NORDISKA HANTVERKSUTBILDARE

Transkript

1 Dokumentation av träff för NORDISKA HANTVERKSUTBILDARE juni 2011, Mariestad Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Box 77 SE MARIESTAD www craftlab.gu.se

2 Sammanställning av anteckningar från diskussionerna Bakgrund Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet bjöd under våren 2011 in de som arbetar med hantverksutbildning i Norden till ett möte och konferens i Mariestad. Syftet var att initiera en diskussion om gemensamma problem och möjligheter, samt att diskutera deltagarnas behov av nätverk och samverkan. Det blev ett givande möte och två väldigt inspirerande dagar som avslutades med ett beslut om att ett nätverk nu är bildat. I denna sammanställning av de två konferensdagarna finns de idéer som kom upp under diskussionerna. Där finns beskrivet hur man vill jobba med ett nätverk och uppslag på vilka gemensamma frågor som man vill diskutera mer. Nästa träff kommer att ske i Trondheim: Stenhuggare- och smidesfestival i 31 juni och 2 juli Nordiskt nätverk för hantverksutbildningar Representanterna från deltagande utbildningsinstitutioner beslutade att bilda ett gemensamt nätverk. - Nätverket är till för eftergymnasiala utbildningar i Norden, som arbetar hantverksmässigt med byggnader och föremål med ett kulturhistoriskt perspektiv. - Nätverket riktar sig till lärare och programansvariga som står nära utbildningssituationen. - Nätverket träffas årligen och värdskapet cirkulerar mellan utbildningsinstitutionerna. Motiv och strategiskt samarbete - Starkt nätverk Vi behöver ett stort legitimerat nätverk, som inte avgränsar hantverk. Bygninger och genstander. Det behövs ett ställe, ett robust nätverk där en rådgivare eller förmedlare kan ta emot frågor utbildningsmöjligheter, en portallösning. Tiden är mogen för att arbeta med ett starkt nätverk, ett legitimt nätverk. - Utbyte av kontakter Samhället och organisationerna förutsätter samverkan, men i praktiken är det svårt att få till. Samtalet sker på övergripande nivå. Möten där man pratar om samarbete, men hur gör man det konkret. Norsk Handverksutvikling har spetskompetens. Stort kontaktnät som kan erbjuda praktik och utväxling av kunskap. - Internationalisering Möjligheter att gemensamt utveckla internationella kontakter. Men skulle kunna dela med sig av dem och informera om man varit på något arrangemang. Möjligheter att ansluta till andra internationella nätverk. Preservation trades network (PTN) är ett exempel. De hade sitt sympo- 2

3 sium i Lincoln, England i år. Där deltog bland annat Nidaros Bygghytte. Även sammanslutningar som Hansa-parlamentet togs upp som en möjlig samverkanspart. - Utbildnings- och kunskapsnivåer Frågan om vad som är lägsta nivå för vad en restaureringshantverkare bör kunna kom upp. Ska vi tillsammans peka ut en lägsta nivå som utbildningarna har som grund? Norge och Danmark är väldigt samkörda inom detta fält, även med Tyskland. Inom Finland och Sverige är de mer designinriktade. Utbildningarna i Norden ligger på olika nivåer och har olika behörighetskrav. Högskola och yrkesskola, gesäll och mästarbrev kontra de som icke har. Det är stora skillnader på hur systemen är uppbyggda. I Sverige kan, exempelvis att en folkhögskola kan ha den bästa hantverksutbildningen eller privata, kommunala, regionala utbildningar. I Norge är det ett mer standardiserat system. - Kartläggning En sammanställning som ger en överblick av vilka utbildningar som finns i Norden behövs. Dessutom behövs en översikt som visar hur utbildningsstrukturerna ser ut i respektive land. På så sätt kan man orientera sig och bättre förstå nivåer, likheter och skillnader i exempelvis gesällbrev och yrkesskolor. Hur ser historien ut inom utbildningsväsendet i respektive land? Situationen är olika i varje land. Hur kan vi få en överblick över varje land i Norden? Kan man få en förståelse för situationen? Har vi olika styrkor och svagheter? Det är ganska komplicerat. I Nordiskt Hantverksforum har man arbetat med det, men det är olika system och i ständig förändring. Vi har gett upp. Det finns en rapport från 2008 på nordiskt Hantverksforums hemsida Spor i Norden som handlar om utbildningssituationen. Handlar om den gymnasiala nivån. Ger en bra översikt, men också delvis inaktuell idag. - Stärkt grundutbildning och livslångt lärande Vi vill på sikt se förbättring av grundutbildningarna, att ta tillbaka kunskap. Kan vi arbeta med förståelse av hantverk i gymnasieskolan? Människor byter yrken på ett helt annat sätt idag. Vi 3

4 kan inte förvänta oss att ha samma yrke hela livet. Hur gör man då för att kunskaperna ska föras vidare? - Hantverksutbildning inom högskolan Hur skapa förståelse för utbildnings- och forskningsområdet hantverket inom högskoleverket. Kan man beskriva det tillsammans? Varför finns inte hantverk som ett kriterium? Utbildningarna blir hela tiden ifrågasatta i grunden. Studentersättningen man bör provas för det man är inte något annat t ex konstnärligutbildning. Problematiken även lika i Norge med studentersättningen. Gymnasieskolans omdaning i Sverige högskolekompetensen försvinner, väldigt problematiskt. Ska man ändra behörighetskraven till högskoleutbildning inom hantverk? - Marknadsföring och massmedia Både utbildningarna och hantverk som ämne behöver marknadsföras och lyftas fram i samhällsdebatten. Vi behöver även ett nätverk för att kunna stötta varandra i strategiska frågor i norden. Debattartiklar och brev till regeringar och liknande. Samverka för att synliggöra olika hantverk genom att uppmärksamma och stärka varandra. Till exempel synas på utbildningsmässor, men även andra mässor tillsammans. Jobba mot media, ta en plats på arenor som där man inte förväntar sig att träffa på hantverk och som inte har kunskap om hantverk. Jobba med massmedia och ta fram programidéer. Träakademien har en del kontakter sedan sin konferens Kulturarv i massmedia Vilka journalister finns som är hantverkare? Kan vi sätt samman en gemensam lista på journalister som vi skickar ut pressreleaser till? - Lagstiftningar och regelverk Kunna vara en aktör som kan fungerar som remissgrupp när det gäller lagstiftning på både nationellt och europeisknivå. Det har tillexempel lagstiftats om tjära och energikrav i timmerhus på europeisknivå som ger stora konsekvenser på nationell och lokal nivå. Här borde det finnas en aktör som bevakar dessa intressen, ordnar undantag och påverkar besluten som tas. Ska vi ha en nordisk hantverksminister? Nordiskt hantverksforum får pengar från nordiska hantverksrådet till den här typen av samverkansarbete. Student och lärarutbyte - Översiktliga kursscheman Översiktsscheman av våra respektive utbildningar i samma form. Vi har alla våra översiktsscheman. Om man kunde ordna utbildningsschemat i samma form skulle det enkelt ge en överblick. Var kurserna ligger i tid och följd samt lärarna är. Det skulle vara ett enkelt sätt för att se möjligheter till samverkan. Översikten kunde ligga på allas hemsida eller på en gemensam portal. 4

5 - Studentutbyte Det finns ett önskemål att möjliggöra för enskilda studenter att besöka varandras skolor. Utbytet är ett sätt att kalibrera, att läsa nivåer och förstå de olika ländernas utbildningssystem. Vad kan man i Odense? Det bästa sättet att få ha studenter från Odense. En lösning kan vara att man gör valbara kurser, så man kan gå några veckor på en annan utbildningsinstitution. - Samverkan kring EQF European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS) är ett system för att göra studentutbytet enklare. EQF-systemet ska införas på nationellnivå, NQF, inom hela EU för att få en nationella referensram för examina inom högskolesystemet. EQF (European Qualifications Framework) den europeiska referensramen för kvalifikationer, är en gemensam europeisk referensram som knyter samman olika länders kvalifikationssystem genom att fungera som ett översättningsverktyg. Det ska göra kvalifikationer från olika länder och system i Europa lättare att läsa och förstå. Referensramen har två huvud mål: att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och att underlätta deras livslånga lärande. - Lärarutbyte Lärarutbyte kanske är mer intressant till en början då det är enklare att få till. Det är dessutom viktigt för dem att komma ut och prata med kollegor på andra skolor. Det finns lärarträffar mellan tapetserare. De har skrivit ner varje lärares specialkompetens. Det gör att man känner till varandra och att byta lärare kostar inte pengar, man byter rakt av. - Samutnyttjande av utbildningsresurser Många skolor har gjort investeringar i bra och specialiserade utbildningslokaler, snickeri eller måleri t ex. Man skulle kunna erbjuda lokalerna till varandra när de är lediga. På så sätt kan man nyttja både varandras lärare och utbildningslokaler. 5

6 Läromedelsutveckling Alla har ungefär samma situation. Det vill säga att läromedel inte finns utan de plockar ihop material från olika äldre skrifter och kompletterar med egna delar. Alla sitter och gör samma jobb på de olika skolorna. - Lärobank En idé som presenterades är att göra en gemensam lärobank där dessa kurskompendier eller tips på litteratur kan läggas in. På så sätt kan lärarna hitta möjligheter att fördjupa och bredda kursinnehållen. I Danmark används Husbyggnadsläror från 20- och 30-talet som kurs litteratur. - Studentrapporter Även studentrapporter kan fungera som läromedel, t ex gemensam nordisk handledning i byggnadsarkeologi. Att sammanställa rapporter är i sig en färdighetsövning för studenterna. Förmågan att göra abstraktioner av det man gjort. Det tränar förmågan att reflektera och sätta ord på det man lärt sig. - Hantverksordbok Det kan behövas en gemensam hantverksordbok så att vi enklare kan kommunicera. Att gör den kan dock bli problematiskt då lokala traditioner inte alltid har ord som finns på andra språk. Det finns en byggnadsarkeologisk nomenklatur framtagen. Den kanske går att använda även av hantverkare? Norsk hantverksutvikling har tagit fram en pekbok med teckningar på timringsverktyg som förklarar verktygen och dess delar på fyra språk (norska, tjeckiska, engelska och tyska). Kompetensutveckling Det kan behövas en gemensam kurs för utbildarna i att göra andra typer av läromedel. Till exempel? inspirerade av Nicolas föreläsning. Ett exempel från Odense i digital modell. En byggnad som låg på nätet. Samverkan kring forskning - Projekt och finansiering Det finns behov av gemensamma forskningsprojekt över gränserna för doktoranderna. Här kan man också få finansiering. Vi behöver skapa analysmetoder. Ordna samverkan och sponsring för gemensam forskning. Eventuellt en gemensam nordisk forskningskatalog för att visa på forskningens bredd och relevans. - Redovisning och publicering Även samverkan kring examensarbetena är viktigt samt att visa på alternativa redovisningsformer, det vill säga hur man presenterar hantverksvetenskap. Det behövs också en nordisk publiceringskanal för forskning inom hantverk. 6

7 Övriga nätverksaktiviteter - Entreprenörskurs En kurs i entreprenörskap för hantverkare skulle gå att göra som en gemensam föredrags-turné med inspirerande och erfarna föredragshållare. - Gemensamma studieresor Att nätverksmedlemmarna gör gemensamma studieresor kan innebära att vi lär känna både varandra och nya platser. Erbjud varandra platser när man reser. Underhåller kontakterna i nätverket samtidigt som man skapar nya. Hantverkslaboratoriet planerar en kalk-resa till Scottland i höst, där kanske fler från detta nätverk vill följa med? Nordiska kalkforum och British limeforum möts 22 sept i England. - Ambulerande konferenser och workshops Idén om ambulerande konferenser lades fram, workshops från en båt. Tillexempel Hurtigruten går mellan Bergen och Trondheim. - Gemensam hemsida? Ebbe har byggt en hemsida om byggnadsarkeologi. Den fungerar som en gemensam portal där kurser inom byggnadsarkeologi kan läggas ut på ett och samma ställe. En träff i Danmark som Nordisk kulturfond är med och arrangerar finns dessutom presenterad där. Motsvarande sida om hantverkskurser skulle gå att bygga. 7

8 Sammanfattning och slutdiskussion Beslut Det beslutades att ett nätverk formellt nu är bildat. Nästa träff kommer att ske i Trondheim: Stenhuggare- och smidesfestival i 31 juni och 2 juli En presentation av nätverkets medlemmar sammanställs och skickas till Nordiska hantverksforum för att rapporteras till Nordiska ministerrådet möte i Helsingfors 31 november Materialet ska vara sammanställt den 1 november Arbetsgrupper Här utöver bildades två arbetsgrupper för att specifikt jobba med frågor om: Läromedel: Ebbe, Mogens, Ulf, Otto, Gunnar Jarle. Fler kommer att bjudas in för att följa gruppens arbete. Bland annat Nicola Woods. Högskoleutvärderingar i Sverige: Göran, Ulf, Stefan Kommunikation För att vi ska hålla kontakten kommer en grupp att startas på Kulturvårdsforum vilket är Riksantikvarieämbetets mötesplats för verksamma inom kulturvården. Gruppen kommer att vara sluten för inbjudna medlemmar. Sammanfattat av Linda Lindblad och Gunnar Almevik

9 Deltagande utbildningsinstitutioner Sverige Steneby skolan, Dals Långed Carl Malmsten Furniture Studies, Linköpings universitet, Lidingö Dalarnas timringsutbildning, Folkärna Träakademien, Mitthögskolan, Kramfors Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, Mariestad Stiftelsen hantverk och utbildning, Leksand Norge Högskolan i Sör-Tröndelag, Trondheim Nordisk Hantverksforum, Oslo Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider, Trondheim Norsk Hantverksutvikling/SIKA, Lillehammer Danmark Center for Bygningsrestaurering, Odense Syddansk Erhvervsskole, Odense 9