Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas.

Transkript

1 Maiung-Sälens kommun Kallelse/underrättelse Sida 1 Kommunstyrelsen kallas härmed till extra sammanträde Plats: Tid: Folkets park Orrskogen Malung 16:00 Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas. Ersättarna får denna kallelse för kännedom, om inte annat meddelas. Ordförande Kurt Podgorski /Nämndskansliet Föredragningsiista Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Remiss Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) 3. Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta KS/2016:375 KS/2016:380 Msiung-Salens kommun i Box 782 2'! Making j Tfn 0280-i Bl 00 'Fax D28C : Bankgiro ^63-43 i 2 I VAVW n-a'ung-ssien.se

2

3 ^ Maiung-Sälens kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Remiss Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) Kommunstyrelsens beslut 1. Remiss Regional indelning - tre nya län SOU 2016:48 remitteras till de politiska partierna i fullmäktige för besvarande senast 21 september. 2. De politiska partierna svarar till nämndskansliet för att få sammanställning inför kommunstyrelsen 26 september. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Regeringen har tillsatt en kommitté (indelningskommittén) med uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Kommittén har nu lämnat ett delbetänkande som innehåller förslag på att bilda tre nya län och motsvarande landsting. De nya län som föreslås är Norrlands län, Svealands län (i vilket Dalarna föreslås ingå) och Västra Götalands län. Kommittén föreslår att ändringarna i länsindelningen ska träda i kraft den 1 januari 2018 och landstingsindelningen den 1 januari (Indelningskommittén kommer i sitt slutbetänkande att återkomma till återstående län.) Delbetänkandet och dess förslag har gått ut på remiss. Remissvar ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 6 oktober Dagens sammanträde Ordföranden finner att ärendet remitteras till de politiska partierna. Beslutsunderlag Remiss Regional indelning - tre nya län SOU 2016:48 Förslag till svar angående SOU 2016:48 Justerare &> 7-C Utdragsbestyricande

4 Remiss REGERINGSKANSLIET Fi2016/02568/K Finansdepartementet Ankom Kommunenheten ' 1 1 Henrik Källsbo Telefon Mölunfl*Säl n# KofHWUn \iiii i &UiiW 1 rti /«'ri *«* Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) Remissinstanser: 1. Kammarrätten i Jönköping 2. Förvaltningsrätten i Umeå 3. Domstolsverket 4. Åklagarmyndigheten 5. Polismyndigheten 6. Säkerhetspolisen 7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8. Kustbevakningen 9. Migrationsverket 10. Handelskammaren Mittsverige 11. Mellansvenska Handelskammaren 12. Västsvenska Handelskammaren 13. Försvarsmakten 14. F ö rs äkrings kas s an 15. Socialstyrelsen 16. Inspektionen för vård och omsorg 17. Läkemedelsverket 18. Folkhälsomyndigheten 19. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 20. Tullverket 21. Ekonomistyrningsverket 22. Skatteverket 23. Kammarkollegiet 24. Statistiska centralbyrån 25. Arbetsgivarverket 26. Länsstyrelsen i Stockholms län 27. Länsstyrelsen i Uppsala län 28. Länsstyrelsen i Södermanlands län Postadress Telefonväxel E-post: {i.registrator@regeringskansiiet.se Stockholm Besöksadress Jakobsgatan 24 Telefax

5 159. Karlstads kommun 160. Katrineholms kommun 161. Kils kommun 162. Kiruna kommun 163. Knivs ta kommun 164. Kramfors kommun 165. Kristinehamns kommun 166. Krokoms kommun 167. Kumla kommun 168. Kungsbacka kommun 169. Kungs örs kommun 170. Kungälvs kommun 171. Köpings kommun 172. Laxå kommun 173. Lekebergs kommun 174. Leksands kommun 175. Lerums kommun 176. Lidköpings kommun 177. Lilla Edets kommun 178. Lindesbergs kommun 179. Ljusdals kommun 180. Ljusnarsbergs kommun 181. Ludvika kommun 182. Luleå kommun 183. Lycksele kommun 184. Lysekils kommun 185. Malung-Salens kommun 186. Malå kommun 187. Mariestads kommun 188. Marks kommun 189. Melleruds kommun 190. Mora kommun 191. Motala kommun 192. Mullsjö kommun 193. Munkedals kommun 194. Munkfors kommun 195. Mölndals kommun 196. Nora kommun 197. Norbergs kommun 198. Nordanstigs kommun 199. Nordmalings kommun 200. Norrköpings kommun 201. Norrtälje kommun 202. Norsjö kommun

6 Svensk kollektivtrafik 332. Svensk scenkonst 333. Svenska samernas riksförbund 334. Svenska Tornedalingars Riksförbund 335. Svenskt Näringsliv 336. Sverigefinländarnas Delegation Sverigefinska Riksförbundet 338. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) 339. Sveriges antidiskrimineringsbyråer 340. Sveriges Apoteksförening 341. Sveriges Bussföretag 342. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 343. Sveriges läkarförbund 344. Sveriges Pensionärsförbund 345. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 346. Vision 347. Vårdförbundet Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 6 oktober Svaren bör helst endast skickas i elektronisk form, i både word- och pdf-format, till följande e-postadress: fi.registrator@regeringskansliet.se. I remissvaren ska Finansdepartementets diarienummer Fi2016/02568/K anges. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara pä remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner eller beställas från Regeringskansliets webbplats Kopia till Wolters Kluwers kundservice, Stockholm

7 Regional indelning-tre nya län (SoU 2016:48) Ja till Svealands län och landsting XX kommuns (KK) sammanvägda bedömning av indelningskommitténs försiag om att biida ett nytt landsting i Svealands län 2019 är att det finns objektivt bärande skäl för att genomföra förslaget och att det medför bestående fördelar i enlighet med indelningslagens krav och tillstyrker det. KK instämmer i att den föreslagna geografin för Svealands läns landsting, i en nationell avvägning, är en god utgångspunkt för det kommande landstinget. Att Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län bildar ett nytt län och ett nytt landsting är en utmaning som innebär att våga tänka nytt och att se möjligheterna. Under mer än 20 år har staten, näringslivet och civilsamhället successivt omorganiserat sig i regioner större än dagens små län. Det har lett till en oacceptabel asymmetri, söm gör att de tre stora iänen har andra förutsättningar än de 18 mindre länen. Reformeringen av samhällsorganisationen på regional nivå behöver fullföljas. KK delar kommitténs analys att sex jämnstarka regioner, med kapacitet att bedriva regional utveckling och att fullgöra uppdragen inom exempelvis hälso- och sjukvård för sina medborgare är rätt väg att gå. / Regeringen bör vara tydlig och i kommande proposition iägga fast att i ett andra steg 2023 ska reformen fullföljas så att Sverige då blir indelat i totalt sex län samt att relevanta statliga myndigheter ska följa landstingsindelningens båda steg. God granne Svealands län kommer att gränsa til! samtliga föreslagna län utom Skåne/Blekinge. Detta gör att det är väsentligt att bygga upp goda grannreiatio.ner inom alla samhällsområden. Hälso- och sjukvården behöver en större organisation Hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar kommer att kunna hanteras på ett bättre sätt i större demokratiskt styrda landsting än i dagens samverkansnämnder. De förhandlingslösningar som nämnden kan åstadkomma är inte. tillräckligt kraftfulla för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. '. Regioneris storlek är viktig för möjligheten att ta ett samlat ansvar för hela vårdkedjan inklusive den högspecialiserade vården. Ökad. kunskap, demografisk förändring och ökade krav från medborgarna innebär att vården framöver också kommer att behöva genomföra stora investeringar. Små landsting har ett litet befolkningsunderlag och därmed en för liten ekonomi för att klara dessa framtida stora investeringsbehov, i dessa och andra välfärdsfrågor är samspelet med kommunerna en viktig framgångsfaktor. " Stärkt kapacitet för forskning och utveckling Det föreslagna Svealands län kommer att innehålla många starka företag, lärosäten och en hälso- och sjukvård med sammantaget en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet. Genom ett strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete inom det nya länet kommer en kraftsamling av resurser att främja en hållbar tillväxt än bättre än i dagens mindre län och landsting. KK anser att detta ger ökade möjligheter att stärka näringslivets utveckling i hela det nya länet. Demokratin kan utvecklas En av de viktigaste utgångspunkterna för en fortsatt reformering är, som kommittén tydligt redovisar, att gå från indirekt valda till direkt valda beslutsorgan. Dagens gränsöverskridande beslutsformer inom

8 t ex sjukvårdsregionerna och infrastrukturpianeringen kommer att i allt väsentligt ersättas av beslut i ett direktvalt fullmäktige. Detta är ett viktigt steg för att stärka demokratin. Vi är väl medvetna om de utmaningar som en större geografi innebär. De förtroendevalda måste vara tillräckligt många, representativa och geografiskt spridda för att skapa en bred kontaktyta gentemot kommuner, näringsliv, civilsamhälle och enskilda medborgare. Organisering med nämnder och beredningar som, inom sina mandat, får ansvar för geografiska delar av det nya länet kan bidra till närhet och tydliga kopplingar till det nya landstinget. KK menar att större regioner innebär att det nya landstinget i Svealand får en kraftfullare röst nationelit och internationellt. Det nya länet får också en ökad samlad kapacitet när det gäller att t ex skapa effektiv sjukvård och kollektivtrafik och att uppnå önskade resultat. Kommunerna som medspelare Kommunernas insatser och betydelse såväl inom det regionala utvecklingsarbetet som inom välfärdsområdet kan inte nog understrykas. Samspelet mellan 1'aridstinget.och de drygt 60 kommuner som kommer att finnas i länet kräver nya arbetsformer och en. ny organisering. KK menar att de förutsättningar som kommer att gälla i Svealands län sätter ramarna för hur samspelet mellan landsting och kommuner ska byggas upp. De utvärderingar som gjorts i Västra Götaiandsregionen visar att mindre kommuner fått ett större inflytande i.den större regionen, i det nya skapas legitimitet och gemensam utvecklingskraft. Likaså måste de skilda förutsättningarna i de olika delarna av det nya länet beaktas. : Detta är en viktig och central fråga som måste diskuteras och beslutas av detnya landstinget i nära samråd med kommunerna. Denna process måste genomföras parallellt med att det nya landstinget tar form, så att samspelet mellan kommuner och landsting säkerställs i iden nya organisationen. Landstinget ska ha det regionala utvecklingsansvaret Med bildandet av nya län får den politiska nivån i form av de-nya landstingen även fortsättningsvis statens förtroendé-att leda det regionala utvecklingsarbetet och ta det territoriella ansvaret. KK tillstyrker indelningskommitténs förslag om att det.är landstingen som ska ha det regionala utvecklingsansvaret.,.. Infrastruktur, kollektivtrafik och kultur Arbetsmarknadsregionerna biir allt större, människor pendlar allt längre till sina arbeten och företagen är beroende av en god infrastruktur för att kunna växa. Den nya regionbildningen speglar på ett bättre sätt människors naturliga rörelsemönster. Den tilltänkta Svealandsregiönén har många industrikommuner och en regionbildning kan bidra till att lyfta industrins villkor och utmaningar, stärka forskning, innovation och transportutmaningar. Bergslagsbanan går till exempel genom Gävleborg, Dalarna, Örebro och Värmland. Längs den sträckan finns ett flertal företag som är gravt järnvägsberoende. Dalabanan är ytterligare ett exempel på ett kommunikationsstråk som går genom flera län i den tilltänkta regionen och som är viktig för näringslivets kompetensförsörjning, regionens turismnäring och studeranden. Skapandet av en ny regional kollektivtrafikmyndighet ger möjlighet att organisera kollektivtrafiken där de gamla gränserna tänks bort. En samordning av tåg- och busstrafik och samordnade taxor över dagens länsgränser stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft.

9 Kultur- och fritidslivet är viktigt för den lokala identiteten och Dalarna har en bred tradition av utövande inom musik, film och spelutveckling på aila nivåer. Bildandet av en storregion måste stärka förutsättningarna för en fortsatt utveckling av det lokala kulturlivet, de iokaia platsernas attraktivitet och identitet. Det gynnar också den nya regionen. Större och bredare uppdrag Region Skåne och Västra Götaiandsregionen har visat att den regionala politiska nivån är både beredd och kapabel att axla ansvar som traditionellt funnits i staten. Framöver bör regeringen pröva om inte regional politisk nivå kan ta ansvar för frågor inom fler politikområden. Vi menar att infrastruktur i vägar, järnvägar och bredband, liksom delar av arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, forskningsfinansiering och ett vidgat ansvar för den nationella delen av kulturpolitiken är exempel på sådant som kan diskuteras flyttas hit. Flerkärnig förvaltningsstruktur I det nya iänet kommer såväl landstingets förvaltningsorganisation som lansstyrelsen och berörda sektorsmyndigheter med regional organisering att behöva välja lokaliseringsorter. KK menar att samtliga dessa processer bör ske i ett sammanhang. ~ i :. Finansieringsprincipen gäller - Finansieringsprincipen ska gälla också en reform som denna. De merkostnader som uppkommer enligt förslaget ska enligt KK:s uppfattning finansieras av staten. Det är inte rimligt att de förändringar som genomförs genom riksdags- och regeringsbeslut.ska belasta den del av befolkningen som finns i det föreslagna Svealand. :.. Klargör roller på regional nivå Kommittén måste i sitt fortsatta arbete söka lösningar för att dels ge de nya landstingen ett tydligt mandat att leda utvecklingen inom sitt territorium och de!s säkerställa att myndigheterna, inklusive länsstyrelsen, ges en ny roll på den regionala spelplanen. Vår uppfattning är att nya roller, samspel och samverkan måste utformas med utgångspunkt i den nya situationen. Nytt begrepp i stället för landsting? Begreppet region är etablerat för de landsting som övertagit det regionala utvecklingsansvaret, inte minst i. Region Skåne och. Västra Götalandsregionen. Numera är det endast vid allmänna val som begreppet landsting används för den regionala politiska nivån. För Svealands fän skulle det som kommittén benämner Svealands iäns landsting i stället med detta förslag komma att heta Region Svealand. - '

10 fe3> Malung-Salens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 9 57 Riktlinjer avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta med komplettering gällande hjälpmedelsavgifter (SN/2016:173) Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta att gälla från och med med komplettering gällande punkt 8.3 Hjälpmedelsavgifter. Beskrivning av ärendet Från och med 1 juli 2016 har socialtjänstlagen ändrats så att det är möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. 1. För vård, omsorg och socialt stöd, finns ett högkostnadsskydd, dvs. en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och hembesök utförda av hälso- och sjukvårdspersonal. Andel av prisbasbelopp som är grund till avgiftstaket höjs från 0,48 til! 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För den som i november 2016 har ett avgiftsutrymme upp till 1991 kronor eller mer, höjs avgiften med högst 219 kronor. 2. För omsorgstagare i särskilt boende där bostaden inte omfattas av hyreslagen höjs andelen av prisbasbeloppet som är grund till den högsta avgift som får tas ut, från 0,50 till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. I dagsläget skrivs hyreskontrakt på samtliga bostäder inom kommunens särskilda boenden, vilket innebär att ingen direkt berörs av förändringen. Förutom ändring utifrån ny lagstiftning har uppgifter avseende allmänna bestämmelser för avgifter uppdaterats. Detta gäller enskildas önskemål att avstå från att lämna inkomstuppgifter samt regler om betalning i efterhand och återbetalning. Socialnämnden beslutar att föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta, att gälla från och med Beslutet bör kompletteras med punkt 8.3 Hjälpmedelsavgifter - Avgifter för hjälpmedel följer Hjälpmedelsnämnden i Dalarnas kommuner & Landstinget Dalarnas rekommendationer. Avgifter och kostnader för patient/brukare finns i Hjälpmedelsguiden på Dagens sammanträde Ordförande finner att socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta att gälla Justerare Utdragsbestyrkande \

11 o Malung-Salens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida fortsättning från och med med komplettering gällande punkt 8.3 Hjälpmedelsavgifter. Beslutsunderlag SN Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Avgiftshandläggare ALG Justerare Utdragsbestyrkande

12 ^ Malung-Salens kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta (KS/2016:380) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta antas enligt upprättat förslag, att gälla från och med den 1 oktober Beskrivning av ärendet Socialtjänstlagen har ändrats från och med den 1 juli 2016, innebärande att det är möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. Socialförvaltningen har utarbetat ett förslag till nya riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta. Socialnämnden föresfår den 8 juni 2016, 46, att förslaget antas, att gälla från och med den 1 oktober Arbetsutskottet föreslår den 23 augusti 2016, 201, bifall till socialnämndens förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Förslag till Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Tjänsteutlåtande daterat 19 maj 2016 Justerare n-'/?.71' Utdragsbestyrkande

13 fep Malung-Sälens kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta (KS/2016:38Q) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta antas enligt upprättat förslag, att gälla från och med den 1 oktober Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Socialtjänstlagen har ändrats från och med den 1 juli 2016, Innebärande att det är möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. Socialförvaltningen har utarbetat ett förslag till nya riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta. Socialnämnden föreslår den 8 juni 2016, 46, att förslaget antas, att gälla från och med den 1 oktober Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till socialnämndens förslag. Beslutsunderlag Förslag till Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Tjänsteutlåtande daterat 19 maj 2016 Justerare "Ti > y \ i Utdragsbestyrkande

14 ^ Malung-Salens kommun Protokolls utdrag Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Ankbm 46 Riktlinjer avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta (SN/2016:173) Malung-Salens Kornmun D n r k. i. 3AQ. Socialnämndens förslag till beslut Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta antas, att gälla från och med Ärendet avgörs slutgiltigt i kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Från och med den 1 juli 2016 ändras socialtjänstlagen så att det är möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. 1. För vård, omsorg och socialt stöd, finns ett högkostnadsskydd, dvs. en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och hembesök utförda av hälso- och sjukvårdspersonal. Andel av prisbasbelopp som är grund till att avgiftstaket höjs från 0,48 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För den som i november 2016 har ett avgiftsutrymme upp till kronor eller mer, höjs avgiften med högst 219 kronor. 2. För omsorgstagare i särskilt boende där bostaden inte omfattas av hyreslagen höjs andelen av prisbasbeloppet som är grund till den högsta avgift som får tas ut, från 0,50 till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. I dagsläget skrivs hyreskontrakt på samtliga bostäder inom kommunens särskilda boenden, vilket innebär att ingen direkt berörs av förändringen. Förutom ändring utifrån ny lagstiftning har uppgifter avseende allmänna bestämmelser för avgifter uppdaterats. Detta gäller enskildas önskemål att avstå från att lämna inkomstuppgifter samt regler om betalning i efterhand och återbetalning. Handläggaren föreslår i ett tjänsteutlåtande att socialnämnden föreslår kommunfullmäktige anta riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta att gälla från och med Dagens sammanträde Ordförande finner att socialnämnden beslutar att bifalla tjänsteutlåtandets förslag till beslut. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare Utdragsbestyrkande

15 Malung-Säiens kommun Tjänsteutlåtande Sida /Eget_Avdelning/ Anna-Lena Gustafsson anna-lena.gustafsson@malung-salen.se Socialnämnden Dnr SN/2016:173 Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige anta riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta att gälla från och med Beskrivning av ärendet Från och med 1 juli 2016 har Socialtjänstlagen ändrats så att det är möjligt för kommunerna att höja avgifterna inom äldreomsorgen. 1. För vård, omsorg och socialt stöd, finns ett högkostnadsskydd, dvs. en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och hembesök utförda av hälso- och sjukvårdspersonal. Andel av prisbasbelopp som är grund till avgiftstaket höjs från 0,48 till 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För den som i november 2016 har ett avgiftsutrymme upp till 1991 kronor eller mer, höjs avgiften med högst 219 kronor. 2. För omsorgstagare i särskilt boende där bostaden inte omfattas av hyreslagen höjs andelen av prisbasbeloppet som är grund till den högsta avgift som får tas ut, från 0,50 till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. I dagsläget skrivs hyreskontrakt på samtliga bostäder inom kommunens särskilda boenden, vilket innebär att ingen direkt berörs av förändringen. Förutom ändring utifrån ny lagstiftning har uppgifter avseende allmänna bestämmelser för avgifter uppdaterats. Detta gäller enskildas önskemål att avstå från att lämna inkomstuppgifter samt regler om betalning i efterhand och återbetalning. Beslutsunderlag Bilaga: Riktlinjer för avgifter inom omsorgen av äldre och funktionsnedsatta Beslutet skickas tili Avgiftshandläggare Malung-Salens kommun) Box Malung Tfn: Fax: Rusgiro: Bankgiro: j Aw- mgi-vn-jalen se

16 Bilaga 1 YE&S)OM LAJ>/ Malung-Sälens kommun O O i 4CS Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta Malung-Sälens kommun Box 14 ; Malung j Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro: j

17 Sid 2 Sid Innehållsförteckning ALLMÄNT OM AVGIFTER Lagrum Högkostnadsskydd 3 2. INKOMSTBEGREPP Avgiftsunderlag Nettoinkomst Avgiftsutrymme Ändrade inkomstförhållanden 3 3. INKOMSTBERÄKNING FÖR SKILDA CIVILSTAND Ensamstående Sammanboende makar Särboende makar Sambo ej makar 4 4. FÖRBHÄLL - MINIMIBELOPP Minimibelopp Höjning av minimibelopp Sänkning av minimibelopp Särregler för omsorgstagare, 65 år och yngre 5 5. BOSTADSKOSTNADER Underlag för beräkning av bostadskostnad i ordinärt boende Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer Högsta avgift för bostad som inte omfattas av hyreslagen Debitering av hyra - boendekostnad Byte av bostadstyp 6 6. OMSORGSTAXA Omsorgsavgift enligt nivå och insatstid Service- omvårdnadens tid för debitering Debiteringsbestämmelser Påbörjad eller avslutad omsorgsavgift Frånvaro 7 7. MATAVGIFTER Matpaket i särskilt boende - korttidsplats Reducering av matkosinad 7 8. ÖVRIGA AVGIFTER INOM VÄRD- OCH OMSORG Trygghetslarm Hembesök enligt häiso- och sjukvårdslagen Lägenhetsstäd Dagverksamhet Avgift i boendeform hos annan vårdgivare 8 9. JÄMKNING Jämkning av matkostnad Jämkning dubbel boendekostnad ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR AVGIFTER Debiteringsrutiner Uppgiftsvägran Avstå från att lämna inkomstuppgifter Betalning i efterhand och återbetalning 9

18 Sid 3 1. ALLMÄNT OM AVGIFTER 1.1 Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta styrs av olika lagar och förordningar. Tiil dessa hör: Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. Avgifter 1-9 samt kaplö. Övriga bestämmelser, överklagande och verkställighet av beslut 3. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Avgifter 26 Jordabalken (1970:994) 12 kap. 1, 55 och 55 d 1.2 Högkostnadsskydd För vård, omsorg och socialt stöd, finns ett högkostnadsskydd, dvs. en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och hembesök utförda av hälso- och sjukvårdspersonal. Avgiften anges som andel av prisbasbeloppet och motsvarar en tolftedel av x prisbasbeloppet. 2. INKOMSTBEGREPP 2.1 Avgiftsunderlag Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att fa under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. 2.2 Nettoinkomst Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att den enskildes olika bruttoinkomster utifrån inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital läggs samman varefter skatter med hänsyn till gällande skatte- och skattereduktionsregler avräknas. 2.3 Avgiftsutrymme Beräkningen av den enskildes disponibla avgiftsutrymme går till på följande sätt: Bruttoinkomster minus skatter minus nettobostadskostnad (boendekostnad minus ev BTP) minus fastställt förbehållsbelopp = disponibelt avgiftsutrymme De sammanlagda avgifterna får ej överstiga avgiftsutrymmet, eller högsta avgiften för hemtjänst enligt omsorgstaxa Ändrade inkomstförhållanden Omsorgstagare är skyldig att inlämna förändrade pensionsinkomster och övriga deklarationsuppgifter som kan medföra ändring av avgift. Uppgifter om förändringar skall kunna styrkas. 3. INKOMSTBERÄKNING FÖR SKILDA CIVILSTÅND 3.1 Ensamstående Den enskildes inkomster beräknas enligt punkt 2.2 och 2.3

19 Sid Sammanboende makar I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomst. Eftersom biståndsbeslut gäller den enskilda personen var för sig och serviceinsatserna kan variera för vardera maken, beräknas också avgifter för varje enskild person. Detsamma gäller för registrerade partners. För makar/registrerade partners som delar en gemensam bostad i den särskilda boendeformen beräknas varje enskild person. Debitering av hyra sker på den eller de som i hyresavtalet står angivna som hyresgäst/er. Mat och omsorgsavgift debiteras på vardera boende. 3.3 Särboende makar Inkomsterna slås alltid ihop och delas på två. Om den ena maken flyttat till särskilt boende, betraktas de som ensamstående vid avgiftsberäkning och minimibeloppet beräknas utifrån detta. Information om att kontakta Pensionsmyndigheten för att begära höjd pension ges på utskickad inkomstförsäkran samt avgiftsbeslut för särskilt boende. 3.4 Sambo ej makar För sambor beräknas varje enskild person och boendekostnaden delas på två. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. 4. FÖRBHÅLL - MINIMIBELOPP 4.1 Lägsta förbehållsbelopp Lägsta förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att täcka normala levnadskostnader. Beloppets nivå anges som andel av prisbasbeloppet. För ensamstående och sambor gäller en tolftedel av 129,4 procent av prisbasbeloppet och för vardera makar eller registrerade partners en tolftedel av 108,4 procent av prisbasbeloppet. 4.2 Minimibelopp Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden Höjning av minimibelopp Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp. Exempel på särskilda omständigheter som kan ge rätt till höjning av minimibeloppet kan vara att en person betalar underhållskostnad för barn. har fördyrade kostnader för resor eller har kostnader för god man. 1 kommunen sker tillägg för nedanstående poster: > Matpaket i särskilt boende samt biståndsbedömd mat i hemtjänst ger rätt till tillägg på minimibeloppet. I särskilt boende ges tillägg för det av Konsumentverket framtagna schablonbeloppet för män respektive kvinnor 75 år och äldre delat med två, för ensamhushåll görs ett tillägg med 100 kr.

20 Sid 5 1 hemtjänst ges tillägg på motsvarande sätt men endast for den procentuella kostnadsfördelningen för lunch som redovisas av Konsumentverket. Livsmedelstillägget ingår som del av kosttillägg, varför endast överskjutande del ges som individuellt tillägg. Tillägget kan variera beroende av antalet portioner som inköpts under en kalendermånad. > Hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar och där förälder/föräldrar erhåller hemtjänst, utgår tillägg som är fastställt för olika åldrar och följer Konsumentverkets norm för skäliga levnadskostnader. 1 övrigt ska en individuell prövning ske vid höjning av minimibelopp enligt ovanstående skäl. Om den enskilde saknar bostadstillägg/bidrag, ges information och stöd till att söka detta Sänkning av minimibelopp Sänkning av minimibelopp kan endast ske då den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i det angivna förbehållsbeloppet därför att kostnaden ingår i avgiften för vård och omsorg och socialt stöd enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen, alternativt ingår eller ges kostnadsfritt i avgiften/hyran för bostad i särskilt boende. Personer i särskilt boende får nedsättning av minimibeloppet för följande: > Medier Konsumentverkets beräkning av rimliga kostnader för kostnad för bredband, fast teiefoni, tv-licens, dagstidning mm. (telefon finns att låna alternativt förutsätts att den enskilde bekostar egen telefon med hjälp av det belopp som konsumentverket beräknat för mobil med kontantkort). > El Beräkningen sker utifrån ensamstående med en beräknad åtgång på 2000 kwh/år Konsumenternas energimarknadsbyrå. (Fast pris 1 år och aktuellt postnummer för leveransadressen). En tolftedel av de beräknade kostnaderna sker som avdrag på minimibeloppet per månad Särregler för omsorgstagare, 65 år och yngre För omsorgstagare 65 år och yngre, gäller minimibelopp för ensamboende med ett tillägg på 10 procent. Ytterligare höjning av minimibeloppet gäller då den enskilde pga särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Behovet ska vara av varaktig karaktär. Se punkt För minderåriga som inte har egen inkomst och som är enda servicemottagare i hushållet beräknas en månadsavgift på varje förälder till högst ett takbelopp motsvarande Försäkringskassans underhållsstöd per månad.

21 Sid 6 5. BOSTADSKOSTNADER 5.1 Underlag för beräkning av bostadskostnad i ordinärt boende I det fall enskild erhåller bostadstillägg används den framräknade bostadskostnaden som hämtats elektroniskt från Försäkringskassan. I övriga fall beräknas bostadskostnaden för olika bostadstyper enligt de schablonregler som tillämpas av Pensionsmyndigheten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer. 5.2 Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer Hyran för bostäder i särskilda boendeformer är prissatta av Malungshem AB i uppdrag av Socialnämnden. Malungshem AB följer Hyresgästföreningen och SABO:s förslag från 91U 07 for hyressättning. Detta innebär att man tar hänsyn till bostadsområdets standard, läge och service, samt lägenheternas relativa boendevärde. Till standardskillnader räknas antalet boende per rum, bostadens storlek samt tillgång till egen dusch/bad, toalett och pentry. 5.3 Högsta avgift för bostad som inte omfattas av hyreslagen För omsorgstagare i särskilt boende där bostaden inte omfattas av hyreslagen, debiteras högsta avgift för bostad som inte omfattas av hyreslagen. Avgiften anges som andel av prisbasbeloppet och motsvarar en tolftedel av 0,5539 x prisbasbeloppet. 5.4 Debitering av hyra - boendekostnad Hyresavgift debiteras i efterskott från inflyttandedag till uppsägning sker från endera parten. Vid upphört hyreskontrakt från endera parten, debiteras hyra till den dag lägenheten är disponibel för ny hyresgäst. Detta innebär att lägenheten ska vara urstädad och omöblerad. Vid flytt från bostad som inte omfattas av hyreslagen, debiteras bokostnad till och med utfiyttandedatum. 5.5 Byte av bostadstyp Vid byte av bostadstyp inom en särskild boendeform, som innebär förändrad hyresavgift, debiteras den nya hyran nästkommande hel månad. 6. OMSORGSTAXA 6.1 Omsorgsavgift enligt nivå och insatstid Nivåtaxa debiteras utifrån de insatser med schablontider som finns antagna i riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS. Vid sammanräkning av beviljade insatser beräknas en kalendermånad alltid som 4,33 veckor. Avgiftstak - Högkostnadsskydd Nivå l= 1-3,99 timmar/månad 0,6% av aktuellt prisbasbelopp x 1 tim Nivå 2= 4-6,99 timmar/månad 0,6% av aktuellt prisbasbelopp x 4 tim Nivå 3= 7 - timmar/månad 0,5392 x aktuellt prisbasbelopp x 12 mån. 6.2 Service- omvårdnadens tid för debitering Samtliga insatser med schablontid för besöket, finns i faställda riktlinjer för handläggning enligt SoL och LSS inom vård och omsorg.

22 Sid Debiteringsbestämmeiser Påbörjad eller avslutad omsorgsavgift Vid påböljad eller avslutad omsorg, delas omsorgsavgiften med 30 och avgift tas ut endast för den del av månad som beslutet gäller Frånvaro Vid frånvaro, oavsett längd, kontrolleras antal utförda timmar den aktuella månaden och eventuell reducering sker i det fall månadsavgiften överstiger 0,6% av aktuellt prisbasbelopp per omvårdnadstimme multiplicerat med antalet erhållna omsorgstimmar i det enskilda fallet. Avgiften får heller inte överstiga det aktuella högkostnadsskyddet enligt punkt 6.1. Vid frånvaro med minst 30 kalenderdagar under pågående beslutsperiod reduceras hela omsorgsavgiften. 7. MATAVGIFTER 7.1 Matpaket i särskilt boende - korttidspiats I kommunen serveras lunch som huvudmål tillsammans med dessert och kaffe, till middag ingår kaffe. Mellanmål består av en liten mängd mellanmål i form av kakor, kaffe och godis. Kostnaden för ett heldygn är 125 kr varav frukost beräknas till 25 kr, lunch inkl. dessert och mellanmål 53 kr samt middag inkl. mellanmål 47 kr. Mat eller jämförbart kosttillskott debiteras i efterskott per kalendermånad. I de fall vårdtagaren inte vill äta, men erbjuds för sitt eget bästa, sker inga avdrag Reducering av matkostnad Enstaka avdrag för frukost, lunch eller middag sker ej vid frånvaro under dag, exempelvis resa till anhörig, det egna hemmet eller dylikt. Vid annan frånvaro från den särskilda boendeformen - korttidsplatsen i mer än ett dygn, vid t ex sjukhusvistelse, besök hos anhörig eller dylikt, reduceras matkostnad. Avdrag räknas från dag efter resdag till och med återkomstdag. 8. ÖVRIGA AVGIFTER INOM VÄRD- OCH OMSORG 8.1 Trygghetslarm Fast pris för trygghetslarm är 350 kr per månad. Avgiften inräknas i högkostnadsskyddet och debiteras under förutsättning att avgiftsutrymme finns. 8.2 Hembesök enligt hälso- och sjukvårdslagen Avgift för hembesök i ordinärt boende inräknas i högkostnadsskyddet och debiteras enligt nivåtaxa punkt 6.1. Tidsåtgången för hembesök motsvarar den schablonbelagda tidsåtgången för egenvård som utförs av hemtjänstpersonal. Debitering sker utifrån hälso- och sjukvårdpersonalens bedömda antal besök per månad. Hembesök och insatser som utförs i särskilda boendeformer, bostäder med särskild service och vid dagverksamheter är avgiftsfri.

23 Sid Lägenhetsstäd Vid kommunalt utförd städning av utflyttad omsorgstagares lägenhet i särskild boendeform, debiteras ett fast pris på 200 kr. 8.4 Dagverksamhet Vid besök på dagverksamhet debiteras endast måltid med 47 kr/portion. Om den enskilde har andra avgifter som beräknats i nivå, läggs antalet beviljade dagar i dagverksamheten med som fördyrad livsmedelskostnad utifrån reglerna om höjning av minimibelopp, se punkt Avgift i boendeform hos annan vårdgivare Om en vårdtagare i särskilt boende, för vilken kommunen har betalningsansvar för vården, vistas i boendeform hos annan vårdgivare, debiteras fortsatt normal avgift enligt punkt 6. Hyra debiteras enligt punkt 5.4, eller vårdgivarens hyreskostnad till kommunen i det fall vårdtagarens kontrakt upphört eller upphör inom kommunens särskilda boendeform. 9. JÄMKNING 9.1 Jämkning av matkostnad Vid negativt avgiftsutrymme kan matkostnad eller jämförbart kosttillskott jämkas om du har en förmögenhet understigande två prisbasbelopp. 9.2 Jämkning dubbel boendekostnad Enligt Lag (1993:406) om kommunalt stöd till boendet far en kommun lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att anskaffa eller inneha en permanentbostad. Vid ensamståendes flyttning till bostad i särskild boendeform bereds den enskilde ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad (gäller ej när släktingar såsom syskon, barn eller dylikt bor i den gamla bostaden). Avvecklingstiden far uppgå till högst tre månader. Under den tid som den enskilde har dubbla bostadskostnader, dock högst tre månader, jämkas boendekostnaden på den beräknade avgiften. Avvecklingstiden kan för bostadsrätt och egen fastighet efter särskild prövning förlängas till 6 månader eller längre. Som grundregel gäller att alla kapitaltillgångar ska avyttras innan rätt till ytterligare jämkning sker. Detta betyder att kapitaltillgångar som har ett inte obetydligt andrahandsvärde ska försäljas och inkomsten ska användas till att täcka kostnad för uppehälle. Som kapitaltillgång räknas t.ex. bil, båt, fastighet, husvagn, pensionsförsäkring, sommarstuga m.m. Om en person har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar, som exempelvis aktier och obligationer eller annan kapitalvara enligt ovan, ska de i första hand användas till dennes försörjning och livsföring i Övrigt. Kvarstår önskemål om jämkning efter förlängd avvecklingstid, hänvisas den enskilde/närstående/god man till ansökan om försörjningsstöd via individ- och familjeomsorg.

24 Sid ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR AVGIFTER 10.1 Debiteringsrutiner Aii debitering inom Vård och omsorgsavdelningen sker månadsvis i efterskott. Faktura utskickas i början av månad och förfaller i samma månadsslut Uppgiftsvägran Omsorgstagare som ej lämnat erforderliga uppgifter för avgiftsprövning inom 30 dagar, debiteras full avgift från och med den månad hemtjänsten påbörjades. Individreiaterade uppgifter hämtas med automatik via Pensionsmyndigheten en gång per månad och kan föranleda en förändrad avgift för den enskilde. Vid årsskiftet beaktas eventuella förändringar av skattebestämmelser, uppgifter för tillägg och nedsättning av minimibelopp som påverkar nettoinkomsten, likaså förändrad hyra eller boendekostnad. Övriga inkomster inhämtas årligen från omsorgstagaren. Utskick av inkomstförfrågan sker i slutet av januari och anpassas till bankernas utskick av årsredovisningar och pensionsutbetalamas utbetalningsbesked för det nya året. Eventuellt förändrad avgift gäller fr om 1 januari årligen Avstå från att lämna inkomstuppgifter I de fali omsorgstagare valt att i inkomstförsäkran avstå från att lämna inkomstuppgifter och därmed är beredd att betala full avgift, gäller maxavgift enligt beslutad nivå, fram till dess att nya inkomstuppgifter inkommer Betalning i efterhand och återbetalning Omsorgstagare som inte valt att avstå från att lämna inkomstuppgifter är skyldig att anmäla förändringar i inkomster och bostadsförhållanden som kan medföra ändring av avgift. En sådan förändring kan medföra att omsorgstagaren får betala i efterhand från tidpunkten för de ändrade förhållandena. Om omsorgstagaren missat att anmäla förändrade inkomster och bostadsförhållanden så betalar inte Socialtjänsten tillbaka avgifter i efterhand. Om Socialtjänsten handlagt ärendet på ett felaktigt sätt eller registrerat felaktiga uppgifter så kan avgifter återbetalas för hela perioden.

25 Bilaga 1 Maiung-Sälens kommun f-é' SL.*(P, T/L-i- Ks/K t- SLb^ _ J G Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta Mailing-Salens koiiinvjr 3o>: iviskmy i > ur 0230-i-3' 00 Fsx j Pkiigiro' 3 *3 j-3 i Bankgiro' -58 -»3 i 2 i ^ r-. \

26 Sid 2 Sid Innehållsförteckning >JÄ ALLMÄNT OM AVGIFTER Lagrum Högkostnadsskydd 3 2. INKOMSTBEGREPP Avgiftsunderlag Nettoinkomst Avgiftsutrymme Ändrade inkomstförhållanden 3 3. INKOMSTBERÄKNING FÖR SKILDA CIVILSTÅND Ensamstående Sammanboende makar Särboende makar Sambo ej makar 4 4. FÖRBHÄLL - MINIMIBELOPP Minimibelopp Höjning av minimibelopp Sänkning av minimibelopp Särregler för omsorgstagare, 65 år och yngre 5 5. BOSTADSKOSTNADER Underlag för beräkning av bostadskostnad i ordinärt boende Hyressättning i kommunens särskilda boendeformer Högsta avgift för bostad som inte omfattas av hyreslagen Debitering av hyra - boendekostnad Byte av bostadstyp 6 6. OMSORGSTAXA Omsorgsavgift enligt nivå och insatstid Service- omvårdnadens tid för debitering Debiteringsbestämmelser Påbörjad eller avslutad omsorgsavgift Frånvaro 7 7. MATAVGIFTER Matpaket i särskilt boende - korttidsplats Reducering av matkostnad 7 8. ÖVRIGA AVGIFTER INOM VÄRD- OCH OMSORG Trygghetslarm Hembesök enligt hälso- och sjukvårdslagen Hjälpmedelsavgifter Lägenhetsstäd Dagverksamhet Avgift i boendeform hos annan vårdgivare 8 9. JÄMKNING Jämkning av matkostnad Jämkning dubbel boendekostnad ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR AVGIFTER Debiteringsrutiner Uppgiftsvägran Avstå från att lämna inkomstuppgifter Betalning i efterhand och återbetalning 9

27 Sid 3 1. ALLMÄNT OM AVGIFTER 1.1 Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta styrs av olika lagar och förordningar. Till dessa hör: Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. Avgifter 1-9 samt kapl6. Övriga bestämmelser, överklagande och verkställighet av beslut 3. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Avgifter 26 Jordabalken (1970:994) 12 kap. 1, 55 och 55 d 1.2 Högkostnadsskydd För vård, omsorg och socialt stöd, finns ett högkostnadsskydd, dvs. en högsta avgift för hemtjänst i såväl ordinärt som särskilt boende, dagverksamhet och hembesök utförda av hälso- och sjukvårdspersonal. Avgiften anges som andel av prisbasbeloppet och motsvarar en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet. 2. INKOMSTBEGREPP 2.1 Avgiftsunderlag Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att fa under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. 2.2 Nettoinkomst Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att den enskildes olika bruttoinkomster utifrån inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital läggs samman varefter skatter med hänsyn till gällande skatte- och skattereduktionsregler avräknas. 2.3 Avgiftsutrymme Beräkningen av den enskildes disponibla avgiftsutrymme går till på följande sätt: Bruttoinkomster minus skatter minus nettobostadskostnad (boendekostnad minus ev BTP) minus fastställt förbehållsbelopp = disponibelt avgiftsutrymme De sammanlagda avgifterna får ej överstiga avgiftsutrymmet, eller högsta avgiften för hemtjänst enligt omsorgstaxa Ändrade inkomstförhållanden Omsorgstagare är skyldig att inlämna förändrade pensionsinkomster och övriga deklarationsuppgifter som kan medföra ändring av avgift. Uppgifter om förändringar skall kunna styrkas. 3. INKOMSTBERÄKNING FÖR SKILDA CIVILSTÅND 3.1 Ensamstående Den enskildes inkomster beräknas enligt punkt 2.2 och 2.3

28 Sid Sammanboende makar I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makamas sammanlagda inkomst. Eftersom biståndsbeslut gäller den enskilda personen var för sig och serviceinsatserna kan variera för vardera maken, beräknas också avgifter för varje enskild person. Detsamma gäller för registrerade partners. För makar/registrerade partners som delar en gemensam bostad i den särskilda boendeformen beräknas varje enskild person. Debitering av hyra sker på den eller de som i hyresavtalet står angivna som hyresgäst/er. Mat och omsorgsavgift debiteras på vardera boende. 3.3 Särboende makar Inkomsterna slås alltid ihop och delas på två. Om den ena maken flyttat till särskilt boende, betraktas de som ensamstående vid avgiftsberäkning och minimibeloppet beräknas utifrån detta. Information om att kontakta Pensionsmyndigheten för att begära höjd pension ges på utskickad inkomstförsäkran samt avgiftsbeslut för särskilt boende. 3.4 Sambo ej makar För sambor beräknas varje enskild person och boendekostnaden delas på två. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. 4. FÖRBHÅLL - MINIMIBELOPP 4.1 Lägsta förbehållsbelopp Lägsta förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att täcka normala levnadskostnader. Beloppets nivå anges som andel av prisbasbeloppet. För ensamstående och sambor gäller en tolftedel av 129,4 procent av prisbasbeloppet och för vardera makar eller registrerade partners en tolftedel av 108,4 procent av prisbasbeloppet. 4.2 Minimibelopp Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp och den faktiska bostadskostnaden Höjning av minimibelopp Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp. Exempel på särskilda omständigheter som kan ge rätt till höjning av minimibeloppet kan vara att en person betalar underhållskostnad för barn, har fördyrade kostnader för resor eller har kostnader för god man. I kommunen sker tillägg för nedanstående poster: > Matpaket i särskilt boende samt biståndsbedömd mat i hemtjänst ger rätt till tillägg på minimibeloppet. I särskilt boende ges tillägg för det av Konsumentverket framtagna schablonbeloppet för män respektive kvinnor 75 år och äldre delat med två, för ensamhushåll görs ett tillägg med 100 kr.

29 Sid 5 I hemtjänst ges tillägg på motsvarande sätt men endast för den procentuella kostnadsfördelningen för lunch som redovisas av Konsumentverket. Livsmedelstiilägget ingår som del av kosttillägg, varför endast överskjutande del ges som individuellt tillägg. Tillägget kan variera beroende av antalet portioner som inköpts under en kalendermånad. > Hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar och där förälder/föräldrar erhåller hemtjänst, utgår tillägg som är fastställt för olika åldrar och följer Konsumentverkets nomi för skäliga levnadskostnader. I övrigt ska en individuell prövning ske vid höjning av minimibelopp enligt ovanstående skäl. Om den enskilde saknar bostadstillägg/bidrag, ges information och stöd till att söka detta Sänkning a v minimibelopp Sänkning av minimibelopp kan endast ske då den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i det angivna förbehållsbeloppet därför att kostnaden ingår i avgiften för vård och omsorg och socialt stöd enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen, alternativt ingår eller ges kostnadsfritt i avgiften/hyran för bostad i särskilt boende. Personer i särskilt boende får nedsättning av minimibeloppet för följande: > Medier Konsumentverkets beräkning av rimliga kostnader för kostnad för bredband, fast telefoni, tv-licens, dagstidning mm. (telefon finns att låna alternativt förutsätts att den enskilde bekostar egen telefon med hjälp av det belopp som konsumentverket beräknat för mobil med kontantkort). > El Beräkningen sker utifrån ensamstående med en beräknad åtgång på 2000 kwh/år Konsumenternas energimarknadsbyrå. (Fast pris 1 år och aktuellt postnummer för leveransadressen). En tolftedel av de beräknade kostnaderna sker som avdrag på minimibeloppet per månad Särregler för omsorgstagare, 65 år och yngre För omsorgstagare 65 år och yngre, gäller minimibelopp för ensamboende med ett tillägg på 10 procent. Ytterligare höjning av minimibeloppet gäller då den enskilde pga särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Behovet ska vara av varaktig karaktär. Se punkt För minderåriga som inte har egen inkomst och som är enda servicemottagare i hushållet beräknas en månadsavgift på varje förälder till högst ett takbelopp motsvarande Försäkringskassans underhållsstöd per månad.