kontakt Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 2 april 2013 Södra bjuder på 75-årskalas på Elmia Jubileumssidor om Södras utveckling Röjningsförsök utvecklar metoder Storsäljare om ved Nya medlemmar tilltalas av långsiktighet

2 innehåll #2/13 Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson 13 Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år Södra fyller 75 år men har fortfarande samma uppdrag: att avsätta medlemmarnas skogsråvara till skäliga priser. Södras utveckling behandlas på 18 sidor. 18 Fyra generationer av ömsesidigt förtroende och beroende Familjen Hansson/Svensson har varit skogsägare och Södramedlemmar i fyra generationer. Nu är Rickard Svensson, som är femte generation, på väg in. 28 Utvecklingen av skogens produkter På Södra finns en tradition av att kontinuerligt utveckla produktportföljen utifrån kundernas behov. Det är ett viktigt arbete för att trygga avsättningen av råvaran. 34 Norsk storsäljare om ved nu på svenska Boken Ved är ett uppslagsverk för den som vill lära sig att hugga, kapa, klyva, stapla, torka och elda sin egen ved. 44 Nya Södramedlemmar tilltalas av långsiktigheten Familjen Djupfors/Karlsson är nya medlemmar som tilltalas av långsiktigheten i skogsbruket. Att få hålla på med skogsbruk känns ytterst meningsfullt, säger Fredrik Karlsson. 3 Ledare: Södra 75 år 4 Låga bud gör att försäljningsprocessen kring Södra Cell Tofte avbryts Nya avtal tecknade med avverkningsentreprenörer 5 Föreningsstämma 2013 Södra höjer grantimmerpriset med 40 kr/m 3 fub Södra höjer priset för blekt barr- och lövsulfatmassa i Europa 6 Samsyn ska skapa långsiktig hållbarhet i skogen Ny timmerförordning påverkar dig som är självverksam i skogen 8 Positiva signaler på trävarumarknaden 9 Virkesmarknaden. God efterfrågan på timmer och barrmassaved 10 Tala om var plantorna ska ställas med orangea lappen 13 Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år 14 Södras tredelade uppdrag för ett lönsamt skogsbruk Ägarrollen och riskkapitalet 15 Tänk om Södra inte hade funnits Så styrs Södra 16 Möten med öppen dialog ökar förtroendet Gösta Edström en visionär kraft 17 Vedråvara en unik resurs för hållbarhet 18 Fyra generationer av ömsesidigt förtroende och beroende 20 Dagens näringspolitiska frågor har stor spännvidd 21 Näringspolitiskt arbete ger resultat 22 Skogens utveckling: Högre produktion och mer miljöhänsyn 23 Skogsskötsel i ett föränderligt klimat 24 Satsning på god skogsskötsel har hållit lönsamheten uppe Förbättrat odlingsmaterial ger snabbare tillväxt i skogen Framtidens planer viktiga beslutshjälpmedel 26 Teknikutveckling för skogsbrukets lönsamhet 27 Förädling i egen industri en viktig del av Södra 28 Utvecklingen av skogens produkter Ständig utveckling av produktportföljen Bättre och enklare att bygga med trä 29 Satsning på förnybar energi 30 Stor framgång för naturvård och virkesproduktion i förening 31 Vattenanvändning från skog till industri 32 Röjningsförsök utvecklar metoder och sänker kostnader 33 Affärsmodeller för röjning 34 Norsk storsäljare om ved nu på svenska 36 Skidfest för medlemmar i Tolvmannabacken Uppskattad generationsskifteskväll 37 En heldag i Astrid Lindgrens Värld 38 Värö färdigställs för treskift 39 Grattis alla vinnare i vintertävling Grattis alla vinnare av aspboken 40 Sälg livets viktigaste frukost 41 Vinn sälgboken! 42 Elspalten Skatteverkets syn på rationaliseringsförvärv 43 Du vet väl att du enkelt kan köpa och sälja insatskapital 44 Nya Södramedlemmar tilltalas av långsiktigheten 46 Fördelar för Södras medlemmar 47 Insänt: Inspireras av Lennarts höghusholk 48 På gång prylspaning Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Skogsägarnätet: skog.sodra.com Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! sodrakontakt@sodra.com Omslagsbild: Eva Djupfors och Fredrik Karlsson är relativt nyblivna som skogsägare och medlemmar i Södra. Att arbeta med något så långsiktigt som skog ser de som ytterst meningsfullt, inte minst med tanke på dottern Vera som kan få glädje av skogen som vuxen. Foto: Mats Samuelsson

3 3 Södra 75 år En vacker senvinterdag röjer min son Henrik och jag fram ytterligare ett vackert ekbestånd till fromma för den biologiska mångfalden. Samtidigt har vi tidigare avverkat ett angräsande ekbestånd för att öka den ekonomiska avkastningen på gården. Produktion och miljö går hand i hand, tack vare dagens skogsvårdslag. Henrik och jag tar ansvar för framtiden, på samma sätt som övriga familjeskogsägare. Styrkan med den svenska modellen är att den ger oss möjlighet att efter eget huvud, inom ett givet politiskt ramverk, få bruka och förvalta vår skog. Det som vi ser som en självklarhet, att få ha rådighet över sin egen skog, är på inget vis en självklarhet i dagens skogsdebatt. Trots alla tecken på att vi går åt rätt håll när det gäller den biologiska mångfalden, trots att vår skogsnäring står för mer än 30 % av energitillförseln i vårt samhälle, trots vår betydelse för en levande landsbygd och sysselsättning, ifrågasätts vårt skogsbruk och ytterst vår äganderätt. Är detta något nytt fenomen? Svaret är nej. Ser vi tillbaks i historien har i Södra många gånger fått ta strid för att värna ägande- och brukanderätten. Bland de frågor som vi stridit mot finns Svante Lundqvists avverkningstvång, förslaget till ny plan och bygglag på 80-talet, förslaget till fastighetsskatt 1995 m.m. Tack vare vår samverkan, med fokus på skogsgården, har vi lyckats behålla vår rådighet och frihet. Vi står inför stora förändringar. Just nu ser vi ett paradimskifte i den skogsindustriella sektorn i Europa och kanske främst inom Norden. Nya konsumtionsmönster slår igenom. Produkter som dagstidningar och tryckpapper minskar. Nya marknader skapas på andra håll i världen. Industrier läggs ner och skapar en helt ny virkesmarknad. Redan i år kan vi ha ett överskott på barrmassaved. Vi i Södra sitter i bra läge. Vi har en egen industri, där vi bland annat redan ändrat vår produktmix mot den nya marknadens behov samt börjat omställningen till nya produkter som textilmassa. Vi har också goda möjligheter att investera i ökad produktion vid våra svenska bruk för att kunna ta emot medlemsvirket. 1938, Södras födelseår, var skälet till samverkan att värna skogsgårdens ekonomi det vill säga att säkra avsättningen för virke till bra priser. 75 år senare har mycket hänt, utvecklingen rusat framåt, men grundbulten EKONOMISK SAMVERKAN kvarstår. Låt vår present till 75-åringen bli att verka för ett framtida starkt Södra till gagn för skogsgårdens utveckling. Christer Segerstéen ordförande i Södra Näringspolitiken har varit den ena grundbulten i vår samverkan i Södra. Den andra grundbulten har varit ekonomisk att säkra avsättningen för vårt virke och att få del av förädlingsvinsterna i industrin. Detta har under de senaste åren setts som en självklarhet. Blickar vi tillbaks har läget varit annorlunda både vad gäller avsättning och priser. Utan samverkan hade läget varit helt annorlunda i dag. En spänstig 75-åring firar i år jubileum. Ett Södra som spelat en viktig roll för den sydsvenska skogsgårdens utveckling. Där ekonomisk samverkan tillsammans med det näringspolitiska arbetet skapat en stabil bas idag som vi också kommer att kunna bygga vidare på. Normalt blickar man vid 75 års ålder bakåt och ser till det som varit. För oss som äger Södra idag ligger däremot ett stort ansvar att föra arvet vidare och se framåt, precis på det sättet som våra föregångare gjort.

4 4 Låga bud gör att försäljningsprocessen kring Södra Cell Tofte avbryts Södra har avbrutit arbetet med att försöka sälja Södra Cell Tofte. Anledningen är att de bud som kommit in är för låga. Om ingen lösning nås under den månadslånga karenstiden planeras produktionen att stoppas den 1 maj. Foto: Werner Anderson Vi har arbetat med att hitta en köpare till bruket i Tofte i snart ett halvår och under den tiden har vi haft kontakt med ett stort antal möjliga köpare. Vi tvingas dock konstatera att det är ett begränsat antal bud som inkommit och att nivåerna på de lagda buden är för låga för att det ska vara meningsfullt att fortsätta försäljningsprocessen, säger Gunilla Saltin, tf vd Södra och vd Södra Cell. Södra har under en längre tid arbetat med att nå lönsamhet vid Södra Cell Tofte. Trots att flera åtgärder har vidtagits har utvecklingen inte gått att vända. I oktober 2012 inleddes därför en process för att hitta en köpare. I februari i år offentliggjordes Södras avsikt att avveckla sitt ägande i Södra Cell Tofte och att en process för försäljning hade inletts. Kontakter har tagits med ett stort antal potentiella köpare runt om i världen. De bud som kommit in har dock bedömts vara för låga och försäljningsprocessen har därför avbrutits. Beslutet innebär att produktionen vid bruket stoppas. Vid denna tidnings pressläggning är planen att produktionen stoppas den 1 maj. Fabriken i Tofte köptes av Södra år Produktionskapaciteten uppgår till ton kemisk pappersmassa. Fabriken har cirka 300 anställda. Nya avtal tecknade med avverkningsentreprenörer Det stora intresset är mycket glädjande. Särskilt roligt är det att avtal har tecknats inte bara med befintliga utan även med för Södra nya avverkningsentreprenörer. Vi fortsätter nu förhandlingarna och målet är att alla avtal inför nästa virkessäsong ska vara tecknade under våren, säger Håkan Svensson, skogsdirektör i Södra. Foto: Jesper Andersson Södra arbetar sedan årsskiftet med att se över sina avverkningsresurser. Skälen är en förändrad och enhetlig kravspecifikation och en vilja att justera avtalad avverkningsvolym. Södra är också angeläget om att knyta de mest konkurrenskraftiga entreprenörerna till sig vad det gäller kvalitet och pris, för att tillhandahålla så bra tjänster som möjligt för skogsägarna. Intresset från avverkningsentreprenörer att lämna anbud på Södras avverkningstjänster har varit mycket stort. Södra har redan tecknat avtal med ett flertal entreprenörer i olika delar av Södras verksamhetsområde.

5 5 Södra höjer grantimmerpriset med 40 kr/m³fub Den 11 februari höjde Södra grantimmerpriset med 40 kr/m 3 fub. Därmed återställs priset på grantimmer till den nivå som rådde under större delen av virkesåret 2011/2012. Föreningsstämma 2013 Årets föreningsstämma hålls den 15 maj i Skövde. Högt uppe på Billingesluttningen ska 200 fullmäktige använda sin röst som Södras högsta beslutande organ. Vi har de kommande månaderna en god försörjningsnivå till samtliga Södras industrier, men storleken på vårt rotstående lager varierar inom området. Inför sommaren och hösten har vi behov av att öka inköpen. För att säkerställa en rationell råvaruhantering och upprätthålla en hög aktivitet i skogen har vi därför beslutat att höja grantimmerpriset, säger Håkan Svensson, skogdirektör på Södra. Vi ser en viss ljusning på vissa exportmarknader för våra sågade produkter och planerar därför för ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande på samtliga åtta sågverk. Det innebär att vi har ett stort råvarubehov framöver, säger Håkan Svensson. 200 personer i fullmäktige, 36 i förvaltningsråden och upp till tio i styrelsen, alla deltar i föreningsstämman där syftet är att godkänna styrelsens bokslut, budget och utdelningsförslag,samt behandla de motioner som finns inkomna till stämman. På stämman väljs även Södras styrelse och det hålls föredrag och frågestunder. Föreningsstämman är ett formellt möte där de 200 valda ledamöterna i fullmäktige ska få en inblick i vad som hänt under året. Stämman i maj skiljer sig inte från andra år annat än att vi även berör vårt 75-årsjubileum. Vi kommer som vanligt att ha utfrågare på plats och alla får möjlighet att ställa sina frågor. Södra höjer priset för blekt barroch lövsulfatmassa i Europa Södra höjer priset på blekt barrsulfatmassa till 860 dollar och på blekt lövvedsmassa till 820 dollar per ton i Europa. Priset gäller från den 1 mars En säsongsmässig förbättring i kombination med större underhållsstopp inom massaindustrin beräknas förbättra marknadsbalansen under våren SKÖRDA DET MOGNA I TID AVVERKNING ÖKAR TILLVÄXTEN OCH MINSKAR SKADERISKEN Din skog är en värdefull investering. Du kan själv påverka dess värdeutveckling genom en rad kloka val. Ett sådant är att avverka mogen skog. Ersätter du den befintliga skogen med nya, förädlade plantor ökar tillväxttakten upp till 25 procent, jämfört med den skog som står där nu. Genom att avverka och föryngra kan du alltså få en högre avkastning på din skog och få intäkten tidigare. En mogen skog är också mer utsatt för skaderisker än en yngre, vilket är ytterligare ett skäl till att avverka i tid. Kontakta din inspektor för att diskutera hur din skog kan ge en bättre avkastning genom avverkning, eller ring så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

6 6 Christer Segerstéen, Södras styrelseordförande och Eskil Erlandsson, landsbygdsminister, på plats i Stojby när aktörerna bakom projektet Viltstammar i balans träffades. Samsyn ska skapa långsiktig hållbarhet i skogen I mars möttes aktörerna bakom projektet Viltstammar i balans i ett förändrat klimat hos Arne Karlsson på Stojby Södergård strax utanför Växjö. På plats fanns bland andra Södras stryelseordförande Christer Segerstéen och landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Text: Jenny Knudsen Foto: Mats Samuelsson Detta är en viktig fråga för våra medlemmar och jag tror att det här är den enda framkomliga vägen, säger Christer Segerstéen och välkomnar ett forum där markägare och jägare kan mötas. Aktörerna bakom satsningen är LRF, Svenska Jägareförbundet och Södra Skogsägarna. Helene Lantz från LRF är projektledare. I projektet ges markägare och jägare möjlighet att delta i seminarier, utbildningar och studiebesök. De första träffarna har hållits i början av året och uppslutningen från både skogsägare och jägare har varit god. Genom att samlas och mötas skapar projektet en samsyn kring vikten av en balans mellan viltstammar och fodertillgång, något som blir alltmer viktigt i ett förändrat klimat. Enligt Christer Segerstéen är det just bristen på kunskap som är det stora problemet. Det som är viktigt är att få igång diskussionen och att jägare får en bättre förståelse för de skogliga frågorna. Det här projektet borgar för att markägarna kan nå fram med sitt budskap samtidigt som vi lyssnar på jägarna, säger han. Christer Segerstéen hoppas också att projektet ska sprida mer kunskap kring problematiken i att många skogsägare väljer att plantera gran istället för tall för att minska viltskadorna. Något som i längden inte bara har en negativ effekt på den bio logiska mångfalden utan också ger upphov till ännu mer viltskador och en granskog som ofta måste avverkas i förtid. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson stödjer projektet och var glad att vara på plats i Stojby. Han menar att satsningen ligger i linje med visionen Skogsriket. Vi måste ha en uthållig tillväxt i den svenska skogen. Skog och vilt är viktiga verksamheter som ger både jobb, rekreation och upplevelser. Dessutom är skogen Sveriges viktigaste verksamhet mätt i exportvärden, säger han. Precis som Christer Segerstéen tror han att lösningen heter samverkan. Vi kan inte skapa centrala ramverk som passar alla. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet och därför är det nödvändigt att samverka lokalt och regionalt. Jag ser fram emot att följa det här projektet och hoppas att erfarenheterna härifrån kan användas i hela landet, säger Eskil Erlandsson. Aktörerna bakom projektet är LRF, Svenska jägarförbundet och Södra. Det är viktigt med ett forum där markägare och jägare kan mötas. Ny timmerförordning påverkar dig som är självverksam i skogen För att stoppa handeln med illegalt avverkat virke har EU infört en timmerförordning som gäller från 3 mars Södras bedömning är att de nya reglerna inte ska leda till några större bekymmer för medlemmarna med nuvarande lagstiftning. För dig som säljer stående skog till Södra eller annan köpare vilar ansvaret på köparen. För dig som själv avverkar och säljer virke innebär det att du ska utföra avverkningen i enlighet med Skogsvårdslagen och annan relevant lagstiftning. Om Skogs styrelsen gör en kontroll ska du kunna visa avverkningsanmälan och mätbesked från SDC (Skogsbrukets Data Central). Dokumenten ska sparas i 5 år. Detta är handlingar som de flesta har redan idag. Störst påverkan kommer den nya förordningen ha på företag som importerar virke eller produkter som innehåller träråvara från högriskländer utanför EU. Hög risk hänger till exempel ihop med utbredd korruption. Läs gärna mer på Skogsstyrelsens hemsida

7 7 Palms har ett brett sortiment skogsvagnar: Lastkapacitet från 8 ton - 14 ton, räckvidd från 5 meter - 14 meter. De större ekipagen kan även utrustas med 4WD. Pris: :- LASTA MED JOYSTICK! KAMPANJ PRIS: Hydraulservo, i samband med köp av Palms skogsekipage: (24.900) :- Hydraulservo fungerar på Palms skogskranar P625 till och med P680. facebook.com/nordfarm youtube.com/nordfarm Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se nordfarm.se Priser är exkl. moms. Kampanjpriser giltiga t.o.m 30/5-2013

8 8 Positiva signaler på trävarumarknaden Trävarumarknaden börjar röra på sig i rätt riktning, dock från en väldigt låg nivå. De positiva signalerna kommer från från USA, Japan och Kina. Marknaden för pappersmassa är relativt bra balanserad och priserna rör sig långsamt uppåt. Trots väderleken präglas biobränslemarknaden av fortsatt stort utbud av biobränsle. Text: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Pappersmassa Ekonomin i Europa är fortsatt svag. Den påverkas av krisen i Sydeuropa och senast genom utvecklingen på Cypern. Det innebär stor osäkerhet och försiktighet när det gäller investeringar och nyanställningar, både inom privata och offentliga sektorn. Men det finns ljusglimtar i ekonomin. Bland annat är lastbilsmarknaden på väg uppåt. Pappersindustrin påverkas naturligtvis också av det dåliga ekonomiska läget. Den minskade konsumtionen av förpackningar och specialpapper hänger samman med just lågkonjunkturen. Tryckpapperssektorn påverkas dessutom av strukturella förändringar. Konsumtionen minskar bland annat på grund av ökad användning av digitala medier. Marknaden för mjukpapper växer dock och ser ljus ut. I Europa, som är Södras hemmamarknad, köper kunderna nu totalt sett mindre barrmassa än tidigare och efterfrågan sjunker. Södra är fortsatt aktiv på marknader utanför Europa, såsom Kina och övriga Asien, även om vi nu lyckas höja våra marknadsandelar i Europa, säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker inom Södra Cell. Trots lågkonjunkturen är marknaden för pappersmassa relativt bra balanserad. Det innebär att överkapaciteten inte är så stor och att Södra kan hitta köpare till den massa man producerar. Därmed har priserna kunnat röra sig långsamt uppåt. Minskade lagernivåer under våren möjliggör för ytterligare prishöjningar framöver. Sågade trävaror Trävarumarknaden börjar röra på sig i rätt riktning, dock från en väldigt låg nivå. Men de positiva signalerna kommer från USA, Japan och Kina, där svenskt trä i dagsläget har små marknadsandelar. Efterfrågan från huvudmarknaderna i Europa är svag. På den svenska marknaden är läget fortfarande mycket svagt och osäkert. Den viktiga bygghandeln visar också en minskad omsättning. Byggandet förväntas även i år minska i Europa som helhet, vilket sannolikt innebär fortsatt minskade volymer till europamarknaden. Därutöver har branschen överraskats av en andra våg av kronförstärkning i inledningen av året, vilket bidrar till lönsamhetsproblem. Produktionen i Sverige och övriga Europa har dock anpassats till den låga efterfrågan. Det innebär att det knappt finns något överutbud av varor på marknaden, snarare brist på vissa produkter. Exporten som går till utomeuropeiska marknader stiger kraftigt och närmar sig nu 40 procent. Merparten utgörs av furuexport till Nordafrika och Mellanöstern. I USA steg priset på trävaror med 60 procent under förra året. På grund av den starka kronan är det inte en självklar affär för svenska sågverk att exportera till USA. Detta kan dock förändras snabbt, inte minst om dollarn skulle stärkas. Utvecklingen av japanexporten är god. Allmänt stigande inflationsförväntningar i landet verkar fått en positiv effekt på marknaden. En kommande momshöjning verkar också ha en positiv inverkan eftersom japanerna på grund av detta tidigarelägger bygginvesteringar. Kina är, efter USA, världens näst största importör av trävaror. Kanada har varit en dominerad aktör och det är intressant eftersom det kan innebära möjligheter för Sverige. Flödena från Kanada till Kina har drivits av den svaga amerikanska marknaden. När USA nu kommer igång igen är det inte säkert att det är lika intressant för kanadensarna att exportera till Kina. Då ges möjligheter för Sverige och det handlar om stora volymer. Biobränsle Innevarande biobränslesäsong har varit mycket bra tack vare den kalla väderleken under vintern och början av våren. På grund av kylan kommer säsongen att bli drygt en månad längre än normalt. Vädret innebär att flismaskinerna kan köra för fullt i skogen en månad längre än vanligt. Det har också lett till extra leveranser till våra kunder och tack vare det har vi nu i princip tömt våra terminallager, säger Björn Karlsson, biobränslechef i Södra. Trots väderleken präglas marknaden av fortsatt stort utbud av biobränsle. Skogsbränslet pressas både när det gäller volym och pris av en stor import av returträ. Tack vare det ökade lageruttaget hoppas vi dock kunna bibehålla priset på skogsbränsle till våra medlemmar, säger Björn Karlsson.

9 9 Virkesmarknaden God efterfrågan på timmer och barrmassaved Lagren av timmer vid industri ökade under februari månad men ligger på en lägre nivå i jämförelse med föregående år. I södra Sverige är efterfrågan på timmer samt barrmassaved god. Tack vare den långa vintern och fortsatt kalla nätter har förutsättningarna i skogen samt för borttransport av virket varit goda. Text: Karin Jansson Foto: Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson Massaved Lager av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige ligger på en fortsatt låg nivå. Det resulterar i att efterfrågan på barrfiber är god i Södras verksamhetsområde. Lagren av lövmassaved ligger däremot på en högre nivå än normalt för årstiden, vilket är ett resultat av de goda drivningsförhållandena som varit under vintern, vilket har öppnat möjligheter att avverka trakter som kräver vinterförhållanden. Under 2012 och i inledningen av 2013 har det beslutats om och verkställts neddragningar inom pappers- och massaindustrin i Sverige och Norge. Detta kommer att påverka råvaruströmmarna av massaved framöver, exakt hur är idag svårt att säga. Inflödet av massaved till värmlandsindustrin från Norge har redan ökat, vilket troligen leder till en lägre utförsel av massaved från Södras geografi. Huvudskälet till neddragningarna är bristande lönsamhet på grund av dålig internationell konkurrenskraft på framförallt tidningspapper. Timmer Den svenska produktionen av sågade trävaror har minskat under februari månad i jämförelse med samma period föregående år. Produktionen av tall ökade något medan granen minskade. Lager av timmer vid industri ökade under februari i jämförsel med januari vilket är normalt för årstiden. Men vid jämförelse med samma period föregående år är lagren lägre i år. I södra Sverige är minskningen störst och ligger på en nivå som är 28 procent lägre än 2012 medan norra Sverige sticker ut med en lagernivå som är högre än både 2012 och Inom sågverksindustrin syns ännu inga större förändringar och efterfrågan på timmer i Södra Sverige är god. Skogsbränsle Den för årstiden kalla väderleken har påverkat flisförbrukningen positivt. Det har gjort det möjligt att förlänga säsongen i skogen med en månad samtidigt som lagren av flisat material på terminalerna har kunnat tömmas.

10 10 Den orangefärgade lappen ska placeras väl synlig på den plats där du i beställningen har angett att plantorna ska levereras. Tänk på att plantorns bör stå i skugga. Tala om var plantorna ska ställas med orange lapp Sedan några veckor pågår utleveranserna av beställda plantor för fullt. Med bekräftelsen på din plantbeställning får du från och med i år en orange lapp med texten Plantor här. Använd den för att förtydliga ditt önskemål om leveransplats för chauffören. Tänk på att placeringen av lappen ska stämma överens med den leveransplats du har angivit i plantbeställningen. Text: Carin Bengtsson Foto: Stig-Göran Arthursson Södra införde för ett par år sedan ett nytt system för distribution av plantor. Det innebär att alla plantor från Södra levereras från ett centrallager med lastbil direkt till skogsägaren. Så här beställer du plantor Om du själv ska sköta om planteringen gör du din plantbeställning via Skogsägarnätet skog.sodra.com under Mina sidor. Gå in under Beställ skogsplantor och lägg din order. Här väljer du vilka plantor du vill ha och vilken vecka du önskar få dem levererade. Ibland är inte alla plantsorter och/eller leveransveckor valbara. Ju tidigare du beställer dina plantor desto större är chansen att du kan välja precis de plantor och den leveranstidpunkt du önskar. Det går också bra att kontakta din lokala skogsinspektor som kan göra plantbeställningen åt dig. Beställer du planteringsuppdrag av Södra sköter Södra även om plantbeställningen åt dig. När du skickar in din plantorder kommer det automatiskt en orderavisering i form av ett e-postmeddelande och/eller ett sms till den e-postadress och/eller det mobilnummer du har angivit. Orderaviseringen är ett kvitto på att Södra har tagit emot din beställning. Från och med mars månad bekräftas alla direktleveranser av plantor (de plantor som inte beställs inom ett planteringsuppdrag) med ett brev på posten. I och med bekräftelsen blir din order bindande vad det gäller plantsorter, antal plantor och leveransperiod (höst/vår). Om du skulle vilja ändra eller makulera ordern går det bra att göra det inom 7 dagar genom att skicka ett e-postmeddelande eller ringa till Södra Skogsplantors kundservice. Med bekräftelsen följer från och med i år en orange lapp som du kan använda för att precisera ditt önskemål om leveransplats. Lappens placering måste dock stämma överens med den leveransplats du har angivit i beställningen. När du väljer leveransplats måste du tänka på att vägen dit ska vara framkomlig för fullstor lastbil upp till 20 ton. Leveransvecka och leveransplats kan ändras fram till klockan 10 tisdagen veckan innan leveransen ska ske, under förutsättning att transportkapaciteten medger det. På torsdagen eller fredagen veckan innan planerad leverans får du ett sms (om du angivit ett mobilnummer i beställningen) som talar om att plantorna kommer en viss dag eller efterföljande dag. En nyhet för i år är att du även får ett sms när plantorna är levererade. Vid varje leveranstillfälle debiteras en fraktavgift på 200 kr exklusive moms. Med plantleveransen följer en folder med information om hur plantorna ska hanteras. Plantor från Södra levereras frysta, om inte annat har meddelats. Det innebär att de måste tina upp till en vecka innan de kan planteras. Antalet dagar beror bland annat på utetemperaturen. Ta hänsyn till tiningstiden när du väljer leveranstidpunkt. När plantorna har tinat bör de planteras inom fyra dagar. Eventuellt kan man vänta något längre tid om plantorna förvaras svalt.

11 11 Nyheter från AS FORS MW FARMA GENERATION 2 FARMA presenterar stolt vår nya designskyddade skogsvagnsserie under konceptet FARMA Generation 2. Vagnar byggda på brukares erfarenheter. Det är en helt ny och innovativ design som möter dig främst genom den åttakantiga bockade centrumprofilen En robust vagn som genom sina sneda ytor också blir mer avvisande mot exempelvis stubbar man kör över. Dold slangdragning i centrumprofilen ger också skydd åt utsatta detaljer i skogen. I sitt grundutförande introduceras vagnen i modellerna T10 samt T12. Standardutrustningsnivån är hög. Bilden visar CT 7,0 10 G2. FARMA C 7,0 en av marknadens mest genomtänkta och prisvärda kranar (från :- exkl. moms). Kranen har en räckvidd på 7,0 m med enkelutskjut. Lyftkraften (720 kg) och rörelsegeometrin är utöver det vanliga. Den tilltalande designen tillsammans med materialvalet ger en låg egenvikt. T10 G2 går att kombinera med C 7,0 samt C 6,3 m kran. T12 G2 kan även utrustas med C 8,5 m kranen med dubbelt utskjut om så önskas för ett ekipage lite utöver det vanliga. STÅLKVALITÉ SOM GÖR SKILLNAD Alla produkter inom Generation 2 serien har genomgått omfattande beräkningar och stresstester där produkterna hårdkörts. Noga avvägningar har gjorts mellan stålkvalité och tjocklek. De vitala delar som utsätts för kraftigt slitage har tillverkats i höghållfast stål för din trygghet vid köp. EN LACK SOM HÅLLER Fors MW har de senaste åren investerat i norra Europas modernaste bläster och lackeringsanläggning. Alla produkter som lämnar fabrik är tillfullo blästrade. Samtliga lackeras i tvåkomponentfärger som ger en glans som varar och en lack som håller. För mer information se hemsidan Fabrik: info@forsmw.com FARMA NORDEN AB Information försäljning: Carl-Erik Åkesson Göran Carlsson Teknisk support och reservdelar: Alla priser exkl. moms och frakt. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer samt pris utan föregående information.

12 12 Välkommen på 75-årskalas! Den 5 juni invigningstalar Christer Segersteén i montern och inleder därmed officiellt 75-årskalaset. Alla programpunkter kommer att finnas på Skogsägarnätet i god tid innan mässans inledning. Där finns också en karta över var du hittar vår monter. Välkommen! MÖT OSS PÅ ELMIA WOOD 5-8 JUNI Södra har under 75 år byggts upp och utvecklats till en framgångsrik industrikoncern av medlemmarna. Det vill vi fira tillsammans med dig på Elmia Wood! Kom och kalasfika med oss i vår monter. Passa på att prata med våra duktiga skogsinspektorer och förtroendevalda. Du kan också unna dig en tipspromenad med kluriga frågor om vår historia och nutid, delta i roliga tävlingar och tillverka eget papper, bland mycket annat. Under 75 år har syftet med Södra varit att stimulera avsättningen för medlemmarnas skogsråvara, till ett bra pris. Det finns en stor kraft i Södras medlemmar som gemensamt arbetar för att utveckla familjeskogsbruken i Södraland. De förvaltar ett arv, en råvara, den biologiska mångfalden och tidigare generationers slit med att förbättra skogstillståndet i södra Sverige. Vår uppgift som förening är att förenkla detta arbete. Det gör vi genom att fortsätta arbeta för en stabil efterfrågan, men också genom att utveckla produkter och tjänster för ett produktivare, långsiktigt hållbart och lönsamt skogsbruk. Vi bedriver också ett aktivt näringspolitiskt arbete som värnar om skogsägarnas rättighet att äga och bruka sin skog.

13 13 Uppdraget lika aktuellt när Södra fyller 75 år Södra fyller 75 år men har fortfarande samma uppdrag: att avsätta medlemmarnas skogsråvara till skäliga priser. Vid starten rådde köparnas marknad. I dag finns en risk att den kommer tillbaka när utbudet av massaved är större än industrins behov. Den utvecklingen är ett resultat av de strukturella förändringarna inom skogsindustrin som vi har all anledning att fundera över, säger Södras styrelseordförande Christer Segerstéen. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Uttag av stora volymer brännved under 1940-talets första hälft blev den första stora skogsskötseloffensiven i södra Sverige, även om det flesta skogsägare var ovetande om det positiva resultatet. För utkörningen från skogen användes hästfordon, medan transporterna till kunderna sköttes med lastbil. Mycket har hänt under Södras 75 år. Satsningar på skogsskötsel, egen industri och näringspolitiska insatser har stadigt ökat lönsamheten på medlemmarnas skogsgårdar. Fyra goda skäl Det fanns fyra viktiga faktorer som gjorde att Södra kunde bli den förening den är i dag: skogstillståndet, skogsindustrin, ägarstrukturen och Gösta Edström. De sydsvenska skogarnas tillstånd kunde knappast beskrivas som bra, behovet av bättre skogsskötsel var stort. Samtidigt började skogen få ett ekonomiskt värde för de större skogsägarna, men de hade svårt att få vettigt betalt för virket när det inte fanns en fungerande virkesmarknad. Skogsindustrin i södra Sverige bestod av sågverk och mindre bruk och efterfrågan på virkessortiment motsvarade inte utbudet. Götaland var jungfrulig mark för att bygga ut industrin. Då som nu ägdes skogsmarken i Götaland till 80 procent av privatpersoner. Om dessa gick samman för att driva sina frågor skulle detta ha större tyngd än om privata skogsägare i bolagsdominerade Norrland gjorde samma sak. Dessutom behövdes en drivande person som såg möjligheterna och var beredd på svårigheterna. Den beskrivningen passade in på forstmästare Gösta Edström som drev en konsulterande skogsbyrå i Växjö. Han blev den förgrundsfigur som det samverkande enskilda skogsbruket i södra Sverige behövde. Gösta Edström blev tidigt en förgrundsgestalt för att få skogsägarna i södra Sverige att samverka. Starten för det som blivit Södra gick i februari 1938 när skogsägareföreningarna i Östergötlands, Norra Kalmar, Södra Kalmar, Kronobergs och Blekinge län bildade Sydöstra Förbundet i februari Skogsägarna var fortfarande medlemmar i sin länsförening, men affärerna leddes från Växjö med Gösta Edström som affärsledare. Brännved gav skötseleffekt Handeln med brännved under 1930-talet och under andra världskriget gav Södra en bra start. I början av 40-talet svarade brännvedssortimentet för över 60 procent av omsättningen. Uttagen av brännved påverkade skogsvården positivt och brännvedsepoken blev den första stora skogsskötselinsatsen i södras Sverige. Det var de flesta skogsägare inte medvetna om för resultatet kom först senare. Avsättning för klenvirket Efter andra världskrigets slut behövde skogsägarna hitta annan avsättning för sitt virke, framför allt de klenare dimensionerna. Exporten av både rundvirke och sågad vara blev på nytt viktig. Gösta Edström insåg vikten av att vara aktiv i förädlingsledet för att ha inflytande på priset på skogsråvaran. Sågverk köptes in för att säkra avsättningen av timmer, men viktigare var Edströms planer på massatillverkning. Tvärtemot vad skogsbolagens ansåg hävdade Gösta Edström att det fanns tillräckligt med ved i södra Sverige för massatillverkning och fick stöd av en statlig utredning: den visade ett överskott på 7-9 miljoner kubikmeter lövvirke, klent barrvirke och sågavfall. Edström presenterade planerna på en massafabrik i Mönsterås redan innan utredningen var officiell. Den första massan i Mönsterås tillverkades Satsningarna på egen industri har fortsatt genom åren och ökad vedförbrukning har lett till bättre virkespriser. Vinsterna i industrin har dessutom räckt till både fortsatt utveckling av företaget och vinstdelning för medlemmarna. Sortimentet props användes som stöttor i gruvschakten. Den här bilden är från en brittisk kolgruva. På väg mot överskott Som 75-åring är Södra en ekonomisk förening med skogsägare som medlemmar. Tillsammans äger de mer än hälften av den privatägda skogen i södra Sverige och är ägare till en skogsindustrikoncern som köper medlemmarnas skogsråvara och förädlar den till pappersmassa, sågade trävaror, interiörträprodukter och energi. När Södra bildades fanns ett överskott på virke som det gällde att få betalt för. I dag är vi på väg in i samma situation när pappersmaskiner stängs och vi går från balans på massavedssidan till ett stort överskott. Det finns all anledning för oss att fundera över hur vi ska agera. Med tre massabruk i södra Sverige har Södra en bra position för att kunna ta hand om råvaran. Men vi måste också titta på hur bruken ska utvecklas med nya produkter och nya idéer, säger Christer Segerstéen. Flera fusioner Dagens Södra är resultatet av en rad sammanslagningar. Föreningarna i Sydöstra Förbundet fusionerades 1953 till en förening av skogsägare i sydöstra Sverige utökades förbundet med skogsägarna i Halland, Jönköping och Södra Älvsborg och fortsatte med Skåne 1992, Skaraborg 1999 och Bohuslän och Dalsland 2007.

14 Södras tredelade uppdrag för ett lönsamt skogsbruk I dag har Södra ett tredelat uppdrag för lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk: skogligt, industriellt och näringspolitiskt. Alla delarna är viktiga för våra medlemmars skogsbruk, säger medlemschefen Magnus Berg. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm Från början var föreningens syfte att medverka till skäliga virkespriser. För 100 år sedan var virkesköparna vana att betala det pris för virket som de ansåg nödvändigt. Det kunde bli ganska högt för vissa leverantörer och lågt för andra. Det förklarar också varför avsättning och priser finns i blickfånget. Kampen för likaprisprincipen har alltid präglat föreningens verksamhet på virkesområdet, säger Magnus Berg. Det skogliga uppdraget Det skogliga uppdraget består av två delar. Den ena är att se till att det finns avsättning för medlemmarnas virke. Grov skog av bra kvalitet ska kunna säljas som sågtimmer och klenare virke som massaved, säger Magnus Berg. Det blev knappast lättare att få vettigt betalt för virket eftersom det inte fanns en fungerande virkesmarknad. Över tiden har virkesbalansen i södra Sverige förändrats, inte minst genom Södras satsning på egen industri. Grunden i föreningen är att medlemmarna kan sälja det virke de vill till marknadspris, säger Magnus Berg. Den andra delen i det skogliga uppdraget är att tillhandahålla tjänster och produkter som hjälper medlemmarna att sköta sin skog. Det är ett brett uppdrag som börjar i plantskolor och fröplantager med odling av skogsplantor och spänner sedan över hela skogsskötselområdet. Arbetet utgår från de självverksamma medlemmarnas behov men ska också tillgodose behovet hos dem som köper alla tjänster. Dubbelt viktig Södras satsningar på massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö har varit oerhört viktiga för efterfrågan och betalning av klenved. I dag finns faktiskt efterfrågan på all ved i Götaland. Södras industri har en dubbelt viktig funktion, säger Magnus Berg som är medlemschef och informationsdirektör. Det har flyttat fokus flyttats från avsättning till mervärden. Det blir allt viktigare för medlemmarena att få del i förädlingsvinsten. Förädlingen i egen industri har en dubbelt viktig funktion. En bra industri har god betalningsförmåga för virket och vinsten i en sådan industri delar medlemmarna på, säger Magnus Berg. Näringspolitiska insatser I alla tider har det funnits olika intressen i samhället med synpunkter på skogsägarnas förmåga och rätt att få sköta sin skog. Det förklarar att det näringspolitiska arbetet alltid varit en viktig del i Södras uppdrag. Under en period ifrågasatte tydliga ekonomiska intressen om bönder och skogsägare skulle få bestämma över sin skog. Den var en så viktig nationell tillgång och låg till grund för industrijobb, förädlingsvärden och exportinkomster. I dag ifrågasätts skogsbruket utifrån naturvård, friluftsliv och andra sociala aspekter. Södras näringspolitiska bevakning har slagit vakt om skogsägarnas rätt att äga och bruka sin skog, säger Magnus Berg. Ägarrollen och riskkapitalet Redan tidigt bidrog medlemmarna i Södra med kapital till utbyggnaden av industrin. De satsade ett par miljoner kronor i 1952 års industrilån och när massabruket i Mönsterås skulle byggas var intresset att teckna aktier i SCB störst bland skogsägarna i sydöstra Sverige. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Uppslutningen bakom Mönsteråsprojektet var stor och skogsägare från hela landet tecknade sig för en eller flera aktier i Skogsägarnas Cellulosa AB (SCB), bolaget som skulle uppföra massabruket. Den aktieteckningen underlättades av att betalningen kunde ske genom virkesleveranser. Medlemmarna deltog också vid finansieringen av det stora industripaket som Södra presenterade Samtidigt presenterades en finansieringsplan som kallades Silveryxan. Med en ränta som låg 1,25 procent över högsta inlåningsränta hoppades ledningen att medlemmar och anställda skulle ställa upp med 100 miljoner kronor, vilket var en förutsättning för att övriga finansiärer skulle ställa upp. Målet klarades med råge. I dag är medlemmarna ägare till en stor skogsindustrikoncern, leverantörer av virkesråvara, långivare till det egna företaget och kunder som köper tjänster och varor av Södra. Vid virkesleveranserna betalar de sina insatser, pengar som betalas tillbaka när medlemskapet upphör. Som ägare är de med och finansierar behovet av nytt eget kapital. Utdelningsmodellen premierar trogna medlemmar och dem som levererar allt sitt virke till Södra. Förädlingsvinsten kommer från industriinvesteringarna och vid vinstdelningen är ambitionen att hälften baseras på virkesleveranserna och hälften på insatskapitalet. Det finns starka skäl till att vi inte delar ut vinster genom högre virkespriser. Södra köper hälften av skogsråvaran till industrin från andra aktörer än dem som är våra medlemmar. Med högre virkespriser skulle dessa fått del i vinstdelningen utan att ta någon risk. Marknadsmässiga priser som styrs av utbud och Medlemmarna har deltagit i finansieringen av många industrisatsningar i Södra ställde medlemmarna upp med 100 miljoner som delfinansiering i det stora industripaketet. efterfrågan är en förutsättning för en fungerande virkeshandel. Det är inskrivet i våra stadgar att Södra ska använda marknadsprissättning på virke, säger medlemschefen Magnus Berg. Södra har de senaste tio åren fört över 500 miljoner kronor av det kollektiva egna kapitalet till medlemmarnas konton för emitterat insatskapital. Medlemmarnas inbetalda och emitterade insatskapital är i dag en femtedel av det totala egna kapitalet.

15 15 Tänk om Södra inte hade funnits I krissituationer har både Södras organisation och medlemmar visat handlingskraft med gott resultat. Det visade sig inte minst när stormen Gudrun i januari 2005 på några timmar fällde mer skog än någon annan storm. Hur hade Götaland sett ut om Södra inte funnits? Det är en spännande fråga och svaren många. Helt klart har Södra varit viktigt för sina medlemmar, men också för andra skogsägare. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Kontrastfoto, Lars Malm Resultaten av Södras insatser är bland annat en fungerande virkesmarknad, bättre skogsskötsel och näringspolitiska insatser i en rad frågor. Här är ett par exempel på vad Södras har betytt. Virkesmarknad i balans När Södra bildades fanns ingen fungerande virkesmarknad. Den stora utmaningen var att se till att skogsägarna fick avsättning och skäligt betalt för sitt virke. Det har Södra löst genom att bygga upp en stor industri som alla skogsägare haft nytta av. Om inte den industrin funnits hade vi haft en helt annan virkesbalans och helt andra priser. Troligen hade vi haft samma överskott på virke som 1938 och kanske hade någon annan byggt industrin lågt senare. I dag kan vi ta emot allt virke och medlemmarna säljer till marknadspris, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Betydelsen av en fungerande virkesmarknad blev fullt klar 2005 efter stormen Gudrun. Stormen satte virkesmarknaden ur spel. Måndagen efter stormen fanns inget värde på den liggande skogen, för ingen visste vad den skulle vara värd och virkesmarknaden föll samman fullständigt. I extrema situationer Arbetet efter stormen är ett utmärkt exempel på hur Södra agerade helt annorlunda än varje annat företag skulle gjort i samma situation. Södras styrelse och företagsledning fastslog snabbt ett par grundläggande principer för att skapa trygghet i medlemsleden. Det stormfällda virket skulle ha samma pris oavsett när det avverkades och tills priset slutligt fastställts skulle avräkningspriser tillämpas. Vi fick mycket skäll när vi satte grundpriset till 160 kr per m 3 fub. Men det ska ses i ljuset av att priset som andra aktörer ville betala låg en bra bit under 100 kr per m 3 fub, säger Christer Segerstéen. Hela tiden jobbade Södra också näringspolitiskt för olika stöd och åtgärder. Det resulterade bland annat i lagringsstöd, planteringsstöd och den så kallade 50-lappen, som var en skattereduktion på 50 kronor per kubikmeter stormfällt virke. Södra är ett fantastiskt verktyg för att hantera extrema situationer, säger Segerstéen. Så styrs Södra Södra är en ekonomisk förening med en demokratisk organisation. Varje medlem har en röst oavsett hur mycket kapital han eller hon har i föreningen. Den demokratiska organisationen är enkel och kan kort beskrivas så här: Skogsbruksområden. Medlemmarna är organiserade i 36 skogsbruksområden. Vid skogsbruksområdets årsmöte väljer medlemmarna ett förtroenderåd, som ansvarar för olika aktiviteter, bevakar näringspolitiken lokalt och för medlemmarnas åsikter vidare. Här väljs också ombud till föreningsstämman. Förvaltningsråd. Ordförandena i förtroenderåden bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och stämman. Rådet är ett viktigt forum för behandling av näringspolitiska frågor och ska verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Föreningsstämman. Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman fastställer bokslut och vinstutdelning, utser ledamöter i föreningsstyrelsen, revisorer och valberedning. Föreningsstyrelsen. Styrelsens främsta uppgift är att ägna sig åt långsiktiga och strategiska frågor. Styrelsen beslutar om huvudinriktning, utfärdar riktlinjer, fastställer strategiplaner, sätter ekonomiska mål och beslutar om investeringsramar för den operativa verksamheten. Föreningsstyrelsen har upp till fjorton ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Upp till tio ledamöter väljs av föreningsstämman och tre är arbetstagarrepresentanter. I styrelsen ingår även verkställande direktören. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB. Blästergatan 2, Vänersborg. Tfn: Fax: info@ftgforest.com

16 Möten med öppen dialog ökar förtroendet Kommunikationen med medlemmarna har alltid varit viktig i Södra. Alla ska veta vad som händer i deras förening. Det sker genom mötena mellan människor, genom tidningar som Förbundskontakt och Södrakontakt, eller som i dag via nät och mobiltelefoner. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Kommunikationen i Södra bygger på en bra dialog och förmågan att lyssna till dem som har avvikande åsikter. Historiskt har mötena mellan människor varit viktigast, antingen det är möten mellan förtroendevalda och medlemmar, mellan inspektorer och medlemmar eller på skogsdagar. Medlemstidningarna har alltid varit viktiga, från Förbundskontakt till dagens Södrakontakt. Där beskrivs vad som händer i Södra och fylligare information når ut till alla medlemmar. Även om informationen är tillgänglig på Skogsägarnätet når den inte ut till alla. Vid sidan av skogsdagar spelade medlemstidningen Förbundskontakt som startade 1945 en viktig roll i informationsverksamheten. Medlemmarna ska alltid ha möjligheten att vara väl informerad om vad som händer i deras förening. Annars öppnar nätet upp oanade möjligheter att förbättra kommunikation och service. Skogsägarnätet och smarta telefoner gör det möjligt att komma åt skogsbruksplaner och nyheter var man än befinner sig. Vi har ett piano som har blivit lite bredare med ytterligare tangenter att spela på. Det betyder inte att de gamla tangenterna ska tas bort. Visst är nät och telefon är på många sätt överlägsna papperstidningen, men den har andra kvaliteter värda att ta vara på. Men framför allt behöver vi fler möten mellan människor, säger medlemschefen Magnus Berg. Skogsdagar har alltid varit viktiga för att sprida information om samverkan i föreningen och om skogsskötsel. Den här bilden är från en skogsdag i Blekinge Idag är mobiltelefonen viktig för kontakten med medlemmarna. Meddelanden sänds som sms och med de smarta mobilerna kan man via skogsägarappen öppna både skogsbruksplan och karta. Gösta Edström en visionär kraft På 1920-talet öppnade en ung forstmästare som hette Gösta Edström en konsulterande skogsbyrå i Växjö. Han var i flera decennier den visionära kraften för samverkan inom det enskilda skogsbruket i södra Sverige. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Södras arkiv Han trädde på allvar in på skogsägarrörelsens scen när han tog initiativet till att starta Kronobergs läns skogsägarförening. Föreningarna i Blekinge och Kronoberg gick 1935 samman om ett gemensamt kontor i Växjö med Gösta Edström som affärsledare. Den uppgiften fortsatte han med i Sydöstra Förbundet som bildades Handeln med brännved var då redan stor men ökade under världskriget då Edström såg till att Södra fick en framträdande roll i landets bränsleförsörjning. Efter andra världskrigets slut gällde det att hitta nya avsättningsmöjligheter för medlemmarnas virke, särskilt klenvirket. Avsättning och pris på virkesråvaran var tidigt viktiga i skogsägareföreningarnas verksamhet, särskilt i de föreningar där Gösta Edström fick ett allt större inflytande och samma pris har betalats oavsett avståndet till industrin. Edström arbetade oförtrutet för Gösta Edström ( ) var den visionära kraft som kunde agitera för samverkan mellan privata skogsägare. att skogsägareföre ningarna gemensamt skulle bygga ett massabruk i Mönsterås och lyfte fram vikten av näringspolitiskt arbete. Han såg till att Södra också byggde ett massabruk i Mörrum och lanserade 1966 ett industripaket som skulle öka förbrukningen av skogsråvara. I det paketet ingick ett massabruk i Värö, övertagande av massabruket i Mönsterås från SCB, fördubblad produktion av massa i Mörrum, spånskivefabrik i Hultsfred och ett sågverk i Kinda. Enastående företagsledare Ingvar Karlsson har skrivit flera böcker om Södras historia. I Samverkan för styrka och tillväxt (2011) summerar han i tio punkter skälen till att Södra lyckats. Gösta Edström återfinns redan i första punkten. Så här summerar han Edströms insats: Gösta Edström var som grundare, verkställande direktör och därefter ordförande en enastående företagsledare. Han lade grunden till det som Södra i dag skördar resultatet av. Gösta Edström avgick som verkställande direktör i Södra Han fortsatte som arbetande styrelseordförande fram till 1973 då stämman utsåg honom till hedersordförande.

17 17 Vedråvara en unik resurs för hållbarhet Hållbarhetsarbetet genomsyrar all Södras verksamhet från frö till färdig produkt. Vedråvara från medlemmarnas hållbart brukade skogar är en unik resurs. Den ingår inte bara i ett hållbart kretslopp utan är också till 100 procent förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar. Text: Åsa Wernersson Foto: Ola Kjelbye Skogsägarna bor ofta på gårdar som gått i arv i genarationer, ett förhållande som borgar för långsiktighet och hållbarhet. Södra har ett långsiktigt engagemang för ansvarsfullt skogsbruk och erbjuder medlemmarna att certifiera sin skog enligt FSC och PEFC. För Södra innebär detta att skogsbruket bedrivs aktivt och ekonomiskt med hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala frågor. Skogsägarnas engagemang är grunden till ett ansvarsfullt skogsbruk. Södras medlemmar beslutar själva hur skogen ska förvaltas och väger ofta in olika värden i sitt brukande. För att stödja medlemmen i förvaltningen av sin skog erbjuder Södra verktyg som till exempel grön skogsbruksplan, skogscertifiering och grönt körkort för certifierade entreprenörer. Kampanjen Skogens vatten ökar skogsägarnas kunskap om vattenhänsyn i skogen. Södra har historiskt arbetat med hållbarhet på flera områden. Södra är en pionjär avseende helt klorfri blekning av pappersmassa. Värö blev 1993 det första bruk som ställt om helt till TCF-massa (total chlorine free). I dag är cirka 75 procent av produktionen TCF medan resten är TCF-light, vilket är en blekning med väteperioxid och mindre mängd klordioxid. Södra har sedan långt tid arbetat systematiskt med sänka utsläpp till vatten och luft och i dag kan vi se resultat av det. Södras produktpalett har under 2000-talet förändrats från att ha enbart pappersmassa och trävaror som huvudprodukter till att också energi blivit en viktig produkt. Södra är i dag en stor producent och leverantör av förnybar energi i form av el, fjärrvärme och biobränslen. Södra levererar fjärrvärme från sulfatbruken Mönsterås, Mörrum och Värö och från sågverken i Kinda och Torsås. Vid samtliga massafabriker finns mottrycksturbiner och vid Mönsterås också en kondensturbin. Detta har gjort att Södra inte bara är självförsörjande på el utan också är en leverantör av grön el till elnätet. Södra har sedan 1990-talet öppet redovisat sin miljöpåverkan dels genom årliga miljörapporter och dels genom sitt verksamhetsledningssystem som bygger på ISO 9001 för kvalitet, ISO för miljö, ISO för energi samt PEFC och FSC för hållbart skogsbruk. Alla dessa system tredjeparts revideras, vilket innebär att externa auktoriserade revisorer årligen går igenom systemen. Sedan några år tillbaka redovisas hållbarhetsarbetet i en särskilt hållbarhetsredovisning. Föreningsstyrelsen antog 2012 en ny hållbarhetspolicy som ersätter en äldre miljöpolicy. Policyn beskriver hur Södra i det dagliga arbetet aktivt jobbar med hållbarhetsarbetet, lokalt och regionalt, men även globalt. Hållbarhet omfattar inte bara utsläpp och rena miljöfrågor utan också arbetsmiljö, sociala frågor och frågor som berör samhället i stort. Verksamheten bedrivs med en sammanvägning av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt, socialt och ekologiskt motiverat. Läs mer i hållbarhetsredoviningen som du hittar på Välkommen till vår monter 343 på VÄRDEKUPONG 100:- Berättigar Södra-medlem 100: rabatt inkl moms vid besök och köp för minimum 500: inkl moms i vår monter på årets ELMIA-mässa 5-8 juni. Endast en rabattkupong per köptillfälle. Går ej att kombinera med övriga mässerbjudanden. Rabatt gäller endast för artiklar i vår monter EJ beställningsvara. Mail/Tel:... Kupong ovan gäller endast med din mailadress eller ditt telefonnummer.

18 De är unika skogsägare som valt att bli medlemmar i Södra. Tillsammans äger de cirka 2,4 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar drygt hälften av all privatägd skog i södra Sverige. Utvecklingen har gått från att vara helt självverksamma till att ta hjälp med åtgärder av Södra i olika utsträckning. Många medlemmar är i dag utbor och bor inte på fastigheten, de har då ett större behov av service från Södra. Gårdarna går ofta i arv och nya generationer väljer att fortsätta att vara medlemmar i Södra. Möt familjen Hansson/Svensson där släktgården och medlem skapet har gått i arv i fyra generationer. Fyra generationer av ömsesidigt förtroende och beroende Axel Karlsson var bland de första att gå med i Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund, nuvarande Södra, De kommande generationerna på gården i Lönningehult, Hans Karlsson, Lennart Hansson och Gunilla Svensson har valt att fortsätta sitt medlemskap i Södra. När det blir dags för nästa generationsskifte kommer även Gunillas son Rickard Svensson att fortsätta i föreningen. Från början gick Axel med i Södra för att inte vara i händerna på sågverksägarna. I dag handlar medlemskapet om en stor trygghet i att alltid ha hjälp och stöd och även att få en del av vinsten, säger Gunilla, nuvarande ägare. Text: Åsa Wernersson Foto: Pelles Photo Nästan varje fredag och lördag arbetar Lennart och barnbarnet Rickard sida vid sida i skogen. Lennart och Rickard delar synen på hur skogen ska skötas. Lennarts farfar Axel köpte den vackra gården i Lönningehult utanför Horn i Östergötland redan Han kom tidigt i kontakt med Södra och gick med redan tog Lennarts far Hans över gården. Antalet medlemmar steg snabbt under 1940-talet från drygt till I början handlade samarbetet mest om bränslekonventionen som beordrade skogsägare att hugga bränsleved som användes till uppvärmning av allmänna byggnader. På den tiden hade skogen ingen stort värde utan användes mest till bränsleved och sågade trävaror. Barken användes till garvning, berättar Lennart. Sågverkens behandling av skogsägarna var det som gjorde att Lennarts farfar och sedan också far valde att gå med i Södra. Sågverken stämplade rotposter och de stod för huggning och körning. Men de samarbetade om priset så det blev inte alltid det bästa. Min farfar och far upplevde sig vara i händerna på sågverksägarna. Södra kom som en frisk fläkt och propagerade för självverksamhet och för att skapa en egen industri så att medlemmarna skulle få en del av förädlingsvinsten och få ett medinflytande på prisbilden. De tog dessutom emot alla sortiment och införde en rättvis och bra mätning.

19 19 Lennart själv kom i kontakt med Södra i slutet av 1940-talet då han som 20-åring tog ett uppdrag som kontaktman åt Södra. Far hade mjölkkor, så jag jobbade lite hemma och lite åt Södra, men var aldrig anställd. Jag apterade timret när det var hugget, det fanns betydligt fler sortiment på den tiden. Mesta möjliga av det fällda trädet skulle användas. Jag planterade och gjorde skogsbruksplaner, säger Lennart. Det var dock ingen riktig bra efterfrågan på råvaran. Södra drev genom sin vd Gösta Edström frågan om att starta massabruk och ha förädling i egen regi. Södra hade redan tagit första steget till egen industri på sågverkssidan där man startade det första egna sågverket Del av förädlingsvärdet Lennart minns speciellt Södras kampanj för att finansiera massabruket i Mörrum och 1957 gav man ut industrilån riktat till medlemmarna. De insatserna var viktiga men inte tillräckliga för att få låneinstituten att ställa upp med behövliga lån. Södra startade då en aktiv borgenskampanj bland medlemmarna. Gösta var ute i vartenda skogsbruksområde och talade om satsningen. Det var en otrolig stor uppslutning i medlemskåren, de flesta jag känner gick med, och på några veckor tecknades borgen för över 40 miljoner. På sin kammare har Lennart en gammal bandspelare med en inspelning av en Eko-sändning där en nöjd Gösta Edström intervjuas om den lyckade kampanjen. Han säger att medlemmarna visat ett stort stöd för föreningslinjen och att medlemmarna inte längre nöjer sig med att vara råvaruleverantörer utan att de vill ha en del av förädlingsvärdet och ett medinflytande på prisbilden och det kan de göra endast genom att ha en förädlande industri står bruket i Mörrum klart dog Lennarts far och han och hustrun Gunhild fick plötsligt ta över lantbruket och skogsfastigheten som är på 155 hektar, varav 120 hektar är produktivt. Skogen är Lennarts liv och han har under åren skapat en vacker fastighet som är med i Natura Han har alltid haft ett intresse för naturvård och månat om växtlighet och blommor. Lennart har varit självverksam och det är först på senare år han tagit hjälp av Södra. Varje år har han avverkat både timmer och massaved. Vid 84 års ålder klarar han fortfarande av att hugga i skogen med motorsåg. Bestämmer tillsammans Dottern Gunilla har varit med i skogen sedan hon var en liten flicka. Som barn var jag med och planterade och samlade grankottar. Jag växte upp och gifte mig med Göran Svensson som också är lantbrukare och skogsägare i Vimmerby började far och mor att ta upp frågan om generationsskifte. Jag fick ta några år på mig för att känna efter, det är många frågor att ta ställning till. Far har skött fasigheten på ett fantastiskt sätt, så jag kände att det var ett stort ansvar att förvalta den. Men han har Gården i Lönningehult har gått arv i fyra generationer, likaså medlemskapet. Så kommer det att fortsätta. När nuvarande ägare Gunilla Svensson drar sig tillbaka vill sonen Rickard ta över både gård och medlemskap. Fr v Lennart Hansson, Gunilla Svensson och Rickard Svensson. Lennart har gjort ett antal faktaskyltar om djur och växter på fastigheten. varit förutseende och dokumenterat allt och i princip gjort en manual om hur han vill att skogen ska skötas blev jag ny ägare till fastigheten. Till min stora glädje är yngste sonen Rickard mycket intresserad och delaktig i arbetet nu. Min far, jag och min son bestämmer tillsammans vad som ska göras på gården. Nästan varje fredag och lördag jobbar morfar och dotterson sida vid sida i skogen medan jag lagar maten. Det är underbart att uppleva, säger Gunilla. Men för Rickard som nu är 22 år var det inte alls givet att det skulle bli en framtid inom skogen. Jag har vuxit med både min pappas och min morfars skog, så kopplingen till skogen har alltid funnits där, men när jag skulle välja till gymnasiet så styrde kompisarna valet. Jag gick industrilinjen och fick därefter jobb på Hultsfreds Mejeri. Där jobbade jag i tre år innan jag blev uppsagd och började på en skogsfirma. Då kände jag att jag hade hittat hem, det var skog jag ville jobba med. Nu har jag precis påbörjat naturbruksutbildningen i Vreta Kloster och jag kan se min framtid som virkesinköpare eller att göra skogsbruksplaner. Morfar Lennart nickar nöjt och framhåller att Rickard går i hans fotspår. Rickard är säker på att han vill ta över gården den dagen Gunilla vill dra sig tillbaka. Han planerar redan att flytta ut till ett grannhus till morfar Lennarts hus. Lennart har en inspelad Eko-sänding där Södras grundare Gösta Edström berättar om satsningen på Mörrums bruk. Medlemmarna vill ha en del av förädlingsvärdet och medinflytande på prisbilden. Skogen är framtiden och den bästa investering man kan göra. Jag delar morfars uppfattning om hur skogen ska skötas och ser en framtid inom lövskog. Morfar har alltid haft en tanke med allt han gjort och varit nytänkande. Han stamkvistade till exempel mycket tall. I dag är det mer och mer brist på tall av bättre kvalitet. Det gäller för mig att se möjligheterna framöver. Jag vill ha en sund balans mellan virkeproduktion och miljö. Jag är också säker på att jag kommer att fortsätta med att vara med i Södra. Det är en stor trygghet att ha det stödet. Södra satsar dessutom mycket på nya produkter, vilket är viktigt för att vi ska ha avsättning för vår skog även i framtiden, säger Rickard. Hänsyn och respekt För tillfället håller Lennart och Rickard på med att frihugga ekar, för att ge ljus till mossor och lavar, så att insekter kan leva. En ek är boplats för 2000 levande varelser. Skogen är ett oändligt komplicerat biologiskt system, där arter är beroende av varandra och alla ska ges möjlighet att leva. Södra bygger på ömsesidigt beroende och förtroende med skogsbrukarnas olika förutsättningar. De handlar om hänsyn och respekt för natur, miljö och historia. Jag känner en tacksamhet för den tid som varit. Med erfarenhet och forskning ser vi gemensamt framåt mot oanade möjligheter, säger Lennart. Fakta om Lönningehult by Lönningehult by är delvis en kvarvarande relik av det äldre odlingslandskapet, med artrika hagar, ängsmarker och skogsbeten. Här växer kattfot, fältgentsiana med flera. Öppna landskap ger miljö för fjärilar, fåglar med flera. Spår av äldre bebyggelse och odlingar finns. Förändringen från det gamla till nutidens jordbruk är stor. Skiftet på 1850-talet fanns i byn omkring 50 personer nu är det under 10 personer. För skydd och bevarandet ingår markerna mot sjön i natura 2000.

20 Dagens näringspolitiska frågor har stor spännvidd Södras arbete med näringspolitiska frågor har stor spännvidd men uppgiften är solklar: att bevaka medlemmarnas intressen och rättigheter. Arbetet utgår från att skogsägaren lever upp till frihet under ansvar, att de är intresserade och tar hänsyn och i gengäld slipper detaljerade regelverk. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Ola Åkeborn Kalhyggen och körskador i markerna är högaktuella frågor i dagens debatt om svenskt skogsbruk. Debatten styrs inte i första hand av biologisk mångfald, utan av sociala och estetiska värden. Sommarstugeägare, svamp- och bärplockare, friluftsmänniskor och stadsbor, ja de flesta, pratar om hur deras skog förstörts och förfulats vid avverkningar. Det gör de för att skogen är viktig för dem men ingen lyssnar på deras synpunkter. Vi måste bli bättre på att samråda med dem som påverkas av vårt skogsbruk, särskilt vid avverkningar nära tätorter och annan bebyggelse. Vi behöver tydliga rutiner för att informera och lyssna till synpunkter från dem som berörs. Hur det ska göras tittar vi på just nu, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare på Södra. Reglerade miljömål? Miljömålsberedningen som ska se över både tillämpningen av skogsvårdslagen och hur riksdagens miljömål kan uppnås är också högaktuell. Beredningens expertgrupp lämnade i december sin rapport om miljöhänsyn i skogsbruket med förslag som väckte starka reaktioner. Bland förslagen fanns till exempel krav på 15 meter skyddszon vid vattendrag, strikt förbud att avverka i hänsynskrävande biotoper och minsta antal kvarlämnade träd per hektar. Kritikerna påpekade att förslagen innebar att skogspolitiken åter reglerades. Bättre naturvård kan inte styras fram med lagbokens hjälp. Skogspolitiken mellan 1950 och 1993 innehöll begränsade delar naturvårdshänsyn. Med den nya skogsvårdslagen 1994 kom den generella hänsynen. Sedan dess har Södra jobbat med miljöhänsyn både för att leva upp till skogspolitikens produktions- och miljömål, och genom att införa ett marknadsdrivet certifieringssystem. Föreningen satsade 50 miljoner på att utveckla och införa gröna skogsbruksplaner I planerna avsätts minst fem procent av den produktiva skogs arealen frivilligt. Alla dessa goda initiativ glöms lätt bort i debatten. Varje dag drar skogsägare, entreprenörer och fältpersonal sitt strå till stacken för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket, säger Mats Blomberg. Vardagsfrågor Södra arbetar i många sammanhang och ofta lokalt genom förtroendevalda, inte minst med de så kallade intrångsfrågorna när elledningar ska dras och naturreservat bildas. Intrångsfrågor, som omfattar allt från formella skydd till breddningar och nybyggnation av vägar, järnvägar eller kraftledningar, har löpt som en röd tråd genom det näringspolitiska arbetet de senaste 15 åren. Det här är vardagsfrågor men inte desto mindre viktiga. Södra och LRF har ägnat mycket tid åt att få till stånd en dialog mellan skogsägarna och elbolag för att markägarna som påverkas av kraftledningsgatorna ska få rimliga villkor. Trädsäkringen utefter kraftledningsgatorna har varit omfattande efter Gudrun, både för att det kom ny lagstiftning och för att Eon självmant valde att gräva ned ledningar. När det gäller att skydda natur är Östra Vätterbranterna ett bra exempel på att resultat kan nås genom att samverka med markägarna. Från början ville myndigheterna bilda naturreservat men i ett projekt tillsammans med LRF, Skogstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Jönköping, Jönköpings kommun och Världsnaturfonden lyckades Södra genom dialog och samverkan hitta fram till andra lösningar, som bygger på förtroende, respekt och frivilliga avsättningar. I dag är Östra Vätterbranterna ett av Sveriges sex biosfärområden och ett lyckat exempel på betydelsen av lokal förankring. Ett tiotal mindre nya reservat och biotopskyddsområden har bildats och många naturvårdsavtal har ingåtts. Frivilliga markägarinitiativ Kometprogrammet som pågår fram till 2015 öppnar för frivilliga avsättningar för naturvård i försöksområden. Inom Södras område omfattas Kronobergs län, Dalsland och östra Skåne av försöket. Hittills är det små arealer som avsatts men 80 procent av de områden som markägarna föreslagit bedöms ha höga eller mycket höga naturvärden. Det viktiga är att det handlar det om frivilliga initiativ till avsättning av mark som annars inte hade skyddats. Södra och övriga skogsägareföreningar vill utvidga försöken till hela landet, säger Mats Blomberg. Vattenfrågorna Dagens kanske viktigaste frågor, både näringspolitiskt och miljöpolitiskt, är kopplade till vatten. Det är bakgrunden till kampanjen Skogens vatten. Kampanjen Skogens vatten möter det stora intresset bland skogsägarna att lära sig hur man arbetar med och sköter skog intill vatten. Den genererar cirklar, kurser, träffar och skogskvällar som förstärker både naturhänsyn och sociala värden. Det handlar om att visa vardagshänsyn i skogsbruket och ta tillvara det miljövärden som finns vid vatten, säger Mats Blomberg. Viltförvaltningen Södra har gått i bräschen för den nya älgförvaltningen som nu genomförs. I utredningsarbetet lyfte Södra fram betesskadorna på ungskogen, minskad andel tall och obalansen mellan fodertillgången och viltstammens storlek. Nu jobbar vi med att genomföra viltförvaltningen i praktiken och stöttar medlemmar och förtroendevalda som engagerar sig i älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden. Södra samverkar med LRF, andra skogsföretag och Skogsstyrelsen för att hitta en bra struktur i förvaltningen, säger Mats Blomberg som redan noterat en allt bättre dialog mellan markägare och jägare. Säkerheten i skogen Säker Skog är ett begrepp med stark näringspolitisk touch och i grund och botten en säkerhetsfråga för Södras Vi måste bli bättre på att samråda med dem som påverkas av vårt skogsbruk, särskilt nära tätorter och annan bebyggelse. Hur det ska gå till tittar vi på just nu, säger Södras näringspolitiska samordnare Mats Blomberg. självverksamma medlemmar och alla som använder motorsåg. Södra för ut säkerhetsbudskapet genom sina säkerhetsombud, instruktörer och studiecirklar. Säker Skog är en oerhört viktig kampanj för att få ner olyckstalen, säger Mats Blomberg. Växande klyfta Klyftan mellan stad och land växer i allt snabbare takt. Majoriteten av beslutsfattarna finns i Stockholm, Göteborg och Malmö och det betyder att förståelsen för landsbygdens och skogsbrukets villkor minskar. Okunskapen, inte skogsbruket, är största hotet mot mångfalden, säger Södras ordförande Christer Segerstéen. Risken för felaktiga beslut ökar när beslutsfattarna inte inser konsekvenserna. Miljömålsberedningen tittar på sanktioner och vill i stället för föreskrifter ha en förordning. Då finns risk för konflikt med EU:s timmerförordning. Det betyder att avverkningen kan klassas som illegal om vår entreprenör och myndigheterna inte är överens om hur en avverkning ska se ut. Då kommer virket inte heller ut på marknaden. Detta är en oerhört viktig rättssäkerhetsfråga. Helheten är viktig. Om vi slutar med kalavverkning och går över till kontinuitetsskogsbruk får vi inte fram grot som utgör 30 TWh av värmeverkens energibehov. Christer Segerstéen understryker att behovet av massa inte försvinner för att produktionen av tryckpapper minskar. Vi styr kontinuerligt över vår massaproduktion mot de produktsegment där efterfrågan ökar, som till exempel mjukpapper och specialpapper. Strukturella förändringar begränsar inte de möjligheter som biomassan erbjuder, säger Christer Segerstéen.