Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5 Experience of Stress among Fifth Grade School children Karolina Åkerström Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Gunnel Olsson

2 2

3 ABSTRACT Titel: Upplevelser av stress hos elever i åk 5. Författare: Karolina Åkerström Det rapporteras ständigt hur stressade vi vuxna är och stressen verkar bara öka. Men hur är det med barnen? Känner de sig stressade och hur yttrar det sig? Det är något jag intresserat mig för och har därför valt ämnet barn och stress till mitt examensarbete. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett antal elever i årskurs fem (tre flickor och tre pojkar) upplever stress i skolan, om det finns några speciella situationer i skolan som upplevs som stressfyllda. Jag har intervjuat två lärare i den aktuella klassen och skolans skolsköterska för att höra deras upplevelse om vad som stressar barn i skolan. Mina fyra frågeställningar är följande: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? Resultatet visar att majoriteten av dessa elever ibland känner sig stressade inför sin skolsituation och då särskilt när de ska prestera av olika slag. Krånglande relationer verkar också vara en orsak till stress hos vissa av eleverna. Det skiljer sig åt mellan könen vad som orsakar stress. De vuxnas uppfattning stämmer till stor del överens med elevernas egen upplevelse av stress. Nyckelord: Stress, välbefinnande, trygghet, psykisk ohälsa, prestation 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 Syfte 8 2. Metod 9 Urval 10 Undersökningsgrupp 10 Genomförande 11 Forskningsetiska övervägande 11 Intervjuguide Kunskapsbakgrund 13 Begreppet stress framväxt 13 Moderna teorier om begreppet stress 13 Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress 15 Positiv och negativ stress 16 Att tåla stress, en individuell upplevelse Barn och stress 18 Förmågan att klara stress 18 Psykosociala och fysiska stressorer 18 Stressymptom 19 Att identifiera stress hos barn 20 Skyddsstrategier 20 Genusperspektiv 21 Ett utvidgat läraransvar Resultat Diskussion 35 Referenslista 38 5

6 6

7 1.Inledning Att stress hos vuxna är något som fått stor uppmärksamhet har nog inte undgått någon. Alarmerande löpsedlar och inslag på nyheterna talar om för oss hur stressade vi vuxna är och hur utbrändheten ökar. Men barnen då? Hur påverkas de av det stressade samhället? Påverkas de överhuvudtaget eller har de förmåga att hantera stress på ett sundare sätt än vi vuxna? Forskningen har inte pågått länge nog för att man ska kunna konstatera att stressen ökar hos barn. Men däremot vet man att många barn känner av stressen och dess symptom, menar läkaren och stressforskaren Währborg (2001). Stressymptom som huvudvärk och magvärk har ökat sedan 80 talets mitt. Währborg har efter egna studier samt en studie som gjorts vid Harvard University (i studien har man undersökt 10-åriga barn) kunnat konstatera att sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och stressrelaterad depression beror på och utvecklats av stress. Lena Nyberg (2003) barnombudsman, har precis som Währborg insett problemet och vilka riskfaktorer som finns hos barn med stress. Nyberg har skrivit en rapport under åren där hon samarbetat med olika nationella aktörer som myndigheter och organisationer. Huvudsyftet med rapporten är att arbeta för en förbättrad folkhälsa och belysa riskfaktorerna för barn vid negativ stress. Rapporten omfattar i huvudsak situationen i högstadie- och gymnasieskolan. Sedan 1990 omfattas alla elever från årskurs ett av arbetsmiljölagen. Enligt lagen skall skolan ha en god studie- och arbetsmiljö med en så jämn arbetsbelastning som möjligt. Enligt Maria Sundström ( ) som arbetar på Arbetsmiljöverket, har den arbetsrelaterade stressen och ohälsan ökat oroväckande i skolan, orsaken är en väsentligt ökad arbetsbelastning hos både personal och elever. Arbetsmiljöverket vill få arbetsgivare i skolan att undersöka och bedöma riskerna för ohälsa till följd av b la. stress, arbetsbelastning, mobbning och buller. Genom tillsynen vill Arbetsmiljöverket öppna ögonen för och öka politikernas kunskap om arbetsmiljölagen och det ansvar de själva har för att skapa en god arbetsmiljö och motverka ohälsa Här finns inga direkta kopplingar gjorda till stress, och hur man undviker negativ stress i de olika styrdokumenten men jag har valt ut delar jag tolkar hör ihop med stress. I kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000, s. 22) står det Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Jag tror att just fysisk aktivitet till viss del kan motverka stress. Ovanstående citat från kursplanen i Idrott och hälsa kan tolkas som att eleverna ges verktyg till ett sunt levnadssätt med allt vad det innebär. 7

8 Min övertygelse är att väl fungerande sociala relationer i skolan kan minska stressen. Att eleverna känner sig trygga med relationerna i skolan, både elev elev samt elev pedagog kan bidra till en trygghet som främjar lärandet. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära som 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ( Lpo 94, sid.8 ) beskriver det. Jag har valt att undersöka hur och om, ett antal elva- åriga utvalda barn, upplever stress i olika situationer inom skolans värld. För att få en både djupare men också bredare vetskap om hur stress kan identifieras hos barn, har också skolsköterskan på den skola eleverna går på intervjuats. Jag kommer även att undersöka om pedagogerna i den klass mina informanter går i, upplever situationer som stressfyllda på samma sätt som eleverna. Hur barn upplever stress och hur det påverkar dem är en viktig kunskap för mig som blivande pedagog att veta. Det ökar kunskapen om vad som orsakar negativ stress, hur man kan se stressignaler och hur man motverkar negativ stress. Det finns olika anledningar till det valda ämnesområdet. Jag har själv råkat ut för stressens negativa följder och tycker att det är viktigt att man kan hitta redskap att hantera stress och framförallt motverka negativ stress. Den främsta anledningen till att jag vill undersöka ämnet barn och stress är att jag har sett hur stress i skolan har påverkat ett barn i min närhet. Uppsatsen är främst inriktad på den negativa stressens följder men även den positiva stressens betydelse för prestationen kommer att beröras. Syfte Syftet med det valda ämnesområdet är att undersöka om och hur ett antal utvalda elever upplever stress i skolan och i såna fall vilka situationer som känns stressande. Kan det vara så att pedagogen och barnen inte har samma uppfattning om vilka situationer som känns stressande för barnen? Ett annat syfte är att presentera vad aktuell forskning vet att berätta om när, vad och hur stress påverkar barn. Mina frågeställningar är: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? 8

9 2. Metod Metodval Vilken metod man väljer inför ett examensarbete, avhandling och liknande forskningsuppdrag beror på vilket eller vilka kunskapsmål man har. Syftet med min uppsats är att undersöka ett antal utvalda elevers syn, tankar och upplevelse av stress i skolan. Till min undersökning och examensarbete har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. Enligt Repstad (1999) karaktäriseras kvalitativa metoder av att de ger en mer djupgående kunskap och insikt. Det är få utvalda som säger mycket om ett valt ämne. Motsatsen till kvalitativ metod är kvantitativ, enkelt förklarat går kvalitativa metoder på djupet och kvantitativa på bredden och massan. Det centrala i användningen av kvantitativa metoder är tal och siffror. Kvantitativa metoder innebär oftast jämförelser av olika slag, hur ofta eller vanligt en viss egenskap förekommer hos många människor. En kvalitativ metod går under huden på ett få antal utvalda människor, medan den kvantitativa metoden går ut på att ett stort antal människor svarar på orsaker varför olika egenskaper eller företeelser uppträder. Den kvalitativa metoden är lämplig för min uppsats då syftet är att undersöka hur och om ett få antal elever upplever stress i skolan. Hade jag däremot valt att undersöka ett större antal elevers syn på stress hade en kvantitativ metod lämpat sig bättre. Jag använde mig av intervjuer och utgick ifrån ett antal valda frågor där eleverna fick svara och ge sin uppfattning om ämnet stress. Det finns två olika typer av intervju. Den ena kallas strukturerad intervju och bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning. Den andra kallas kvalitativ intervju och här använder man sig av friare formulerade frågor som kan anpassas efter hur den intervjuade svarar (Johansson & Svedner, 2001). Till min undersökning använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med motiveringen att jag ville höra barnen sätta egna ord på sina upplevelser och uppfattningar. Som utgångspunkt hade jag liknande frågor till samtliga elever. Då vissa barn är mer svårpratade kan det vara bra att ha frågor att utgå ifrån. Men jag ville samtidigt skapa utrymme för barnens egna tankar och funderingar inom det valda problemområdet. Repstad (1999) menar att en fördel med kvalitativa metoder är deras flexibilitet. Intervjuerna man utför kan bli mycket olika trots att ämnet är detsamma. Vilket jag uppmärksammade under intervjuernas gång, ingen intervju var den andra lik. 9

10 Urval Jag har intervjuat sammanlagt sex elever, tre flickor och tre pojkar samt två lärare och en sjuksköterska. Alla intervjuade går eller arbetar på samma skola, samtliga intervjuade har fingerade namn för att man inte ska kunna röja deras identitet. Av hänsyn och forskningsetiska skäl nämns inte vilken skola mina informanter går i eller den ort eller stad där skolan ligger. Anledning till urvalet är dels att jag tidigare har en relation till dessa barn och det finns ett ömsesidigt förtroende vilket underlättar vid denna typ av metod. Både Repstad (1999) och Johansson & Svedner (2001) betonar vikten av att den intervjuade ska känna förtroende för intervjupersonen. Vid en intervju vill man helst att svaret på frågorna ska vara så uttömmande, ärliga och sanningsenliga som möjligt. Då är tillit till intervjuaren en förutsättning för en lyckad intervju. Speciellt när det gäller intervju med barn är det viktigt att barnet känner förtroende för intervjuaren. En annan anledning till urvalet var att det tidigare förekommit olika problem och svårigheter i klassen i form av olika kommunikationsproblem, mobbning och utfrysning av elever. Jag var intresserad av att se hur och om det påverkar dessa elever i skolan och med skolarbetet, om problemen har lett till att de känner sig stressade i t.ex. situationer kopplade till relationer. Att intervjua en skolsköterska var ett självklart val då just skolsköterskan är en person barn vänder sig till om och när de mår dåligt, både fysiskt som psykiskt. Upplever skolsköterskan barnen som stressade och hur märker hon det i sitt arbete? är frågor som känns naturliga i sammanhanget. Undersökningsgrupp Skolan mina informanter går i ligger i en medelstor svensk stad och har elever från förskoleklass t o m årskurs 9. Skolan har en blandad social sammansättning, men elever från familjeförhållanden med stabil ekonomi dominerar. Skolan ligger i utkanten av staden och där finns både villa- och lägenhets områden De utvalda eleverna är elva år och går i femte klass. Tillsammans med läraren valdes tre pojkar och tre flickor ut. Valet av elever är baserat på att jag vill kunna jämföra i liten skala om uppfattningen om stressfyllda situationer skiljer sig åt bland pojkar och flickor i denna klass. Intervjuerna ägde rum på skolan i ett rum där de kan känna sig trygga. Jag har valt att kalla flickorna Elin, Klara och Linda. Anders, Emil och Dennis har pojkarna fått heta. Lärarnas påhittade namn är Karin och Malin samt skolsköterskan som fått heta Annika. 10

11 Lärarpresentation Den ena av mina lärarinformanter, Karin började arbeta som lärare år 2002 och har jobbat på den aktuella skolan sedan dess. Karin har arbetat som klassföreståndare i den aktuella klassen sedan höstterminen år Malin har arbetat som lärare i snart fem år och på skolan lika länge, och hon är i klassen vid tre tillfällen i veckan. Malin har inte känt barnen så länge och menade därför att hon kanske inte riktigt hade någon uppfattning om just dessa barn. Jag tyckte trots det att det kunde vara intressant att jämföra dessa två lärares uppfattning. Presentation av skolsköterskan Annika har arbetat som skolsköterska i två år och arbetade före det som barnsjuksköterska på en intensivvårdsavdelning på Lunds lasarett. Genomförande Inledningsvis började jag med att intervjua skolsköterskan under cirka en timme. Samtalen med eleverna och lärarna gjordes enskilt för att få individuella svar utan påverkan av de andra. Intervjuerna med eleverna varade från cirka minuter, en del barn var mer lättpratade än andra och samtalet tog då längre tid. Samtalen med eleverna delade jag upp på två dagar om tre intervjuer per dag för att kunna hålla skärpan vid varje intervju. De båda lärarna intervjuade jag under samma dag och det tog cirka minuter per intervju. Jag skrev anteckningar under och kompletterade dem efter varje intervju. Anledningen till att jag inte använde mig av bandspelare var att samtliga bandspelare på Malmö Högskola var utlånade och jag fick helt enkelt inte tag på någon. En nackdel med att inte ha bandspelare är att man går miste om saker som ordval, kroppsspråk och annan information. Jag gjorde mitt bästa att bearbeta materialet, mina anteckningar var rätt fylliga och jag fick ut mycket av mina intervjuer trots frånvaron av en bandspelare. Forskningsetiska överväganden I artikeln Forskningsetiska principer (2005) står det att det finns fyra grundläggande individskyddskrav som man ska ta hänsyn till när man forskar. Det första kravet är informationskravet där man ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift och villkoren för deras deltagande. Man ska informera att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Det andra kravet är samtyckeskravet där forskaren skall inhämta 11

12 undersökningsdeltagarnas och i vissa fall, där undersökningen är av känslig karaktär, föräldrarnas samtycke. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och gäller sekretess och tystnadsplikt, allt för att skydda undersökningsdeltagarna. Personer som ingår i undersökningen har tystnadsplikt om uppgifter som är av känslig karaktär och som kan avslöja identiteten hos undersökningsdeltagaren. Det sista grundläggande individskyddskravet är nyttjandekravet. Alla uppgifter från enskilda personer i syfte att användas för forskningsändamål får inte användas för annat syfte. Dessa principer har jag följt när det gäller alla kontakter med skolan. Alla intervjuer förvaras i min ägo. Intervjuguide Elevintervjuer Intervjuerna med eleverna inleddes med att de fick ge sin definition av ordet stress och vad eleverna trodde att det betydde. Då jag antog att de flesta elever skulle se på stress som något negativt diskuterade vi även den positiva stressens betydelse. Sedan gick vi mer in på den individuella upplevelsen av stress, hur det känns att vara stressad och om eleverna har känt sig stressade någon gång och i såna fall hur ofta. Huvudsyftet med undersökningen var att fånga vilka situationer i skolan som barn upplever som stressande, och större delen av intervjuerna samtalade vi om just det. Om barnen hade några speciella knep att hantera stress på och vilka tankar de hade om hur lärare kan motverka stress diskuterade vi också. Lärarintervjuer Jag inledde intervjuerna med lärarna med att fråga om de upplever eleverna, i den klass mina informanter går i, som stressade och hur det i såna fall yttrar sig. Vad och vilka situationer som enligt lärarnas uppfattning stressar eleverna och om könen reagerar på likartat sätt diskuterade vi sedan. Andra frågeområden vi berörde var den negativa stressens påverkan på skolarbetet och som motvikt den positiva stressens betydelse för skolarbetet samt vad lärare kan göra för att motverka negativ stress. Skolsköterskeintervju Områden vi berörde under samtalet var skolsköterskans upplevelse av stress hos barn och hur hon märker det i sitt arbete. Hur upptäcker man och identifierar stress hos barn, reagerar könen på likartat sätt och hur skiljer det sig åt. Vad lärare kan göra för att skydda barnen mot negativ stress. 12

13 3. Kunskapsbakgrund Detta kapitel redogör för vad begreppet stress innebär och hur begreppet vuxit fram. Enligt Nationalencyklopedin ( ) är stress de anpassningsreaktioner som av kroppens organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar s k. stressorer. Modern stressforskning beskriver stress som en dynamisk process där individens förmåga ställs mot omgivnings krav. Begreppet stress framväxt För ca 150 år sedan utvecklade och grundlade den franske fysiologen Claude Bernard begrepp och tankegångar som hade stort inflytande på kunskapsutvecklingen inom medicinen. Varför det kroppsliga systemet fungerar som det gör, var en av de stora och centrala frågorna vid denna tid. Bernard menade att det kroppsliga systemet fungerar som det gör för att upprätthålla en stabil inre miljö. Människans strävan efter en jämvikt är en slags naturlag och hela kroppen och vårt beteende strävar mot att upprätthålla stabilitet och jämvikt. Bernard menade att påverkan från den yttre miljön leder till effekter på den inre. Walter Cannon, professor i fysiologi vid Harvarduniversitet i Boston på 1930-talet, blev inspirerad av Bernards tankegångar. Cannon kompletterade med att människan i vissa situationer som präglas av rädsla eller ilska, kunde ge upphov till kroppsliga funktionsförändringar. D v s han såg hur signaler från det inre också påverkar det yttre. Varken Bernard eller Cannon använde sig av begreppet stress men de lade grunden för utvecklingen som ledde fram till begreppets uppkomst (Währborg, 2002). Idag ser man ett långt mer komplicerat samspel mellan fysiska och psykologiska faktorer. Moderna teorier om begreppet stress Det finns idag olika och många förklaringar till vad stress egentligen är. Läkaren och stressforskaren Jones (1997) skriver att ordet stress ursprungligen kommer från latinets stringere som betyder att dra åt och förr i tiden användes det för att beskriva vedermödor, lidande och sjukdom. Stress är det engelska ordet för spänning eller tryck (Ellneby, 2000). Det var den kanadensiska läkaren och forskaren Hans Seyle som år 1936 förde in begreppet stress i ett biologiskt vetenskapligt sammanhang. Seyle definierade ordet stress som en ren fysiologisk reaktion och förklarar det som kroppens ospecifika uppvarvning som svar på en 13

14 påfrestning eller utmaning. År 1936 skrev han sin första vetenskapliga skrift och i skriften beskrev han vad som händer när levande organismer utsätts för stress, utifrån iakttagelser på försöksdjur. En annan definition av stress som Seyle använde sig av är att det råder obalans mellan de krav som omgivningen ställer på människan och de resurser som finns för att uppfylla dessa krav (Dahlkwist, 2004). Seyle menade att våra personligheter avgör hur vi reagerar på stress präglade av vårt genetiska arv, uppfostran och utbildning har också en roll i hur den enskilde individen reagerar (Jones, 1997). Hans Seyle beskrev kroppens fysiologiska reaktion när den utsätts för en påfrestning som en reaktion i fyra stadier, alarm, motstånd, utmattning och återhämtning (Ellneby, 2000). Jones (1997) anser att Richard Lazarus på University of California har en bättre definition av begreppet stress. Lazarus nyare och mer omfattande teorier om stress betonar att stress är ett tillstånd vi upplever när de krav som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga att hantera kraven. Hur vi uppfattar dessa krav och hur vi hanterar dem är avgörande hur stressen upplevs av individen. Lazarus menar att den gyllene medelvägen där kraven som ställs på oss känns inspirerande och stimulerande är det bästa. Peter Wärhborg (2002) svensk hjärtläkare, stressmedicinare med grundlig utbildning i psykologi samt verksamhetschef vid stressmedicinska centret, anser att få ord har ökat i användning så mycket som ordet stress. Han anser att man skulle kunna säga att det är ett modeord som belyser vad som kännetecknar vår tid. Nästan alla människor och även barn har en uppfattning om detta begrepp och använder det i det vardagliga livet. Barn tolkar oftast begreppet stress som någon form av tidsbrist medan vuxna oftast har mer varierade svar på vad begreppet betyder. Währborg menar att det inte finns någon vedertagen definition som objektivt beskriver vad som menas med stress. Varför finns det då ingen vedertagen definition av begreppet stress? Währborg tycker att svaret på den frågan är komplicerad och menar Stress är nämligen inget statiskt tillstånd som lätt kan påvisas med objektiva mätmetoder. Inte heller låter det sig fångas in genom den enskildes subjektiva uppfattning (Währborg,2002, sid.32). Begreppet stress måste också definieras genom vad som orsakar den. Detta är inte en bestämd faktor utan snarare betraktas individen tolkning, varseblivning och motivation som avgörande för vilken reaktion det blir. Begreppet är som Währborg skriver, ett uttryck för vår tid fylld av individuella komplicerade samband, meningar och betydelser. 14

15 Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress Rodhe, skolöverläkare och Österberg, medicinsk reporter, (1974) menar att stressignalerna är genetiskt betingade och en instinkt som funnits sedan urminnes tider. Våra förfäders överlevnad var starkt kopplad till dessa blixtsnabba och instinktiva reaktioner, utan dem hade det mänskliga släktet inte bestått. Människan har liksom djuren ett medfött stressprogram som aktiveras vid fara. Stressignalerna sätts automatiskt på vid instinktiv fara och via hjärnan försätts kroppen i ett tillstånd för kamp eller flykt. Genom inverkan av nervimpulser och hormoner (adrenalin, nonadrenalin och cortisol) som förs ut i blodet påverkas kroppens olika muskler och inre organ. Kroppen förbereds inför stress- och hotfyllda situationer genom att hjärtat slår snabbare som därmed pumpar ut mer blod, musklerna spänns och andningen blir häftigare. Ellneby (2000), förskollärare och specialpedagog, menar att den moderna människan reagerar på stress på samma sätt som våra förfäder men idag kan dessa stressreaktioner vara till mer skada än nytta. Människan idag utsätts för mer psykiska än fysiska påfrestningar och de varar för länge. Det ursprungliga krissystemet är inte anpassat att klara av påfrestningar som varar för länge, det innebär att vi kan gå omkring med ständigt förhöjda stresshormonnivåer. Det i sin tur kan leda till ett framkallande av olika sjukdomar. Om kroppen får en ökad produktion av stresshormoner ställer kroppen in olika funktioner på ett högre varvtal. Om utmaningarna pågår under lång tid anpassar sig kroppen till detta höga varvtal. Man kan då säga att vi lever med ett ständigt gaspådrag förklarar Ellneby (2000, sid.32). Dahlkwist (2004) beskriver att det är när stressen blir långvarig som de stora problemen börjar uppstå. Författaren tar upp olika stressorer och delar in dem i inre och yttre stressorer. Både de inre och yttre stressorerna påverkar oss hela tiden. Exempel på yttre stressorer är konflikter med andra människor och grupper, fritidsaktiviteter samt mer påtagliga saker som kyla och mörker. De krav vi ställer på oss själva och alla de måsten som vi lagt oss till med samt de förväntningar vi antar och tror att omgivningen har på oss och som ger skuldkänslor, är exempel på inre stressorer. Ellneby (2000) anser att de stressorer som förekommer i relationer med barn, föräldrar, arbete och skolan är starka men en naturlig del av livet i dagens samhälle. När vi utsätts för alltför många stressfaktorer kan resultatet bli psykisk utmattning eller fysisk sjukdom, det är detta vi ska akta oss för. 15

16 Positiv och negativ stress Vare sig vi upplever situationer som stimulerande eller obehagliga påverkar stressen oss både psykiskt och fysiskt. Även i situationer som är lustfyllda ökar adrenalinet, stress är alltså inte endast en reaktion på en situation som upplevs obehaglig. En balans mellan de krav som ställs på oss samt våra egna behov och förmåga att klara av kraven gör att stress upplevs som något positivt (Ellneby,2000). Dahlkwist (2004) anser att den typ av stress som vi upplever som stimulerande och peppande och som hjälper oss göra en bra prestation oftast i samband med ett mål som ska uppnås är positiv. Positiv stress karaktäriseras som en lustkänsla och tillfredställelse människor känner inför sin livssituation, sitt arbete eller skolarbete. Den positiva stressen kan innebära att tempot är högt men samtidigt att man behärskar situationen. Att man känner sig delaktig och har inflytande på sitt arbete eller skola, att man är nöjd över sin prestation och känner sig behövd är viktigt för att stressen ska kännas positiv. Porsman (2000), författare inom området hälsa/träning/livsstil, menar att många tycker det är som roligast och presterar som bäst när arbetsuppgifterna är många och det finns en tidsgräns för när arbetet ska vara klart. När vi får en möjlighet att bevisa både för oss själv och för andra hur kompetenta vi är leder oftast till en skön känsla av tillfredställelse. När de krav som ställs på oss upplevs som för stora och orimliga att hantera blir stressen negativ. Negativ stress är när vi inte har de kunskaper och färdigheter som krävs för att lösa en viss uppgift eller när vi inte hinner utföra uppgiften inom den tidsram som satts upp. Dahlkwist (2004) beskriver negativ stress som en situation som inte känns stimulerande utan tvångsmässig och svår att kontrollera. Stress som från början känns positiv kan snabbt komma att övergå till negativ stress, Dahlkwist använder sig av ett begrepp för att förklara när den från början positiva stressen övergår till negativ, nämligen honungsfällan. Honungsfällan är när en stark motivation och arbetsglädje går över gränsen för vad en människa klarar av, trots att arbetet eller skolarbetet känns stimulerande. Ellneby (2000) menar att stress vare sig den är positiv eller negativ är en del av livet. En balans mellan avspänning och anspänning är nödvändig för att vi ska må bra, och vi måste kompensera med stunder och upplevelse utan stress. Vi strävar, just så som Bernard menade, alltid efter att nå en balans och jämvikt i våra liv. Men idag förstår vi denna balans inte bara i termer av fysiologi och biologi utan också psykologi. 16

17 Att tåla stress, en individuell upplevelse Instinktivt vet vi nog att personligheten spelar en stor roll för hur vi reagerar på stress skriver Jones (1997, s 60) och fortsätter att de som är födda oroare och nervösa oftare upplever obehag om de utsätts för påfrestningar än de som har en mer avslappnad inställning till livet. Frågor man kan ställa sig är om vissa av oss föds stressade? Förvärvar vi stress under tidens gång eller tvingas den på oss? Många inom stressforskningen har studerat om det finns något samband mellan vissa personligheter och stress. Det finns olika teorier om hur orsaken till varför vissa människor lättare blir stressade än andra. En teori som ständigt upprepas är uppdelningen i typ A- och typ B personligheter. I skenet av de nyare sätten att se på stress ter sig detta alltför stereotypt och förenklat, även om det här kanske ändå finns en slags vägvisning. Mayer Friedman och Ray Roseman, båda amerikanska hjärtspecialister urskiljde redan på talet två tydliga mönster hos sina patienter som de betecknade typ A eller typ B. Typ A- beteende har blivit ett begrepp som används över hela världen sedan dess. Cirka 80 procent av världens befolkning uppskattas ha en svag till måttlig typ A- personlighet. Exempel på egenskaper som en typ A- personlighet har är att de är tävlingsinriktade, ambitiösa, otåliga, kontrollerande och fientliga. De sätter ofta upp orealistiska mål för sig själva och får ofta svårt att hinna med arbetet inom den utsatta tiden. Typ A personligheter är relativt dåliga på att ta till sig andra människor, åsikter och synpunkter. Om inte en människa med typ A- personlighet lär sig känna igen farorna och gör någonting åt dem, är det en säker väg mot ett stressfyllt liv. Typ B- personligheter är i allmänhet nöjda med sitt liv, tålmodiga, avspända och är inte lättirriterade. De är lugna, kontrollerade och sorglösa. De kan också vara tävlingsinriktade och ambitiösa men blir inte lika lätt provocerade eller upprörda som på samma sätt som en typ A- personlighet (Jones, 1997). 17

18 4.Barn och stress Syftet med detta kapitel är att få en inblick i hur såväl negativ som positiv stress kan påverka barn, både psykiskt och fysiskt. Detta som en hjälp för läsaren till kommande kapitel. Förmågan att klara stress Redan kort efter barnets födsel kan man urskilja olika temperamentstyper. Vissa spädbarn är redan från början mycket aktiva och andra spädbarn mindre aktiva och mer flegmatiska, menar barnpsykologen David Elkind (1985). Författaren påstår att dessa individuella olikheter är bestående resten av livet. Barn som lätt kan hantera stress ställer inte krav på omedelbar tillfredställelse, menar Ellneby (2000). Barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar sig själv som de är och som har en positiv självbild. Dessa barn har oftast ett rikt känsloliv och kan uppleva sorg, glädje, hat, medlidande, empati, rädsla, ilska och andra känslor. De barn som upplevs som stresståliga är ofta duktiga på att uttrycka vad de känner och tycker. Amerikanska forskning pekar enligt Ellneby ut fem egenskaper som stresståliga barn har. Den sociala förmågan hos barnet i samspelet med vuxna och kamrater, en förmåga att göra ett positivt intryck hos vuxna som leder till att de vuxna blir positivt inställda till barnet, ett gott självförtroende, barnet är oberoende och självständigt samt en hög prestationsförmåga. Skolpsykologen Kjell R. Nilzon (1995) har en syn på stresskänsliga barn som skiljer sig lite från Ellnebys uppfattning. Nilzon menar att förklaringen till att vissa barn verkar klara stressmoment sämre kan bero på att de är överkänsliga. Barn som är stresskänsliga har svårt att hantera förändringar speciellt när förändringen sker utan en möjlighet att låta barnet förbereda sig. Dessa barn drabbas hårdare av besvikelser och motgångar då de inte har något skydd mot dem. Barn som har svårt att hantera stress får en känsla av förlorad kontroll när problem uppstår, medan barn som lättare kan hantera stress ser problem som utifrån kommande hinder som kan lösas. Psykosociala och fysiska stressorer Währborg (2002) anser att det som stressar barn mest är i huvudsak samma som stressar vuxna, han pekar på de psykosociala stressorerna. De viktigast stressorerna är känslomässigt betydelsefulla separationer, t.ex. föräldrars skilsmässa, men också att byta lärare eller klasskamrater (Währborg, 2002, sid. 80). Andra vanliga stressorer hos barn är vantrivsel i skolan, mobbning eller andra relationsstörningar, traumatiska händelser som övergrepp eller 18

19 olyckor. Konflikter att hinna med läxor och fritidsaktiviteter och bristande trygghet och social stabilitet som familjeproblem eller sjukdom. Flickor tycks reagera mer än pojkar på krånglande relationer. Att inte trivas eller att uppleva mobbning i skolan leder till oro och ängslan och att barnet vantrivs med hela skolsituationen. Traumatiska händelser som övergrepp, misshandel och olyckor kan ibland leda till ett mycket allvarligt stresstillstånd. Särskilt stressande är brister i trygghet och social stabilitet, men också fysiska förhållande kan påverka barn negativt. Ellneby (2000) och Währborg (2002) menar att den fysiska livsmiljön och då speciellt buller och hög ljudnivå idag gör många barn stressade. Hög ljudnivå orsakar inte bara stress utan den påverkar också barnens uppmärksamhet, språkutveckling och koncentration. Währborg påpekar att barn som utsätts för buller och hög ljudnivå utvecklar tidigt förhöjt blodtryck. Det buller som barn utsätts för är svårt att anpassa sig till och kan leda till att kroppen inte kan vänja sig vid den stressfysiologiska skada bullret förorsakar. Ljudnivåer på mellan decibel under stora delar av dagen är inte ovanligt och det kan ge hörselskador. Stressymptom Stress hos barn kan vara svårt att identifiera och kan ta sig många uttryck. Ellneby redogör för olika beteenden som tyda på att ett barn är stressat. Om barnet har flera av dessa beteenden kan man tolka det som signaler på att barnet behöver hjälp. Aggressivitet, håglöst beteende, trötthet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet, nervösa ryckningar och skratt, stamning, hyperaktivitet, sömnlöshet, mardrömmar, minskad aptit eller tröstätande, nedstämdhet eller upplevd förlorad livsglädje, ständigt uppretade toalettbesök samt råkar ofta ut för olyckshändelser. Besvär som är relaterade till magen är de vanligaste psykosomatiska besvären hos barn. Magsmärtor, kräkningar, diarré eller förstoppning är vanliga besvär relaterade till magen. Huvudvärk är också vanligt förekommande hos barn som är stressade. Fler psykosomatiska besvär enligt Ellneby ( 2000) är ; Eksem, astma, bitskador på läpparna och i kinderna, sprickor och sår i tandköttet, tandgnissling och låsning av käkarna och allergier. Vuxna feltolkar ofta beteenden som trots, oro, aggressivitet eller koncentrationssvårigheter. Dessa reaktionsmönster är ofta tecken på psykologisk stress och de vuxna bemöter barn som har en sån reaktion genom att själva bete sig aggressivt enligt Rohde- och Österbergs (1974) erfarenhet. Precis som stenåldersmänniskans fysiologiska reaktion vid hot eller fara vill dagens barn som skolkar ofta fly eller anfalla. Men det är inte 19

20 accepterbart att fly eller anfalla i det moderna samhället och skola, och därför kan den fysiologiska stressen övergå till psykologisk stress och ta sig uttryck i beteenden som trots, aggressivitet och oro. Att identifiera stress hos barn Stressforskningen av barn är något som tagit relativt lång tid att uppmärksamma. Att även barn drabbas av stress är en relativt ny vetskap. Den stress som barn drabbas av spelar en betydelsefull roll i utveckling av stressrelaterade sjukdomar, sjukdomar som utvecklas senare i vuxenlivet. Studierna av stress hos barn har först varit aktuell när sjukdom eller trodda symptom uppmärksammats hos barn. Bristen med denna metod är att det finns många barn som upplever stress utan att drabbas av sjukdom eller visade stressymptom. Kunskaper om stressorer i barns liv är begränsad, bl.a. därför att det av etiska skäl inte är lätt att genomföra studier inom området stress förklarar Währborg (2002, sid.79). Att ta blodprover på barn av enbart forskningsskäl är inte något man vill göra då detta åsamkar smärta. Det första steget mot att minska stressen hos ett barn är enligt Ellneby (2000) att ta reda på vad som orsakar stressen. SOU 2001:55 redogör för ett antal olika metoder för hur man kan mäta barns psykiska hälsa eller ohälsa. En vanlig metod är att diskutera med barnets lärare och föräldrar för att skapa sig en bild om barnets inre tillstånd och det mer synliga tecknet på ohälsa i form av beteendet. Läraren ser barnet i en miljö där andra barn finns och kan göra en jämförelse och det är en fördel. En fördel med att prata med föräldrar är att de ser barnet i andra miljöer och att de har bättre kännedom om barnet. En annan metod för att identifiera stress och ohälsa hos barn är att fråga barnet själv om hur det upplever sin situation. Om barnet känner sig ledset, irriterat, spänt eller nervöst är detta vanliga tecken på att barnet inte mår bra. Att fokusera på barnets egen upplevelse av psykosomatiska besvär, som magont, huvudvärk och sömnsvårigheter är ett annat sätt att ta reda på barnets ohälsa. Skyddsstrategier Enligt Nilzon (1995) kan barnet hantera sin situation om det råder balans mellan stressfyllda situationer och skyddsfaktorerna. Författaren menar att det åtminstone finns tre olika faktorer som kan skydda barn mot stress. Personlighetsdragen spelar en betydande roll och de resurser som barnet har uppsättning av, en trygg och stödjande hemsituation och utöver familjen ett 20

21 nätverk av sociala kontakter som uppmuntrar och stödjer barnet. Faktorer i den yttre miljön i samverkan med barnets personliga egenskaper har en betydande roll i hur stressen framkallas. Men vi kan naturligtvis inte eliminera all stress även om vi skulle önska, resonerar Ellneby (2000). Det vi måste lära oss är att handskas med den på ett sätt som inte påverkar vårt liv och utveckling på ett negativt sätt. Det finns olika sätt att hantera svåra situationer och barn hittar på egna sätt, som skiljer sig åt från barn till barn. Seyle ansåg att det finns fyra olika strategier för barnet att handskas med en stressfylld situation på. Undanröja stressfaktorn, där barnet hittar olika metoder att undkomma en situation som känns skrämmande. Vägra att låta en situation bli en stressfaktor, barn som inte låter sig påverkas i olika situationer utan har attityden att saker och situationer kommer att gå bra. Ofta är det så att barn som inte är nervösa klarar sig bättre än ett barn som oroar sig (Ellneby, 2000, sid.85). Ta itu med stressfaktorn direkt, där barnet skapar distans samt bedömer olika problem och gör upp en handlingsplan. Barn som tar sig samman och snarast löser problemsituationer som uppstår. Finna ett sätt att koppla av, bland vuxna är detta den metod som används mest för att koppla av. Men det är den metod som används minst av barn. Ofta är det ytterligare prestationer som ska bedömas vid någon form av avkoppling som sport och andra fritidsaktiviteter och det är ofta förenat med krav och stress samt att hela tiden prestera bättre. De barn som kan koppla av tycker om att göra saker på egna villkor utan att känna pressen av att prestera. Genusperspektiv Enligt SOU 2001:55 är skillnaden av flickor och pojkars välbefinnande liten. Det som skiljer sig åt mellan könen är att flickor oftare känner sig ledsna eller nere än pojkar. Det är också vanligare att flickor har psykosomatiska besvär utom sömnsvårigheter. De psykosomatiska besvären hos flickor ger ett lägre psykiskt välbefinnande. Stress verkar bli ett alltmer vanligt problem och flickor känner sig oftare mer stressade än pojkar. Stressrelaterade besvär hos barn ökar med åldern och med åldern skiljer sig könen åt i upplevelsen av stress. I de lägre åldrarna skiljer sig det inte så mycket åt bland könen i upplevelsen av stress, för att sedan öka i högstadiet och på gymnasiet. Det våld som barn tidigt kommer i kontakt med antingen genom nyhetsprogram eller filmer på tv, är en stressfaktor för många barn. Hos en del barn leder tittandet på våld till ett ökat aggressivt beteende. Där kan man påstår Ellneby (2000), se skillnader mellan könen. Pojkar som ser mycket våld reagerar genom ökad aggressivitet utåt medan flickorna vänder 21

22 sin oro inåt. Flickorna kan också reagera med ängslan, mörkerrädsla, sömnproblem och en känsla av ensamhet. Ett utvidgat läraransvar De erfarenheter barnet gjort under sina första år har lärt det att om man vill uppleva trygghet så gäller det att vara snäll (Rohde och Österberg, 1974, sid. 54). Barn upptäcker tidigt hur man vinner fördelar och det oftast genom att vara snäll. Barn kan ibland bete sig trotsigt eller aggressivt för att dölja sin ångest. Ångest är ofta framkallat av stress och kan ibland upplevas som svårt att skilja från beteenden som trots eller aggressivitet. Som pedagog gäller det att vara lyhörd och ta barnet på allvar när det visar signaler på att något inte står rätt till. Elkind (1984) menar att dagens skola stressar barn på en mängd sätt förutom den vanliga stressen för prestationer av olika slag. Ellneby (2000) menar som Elkind att den fysiska miljön i skolan kan upplevas som stressande, klassrummet begränsar rörelsefriheten och skolgården liknar ibland en stenöken. Skolan uppmuntrar konkurrens genom ständiga prestationskrav och för de som inte mäktar med blir frustrationen total. Många barn förstår inte vad skolans arbete går ut på och känslan av sammanhang kan vara svår att upprätthålla. Men Ellneby vidhåller att många skolor ger nya pedagogiska metoder större utrymme där pedagogen har en mer handledande roll och barnets lust att lära står i centrum. Med liknande metoder förmedlas kunskapen genom barnets forskande och skapande och pedagogen har en mer handledande roll. Rädsla Olsson och Olsson (2004) förklarar att i elva- tolvårsåldern börjar barnet att finna vägar till sin identitet och det intellektuella och moraliska tänkandet utvecklas. Under denna väg till identitet är det viktigt att de vuxna fungerar som hjälp och stöd. Denna fas kan väcka olika känslor hos barnen. Miller (1985) menar att rädsla och ängslan över att inte lyckas i skolan och med skolarbetet är väldigt stressande. Det var just denna rädsla och ängslan över att misslyckas och inte prestera tillräckligt bra som mina elevinformanter upplevde som stressande. Barn som upplever ständiga misslyckanden och inte får tillräckligt med uppmuntran och stöd från läraren, reagerar med att känna sig ännu mer oroliga och ängsliga. Att inte få vara med i gemenskapen för att barnet kanske utmärker sig som annorlunda jämfört med de andra. Avvikelser genom klädsel, utseende eller att barnet har andra åsikter eller värderingar påverkar denna känsla av utanförskap. En del barn upplever lärare som orättvisa och favoriserande av vissa utvalda elever och att läraren inte bryr sig tillräckligt mycket. Det 22

23 kan leda till att risken för att misslyckas blir större och en minskad självkänsla. Währborg (2002) menar att de krav och den press barn utsätts för i skolan kan leda till kronisk stress. Varje misslyckande med någon form av prestation blir en ny bekräftelse på otillräcklighet. Gruppsammansättningens betydelse Relationer har en stor betydelse för barnet, om relationerna i skolan inte fungerar på ett tillfredställande sätt kan barnet utveckla stress, enligt Währborg (2002). Denna relationsstress var något mina elevinformanter tog upp under samtalen. De upplever det som psykiskt jobbigt när relationerna inte fungerar. Währborg menar att barnets upplevelse och tankar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Barn kan uppleva att människor inte tycker om henne/honom men det behöver inte betyda att det är så utan det kan vara en felaktig föreställning. Währborg anser att barn mår bäst i små och stabila grupper eller klasser eftersom de har en känslighet för relationer. Ellneby (2000) säger att barnen är aggressivare i skolmiljöer där det är trångt, barnen tycker att det är påfrestande att ständigt dela utrymme med andra och aldrig få ha någon vuxen för sig själv. Det har enligt henne visat sig att barn mår bättre i grupper där det är färre barn. Många barn orkar helt enkelt inte ha relationer till ett för stort antal individer. Det var något som visade sig under min undersökning. Majoriteten av mina elevinformanter uttryckte ett klart missnöje över klassen elevantal och de önskade att det skulle vara ett mindre antal elever i klassen. De trodde då att det skulle bli lugnare och mer arbetsro i klassen. Hög ljudnivå Miller (1985) påpekar att för stora grupper barn i en trång miljö har ett tydligt samband med hög bullernivå. Barn- och elevgrupperna har blivit större och det för med sig en högre ljudnivå. Skolan har en miljö där det ständigt finns röster, andra ljud och allmänt oväsen. Enligt Währborg (2002) beror den höga ljudnivån inte bara på för stora barngrupper utan även på dålig akustik, för få vuxna som reglerar ljudnivån och dålig rumsdisposition. Barn som utsätts för buller och hög ljudnivå brister i uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Bullret minskar enligt Ellneby (2000) möjligheterna till inlärning av den grundläggande språkutvecklingen. Så kan pedagoger och andra vuxna skydda barn mot stress Stress går inte att undvika även om den bäste föräldern eller läraren försökte påstår Miller (1995). Stress är ett naturligt inslag i hem och skola och den kan i vissa fall fara viktigt för 23

24 barns utveckling. Barn utsätts för tillräckligt med obligatorisk stress i skolan och ytterligare stress bör undvikas för barnets välbefinnande. Miller anser att viss stress är viktig för barnets utveckling och inför prestationer är det positivt med ett visst inslag av stress. Det viktigaste enligt Miller är att de vuxna är medvetna om att barn lever under konstant stress och att vi försöker undanröja onödiga stressfaktorer. Vuxna måste hjälpa barnen att komma tillrätta med och hantera den stress barnet upplever. Ellneby (2000) uppmanar vuxna att leva sig in i hur barn tänker och känner och ta barnet på allvar. Det är avgörande för barnets känsloutveckling att de vuxna lyssnar på barnet och dess signaler när något inte står rätt till. Vuxna kan hjälpa barnet att acceptera sig själv och känna tillit till den egna förmågan och till andra, det underlättar barnets stresshantering. Barn med en positiv självbild lär sig förmågan att utveckla och uttrycka olika känslor som empati, sorg, glädje och medlidande. Nilzon (1995) råd till lärare och andra vuxna är att skydda de barn som är särskilt sårbara och använda sig av pedagogiska åtgärder för att minska skolelevers ängslan så att de kan förbättra prestationerna. När man som lärare ger kritik och beröm bör man vara försiktig och lyhörd då det kan upplevas som speciellt känsligt av vissa elever. Ängsliga elever kan bli påverkade på ett negativt sätt av kritik och kan då prestera sämre. Att konkretisera både kritik och beröm är viktigt då barn med låg självkänsla har svårt att ta åt sig beröm. Tydlig information om förändringar i skolan och skolarbetet kan också minska stressen hos vissa barn. Vidare menar Nilzon att avslappningsövningar ger mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn. Olsson (2003) betonar pausens betydelse. Behovet av en paus och tillbakadragande för en stund, för att efter pausen återgå till det vanliga skolarbetet. Pausen ger barnet en chans till eftertanke eller bara vila huvudet en stund. Olsson beskriver pausen på följande sätt Som en psykisk tillflyktsort där man kan stanna en stund, ett rum där man kan slippa undan krav och förväntningar, både på att relatera och att prestera, för att sedan återvända till omvärlden (Olsson, 2003, sid.72). Pausens betydelse var något som framkom under samtalen med mina elevinformanter, flertalet hade olika strategier för att hantera stress. Den vanligaste strategin hos eleverna var att ta en paus från skolarbetet under ett fåtal minuter, för att sedan kunna koncentrera sig igen. Massage kan precis som avslappningsövningar ge mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn enligt Ellneby (2000). Stresshormonerna minskar vid beröring och Ellneby hänvisar till flera vetenskapliga studier som gjorts för att bevisa beröringens positiva effekt. Barn som får massage blir mer avslappnade samtidigt som den empatiska förmågan ökar. 24

25 5.Resultat Resultatet från intervjuerna med eleverna och lärarna är sammanvävt som en slags sammanfattning och svaren står indelade i teman. Detta för att få materialet överskådligt och för att man ska kunna koppla samman det med teorier om begreppet stress som jag berört i kapitel tre och fyra. Och inte minst för att eventuella skillnader mellan könen och mellan elevers och lärares svar ska kunna avläsas. Intervjun med skolsköterskan står som en fristående del eftersom den rörde barn och stress i allmänhet. Jag inleder med att beskriva hur de intervjuade lärarna upplever stressnivån bland eleverna i den klass de barn jag intervjuade går i. Övriga områden som behandlas i detta kapitel är barnens definition av begreppet stress, vad gör en elev stressad, hur reagerar man, positiv och negativ stress, hur skyddar sig barn mot stressen och vilka tankar har de intervjuade om hur man kan motverka negativ stress. Lärarbeskrivning Samhället är hektiskt och det påverkar barnen på det sätt att de flesta har ett fullsatt schema både i skolan och på fritiden. Karin upplevelse av stress i just denna klass är att eleverna har många fritidsaktiviteter. Många av barnen idrottar och har många andra aktiviteter på fritiden. Men hon tycker inte att barnen verkar särskilt stressade av skolarbetet, det är inget Karin märker i alla fall. Det händer dock relativt ofta att en del elever klagar på att de inte hunnit öva inför ett läxförhör eller prov för att de tränat sin idrott eller haft någon annan fritidsaktivitet, då upplever Karin att barnen är stressande. Både Karin och Malin tror att det som oroar barn mest i skolan är prestationskrav inför prov och läxförhör samt om relationerna till klasskompisarna inte fungerar. Malin upplever eleverna i just denna klass som inte särskilt stressade. I vissa situationer kan de bli uppjagade men hon tycker inte att dessa elever är stressade jämfört med andra klasser. Malin upplever också att barn blir väldigt stressade av läxor. Barnens definition av begreppet stress Alla barn har hört ordet stress men har lite olika förklaringar till vad det betydde. Samtliga flickor definierar begreppet som någon form av tidsbrist att man har mycket saker att göra men inte hinner med. Elin upplevelse av stress är att man har det svårt och väldigt bråttom. Klara menade man känner sig upphetsad och att man har en massa saker att hinna med. 25

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer