Yttrande med anledning av Skolinspektionens föreläggande efter regelbunden tillsyn

Transkript

1 Datum Sid 1(10 ) Kommunstyrelsen Yttrande med anledning av Skolinspektionens föreläggande efter regelbunden tillsyn Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer och antar förvaltningens förslag till beslut som sitt eget, samt att uppdra åt kommunchefen att under våren fortlöpande redovisa arbetet med organiseringen av mål- och resultatstyrningen och det systematiska kvalitetsarbetet, dels arbetet med att åtgärda bristerna på huvudmannanivå. Kommunstyrelsen beslutar vidare att uppdra åt verksamhetens chefer, rektorer och förskolechefer att senast i planeringen inför läsåret 2015/2016 åtgärda de brister som framgår av Skolinspektionens förlägganden, samt att uppdra åt Utskottet för unga och lärande att leda arbetet. Slutredovisning ska ske vid kommunstyrelsens sammanträde i april. Ärendebeskrivning- Barn- och skolnämndens ansvar, åtgärder mm fram till och med Barn- och skolnämnden, skolhuvudman för de kommunala för-, grund- och särskolorna till och med , identifierade utifrån måluppfyllelsen 2013 nedanstående två huvudområden där analys och åtgärder krävs på huvudmannanivå. I bilaga 1 redovisas dessa tillsammans med de sju deluppdrag med direktiv som gavs. Område 1 Område 2 Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå Ökad måluppfyllelse - Höjda kunskapsresultat I samband med nämndens kvalitetsdialog med med rektorer och förskolechefer i mars 2014, fick förvaltningen i uppdrag att beskriva och kartlägga dessa områden i en skriftlig handlingsplan analysera och föreslå åtgärder. Även kommunens ansvar för enskilt driven förskole- och skolverksamhet ingick i uppdraget. Arbetet pågår inom förvaltningen men är något fördröjt i förhållande till ursprunglig tidplan. Kommunstyrelsens ansvar, åtgärder mm från och med Från och med den 1 januari 2015 går Sollefteå kommun in i en helt ny och radikalt förändrad organisation. Den innebär att facknämnderna upphör och kommunstyrelsen blir ensam styrelse/nämnd. Även samtliga förvaltningar upphör, och för närvarande pågår ett intensivt arbete med att bygga en (1) ny förvaltning under kommunstyrelsen. Ett av de mest centrala områdena i detta arbete är det kring styrning, ledning och uppföljning av de

2 kommunala kärnverksamheterna skola - vård - omsorg. Datum Sid 2(10 ) Lagstiftningarna för dessa verksamheter följer en likartad struktur med nationella krav och riktlinjer som formulerar hur verksamheten ska drivas. Nationella krav ställs även på att det bedrivs ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete och att de kommunala beslut som tas är grundade på analyser av verksamhetens resultat i förhållande till kraven som uttrycks i lagar, förordningar och riktlinjer. Vidare ställs krav på att såväl beslutsfattandet som driften av verksamheterna ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. I den pågående organiseringen av kommunens verksamheter ingår att formulera och fastställa ett gemensamt ledningssystem för de kommunala kärnverksamheterna och i det även kunna ta verksamhetsspecifika hänsyn. Bl.a. genomförs en SWOT-analys när det gäller mål- och resultatstyrningen och det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att öka måluppfyllelsen. En stor del av detta arbete genomförs under första halvåret 2015, men det som här nedan redovisas kommer att gälla; dock kan detaljer i det komma att ändras. Förvaltningens redogörelse med anledning av Skolinspektionens förelägganden Ett tydligt kritikområde i Skolinspektionens rapporter gäller kommunens och verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Kritiken gäller både avsaknaden av vitala delar i systemet, arbetet i systemet liksom huvudmannens ansvar för helheten i utbildningen. Konstateras att Skolinspektionens kritik sammanfaller med barn- och skolnämndens prioriterade Område 1 med uppdrag till förvaltningen (bilaga 1). Dessa delar är prioriterade i detta yttrande. I yttrande har förvaltningen tagit del av Skolinspektionens nationella granskningar och erfarenheterna från dessa. Även SKL, Sveriges kommuner och landsting stödjer sina medlemmar i arbetet och har bl.a. tagit fram ett kvalitetsledningssystem för styrning, ledning och utveckling av de kommunala kärnverksamheterna. Sollefteå kommun har beslutat ingå i det utvecklingsarbetet. I yttrandet har även tagits hänsyn till detta. Redogörelsen nedan följer de krav och den struktur för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå som skollagstiftningen anger: 1. Analysfas - Var är vi? 2. Planeringsfas - Vart ska vi? 3. Genomförandefas - Hur gör vi? 4. Uppföljningsfas - Hur blev det? Med hänvisning till ovanstående lämnar förvaltningen följande redogörelse. 1. Var är vi? För att svara på frågan om var våra olika verksamheter befinner sig i förhållande till de nationella målen, är det lämpligt att utgå från de regelbundna nationella och kommunala nationella resultatmätningar och granskningar som genomförs, såsom: - Resultat på nationella prov respektive betyg i grundskolan och gymnasiet - Pedagogisk dokumentation i förskolan - Elevenkät/Bruk i grundskolan och gymnasieskolan

3 - Föräldraenkät/Bruk Datum Sid 3(10 ) - Kartläggningar av inom- och utomhus miljöer i förskola, fritidshem och skolverksamheterna - Granskningar av arbetet mot mobbing och kränkande behandling - Elevhälsans arbete - Skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan - Utbildning för nyanlända elever. Mätningarna är kopplade till de nationella målen och beskriver såväl barns/elevers som föräldrars perspektiv och uppfattningar samt de kommunalt och enskilt drivna verksamheternas resultat. Inom flera områden har mätningar genomförts under lång tid vilket ger goda möjligheter att spåra trender och tendenser. Sådana kvantitativa mätningar uttrycker medelvärden, standardavvikelser och nyckeltal, ex antal barn/heltid och antal lärare/100 elever och är enkla att ta fram. Men enbart sådana mått räcker inte för att ligga till grund för ställningstaganden och beslut utan kräver komplettering i form av kvalitativa beskrivningar på det sätt nämnden uttrycker i sitt uppdrag. Ett analysarbete måste inriktas på att söka mönster - skillnader mellan kön, barns och elevers bakgrund (språklig, kulturell, geografisk, ekonomisk), skillnader och likheter mellan enheter, skolformer, föräldrarnas utbildningsbakgrund. Här kan metoder som intervjuer, dokumentanalyser, självskattningar, kollegiegranskningar, observationer och fokusgrupper användas för att beskriva och ge fler perspektiv inom angelägna utvecklingsområden. För att begränsa andelen kvantitativa tal i förhållande till kvalitativa data och beskrivningar krävs ett lokalt arbete för att utveckla olika former för analys av resultat. Men ett sådant sätt är att sammanföra olika mått/data och perspektiv i analysarbetet för att på så sätt upptäcka mönster, variationer, avvikelser: - Kvantitativa och kvalitativa mått och beskrivningar. - Fokusgrupper/motsvarande där barn/elever/föräldrar kommer till tals. - Granskning, tillsyn och olika former av observationer. Årligen bör 2-4 sådana analysområden som är kopplade till ett eller flera nationella mål/målområden presenteras för att ligga till grund för politiska bedömningar och ställningstaganden. Även nationella kvalitetsgranskningar och tillsyner kan ligga till grund för val av analysområde. För har följande två analysområden fastställts. Analysområde 1: Normer och värden, likabehandling, trygghet och studiero - Bereds kvartal 1 och beslutas kvartal 2 Sammanställning av data pågår och analysarbetet har inletts. Bedömningar sker bl.a. utifrån olika frågeställningar, såsom: - Är utbildningen utformad i överensstämmelse med de demokratiska värderingarna och mänskliga rättigheterna? - Utformar förskolan/skolan en verksamhet fri från kränkningar och diskriminering? - Ges barn och elever möjlighet att utveckla sin egen förmåga att handla i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter? - Erbjuds barn och elever en trygg utbildning?

4 Datum Sid 4(10 ) - Finns skillnader i bakgrund, mellan kön, åldrar, enheter, skolformer etc? Analysområde 2: Utveckling, kunskaper och lärande - Bereds kvartal 1 och beslutas kvartal 2 Även här pågår sammanställning av data. I analysarbetet har frågor ställts, såsom: - Klarar förskolan/skolan de mål som anges under rubrikerna Utveckling och lärande, Kunskaper samt Bedömning och betyg i läroplanerna? - Är förskolan och skolan likvärdig och kompensatorisk? - Finns skillnader mellan kön, ämnen, grupper/klasser och enheter? - Ger de anpassningar, stöd och särskilda stödinsatser den effekt som avsågs? - Ges barn och elever stimulans att nå så långt som möjligt? - Uppväger utbildningen skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen? - Erbjuds studiero under utbildningen? - Utvecklar eleverna ett allt större ansvar för sina studier och förmågan att på egen hand bedöma sina resultat? Barn- och skolnämndens analys i samband med resultatredovisningen för 2013/2014 (bilaga 1): Alltför låga kunskapsresultat. När det exempelvis gäller grundskolan, och trots insatser, är de genomsnittliga meritvärdena för åk 9 fortsatt låga, skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat fortsatt stora, kvarstår skillnaden i resultat mellan elever med svenska och elever med annat modersmål än svenska. I samtliga uppdrag 2-7 ska ingå att identifiera grupper utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Pojkar/flickor skulle alltid redovisas liksom elever med svenska respektive elever med annat modersmål och nyanlända elever. 2. Vart ska vi? Riktningen på utvecklingsarbetet/kvalitetsarbetet framgår av de nationella målen. Utifrån analyserna av kommunens egna resultat i förhållande till de nationella målen, tas beslut om riktning och prioritering av förbättringsarbetet. Detta sker i samband med att kommunstyrelse och kommunfullmäktige bereder och fastställer mål och budget för verksamheterna. Det sker under kvartal 2, sannolikt vid junisammanträdet Efter detta bedömer respektive förskolechef och rektor utvecklingsområden och prioriteringar för den egna verksamheten. I det fortsatta arbetet ska de slutsatser som konstaterats för 2013/2014 ingå (bilaga 1) tillsammans med åtgärder för ökad måluppfyllelse. Åtgärder analysområde 1: Utveckla ett mer normkritiskt arbetssätt genom kompetensutveckling inom området Normer och värden. Utveckla relationsskapande insatser, förhållnings- och arbetssätt mellan vuxna,

5 vuxna och barn/elever, barn/barn och elever/elever. Datum Sid 5(10 ) Utveckla och sprida goda exempel - när det gäller att efterfråga barns och elevers uppfattning om kränkningar och diskriminering i verksamheten, - på hur verksamheten kan organiseras för att skapa trygghet och arbetsro för barn och elever, samt - mellan enheter om hur verksamheten kan organiseras för att skapa delaktighet. När det gäller åtgärder inom analysområde 2 konstaterades att förskolan och skolan inte är likvärdig och kompensatorisk. Därför tas ställning att - varje förskoleenhet utvecklar sin förmåga till lärande enligt förskolans läroplan, - varje skolenhet och verksamhet: * ser till att alla elever når målen i samtliga ämnen, * ser till att pojkarnas resultat förbättras, * ser till att föräldrarnas utbildningsbakgrund inte spelar roll för elevernas resultat, * ser till att skillnaderna mellan förskolor, skolor och stadier minskar, * ser till att läsintresse grundläggs och hålls vid liv, * ser till att resultaten i nationella proven analyseras i förhållande till undervisningen i sv, no, ma och teknik genom hela utbildningstiden från förskola, grundskola, gymnasieskola. 3. Hur gör vi? Det systematiska kvalitetsarbetet sker på de olika nivåerna och av de som verkar där. Nivåerna möts i dialoger för att säkerställa att de slutsatser som dragits på en nivå förstås på överliggande och underliggande nivåer och kan ligga till grund för beslut (se exempel bilaga 2). Med utgångspunkt i analyserna och de nationella kravnivåerna, styr kommunfullmäktige, kommunstyrelse och förvaltningsledning med krav på måluppfyllnad och med fördelning av ramar/bidrag mm (mål- och resultatstyrning). Kommunstyrelsen som skolnämnd tar de kompletterande beslut som krävs. Verksamhetsledningen - verksamhetschefer, rektorer och förskolechefer - tillsammans med förvaltningsledningen utformar de utvecklingsinsatser som stödjer kvalitetsarbetet och utvecklingen för ökad måluppfyllnad. Utvecklingsinsatserna tar sikte såväl på den enskilda verksamheten/enhetens resultat som på den sammantagna verksamhetens. Utvecklingsarbetet liksom utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Huvudmannens bedömningar tillsammans med verksamheternas egna analyser och lärande exempel, i dialog inom och mellan de olika nivåerna, utvecklar organisationen och verksamheten för ökad måluppfyllelse. Systemet för mål- och resultatstyrningen och arbetet för förbättringsarbetet/kvalitetsarbetet utvärderas årligen. Resultaten presenteras under kvartal 3 och ligger till grund för förbättringar.

6 Datum Sid 6(10 ) Kommunstyrelsens preliminära årsplan/årsplanering från och med följer systematiken i kvalitetshjulet. Styrelsens uppgifter som huvudman för de kommunala kärnverksamheterna fördelas på samma sätt utifrån strukturen och över årets månader. Till grund för årsplanen ligger besluten om årsbudget, månadsuppföljningar och tertialbokslut. Ärenden som ex gäller analys av kärnverksamheternas resultat samt beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse, är på samma sätt fördelade över årets månader. Kommunstyrelsens årsplan har ännu inte fastställts för 2015, men kommer att följa nedanstående struktur: Kvartal 1 Resultat från prioriterade områden och verksamheter sammanställs och analyseras samt följs upp och utvärderas i förhållande till nationella och kommunala mål och kravnivåer. Det sker i samband med ärendet om årsbokslutet och innehåller analysområde 1 och 2 samt uppföljning av Skolinspektionens samtliga förelägganden.. Beredning sker inom såväl förvaltnings- som politisk ledning. Ställningstaganden till kommande analysområden. Kvartal 2 Kommunstyrelse och fullmäktige tar beslut om Verksamhetsplan och budget. I besluten ingår kravnivåer för kommande år liksom åtgärder för ökad måluppfyllnad (gäller både enskilda enheter som hela verksamheter) samt ställningstagande till resursfördelningssystem för verksamheterna. Arbetet med att formulera kommunens nya mål- och resultatstyrning/systematiska kvalitetsarbete pågår. Ställning har tagits för att nivåerna ska mötas i dialoger för att säkerställa att de slutsatser som dragits på en nivå förstås på överliggande och underliggande nivåer och kan ligga till grund för beslut. Under våren tas ställning till hur och när det ska ske. 4. Hur blev det? Då förutsättningar, processer och resultat årligen beskrivs utifrån ett enhetligt system, skapas goda möjligheter både för uppföljning, utvärdering, prioriteringar samt val av metoder och arbetssätt. Varje analysområde dokumenteras och en rapport upprättas. De 2-4 analysrapporterna tillsammans med andra tillsyner och granskningar, utgör dokumentationen av

7 Datum Sid 7(10 ) huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår. Till underlag för bedömningen ligger även kommunens synpunktshantering. Avslutningsvis Kommunstyrelsens årsplan för 2015 färdigställs senast under april månad. Av denna kommer att framgå hur arbetet bedrivs, när beredning sker och beslut med åtgärder för ökad måluppfyllelse tas etc. Understryks att arbetet i de kommunala verksamheterna pågår utan hinder av pågående omorganisering. Uppföljning av skolornas och verksamheternas förelägganden sker till kommunstyrelsens april-sammanträde. För kommunstyrelseförvaltningen Johnny Högberg Kommunchef Lisbeth Boman Bilaga 1 Barn- och skolnämndens uppdrag till förvaltningen våren 2014: Område 1. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå Uppdrag 1: Förvaltningen uppdras att återkomma till nämnden med förslag till ett systematiskt kvalitetsarbete som omfattar huvudmannens hela ansvar för kommunalt och enskilt driven verksamhet med säte i Sollefteå kommun:

8 Datum Sid 8(10 ) där samtliga skolformer och verksamheter ingår, som innehåller analyser på huvudmannanivå där orsaker till såväl goda resultat som sämre, påverkansfaktorer mm ingår, i förhållande till målen för respektive verksamhet, som innehåller bedömning och prioritering av insatser och åtgärder för ökad måluppfyllelse, där den skriftliga beskrivningen även innehåller en analys av nämndens hela och sammantagna ansvarsområde, i förekommande fall beskrivs även metoder och rutiner för arbetet. Område 2. Ökad måluppfyllnad - Höjda kunskapsresultat Alltför låga kunskapsresultat. När det exempelvis gäller grundskolan, och trots insatser, är de genomsnittliga meritvärdena för åk 9 fortsatt låga, skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat fortsatt stora, kvarstår skillnaden i resultat mellan elever med svenska och elever med annat modersmål än svenska. I samtliga uppdrag 2-7 nedan ingår att identifiera grupper utifrån skolans kompensatoriska uppdrag. Dock ska alltid pojkar/flickor redovisas liksom elever med svenska respektive elever med annat modersmål och nyanlända elever. Uppdrag 2: En uppföljning av timplan och elevernas garanterade undervisningstid för grund- och gymnasieskolan där följande ska ingå analys av skillnaden mellan planerad och faktisk undervisningstid, hur den garanterade undervisningstiden följs upp och säkerställs, bedömningsgrunder för fördelning av undervisningstid/kurs i gymnasieskolan (schablon, elevgrupp, enskild elev) Nämnden önskar även en redogörelse när det gäller lagstiftningens reglering av å ena sidan timplanen och den garanterade undervisningstiden, och elevens rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt å den andra. Uppdrag 3: Ett förslag till uppföljningssystem av kunskapsresultaten i grund- och gymnasieskolan har presenteras under våren 2014 där såväl enskilda elever som grupper, klasser och årskurser kan följas. Nämnden uppdrar till förvaltningen att bereda ett beslutsunderlag för ställningstagande som omfattar bedömning och prioritering av insatser och åtgärder per skolform och verksamhet samt för nämndens hela och sammantagna ansvarsområde. Uppdrag 4: Att utifrån skollagstiftningen redogöra för olika former av stödinsatser i grund- och gymnasieskolan; hur bedömning sker, hur val av insats görs, av vem etc. Uppdrag 5:

9 Datum Sid 9(10 ) En sammanställning och analys av anmälningar om kränkande behandling i grundoch gymnasieskolan. Analysen utgår från lagstiftningens krav om nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling och skolhuvudmannens ansvar. (Ref. Skolverkets stödmaterial med samma rubrik, Skollagen 6 kap, 6-12 som reglerar skolhuvudmannens ansvar för detta och Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ). Uppdrag 6: En beskrivning av mottagandet av nyanlända barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan och deras möjligheter och villkor att lära och att förstå nya kulturer. Redogörelsen innehåller såväl de nyanländas perspektiv som klassens/skolans, hur utbildningen och undervisningen ändrats och anpassats med anledning av mottagandet. Analysen utgår från nuvarande och föreslagna ändringar i lagstiftningen samt nationella erfarenheter (Se även Ds 2013:6, Utbildning för nyanlända elever). Uppdrag 7: En beskrivning av arbetet med implementeringen av elevhälsans nya roll och uppdrag inom grund- och gymnasieskolan - hur sker förändringen, tidplanen för den, åtgärder som krävs på verksamhets- och huvudmannanivå etc. Exempel på frågeställningar för dialog inom och mellan den nya organisationens nivåer Huvudmannanivå - Kommunullmäktige och kommunstyrelse: Bilaga 2 - Hur ser de egna resultaten ut i förhållande till den nationella målnivån? - Finns bristområden som kräver politiska beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse? - Har vi egen högre ambitionsnivå än den nationella? Hur formuleras den i så fall i de kommunala målen/besluten? - Finns områden där verksamheternas resultat ligger högt i förhållande till den nationella kravnivån? - Hur fördelas resurser till kommunens olika ansvarsområden så att de stödjer och ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse? - Hur kommer kravet om den likvärdiga och kompensatoriska skolan till uttryck i resursfördelningen på huvudmannanivå? - Den långsiktiga kompetensförsörjningen? Förvaltningsledning: - Hur organiseras kommunens enheter? - Hur tas ledarnas kompetens och personliga egenskaper tillvara i utvecklingen av enheternas kvalitet?

10 Datum Sid 10(10 ) - Vilken kompetensutveckling och vilket organisatoriskt stöd behöver utformas? - Hur kommer kravet om den likvärdiga och kompensatoriska skolan till uttryck i resursfördelningen på förvaltningsledningsnivå? Enhetsnivå - Rektor/Förskolechef: - Min inre organisation; Hur kan jag organisera på personal- respektive barn/elevnivå för ökad måluppfyllelse/lärande? Kompetensutveckling? Skolkulturens betydelse och påverkan? - Vilka hänsyn ska jag ta? - Vilka åtgärder ska jag sätta in? - Hur kommer kravet om den likvärdiga och kompensatoriska skolan till uttryck i min resursfördelning? Lärar-/Arbetslag: - Hur kan vi förändra undervisningen för att ge barn och elever bättre förutsättningar för utveckling och lärande i enlighet med läroplanen? Vad bidrar jag med? - Hur kommer kravet om den likvärdiga och kompensatoriska skolan till uttryck i min planering och min undervisning?