Samverkan i teori och praktik. Form, innehåll och förutsättningar

Transkript

1 Samverkan i teori och praktik Form, innehåll och förutsättningar

2 Samverkan En disposition -Vad är samverkan -Varför samverka -Hur kan man samverka

3

4 Gatubilden??

5 Vad är samverkan? Samverkan kan betyda eller tolkas som att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte icke-hierarkiska aktiviteter där aktörer möts på lika villkor och med gemensamt syfte aktiviteter som överskrider gränser inom eller mellan organisationer.

6

7 Defintion av samverkan/kollaboration När man gjort något tillsammans, stött och blött en fråga eller utformat en insats gemensamt i interaktion präglad av ömsesidighet

8 Varför är det så svårt? Sitter det i väggarna?? Gräsrotsbyråkrater Begränsande regelverk Inomorganisatorisk kontroll Internaliserad organisationskultur Kontroll av varandra misstänkliggörande ifrågasättande

9 Aktuell studie Barnahus - samverkansprocesser kan tolkas som makt och institutionaliseringsprocesser - samverkansaktörerna har utvecklats mot ett gemensamt institutionellt fält - i detta fält har den straffrättsliga logiken har vunnit tolkningsföreträde på bekostnad av behandlingslogiken - att samverkansaktörer som institutionellt tillhör behandlingslogiken (socialtjänsten/e.a,) övertagit en straffrättsligt inriktad logik Johansson, S (2011). Rätt, makt och institutionell förändring. Lund: Lund-Studies in Sociology of Law nr 35 (akad avh.)

10 Osäkerhet!! Om organisatorisk acceptans förankring tid Risk för misslyckanden Oklart vad utfallet blir

11 Osäkerhet!! - om organisatorisk acceptans - risk för misslyckanden - oklart vad utfallet blir Leder lätt till: - formalism - rättighetsprövning - procedurförfarande - i stället!!

12 Samarbetets innehåll (McGrath, 1993) Traditionellt Transitionellt Behovs- och uppgiftscentrerat

13 Samarbetets innehåll ff Traditionellt - procedurförfarande - rättighetsprövning - separation koordination Transitionellt - flexibla insatser - avgränsade yrkesroller - koordination kollaboration Behovs- & uppgiftscentrerat - gemensam behovsbedömning & ärendearbete - skräddarsydda insatser - kollaboration integration

14 Syftet med ett arbetslag /team Att överbrygga nackdelarna med arbetsdelning/specialisering - eller Att använda sig av fördelarna med arbetsdelning/specialisering

15 Syftet med ett arbetslag /team Överbrygga nackdelarna - förbättra koordinationen - samordna insatserna - stöd specialister emellan - ett konsensunsperspektiv Använda fördelarna - underlätta specialisering - använda olika kompetenser - ett konfliktperspektiv

16 Rehabiliteringsmål & konfliktdimensioner (Lindqvist, 1993) Arb- givare Fk Af Sjukvård Soc.- tjänst Anställd Målgrupp Långtidssjukskrivna Arbetslösa Sjuka Sociala problemfall

17 Rehabiliteringsmål & konfliktdimensioner, ff Aktör Arb- givare Fk Af Sjukvård Soc.- tjänst Anställd Målgrupp Långtidssjukskrivna Arbetslösa Sjuka Sociala problemfall Rehabmål Minska frånvaron Egen försörjning Vanligt arbete Besvärsfri Välbefinnande ( to cope )

18 Rehabiliteringsmål & konfliktdimensioner ff Arb- givare Fk Af Sjukvård Soc.- tjänst Anställd Målgrupp Långtidssjukskrivna Arbetslösa Sjuka Sociala problemfall Rehabmål Minska frånvaron Egen försörjning Vanligt arbete Besvärsfri Välbefinnande ( to cope ) Konfl. dimension Effektiv ctr Socialt ansvar Rehab.bar ctr Utslagen Arb.lös ctr Anställd Rehabilitering ctr Medicinering Arbetsrehab. ctr socialt problemfri

19 Rehabiliteringsmål & konfliktdimensioner ff Arbgivare Fk Af Sjukvård Soc.- tjänst Mål-grupp Anställda Långtidssjukskrivna Arbetslösa Sjuka Sociala problemfall Rehabmål Minska frånvaron Egen försörjning Vanligt arbete Besvärs-fri Välbefinnande ( to cope ) Konfl. dimension Effektiv ctr Socialt ansvar Rehab bar ctr Utslagen Arb.lös ctr Anställd Rehabilitering ctr medicinerad Arbetsrehab ctr socialt problemfri Analys Upprätthålla det normala Prioritering, sortering Sortering, kompensering Diagnosticering Att klara livet trots allt

20 Kompetens, uppgifter och ansvarsområden i ett team Kompetens Uppgifterna - homogen - heterogen - homogena tennislag - heterogena

21 Kompetens, uppgifter och ansvarsområden i ett team Kompetens Uppgifterna - homogen - heterogen - homogena lärlingsteam - heterogena

22 Kompetens, uppgifter och ansvarsområden i ett team Kompetens Uppgifterna - homogen - heterogen - homogena - heterogena komplext team

23 Kompetens, uppgifter och ansvarsområden i ett team Kompetens Uppgifterna - homogen - heterogen - homogena - heterogena fotbollslag

24 Kompetens, uppgifter och ansvarsområden i ett team Kompetens Uppgifterna - homogen - heterogen - homogena tennislag lärlingsteam - heterogena fotbollslag komplext team

25 Hur samverka - Olika typer av arbetslag/team Kompetens Uppgifter Likartade Olikartade Likartad Kollegialt team -jämlikar -tennislag Specialistteam -kollegialt, jämlika -specialiserade -fotbollslag Olikartad Hierarkiskt ordnat team -lärlingsteam Komplext team -hierarkiskt och horisontellt delat

26 Tre grundstenar som förutsättningar för samverkan

27 Tre grundstenar som förutsättningar för samverkan Organisatoriska Yrkesmässiga Samverkansteknik

28 Avsikter med samarbetet Samarbete oavsett olikheter Utnyttja fördelar m. olikheter Undanröja nackdelar m. olikheter Form (Berggren) Förhållnings -sätt Innehåll (McGrath)

29 Avsikter med samarbetet Samarbete oavsett olikheter Utnyttja fördelar m. olikheter Undanröja nackdelar m. olikheter Form (Bergren) Förhållnings -sätt Innehåll (McGrath) Koordinationsamordning Avgränsing - remiss - ointresse Traditionellt

30 Avsikter med samarbetet Samarbete oavsett olikheter Utnyttja fördelar m. olikheter Undanröja nackdelar m. olikheter Form (Bergren) Förhållnings -sätt Innehåll (McGrath) Kollaboration - samverkan Möte mellan specialister - respekt, nyfikenhet Transitionellt

31 Avsikter med samarbetet Samarbete oavsett olikheter Utnyttja fördelar m. olikheter Undanröja nackdelar m. olikheter Form (Berggren) Förhållnings -sätt Innehåll (McGrath) Integration sammansmältning Generalister - alla lika Transitionellt alt. behovsorient erat

32 Avsikter med samarbetet Samarbete oavsett olikheter Utnyttja fördelar m. olikheter Undanröja nackdelar m. olikheter Form (Bergren) Koordinationsamordning Kollaboration - samverkan Integration sammansmältning Förhållnings -sätt Innehåll (McGrath) Avgränsing - remiss - ointresse Möte mellan specialister -respekt, -nyfikenhet Generalister - alla lika Traditionellt Transitionellt Transitionellt alt. behovsorient erat

33 Samordning är alltid myndighetens ansvar Process i stället för kedja En planlagd och tidsbestämd process

34 Några exempel på målgrupper när samverkan är nödvändig: barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism eller andra tidigt upptäckta funktionsnedsättningar vuxna personer med diffusa diagnoser (utbrändhet, smärtproblematik), fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, svåra kroniska sjukdomar, sällsynta diagnoser, missbruksproblem äldre personer med multisjukdom, hjärtsvikt, stroke, demenssjukdom, behov av vård vid livets slutskede.

35 Varför samverka Livskvalitet är det övergripande målet - Brukaren/patienten/klienten i fokus alltid! - Samordning förutsätter samarbete med brukaren - Rätt insats i rätt tid

36 Problem och risker med samverkan Samverkan kan innebära etiska problem och risker därför att - brukarens integritet kan åsidosättas - myndigheterna kan få mer information än nödvändigt - myndighetsövertaget blir starkare - brukare kan ha svårt att överklaga gemensamma beslut - samverkan kan ta tid från mer meningsfullt arbete samt skapa frustration bland medarbetare och öka byråkratin

37 Att särskilt tänka på vid samverkan Formella hinder har sällan en avgörande betydelse om viljan finns går det att hitta lösningar. Stark fokusering på ettårsbudgeten gör att kortsiktiga och avhjälpande insatser prioriteras även när långsiktiga och förebyggande insatser vore bättre för både brukare och samhällsekonomi. Statusskillnader mellan yrkesgrupper står ofta i vägen för samverkan. Samverkan utvecklas bäst när deltagare från olika organisationer upplever sig ha en jämbördig ställning. Bristande kunskap om andras kompetens och mandat förhindrar samverkan. Cheferna har en nyckelroll. Det har en avgörande betydelse om berörda chefer gemensamt visar att samverkan är viktig.

38 Hur gör man samverkan? Plan för samordning (Vårdplan, behandlingsplan, handlingsplan) - ska innehålla 1. uppgifter om den enskildes behov, förutsättningar och intressen 2. mål för de samordnade insatserna 3. planerade och beslutade insatser 4. uppgifter om vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna 5. en tidsplan för samordningen Samordningsansvarig, en namngiven nyckelperson eller mediator ska utses

39 Framgångsfaktorer Definiera tydligt problem ni vill lösa både manifesta problem och underliggande orsaker Definiera & avgränsa målgruppen så den stämmer överens med uppdraget och problemet Gemensamma ledningsgrupp och gränsöverskridande ledarskap - som bygger på dialog, visioner och hög grad av delaktighet Det ska finnas styrsystem & informationssystem - men också incitament som gör det meningsfullt och lönsamt att samverka och att samverkan inte bidrar till att skapa förlorare

40 Framgångsfaktorer (subtila) Har man tillit och förtroende för varandra eller finns det inslag av rädsla och misstroende? Hur kommer detta i så fall till uttryck? Ger man processen tid och har man tålamod och uthållighet att arbeta utan att de konkreta resultaten omedelbart blir synliga? Har man redovisat och diskuterat sina grundläggande synsätt och värderingar? Är man till exempel överens om synen på brukaren och hur denne ska bemötas? Finns det ett genuint intresse av att samverka för att lösa de gemensamma problemen, eller har man beordrats att samverka?