Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år"

Transkript

1 13 Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år Södra fyller 75 år men har fortfarande samma uppdrag: att avsätta medlemmarnas skogsråvara till skäliga priser. Vid starten rådde köparnas marknad. I dag finns en risk att den kommer tillbaka när utbudet av massaved är större än industrins behov. Den utvecklingen är ett resultat av de strukturella förändringarna inom skogsindustrin som vi har all anledning att fundera över, säger Södras styrelseordförande Christer Segerstéen. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Uttag av stora volymer brännved under 1940-talets första hälft blev den första stora skogsskötseloffensiven i södra Sverige, även om det flesta skogsägare var ovetande om det positiva resultatet. För utkörningen från skogen användes hästfordon, medan transporterna till kunderna sköttes med lastbil. Mycket har hänt under Södras 75 år. Satsningar på skogsskötsel, egen industri och näringspolitiska insatser har stadigt ökat lönsamheten på medlemmarnas skogsgårdar. Fyra goda skäl Det fanns fyra viktiga faktorer som gjorde att Södra kunde bli den förening den är i dag: skogstillståndet, skogsindustrin, ägarstrukturen och Gösta Edström. De sydsvenska skogarnas tillstånd kunde knappast beskrivas som bra, behovet av bättre skogsskötsel var stort. Samtidigt började skogen få ett ekonomiskt värde för de större skogsägarna, men de hade svårt att få vettigt betalt för virket när det inte fanns en fungerande virkesmarknad. Skogsindustrin i södra Sverige bestod av sågverk och mindre bruk och efterfrågan på virkessortiment motsvarade inte utbudet. Götaland var jungfrulig mark för att bygga ut industrin. Då som nu ägdes skogsmarken i Götaland till 80 procent av privatpersoner. Om dessa gick samman för att driva sina frågor skulle detta ha större tyngd än om privata skogsägare i bolagsdominerade Norrland gjorde samma sak. Dessutom behövdes en drivande person som såg möjligheterna och var beredd på svårigheterna. Den beskrivningen passade in på forstmästare Gösta Edström som drev en konsulterande skogsbyrå i Växjö. Han blev den förgrundsfigur som det samverkande enskilda skogsbruket i södra Sverige behövde. Gösta Edström blev tidigt en förgrundsgestalt för att få skogsägarna i södra Sverige att samverka. Starten för det som blivit Södra gick i februari 1938 när skogsägareföreningarna i Östergötlands, Norra Kalmar, Södra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län bildade Sydöstra Förbundet i februari Skogsägarna var fortfarande medlemmar i sin länsförening, men affärerna leddes från Växjö med Gösta Edström som affärsledare. Brännved gav skötseleffekt Handeln med brännved under 1930-talet och under andra världskriget gav Södra en bra start. I början av 40-talet svarade brännvedssortimentet för över 60 procent av omsättningen. Uttagen av brännved påverkade skogsvården positivt och brännvedsepoken blev den första stora skogsskötselinsatsen i södras Sverige. Det var de flesta skogsägare inte medvetna om för resultatet kom först senare. Avsättning för klenvirket Efter andra världskrigets slut behövde skogsägarna hitta annan avsättning för sitt virke, framför allt de klenare dimensionerna. Exporten av både rundvirke och sågad vara blev på nytt viktig. Gösta Edström insåg vikten av att vara aktiv i förädlingsledet för att ha inflytande på priset på skogsråvaran. Sågverk köptes in för att säkra avsättningen av timmer, men viktigare var Edströms planer på massatillverkning. Tvärtemot vad skogsbolagens ansåg hävdade Gösta Edström att det fanns tillräckligt med ved i södra Sverige för massatillverkning och fick stöd av en statlig utredning: den visade ett överskott på 7-9 miljoner kubikmeter lövvirke, klent barrvirke och sågavfall. Edström presenterade planerna på en massafabrik i Mönsterås redan innan utredningen var officiell. Den första massan i Mönsterås tillverkades Satsningarna på egen industri har fortsatt genom åren och ökad vedförbrukning har lett till bättre virkespriser. Vinsterna i industrin har dessutom räckt till både fortsatt utveckling av företaget och vinstdelning för medlemmarna. Sortimentet props användes som stöttor i gruvschakten. Den här bilden är från en brittisk kolgruva. På väg mot överskott Som 75-åring är Södra en ekonomisk förening med skogsägare som medlemmar. Tillsammans äger de mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige och är ägare till en skogsindustrikoncern som köper medlemmarnas skogsråvara och förädlar den till pappersmassa, sågade trävaror, interiörträprodukter och energi. När Södra bildades fanns ett överskott på virke som det gällde att få betalt för. I dag är vi på väg in i samma situation när pappersmaskiner stängs och vi går från balans på massavedssidan till ett stort överskott. Det finns all anledning för oss att fundera över hur vi ska agera. Med tre massabruk i södra Sverige har Södra en bra position för att kunna ta hand om råvaran. Men vi måste också titta på hur bruken ska utvecklas med nya produkter och nya idéer, säger Christer Segerstéen. Flera fusioner Dagens Södra är resultatet av en rad sammanslagningar. Föreningarna i Sydöstra Förbundet fusionerades 1953 till en förening av skogsägare i sydöstra Sverige utökades förbundet med skogsägarna i Halland, Jönköping och Södra Älvsborg och fortsatte med Skåne 1992, Skaraborg 1999 och Bohuslän och Dalsland 2007.

2 Södras tredelade uppdrag för ett lönsamt skogsbruk I dag har Södra ett tredelat uppdrag för lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk: skogligt, industriellt och näringspolitiskt. Alla delarna är viktiga för våra medlemmars skogsbruk, säger medlemschefen Magnus Berg. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm Från början var föreningens syfte att medverka till skäliga virkespriser. För 100 år sedan var virkesköparna vana att betala det pris för virket som de ansåg nödvändigt. Det kunde bli ganska högt för vissa leverantörer och lågt för andra. Det förklarar också varför avsättning och priser finns i blickfånget. Kampen för likaprisprincipen har alltid präglat föreningens verksamhet på virkesområdet, säger Magnus Berg. Det skogliga uppdraget Det skogliga uppdraget består av två delar. Den ena är att se till att det finns avsättning för medlemmarnas virke. Grov skog av bra kvalitet ska kunna säljas som sågtimmer och klenare virke som massaved, säger Magnus Berg. Det blev knappast lättare att få vettigt betalt för virket eftersom det inte fanns en fungerande virkesmarknad. Över tiden har virkesbalansen i södra Sverige förändrats, inte minst genom Södras satsning på egen industri. Grunden i föreningen är att medlemmarna kan sälja det virke de vill till marknadspris, säger Magnus Berg. Den andra delen i det skogliga uppdraget är att tillhandahålla tjänster och produkter som hjälper medlemmarna att sköta sin skog. Det är ett brett uppdrag som börjar i plantskolor och fröplantager med odling av skogsplantor och spänner sedan över hela skogsskötselområdet. Arbetet utgår från de självverksamma medlemmarnas behov men ska också tillgodose behovet hos dem som köper alla tjänster. Dubbelt viktig Södras satsningar på massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö har varit oerhört viktiga för efterfrågan och betalning av klenved. I dag finns faktiskt efterfrågan på all ved i Götaland. Södras industri har en dubbelt viktig funktion, säger Magnus Berg som är medlemschef och informationsdirektör. Det har flyttat fokus flyttats från avsättning till mervärden. Det blir allt viktigare för medlemmarena att få del i förädlingsvinsten. Förädlingen i egen industri har en dubbelt viktig funktion. En bra industri har god betalningsförmåga för virket och vinsten i en sådan industri delar medlemmarna på, säger Magnus Berg. Näringspolitiska insatser I alla tider har det funnits olika intressen i samhället med synpunkter på skogsägarnas förmåga och rätt att få sköta sin skog. Det förklarar att det näringspolitiska arbetet alltid varit en viktig del i Södras uppdrag. Under en period ifrågasatte tydliga ekonomiska intressen om bönder och skogsägare skulle få bestämma över sin skog. Den var en så viktig nationell tillgång och låg till grund för industrijobb, förädlingsvärden och exportinkomster. I dag ifrågasätts skogsbruket utifrån naturvård, friluftsliv och andra sociala aspekter. Södras näringspolitiska bevakning har slagit vakt om skogsägarnas rätt att äga och bruka sin skog, säger Magnus Berg. Ägarrollen och riskkapitalet Redan tidigt bidrog medlemmarna i Södra med kapital till utbyggnaden av industrin. De satsade ett par miljoner kronor i 1952 års industrilån och när massabruket i Mönsterås skulle byggas var intresset att teckna aktier i SCB störst bland skogsägarna i sydöstra Sverige. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Uppslutningen bakom Mönsteråsprojektet var stor och skogsägare från hela landet tecknade sig för en eller flera aktier i Skogsägarnas Cellulosa AB (SCB), bolaget som skulle uppföra massabruket. Den aktieteckningen underlättades av att betalningen kunde ske genom virkesleveranser. Medlemmarna deltog också vid finansieringen av det stora industripaket som Södra presenterade Samtidigt presenterades en finansieringsplan som kallades Silveryxan. Med en ränta som låg 1,25 procent över högsta inlåningsränta hoppades ledningen att medlemmar och anställda skulle ställa upp med 100 miljoner kronor, vilket var en förutsättning för att övriga finansiärer skulle ställa upp. Målet klarades med råge. I dag är medlemmarna ägare till en stor skogsindustrikoncern, leverantörer av virkesråvara, långivare till det egna företaget och kunder som köper tjänster och varor av Södra. Vid virkesleveranserna betalar de sina insatser, pengar som betalas tillbaka när medlemskapet upphör. Som ägare är de med och finansierar behovet av nytt eget kapital. Utdelningsmodellen premierar trogna medlemmar och dem som levererar allt sitt virke till Södra. Förädlingsvinsten kommer från industriinvesteringarna och vid vinstdelningen är ambitionen att hälften baseras på virkesleveranserna och hälften på insatskapitalet. Det finns starka skäl till att vi inte delar ut vinster genom högre virkespriser. Södra köper hälften av skogsråvaran till industrin från andra aktörer än dem som är våra medlemmar. Med högre virkespriser skulle dessa fått del i vinstdelningen utan att ta någon risk. Marknadsmässiga priser som styrs av utbud och Medlemmarna har deltagit i finansieringen av många industrisatsningar i Södra ställde medlemmarna upp med 100 miljoner som delfinansiering i det stora industripaketet. efterfrågan är en förutsättning för en fungerande virkeshandel. Det är inskrivet i våra stadgar att Södra ska använda marknadsprissättning på virke, säger medlemschefen Magnus Berg. Södra har de senaste tio åren fört över 500 miljoner kronor av det kollektiva egna kapitalet till medlemmarnas konton för emitterat insatskapital. Medlemmarnas inbetalda och emitterade insatskapital är i dag en femtedel av det totala egna kapitalet.

3 15 Tänk om Södra inte hade funnits I krissituationer har både Södras organisation och medlemmar visat handlingskraft med gott resultat. Det visade sig inte minst när stormen Gudrun i januari 2005 på några timmar fällde mer skog än någon annan storm. Hur hade Götaland sett ut om Södra inte funnits? Det är en spännande fråga och svaren många. Helt klart har Södra varit viktigt för sina medlemmar, men också för andra skogsägare. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Kontrastfoto, Lars Malm Resultaten av Södras insatser är bland annat en fungerande virkesmarknad, bättre skogsskötsel och näringspolitiska insatser i en rad frågor. Här är ett par exempel på vad Södras har betytt. Virkesmarknad i balans När Södra bildades fanns ingen fungerande virkesmarknad. Den stora utmaningen var att se till att skogsägarna fick avsättning och skäligt betalt för sitt virke. Det har Södra löst genom att bygga upp en stor industri som alla skogsägare haft nytta av. Om inte den industrin funnits hade vi haft en helt annan virkesbalans och helt andra priser. Troligen hade vi haft samma överskott på virke som 1938 och kanske hade någon annan byggt industrin lågt senare. I dag kan vi ta emot allt virke och medlemmarna säljer till marknadspris, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Betydelsen av en fungerande virkesmarknad blev fullt klar 2005 efter stormen Gudrun. Stormen satte virkesmarknaden ur spel. Måndagen efter stormen fanns inget värde på den liggande skogen, för ingen visste vad den skulle vara värd och virkesmarknaden föll samman fullständigt. I extrema situationer Arbetet efter stormen är ett utmärkt exempel på hur Södra agerade helt annorlunda än varje annat företag skulle gjort i samma situation. Södras styrelse och företagsledning fastslog snabbt ett par grundläggande principer för att skapa trygghet i medlemsleden. Det stormfällda virket skulle ha samma pris oavsett när det avverkades och tills priset slutligt fastställts skulle avräkningspriser tillämpas. Vi fick mycket skäll när vi satte grundpriset till 160 kr per m 3 fub. Men det ska ses i ljuset av att priset som andra aktörer ville betala låg en bra bit under 100 kr per m 3 fub, säger Christer Segerstéen. Hela tiden jobbade Södra också näringspolitiskt för olika stöd och åtgärder. Det resulterade bland annat i lagringsstöd, planteringsstöd och den så kallade 50-lappen, som var en skattereduktion på 50 kronor per kubikmeter stormfällt virke. Södra är ett fantastiskt verktyg för att hantera extrema situationer, säger Segerstéen. Så styrs Södra Södra är en ekonomisk förening med en demokratisk organisation. Varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har i föreningen. Den demokratiska organisationen är enkel och kan kort beskrivas så här: Skogsbruksområden. Medlemmarna är organiserade i 36 skogsbruksområden. Vid skogsbruksområdets årsmöte väljer medlemmarna ett förtroenderåd, som ansvarar för olika aktiviteter, bevakar näringspolitiken lokalt och för medlemmarnas åsikter vidare. Här väljs också ombud till föreningsstämman. Förvaltningsråd. Ordförandena i förtroenderåden bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och stämman. Rådet är ett viktigt forum för behandling av näringspolitiska frågor och ska verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Föreningsstämman. Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman fastställer bokslut och vinstutdelning, utser ledamöter i föreningsstyrelsen, revisorer och valberedning. Föreningsstyrelsen. Styrelsens främsta uppgift är att ägna sig åt långsiktiga och strategiska frågor. Styrelsen beslutar om huvudinriktning, utfärdar riktlinjer, fastställer strategiplaner, sätter ekonomiska mål och beslutar om investeringsramar för den operativa verksamheten. Föreningsstyrelsen har upp till fjorton ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Upp till tio ledamöter väljs av föreningsstämman och tre är arbetstagarrepresentanter. I styrelsen ingår även verkställande direktören. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax:

4 Möten med öppen dialog ökar förtroendet Kommunikationen med medlemmarna har alltid varit viktig i Södra. Alla ska veta vad som händer i deras förening. Det sker genom mötena mellan människor, genom tidningar som Förbundskontakt och Södrakontakt, eller som i dag via nät och mobiltelefoner. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Kommunikationen i Södra bygger på en bra dialog och förmågan att lyssna till dem som har avvikande åsikter. Historiskt har mötena mellan människor varit viktigast, antingen det är möten mellan förtroendevalda och medlemmar, mellan inspektorer och medlemmar eller på skogsdagar. Medlemstidningarna har alltid varit viktiga, från Förbundskontakt till dagens Södrakontakt. Där beskrivs vad som händer i Södra och fylligare information når ut till alla medlemmar. Även om informationen är tillgänglig på Skogsägarnätet når den inte ut till alla. Vid sidan av skogsdagar spelade medlemstidningen Förbundskontakt som startade 1945 en viktig roll i informationsverksamheten. Medlemmarna ska alltid ha möjligheten att vara väl informerad om vad som händer i deras förening. Annars öppnar nätet upp oanade möjligheter att förbättra kommunikation och service. Skogsägarnätet och smarta telefoner gör det möjligt att komma åt skogsbruksplaner och nyheter var man än befinner sig. Vi har ett piano som har blivit lite bredare med ytterligare tangenter att spela på. Det betyder inte att de gamla tangenterna ska tas bort. Visst är nät och telefon är på många sätt överlägsna papperstidningen, men den har andra kvaliteter värda att ta vara på. Men framför allt behöver vi fler möten mellan människor, säger medlemschefen Magnus Berg. Skogsdagar har alltid varit viktiga för att sprida information om samverkan i föreningen och om skogsskötsel. Den här bilden är från en skogsdag i Blekinge Idag är mobiltelefonen viktig för kontakten med medlemmarna. Meddelanden sänds som sms och med de smarta mobilerna kan man via skogsägarappen öppna både skogsbruksplan och karta. Gösta Edström en visionär kraft På 1920-talet öppnade en ung forstmästare som hette Gösta Edström en konsulterande skogsbyrå i Växjö. Han var i flera decennier den visionära kraften för samverkan inom det enskilda skogsbruket i södra Sverige. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Han trädde på allvar in på skogsägarrörelsens scen när han tog initiativet till att starta Kronobergs läns skogsägarförening. Föreningarna i Blekinge och Kronoberg gick 1935 samman om ett gemensamt kontor i Växjö med Gösta Edström som affärsledare. Den uppgiften fortsatte han med i Sydöstra Förbundet som bildades Handeln med brännved var då redan stor men ökade under världskriget då Edström såg till att Södra fick en framträdande roll i landets bränsleförsörjning. Efter andra världskrigets slut gällde det att hitta nya avsättningsmöjligheter för medlemmarnas virke, särskilt klenvirket. Avsättning och pris på virkesråvaran var tidigt viktiga i skogsägareföreningarnas verksamhet, särskilt i de föreningar där Gösta Edström fick ett allt större inflytande och samma pris har betalats oavsett avståndet till industrin. Edström arbetade oförtrutet för Gösta Edström ( ) var den visionära kraft som kunde agitera för samverkan mellan privata skogsägare. att skogsägareföre ningarna gemensamt skulle bygga ett massabruk i Mönsterås och lyfte fram vikten av näringspolitiskt arbete. Han såg till att Södra också byggde ett massabruk i Mörrum och lanserade 1966 ett industripaket som skulle öka förbrukningen av skogsråvara. I det paketet ingick ett massabruk i Värö, övertagande av massabruket i Mönsterås från SCB, fördubblad produktion av massa i Mörrum, spånskivefabrik i Hultsfred och ett sågverk i Kinda. Enastående företagsledare Ingvar Karlsson har skrivit flera böcker om Södras historia. I Samverkan för styrka och tillväxt (2011) summerar han i tio punkter skälen till att Södra lyckats. Gösta Edström återfinns redan i första punkten. Så här summerar han Edströms insats: Gösta Edström var som grundare, verkställande direktör och därefter ordförande en enastående företagsledare. Han lade grunden till det som Södra i dag skördar resultatet av. Gösta Edström avgick som verkställande direktör i Södra Han fortsatte som arbetande styrelseordförande fram till 1973 då stämman utsåg honom till hedersordförande.

5 17 Vedråvara en unik resurs för hållbarhet Hållbarhetsarbetet genomsyrar all Södras verksamhet från frö till färdig produkt. Vedråvara från medlemmarnas hållbart brukade skogar är en unik resurs. Den ingår inte bara i ett hållbart kretslopp utan är också till 100 procent förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar. Text: Åsa Wernersson Foto: Ola Kjelbye Skogsägarna bor ofta på gårdar som gått i arv i genarationer, ett förhållande som borgar för långsiktighet och hållbarhet. Södra har ett långsiktigt engagemang för ansvarsfullt skogsbruk och erbjuder medlemmarna att certifiera sin skog enligt FSC och PEFC. För Södra innebär detta att skogsbruket bedrivs aktivt och ekonomiskt med hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala frågor. Skogsägarnas engagemang är grunden till ett ansvarsfullt skogsbruk. Södras medlemmar beslutar själva hur skogen ska förvaltas och väger ofta in olika värden i sitt brukande. För att stödja medlemmen i förvaltningen av sin skog erbjuder Södra verktyg som till exempel grön skogsbruksplan, skogscertifiering och grönt körkort för certifierade entreprenörer. Kampanjen Skogens vatten ökar skogsägarnas kunskap om vattenhänsyn i skogen. Södra har historiskt arbetat med hållbarhet på flera områden. Södra är en pionjär avseende helt klorfri blekning av pappersmassa. Värö blev 1993 det första bruk som ställt om helt till TCF-massa (total chlorine free). I dag är cirka 75 procent av produktionen TCF medan resten är TCF-light, vilket är en blekning med väteperioxid och mindre mängd klordioxid. Södra har sedan långt tid arbetat systematiskt med sänka utsläpp till vatten och luft och i dag kan vi se resultat av det. Södras produktpalett har under 2000-talet förändrats från att ha enbart pappersmassa och trävaror som huvudprodukter till att också energi blivit en viktig produkt. Södra är i dag en stor producent och leverantör av förnybar energi i form av el, fjärrvärme och biobränslen. Södra levererar fjärrvärme från sulfatbruken Mönsterås, Mörrum och Värö och från sågverken i Kinda och Torsås. Vid samtliga massafabriker finns mottrycksturbiner och vid Mönsterås också en kondensturbin. Detta har gjort att Södra inte bara är självförsörjande på el utan också är en leverantör av grön el till elnätet. Södra har sedan 1990-talet öppet redovisat sin miljöpåverkan dels genom årliga miljörapporter och dels genom sitt verksamhetsledningssystem som bygger på ISO 9001 för kvalitet, ISO för miljö, ISO för energi samt PEFC och FSC för hållbart skogsbruk. Alla dessa system tredjeparts revideras, vilket innebär att externa auktoriserade revisorer årligen går igenom systemen. Sedan några år tillbaka redovisas hållbarhetsarbetet i en särskilt hållbarhetsredovisning. Föreningsstyrelsen antog 2012 en ny hållbarhetspolicy som ersätter en äldre miljöpolicy. Policyn beskriver hur Södra i det dagliga arbetet aktivt jobbar med hållbarhetsarbetet, lokalt och regionalt, men även globalt. Hållbarhet omfattar inte bara utsläpp och rena miljöfrågor utan också arbetsmiljö, sociala frågor och frågor som berör samhället i stort. Verksamheten bedrivs med en sammanvägning av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt, socialt och ekologiskt motiverat. Läs mer i hållbarhetsredoviningen som du hittar på Välkommen till vår monter 343 på VÄRDEKUPONG 100:- Berättigar Södra-medlem 100: rabatt inkl moms vid besök och köp för minimum 500: inkl moms i vår monter på årets ELMIA-mässa 5-8 juni. Endast en rabattkupong per köptillfälle. Går ej att kombinera med övriga mässerbjudanden. Rabatt gäller endast för artiklar i vår monter EJ beställningsvara. Mail/Tel:... Kupong ovan gäller endast med din mailadress eller ditt telefonnummer.

6 De är unika skogsägare som valt att bli medlemmar i Södra. Tillsammans äger de cirka 2,4 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar drygt hälften av all privatägd skog i södra Sverige. Utvecklingen har gått från att vara helt självverksamma till att ta hjälp med åtgärder av Södra i olika utsträckning. Många medlemmar är i dag utbor och bor inte på fastigheten, de har då ett större behov av service från Södra. Gårdarna går ofta i arv och nya generationer väljer att fortsätta att vara medlemmar i Södra. Möt familjen Hansson/Svensson där släktgården och medlem skapet har gått i arv i fyra generationer. Fyra generationer av ömsesidigt förtroende och beroende Axel Karlsson var bland de första att gå med i Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund, nuvarande Södra, De kommande generationerna på gården i Lönningehult, Hans Karlsson, Lennart Hansson och Gunilla Svensson har valt att fortsätta sitt medlemskap i Södra. När det blir dags för nästa generationsskifte kommer även Gunillas son Rickard Svensson att fortsätta i föreningen. Från början gick Axel med i Södra för att inte vara i händerna på sågverksägarna. I dag handlar medlemskapet om en stor trygghet i att alltid ha hjälp och stöd och även att få en del av vinsten, säger Gunilla, nuvarande ägare. Text: Åsa Wernersson Foto: Pelles Photo Nästan varje fredag och lördag arbetar Lennart och barnbarnet Rickard sida vid sida i skogen. Lennart och Rickard delar synen på hur skogen ska skötas. Lennarts farfar Axel köpte den vackra gården i Lönningehult utanför Horn i Östergötland redan Han kom tidigt i kontakt med Södra och gick med redan tog Lennarts far Hans över gården. Antalet medlemmar steg snabbt under 1940-talet från drygt till I början handlade samarbetet mest om bränslekonventionen som beordrade skogsägare att hugga bränsleved som användes till uppvärmning av allmänna byggnader. På den tiden hade skogen ingen stort värde utan användes mest till bränsleved och sågade trävaror. Barken användes till garvning, berättar Lennart. Sågverkens behandling av skogsägarna var det som gjorde att Lennarts farfar och sedan också far valde att gå med i Södra. Sågverken stämplade rotposter och de stod för huggning och körning. Men de samarbetade om priset så det blev inte alltid det bästa. Min farfar och far upplevde sig vara i händerna på sågverksägarna. Södra kom som en frisk fläkt och propagerade för självverksamhet och för att skapa en egen industri så att medlemmarna skulle få en del av förädlingsvinsten och få ett medinflytande på prisbilden. De tog dessutom emot alla sortiment och införde en rättvis och bra mätning.

7 19 Lennart själv kom i kontakt med Södra i slutet av 1940-talet då han som 20-åring tog ett uppdrag som kontaktman åt Södra. Far hade mjölkkor, så jag jobbade lite hemma och lite åt Södra, men var aldrig anställd. Jag apterade timret när det var hugget, det fanns betydligt fler sortiment på den tiden. Mesta möjliga av det fällda trädet skulle användas. Jag planterade och gjorde skogsbruksplaner, säger Lennart. Det var dock ingen riktig bra efterfrågan på råvaran. Södra drev genom sin vd Gösta Edström frågan om att starta massabruk och ha förädling i egen regi. Södra hade redan tagit första steget till egen industri på sågverkssidan där man startade det första egna sågverket Del av förädlingsvärdet Lennart minns speciellt Södras kampanj för att finansiera massabruket i Mörrum och 1957 gav man ut industrilån riktat till medlemmarna. De insatserna var viktiga men inte tillräckliga för att få låneinstituten att ställa upp med behövliga lån. Södra startade då en aktiv borgenskampanj bland medlemmarna. Gösta var ute i vartenda skogsbruksområde och talade om satsningen. Det var en otrolig stor uppslutning i medlemskåren, de flesta jag känner gick med, och på några veckor tecknades borgen för över 40 miljoner. På sin kammare har Lennart en gammal bandspelare med en inspelning av en Eko-sändning där en nöjd Gösta Edström intervjuas om den lyckade kampanjen. Han säger att medlemmarna visat ett stort stöd för föreningslinjen och att medlemmarna inte längre nöjer sig med att vara råvaruleverantörer utan att de vill ha en del av förädlingsvärdet och ett medinflytande på prisbilden och det kan de göra endast genom att ha en förädlande industri står bruket i Mörrum klart dog Lennarts far och han och hustrun Gunhild fick plötsligt ta över lantbruket och skogsfastigheten som är på 155 hektar, varav 120 hektar är produktivt. Skogen är Lennarts liv och han har under åren skapat en vacker fastighet som är med i Natura Han har alltid haft ett intresse för naturvård och månat om växtlighet och blommor. Lennart har varit självverksam och det är först på senare år han tagit hjälp av Södra. Varje år har han avverkat både timmer och massaved. Vid 84 års ålder klarar han fortfarande av att hugga i skogen med motorsåg. Bestämmer tillsammans Dottern Gunilla har varit med i skogen sedan hon var en liten flicka. Som barn var jag med och planterade och samlade grankottar. Jag växte upp och gifte mig med Göran Svensson som också är lantbrukare och skogsägare i Vimmerby började far och mor att ta upp frågan om generationsskifte. Jag fick ta några år på mig för att känna efter, det är många frågor att ta ställning till. Far har skött fasigheten på ett fantastiskt sätt, så jag kände att det var ett stort ansvar att förvalta den. Men han har Gården i Lönningehult har gått arv i fyra generationer, likaså medlemskapet. Så kommer det att fortsätta. När nuvarande ägare Gunilla Svensson drar sig tillbaka vill sonen Rickard ta över både gård och medlemskap. Fr v Lennart Hansson, Gunilla Svensson och Rickard Svensson. Lennart har gjort ett antal faktaskyltar om djur och växter på fastigheten. varit förutseende och dokumenterat allt och i princip gjort en manual om hur han vill att skogen ska skötas blev jag ny ägare till fastigheten. Till min stora glädje är yngste sonen Rickard mycket intresserad och delaktig i arbetet nu. Min far, jag och min son bestämmer tillsammans vad som ska göras på gården. Nästan varje fredag och lördag jobbar morfar och dotterson sida vid sida i skogen medan jag lagar maten. Det är underbart att uppleva, säger Gunilla. Men för Rickard som nu är 22 år var det inte alls givet att det skulle bli en framtid inom skogen. Jag har vuxit med både min pappas och min morfars skog, så kopplingen till skogen har alltid funnits där, men när jag skulle välja till gymnasiet så styrde kompisarna valet. Jag gick industrilinjen och fick därefter jobb på Hultsfreds Mejeri. Där jobbade jag i tre år innan jag blev uppsagd och började på en skogsfirma. Då kände jag att jag hade hittat hem, det var skog jag ville jobba med. Nu har jag precis påbörjat naturbruksutbildningen i Vreta Kloster och jag kan se min framtid som virkesinköpare eller att göra skogsbruksplaner. Morfar Lennart nickar nöjt och framhåller att Rickard går i hans fotspår. Rickard är säker på att han vill ta över gården den dagen Gunilla vill dra sig tillbaka. Han planerar redan att flytta ut till ett grannhus till morfar Lennarts hus. Lennart har en inspelad Eko-sänding där Södras grundare Gösta Edström berättar om satsningen på Mörrums bruk. Medlemmarna vill ha en del av förädlingsvärdet och medinflytande på prisbilden. Skogen är framtiden och den bästa investering man kan göra. Jag delar morfars uppfattning om hur skogen ska skötas och ser en framtid inom lövskog. Morfar har alltid haft en tanke med allt han gjort och varit nytänkande. Han stamkvistade till exempel mycket tall. I dag är det mer och mer brist på tall av bättre kvalitet. Det gäller för mig att se möjligheterna framöver. Jag vill ha en sund balans mellan virkeproduktion och miljö. Jag är också säker på att jag kommer att fortsätta med att vara med i Södra. Det är en stor trygghet att ha det stödet. Södra satsar dessutom mycket på nya produkter, vilket är viktigt för att vi ska ha avsättning för vår skog även i framtiden, säger Rickard. Hänsyn och respekt För tillfället håller Lennart och Rickard på med att frihugga ekar, för att ge ljus till mossor och lavar, så att insekter kan leva. En ek är boplats för 2000 levande varelser. Skogen är ett oändligt komplicerat biologiskt system, där arter är beroende av varandra och alla ska ges möjlighet att leva. Södra bygger på ömsesidigt beroende och förtroende med skogsbrukarnas olika förutsättningar. De handlar om hänsyn och respekt för natur, miljö och historia. Jag känner en tacksamhet för den tid som varit. Med erfarenhet och forskning ser vi gemensamt framåt mot oanade möjligheter, säger Lennart. Fakta om Lönningehult by Lönningehult by är delvis en kvarvarande relik av det äldre odlingslandskapet, med artrika hagar, ängsmarker och skogsbeten. Här växer kattfot, fältgentsiana med flera. Öppna landskap ger miljö för fjärilar, fåglar med flera. Spår av äldre bebyggelse och odlingar finns. Förändringen från det gamla till nutidens jordbruk är stor. Skiftet på 1850-talet fanns i byn omkring 50 personer nu är det under 10 personer. För skydd och bevarandet ingår markerna mot sjön i natura 2000.

8 Dagens näringspolitiska frågor har stor spännvidd Södras arbete med näringspolitiska frågor har stor spännvidd men uppgiften är solklar: att bevaka medlemmarnas intressen och rättigheter. Arbetet utgår från att skogsägaren lever upp till frihet under ansvar, att de är intresserade och tar hänsyn och i gengäld slipper detaljerade regelverk. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Ola Åkeborn Kalhyggen och körskador i markerna är högaktuella frågor i dagens debatt om svenskt skogsbruk. Debatten styrs inte i första hand av biologisk mångfald, utan av sociala och estetiska värden. Sommarstugeägare, svamp- och bärplockare, friluftsmänniskor och stadsbor, ja de flesta, pratar om hur deras skog förstörts och förfulats vid avverkningar. Det gör de för att skogen är viktig för dem men ingen lyssnar på deras synpunkter. Vi måste bli bättre på att samråda med dem som påverkas av vårt skogsbruk, särskilt vid avverkningar nära tätorter och annan bebyggelse. Vi behöver tydliga rutiner för att informera och lyssna till synpunkter från dem som berörs. Hur det ska göras tittar vi på just nu, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare på Södra. Reglerade miljömål? Miljömålsberedningen som ska se över både tillämpningen av skogsvårdslagen och hur riksdagens miljömål kan uppnås är också högaktuell. Beredningens expertgrupp lämnade i december sin rapport om miljöhänsyn i skogsbruket med förslag som väckte starka reaktioner. Bland förslagen fanns till exempel krav på 15 meter skyddszon vid vattendrag, strikt förbud att avverka i hänsynskrävande biotoper och minsta antal kvarlämnade träd per hektar. Kritikerna påpekade att förslagen innebar att skogspolitiken åter reglerades. Bättre naturvård kan inte styras fram med lagbokens hjälp. Skogspolitiken mellan 1950 och 1993 innehöll begränsade delar naturvårdshänsyn. Med den nya skogsvårdslagen 1994 kom den generella hänsynen. Sedan dess har Södra jobbat med miljöhänsyn både för att leva upp till skogspolitikens produktions- och miljömål, och genom att införa ett marknadsdrivet certifieringssystem. Föreningen satsade 50 miljoner på att utveckla och införa gröna skogsbruksplaner I planerna avsätts minst fem procent av den produktiva skogs arealen frivilligt. Alla dessa goda initiativ glöms lätt bort i debatten. Varje dag drar skogsägare, entreprenörer och fältpersonal sitt strå till stacken för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket, säger Mats Blomberg. Vardagsfrågor Södra arbetar i många sammanhang och ofta lokalt genom förtroendevalda, inte minst med de så kallade intrångsfrågorna när elledningar ska dras och naturreservat bildas. Intrångsfrågor, som omfattar allt från formella skydd till breddningar och nybyggnation av vägar, järnvägar eller kraftledningar, har löpt som en röd tråd genom det näringspolitiska arbetet de senaste 15 åren. Det här är vardagsfrågor men inte desto mindre viktiga. Södra och LRF har ägnat mycket tid åt att få till stånd en dialog mellan skogsägarna och elbolag för att markägarna som påverkas av kraftledningsgatorna ska få rimliga villkor. Trädsäkringen utefter kraftledningsgatorna har varit omfattande efter Gudrun, både för att det kom ny lagstiftning och för att Eon självmant valde att gräva ned ledningar. När det gäller att skydda natur är Östra Vätterbranterna ett bra exempel på att resultat kan nås genom att samverka med markägarna. Från början ville myndigheterna bilda naturreservat men i ett projekt tillsammans med LRF, Skogstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Jönköping, Jönköpings kommun och Världsnaturfonden lyckades Södra genom dialog och samverkan hitta fram till andra lösningar, som bygger på förtroende, respekt och frivilliga avsättningar. I dag är Östra Vätterbranterna ett av Sveriges sex biosfärområden och ett lyckat exempel på betydelsen av lokal förankring. Ett tiotal mindre nya reservat och biotopskyddsområden har bildats och många naturvårdsavtal har ingåtts. Frivilliga markägarinitiativ Kometprogrammet som pågår fram till 2015 öppnar för frivilliga avsättningar för naturvård i försöksområden. Inom Södras område omfattas Kronobergs län, Dalsland och östra Skåne av försöket. Hittills är det små arealer som avsatts men 80 procent av de områden som markägarna föreslagit bedöms ha höga eller mycket höga naturvärden. Det viktiga är att det handlar det om frivilliga initiativ till avsättning av mark som annars inte hade skyddats. Södra och övriga skogsägareföreningar vill utvidga försöken till hela landet, säger Mats Blomberg. Vattenfrågorna Dagens kanske viktigaste frågor, både näringspolitiskt och miljöpolitiskt, är kopplade till vatten. Det är bakgrunden till kampanjen Skogens vatten. Kampanjen Skogens vatten möter det stora intresset bland skogsägarna att lära sig hur man arbetar med och sköter skog intill vatten. Den genererar cirklar, kurser, träffar och skogskvällar som förstärker både naturhänsyn och sociala värden. Det handlar om att visa vardagshänsyn i skogsbruket och ta tillvara det miljövärden som finns vid vatten, säger Mats Blomberg. Viltförvaltningen Södra har gått i bräschen för den nya älgförvaltningen som nu genomförs. I utredningsarbetet lyfte Södra fram betesskadorna på ungskogen, minskad andel tall och obalansen mellan fodertillgången och viltstammens storlek. Nu jobbar vi med att genomföra viltförvaltningen i praktiken och stöttar medlemmar och förtroendevalda som engagerar sig i älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden. Södra samverkar med LRF, andra skogsföretag och Skogsstyrelsen för att hitta en bra struktur i förvaltningen, säger Mats Blomberg som redan noterat en allt bättre dialog mellan markägare och jägare. Säkerheten i skogen Säker Skog är ett begrepp med stark näringspolitisk touch och i grund och botten en säkerhetsfråga för Södras Vi måste bli bättre på att samråda med dem som påverkas av vårt skogsbruk, särskilt nära tätorter och annan bebyggelse. Hur det ska gå till tittar vi på just nu, säger Södras näringspolitiska samordnare Mats Blomberg. självverksamma medlemmar och alla som använder motorsåg. Södra för ut säkerhetsbudskapet genom sina säkerhetsombud, instruktörer och studiecirklar. Säker Skog är en oerhört viktig kampanj för att få ner olyckstalen, säger Mats Blomberg. Växande klyfta Klyftan mellan stad och land växer i allt snabbare takt. Majoriteten av beslutsfattarna finns i Stockholm, Göteborg och Malmö och det betyder att förståelsen för landsbygdens och skogsbrukets villkor minskar. Okunskapen, inte skogsbruket, är största hotet mot mångfalden, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Risken för felaktiga beslut ökar när beslutsfattarna inte inser konsekvenserna. Miljömålsberedningen tittar på sanktioner och vill i stället för föreskrifter ha en förordning. Då finns risk för konflikt med EU:s timmerförordning. Det betyder att avverkningen kan klassas som illegal om vår entreprenör och myndigheterna inte är överens om hur en avverkning ska se ut. Då kommer virket inte heller ut på marknaden. Detta är en oerhört viktig rättssäkerhetsfråga. Helheten är viktig. Om vi slutar med kalavverkning och går över till kontinuitetsskogsbruk får vi inte fram grot som utgör 30 TWh av värmeverkens energibehov. Christer Segerstéen understryker att behovet av massa inte försvinner för att produktionen av tryckpapper minskar. Vi styr kontinuerligt över vår massaproduktion mot de produktsegment där efterfrågan ökar, som till exempel mjukpapper och specialpapper. Strukturella förändringar begränsar inte de möjligheter som biomassan erbjuder, säger Christer Segerstéen.

9 Näringspolitiskt arbete ger resultat 21 Redan från starten har det näringspolitiska uppdraget varit en viktig del i Södras arbete för sina medlemmar. Skogsägarnas förmåga och rätt att sköta sin skog har alltid ifrågasatts. Alla har ett förhållande till skogen och hur den ska skötas, antingen det gäller industrijobb, förädlingsvärden och exportinkomster eller sociala och estetiska värden, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Text: Sven-Eric Peterson Foto: Södras arkiv Grundläggande i Södras näringspolitiska arbete är att värna medlemmarnas rätt att äga och bruka sin egen skog, ofta i samarbete med övriga skogsägarföreningar och LRF Skogsägarna. Det näringspolitiska arbetet syftar kortfattat till att förbättra lönsamheten i det sydsvenska familjeskogsbruket, lyfta fram skogsbrukets betydelse för samhällsekonomin och att försvara äganderätten och möjlig heten att fritt äga och bruka skog under rimliga villkor. Det näringspolitiska uppdraget har många gånger gett konkreta resultat, som i sin tur medverkat till ökat engagemang och uppslutning i medlemskåren. Här följer några sådana exempel. Nej till schablonbeskattning I början av 1980-talet kom ett förslag om schablonbeskattning av skogsbruket för att tvinga fram ökade avverkningar. Södra sade nej till förslaget av en rad olika skäl, bland annat att skogens tillstånd och inte skattesystemet skulle avgöra avverkningsnivån, att inkomst av skog ska vara rättvis och schablonbeskattning blir inte rättvis. Man påpekade också att skogsbeskattningen inte får påverka partsförhållandena i skogsnäringen. Protesterna gav resultat och schablonbeskattningen infördes inte. Däremot kom nya förslag om schablonbeskattning men Södras argument gav på nytt lyckat resultat. Bort med skogsvårdsavgiften Skogsvårdsavgiften höjdes kraftigt under 1980-talet. Från att ha varit ganska harmlös extra skatt hade skogsvårdsavgiften blivit en verklig ekonomisk belastning för skogsägarna. Budgetåret 1979/80 drog den in 16,2 miljoner kronor till staten som för budgetåret 1986/87 hade växt till 450 miljoner kronor. Hur avgiften ökade på en enskild fastighet med 47 hektar produktiv skogsmark i Jönköpings län framgår av tabellen nedan kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor (Källa: Förbundskontakt nr ) Södra arbetade hårt för att få skogsvårdsavgiften avskaffad. Riksdagen beslutade 1991 att avgiften skulle tas bort. Kampen mot skogsvårdsavgifterna är ett bra exempel på hur uthålligt och ihärdigt näringspolitiskt arbete till slut kröns med framgång. Resultatet uppskattades verkligen av medlemmarna, säger Christer Segerstéen. Vårdkasar tändes i protest Skogsutredningarna har avlöst varandra under årens lopp och lett till förslag som avverkningstvång och tillväxtbeskattning. I en utredning om marklagstiftningen föreslogs att markägare utan ersättning skulle kunna få avstå produktion på upp till tio procent av arealen utan ersättning. Protesterna var häftiga från skogsägarrörelsen som i protest tände vårdkasar över hela landet och krävde full kompensation. Då lyssnade inte riksdagen på protesterna men kritiken fortsatte och efterhand har förändringar i viss utsträckning tillgodosett markägarnas intressen. Vårdkasen brinner (omslag Södrakontakt nr ). Fastighetsskatt skulle betala EU-avgift En fråga som vållade kraftiga protester var förslaget om en fastighetsskatt baserad på skogsbruksvärdet för att finansiera en del av EU-avgiften. Södra ansåg att förslaget var förkastligt. Principiellt för att det var en skatt på arbetande kapital som inte hade någon motsvarighet i andra näringar och ekonomiskt för att skatten skulle bli betungande för många skogsägare då den skulle betalas oavsett intäkter och kostnader på fastigheten. Södra satte snabbt igång sitt arbete för att göra politikerna medvetna om konsekvenserna. Man kallade också till protestmöte på Elmia i Jönköping i januari Mötet samlade över skogsägare och formades till en kraftfull protest mot en särbeskattning för att finansiera EU-avgiften, bland annat med motiveringen att den saknade motsvarighet i andra EUstater som i stället ger näringen bidrag. Många deltagare berättade hur skatten skulle påverka deras skogsbruk genom att lägga beslag på en femtedel av nettot på fastigheten. I ett uttalande påpekades att skogsägarna precis som andra medborgare tar sitt ansvar för medlemskapet i EU via andra beslutade skatter och avgiftshöjningar. Södras manifestation i Jönköping visade på skattens orimligheter och bidrog säkerligen aktivt till att regeringen drog tillbaka sitt förslag. Resultatet av att det inte blev någon fastighetsskatt på skogsbruksvärdet innebär att drygt en miljard kronor SKOGSGRIP 130 TERRA SUPERSTUD 130TS Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. ROCKY Värnamo möte 1964 är ett av många exempel på att skogsägarna sluter leden när fara hotar. Till mötet i Apladalen kom skogsägare för att protestera mot förslaget till ny jordförvärvslag. stannat kvar på skogsgårdarna i Sverige. Mötet i Jönköping var en kraftfull manifestation av samverkande skogsägare, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. PIGGELIN FLEX GROUZER MEGASTUD 160TS TXL GUNNEBO INDUSTRIER AB tel

10 Vid Södras födelse 1938 var 11 procent av skogsarealen hygge. På bilden pågår mark- beredningsarbete i Kolmården runt Skogens utveckling: Högre produktion och mer miljöhänsyn Hur har skogen i södra Sverige utvecklats sedan Södra bildades? I modern tid har det aldrig funnits så stor virkesvolym i våra skogar som i dag. Både virkesvolymen och tillväxten har ökat till minst det dubbla sedan Det har inte heller funnits så mycket gammal skog, död ved och lövskog som det gör nu. Samtidigt är avverkningen i skogarna högre än någonsin. Text: Carin Bengtsson Foto: Holmen Skogsmarksareal 1938 klassade Riksskogstaxeringen 4,35 miljoner hektar som skogsmark i Götaland. Idag är motsvarande siffra 4,92 miljoner hektar, vilket innebär en ökning av skogsmarksarealen med närmare hektar. Omställningen av åkermark till skogsmark, som främst skedde på och 1960-talen, är den främsta orsaken till ökningen. Sedan 30 år tillbaka är skogsmarksarealen i Götaland tämligen konstant klassades 11 procent av skogsmarken som kalmark. Sedan mitten av 1950-talet har kalmarksandelen legat konstant på omkring 5 procent. Virkesvolym 1938 var virkesvolymen cirka 400 miljoner m 3 sk, medan den i dag är cirka 900 miljoner m 3 sk. Effekterna av svåra stormar 1967, 1969, 2005 och 2007 märks bara som krusningar på trenden ökande virkesförråd. Skogstillväxt Under 1920-talet var skogstillväxten i Götaland 14,4 miljoner m 3 sk per år och 1970 var den 22,9 miljoner m 3 sk per år. I dag är motsvarande siffra 36,8 miljoner m 3 sk per år. Skogstillväxten har alltså mer än fördubblats sedan Södras födelse. * ) Data från Riksskogstaxeringen. Volymer avser alla ägoslag och alla ägare. Virkesvolym i Götaland, miljoner m 3 sk på alla ägoslag. Data från Riksskogstaxeringen.*

11 23 Hård död ved 1938 fanns knappt 2 miljoner m 3 sk hård död ved i de sydsvenska skogarna. Idag är motsvarande siffra omkring 25 miljoner m 3 sk. I samband med och efter stormarna 1967 och 1969 ökade mängden död hård ved markant. Efter det att den nya skogspolitiken infördes 1993 har mängden tredubblats. Död ved har stor betydelse för skogens biodiversitet och många rödlistade arter är beroende av död ved. Volym torra träd/vindfällen, miljoner m 3 sk i Götaland. Volymen innefattar döda träd och träddelar >10 cm vid 1,3 m. Data från Riksskogstaxeringen.* Trädslagsfördelning 1938 var andelen gran och tall ungefär densamma, cirka 40 procent, i de sydsvenska skogarna. Från 1938 till i dag har andelen tall sjunkit med 10 procent. Lövandelen sjönk något under 1940-talet (krigsårens vedhuggning?), och har sedan ökat, mest sedan början av 1990-talet (ökningen har i genomsnitt varit 3,4 miljoner m 3 sk per år). Andelen gran ökade fram till 1970-talet. Sedan cirka 20 år tillbaka har granandelen sjunkit och uppgår i dag till cirka 46 procent av virkesförrådet. Andelen gran i de sydsvenska skogarna var som högst i början på 1990-talet då den var 51 procent. Skogsskötsel i ett föränderligt klimat Svåra stormar uppträder med jämna mellanrum i södra Sverige. Genom en klok utformning av skogsskötseln kan riskerna för skador minskas, men aldrig helt undvikas. Analyser som Södra gjort visar att risken, jämfört med det skogstillstånd som fanns vid tidpunkten för stormen Gudrun, kan halveras om röjning och gallring utförs i rätt tid och slutavverkning utförs i rätt tid. Den kanske viktigaste utmaningen framåt för sydsvenskt skogsbruk är hur skogsskötseln ska utformas i ett förändrat klimat. Vi ser framför oss att betydande förändringar behöver genomföras. Södra anser att ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion är ett effektivt sätt att bidra till lösningen på klimatproblemet. Text: Göran Örlander Foto: Kontrastfoto Andel tall, gran och löv av den totala virkesvolymen i Götaland. Data från Riksskogstaxeringen.* Gammal skog Från 1938 till 2008 har volymen gammal skog (120 år och äldre) ökat från knappt 2 procent av skogsmarksarealen till mer än 5 procent i dag. 5 procent motsvarar en areal av hektar. Även arealen äldre lövrik skog har ökat. En viktig anledning till den ökande andelen gammal skog är de frivilliga avsättningar som gjorts av skogsägarna under senare år. De förändringar som förutses av FN:s klimatpanel och svenska forskare vid SMHI är att vi i Sverige får ökad medeltemperatur, kortare snöperioder, mer och häftigare regn och i södra Sverige ökar även risken för torka. Kanske ökar även risken för stormar, men här är forskningsresultaten inte en tydiga. Genom god skogsskötsel och bättre teknik, anpassad till ett nytt klimat, kan man mildra negativa effekter av förändringarna. Centrala delar är: Ståndortsanpassat skogsbruk, för bästa möjliga tillväxt och därigenom bästa möjliga inlagring av koldioxid. Södra verkar för att den torktåliga tallen ska återerövra de ståndorter som tappats till gran eller löv. Det är speciellt viktigt med tanke på den ökade risken för långa torrperioder. Beståndsbehandlingen anpassas för minskad risk för storm- och insektsskador. Detta innebär att röjning utförs i tid, gallring startas vid m höjd och i grandominerade bestånd avslutas senast vid m höjd. Slutavverkningsåldern för gran och barrblandskog kortas jämfört med tidigare rekommendationer. Bra föryngringar och rätt val av odlingsmaterial och trädslag. Södra levererar idag plantmaterial som ger säkrare odlingsresultat i ett framtida föränderligt klimat och vi anlägger fröplantager som är anpassade för ett framtida klimat. Detta gäller för alla viktiga produktionsträdslag: gran, tall, björk, hybridlärk, hybridasp, hybridpoppel, sitkagran och douglasgran. Vi arbetar för en bred genetisk diversitet för allt odlingsmaterial. Skogsskyddsarbetet ges hög prioritet för att förebygga skador av olika slag. Detta gäller i synnerhet risken för angrepp av granbarkborre. Areal andel gammal skog (äldre än 120 år) i Götaland. Data från Riksskogstaxeringen.* Drivningstekniken utvecklas, vägnätet förbättras och underhålls för att klara sämre bärighetsförhållanden.

12 Satsning på god skogsskötsel har hållit lönsamheten uppe Tack vare långsiktig satsning på god skogsskötsel har Södra bidragit till att hålla uppe lönsamheten i privatskogsbruket. Text: Carin Bengtsson De senaste 30 åren har präglats av en mer eller mindre konstant realprissänkning på virkesråvaran. Samtidigt har avverkningsvolymen per hektar ökat vilket har gjort att avkastningen i privatskogsbruket har kunnat upprätthållas och till och med ökat något sett per hektar. Södras medlemmar har i genomsnitt kunnat öka avverkningsvolymen per hektar. Detta genom långsiktig satsning på god skogsskötsel, skogsvårdsinvesteringar och åtgärder för att förhindra skador på skogen. Vår satsning på bland annat bättre odlingsmaterial, effektivare skogsskötselåtgärder och åtgärder för att hindra skador har haft som följd att virkesuttaget per hektar har kunnat öka. Därmed har lönsamheten ökat något för våra medlemmar. Rotnettot per hektar har trots realprissänkningar på virket ökat med 0,2 procent per år sedan 1980, säger Södras skogschef Göran Örlander. Teknikutvecklingen har ökat effektiviteten i både avverkningar och skogsvård och har därför också varit avgörande för ett bra resultat i privatskogsbruket. På det här uppslaget kan du läsa om Södras satsning på förbättrat odlingsmaterial och utveckling av skogsbruksplaner för ökad lönsamhet i privatskogsbruket. På sidan 26 får du en inblick i teknikutvecklingens betydelse för skogsgårdens lönsamhet, några exempel på utvecklingssteg som Södra har varit med att ta och vad som är på gång framåt. m 3 sk/ha talet 90-talet idag Genom satsning på bland annat effektivare skogsskötselåtgärder har virkesuttaget kunnat öka. Figuren visar genomsnittlig virkesvolym vid slutavverkning på 1980-talet, 1990-talet och idag. Förbättrat odlingsmaterial ger snabbare tillväxt i skogen I utvecklingen av nya metoder för att öka tillväxten och lönsamheten i skogsbruket är Södra drivande. För att kunna erbjuda medlemmarna det bästa odlingsmaterialet på marknaden läggs varje år stora resurser på forskning och utveckling. Text: Carin Bengtsson Foto: Glenn T Unger För att uppnå bästa resultat i skogen används förädlat odlingsmaterial. Växtförädling av skogsträd startade redan på 1950-talet. Det material vi idag kan erbjuda är ett resultat av ett målmedvetet arbete för att få fram ett genetiskt överlägset plantmaterial. Material som är vitalt och ger raka träd som växer bra är prioriterat. Användning av förädlat plantmaterial är den kanske mest lönsamma investering som man som skogsägare kan göra i sitt skogsbruk, säger Göran Örlander, skogschef i Södra. Fröodlingar anläggs för att skogsägarna ska kunna ta del av de genetiska framstegen. Problemet är att det tar lång tid innan man får frö från fröodlingarna, ungefär år i genomsnitt. Därför representerar det fröet inte fullt ut den kunskap vi hade om bästa material idag. Södras egen granfröodling i Bredinge på Öland anlades på 1980-talet och producerar idag frö som ger träd med procent högre tillväxt än vad som är möjligt med oförädlat material. Med Södra som en drivande kraft befinner sig den skogliga planeringen inom privatskogsbruket just nu i ett spännande brytningsskede. Fram tills helt nyligen har skogsbruksplanen i de allra flesta fall varit ett statiskt dokument över skogstillståndet vid en specifik tidpunkt. Nu tar vi stora steg mot allt mer dynamiska planer som kommer att fungera som viktiga beslutshjälpmedel för ett framtida lönsamt skogsbrukande, säger Mats Johansson, projektledare på Södra Skog. Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm Skogbruksplaner och skogsbruksplanering i Sverige har under långa perioder knappast utvecklats alls. Planering började på allvar under 1800-talet då bruksföretag i framförallt Bergslagen tog hit tyska skogsmän. De var dåtidens främsta experter på skogsindelning med uppdrag att beskriva skogstillståndet och ta De fröplantager som anlagts under senare år, till exempel granfröodlingen i Söregärde norr om Kalmar, förväntas ge frö som ger träd med cirka 25 procent högre tillväxt. Hösten 2011 skördade Södra en mindre mängd frö från denna första så kallade tredje generationens fröplantage. Förädlat material finns eller är på gång för följande trädslag: gran, tall, björk, hybridlärk, hybridasp, hybridpoppel, sitkagran och douglasgran. Bästa materialet på marknaden Genom att använda tekniken med att sticklingsföröka plantor kan man snabbare omsätta genetisk kunskap till praktisk odling. Sedan 2011 har Södras medlemmar tillgång till det allra bästa skogsförädlingsmaterialet på marknaden. Södra började då leverera gransticklingar med 25 procent bättre tillväxt än plantor med lokal härkomst. Det innebär cirka 14 års tidsvinst från plantering till slutavverkning. Efter att ha plockat frön från de allra bästa föräldraträden ur Skogforsks granförädlingspopulation började man 2008 så in så kallade moderplantor i Södra Skogsplantors anläggning i Falkenberg. Grenar från plantorna rotades sedan i krukor och under 2011 kunde cirka gransticklingar i form av täckrotsplantor börja levereras till medlemmarna. Eftersom vi utgår från så många moderplantor och endast gör ett fåtal av varje blir den genetiska variationen hög även på ett enskilt hygge. Variationen blir faktiskt betydligt större än efter naturlig föryng- Framtidens planer vikti fram avverkningsplaner. En stark drivraft i detta arbete var en stor och allmän oro för att virket inte skulle räcka till. Det gick åt ofantliga mängder ved för att hålla igång alla järnbruk i området. Målsättningen med den skogliga planeringen och innehållet i planer och skogliga register höll sig ganska oförändrat under relativt låg tid. Förvisso med lite varierat fokus under olika tider. Under vissa perioder lyftes de ekonomiska aspekterna fram lite extra, medan maximal virkesvolymproduktion ansågs vara det mest rätta under andra perioder. Detta återspeglades naturligtvis i hur man arbetade med skoglig planering. Gröna planer Under och 1990-talet började det dock att hända saker inom skogsbruket som skulle få stor påverkan på hur man beskrev skogen och hur man började arbeta med skoglig planering. Miljöfrågorna blev allt viktigare och skogsbruket började ta dem på allvar. En effekt av detta var införandet av målklassning av bestånd, vilket innebar att man angav om

13 25 För att uppnå bästa resultat i skogen används förädlat odlingamaterial. Södraplantan är ett resultat av omsorgsfull forskning inom Södra och som bland annat är enkel att plantera. Odling av täckrotsplantor ger en rationell hantering i plantskolan och därmed lägre produktionskostnad. En stor fördel är att Södraplantan är enkel att plantera, vilket bidrar till lägre föryngringskostnader. Utveckling av framtidens plantskydd För att kunna leva upp till kraven i skogscertifieringsstandarden FSC, som många av Södras medlemmar är anslutna till, driver Södra sedan 2010 projektet Mekaniskt plantskydd. Syftet är att ta fram väl fungerande och kostnadseffektiva plantskydd mot snytbaggeskador utan kemikalier. Som ett första led i detta arbete togs under vintern 2012 en ny anläggning för applicering av ett mekaniskt vaxskydd på barrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor i bruk. De vaxade plantorna blev snabbt populära bland medlemmarna. Under våren 2013 kommer Södra att börja leverera även täckrotsplantor behandlade med ett mekaniskt plantskydd mot snytbagge till sina FSC-certifierade medlemmar. Plantskyddet är ett egenutvecklat beläggningsskydd som är testat med gott resultat både i offentliga försök vid SLU:s försökspark i Asa och i Södras egna försök. ring vilket är betydelsefullt för plantmaterialets förmåga att motstå exempelvis ett förändrat klimat, säger Göran Örlander. Vår strategi är att successivt öka andelen sticklingar och snart kan vi leverera ut uppemot 1,5 miljoner gransticklingar per år. Framtidens plantor Södra har nyligen inlett en satsning på ett ytterligare förädlat material som utgår från kontrollerade korsningar av utvalda föräldraträd. Med detta material förväntas tillväxten öka ännu mer, men det tar några år innan dessa plantor kan erbjudas till kund. Föräldrarna till framtidens skog är noga utvalda för att ge friska och raka träd som växer bra. Med hjälp helt ny teknik som bygger på att frön direkt kan förökas till så kallade frösticklingar öppnas helt nya möjligheter inom växtförädlingen. Vi hoppas att den nya tekniken kommer att fungera inom några år och då kan vi erbjuda plantor som annars inte hade varit tillgängliga förrän om år. Vårt mål är att utnyttja all den kunskap som finns hos våra förädlingsforskare på Skogforsk, säger Göran Örlander. Vi tittar nu på egenskaper som veddensitet och fibervinklar (växtvridenhet). Kanske blir det möjligt att på sikt ta fram en rotröteresistent gran. Södraplantan Södraplantan är ett resultat av omsorgsfull forskning inom Södra. Utgångspunkten är att producera en täckrotsplanta som är stamgrov så att den står emot snytbagge och vegetation. Viktigt är också att trädet inte har rotdeformationer, varför en metod med så kallad kopparbehandling av krukorna tagits fram. Genom att fröutbytet är högt vid odling av täckrotsplantor kan det bästa möjliga frömaterialet användas. Södra har utvecklat ett eget mekaniskt plantskydd mot snytbagge för täckrotsplantor och under våren 2013 kommer Södraplantan med skyddet att börja levereras till medlemmarna. ga beslutshjälpmedel virkesproduktion eller naturvård var huvudmålet i avdelningen. I början av 1990-talet var Södra först inom privatskogsbruket med att införa gröna skogsbruksplaner. Det nya i dessa planer var att man kombinerade virkesproduktion och naturvård på ett tydligt sätt. Från att främst ha utgjort dokumentation över skogstillståndet med avseende på virkesproduktionen hade skogsbruksplanerna nu utvecklats till ett styrverktyg för beslut om åtgärder inom naturhänsyn. Dynamiska planer Nu, i början av 2010-talet, befinner vi oss mitt i nästa stora förändring av planerna. Den nuvarande förändringen innebär ett stort steg från statiska till betydligt mer dynamiska planer Med hjälp av appen Skogsägare kan skogsägaren se sin skogsbruksplan i exempelvis en ipad. där planen används som viktigt beslutshjälpmedel i privatskogsbruket. Sedan 2012 erbjuder Södra sina medlemmar den gröna skogsbruksplanen på webben. Det innebär bland annat att information om fastigheten finns samlad, att man kan dela informationen i planen med övriga delägare till fastigheten, att man kan lägga in egna objekt i planen och att man kan ta fram olika typer av rapporter. Med hjälp av den nyligen lanserade appen Skogsägare kan skogsägaren se sin skogsbruksplan eller sina fastighetsgränser i mobilen eller i ipaden. Södras vision är att framtidens skogsbruksplan alltid kommer att innehålla aktuell information om skogen. Det finns tre drivkrafter som styr mot denna vision. Lönsamhetsaspekten är den ena. Genom att ha rätt datakvalitet i planen och använda avancerade analyshjälpmedel kan nya förutsättningar på fasigheten enkelt beaktas och detta möjliggör ökad lönsamhet i skogsbrukandet. Med en aktuell skogsbruksplan kan man också utveckla bättre tjänster. Det kan handla om tjänster för att underlätta planeringen av sin självverksamhet, eller möjligheter att göra typkalkyler på egna planuppgifter. Att successivt uppdatera skogsbruksplanen är dessutom kostnadseffektivt. Fjärranalys, uppdateringar via webben, bättre framskrivningsfunktioner och även möjlighet att läsa tillbaka skördardata gör det i framtiden billigare att hålla planen aktuell. Just nu arbetar Södra med att ta fram en lösning där det är möjligt att redigera och uppdatera sin plan via webben. Lösningen ligger nära i tiden. Genom att erbjuda avancerade och lättandvända verktyg för planering av privatskogsbruket blir Södra allt mer marknadsledande. Nästa steg i utvecklingen handlar om att jobba vidare med att tillgängliggöra analysverktyg och andra typer av tilläggstjänster via webben. Även i detta arbete går Södra i bräschen.

14 Flerträdshantering är det kanske viktigaste tekniksprånget de senaste åren som har gjort det möjligt att avverka klena bestånd till lägre kostnad. Utan den produktivitetsutveckling som har skett inom avverknings- och skogsvårdsarbete hade skogsägarens netto i dag varit obefintligt. Det är därför viktigt att Södra satsar på teknikutveckling. Vi bad Tobias Nilsson och Magnus Petersson på Södra Skog att ge några exempel på utvecklingssteg som tagits de senaste åren och vad som är på gång i framtiden. Text: Carin Bengtsson Foto: Tobias Nilsson Teknikutveckling för skogsbrukets lönsamhet Flerträdshantering, en avverkningsmetod som Södra framgångsrikt har testat sedan 2007, är en av de tekniksatsningar som innebär störst resultathöjning i avverkningsarbetet. Metoden innebär att flera stammar hanteras samtidigt. Flerträdshantering fungerar utmärkt i gallringar, men även i skutavverkningar med stor diameterspridning. Med flerträdshanteringen har vi tagit ett stort tekniksprång som innebär att vi kan avverka riktigt klen skog med lönsamhet. Det ger skogsägarna sänkta avverkningskostnader, säger Tobias Nilsson, ansvarig för Södras egen avverkningsenhet. Griptilt är en ny funktion på skotaren som ökar produktionen i klena gallringar. Med griptilten kan flera små högar med virke läggas ihop och plockas upp på samma gång. Det effektiviserar skotningen och minskar dieselförbrukningen. Genom att griptilten vänder virket lodrätt minskar skadorna på kvarvarande stammar. Enligt Tobias Nilsson har griptilten stor potential och Södra kommer att fortsätta testerna av denna teknik. Skördarmätning med stampris Under 2012 lanserade Södra en ny betalningsform för slutavverkning skördarmätning med stampris. Betalningsformen, som bygger på befintlig skördarmätningsteknik, innebär att föraren måste kalibrera mätutrustningen mer noggrant och stockar kontrolleras också varje arbetspass. Fördelen för skogsägaren är en mycket snabbare slutredovisning och betalning. Södra och övriga skogsbruket ställer allt högre krav på skördarmätningen och nästa utvecklingssteg skulle kunna vara mätning med laserteknik eller mikrovågor. Tillsammans med övriga skogsbruket finansierar Södra ett utvecklingsprojekt som bygger på beprövad militär teknik. HTF Hybrid Forestry Truck baseras på elhybriddrift som minskar driftskostnaderna och på bandteknik med gummilarver som ökar framkomligheten. Bandtekniken i kombination med skotarens lätta vikt minskar dessutom påverkan på marken. TF, som tas fram av BAE Systems (före detta Hägglunds i Örnsköldsvik) tillsammans med befintliga skogsmaskintillverkare, är ett mycket spännande projekt. En första prototyp kan vara klar 2014 eller 2015 och faller testerna väl ut kan vi se den första fullversionen i drift under 2017 eller 2018, tror Tobias Nilsson. Redan i dag arbetar Södra med att förebygga markskador i samband med avverkning. Södra har testat en Ponsse-skotare med extra hjulaxel och speciella hjulband minskar markskadorna betydligt. Tester med denna skotare på blöta torvmarker har visat bra resultat, men maskinen löser långt ifrån hela markskadeproblematiken, och därför arbetar Södra också med andra lösningar, säger Tobias Nilsson. Direktlastning effektiviserar Att få till en teknisk och ekonomisk lösning av direktlastning, som innebär att det avverkade virket aldrig vidrör marken är viktigt menar Tobias. Maskintypen kallas drivare och ersätter både skördare och skotare. Ska vi bli ännu mer effektiva i avverkningsarbetet måste det till ett stort utvecklingssteg och det tror jag att direktlastning kan vara. Vi jobbar nu vidare med bland annat de lärdomar vi har dragit från Besten-projektet, säger han. Även på skogsvårdsområdet pågår viktig teknikutveckling. Att kunna markbereda och plantera i samma moment och därmed besöka hygget endast en gång har en potential att öka effektiviteten i föryngringarna. Södra har drivit denna fråga sedan 2006 och har en industridoktorand som jobbar med uppgiften. Vi anlitar tre entreprenörer som kör planteringsmaskin som både markbereder och planterar i samma moment. Arbetet visar god kvalitet till en rimlig kostnad, men för att få ett mer rationellt arbete krävs ytterligare teknikutveckling, säger Magnus Petersson, skötsel-och teknikchef i Södra. På markberedningssidan har Södra varit aktiva i framtagande och testning av inversmetoden, en markberedning som vänder upp och ner på markprofilen på en litet område där plantan ska planteras. Det är en metod som gör mindre ingrepp på marken men ger plantan en bra tillväxtmiljö. Flera av Södras verksamhetsområden kan idag erbjuda denna metod eftersom det är ett enkelt aggregat på en vanlig grävmaskin, säger Magnus Petersson. Södra har stöttat entreprenören Bengt-Åke Alriksson i framtagandet av en kedjeröjsåg. Den har möjliggjort utvecklingen av röjningsmetoden brunnsröjning som ger en billigare röjning. Läs mer om röjning med kedjeröjsåg på sidan Teknikutvecklingen i korthet Fram till 1960-talet skotades virket med hjälp av häst eller traktor och virekran. Under 1960-talet började skotningen så smått ske maskinellt och i dag sker nästan all skotning med maskin. Under 1950-talet inleddes en övergång från manuella avverkningsmetoder till avverkning med motorsåg. Mot slutet av 1970-talet började slutavverkningen tas över av maskiner, men under början av 1980-talet genomfördes fortfarande gallringar och en hel del slutavverkningar motormanuellt. Under 1980-talet togs även gallringarna över av skördare tack vare utvecklingen av engreppsskördaren. Sedan maskinernas intåg har skogsbruket genom gått en enorm rationalisering. Under 1970-talet avverkade en skogsarbetare omkring 10 kubikmeter per dag. Dagens avverkningsmaskiner avverkar mellan 200 och 300 kubikmeter per dag.

15 27 Förädling i egen industri en viktig del av Södra Södra en av världens största producenter av pappersmassa för avsalumarknaden. Sågverksrörelsen tillhör de främsta i landet liksom tillverkningen av interiörträprodukter. Satsningen på egen industri började i blygsam skala under andra världskriget. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Södra tog sitt första steg in i förädlingsledet 1940 med en tjärugn i Lenhovda. Förutom tjära utvanns också terpentin som användes som drivmedel i företagets bilar. De använde tjänstemännen vid insamlingen och försäljningen av brännved krigsåren. Trots en utbyggnad ett år senare fick tjärugnen ingen större betydelse. Den som vill ha verkligt inflytande på skogsråvarans avsättning och pris måste finnas med i förädlingsledet. Ungefär så formulerade Gösta Edström skälen till en egen industri. Efter andra världskriget blev det snabbt allt svårare att avsätta virket, främst de klena sortimenten, i takt med att nästan hela vedsortimentet snabbt föll bort. Behovet av egen industri blev allt tydligare. Eget industribolag 1943 startades dotterbolaget Skogsägarnas Industri AB (SIAB) som tog över fastigheterna, impregneringsanläggningen i Hultsfred, tjärfabriken i Lenhovda och sågverket i Hallabro som köpts tidigare på året. Fler sågverk köptes in de följande åren och i början av 1950-talet bestod den egna industrin av tretton egna sågverk, men virke från medlemmarnas skogar sågades också vid två arrendesågar och sju legosågar. Antalet sågverk växte ytterligare under 1950-talet, men i dag är de flesta nedlagda. Genom sågverket i Kinda, som stod klart 1968, inleddes Södras satsning på större enheter. Vildvuxet innehav Industriinnehavet blev vildvuxet, främst för att det inte fanns kunskaper om vilka områden man borde satsa på. Förvärven av Svenska Idealhus i Hultsfred, Standardhus och Hultsfreds Träförädling blev grunden till Hultsfreds- Hus, landets största tillverkare av monteringsfärdiga trähus. Med den satsningen följdes råvaran långt fram i förädlingkedjan eller som Gösta Edström sade: Virket ända till huset. I början av 1950-talet förvärvades massa- och pappersbruken i Fridafors och Strömsnäsbruk, dit också sulfatmassabruket i Delary hörde. Skälen bakom dessa förvärv var att förbättra möjligheterha till avsättning av medlemmarnas massaved. Inom den här sektorn köptes på 70-talet J D Stenqvist AB, Emsfors Bruk, Klippans Södra har genom åren haft många storslagna invigningar. Mest välbesökt var invigningen av Mörrums bruk i 24 september 1962, då personer deltog, de flesta var ägare och medlemmar i Södra. Finpappersbruk AB med ett flertal massa- och pappersbruk och Göta Cellulosa AB, som var ett renodlat massabruk. Med förvärven ökade Södras produktion av papper rejält men det handlade om många olika papperstyper och olika typer av vidareförädling till papperskassar, servetter med mera. De flesta av de här nämnda förvärven såldes eller lades ner när Södra hamnade i finansiell kris. Den resulterade i att staten 1979 gick in som delägare i industribolaget. Södra löste ut staten Spånskivor 1958 startades tillverkning av spånskivor vid en ny fabrik i Åryd. Spånskivefabriken i Laholm kom i Södras ägo genom fusionen med Hallands Skogsägareförening invigdes en spånskivefabrik i Hultsfred. När tillverkningen var som störst producerades cirka kubikmeter spånskivor, vilket motsvarade 40 procent av den totala produktionen i Sverige. Pappersmassa Det som gett Södra en ledande position bland svenska skogsindustriföretag är dock massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö. Djärva satsningar genom åren har resulterat i ökad vedförbrukning, bättre virkespriser och god lönsamhet i fabrikerna. När behovet av brännved minskade efter andra världskriget gällde det att hitta avsättning för massaveden. En statlig utredning gav Gösta Edström stöd när han sade att det fanns tillräckligt med ved för massatillverkning i södra Sverige. Södra, tusentals skogsägare i landet och deras föreningar satsade aktiekapitalet på 50 miljoner och i november 1958 tillverkades den första massan i Mönsterås. Så småningom övertog Södra fabriken som sedan har byggts ut stegvis. I dag är kapaciteten på Mönsterås bruk ton. Bruket i Mörrum invigdes 1962 och var under många år en kassako för Södra. Olika investeringar har ökat kapaciteten till ton, varav en stor andel textilmassa. Planerna på ett massabruk i Värö presenterade 1963, men stod inte klart för invigning förrän 1972 då etableringen mötte hårt motstånd från olika håll. Två år efter massabrukets invigning startade sågverket i Värö, ett kombinat som skulle garantera att medlemmarnas skogsråvara hanterades effektivt. Mönsterås blev nästa kombinat, där ett sågverk stod klart Det har en kapacitet på kubikmeter. Hösten 2011 invigdes ett nytt sågverk i Värö med en årlig kapacitet på kubikmeter sågad vara. Fotnot. Den som vill läsa mer om Södras industriella historia hänvisas till Ingvar Karlssons bok Om massa, brädor och tjärdoft (2006).

16 Utvecklingen av sk Ständig utveckling av produktportföljen På Södra finns det en tradition av att kontinuerligt utveckla produktportföljen utifrån kundernas behov. Genom åren har bland annat lanserats totalt klorfri massa (TCF), dragstarka massaprodukter via utvalda vedfiber och massor för textila ändamål. Text Carin Bengtsson Foto: Ola Åkeborn På senare år har arbetet med att lansera produkter av kompletterande karaktär intensifierats för att ta vara på de fantastiska möjligheter som erbjuds i massaproduktionens så kallade biströmmar. Här kan olika energiprodukter och tallolja som via Södradelägda SunPine AB går in i Preems gröna Evolution Diesel nämnas som framgångsrika exempel. Det finns goda möjligheter att förbättra och vidareutveckla den portfölj av produkter som vi har idag, men också i att utnyttja till exempel hemicellulosa och lignin för produktion av nya högvärdiga produkter. Här finns mycket att vinna och många möjligheter, men framgångsrik produktutveckling kräver forskning, investeringar och nära kundrelationer. En fortsatt viktig del i det här arbetet framöver blir därför att ta fram bra underlag så att vi vågar både välja rätt produkter och att satsa. En ny produkt leder inte självklart till högre vinst, men med rätt affärsmodell kan de nya produkterna komma att göra skillnad för en bransch i omvälvande strukturomvandling, säger Camilla Rööst, chef för forskning och utveckling på Koncernstab Innovation och Hållbarhet. Ta en titt på framtidens produkter Vad sägs om en engångssked, löslig i varm vätska, för sötning av varma drycker med tandvänliga sockerarter från skogen? Kanske ett skikt av nanocellulosa som kan leda ljus genom olika kompositmaterial eller en lätt och stark hjälm med form gjutet, energiabsorberande cellulosaskum? Dessa produkter, eller kanske snarare liknande produkter, kan vara verklighet inom överskådlig framtid. Den svenska skogsindustrin har ambitiösa planer när det gäller utveckling av nya produkter baserade på vedråvaran. Titta gärna vidare på Skogsindustriernas websida och låt dig inspireras. Bättre och enklare att by Sedan urminnestider har människan byggt med trä. Den första industrin kom till redan på 1400-talet. Produkten har haft och kommer att ha samma användningsområde nämligen byggnation. Utvecklingen för trävaror kommer att handla om att förbättra produkten och göra det enklare för kunden att bygga med trä. Jag ser ljust på framtiden. I dag är hållbarhet på alla läppar. Vi har en produkt som tillfredsställer de kundkraven, säger Helena Tuvendal på Södra Innovation. Text: Åsa Wernersson Foto: Andreas Lindholm Helena Tuvendal, Södra Innovation Södra driver på utvecklingen inom flervåningshus. För 15 år sedan drev Södra projektet Wälludden, Sveriges första flerbostadshus i sex våningar med trästomme. För att stötta träutvecklingen har Växjö kommun dessutom beslutat att området kring Södras huvudkontor och Linnéuniversitetet är avsatt för byggnader i trä. Ett av projekten är kvarteret Limnologen, Sveriges högsta nybyggda bostäder med trästomme. Kvarteret består av fyra åttavåningshus. Sveriges första sågverk anses vara anlagt i Forsvik vid Göta kanal, väster om Vättern. Där uppfördes i mitten av 1400-talet landets första såg- och hammarsmedja. Forsviks såg fanns kvar fram till 1999 då den lades ner och en nära 600-årig historia avslutades. Omkring 1850 började sågverksbranschen en kraftig expansion. Södra startade sitt första sågverk 1943 i Hallbro, eftersom timmersortimentet alltid haft störst betydelse för medlemmarnas skogsbruk. Produktion var inte stor, men den motsvarade behoven hos kunderna som fanns i närområdet. Efter andra världskriget ökad efterfrågan på trävaror. Haven låg åter öppna och fria, och export var möjligt till nya kunder. Många bostäder och andra hus byggdes och virke behövdes. Mer och mer av skogsägarnas timmer i de sydsvenska skogarna kom till användning när sågverken ökade produktionen. Små sågverk ersattes av större modernare anläggningar. Bearbetning och förädling av de sågade trävarorna blev allt vanligare. Artificiell torkning blev standard. De sågade trävarorna har till betydande del exporterats sedan 1960-talet. I dag hyvlas större delen av Södras produktion. Produkterna hållfasthetssorters, exaktkapas, klyvs, buntas och tryckimpregneras. Det senaste tillskottet inom vidareförädlingen är grundmålad ytterpanel samt mellan struken i en kulör. Klimatet är ett viktigt skäl för ökad användning av trä.

17 29 ogens produkter Satsning på förnybar energi Södras industri producerar och levererar inte enbart massa och sågade trävaror, utan också förnybar energi som el, fjärrvärme och biobränslen. I Värö pågår byggandet av ny mesaugn och pelletsfabrik som gör kombinatet ännu energieffektivare. leveranser av biobränslen under ett år uppgår till 4,5 TWh. Det motsvarar mer än kubikmeter eldningsolja eller värmebehovet i villor. Elproduktion Södra har under många år gjort stora energiinvesteringar. Vid massafabrikerna finns mottrycksturbiner och i Mönsterås också en kondensturbin. Södra är i dag inte bara självförsörjande på el utan också en nettoleverantör av grön el. Överskottet levereras till elnätet där den ersätter el som producerats från fossila bränslen. Elproduktionen under förra året var GWh vilket ungefär motsvarar elanvändningen i en stad av Malmös storlek. Vindkraftproduktionen uppgick till 33 GWh. Vid Mösterås bruk finns sex vindkraftverk som togs i bruk Ungefär samtidigt togs ytterligare fyra verk i bruk i Em norr om Mönsterås. Dessa verk ägs gemensamt av Statkraft och Södra. Projekt för att bygga vindkraftverk vid bruken i Mörrum och Värö pågår. Fjärrvärme Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Fjärrvärmen är till största delen biobaserad och kommer till 60 procent från överskottsvärme i processen, men även från biobränslepannorna på bruken och sågverken. I de anslutna orterna har användningen av fossilt bränsle i princip upphört. Den pågående satsningen på ny mesaugn och pelletsfabrik i Värö är ett led mot målet att göra Södras produktion fossilfri. Samtidigt blir Värökombinatet energieffektivare. Med den nya mesaugnen kan 100 GWh sparas vilket motsvarar kubikmeter olja. Text Sven-Eric Petersson Foto: Micke Persson Södra säljer sedan länge bränsleprodukter från skogen och leveranserna ökar stadigt. Kunderna är främst värme- och kraftvärmeverk, industrier och pelletsfabriker. Biobränslen har både ekonomiska och miljömässiga fördelar. De ingår i naturens eget kretslopp, är en förnybar resurs och binder koldioxid från luften. Södras Leveranser av biobaserad energi GWh Grön el 359 Vindkraft 33 Fjärrvärme 450 Fasta biobränslen Totalt gga med trä DIN VÄN I SKOGEN Vi konkurrerar med oljebaserade material, med metall och betong. Trä är inte bara förnybart, energisnålt och motverkar växthuseffekten. Det är lätt att bearbeta och dessutom talar kostnadsläget för trä. I Sverige pågår industriell forskning kring byggandet i trä för att utveckla nya metoder att bygga i trä. I samarbete med SP trä och flera svenska universitet genomförs flera forskningsprogram. Det handlar om att jobba med ljud- och brandfrågor samt att hitta nya lösningar på för att förbättra ytbehandlingsmetoder och andra sätt att skydda träet. Det handlar i framtiden om att identifiera och möta kundernas behov. Södra har olika kundgrupper och deras behov ser olika ut nu och i framtiden. Vi ser till exempel en ökning på flervåningshus i trä. Det är då viktigt att vi kan hjälpa den industri som växer fram i detta segment och det handlar om produktutveckling, processutveckling och logistik. Från 1888 till 1994 var det ett förbud mot att bygga trähus högre än två våningar. Mycket av kunskapen försvann under den tiden. I Nord amerika är 80 procent av alla flervåningshus byggda av trä, så det finns en stor potential, säger Helena. Branschorganisationen Svenskt Trä har nyligen genomfört en reklamkampanj som heter Framtiden växer på träd. Den riktade sig till politiker och beslutsfattare inom kommuner, byggherrar och arkitekter. Kampanjen har uppnått målet med att skapa ett ökat intresse för träbyggande. 70 procent har uppmärksammat kampanjen och drygt 62 procent tyckte den var intressant. Samtidigt handlar det om att ta hand om alla delar av de produkter som kommer fram vid sönderdelningen av stocken. Här finns många utmaningar och möjligheter. Inom processutvecklingen ser vi nya metoder för att ta ut högre värde av virket med ny teknik och även torkning har potential att utvecklas. En trygg investering Multiforest skogsvagnar och kranar underlättar din arbetsdag i skogen. Det breda utbudet av modeller och kranar tillsammans med olika tillbehör och utrustnings-alternativ medför att varje vagn kan anpassas efter kundens speci- Kontakta Ditt Trejon Center för en bra affär! trejon.se 7-14 tons lastförmåga 5,1-8,3 m parallell- eller vikkran Ram- eller boggistyrning Smörjbara/utbytbara bussningar i alla leder Alla delar pulverlackerade Kraftiga nav och stora TRAC-hjul Tät lastbrygga mellan grind/banke Kraftiga stöttor och holkar Blekinges Län: Karlskrona , Mörrum Dalarnas Län: Leksand , Borlänge Gotlands Län: Visby Gävleborgs Län: Hudiksvall , Bollnäs , Kungsgården Hallands Län: Falkenberg , Ängelholm Jämtlands Län: Östersund Jönköpings Län: Jönköping , Vetlanda , Smålandsstenar , Tranås Kalmars Län: Vimmerby , Färjestaden Kronobergs Län: Växjö , Älmhult Norrbottens Län: Luleå Skånes Län: Hässleholm , Ö:a Sönnarslöv , Hörby , Tomelilla Södermanlands Län: Södertälje , Eskilstuna , Björkvik Uppsala Län: Heby , Hjälstaby , Uppsala Värmlands Län: Sunne , Årjäng Västerbottens Län: Skellefteå , Vännäsby Västernorrlands Län: Örnsköldsvik , Timrå Västmanlands Län: Västerås , Köping Västra Götalands Län: Åsarp , Dingle , Brålanda , Uddevalla , Göteborg , Mellerud , Sollebrunn , Vara /28, Skövde /62/63 Örebros Län: Kumla Östergötlands Län: Mantorp , Söderköping

18 Det naturvårdsarbete som Södra bedriver är både en följd av egna ambitioner och ett resultat av omvärldens påverkan. Den just nu aktuella debatten om skogens sociala och estetiska värden är ett exempel på frågor som Södra måste förhålla sig till och agera utifrån. Södras arbete med att kombinera naturvård och virkesproduktion i enlighet med skogspolitikens och marknadens krav har fått stort genomslag. Drygt 72 procent av medlemsarealen är certifierad enligt FSC och/eller PEFC. Text: Carin Bengtsson Foto: Per-Erik Larsson Stor framgång för naturvård och virkesproduktion i förening Södras skogliga miljöarbete tog fart på allvar i mitten av 1990-talet. Företaget var då först i landet med att införa gröna skogsbruksplaner som hanterar såväl virkesproduktion som naturvård på en skogsfastighet. Bakgrunden till att planera även för naturvården var främst en följd av konventionen för biologisk mångfald som antogs på världsmiljökonferensen i Rio de Janeiro Konferensen var i sin tur ett resultat av bland annat kalhyggesdebatten på 1970-talet och den starkt växande miljöopinionen på 1980-talet. Konventionen för biologisk mångfald resulterade 1993 i en ny svensk skogspolitik, där produktionsmål och naturvårdsmål vägde lika tungt. Samma år fick Södra kritik från Greenpeace för sitt agerande i Råstjärnskogen utanför Göteborg. Kritiken togs på allvar, vilket påskyndade satsningen på ökat arbete med naturvård. Våren 1995 avsatte Södras styrelse 50 miljoner kronor till sjuårsprojektet Gröna skogsbruksplaner. Satsningen var en signal till omvärlden att vi tar kraven på bättre planering för naturvård och produktion i förening på allvar, säger Södras ekolog Gustaf Aulén, som tillsammans med Jonas Larsson fick uppdraget att ta fram de gröna skogsbruksplanerna en produkt som lanserades redan året därpå. Skogscertifieringen föds Ungefär samtidigt som Rio-konferensen hölls såddes även de första fröna till de certifieringsstandarder som i dag används för att säkerställa ett ansvarsfullt skogsbruk. FSC (Forest Stewardship Council) grundades i Kanada 1993 av storskogsbruket med Södras arbete med att kombinera naturvård och virkesproduktion i enlighet med skogspolitikens och marknadens krav har fått stort genomslag och utvecklingen av Södramedlemmarnas certifierade och planlagda skogsmarksareal är positiv. stöd från miljörörelsen. Grunden var en oro för avskogning och skogsbruksmetoder med negativa effekter för människor och miljö. FSC följdes av flera andra system för skogscertifiering. Inom Södra fanns tidigt ett stort engagemang för certifieringsfrågan och Södra införde 1998 en egen certifieringsstandard Södras skogscertifiering. I syfte att ta hänsyn till det småskaliga familjeskogsbrukets särskilda villkor bildades 1999 PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) som i dag är det största skogscertifieringssystemet, sett till certifierad skogsmarksareal. PEFC bygger på nationella skogsstandarder som är anpassade efter lokala förhållanden. Den första svenska standarden kom 2000 och samma år började Södra certifiera medlemsfastigheter enligt PEFC. Både FSC och PEFC är frivilliga och marknadsdrivna standarder som syftar till ett ansvarsfullt skogsbruk. Det innebär ett aktivt, ekonomiskt brukande av skogen som går hand i hand med miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. I slutet av 2000-talet konstaterade man i Södra att många affärer förlorades på grund av att kunderna inte kunde erbjudas FSC-certifierade produkter. Efter vissa anpassningar av FSC:s regelverk till familjeskogsbruket beslutade Södra 2009 att även erbjuda sina medlemmar FSC-certifiering och en stor kampanj för så kallad dubbelcertifiering genomfördes. Södras satsning på skogsbruksplaner och skogscertifiering har fått stort genomslag. Drygt 72 procent av medlemsarealen, eller cirka skogsegendomar, är PEFC-certifierat, och 59 procent av arealen, eller medlemmar, är dubbelcertifierade (PEFC och FSC), berättar Klara Helstad, miljöchef i Södra Skog och ansvarig för införandet av dubbelcertifieringen. Frivilliga avsättningar om minst fem procent av skogsmarken är ett krav både i den gröna skogsbruksplanen och då en skogsägare certifierar sitt skogsinnehav. I snitt har våra medlemmar satt av åtta procent av sina skogar för naturvården. Totalt handlar det om hektar skogsmark på certifierade medlemsfastigheter. Arealen ökar i takt med att allt fler skogsägare certifierar sina innehav, säger Klara Helstad. Naturhänsynen vässas Södra lägger i dag stor fokus på att vässa naturhänsynen i skogsbruket. Det handlar om att bli ännu bättre, till exempel arbetar vi hårt för att minska markskadorna. Vi har även höjt ambitionerna när det gäller naturvårdsskogar som kräver skötsel, så kallade NS-bestånd. Idag genomför vi mer skötsel än tidigare och har tagit fram nya instruktioner för olika typer av bestånd. Vi har satsat på utbildningar för såväl inspektorer, entreprenörer och medlemmar, säger Klara Helstad. Det naturvårdsarbete som Södra bedriver är dels en följd av egna ambitioner på miljöområdet, dels ett resultat av omvärldens påverkan. Och omvärlden fortsätter ständigt att påverka. Den just nu aktuella debatten om skogens sociala och estetiska värden är ett exempel på frågor som Södra måste förhålla sig till och agera utifrån. Det handlar om att ständigt balansera olika intressenters krav gentemot varandra för att hitta de bästa lösningarna, konstaterar Gustaf Aulén och Klara Helstad. Södra fokuserar i dag speciellt på vattenfrågorna. Genom studiekampanjen Skogens vatten ska skogsägarnas kunskap om hänsyn till vatten i skogsbruket öka. Dessutom pågår införandet av så kallade blå målklasser i den gröna skogsbruksplanen för att på så sätt klassificera inte bara skogsbestånden utan även vattenmiljöerna i skogen.

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor

Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor Att äga Södra kapital- och utdelningsfrågor 2 Att äga Södra Kapital- och utdelningsfrågor Detta är en beskrivning av kapital- och utdelningsfrågor i Södra. Broschyren är tänkt att vara en sammanställning

Läs mer

kontakt Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved

kontakt Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 2 april 2013 Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved Nya medlemmar tilltalas av

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg

Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Detta är Södra 2014 Omslagsfoto: Systrarna Jenny Kärner och Nina Andersson sköter tillsammans med sin mor 377 hektar skog på Vikbolandet. Foto: Patrik Svedberg Södra i korthet Södra är Sveriges största

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll

Att äga Södra. så fungerar Södramodellen. Innehåll Att äga Södra så fungerar Södramodellen Innehåll Vad är Södra?... 2 Södras uppdrag... 2 Historien om Södra... 2 Att äga och göra affärer med Södra... 4 Sköta skog och sälja virke... 4 Våra industrier skapar

Läs mer

Denna broschyr är framtagen i samband med Södras 75-årsjubileum 2013.

Denna broschyr är framtagen i samband med Södras 75-årsjubileum 2013. Historien om Södra Denna broschyr är framtagen i samband med Södras 75-årsjubileum 2013. Förhistorien En gång var skogen odlarens hinder. Den gav visserligen virke till husbehov, men helst ville man använda

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog?

Välkomsterbjudande! Äger du några träd. Bli medlem och få ett välkomsterbjudande. eller en hel skog? Äger du några träd Välkomsterbjudande! Bli medlem och få ett välkomsterbjudande eller en hel skog? Tillsammans är vi starka Du som har skog, liten som stor, spelar en viktig roll i de gröna näringarna.

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK 2010-04-15 PEFC och FSC - standarder för ett uthålligt och ansvarsfullt skogsbruk Denna skrift syftar till att belysa likheter och skillnader mellan PEFC (Programme for

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Välkommen till Vårt Södra 2014

Välkommen till Vårt Södra 2014 2014 VÅRT SÖDRA Välkommen till Vårt Södra 2014 1 Detta är Södra 2 Styrelseordföranden har ordet 4 Året i korthet 6 Strategi och mål 9 Södra i samhället 10 Från planta till produkt 12 Medlem i Södra 21

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet

Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet Sbo-handledning Förtroendevald i skogsbruksområdet www.norra.se Innehåll Sbo-verksamhetens syfte och Sbo-rådens uppgifter sid 2 Ekonomin i skogsbruksområdet 6 Valberedning i skogsbruksområdet 6 VO-råd

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning

Läs mer

2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och extra stämma per capsulam 2004-10-25.

2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och extra stämma per capsulam 2004-10-25. Stadgar för Svenska PEFC ek för, 769605-9794. Antagna vid konstituerande stämma 2000-05-15 12 ändrad enligt beslut på årsstämma 2003-05-14 2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov 2013-04-15 Vattenanvändning Framgångar, utmaningar och behov Föreningens verksamhetsidé För att främja medlemmarnas ekonomiska intressen ska Södra: handla med, utveckla och förädla skogsråvara utveckla och marknadsföra

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 2010. FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN 21 FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se å Konjunkturen: 2 Ett bra år för skogsindustrin. Den nde till andra länder. Rekordnöjda

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Södra 2013. årsöversikt

Södra 2013. årsöversikt Södra 213 årsöversikt Avsnitt Välkommen till Södras årsöversikt 213 Årsöversikten är en sammanfattning av årsredovisningen med hållbarhetsredovisning. Den fi nns att ladda ner på www.sodra.com/rapporter.

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE Utifrån de frågor, önskemål och ibland kritiska röster som nått oss under åren har vi fått en allt klarare bild av skogsägarens behov. Från detta unika skogsägarperspektiv

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

Strid om skogen BIRGER ISACSON:

Strid om skogen BIRGER ISACSON: BIRGER ISACSON: Strid om skogen Ar 1965 tillsatte dåvarande jordbruksminister Eric Holmqvist den s k Skogspolitiska utredningen. Utredningens betänkande har framlagts nu i mars. Allt tyder på att det kommer

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROMETERN 14 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Bättre lönsamhet och optimistisk framtidstro bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen. Krokoms kommun 4 Juni 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 3 Resultat... 4 4 Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning På uppdrag av

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

STADGAR. NORRA SKOGSÄGARNA Ek. för.

STADGAR. NORRA SKOGSÄGARNA Ek. för. STADGAR FÖR NORRA SKOGSÄGARNA Ek. för. Stadgarna antagna genom beslut vid ordinarie föreningsstämma i Luleå den 19 maj 2011. Stadgarna registrerade av Patent och Registreringsverket den 22 augusti 2011.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan?

Frågor och svar. 1. Vad är klimatförändringar? 2. Hur kan skogen vara en del av lösningen på klimatfrågan? Frågor och svar 1. Vad är klimatförändringar? Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden stigit med 0,7 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, har slagit fast att det är människans utsläpp av

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året.

Södra i korthet. Omslagsfoto: Skogsinspektor Minnie Andersson och medlemmen Ola Olsson går igenom skötselåtgärderna för det kommande året. Detta är Södra 2012 Södra i korthet Södra är en ekonomisk förening med 51 000 sydsvenska skogsägare som medlemmar. Föreningens främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara och främja lönsamheten

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet Skogsbarometern är en årlig SIFO-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer