden gick. Hon hade problem med stämbanden vilket ledde till att hon helt tappade rösten. Efter några veckor fick hon sjukskrivning. Fortfarande efter ett år är hon helt sjukskriven med ospecifik symptom. Slutbedömningen och diagnosen är att Irma inte klarar exponering av textilier och kloropyrifos, att hon har bihåleproblem, luktkänslighet och kemikaliekänslighet. Symptomerna är anmälda som arbetsskada. Toxikologen Sylvia Flato, från Sangtec Molecular Diagnostics, som genom åren haft mycket med konservatorer att göra, gav oss en lektion i vad gift är och hur man skall tänka och skydda sig mot giftiga ämnen i kulturhistoriska samlingar. Det är arbetsgivarens skyldighet att informera och se till att skyddsutrustning används och arbetstagaren skall använda skydd om detta krävs. Sylvia menar att alla med allergi ligger i riskzonen för att få allergiska reaktioner vid hantering av föremål på våra museer. Vi kan aldrig vara säkra på vilka gifter som använts tidigare. Det gäller att vara försiktig och observant. Våra kroppar och våra reaktioner skiljer dock inte på fritid och arbetsliv. Sylvia menar att en reaktion ofta beror på en rad faktorer och kroppen reagerar häftigare om vi är utmattade och känslomässigt instabila. Hon råder oss alla att lita till vår känsla, observera våra reaktioner och ta dem på allvar. Får man en obehagskänsla och symptom skall man använda skyddsutrustning. Största fienden för oss konservatorer är dock damm. Sylvia citerade Paracelsus född 1492 Allt är gift, inget är gift, allt beror på dosen 5

6 Vi kan förhindra att mycket partiklar och gasformiga ämnen sprider sig via inandning genom att använda olika skyddsutrustning som munskydd och masker. Sylvia anser att man skall börja med den enklaste och sedan välja kraftfullare om man fortfarande känner obehag. Att nysa och hosta är tecken på att större partiklar irriterar luftvägarna. Även olika skydd för händerna behövs. Vita tygvantar är ofta inte tillräckliga och sättet på vilket vi tar av oss handskarna är inte minst viktigt. Trä av sista handsken genom att föra in den obehandskade handen från öppningen. Kronisk toxitet får man av : 1. Lång exponering och 2. Låg dos Sammanställt av Lotti Benjaminson Syrafria wellpappboxar Jag har beställt wellpappboxar från Riksarkivet som jag vill tipsa om. Riksarkivet har köpt samma typ av maskin som Klug i Tyskland har och kan göra flera olika typer av pappboxar. Boxarna görs av wellpapp, 1 eller 3 mm tjock, som har vit insida och grå utsida. Den modellen jag köpte, med löst lock, är stadig och går att stapla. Små beställningar går bra. Evelina Sand Se även artikeln Boxmaskin på Riksarkivet av Karin Olsson i Realia 2007 (Red:s anm.). 6

7 Nedskärningarna på Statens Museer för Världskultur Som säkert de flesta vet så har Statens Museer för Världskultur (SMVK), huvudorganisation för Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet, bestämt att skära ner drastiskt på bevarandepersonalen på de tre stockholmsmuseerna. Från att ha varit totalt 6 konservatorstjänster på tre museer som haft hand om allt vad gäller föremålssamlingarna (föremålsframtagningar, hanteringar, bevarande, utställningar, utlån, konservering mm) ska det bli kvar 2 stycken allmänkonservatorer. En arkeologisk-, en pappers-, en textil- samt en allmänkonservatorstjänst ska bort. Den ende föremålsteknikern och även den ende registratorn vilka båda finns på Etnografiska ska också sparkas. Istället ska det nyanställas 3 föremålstekniker som enbart ska arbeta med digitalisering av de ca föremålen på alla tre museerna. Den ene kvarvarande konservatorn ska vara enhetsledare och samordna all föremålshantering, utställningar, utlån mm på alla tre museerna. Den andre ska vara ledare för digitaliseringsgruppen bestående av honom/henne och de tre nyanställda föremålsteknikerna. Vid konserveringsbehov räknas med att konservatorer utifrån tas in. Föremålsteknikerna ska helst ha kännedom om föremålssamlingarna eller om de olika materialkategorierna eftersom de förutsätts kunna digitalisera föremål från hela världen (utom Nordeuropa) från forntid till nutid. Det kommer att bli en mycket ytlig digitalisering men med digitalbilder eftersom föremålsteknikerna helst även ska kunna detta. Eventuellt ska även en digitalfotograf knytas till gruppen. Orsaken är bl a den långvariga hyreskonflikten mellan SMVK och Svenska Fastighetsverket, men också att frigöra pengar till den utåtriktade verksamheten som ledningen menar äntligen ska komma i fokus nu. Enligt SMVKs informations- och marknadsföringschef Peter Skogh på hemsidan: Världskulturbegreppets fulla potential kommer att utnyttjas. Det publika utbudet kommer att breddas ytterligare med högkvalitativa populärhistoriska utställningar av internationell toppklass samtidigt som vi fortsätter satsa på egenproducerade samhällsdebatterande utställningar av hög kvalitet. Inga konsekvensanalyser eller kontakt och diskussion med personalen har föregått beslutet. Utan ledningens studiebesök runt om i världen samt en ny museichefs besparingar på sitt gamla museum har fått ligga till grund. Besparingarna är nu beslutade trots personalens och fackens trägna motstånd, och kretsning av personal har börjat förhandlas med facken. Efter nedskärningarna kommer inte någon vara kvar med slutförd konservatorsutbildning, om inte någon av de tre föremålsteknikerna kommer att tillsättas med utbildade konservatorer. Men då blir det med lägre lön och lägre utbildningskrav än de tidigare tjänsterna. Enhetsledaren som redan är beslutad har enbart gymnasial utbildning och det är osäkert vem som kommer att få vara kvar av de två andra allmänkonservatorerna. De utan utbildning har naturligtvis lång och stor erfarenhet från konservering och från det museum de arbetar på, men i min enfald hade jag trott att likväl som inom alla andra yrkesområden i Sverige så eftersträvar man utbildad personal på alla tjänster, främst för att utveckla området och för att ha chansen att behålla status och löner på en rimligare nivå. 7

8 Ledningen har fått massiv kritik från personalen, facket, flera styrelseledamöter, stora delar av svenska kultureliten med universitetspersoner, personer från Svenska Akademin och Vitterhetsakademin, från vårt eget SFT och NKF m.m. m.m. Dessutom även från den Arbetstagarkonsult som gjort en oberoende utredning av omorganisationen. Men ledningen står benhårt fast vid sina beslut och har betett sig i min och många andras mening mycket illa och oetiskt vad gäller personalpolitik och arbetsmiljö. Arbetstagarkonsulternas rapport börjar med att citera ur förordet på den av SMVK nyligen antagna Ledningsfilosofin: SMVK har ambitionen att vara en organisation som kännetecknas av öppenhet och kommunikation mellan alla nivåer och enheter. En organisation där alla medarbetarna blir sedda och olikheter bejakas som en tillgång. Och där den samlade kompetensen och kunskapen utgör goda förutsättningar för en framgångsrik verksamhet.vår gemensamma värdegrund är att skapa vikänsla, gemenskap och arbetsglädje, att vara professionella i arbetet samt öppna och tydliga i all kommunikation. Vidare ur vad Arbetstagarkonsult kom fram till: Vårt bestående intryck efter de många samtalen med medarbetare och chefer vid de olika museerna inom SMVK är personalens bristande förtroende för myndighetsledningen. Omdömet om ledningen är detsamma från alla personalgrupper, det är inte bara de som konkret berörs av förändringarna som är kritiska. Ledningen beskrivs som okunnig om verksamheten och ointresserad av att sätta sig in i den. Kritiken mot hur processen har bedrivits och hur de personer som direkt berörs av besparingarna tas om hand är närmast massiv. Även om det funnits övertoner i personalens synpunkter delar vi deras uppfattning. Nedskärningarna kommer på ett påtagligt sätt att försvåra möjligheterna att klara av bevarandemålet. Den kommer också få en negativ inverkan på utställningsverksamheten. Arbetstagarkonsult avslutar med: Om myndigheten menar allvar med de vackra orden i ledningsfilosofin finns bara en sak att göra dra tillbaka förslagen och påbörja en ny process med stor delaktighet från personalen.(deras tjockstil) Jag har beslutat mig för att jag inte vill arbeta under denna ledning. Trots att jag ändå skulle bli sparkad inom ett år så slutar jag på egen begäran eftersom min roll den sista tiden skulle vara uppackning av kylrummet så att hela textilavdelningen skulle vara klart inför nyorganisationen (Vi är nästan helt färdiga med sanering, uppackning och digitalisering av alla textilier och jag såg fram emot att äntligen börja arbeta med våra fina arkeologiska samlingar. Men tji där fick jag). Uppackning av kylrummets skinn och pälsar är ett otroligt tungt och hälsofarligt arbete. Och jag vill inte riskera hälsan för att deras planer ska gå i lås. Och jag vill inte heller vara kvar på en myndighet som så nonchalant anser sig inte behöva ta hand om sina samlingar vilket det internationella 8

9 samhället sedan decennier beslutat om. Och det känns absurt att några just för tillfället anställda chefer (snart pensionerade) utan någon tidigare kunskap om museiverksamhet och föremålsbevarande ska få ändra på museernas hela inriktning. De har sagt till oss att de garanterar att inte samlingarna kommer att äventyras. Hur kan de garantera detta? Jag börjar tappa tilltron till att våra statliga museer och institutioner är lämpade att ha huvudansvaret för våra gemensamma föremålssamlingar. Hur enkelt får det vara att ändra på vårt ansvar att bevara historiskt viktiga föremålssamlingar för framtiden? Är det upp till tillfälliga museiledningar? Vem blir ansvarig om det händer något? Dagens chefer anställs sällan för att de har musei- eller samlingskompetens, utan större vikt läggas vid att de varit chef eller ledare på andra institutioner eller på privata företag. Och våra statliga centralmuseichefer ansvarar sedan endast direkt till Kulturdepartementet och Kulturministern. Nuvarande Kulturminister har förklarat SMVKs ledning sitt fulla stöd trots all kritik och den kritiska Arbetstagarrapporten, och om fyra år sitter kanske en ny regering som även den anser sig ha viktigare beslut att ta och använder musei- och kulturfrågorna för att kohandla fram dessa andra frågor? Jag ser några frågor som ytterst viktiga för konserveringsgruppen (SFT och NKF samt utbildningen) att diskutera om det visar sig vara en trend att strunta i samlingarna. Är nedskärningarna på SMVK bara en engångsföreteelse utförd av en okunnig ledning eller är det en trend som har kommit för att stanna? Kanske RAÄs omorganisation bara var början. Behövs konservering och konservatorer överhuvudtaget i framtiden? Är bevarandet av föremål i museisamlingar ett förlegat begrepp, eller är vi ensamma i Sverige om att dra ner så kraftigt? Besök från Nya Zeeland nyligen sa att detta varit en trend under en kortare period men att konservatorer och bevarande igen blivit accepterade och ökat i antal i och med att urspungsbefolkningar och minoriteter ställer högre krav på att deras kulturer ska respekteras. Vad är det för skillnad på fasta kulturmärken och byggnader, och på föremål i samlingar? Vilka lagar gäller för kulturarv? Har enskilda museiledningar laglig rätt att ta bort bevarande och konserveringspersonal om samlingarna äventyras? Kulturmärken och -hus är vi väl skyldiga att bevara? Behövs en annan form/myndighet för statliga museisamlingar som inte tillfälliga museichefer kan styra över? Museerna får sedan låna av denna myndighet. Hur är det med olika yrken/professioner i Sverige? Strävar inte regering och riksdag mot att alla medborgare ska ha relevanta utbildningar för att en utveckling av yrket ska ske och att en bättre arbetsmiljö ska skapas. Som anställd är det en trygghet att ha grundkunskap inom sitt område samt att man har möjlighet till kompetensutveckling och därmed även personlig utveckling. Det känns som flera decenniers steg tas bakåt när man tar bort utbildningskrav och speciellt genom att sänka löner. Vad säger utbildningen i Göteborg om detta? 9

10 Det finns säkert många mer frågor som ni kanske genast tänker på, eller kanske svar på dem ovan. Kan ni inte skriva ner dem i så fall! Jag tror vi behöver en diskussion tillsammans med andra konservatorer i NKF och även med kollegor ute i världen för att inte bli överrumplade om det faktiskt visar sig vara en ändring i statens och museernas politik. Som sagt så sa jag upp mig i september och från och med 27 oktober är jag en fri fågel igen. Jag ska då starta upp min gamla konserveringsfirma igen, men jag kommer att ha min hemvist mestadels nere i Småland dit jag tänker flytta tillbaka efter många år i Göteborg och Stockholm. Jag har dock kvar huset utanför Stockholm ett tag till. Jag tänker försöka arbeta mest med bevarandeplanering för olika typer av samlingar och hjälpa till att utarbeta inventerings-, bevarande-, magasins- och konserveringsplaner. Kanske lite insektsråd eftersom jag vet en del om detta ämne. Enbart konservering orkar inte riktigt mina ögon med längre, men jag tar gärna jobbiga etnografiska konserveringar på skinn, bast, siden/papper/måleri m.m. Det senaste kommer jag försöka arbeta tillsammans med Lin Zhang Freund, Östasiatiska museets skickliga papperskonservator, som också ska sparkas från SMVK. Ni får gärna gå in och titta på min nya (och inte helt färdiga) hemsida på (ingen hade lagt beslag på det namnet tidigare!!!) och min nya kommer att vara Min gamla fungerar dock fortfarande ett tag till. Trevlig höst med hopp om att vi snart hörs, många hälsningar från Kerstin Petersson 10

11 Vad en konservator från GU också kan ta itu med Full av förväntning, och förtröstan, efter pärsen med magisteruppsatsen, sökte man projektanställningarna som dök upp under kodnamnet ACCESS månaders anställningar med registrering och ompackning av textilskatterna. Nånstans skall man ju börja och allt ger erfarenhet som räknas. Men Norge kom emellan. Genom mina norska studiekamrater hade jag fått inblick i det stora behovet för konservatorer på andra sidan Kölen och Oslo-fjorden. När inställningen, utanför de statliga museerna i Oslo och Bergen, är att vaktmästaren klarar underhållet av föremålen (M. Veseth, 2004) med dammvippan och Casco trälim, då har konservatorn en mission. Jag sökte på ett, för Norge, helt unikt projekt: En total-entreprenad på överföring av fyra museers samlingar till ett gemensamt magasin. Projektet omfattar registrering, utarbetande av ett datasystem som kan inbegripa magasinering av samlingar utanför det egna fylket, den preventiva konserveringen, digitalisering som gör samlingarna sökbara på Nätet. Dessutom hade man fasta diskussionsgrupper mellan alla museerna som träffades regelbundet för att komma fram till gemensamt syn på registreringen, föremålsbeteckningen etc. Mitt arbete skulle medföra två kasketter: konservatorns och magasinsföreståndarens. Och lön för jobbet! Det verkade som ett projekt med framtid och visioner. Jag sökte och fick det; i första omgången för fem månader Så borde problemen börja: jag var ju textilkonservator och hade nu tagit på mig kulturhistoriskt material i alla avskuggningar!? Men det var bara att plocka fram undervisningsmaterialet från den breda utbildningen vid GU och tänka logiskt/ praktiskt utifrån ett 55-årigt aktivt hantverksliv i privaten. Min förhållandevis höga ålder är i denna arbetsposition min främsta tillgång. Det skall nämnas att genomsnittsåldern bland mina kolleger ligger omkring de 50! Teamet består av: Fru Chefen, visionären och allt-i-allon; datageniet (gift med chefen); fotografen (från Eritrea); konservatorn (från Sverige); dataassistenten och allt-i-allon; en amanuens på 25 % (i teorin); en stor Björn av en verkmästare, praktiker och tyngdlyftare i magasinet. Vi har också fått en sjukpensionerad bibliotekarie till att utföra rutinuppgifter scanning av museernas gamla upplysningskort och intastning av magasineringsrapporter. Senast anställd är en fotoprojektansvarlig, till de miljoner av glasplattor och annat visuellt och auditivt material som ligger och förgår på museerna. Så långt om konstruktionen av företaget jag kom till att arbeta i. Textilkonservatorn har fördelen att vara specialutbildad på det ömtåligaste materialet i en kulturhistorisk samling. De flesta materialen är organiska och hämtas från djur- eller växtriket, liksom textilierna. Det att hantera en blankpolerad kommod med intarsia från Herregården i Larvik blir småpotatis jämfört med att bevara och emballera den luggslitna finkostymen från en smed vid Fritzøes Jernverk i samma stad. Jag får med hela spektrat, från harpuner och kanoner som utrotade valarna vid Antarktis till de delikataste silkekjolarna med långt släp, från sex meters kajaker till salivgarvade sälskinnsshorts från Grönland, från sköldpaddsskal, typ Lonely George, en meter i diameter till tapatextilier från Polynesien. 11

12 Jag har initierat en runda bland de fyra museerna -alla personalkategorier- med föredrag om Materialen och deras Hantering. Det är populärt. Man trodde man visste, har jag hört som kommentar, och alltid fångar man upp något nytt. Jag kunde inte ha gjort det för ett år sedan. Då visste jag inte tillräckligt om alla materialen, åhörarna hade ingen aning om rengöring och magasinering, jag hade panisk skräck för att tala inför en större eller mindre församling. Det senare tränade vi inte alls på GU. Det som har hänt med museipersonalen är att vi har krävt att de tar hand om sina egna föremål. De har givetvis fått instruktion av konservatorn, som är sträng och besvärlig. Så snart man vände ryggen till var de där med dammsugarmunstycket direkt på föremålet. Speciellt illa tycker textilkonservatorn det var med dem som skulle rengöra sina 200 plaider och plaidprov. Dammsugarpåsen skvallrade efteråt. Det svåraste att förstå tycks vara att bevarande skall ta så lång tid och att man skall behöva vara så noga. Jag har lärt dem att använda handskar vid all hantering och att använda partikelmask vid dammsugning. Det kräver en god förklaring varje gång, om de skall tro på en. Men jag har tagit grälla historier, från ex. Margits Etnografiska erfarenhet och mögelsaneringen av Skansen Kronan i Göteborg, och föregår helt frivilligt med gott exempel. Jag skall inte ha mögelallergi på grund av slarv. Den uppfostrande delen är nog den jag är mest stolt över, efter detta första år som aktiv preventiv konservator. Kom just att tänka på min favoritlimerick: En bonde som bodde i Gäddede maskinmjölka kor och då skedde de' att en bålgeting stor skrämde slag på hans kor. Det blev tre hundra liter med grädde de'. Många hälsningar från den norska utmarken Kaisa Bengtsson Tensider inom textilkonservering I början av oktober hölls en dag om tensider inom textilkonservering i Köpenhamn. Det var Konservatorernes Efteruddannelsespulje i Danmark, som hade anordnat dagen. Besök gärna KEP:s hemsida, och anmäl er till deras nyhetsbrev. Kemi Förmiddagen ägnades åt kemi och tensidens funktion vid våtrengöring. Dr. Paul Garside från Textile Conservation Centre i Winchester, gick noggrant igenom an- och nonjontensidernas olika egenskaper. I England har man till för ett par år sedan använt anjontensiden Synperonic N. Det har emellertid visat sig att den inte bryts ner i naturen och har därför slutat tillverkats. Nu använder man anjontensiderna Synperonic NX, Orvus WA paste och Hostapan T. För första gången har man också börjat använda nonjontensider och använder sig av Dehypon LS45. Försök har också inletts med den naturligt framställda Saponin DAB9. 12

13 Vid våtrengöring i England är det vanligt att man tillsätter triammoniumcitrat som phbuffert. Man måste dock vara mycket observant på att triammoniumcitrat kan göra att man avlägsnar oorganiska pigment, fixermedel och metalljoner. Utifrån Pauls resonemang antog han att den bästa tensiden för våtrengöring är en blandning av an- och nonjontensider. På TCC har man dock inte börjat använda en sådan tensid. Val av tensid Efter en sedvanlig dansk frokost berättade Tina Kramer Moltke från Kramer Moltke Restaurering och Konservering, om hennes masteruppsats om att välja tensider för våtrengöring. Via de kemiska produktbladen man får vid köp av tensider kan man oftast se om tensiden lämpar sig för våtrengöring av historiska textilier. Dessa fyra uppgifter ska man fästa extra stor uppmärksamhet åt. Cloud Point ( C) Den temperatur då tensider blir grumlig Ska vara högre än temperaturen i tvättbadet HLB-värde Löslighet i vatten Ska vara ca ph ca 7 Critical Micelle Concentration (cmc) I den koncentration då tensiden tvättar bäst Detta är olika från tensid till tensid Val av tvättmetod Tina har också undersökt hur tvättresultatet skiljer sig om man tvättar traditionellt i tvättkar eller på lågtrycksbord. Inte helt oväntat ger en tvätt på lågtrycksbord ett renare resultat. Uppföljning I Danmark använder man Synperonic NX, Lissapol N och Marseilletvål. Vare sig i England eller i Danmark använder man Berol 784. Under våren 2008 ska Tina Kramer Moltke, Maj Ringgaard och jag försöka träffas och testa de olika tensiderna. Förhoppningsvis kan detta leda till en vägledning för oss alla när vi står inför en våtrengöring. Pia Christensson 13

14 Referat från SFT s 40-årsjubiléum september 2007 Skara domkyrka Det var svårt att få tyst på alla textilkonservatorer, glada att ses igen och nu samlade i Skara domkyrka för vårt första studiebesök under vår helg i Skara Vara. Johanna Austrin hälsade oss välkomna till SFT:s jubileumsträff och till Skara. Den guidade turen uteblev tyvärr pga pressat program för kyrkans del men vi fick ändå en stunds egen tid att titta närmare på den stora kyrkan med de två tornen. Vi kunde njuta av orgelspel medan vi strosade runt i kyrkorummet, snappande upp lite information från skyltar utplacerade här och där och pratade lite till. Jag som fått i uppdrag att skriva om det här studiebesöket köpte mej dessutom en turistguide för 10 kr.! Kyrkan är som sagt stor, den är lika lång som tornen är höga dvs 65 m. Inredningen är enkel men ståtlig med de färgade glasfönstren som främsta blickfång och en altaruppsats i barockstil som bryter av. Skara stift är Sveriges äldsta stift och den första kända domkyrkan stod klar omkring Sedan dess har ett antal ombyggnationer och renoveringar genomförts, under 1200-talet byggdes den om efter den Gotiska byggnadsstilen vilket är något som fortfarande utmärker domkyrkan. När jag berättade för svärmor att vi skulle besöka Skara domkyrka sa hon genast Aha, Skara Böxer! Jo, sa jag men kunde inte komma på varför riktigt. I turistguiden står att läsa om hur kyrkans tornspiror kortades efter en stor brand 1719 för att sedan i början av 1800-talet kapas helt och förses med platta altantak, där av namnet. I slutet av 1800-talet återställdes tornen då kyrkan genomgick en omfattande renovering under arkitekten Helgo Zettervall. Drygt 50 år senare var det dags för ny renovering, den här gången med Ivar Tengbom som arkitekt. Inredningen byttes då ut och altaruppsatsen i barockstil återinsattes. Samtidigt började konstnären Bo Beskow tillsammans med glasmästaren Gustav Ringström att arbeta med nya glasmosaikfönster till kyrkan ( ). Fönstren är otroligt vackra i klara färger och mycket detaljerade med en mängd små scener med berättelser ur bibeln. Tydligen så lärde sig Beskow hantverket själv för att få fram rätt ljus och lyster. Så mycket textilier fanns inte i kyrkorummet, en enkel kormatta och ett broderat altarbrun, uppskattningsvis tillverkat på 50-talet. De äldre textilierna har deponerats i länsmuseet, däribland Brynolfskåpan som burits av Biskop Brynolf Algotson ( ). Nere i kyrkans källare skall finnas en fin förvaring för de textilier som fortfarande används men den missade vi den här gången. Får bli en annan gång! Augusta Persson 14

15 Västergötlands museum Efter lunch begav vi oss mot Västergötlands museum där vi hälsades välkomna av Johanna Austrin, som är en av två konservatorer på museet. En av museets etnologer visade oss sedan utställningen om Skara under medeltiden. Utställningen inleddes med ett rum kallat Gryningen, i vilket vi gavs en introduktion och fick veta att rummets huvuduppgift är att vänja besökarnas ögon vid det dunkla ljuset, så att kommande rum upplevs som ljusa. Utställningen visade flera av de föremål som grävts upp i Skara (Den som vill gräva djupare än 40 cm i sin trädgård måste först begära tillstånd. Så mycket fynd finns det!). I ett av rummen fanns en robust trämöbel, utformad som ett stort kabinettskåp, med luckor bakom vilka det gömde sig skor, luskammar, spännen mm. För den vetgirige fanns informativa texter på luckornas insida. Övriga rum visade bland annat kyrkans roll i Skara och hur man bodde. I den kyrkliga delen såg vi bland annat en korkåpa med vackra broderier. Korkåpan har tidigare varit omsydd både som mässhake och antependium. Idag är den restaurerad med ett harmonierande stödtyg som grund. Slutligen visades hur pesten påverkat Skara och dess invånare. Efter det hastade vi snabbt vidare. Vi ville ju hinna in i magasinen och Johannas ateljé också! Enligt egen utsago är Västergötlands museum ett av de mest föremålsrika museerna i landet, utanför Stockholm. Och visst fanns det mycket att se! Johanna visade textilmagasinet och ateljén och Ingeborg Skaar tog oss runt i övriga magasin bland stockbåtar, kistor, små porslinsvaser och unikaboxar. Föremålen ligger på öppna hyllor av trä samt i kompaktsystem. Under de senaste åren har temperaturen i magasinen höjts, berättade Johanna. Magasinet är byggt med så kallade tröga väggar, som ska hindra snabba klimatväxlingar. Men de senaste årens varma vintrar verkar ha förändrat förutsättningarna. Här visar Johanna liggande förvaring och hattar 15

16 Textilmagasinet byggdes Det tog sedan fyra år att flytta in allting. Som överallt annars pågår ett ständigt arbete med att förbättra förvaringen. I samlingarna finns bland annat mycket vackra medeltida textilier från Skara domkyrka. En käck idé som flera av oss uppmärksammade var att Johanna på rullade textilier med frans i sidorna, trär en bit tubgas i änden som håller fransarna på plats. Hon knöt också om rullad textil med tubgas, som ju är elastisk och töjer ut sig om man råkar dra åt lite hårt. Smart, tyckte vi! Slutligen bjöds på kaffe och bulle innan gruppen styrde sin kosa mot Vara, och kvällens festligheter. Det är inte bara trevligt utan också givande att se andras arbetsplatser och kollegors lösningar på universella och lokala problem. Ett varmt tack från oss alla till Johanna och Ingeborg! Evelina Sand Fredagkväll i Vara Efter incheckning på hotell Grepen i Vara och en stunds shopping, vila eller vad man så önskade var det dags att styra kosan mot Vara konserthus. Vi promenerade dit i snåla höstvindar. Denna kväll hölls det öppet enbart för oss, (efter plötslig ändring i konsertprogrammet). Där bjöds på smakfull mat, njutbar dryck och skönsång och spel av Nina Åkerblom Nielsen. Nina är en vikarierande medlem i Vokalkvartetten Vox, som är en av husets fasta ensembler, och hon framförde skotsk och keltisk musik med sång och piano. Känslosamt och vackert. En stor del handlade om längtande unga flickor där männen var ute i krig. En helkväll att bara umgås var väldigt trevligt. Vi hade tid att prata, både att lära känna varandra och prata yrkesfrågor under avslappnade former. Efter avslutad middag gick vi en rundtur i huset och avslutade med att hylla oss själva, föreningens födelsedag, med födelsedagssång från scenen i konsertsalen. Alla, tror jag, sjöng för full hals och det var fantastisk akustik. En kväll som denna tycker jag vi skall ha flera av, vi har många anledningar att fira. Karin Falk Dreier 16

17 Svenska Föreningen för Textilkonservering (SFT) Höstmöte i Vara Närvarande: Erika Hedhammar, Johanna Nilsson, Anna-Lena Erlandsson, Leila Sekhavat, Karin Dreier, Augusta Persson, Kerstin Ljungkvist, Anna-Maria Östlund, Kicki Kirvall Hansses; Margit Forsberg, Eva Ahlström, Johanna Austrin, Katarina Lorenzon, Ulla Häglund, Agneta Talling, Monica Almqvist, Anna Javér Kristiansen, Anne Marie Ryding, Lotti Benjaminson, Kajsa Bengtsson, Ingeborg Skaar, Evelina Sand, Tanja Aronsson 1. Mötets öppnande Johanna Nilsson förklarade mötet öppnat. 2. Val av mötesordförande Till mötesordförande valdes Johanna Nilsson. 3. Val av mötessekreterare Till mötessekreterare valdes Erika Hedhammar. 4. Val av justeringsmän tillika rösträknare Till justeringsmän valdes Augusta Persson och Anna-Lena Erlandsson. 5. Mötets stadgeenliga utlysande Mötet ansågs stadgeenligt utlyst. 6. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 7. Frankrikeresa Resegruppen har tagit preliminärt program för Frankrikeresa 2 april 6 april 2008 till Paris och Lyon. Var och en bokar sin flygbiljett och hotell samordnas. Enskilda medlemmar i NKF har sökt resestipendium från Syskonen Bothéns stiftelse och resegruppen har sökt medel från Lars Hjertas stiftelse. 8. Bokgruppen Lotti Benjaminsson presenterade bokgruppens arbete. De planerar att fokusera bokens innehåll på att många inte vet vad en textilkonservator gör. De planerar för att trycka boken i exemplar och räknar med en kostnad på kr. Boken planeras klar till Inför skrivande föreslogs att ordna skrivarseminarium, ev. i samarbete med studieförbund. 9. Krisdrabbade museer Statens museer för världskultur ska spara 10 miljoner. Personalen ska dras ner och omorganiseras, bl.a. försvinner textilkonservatorstjänsten i Stockholm. Helsingborgs museum står inför en omorganisation. 10. Övriga frågor a) Ekonomin Föreningen har kr på kontot. 17

18 b) SFT-nytt SFT-nytt kommer ut i november. Man kommer att registrera en hotmailadress till SFT-nytt för att kunna underlätta redaktionens arbete. 12 oktober är deadline för nästa SFT-nytt. c) Årsmöte 2008 Föreslogs att Årsmötet 2008 ägnas åt skrivarseminarium i Stockholm inför utgivning av boken. 11. Mötets avslutande Johanna Nilsson förklarade mötet avslutat. Vid protokollet Erika Hedhammar Ordförande Johanna Nilsson Justeras Augusta Persson Anna-Lena Erlandsson Studiebesök Textilvård, Vara 29/9-07 Efter avslutat höstmöte med mingel på Skarliden Galleri var det dags att knalla tvärs över gården till Ingeborg Skaars textilkonserveringsateljé, Textilvård. Där bjöds på kaffe med välfyllda bullar och en rundvandring i lokalerna. Tidigare har här varit både BB och vårdhem. Ingeborg startade ateljén för sex år sedan. Verksamheten var framför allt inriktad på tvätt av textilier som brukas, till exempel dukar, altardukar, servetter, gardiner och dopklänningar med kyrkor, institutioner och privatpersoner som målgrupp. Idag omfattar verksamheten även vård- och underhållsplaner samt diverse konserveringsuppdrag för kyrkor. 18

19 Ateljén består av två rum och kök, varav ett våtrum med tvättbord och ett arbetsrum med en gammal stenmangel och ett rejält arbetsbord på 90 x 360 cm. Ingeborg berättade om de olika föremålen som låg uppdukade, bland annat ett antependium med tillhörande predikstolskläde i linnedamast från 30-talet, en bearbetning av textil från Södra Råda, vävda på Widlunds (Karlstad). Ett par 1700-tals kollekthåvar visade sig vid närmare undersökning ha tofsar och foder i syntetmaterial och tråkigt nog för kyrkan tvingas dateringen flyttas fram till 30-talet. Eventuellt kan själva smidet, fästet, vara äldre. En klassisk Agda Österberg-mässhake fanns även här, denna från Fodret behövde justeras då mässhaken troligtvis kemtvättats och fodret krympt rejält. Intressanta diskussioner fördes angående kyrkans ansvar för kyrkotextilier, såväl ekonomiskt som platsmässigt. Är det rimligt att allting måste åtgärdas, eller kan/bör vi tillsammans med kyrkan och länsstyrelsen göra större urval av vilka textilier som är värda att åtgärdas? Och måste kyrkan spara och förvara alla gamla foder med mera som byts ut, eller bör även här göras ett större urval? Inga nya diskussioner men ständigt aktuella! Efter detta intressanta och trevliga studiebesök var vi hungriga så vad kunde passa bättre än den sista programpunkten på vår jubileums-turné, nämligen lunch på Conditori Nordpolen. Även det ett mycket lyckat besök! Anne-Marie Ryding, Kerstin Ljungkvist och Lotti Benjaminson 19

20 Artiklar ur lokaltidningarna om mötet 20

21 21

22 Nu drar vi igång bokprojektet! Som ni alla säkert vet vid det här laget, har det bildats en grupp som har arbetat med idén om att SFT: medlemmar ska skriva en ny bok. I dagsläget består redaktionsgruppen av Pia Christensson, Lotti Benjaminson, Maria Franzon och Irma Wallenborg. Hittills har vi arbetat mycket med problem- och målanalys för att undvika minorna på vägen. Problemformulering I analysen som gjorts utgår vi från att det inte är många som vet vad en textilkonservator gör. De flesta textilkonservatorer har stött på frågvisa och intresserade människor som undrar vad en textilkonservator sysslar med. Vi har också stött på andra yrkesutövare som har svårt att dra gränsen för var den egna yrkesrollen går och var gränsen för konservatorns yrkesroll går, vilket kan yttra sig i komplicerade arbetsrelationer. Vårt okända yrke tror vi leder till färre fasta tjänster för textilkonservatorer och besparingar av redan befintliga tjänster. Okunskapen och så få tjänster inom museerna, leder också till att färre söker sig till yrket. Orsakerna tror vi har att göra med att yrket ännu så länge är relativt ungt (utbildningen startade 1985 i Sverige) och konservatorerna är i vissa fall själva osäkra på vad yrkesrollen innebär. Definition av konservatorsyrket och konservatorns verksamhet finns i ICOM:s yrkesetiska regler. Målgruppsformulering Boken skall vända sig till den egna yrkesgruppen och torde vara intressant i hela Norden. Dessutom vänder sig boken till studenter, kollegor inom andra materialområden samt yrkesgrupper som är samarbetspartners. Vissa delar i boken kommer även att vara riktade till beslutsfattare inom kulturområdena. Boken skall även rikta sig till föreningar, samfund och privatpersoner som har ett behov av att läsa relevant litteratur om bevarandefrågor för textila material. Målet med projektet är att ca 1500 böcker skall vara tryckta i slutet av 2009 Finansiering Löpande söks medel för projektet via stiftelser och fonder. I dagsläget har vi fått kr. från Syskonen Bothéns stiftelse för att anordna ett skrivarseminarium. Vi hade tänkt oss genomföra detta skrivarseminarium under våren 2008 för att ge medlemmarna lite input och energi till att skriva en artikel. Då bokprojektet är helt beroende av att vi får pengar via fonder, uppmanas alla som har tips på fonder att kontakta Irma Wallenborg, som ansvarar för att söka medel till projektet. Det kommer inte att utgå någon ersättning till författarna och redaktionsgruppen rekommenderar alla att söka egna medel för detta. En användbar länk är Intresseanmälan Du intresserade SFT-medlem, som gärna vill delta i boken med en eller flera artiklar, tag kontakt med Pia Christensson, , och berätta vad du ämnar skriva om. Det är bra att komma igång så fort som möjligt med skrivandet. Redaktionsgruppen har sammanställt ett förslag på rubriker, men naturligtvis tar vi gärna emot fler förslag. Om det är flera som vill skriva om samma ämne, är det ju inget som hindrar att en artikel skrivs av flera personer. 22

23 SFT BOKPROJEKT Textilkonserveringen i Sverige av idag Anledningen till varför detta bokprojekt kom på förslag var att SFT:s tidigare bokprojekt Textilskatter i svenska museer är slutsåld och studenterna vid Göteborgs Universitet saknade litteratur om textilkonservering i Sverige. Förslag om att en ny bok skulle skrivas vann gehör bland SFT:s medlemmar. Vi som ingår i redaktionsgruppen har ställt upp en analys och gjort en modell över vad den kommande boken bör behandla och på vilket sätt vi skall genomföra bokprojektet. Genom bokens innehåll vill vi belysa textilkonservatorns yrkesroll idag. Problemformulering I analysen som gjorts utgår vi från att det inte är många som vet vad en textilkonservator gör. De flesta textilkonservatorer har stött på frågvisa och intresserade människor som undrar vad en textilkonservator sysslar med. Vi har också stött på andra yrkesutövare som har svårt att dra gränsen för var den egna yrkesrollen går och var gränsen för konservatorns yrkesroll går, vilket kan yttra sig i komplicerade arbetsrelationer. Vårt okända yrke tror vi leder till färre fasta tjänster för textilkonservatorer och besparingar av redan befintliga tjänster. Okunskapen och så få tjänster inom museerna, leder också till att färre söker sig till yrket. Orsakerna tror vi har att göra med att yrket ännu så länge är relativt ungt (utbildningen startade 1985 i Sverige) och konservatorerna är i vissa fall själva osäkra på vad yrkesrollen innebär. Det finns få textilkonservatorer i Sverige och arbetsplatserna förväntar sig arbetsuppgifter av olika slag. (Definition av konservatorsyrket och konservatorns verksamhet finns i ICOM:s yrkesetiska regler.) Målgruppsformulering Boken skall vända sig till den egna yrkesgruppen och torde vara intressant i hela Norden. Dessutom vänder sig boken till studenter, kollegor inom andra materialområden samt yrkesgrupper som är samarbetspartners. Vissa delar i boken kommer även att vara riktade till beslutsfattare inom kulturområdena. Boken skall även rikta sig till föreningar, samfund och privatpersoner som har ett behov av att läsa relevant litteratur om bevarandefrågor för textila material. Målet med projektet är att ca 1500 böcker skall vara tryckta i slutet av

24 Projektorganisation Redaktionsgruppen består av Pia Christensson (projektledare), Irma Wallenborg, Maria Franzon och Lotti Benjaminson. Styrgruppen består av redaktionsgruppen samt en ledamot från SFT:s styrelse tillika kassör. Deltagare består av artikelförfattare till boken vilka utgörs av textilkonservatorer i Sverige och en förfrågan har gått ut till alla inom SFT. Referensgruppen tillsätts som rådgivare för att ge boken relevans och består av två personer med fackkunskap och inflytelserika positioner. Projektekonomi Ekonomiskt stöd för faktiska kostnader kommer att krävas med 100% och söks genom fonder och stiftelser. Deltagande i produktionen arbetar ideellt och någon ekonomisk ersättning kan inte förväntas genom bokprojektet. Projektgruppen och ev. andra som bidrar med en hög arbetsinsats i projektet kan komma att få ersättning. (Formen av ersättning kommer att utredas.) Till arbetsuppgifter som korrektur, layout och tryckning, kommer ersättning att utgå. Inom projektet är planerat seminarier vilket är kostnadsrelaterat. En del administrativa omkostnader är kostnadsrelaterade. Eventuella intäkter av boken kan användas inom SFT till t ex seminarier och konferenser. Genomförande Redaktionsgrupp bildas sommaren Projektanalys och projektbeskrivning görs sommaren/hösten Pengar söks fortlöpande i fonder och stiftelser. SFT:s medlemmar startar att skriva artiklar under hösten 2007 och under våren Rubriker och ämnesval kommer att föreslås av projektgruppen (se bilaga) men författare får gärna bidra med egna förslag. Kravspecifikation på artiklarnas framställning kommer under hösten Ett skrivarseminarium för alla inblandade hålls under våren 2008, med inbjuden författare som inspirationskälla. Boken trycks i slutet av Intresseanmälan Du intresserade SFT-medlem, som gärna vill delta i boken med en eller flera artiklar, tag kontakt med Pia Christensson och berätta vad du ämnar skriva om. Det är bra att komma igång så fort som möjligt med skrivandet. Hälsningar från redaktionsgruppen genom Lotti 24

25 Textilkonservering i Sverige Textilkonservatorns roll T ex. Inom vilka områden arbetar textilkonservatorer Värdet av att ha med en konservator i planeringsstadiet Vilka kunskapsområden är karaktäriserande för textilkonservatorer Om den nya utbildningen 3-5 år? Fortbildning för mindre museer, hembygdsföreningar och allmänheten Etikdiskussion T ex. ICOM: yrkesetiska regler Kundens behov och önskemål Rubriker Magasinsarbete Utställningsarbete Dokumentation Inventeringar och besiktningar Bevarandeplanering och policy Klimat Housekeeping Monteringar (vägghängd, dräkt på docka, möbler, tredim.) Aktiv konservering: Rengöring (torr, våt och ev. kem) Stabilisering (sömnadskonservering och laminering) Forskning Rekonstruktioner och kopiering Lokal och utrustning Utlån och kuriruppdrag Offentlig konst Kyrkan Fallstudier 25

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Voxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift

Voxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift Voxtorps kyrka Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:51 Margareta Olsson

Läs mer

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo 1. Öppnande av mötet. Ordförande hälsar alla välkomna till årsmötet och förklarar mötet öppnat. 2. Kallelse till mötet. Årsmötet

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille. Våren 2012. Madonna med Liljor/Fabergé RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Våren 2012 Madonna med Liljor/Fabergé I detta nummer kan du läsa om nya lokaler, årsmötet, resor och utflykter samt kurser m.m. 1 Nya lokaler Som de flesta

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013

Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 Sida 1 av 6 Protokoll från årsmötet i Hackvads Bygdeförening, söndagen den 10 februari år 2013 1 Årsmötets öppnande. Klas Wetter hälsade alla 25 medlemmar välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Godkännande

Läs mer

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin!

Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! Nr 7163 november april 2007 2009 Teatersmedjan + Kammarkören = Lilla Sångakademin! En nystartad barngrupp med teaterövningar mixade med sång! Björn Stoltz, Agneta Ljungström och Sylvi Viberg är ledare.

Läs mer

Örgryte Schackklubb. Protokoll fört vid årsmöte 19 februari 2015. Tid: 18:30 Plats: Örgryte SK:s klubblokal, Kärralundsskolan

Örgryte Schackklubb. Protokoll fört vid årsmöte 19 februari 2015. Tid: 18:30 Plats: Örgryte SK:s klubblokal, Kärralundsskolan Sidan 1 av 7 1 Mötets öppnande Protokoll fört vid årsmöte 19 februari 2015 Tid: 18:30 Plats: Örgryte SK:s klubblokal, Kärralundsskolan Ordförande Ari Ziegler hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Läs mer

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning skapar möjligheter för studenter att engagera sig inom diverse projekt, internt för aktiva samt externt för medlemmar, och bidrar till personlig utveckling genom

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts Årsmöte 2015-02-14 Plats: Jörlanda Församlingshem Program: Bilagor: 10:00-12:00 årsmötesförhandlingar 12:00-13:00 Lunch Frivilligt deltagande:

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE

HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE HAMNENS VÄNNER NYHAMNSLÄGE ÅRSMÖTESHANDLINGAR FRÅN MÖTE 9 MARS 2015. INNEHÅLLER PROTOKOLL FRÅN ÅRSMÖTET SAMT KALLELSE, DAGORDNING, VERKSAMHETSBERÄTTELSE, EKONOMISK REDOVISNING. REVISIONSBERÄTTELSE SAMT

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727)

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) Tid: 18 februari 20 kl 19.00 Plats: Telefonkonferens mellan närvarande styrelsemedlemmar Närvarande: Ledamot / vice ordförande Tommy Malmgren

Läs mer

MEDLEMMARNA I FÖRENINGEN SVEDALA-BARABYGDEN KALLAS HÄRMED TILL. Måndagen den 10:e mars 2008 klockan 19.00 I Svedala Folkets Hus.

MEDLEMMARNA I FÖRENINGEN SVEDALA-BARABYGDEN KALLAS HÄRMED TILL. Måndagen den 10:e mars 2008 klockan 19.00 I Svedala Folkets Hus. Medlemsblad Nr 1 Årg. 17 (2008) MEDLEMMARNA I FÖRENINGEN SVEDALA-BARABYGDEN KALLAS HÄRMED TILL ÅRSMÖTE Måndagen den 10:e mars 2008 klockan 19.00 I Svedala Folkets Hus. Program: Årsmötesförhandlingar. Därefter

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727)

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 87001-9727) Tid: 9 november 2009 kl 19.00 Plats: Telefonkonferens mellan närvarande styrelsemedlemmar Närvarande: Ledamot / vice ordförande Tommy Malmgren

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012

Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Lokal överenskommelse mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs stad 4 september 2012 Ceremonin hölls på Börsen i Göteborg. Text: Malin Sand Foto: Malin Ekelund Vid en ceremoni tisdagen den 4 september

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson Protokoll fört vid årsmöte den 30 maj 2015 Koloniföreningen Solhällan. Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson 1 Mötets öppnande Styrelsens ordförande

Läs mer

Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm

Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm Protokoll fört vid: Sektionen för Medicinsk Teknik Sektionsmöte Torsdagen den 16/5 å Tolvan, Stockholm 1 Formalia 1.1 Mötets öppande Sektionens ordförande Sander Riedberg öppnar mötet klockan 16.38. 1.2

Läs mer

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau NYHETSBREV 2011 # 2 Lite klarare luft, lite starkare färger och en härlig energi efter sommarens ledighet. Hoppas att ni också känner så nu när hösten närmar sig. Efter sommarens många möten med vänner

Läs mer

ETTAN nr 2/16. Malmöavdelningen. Ordförande har ordet

ETTAN nr 2/16. Malmöavdelningen. Ordförande har ordet Malmöavdelningen ETTAN nr 2/16 Ordförande har ordet Visions Malmö avdelning var i Stockholm den 4-5/4 tillsammans med Vision avdelningarna från Stockholm och Göteborg för att träffa ordförande Veronica

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014!

Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Gdj Välkomna till Rädda Barnens framtids- och kunskapsdagar 2014! Datum: 17-18 maj 2014 Plats: IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö Snart är det åter dags för lokalföreningar, distrikt och regionkontor att mötas

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 10 november 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 10 november 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 3/2015 2015-11-10 27 39 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 10 november 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande:

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Plats: Riksdagshuset Riksgatan 1. Tid: fre 25 mars kl. 13.30.

Plats: Riksdagshuset Riksgatan 1. Tid: fre 25 mars kl. 13.30. Riksskådebanas styrelsemöte och verksamhetsledarkonferens Välkomna till Riksskådebanans styrelsemöte/verksamhetsledarträff och årsmöte i Stockholm fre 25 - lör 26 mars 2011 Plats: Riksdagshuset Riksgatan

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Nyheter från Radiomuseet Nr 15, 25 april 2010

Nyheter från Radiomuseet Nr 15, 25 april 2010 Nyheter från Radiomuseet Nr 15, 25 april 2010 1 Detta nyhetsbrev är sänt till alla medlemmar vi har e-postadress till i medlemsregistret och som inte meddelat att de inte vill ha nyhetsbrevet. Meddela

Läs mer

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1 Övning Praktikfall - Arbetsmiljö Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande

Läs mer

Konservator. Ett reportage om moderna museets målerikonservator Katarina Havermark

Konservator. Ett reportage om moderna museets målerikonservator Katarina Havermark Konservator Ett reportage om moderna museets målerikonservator Katarina Havermark Text: Karolina willebrand vinnberg Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist När jag kommer till Moderna Museet på onsdagsmorgonen

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne

Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne Utvärdering av Länsteatrarnas höstmöte 2012 i Sunne Vid Länsteatrarnas höstmöte var totalt var 55 medlemmar anmälda, 3 stycken lämnade återbud. På onsdag kvällen var som mest, 66 personer, då hade våra

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

Utställarinformation 2014. ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? Utställarinformation 2014 ÄR DU på plats när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS? 5 goda skäl till varför du bör vara på plats när de offentliga beslutsfattarna möts 1 Kommunicera ditt budskap direkt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt

PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt PM utifrån protokoll nr 5 IOGT-NTO Stockholms distrikt Tid: 2013-05-05 13.00-16.00 Plats: IOGT-NTO Distriktsexpeditionen, Klara Södra Närvarande: Oskar Jalkevik Ordförande Linda Tjälldén Vice ordförande

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM

ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM 1 ÅRSMÖTE DALARÖ KULTUR och FÖRENINGSCENTRUM Protokoll fört vid årsmöte på Tullhuset - 2014 04 08 1 Öppnande Mötet öppnas av ordförande Richard Nordgård som hälsar all välkomna.. 2 Fastställande av dagordning

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Processutvärderingen 3 september 2011

Processutvärderingen 3 september 2011 Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Att starta en studentförening

Att starta en studentförening 1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Att få ordning och ork för sin ekonomi

Att få ordning och ork för sin ekonomi Att få ordning och ork för sin ekonomi Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du vill

Läs mer

18/3-2012 Stockholm Årsmötesprotokoll Kollektivhusföreningen Södra

18/3-2012 Stockholm Årsmötesprotokoll Kollektivhusföreningen Södra 18/3-2012 Stockholm Årsmötesprotokoll Kollektivhusföreningen Södra Station Närvarande: 24 ½ personer, Vania M-B, Björn E, Cecilia E, Erik, Christina F, Anna H, Lena S-H, Caroline K, Camilla L, Lena N,

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Namn: Tina Jansson Resa: Lobez, Polen Datum: 28.6-5.7.2014

Namn: Tina Jansson Resa: Lobez, Polen Datum: 28.6-5.7.2014 Namn: Tina Jansson Resa: Lobez, Polen Datum: 28.6-5.7.2014 Kommentar mottagande: -Värdinnan Nadja möte oss vid ankomsten till Herrgården. Hon var mycket trevlig, glad och vänlig och berättade om vårt boende,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Att ha ordning och ork för sin ekonomi.

Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Att ha ordning och ork för sin ekonomi. Vi har samlat några tips och idèer för att få bättre ordning och ork för viktiga papper och räkningar. På slutet finns det plats för att sammanfatta hur just du

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Månadsmöte januari 2015

Månadsmöte januari 2015 Månadsmöte januari 2015 Månadsmötet den 28 januari kunde vi åter hålla i våra "nygamla" lokaler i församlingshuset och Birgitta Jähnke hälsade alla välkomna och konstaterade att vi var många deltagare

Läs mer