Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5 Experience of Stress among Fifth Grade School children Karolina Åkerström Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Gunnel Olsson

2 2

3 ABSTRACT Titel: Upplevelser av stress hos elever i åk 5. Författare: Karolina Åkerström Det rapporteras ständigt hur stressade vi vuxna är och stressen verkar bara öka. Men hur är det med barnen? Känner de sig stressade och hur yttrar det sig? Det är något jag intresserat mig för och har därför valt ämnet barn och stress till mitt examensarbete. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett antal elever i årskurs fem (tre flickor och tre pojkar) upplever stress i skolan, om det finns några speciella situationer i skolan som upplevs som stressfyllda. Jag har intervjuat två lärare i den aktuella klassen och skolans skolsköterska för att höra deras upplevelse om vad som stressar barn i skolan. Mina fyra frågeställningar är följande: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? Resultatet visar att majoriteten av dessa elever ibland känner sig stressade inför sin skolsituation och då särskilt när de ska prestera av olika slag. Krånglande relationer verkar också vara en orsak till stress hos vissa av eleverna. Det skiljer sig åt mellan könen vad som orsakar stress. De vuxnas uppfattning stämmer till stor del överens med elevernas egen upplevelse av stress. Nyckelord: Stress, välbefinnande, trygghet, psykisk ohälsa, prestation 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 Syfte 8 2. Metod 9 Urval 10 Undersökningsgrupp 10 Genomförande 11 Forskningsetiska övervägande 11 Intervjuguide Kunskapsbakgrund 13 Begreppet stress framväxt 13 Moderna teorier om begreppet stress 13 Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress 15 Positiv och negativ stress 16 Att tåla stress, en individuell upplevelse Barn och stress 18 Förmågan att klara stress 18 Psykosociala och fysiska stressorer 18 Stressymptom 19 Att identifiera stress hos barn 20 Skyddsstrategier 20 Genusperspektiv 21 Ett utvidgat läraransvar Resultat Diskussion 35 Referenslista 38 5

6 6

7 1.Inledning Att stress hos vuxna är något som fått stor uppmärksamhet har nog inte undgått någon. Alarmerande löpsedlar och inslag på nyheterna talar om för oss hur stressade vi vuxna är och hur utbrändheten ökar. Men barnen då? Hur påverkas de av det stressade samhället? Påverkas de överhuvudtaget eller har de förmåga att hantera stress på ett sundare sätt än vi vuxna? Forskningen har inte pågått länge nog för att man ska kunna konstatera att stressen ökar hos barn. Men däremot vet man att många barn känner av stressen och dess symptom, menar läkaren och stressforskaren Währborg (2001). Stressymptom som huvudvärk och magvärk har ökat sedan 80 talets mitt. Währborg har efter egna studier samt en studie som gjorts vid Harvard University (i studien har man undersökt 10-åriga barn) kunnat konstatera att sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och stressrelaterad depression beror på och utvecklats av stress. Lena Nyberg (2003) barnombudsman, har precis som Währborg insett problemet och vilka riskfaktorer som finns hos barn med stress. Nyberg har skrivit en rapport under åren där hon samarbetat med olika nationella aktörer som myndigheter och organisationer. Huvudsyftet med rapporten är att arbeta för en förbättrad folkhälsa och belysa riskfaktorerna för barn vid negativ stress. Rapporten omfattar i huvudsak situationen i högstadie- och gymnasieskolan. Sedan 1990 omfattas alla elever från årskurs ett av arbetsmiljölagen. Enligt lagen skall skolan ha en god studie- och arbetsmiljö med en så jämn arbetsbelastning som möjligt. Enligt Maria Sundström ( ) som arbetar på Arbetsmiljöverket, har den arbetsrelaterade stressen och ohälsan ökat oroväckande i skolan, orsaken är en väsentligt ökad arbetsbelastning hos både personal och elever. Arbetsmiljöverket vill få arbetsgivare i skolan att undersöka och bedöma riskerna för ohälsa till följd av b la. stress, arbetsbelastning, mobbning och buller. Genom tillsynen vill Arbetsmiljöverket öppna ögonen för och öka politikernas kunskap om arbetsmiljölagen och det ansvar de själva har för att skapa en god arbetsmiljö och motverka ohälsa Här finns inga direkta kopplingar gjorda till stress, och hur man undviker negativ stress i de olika styrdokumenten men jag har valt ut delar jag tolkar hör ihop med stress. I kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000, s. 22) står det Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Jag tror att just fysisk aktivitet till viss del kan motverka stress. Ovanstående citat från kursplanen i Idrott och hälsa kan tolkas som att eleverna ges verktyg till ett sunt levnadssätt med allt vad det innebär. 7

8 Min övertygelse är att väl fungerande sociala relationer i skolan kan minska stressen. Att eleverna känner sig trygga med relationerna i skolan, både elev elev samt elev pedagog kan bidra till en trygghet som främjar lärandet. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära som 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ( Lpo 94, sid.8 ) beskriver det. Jag har valt att undersöka hur och om, ett antal elva- åriga utvalda barn, upplever stress i olika situationer inom skolans värld. För att få en både djupare men också bredare vetskap om hur stress kan identifieras hos barn, har också skolsköterskan på den skola eleverna går på intervjuats. Jag kommer även att undersöka om pedagogerna i den klass mina informanter går i, upplever situationer som stressfyllda på samma sätt som eleverna. Hur barn upplever stress och hur det påverkar dem är en viktig kunskap för mig som blivande pedagog att veta. Det ökar kunskapen om vad som orsakar negativ stress, hur man kan se stressignaler och hur man motverkar negativ stress. Det finns olika anledningar till det valda ämnesområdet. Jag har själv råkat ut för stressens negativa följder och tycker att det är viktigt att man kan hitta redskap att hantera stress och framförallt motverka negativ stress. Den främsta anledningen till att jag vill undersöka ämnet barn och stress är att jag har sett hur stress i skolan har påverkat ett barn i min närhet. Uppsatsen är främst inriktad på den negativa stressens följder men även den positiva stressens betydelse för prestationen kommer att beröras. Syfte Syftet med det valda ämnesområdet är att undersöka om och hur ett antal utvalda elever upplever stress i skolan och i såna fall vilka situationer som känns stressande. Kan det vara så att pedagogen och barnen inte har samma uppfattning om vilka situationer som känns stressande för barnen? Ett annat syfte är att presentera vad aktuell forskning vet att berätta om när, vad och hur stress påverkar barn. Mina frågeställningar är: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? 8

9 2. Metod Metodval Vilken metod man väljer inför ett examensarbete, avhandling och liknande forskningsuppdrag beror på vilket eller vilka kunskapsmål man har. Syftet med min uppsats är att undersöka ett antal utvalda elevers syn, tankar och upplevelse av stress i skolan. Till min undersökning och examensarbete har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. Enligt Repstad (1999) karaktäriseras kvalitativa metoder av att de ger en mer djupgående kunskap och insikt. Det är få utvalda som säger mycket om ett valt ämne. Motsatsen till kvalitativ metod är kvantitativ, enkelt förklarat går kvalitativa metoder på djupet och kvantitativa på bredden och massan. Det centrala i användningen av kvantitativa metoder är tal och siffror. Kvantitativa metoder innebär oftast jämförelser av olika slag, hur ofta eller vanligt en viss egenskap förekommer hos många människor. En kvalitativ metod går under huden på ett få antal utvalda människor, medan den kvantitativa metoden går ut på att ett stort antal människor svarar på orsaker varför olika egenskaper eller företeelser uppträder. Den kvalitativa metoden är lämplig för min uppsats då syftet är att undersöka hur och om ett få antal elever upplever stress i skolan. Hade jag däremot valt att undersöka ett större antal elevers syn på stress hade en kvantitativ metod lämpat sig bättre. Jag använde mig av intervjuer och utgick ifrån ett antal valda frågor där eleverna fick svara och ge sin uppfattning om ämnet stress. Det finns två olika typer av intervju. Den ena kallas strukturerad intervju och bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning. Den andra kallas kvalitativ intervju och här använder man sig av friare formulerade frågor som kan anpassas efter hur den intervjuade svarar (Johansson & Svedner, 2001). Till min undersökning använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med motiveringen att jag ville höra barnen sätta egna ord på sina upplevelser och uppfattningar. Som utgångspunkt hade jag liknande frågor till samtliga elever. Då vissa barn är mer svårpratade kan det vara bra att ha frågor att utgå ifrån. Men jag ville samtidigt skapa utrymme för barnens egna tankar och funderingar inom det valda problemområdet. Repstad (1999) menar att en fördel med kvalitativa metoder är deras flexibilitet. Intervjuerna man utför kan bli mycket olika trots att ämnet är detsamma. Vilket jag uppmärksammade under intervjuernas gång, ingen intervju var den andra lik. 9

10 Urval Jag har intervjuat sammanlagt sex elever, tre flickor och tre pojkar samt två lärare och en sjuksköterska. Alla intervjuade går eller arbetar på samma skola, samtliga intervjuade har fingerade namn för att man inte ska kunna röja deras identitet. Av hänsyn och forskningsetiska skäl nämns inte vilken skola mina informanter går i eller den ort eller stad där skolan ligger. Anledning till urvalet är dels att jag tidigare har en relation till dessa barn och det finns ett ömsesidigt förtroende vilket underlättar vid denna typ av metod. Både Repstad (1999) och Johansson & Svedner (2001) betonar vikten av att den intervjuade ska känna förtroende för intervjupersonen. Vid en intervju vill man helst att svaret på frågorna ska vara så uttömmande, ärliga och sanningsenliga som möjligt. Då är tillit till intervjuaren en förutsättning för en lyckad intervju. Speciellt när det gäller intervju med barn är det viktigt att barnet känner förtroende för intervjuaren. En annan anledning till urvalet var att det tidigare förekommit olika problem och svårigheter i klassen i form av olika kommunikationsproblem, mobbning och utfrysning av elever. Jag var intresserad av att se hur och om det påverkar dessa elever i skolan och med skolarbetet, om problemen har lett till att de känner sig stressade i t.ex. situationer kopplade till relationer. Att intervjua en skolsköterska var ett självklart val då just skolsköterskan är en person barn vänder sig till om och när de mår dåligt, både fysiskt som psykiskt. Upplever skolsköterskan barnen som stressade och hur märker hon det i sitt arbete? är frågor som känns naturliga i sammanhanget. Undersökningsgrupp Skolan mina informanter går i ligger i en medelstor svensk stad och har elever från förskoleklass t o m årskurs 9. Skolan har en blandad social sammansättning, men elever från familjeförhållanden med stabil ekonomi dominerar. Skolan ligger i utkanten av staden och där finns både villa- och lägenhets områden De utvalda eleverna är elva år och går i femte klass. Tillsammans med läraren valdes tre pojkar och tre flickor ut. Valet av elever är baserat på att jag vill kunna jämföra i liten skala om uppfattningen om stressfyllda situationer skiljer sig åt bland pojkar och flickor i denna klass. Intervjuerna ägde rum på skolan i ett rum där de kan känna sig trygga. Jag har valt att kalla flickorna Elin, Klara och Linda. Anders, Emil och Dennis har pojkarna fått heta. Lärarnas påhittade namn är Karin och Malin samt skolsköterskan som fått heta Annika. 10

11 Lärarpresentation Den ena av mina lärarinformanter, Karin började arbeta som lärare år 2002 och har jobbat på den aktuella skolan sedan dess. Karin har arbetat som klassföreståndare i den aktuella klassen sedan höstterminen år Malin har arbetat som lärare i snart fem år och på skolan lika länge, och hon är i klassen vid tre tillfällen i veckan. Malin har inte känt barnen så länge och menade därför att hon kanske inte riktigt hade någon uppfattning om just dessa barn. Jag tyckte trots det att det kunde vara intressant att jämföra dessa två lärares uppfattning. Presentation av skolsköterskan Annika har arbetat som skolsköterska i två år och arbetade före det som barnsjuksköterska på en intensivvårdsavdelning på Lunds lasarett. Genomförande Inledningsvis började jag med att intervjua skolsköterskan under cirka en timme. Samtalen med eleverna och lärarna gjordes enskilt för att få individuella svar utan påverkan av de andra. Intervjuerna med eleverna varade från cirka minuter, en del barn var mer lättpratade än andra och samtalet tog då längre tid. Samtalen med eleverna delade jag upp på två dagar om tre intervjuer per dag för att kunna hålla skärpan vid varje intervju. De båda lärarna intervjuade jag under samma dag och det tog cirka minuter per intervju. Jag skrev anteckningar under och kompletterade dem efter varje intervju. Anledningen till att jag inte använde mig av bandspelare var att samtliga bandspelare på Malmö Högskola var utlånade och jag fick helt enkelt inte tag på någon. En nackdel med att inte ha bandspelare är att man går miste om saker som ordval, kroppsspråk och annan information. Jag gjorde mitt bästa att bearbeta materialet, mina anteckningar var rätt fylliga och jag fick ut mycket av mina intervjuer trots frånvaron av en bandspelare. Forskningsetiska överväganden I artikeln Forskningsetiska principer (2005) står det att det finns fyra grundläggande individskyddskrav som man ska ta hänsyn till när man forskar. Det första kravet är informationskravet där man ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift och villkoren för deras deltagande. Man ska informera att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Det andra kravet är samtyckeskravet där forskaren skall inhämta 11

12 undersökningsdeltagarnas och i vissa fall, där undersökningen är av känslig karaktär, föräldrarnas samtycke. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och gäller sekretess och tystnadsplikt, allt för att skydda undersökningsdeltagarna. Personer som ingår i undersökningen har tystnadsplikt om uppgifter som är av känslig karaktär och som kan avslöja identiteten hos undersökningsdeltagaren. Det sista grundläggande individskyddskravet är nyttjandekravet. Alla uppgifter från enskilda personer i syfte att användas för forskningsändamål får inte användas för annat syfte. Dessa principer har jag följt när det gäller alla kontakter med skolan. Alla intervjuer förvaras i min ägo. Intervjuguide Elevintervjuer Intervjuerna med eleverna inleddes med att de fick ge sin definition av ordet stress och vad eleverna trodde att det betydde. Då jag antog att de flesta elever skulle se på stress som något negativt diskuterade vi även den positiva stressens betydelse. Sedan gick vi mer in på den individuella upplevelsen av stress, hur det känns att vara stressad och om eleverna har känt sig stressade någon gång och i såna fall hur ofta. Huvudsyftet med undersökningen var att fånga vilka situationer i skolan som barn upplever som stressande, och större delen av intervjuerna samtalade vi om just det. Om barnen hade några speciella knep att hantera stress på och vilka tankar de hade om hur lärare kan motverka stress diskuterade vi också. Lärarintervjuer Jag inledde intervjuerna med lärarna med att fråga om de upplever eleverna, i den klass mina informanter går i, som stressade och hur det i såna fall yttrar sig. Vad och vilka situationer som enligt lärarnas uppfattning stressar eleverna och om könen reagerar på likartat sätt diskuterade vi sedan. Andra frågeområden vi berörde var den negativa stressens påverkan på skolarbetet och som motvikt den positiva stressens betydelse för skolarbetet samt vad lärare kan göra för att motverka negativ stress. Skolsköterskeintervju Områden vi berörde under samtalet var skolsköterskans upplevelse av stress hos barn och hur hon märker det i sitt arbete. Hur upptäcker man och identifierar stress hos barn, reagerar könen på likartat sätt och hur skiljer det sig åt. Vad lärare kan göra för att skydda barnen mot negativ stress. 12

13 3. Kunskapsbakgrund Detta kapitel redogör för vad begreppet stress innebär och hur begreppet vuxit fram. Enligt Nationalencyklopedin ( ) är stress de anpassningsreaktioner som av kroppens organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar s k. stressorer. Modern stressforskning beskriver stress som en dynamisk process där individens förmåga ställs mot omgivnings krav. Begreppet stress framväxt För ca 150 år sedan utvecklade och grundlade den franske fysiologen Claude Bernard begrepp och tankegångar som hade stort inflytande på kunskapsutvecklingen inom medicinen. Varför det kroppsliga systemet fungerar som det gör, var en av de stora och centrala frågorna vid denna tid. Bernard menade att det kroppsliga systemet fungerar som det gör för att upprätthålla en stabil inre miljö. Människans strävan efter en jämvikt är en slags naturlag och hela kroppen och vårt beteende strävar mot att upprätthålla stabilitet och jämvikt. Bernard menade att påverkan från den yttre miljön leder till effekter på den inre. Walter Cannon, professor i fysiologi vid Harvarduniversitet i Boston på 1930-talet, blev inspirerad av Bernards tankegångar. Cannon kompletterade med att människan i vissa situationer som präglas av rädsla eller ilska, kunde ge upphov till kroppsliga funktionsförändringar. D v s han såg hur signaler från det inre också påverkar det yttre. Varken Bernard eller Cannon använde sig av begreppet stress men de lade grunden för utvecklingen som ledde fram till begreppets uppkomst (Währborg, 2002). Idag ser man ett långt mer komplicerat samspel mellan fysiska och psykologiska faktorer. Moderna teorier om begreppet stress Det finns idag olika och många förklaringar till vad stress egentligen är. Läkaren och stressforskaren Jones (1997) skriver att ordet stress ursprungligen kommer från latinets stringere som betyder att dra åt och förr i tiden användes det för att beskriva vedermödor, lidande och sjukdom. Stress är det engelska ordet för spänning eller tryck (Ellneby, 2000). Det var den kanadensiska läkaren och forskaren Hans Seyle som år 1936 förde in begreppet stress i ett biologiskt vetenskapligt sammanhang. Seyle definierade ordet stress som en ren fysiologisk reaktion och förklarar det som kroppens ospecifika uppvarvning som svar på en 13

14 påfrestning eller utmaning. År 1936 skrev han sin första vetenskapliga skrift och i skriften beskrev han vad som händer när levande organismer utsätts för stress, utifrån iakttagelser på försöksdjur. En annan definition av stress som Seyle använde sig av är att det råder obalans mellan de krav som omgivningen ställer på människan och de resurser som finns för att uppfylla dessa krav (Dahlkwist, 2004). Seyle menade att våra personligheter avgör hur vi reagerar på stress präglade av vårt genetiska arv, uppfostran och utbildning har också en roll i hur den enskilde individen reagerar (Jones, 1997). Hans Seyle beskrev kroppens fysiologiska reaktion när den utsätts för en påfrestning som en reaktion i fyra stadier, alarm, motstånd, utmattning och återhämtning (Ellneby, 2000). Jones (1997) anser att Richard Lazarus på University of California har en bättre definition av begreppet stress. Lazarus nyare och mer omfattande teorier om stress betonar att stress är ett tillstånd vi upplever när de krav som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga att hantera kraven. Hur vi uppfattar dessa krav och hur vi hanterar dem är avgörande hur stressen upplevs av individen. Lazarus menar att den gyllene medelvägen där kraven som ställs på oss känns inspirerande och stimulerande är det bästa. Peter Wärhborg (2002) svensk hjärtläkare, stressmedicinare med grundlig utbildning i psykologi samt verksamhetschef vid stressmedicinska centret, anser att få ord har ökat i användning så mycket som ordet stress. Han anser att man skulle kunna säga att det är ett modeord som belyser vad som kännetecknar vår tid. Nästan alla människor och även barn har en uppfattning om detta begrepp och använder det i det vardagliga livet. Barn tolkar oftast begreppet stress som någon form av tidsbrist medan vuxna oftast har mer varierade svar på vad begreppet betyder. Währborg menar att det inte finns någon vedertagen definition som objektivt beskriver vad som menas med stress. Varför finns det då ingen vedertagen definition av begreppet stress? Währborg tycker att svaret på den frågan är komplicerad och menar Stress är nämligen inget statiskt tillstånd som lätt kan påvisas med objektiva mätmetoder. Inte heller låter det sig fångas in genom den enskildes subjektiva uppfattning (Währborg,2002, sid.32). Begreppet stress måste också definieras genom vad som orsakar den. Detta är inte en bestämd faktor utan snarare betraktas individen tolkning, varseblivning och motivation som avgörande för vilken reaktion det blir. Begreppet är som Währborg skriver, ett uttryck för vår tid fylld av individuella komplicerade samband, meningar och betydelser. 14

15 Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress Rodhe, skolöverläkare och Österberg, medicinsk reporter, (1974) menar att stressignalerna är genetiskt betingade och en instinkt som funnits sedan urminnes tider. Våra förfäders överlevnad var starkt kopplad till dessa blixtsnabba och instinktiva reaktioner, utan dem hade det mänskliga släktet inte bestått. Människan har liksom djuren ett medfött stressprogram som aktiveras vid fara. Stressignalerna sätts automatiskt på vid instinktiv fara och via hjärnan försätts kroppen i ett tillstånd för kamp eller flykt. Genom inverkan av nervimpulser och hormoner (adrenalin, nonadrenalin och cortisol) som förs ut i blodet påverkas kroppens olika muskler och inre organ. Kroppen förbereds inför stress- och hotfyllda situationer genom att hjärtat slår snabbare som därmed pumpar ut mer blod, musklerna spänns och andningen blir häftigare. Ellneby (2000), förskollärare och specialpedagog, menar att den moderna människan reagerar på stress på samma sätt som våra förfäder men idag kan dessa stressreaktioner vara till mer skada än nytta. Människan idag utsätts för mer psykiska än fysiska påfrestningar och de varar för länge. Det ursprungliga krissystemet är inte anpassat att klara av påfrestningar som varar för länge, det innebär att vi kan gå omkring med ständigt förhöjda stresshormonnivåer. Det i sin tur kan leda till ett framkallande av olika sjukdomar. Om kroppen får en ökad produktion av stresshormoner ställer kroppen in olika funktioner på ett högre varvtal. Om utmaningarna pågår under lång tid anpassar sig kroppen till detta höga varvtal. Man kan då säga att vi lever med ett ständigt gaspådrag förklarar Ellneby (2000, sid.32). Dahlkwist (2004) beskriver att det är när stressen blir långvarig som de stora problemen börjar uppstå. Författaren tar upp olika stressorer och delar in dem i inre och yttre stressorer. Både de inre och yttre stressorerna påverkar oss hela tiden. Exempel på yttre stressorer är konflikter med andra människor och grupper, fritidsaktiviteter samt mer påtagliga saker som kyla och mörker. De krav vi ställer på oss själva och alla de måsten som vi lagt oss till med samt de förväntningar vi antar och tror att omgivningen har på oss och som ger skuldkänslor, är exempel på inre stressorer. Ellneby (2000) anser att de stressorer som förekommer i relationer med barn, föräldrar, arbete och skolan är starka men en naturlig del av livet i dagens samhälle. När vi utsätts för alltför många stressfaktorer kan resultatet bli psykisk utmattning eller fysisk sjukdom, det är detta vi ska akta oss för. 15

16 Positiv och negativ stress Vare sig vi upplever situationer som stimulerande eller obehagliga påverkar stressen oss både psykiskt och fysiskt. Även i situationer som är lustfyllda ökar adrenalinet, stress är alltså inte endast en reaktion på en situation som upplevs obehaglig. En balans mellan de krav som ställs på oss samt våra egna behov och förmåga att klara av kraven gör att stress upplevs som något positivt (Ellneby,2000). Dahlkwist (2004) anser att den typ av stress som vi upplever som stimulerande och peppande och som hjälper oss göra en bra prestation oftast i samband med ett mål som ska uppnås är positiv. Positiv stress karaktäriseras som en lustkänsla och tillfredställelse människor känner inför sin livssituation, sitt arbete eller skolarbete. Den positiva stressen kan innebära att tempot är högt men samtidigt att man behärskar situationen. Att man känner sig delaktig och har inflytande på sitt arbete eller skola, att man är nöjd över sin prestation och känner sig behövd är viktigt för att stressen ska kännas positiv. Porsman (2000), författare inom området hälsa/träning/livsstil, menar att många tycker det är som roligast och presterar som bäst när arbetsuppgifterna är många och det finns en tidsgräns för när arbetet ska vara klart. När vi får en möjlighet att bevisa både för oss själv och för andra hur kompetenta vi är leder oftast till en skön känsla av tillfredställelse. När de krav som ställs på oss upplevs som för stora och orimliga att hantera blir stressen negativ. Negativ stress är när vi inte har de kunskaper och färdigheter som krävs för att lösa en viss uppgift eller när vi inte hinner utföra uppgiften inom den tidsram som satts upp. Dahlkwist (2004) beskriver negativ stress som en situation som inte känns stimulerande utan tvångsmässig och svår att kontrollera. Stress som från början känns positiv kan snabbt komma att övergå till negativ stress, Dahlkwist använder sig av ett begrepp för att förklara när den från början positiva stressen övergår till negativ, nämligen honungsfällan. Honungsfällan är när en stark motivation och arbetsglädje går över gränsen för vad en människa klarar av, trots att arbetet eller skolarbetet känns stimulerande. Ellneby (2000) menar att stress vare sig den är positiv eller negativ är en del av livet. En balans mellan avspänning och anspänning är nödvändig för att vi ska må bra, och vi måste kompensera med stunder och upplevelse utan stress. Vi strävar, just så som Bernard menade, alltid efter att nå en balans och jämvikt i våra liv. Men idag förstår vi denna balans inte bara i termer av fysiologi och biologi utan också psykologi. 16

17 Att tåla stress, en individuell upplevelse Instinktivt vet vi nog att personligheten spelar en stor roll för hur vi reagerar på stress skriver Jones (1997, s 60) och fortsätter att de som är födda oroare och nervösa oftare upplever obehag om de utsätts för påfrestningar än de som har en mer avslappnad inställning till livet. Frågor man kan ställa sig är om vissa av oss föds stressade? Förvärvar vi stress under tidens gång eller tvingas den på oss? Många inom stressforskningen har studerat om det finns något samband mellan vissa personligheter och stress. Det finns olika teorier om hur orsaken till varför vissa människor lättare blir stressade än andra. En teori som ständigt upprepas är uppdelningen i typ A- och typ B personligheter. I skenet av de nyare sätten att se på stress ter sig detta alltför stereotypt och förenklat, även om det här kanske ändå finns en slags vägvisning. Mayer Friedman och Ray Roseman, båda amerikanska hjärtspecialister urskiljde redan på talet två tydliga mönster hos sina patienter som de betecknade typ A eller typ B. Typ A- beteende har blivit ett begrepp som används över hela världen sedan dess. Cirka 80 procent av världens befolkning uppskattas ha en svag till måttlig typ A- personlighet. Exempel på egenskaper som en typ A- personlighet har är att de är tävlingsinriktade, ambitiösa, otåliga, kontrollerande och fientliga. De sätter ofta upp orealistiska mål för sig själva och får ofta svårt att hinna med arbetet inom den utsatta tiden. Typ A personligheter är relativt dåliga på att ta till sig andra människor, åsikter och synpunkter. Om inte en människa med typ A- personlighet lär sig känna igen farorna och gör någonting åt dem, är det en säker väg mot ett stressfyllt liv. Typ B- personligheter är i allmänhet nöjda med sitt liv, tålmodiga, avspända och är inte lättirriterade. De är lugna, kontrollerade och sorglösa. De kan också vara tävlingsinriktade och ambitiösa men blir inte lika lätt provocerade eller upprörda som på samma sätt som en typ A- personlighet (Jones, 1997). 17

18 4.Barn och stress Syftet med detta kapitel är att få en inblick i hur såväl negativ som positiv stress kan påverka barn, både psykiskt och fysiskt. Detta som en hjälp för läsaren till kommande kapitel. Förmågan att klara stress Redan kort efter barnets födsel kan man urskilja olika temperamentstyper. Vissa spädbarn är redan från början mycket aktiva och andra spädbarn mindre aktiva och mer flegmatiska, menar barnpsykologen David Elkind (1985). Författaren påstår att dessa individuella olikheter är bestående resten av livet. Barn som lätt kan hantera stress ställer inte krav på omedelbar tillfredställelse, menar Ellneby (2000). Barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar sig själv som de är och som har en positiv självbild. Dessa barn har oftast ett rikt känsloliv och kan uppleva sorg, glädje, hat, medlidande, empati, rädsla, ilska och andra känslor. De barn som upplevs som stresståliga är ofta duktiga på att uttrycka vad de känner och tycker. Amerikanska forskning pekar enligt Ellneby ut fem egenskaper som stresståliga barn har. Den sociala förmågan hos barnet i samspelet med vuxna och kamrater, en förmåga att göra ett positivt intryck hos vuxna som leder till att de vuxna blir positivt inställda till barnet, ett gott självförtroende, barnet är oberoende och självständigt samt en hög prestationsförmåga. Skolpsykologen Kjell R. Nilzon (1995) har en syn på stresskänsliga barn som skiljer sig lite från Ellnebys uppfattning. Nilzon menar att förklaringen till att vissa barn verkar klara stressmoment sämre kan bero på att de är överkänsliga. Barn som är stresskänsliga har svårt att hantera förändringar speciellt när förändringen sker utan en möjlighet att låta barnet förbereda sig. Dessa barn drabbas hårdare av besvikelser och motgångar då de inte har något skydd mot dem. Barn som har svårt att hantera stress får en känsla av förlorad kontroll när problem uppstår, medan barn som lättare kan hantera stress ser problem som utifrån kommande hinder som kan lösas. Psykosociala och fysiska stressorer Währborg (2002) anser att det som stressar barn mest är i huvudsak samma som stressar vuxna, han pekar på de psykosociala stressorerna. De viktigast stressorerna är känslomässigt betydelsefulla separationer, t.ex. föräldrars skilsmässa, men också att byta lärare eller klasskamrater (Währborg, 2002, sid. 80). Andra vanliga stressorer hos barn är vantrivsel i skolan, mobbning eller andra relationsstörningar, traumatiska händelser som övergrepp eller 18

19 olyckor. Konflikter att hinna med läxor och fritidsaktiviteter och bristande trygghet och social stabilitet som familjeproblem eller sjukdom. Flickor tycks reagera mer än pojkar på krånglande relationer. Att inte trivas eller att uppleva mobbning i skolan leder till oro och ängslan och att barnet vantrivs med hela skolsituationen. Traumatiska händelser som övergrepp, misshandel och olyckor kan ibland leda till ett mycket allvarligt stresstillstånd. Särskilt stressande är brister i trygghet och social stabilitet, men också fysiska förhållande kan påverka barn negativt. Ellneby (2000) och Währborg (2002) menar att den fysiska livsmiljön och då speciellt buller och hög ljudnivå idag gör många barn stressade. Hög ljudnivå orsakar inte bara stress utan den påverkar också barnens uppmärksamhet, språkutveckling och koncentration. Währborg påpekar att barn som utsätts för buller och hög ljudnivå utvecklar tidigt förhöjt blodtryck. Det buller som barn utsätts för är svårt att anpassa sig till och kan leda till att kroppen inte kan vänja sig vid den stressfysiologiska skada bullret förorsakar. Ljudnivåer på mellan decibel under stora delar av dagen är inte ovanligt och det kan ge hörselskador. Stressymptom Stress hos barn kan vara svårt att identifiera och kan ta sig många uttryck. Ellneby redogör för olika beteenden som tyda på att ett barn är stressat. Om barnet har flera av dessa beteenden kan man tolka det som signaler på att barnet behöver hjälp. Aggressivitet, håglöst beteende, trötthet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet, nervösa ryckningar och skratt, stamning, hyperaktivitet, sömnlöshet, mardrömmar, minskad aptit eller tröstätande, nedstämdhet eller upplevd förlorad livsglädje, ständigt uppretade toalettbesök samt råkar ofta ut för olyckshändelser. Besvär som är relaterade till magen är de vanligaste psykosomatiska besvären hos barn. Magsmärtor, kräkningar, diarré eller förstoppning är vanliga besvär relaterade till magen. Huvudvärk är också vanligt förekommande hos barn som är stressade. Fler psykosomatiska besvär enligt Ellneby ( 2000) är ; Eksem, astma, bitskador på läpparna och i kinderna, sprickor och sår i tandköttet, tandgnissling och låsning av käkarna och allergier. Vuxna feltolkar ofta beteenden som trots, oro, aggressivitet eller koncentrationssvårigheter. Dessa reaktionsmönster är ofta tecken på psykologisk stress och de vuxna bemöter barn som har en sån reaktion genom att själva bete sig aggressivt enligt Rohde- och Österbergs (1974) erfarenhet. Precis som stenåldersmänniskans fysiologiska reaktion vid hot eller fara vill dagens barn som skolkar ofta fly eller anfalla. Men det är inte 19

20 accepterbart att fly eller anfalla i det moderna samhället och skola, och därför kan den fysiologiska stressen övergå till psykologisk stress och ta sig uttryck i beteenden som trots, aggressivitet och oro. Att identifiera stress hos barn Stressforskningen av barn är något som tagit relativt lång tid att uppmärksamma. Att även barn drabbas av stress är en relativt ny vetskap. Den stress som barn drabbas av spelar en betydelsefull roll i utveckling av stressrelaterade sjukdomar, sjukdomar som utvecklas senare i vuxenlivet. Studierna av stress hos barn har först varit aktuell när sjukdom eller trodda symptom uppmärksammats hos barn. Bristen med denna metod är att det finns många barn som upplever stress utan att drabbas av sjukdom eller visade stressymptom. Kunskaper om stressorer i barns liv är begränsad, bl.a. därför att det av etiska skäl inte är lätt att genomföra studier inom området stress förklarar Währborg (2002, sid.79). Att ta blodprover på barn av enbart forskningsskäl är inte något man vill göra då detta åsamkar smärta. Det första steget mot att minska stressen hos ett barn är enligt Ellneby (2000) att ta reda på vad som orsakar stressen. SOU 2001:55 redogör för ett antal olika metoder för hur man kan mäta barns psykiska hälsa eller ohälsa. En vanlig metod är att diskutera med barnets lärare och föräldrar för att skapa sig en bild om barnets inre tillstånd och det mer synliga tecknet på ohälsa i form av beteendet. Läraren ser barnet i en miljö där andra barn finns och kan göra en jämförelse och det är en fördel. En fördel med att prata med föräldrar är att de ser barnet i andra miljöer och att de har bättre kännedom om barnet. En annan metod för att identifiera stress och ohälsa hos barn är att fråga barnet själv om hur det upplever sin situation. Om barnet känner sig ledset, irriterat, spänt eller nervöst är detta vanliga tecken på att barnet inte mår bra. Att fokusera på barnets egen upplevelse av psykosomatiska besvär, som magont, huvudvärk och sömnsvårigheter är ett annat sätt att ta reda på barnets ohälsa. Skyddsstrategier Enligt Nilzon (1995) kan barnet hantera sin situation om det råder balans mellan stressfyllda situationer och skyddsfaktorerna. Författaren menar att det åtminstone finns tre olika faktorer som kan skydda barn mot stress. Personlighetsdragen spelar en betydande roll och de resurser som barnet har uppsättning av, en trygg och stödjande hemsituation och utöver familjen ett 20

21 nätverk av sociala kontakter som uppmuntrar och stödjer barnet. Faktorer i den yttre miljön i samverkan med barnets personliga egenskaper har en betydande roll i hur stressen framkallas. Men vi kan naturligtvis inte eliminera all stress även om vi skulle önska, resonerar Ellneby (2000). Det vi måste lära oss är att handskas med den på ett sätt som inte påverkar vårt liv och utveckling på ett negativt sätt. Det finns olika sätt att hantera svåra situationer och barn hittar på egna sätt, som skiljer sig åt från barn till barn. Seyle ansåg att det finns fyra olika strategier för barnet att handskas med en stressfylld situation på. Undanröja stressfaktorn, där barnet hittar olika metoder att undkomma en situation som känns skrämmande. Vägra att låta en situation bli en stressfaktor, barn som inte låter sig påverkas i olika situationer utan har attityden att saker och situationer kommer att gå bra. Ofta är det så att barn som inte är nervösa klarar sig bättre än ett barn som oroar sig (Ellneby, 2000, sid.85). Ta itu med stressfaktorn direkt, där barnet skapar distans samt bedömer olika problem och gör upp en handlingsplan. Barn som tar sig samman och snarast löser problemsituationer som uppstår. Finna ett sätt att koppla av, bland vuxna är detta den metod som används mest för att koppla av. Men det är den metod som används minst av barn. Ofta är det ytterligare prestationer som ska bedömas vid någon form av avkoppling som sport och andra fritidsaktiviteter och det är ofta förenat med krav och stress samt att hela tiden prestera bättre. De barn som kan koppla av tycker om att göra saker på egna villkor utan att känna pressen av att prestera. Genusperspektiv Enligt SOU 2001:55 är skillnaden av flickor och pojkars välbefinnande liten. Det som skiljer sig åt mellan könen är att flickor oftare känner sig ledsna eller nere än pojkar. Det är också vanligare att flickor har psykosomatiska besvär utom sömnsvårigheter. De psykosomatiska besvären hos flickor ger ett lägre psykiskt välbefinnande. Stress verkar bli ett alltmer vanligt problem och flickor känner sig oftare mer stressade än pojkar. Stressrelaterade besvär hos barn ökar med åldern och med åldern skiljer sig könen åt i upplevelsen av stress. I de lägre åldrarna skiljer sig det inte så mycket åt bland könen i upplevelsen av stress, för att sedan öka i högstadiet och på gymnasiet. Det våld som barn tidigt kommer i kontakt med antingen genom nyhetsprogram eller filmer på tv, är en stressfaktor för många barn. Hos en del barn leder tittandet på våld till ett ökat aggressivt beteende. Där kan man påstår Ellneby (2000), se skillnader mellan könen. Pojkar som ser mycket våld reagerar genom ökad aggressivitet utåt medan flickorna vänder 21

22 sin oro inåt. Flickorna kan också reagera med ängslan, mörkerrädsla, sömnproblem och en känsla av ensamhet. Ett utvidgat läraransvar De erfarenheter barnet gjort under sina första år har lärt det att om man vill uppleva trygghet så gäller det att vara snäll (Rohde och Österberg, 1974, sid. 54). Barn upptäcker tidigt hur man vinner fördelar och det oftast genom att vara snäll. Barn kan ibland bete sig trotsigt eller aggressivt för att dölja sin ångest. Ångest är ofta framkallat av stress och kan ibland upplevas som svårt att skilja från beteenden som trots eller aggressivitet. Som pedagog gäller det att vara lyhörd och ta barnet på allvar när det visar signaler på att något inte står rätt till. Elkind (1984) menar att dagens skola stressar barn på en mängd sätt förutom den vanliga stressen för prestationer av olika slag. Ellneby (2000) menar som Elkind att den fysiska miljön i skolan kan upplevas som stressande, klassrummet begränsar rörelsefriheten och skolgården liknar ibland en stenöken. Skolan uppmuntrar konkurrens genom ständiga prestationskrav och för de som inte mäktar med blir frustrationen total. Många barn förstår inte vad skolans arbete går ut på och känslan av sammanhang kan vara svår att upprätthålla. Men Ellneby vidhåller att många skolor ger nya pedagogiska metoder större utrymme där pedagogen har en mer handledande roll och barnets lust att lära står i centrum. Med liknande metoder förmedlas kunskapen genom barnets forskande och skapande och pedagogen har en mer handledande roll. Rädsla Olsson och Olsson (2004) förklarar att i elva- tolvårsåldern börjar barnet att finna vägar till sin identitet och det intellektuella och moraliska tänkandet utvecklas. Under denna väg till identitet är det viktigt att de vuxna fungerar som hjälp och stöd. Denna fas kan väcka olika känslor hos barnen. Miller (1985) menar att rädsla och ängslan över att inte lyckas i skolan och med skolarbetet är väldigt stressande. Det var just denna rädsla och ängslan över att misslyckas och inte prestera tillräckligt bra som mina elevinformanter upplevde som stressande. Barn som upplever ständiga misslyckanden och inte får tillräckligt med uppmuntran och stöd från läraren, reagerar med att känna sig ännu mer oroliga och ängsliga. Att inte få vara med i gemenskapen för att barnet kanske utmärker sig som annorlunda jämfört med de andra. Avvikelser genom klädsel, utseende eller att barnet har andra åsikter eller värderingar påverkar denna känsla av utanförskap. En del barn upplever lärare som orättvisa och favoriserande av vissa utvalda elever och att läraren inte bryr sig tillräckligt mycket. Det 22

23 kan leda till att risken för att misslyckas blir större och en minskad självkänsla. Währborg (2002) menar att de krav och den press barn utsätts för i skolan kan leda till kronisk stress. Varje misslyckande med någon form av prestation blir en ny bekräftelse på otillräcklighet. Gruppsammansättningens betydelse Relationer har en stor betydelse för barnet, om relationerna i skolan inte fungerar på ett tillfredställande sätt kan barnet utveckla stress, enligt Währborg (2002). Denna relationsstress var något mina elevinformanter tog upp under samtalen. De upplever det som psykiskt jobbigt när relationerna inte fungerar. Währborg menar att barnets upplevelse och tankar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Barn kan uppleva att människor inte tycker om henne/honom men det behöver inte betyda att det är så utan det kan vara en felaktig föreställning. Währborg anser att barn mår bäst i små och stabila grupper eller klasser eftersom de har en känslighet för relationer. Ellneby (2000) säger att barnen är aggressivare i skolmiljöer där det är trångt, barnen tycker att det är påfrestande att ständigt dela utrymme med andra och aldrig få ha någon vuxen för sig själv. Det har enligt henne visat sig att barn mår bättre i grupper där det är färre barn. Många barn orkar helt enkelt inte ha relationer till ett för stort antal individer. Det var något som visade sig under min undersökning. Majoriteten av mina elevinformanter uttryckte ett klart missnöje över klassen elevantal och de önskade att det skulle vara ett mindre antal elever i klassen. De trodde då att det skulle bli lugnare och mer arbetsro i klassen. Hög ljudnivå Miller (1985) påpekar att för stora grupper barn i en trång miljö har ett tydligt samband med hög bullernivå. Barn- och elevgrupperna har blivit större och det för med sig en högre ljudnivå. Skolan har en miljö där det ständigt finns röster, andra ljud och allmänt oväsen. Enligt Währborg (2002) beror den höga ljudnivån inte bara på för stora barngrupper utan även på dålig akustik, för få vuxna som reglerar ljudnivån och dålig rumsdisposition. Barn som utsätts för buller och hög ljudnivå brister i uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Bullret minskar enligt Ellneby (2000) möjligheterna till inlärning av den grundläggande språkutvecklingen. Så kan pedagoger och andra vuxna skydda barn mot stress Stress går inte att undvika även om den bäste föräldern eller läraren försökte påstår Miller (1995). Stress är ett naturligt inslag i hem och skola och den kan i vissa fall fara viktigt för 23

24 barns utveckling. Barn utsätts för tillräckligt med obligatorisk stress i skolan och ytterligare stress bör undvikas för barnets välbefinnande. Miller anser att viss stress är viktig för barnets utveckling och inför prestationer är det positivt med ett visst inslag av stress. Det viktigaste enligt Miller är att de vuxna är medvetna om att barn lever under konstant stress och att vi försöker undanröja onödiga stressfaktorer. Vuxna måste hjälpa barnen att komma tillrätta med och hantera den stress barnet upplever. Ellneby (2000) uppmanar vuxna att leva sig in i hur barn tänker och känner och ta barnet på allvar. Det är avgörande för barnets känsloutveckling att de vuxna lyssnar på barnet och dess signaler när något inte står rätt till. Vuxna kan hjälpa barnet att acceptera sig själv och känna tillit till den egna förmågan och till andra, det underlättar barnets stresshantering. Barn med en positiv självbild lär sig förmågan att utveckla och uttrycka olika känslor som empati, sorg, glädje och medlidande. Nilzon (1995) råd till lärare och andra vuxna är att skydda de barn som är särskilt sårbara och använda sig av pedagogiska åtgärder för att minska skolelevers ängslan så att de kan förbättra prestationerna. När man som lärare ger kritik och beröm bör man vara försiktig och lyhörd då det kan upplevas som speciellt känsligt av vissa elever. Ängsliga elever kan bli påverkade på ett negativt sätt av kritik och kan då prestera sämre. Att konkretisera både kritik och beröm är viktigt då barn med låg självkänsla har svårt att ta åt sig beröm. Tydlig information om förändringar i skolan och skolarbetet kan också minska stressen hos vissa barn. Vidare menar Nilzon att avslappningsövningar ger mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn. Olsson (2003) betonar pausens betydelse. Behovet av en paus och tillbakadragande för en stund, för att efter pausen återgå till det vanliga skolarbetet. Pausen ger barnet en chans till eftertanke eller bara vila huvudet en stund. Olsson beskriver pausen på följande sätt Som en psykisk tillflyktsort där man kan stanna en stund, ett rum där man kan slippa undan krav och förväntningar, både på att relatera och att prestera, för att sedan återvända till omvärlden (Olsson, 2003, sid.72). Pausens betydelse var något som framkom under samtalen med mina elevinformanter, flertalet hade olika strategier för att hantera stress. Den vanligaste strategin hos eleverna var att ta en paus från skolarbetet under ett fåtal minuter, för att sedan kunna koncentrera sig igen. Massage kan precis som avslappningsövningar ge mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn enligt Ellneby (2000). Stresshormonerna minskar vid beröring och Ellneby hänvisar till flera vetenskapliga studier som gjorts för att bevisa beröringens positiva effekt. Barn som får massage blir mer avslappnade samtidigt som den empatiska förmågan ökar. 24

25 5.Resultat Resultatet från intervjuerna med eleverna och lärarna är sammanvävt som en slags sammanfattning och svaren står indelade i teman. Detta för att få materialet överskådligt och för att man ska kunna koppla samman det med teorier om begreppet stress som jag berört i kapitel tre och fyra. Och inte minst för att eventuella skillnader mellan könen och mellan elevers och lärares svar ska kunna avläsas. Intervjun med skolsköterskan står som en fristående del eftersom den rörde barn och stress i allmänhet. Jag inleder med att beskriva hur de intervjuade lärarna upplever stressnivån bland eleverna i den klass de barn jag intervjuade går i. Övriga områden som behandlas i detta kapitel är barnens definition av begreppet stress, vad gör en elev stressad, hur reagerar man, positiv och negativ stress, hur skyddar sig barn mot stressen och vilka tankar har de intervjuade om hur man kan motverka negativ stress. Lärarbeskrivning Samhället är hektiskt och det påverkar barnen på det sätt att de flesta har ett fullsatt schema både i skolan och på fritiden. Karin upplevelse av stress i just denna klass är att eleverna har många fritidsaktiviteter. Många av barnen idrottar och har många andra aktiviteter på fritiden. Men hon tycker inte att barnen verkar särskilt stressade av skolarbetet, det är inget Karin märker i alla fall. Det händer dock relativt ofta att en del elever klagar på att de inte hunnit öva inför ett läxförhör eller prov för att de tränat sin idrott eller haft någon annan fritidsaktivitet, då upplever Karin att barnen är stressande. Både Karin och Malin tror att det som oroar barn mest i skolan är prestationskrav inför prov och läxförhör samt om relationerna till klasskompisarna inte fungerar. Malin upplever eleverna i just denna klass som inte särskilt stressade. I vissa situationer kan de bli uppjagade men hon tycker inte att dessa elever är stressade jämfört med andra klasser. Malin upplever också att barn blir väldigt stressade av läxor. Barnens definition av begreppet stress Alla barn har hört ordet stress men har lite olika förklaringar till vad det betydde. Samtliga flickor definierar begreppet som någon form av tidsbrist att man har mycket saker att göra men inte hinner med. Elin upplevelse av stress är att man har det svårt och väldigt bråttom. Klara menade man känner sig upphetsad och att man har en massa saker att hinna med. 25

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Stress hos barn i förskolan

Stress hos barn i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Barn- och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Stress hos barn i förskolan Stress among children in preschool Sofia Karlsson Lärarexamen 210hp Barn- och ungdomsvetenskap

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Barn och stress - Påverkande faktorer

Barn och stress - Påverkande faktorer 9999933333333333333333333333333 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Barn och stress - Påverkande faktorer Examensarbete på grundnivå i lärarutbildningen VT 09 Handledare: Tuula Vuorinen Examinator:

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning:

Dokumentation. Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23. Frågeställning: Dokumentation Rådslag med personalen på Fisketorp och Hedekas skola 2004-02-23 Frågeställning: Hur/på vilket sätt skapar vi hälsa i skolan för ALLA? Genomförare & dokumentation: Märta Schewenius, Ungdomsutvecklare

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

SALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp

SALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1 (2) 2014-09-19 DIARIENR: 2014/570 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SALA KOM~A Kommunstyrelsensir" UN. orvattnlng Ink. 2014-10- I 4 Aktbilaga 3 Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer