Religiös fostran med övningar (2 sp)

Transkript

1 TILLÄMPADE STUDIER ( Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church Målsättningar och innehåll Den studerande ska genom kursen få - beredskap att i praktiken omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning - beredskap att didaktiskt tillämpa undervisningsmaterial - beredskap att planera, genomföra och utvärdera konfirmandundervisning Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna - grunderna i religionspedagogik med tanke på målgruppen - i praktiken omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning - tillämpa undervisningsmaterial didaktiskt - planera (utarbeta lektionsutkast), genomföra (hålla lektioner) och utvärdera (egen och andras insats i diskussion efter lektionen) konfirmandundervisning Allmänfärdigheter Studeranden får - sociala färdigheter - förmåga till teamarbete - förmåga att uppträda i ledar- och lärarroll - förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisning - kommunikativ förmåga Undervisningsformer Föreläsningar, diskussioner och undervisningsövningar. Examinationsformer Undervisningsövningar, som innebär att 1. utarbeta lektionsutkast 2. hålla övningslektioner 3. kunna utvärdera sin egen och andras övningslektion. För godkänd kurs krävs dessutom 75 % närvaro på kursen. Målgrupp Årskurs 2 på kandidatnivå. Obligatorisk för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Beskrivning av andra Grundmodul I i de teologiska delämnena Kurslitteratur meddelas under kursens gång av akademilektorn i praktisk teologi. Lärplattformen Moodle används för inlämningsuppgifter och materialdistribution. Kursens hemsida Tidpunkt Period 1, Period 2 Kursen består av föreläsningar i religionspedagogik samt därpå följande praktiska undervisningsövningar. Tentamensrätt uppnås Grundmodul I i de teologiska delämnena Hjälpmedel vid tentamen Svensk-finsk ordbok. 1

2 ( Liturgisk-homiletiska övningar (4 sp) Practices in Liturgics and Homiletics Målsättningar och innehåll Den studerande ska genom kursen få - praktisk färdighet i uppgiften att vara liturg och predikant både i högmässan och i andra slag av gudstjänster - förmåga att kunna utvärdera sitt eget liturgisk-homiletiska handlande. Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna - orientera sig i högmässans och gudstjänstens olika moment - använda mässmelodier, psalmer och röstteknik - använda kyrkohandbokens olika delar - planera gudstjänstagendor i team - fungera som liturg och predikant i olika slags gudstjänster och högmässor - genomföra kyrkliga förrättningar Allmänfärdigheter Studeranden får: - förmåga att uppträda - förmåga att använda rösten på rätt sätt - sociala färdigheter - förmåga att fungera i team - kommunikativ förmåga - medvetenhet om kroppsspråkets betydelse Undervisningsformer Föreläsningar och övningar, som består av delkurserna liturgisk praxis, liturgisk läsning, förrättningar, liturgisk sång samt gudstjänstövningar. Examinationsformer Gudstjänstövningar, som innebär att 1. efter planering i team utarbeta en gudstjänstagenda med hjälp av gudstjänstprogrammet LabOra 2. hålla övningsgudstjänster och då vara både liturg och predikant 3. kunna utvärdera egen och andras övningsgudstjänst För godkänd kurs krävs dessutom 75 % närvaro i samtliga fem delkurser. Målgrupp Obligatoriska övningar på magisternivå för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Beskrivning av andra Teologie kandidatexamen Lärplattformen Moodle används för inlämningsuppgifter och materialdistribution. Annat kursmaterial Kyrkohandboken I-III ( ) Tjäna Herren med glädje : handledning för högmässan (2011) Du är med mig : handledning för kyrkliga förrättningar (2009) Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (1986) Kursens hemsida Tidpunkt Period 2, Period 3, Period 4 I kursen ingår följande delar: liturgisk praxis, liturgisk läsning, förrättningar, liturgisk sång samt gudstjänstövningar. Tentamensrätt uppnås Teologie kandidatexamen 2

3 Hjälpmedel vid tentamen ( Själavårdsövningar (2 sp) Practices in Pastoral Care Målsättningar och innehåll Den studerande ska genom kursen få - förståelse för terapeutiska relationer och medvetenhet om de terapeutiska relationernas art och betydelse - beredskap att själv skapa helande kontakt, uppöva förmågan att lyssna, att analysera, att upptäcka hjälpmöjligheter samt att genomföra dem Efter godkänd kurs förväntas den studerande - känna till olika slags själavårdsmetodik - känna igen olika slags problematik i själavårdssituationer - kunna genomföra ett själavårdande samtal. Allmänfärdigheter Studeranden får: - sociala färdigheter - förmåga att lyssna på en annan, lyhördhet - analysförmåga Undervisningsformer Föreläsningar, diskussioner, övningar och hemuppgifter. Examinationsformer Visad aktivitet vid diskussioner och övningar samt litteraturanalys. För godkänd kurs krävs därutöver 75 % närvaro på kursen. Målgrupp Obligatoriska övningar på magisternivå för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Beskrivning av andra Teologie kandidatexamen Annat kursmaterial Kursmaterialet presenteras under kursens gång av föreläsaren. Kursens hemsida Tidpunkt Period 3 Tentamensrätt uppnås Teologie kandidatexamen ( Övningar i masskommunikation (2 sp) Practices in Media Målsättningar och innehåll Den studerande ska genom kursen få - grundläggande teoretisk insikt i masskommunikation - möjlighet att i övningssituationer bli medveten om och utveckla kommunikativa färdigheter - möjlighet att genom studiebesök bekanta sig med kyrkligt mediaarbete Efter godkänd kurs förväntas den studerande - känna till grunderna i kommunikationens teori - inse massmedias betydelse och funktion i dagens samhälle - kunna genomföra en masskommunikativ händelse, t.ex. intervju, andakt, 3

4 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Målgrupp Beskrivning av andra Annat kursmaterial Kursens hemsida Anordnande enhet Tidpunkt Period 4 Tentamensrätt uppnås Teologie kandidatexamen gudstjänst etc. - kunna kritiskt granska massmedias funktion i dagens samhälle Studeranden lär sig: - att uppträda - att formulera sig väl och kommunikativt - att beakta det utrymme eller den tid man har till förfogande - att kommunicera i olika medier Föreläsningar, diskussion, övningar och hemuppgifter. Visad aktivitet vid diskussioner samt godkända övningar. För godkänd kurs krävs därutöver 75 % närvaro på kursen. Obligatoriska övningar på magisternivå för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Teologie kandidatexamen Kursmaterialet presenteras under kursens gång av föreläsaren. TF GEMENSAMMA STUDIER ( Massmedia (2 sp) Media Målsättningar och innehåll Den studerande ska genom kursen få - grundläggande teoretisk insikt i masskommunikation - möjlighet att i övningssituationer bli medveten om och utveckla kommunikativa färdigheter - möjlighet att genom studiebesök bekanta sig med kyrkligt mediaarbete Efter godkänd kurs förväntas den studerande - känna till grunderna i kommunikationens teori - kunna genomföra en masskommunikativ händelse, t.ex. intervju, reportage etc. Allmänfärdigheter Studeranden får: - förmåga att självständigt tillägna sig kunskaper - förmåga att formulera sig väl och kommunikativt - förmåga att beakta det utrymme eller den tid man har till förfogande - förmåga att kommunicera i olika medier Undervisningsformer Ev. föreläsningar enligt årets kursutbud, övningsuppgift eller litteraturtentamen. Examinationsformer Godkänd övningsuppgift eller litteraturtentamen. Målgrupp Alternativa övningar för allmänna linjen på magisternivå, valbar på övriga linjer. Beskrivning av andra Teologie kandidatexamen 4

5 Litteratur väljs i samråd med och tenteras för akademilektorn i praktisk teologi. I stället för litteraturtentamen kan övningsuppgifter inom media ersätta litteraturläsning. Tentamensrätt uppnås Teologie kandidatexamen. Hjälpmedel vid tentamen Svensk-finsk ordbok PRAKTIK ( Orienterande praktikum (2 sp) Career options Målsättningar och innehåll Att: - ge en första kontakt med teologernas olika arbetssektorer - ge den studerande synpunkter på det kyrkliga arbetet så att den studerande får en uppfattning om specialiseringsmöjligheter med tanke på utbildningen och framtida yrkesuppgifter - ge den studerande ökad motivation för studierna Efter godkänd kurs förutsätts den studerande kunna räkna upp och redogöra för ett antal områden inom kyrka, samhälle och näringsliv där teologer arbetar. Hon/han kan också diskutera sitt eget intresse för vissa arbetsområden och -uppgifter. Undervisningsformer Föreläsningar och diskussioner, nätbaserad diskussion och rapportering, exkursion. Målgrupp Första årets teologiestuderande. Obligatorisk för allmänna och fria linjen, valbar på lärarlinjen. Deltagande obligatoriskt (80%) Deltagande i exkursionen obligatoriskt Kursens hemsida Orienterande praktikum (1 sp), Orienterande praktikum (1 sp) ( Orienterande praktikum (1 sp) Career options Målsättningar och innehåll Att: - ge en första kontakt med teologernas olika arbetssektorer - ge den studerande synpunkter på det kyrkliga arbetet så att den studerande får en uppfattning om specialiseringsmöjligheter med tanke på utbildningen 5

6 och framtida yrkesuppgifter - ge den studerande ökad motivation för studierna Efter godkänd kurs förutsätts den studerande kunna räkna upp och redogöra för ett antal områden inom kyrka, samhälle och näringsliv där teologer arbetar. Hon/han kan också diskutera sitt eget intresse för vissa arbetsområden och -uppgifter. Undervisningsformer Föreläsningar och diskussioner, nätbaserad diskussion och rapportering, exkursion. Målgrupp Första årets teologiestuderande. Obligatorisk för allmänna och fria linjen, valbar på lärarlinjen. Kursens hemsida ( Orienterande praktikum (1 sp) Career options Målsättningar och innehåll Att: - ge en första kontakt med teologernas olika arbetssektorer - ge den studerande synpunkter på det kyrkliga arbetet så att den studerande får en uppfattning om specialiseringsmöjligheter med tanke på utbildningen och framtida yrkesuppgifter - ge den studerande ökad motivation för studierna Efter exkursionen kan den studerande redogöra för teologens arbete inom de organisationer som besökts. Undervisningsformer Presentationer och föreläsningar av teologer. Målgrupp Obligatorisk för allmänna och fria linjen, valbar på lärarlinjen. Kursens hemsida ( Praktik: religiös fostran (2 sp) Work Experience: Religious Education Målsättningar och innehåll Praktiken i religiös fostran (tidigare skriftskolepraktik) berör andra årets teologiestuderande och omfattar en arbetsinsats om ca 40 timmar, antingen under en konfirmationslägervecka eller motsvarande tid i anslutning till en veckosluts- eller dagskriftskola. Den är i regel inplacerad sommaren mellan andra och tredje året. Praktiken i religiös fostran förbereds under andra året genom studieperioden religiös fostran med övningar. Praktiktiden är en tillämpning av dessa teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. I korthet är målsättningen att ge praktikanten: 6

7 - kännedom om konfirmandundervisningen som en del av församlingsverksamheten - pedagogisk förmåga att undervisa tonåringar - möjlighet att tillämpa kyrkans plan för konfirmandundervisningen Praktiktiden skall ge en så realistisk bild av skriftskolan som möjligt. Därför är det viktigt att praktikanten får pröva på de arbetsuppgifter som teologer vanligen handhar i konfirmationsundervisningen. Praktikanten bör få ett gradvis växande ansvar då det gäller olika uppgifter och bör i så hög grad som möjligt medverka i den aktivitet som konfirmanderna deltar i. Praktiken kan ses som tvådelad. Dels deltar praktikanten i skriftskolans olika verksamhetsformer, bekantar sig med arbetet och knyter kontakter till konfirmander och ledare. Här är det viktigt att praktikanten skaffar sig en uppfattning om ungdomarnas språk, tänkesätt och livsstil. Dels får praktikanten flera arbetsuppgifter. Hon eller han ansvarar för hela lektioner, arbetspass, andakter och leder fritidsprogram. Det är viktigt att praktikanten håller flera lektioner/arbetspass i följd så att hon eller han får pröva på hur det är att ha ansvar för konfirmandundervisningen. Praktikanten har en personlig handledare. Allmänfärdigheter Åtminstone följande uppgifter bör praktikanten få: - att göra upp lektionsplan för och undervisa 6 lektioner eller ta ansvar för ett antal arbetspass som i tid motsvarar 6 lektioner - att hålla andakter och fungera som ledare för någon fritidsaktivitet Efter genomförd och godkänd praktik förväntas den studerande självständigt kunna: - ansvara för, dvs. självständigt planera och genomföra konfirmandundervisningen - omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning Denna förteckning över lärarfärdigheter kan stimulera handledare och praktikant att diskutera lektionerna. Framställningsförmåga - förmåga att tala på elevernas våglängd - klarhet och exakthet i framställningen - förmåga att konkretisera Motivation och aktivering - förmåga att väcka intresse och skapa motivation hos eleverna - förmåga att upprätthålla motivation och målinriktad aktivitet hos eleverna Socialt klimat - förmåga att skapa en god atmosfär i undervisningen - förmåga att förstå och beakta den enskilde eleven - förmåga att få eleverna att acceptera ordning och regler Behärskning av lärostoff - det egna kunnandet 7

8 Metoder och läromedel - förmåga att använda lämpliga arbetssätt och läromedel - förmåga att fungera flexibelt - förmåga att individualisera Undervisningsplanering - förmåga att ställa realistiska mål - förmåga att planera undervisningen - förmåga att tillämpa lektionsplanen - förmåga att integrera Utvärdering av undervisningen - förmåga att bedöma undervisningen i relation till målen - förmåga att bedöma elevernas prestationer - förmåga att planera åtgärder utgående från resultat Undervisningsformer Perioden genomförs som praktik med handledning. Handledning är av stor betydelse. Handledare och praktikant bör om möjligt samtala efter varje lektion/arbetspass. Bas för samtalet är lektionsplanen som praktikanten gör upp för varje lektion/arbetspass. De synpunkter på lektionerna/arbetspassen som framläggs och diskuteras vid handledningen stannar mellan handledare och praktikant. Det är också önskvärt att praktikanten åhör de övriga lärarnas lektioner/arbetspass och att handledaren är närvarande vid praktikantens lektioner/arbetspass. Handledaren utfärdar efter praktiktidens slut ett intyg och ger allmänna synpunkter på praktiken. Praktikanten sparar och bifogar för sin del lektionsplanerna till sin rapport. Examinationsformer Efter praktiken i religiös fostran inlämnar praktikanten till fakultetens praktikhandledare en rapport över praktiken. Till denna rapport fogas intyget över praktiken och lektionsplanerna. Målgrupp Obligatorisk på allmänna linjen, samt för att få prästkompetens. Beskrivning av andra Religiös fostran med övningar Rapport över praktiken samt utkasten till lektionsplanerna inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik: religiös fostran (1 sp) Work Experience: Religious Education Målsättningar och innehåll Praktiken i religiös fostran (tidigare skriftskolepraktik) berör andra årets teologiestuderande och omfattar en arbetsinsats om ca 40 timmar, antingen under en konfirmationslägervecka eller motsvarande tid i anslutning till en veckosluts- eller dagskriftskola. Den är i regel inplacerad sommaren mellan andra och tredje året. Praktiken i religiös fostran förbereds under andra året genom studieperioden religiös fostran med övningar. Praktiktiden är en 8

9 tillämpning av dessa teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Praktiktiden skall ge en så realistisk bild av skriftskolan som möjligt. Därför är det viktigt att praktikanten får pröva på de arbetsuppgifter som teologer vanligen handhar i konfirmationsundervisningen. Praktikanten bör få ett gradvis växande ansvar då det gäller olika uppgifter och bör i så hög grad som möjligt medverka i den aktivitet som konfirmanderna deltar i. Praktiken kan ses som tvådelad. Dels deltar praktikanten i skriftskolans olika verksamhetsformer, bekantar sig med arbetet och knyter kontakter till konfirmander och ledare. Här är det viktigt att praktikanten skaffar sig en uppfattning om ungdomarnas språk, tänkesätt och livsstil. Dels får praktikanten flera arbetsuppgifter. Hon eller han ansvarar för hela lektioner, arbetspass, andakter och leder fritidsprogram. Det är viktigt att praktikanten håller flera lektioner/arbetspass i följd så att hon eller han får pröva på hur det är att ha ansvar för konfirmandundervisningen. Praktikanten har en personlig handledare. Åtminstone följande uppgifter bör praktikanten få: - att göra upp lektionsplan för och undervisa 6 lektioner eller ta ansvar för ett antal arbetspass som i tid motsvarar 6 lektioner - att hålla andakter och fungera som ledare för någon fritidsaktivitet Allmänfärdigheter I korthet är målsättningen att ge praktikanten: - kännedom om konfirmandundervisningen som en del av församlingsverksamheten - pedagogisk förmåga att undervisa tonåringar - möjlighet att tillämpa kyrkans plan för konfirmandundervisningen Efter genomförd och godkänd praktik förväntas den studerande självständigt kunna: - ansvara för, dvs. självständigt planera och genomföra konfirmandundervisningen - omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning. Denna förteckning över lärarfärdigheter kan stimulera handledare och praktikant att diskutera lektionerna. Framställningsförmåga - förmåga att tala på elevernas våglängd - klarhet och exakthet i framställningen - förmåga att konkretisera Motivation och aktivering - förmåga att väcka intresse och skapa motivation hos eleverna - förmåga att upprätthålla motivation och målinriktad aktivitet hos eleverna Socialt klimat - förmåga att skapa en god atmosfär i undervisningen - förmåga att förstå och beakta den enskilde eleven 9

10 Undervisningsformer Examinationsformer Målgrupp Beskrivning av andra förmåga att få eleverna att acceptera ordning och regler Behärskning av lärostoff - det egna kunnandet Metoder och läromedel - förmåga att använda lämpliga arbetssätt och läromedel - förmåga att fungera flexibelt - förmåga att individualisera Undervisningsplanering - förmåga att ställa realistiska mål - förmåga att planera undervisningen - förmåga att tillämpa lektionsplanen - förmåga att integrera Utvärdering av undervisningen - förmåga att bedöma undervisningen i relation till målen - förmåga att bedöma elevernas prestationer - förmåga att planera åtgärder utgående från resultat Perioden genomförs som praktik med handledning. Handledning är av stor betydelse. Handledare och praktikant bör om möjligt samtala efter varje lektion/arbetspass. Bas för samtalet är lektionsplanen som praktikanten gör upp för varje lektion/arbetspass. De synpunkter på lektionerna/arbetspassen som framläggs och diskuteras vid handledningen stannar mellan handledare och praktikant. Det är också önskvärt att praktikanten åhör de övriga lärarnas lektioner/arbetspass och att handledaren är närvarande vid praktikantens lektioner/arbetspass. Handledaren utfärdar efter praktiktidens slut ett intyg och ger allmänna synpunkter på praktiken. Praktikanten sparar och bifogar för sin del lektionsplanerna till sin rapport. Efter praktiken i religiös fostran inlämnar praktikanten till fakultetens praktikhandledare en rapport över praktiken. Till denna rapport fogas intyget över praktiken och lektionsplanerna. Obligatorisk för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Religiös fostran med övningar Praktikanten är i första hand praktikant och bör därför inte utnyttjas som vikarie för den ordinarie teologen. Praktiktiden är också studietid. I princip behöver ingen ersättning utbetalas. Fakulteten ser dock gärna att församlingen står för mat, logi och eventuella dagtraktamenten samt för lön som motsvarar arbetet. TF GEMENSAMMA STUDIER Kursens hemsida Anordnande enhet Rapport över praktiken samt utkast till lektionsplanerna inlämnas till praktikövervakaren. 10

11 ( Praktik: religiös fostran (1 sp) Work Experience: Religious Education Målsättningar och innehåll Praktiken i religiös fostran (tidigare skriftskolepraktik) berör andra årets teologiestuderande och omfattar en arbetsinsats om ca 40 timmar, antingen under en konfirmationslägervecka eller motsvarande tid i anslutning till en veckosluts- eller dagskriftskola. Den är i regel inplacerad sommaren mellan andra och tredje året. Praktiken i religiös fostran förbereds under andra året genom studieperioden religiös fostran med övningar. Praktiktiden är en tillämpning av dessa teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Praktiktiden skall ge en så realistisk bild av skriftskolan som möjligt. Därför är det viktigt att praktikanten får pröva på de arbetsuppgifter som teologer vanligen handhar i konfirmationsundervisningen. Praktikanten bör få ett gradvis växande ansvar då det gäller olika uppgifter och bör i så hög grad som möjligt medverka i den aktivitet som konfirmanderna deltar i. Praktiken kan ses som tvådelad. Dels deltar praktikanten i skriftskolans olika verksamhetsformer, bekantar sig med arbetet och knyter kontakter till konfirmander och ledare. Här är det viktigt att praktikanten skaffar sig en uppfattning om ungdomarnas språk, tänkesätt och livsstil. Dels får praktikanten flera arbetsuppgifter. Hon eller han ansvarar för hela lektioner, arbetspass, andakter och leder fritidsprogram. Det är viktigt att praktikanten håller flera lektioner/arbetspass i följd så att hon eller han får pröva på hur det är att ha ansvar för konfirmandundervisningen. Praktikanten har en personlig handledare. Åtminstone följande uppgifter bör praktikanten få: - att göra upp lektionsplan för och undervisa 6 lektioner eller ta ansvar för ett antal arbetspass som i tid motsvarar 6 lektioner - att hålla andakter och fungera som ledare för någon fritidsaktivitet Allmänfärdigheter I korthet är målsättningen att ge praktikanten: - kännedom om konfirmandundervisningen som en del av församlingsverksamheten - pedagogisk förmåga att undervisa tonåringar - möjlighet att tillämpa kyrkans plan för konfirmandundervisningen Efter genomförd och godkänd praktik förväntas den studerande självständigt kunna: - ansvara för, dvs. självständigt planera och genomföra konfirmandundervisningen - omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning. Denna förteckning över lärarfärdigheter kan stimulera handledare och praktikant att diskutera lektionerna. Framställningsförmåga 11

12 Undervisningsformer Examinationsformer Målgrupp Beskrivning av andra - förmåga att tala på elevernas våglängd - klarhet och exakthet i framställningen - förmåga att konkretisera Motivation och aktivering - förmåga att väcka intresse och skapa motivation hos eleverna - förmåga att upprätthålla motivation och målinriktad aktivitet hos eleverna Socialt klimat - förmåga att skapa en god atmosfär i undervisningen - förmåga att förstå och beakta den enskilde eleven - förmåga att få eleverna att acceptera ordning och regler Behärskning av lärostoff - det egna kunnandet Metoder och läromedel - förmåga att använda lämpliga arbetssätt och läromedel - förmåga att fungera flexibelt - förmåga att individualisera Undervisningsplanering - förmåga att ställa realistiska mål - förmåga att planera undervisningen - förmåga att tillämpa lektionsplanen - förmåga att integrera Utvärdering av undervisningen - förmåga att bedöma undervisningen i relation till målen - förmåga att bedöma elevernas prestationer - förmåga att planera åtgärder utgående från resultat Perioden genomförs som praktik med handledning. Handledning är av stor betydelse. Handledare och praktikant bör om möjligt samtala efter varje lektion/arbetspass. Bas för samtalet är lektionsplanen som praktikanten gör upp för varje lektion/arbetspass. De synpunkter på lektionerna/arbetspassen som framläggs och diskuteras vid handledningen stannar mellan handledare och praktikant. Det är också önskvärt att praktikanten åhör de övriga lärarnas lektioner/arbetspass och att handledaren är närvarande vid praktikantens lektioner/arbetspass. Handledaren utfärdar efter praktiktidens slut ett intyg och ger allmänna synpunkter på praktiken. Praktikanten sparar och bifogar för sin del lektionsplanerna till sin rapport. Efter praktiken i religiös fostran inlämnar praktikanten till fakultetens praktikhandledare en rapport över praktiken. Till denna rapport fogas intyget över praktiken och lektionsplanerna. Obligatorisk för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Religiös fostran med övningar Praktikanten är i första hand praktikant och bör därför inte utnyttjas som vikarie för den ordinarie teologen. Praktiktiden är också studietid. I princip behöver ingen ersättning utbetalas. Fakulteten ser dock gärna att församlingen står för mat, logi och eventuella dagtraktamenten samt för lön som motsvarar 12

13 arbetet. Rapport över praktiken samt utkast till lektionsplanerna inlämnas till praktikövervakaren ( Arbetslivspraktik inom gudstjänstliv (4 sp) Work Experience: Divine Service Målsättningar och innehåll Arbetslivspraktiken inom gudstjänstliv (tidigare allmän församlingspraktik) omfattar fyra arbetsveckor. I regel brukar denna praktik göras i april eller i september, men även andra tider kan komma i fråga. Många församlingar har dock svårt att erbjuda en mångsidig praktik under sommarmånaderna. Studenterna skall under praktiktiden praktisera i en annan församling än hemförsamlingen för att få bekanta sig med en församling av annan typ. Arbetslivspraktiken i gudstjänstliv förbereds under studieåret genom studieperioden liturgisk-homiletiska övningar. Genom arbetslivspraktiken inom gudstjänstliv kan församlingarna bidra till att stiftet får välutbildade och motiverade präster. Därtill kan praktikanterna, särskilt i mindre församlingar med få arbetare, utgöra ett tillskott i församlingsverksamheten. Under praktiktiden skall praktikanten erhålla en inblick i församlingens verksamhet i hela dess bredd (observera dock att praktikanten tidigare har utfört sin praktik i religiös fostran). Särskilt viktigt är att praktikanten får bekanta sig med teologens arbete, så att teologens arbetsuppgifter och yrkesbild framträder. Praktikanten skall därför beredas möjlighet att följa med församlingens arbete, men också få ansvaret för självständiga uppgifter. Särskild fokus bör läggas vid församlingens gudstjänstliv. Samarbetet mellan praktikant och handledare är av största betydelse under praktiktiden. Praktiken utformas i hög grad beroende på församlingens resurser och verksamhetsformer. Följande strukturer kan betraktas som vägledande vid uppläggningen av praktiken. Praktikanten är först auskultant, deltar som observatör, och får information. Senare skall hans eller hennes självständiga arbete öka. Under den första veckan är det viktigt att praktikanten får bekanta sig med församlingen, får information om församlingen, kommunen, kontakt med medarbetarna och de olika verksamhetssektorerna. Viktigt är att hon eller han under den här veckan bereds möjlighet att följa med teologens (prästens, 13

14 lektorns) vardag så att yrkesbilden framträder. Medarbetarkonferenserna är också en viktig kontaktpunkt. I början av praktikperioden är det värdefullt om handledaren och praktikanten tillsammans kan uppgöra en plan för hela praktiktiden. När denna uppgörs bör tillräcklig uppmärksamhet fästas vid att praktikanten ges möjlighet att bekanta sig med de olika uppgifter som en församlingspräst utför. Av stor vikt är att praktikanten får stifta bekantskap med specifikt prästerliga uppgifter som gudstjänster, förrättningar och den enskilda själavården. Praktikanten borde få följa med prästen till förrättningarna och ha möjlighet att diskutera dem efteråt. Tonvikten läggs på hur man rent praktiskt går till väga i olika fall. Därför bör praktikanten också beredas möjlighet att predika och förrätta liturgin i högmässogudstjänsterna och helst också assistera vid nattvarden. Praktikanten bör även få ingående information om kansliet och de olika uppgifter som en teolog där ställs inför. Om möjligt borde praktikanten också närvara vid församlingsrådets och fullmäktiges möten. Det vore bra om praktikanten fick en kort presentation av församlingens ekonomi och förvaltning, till exempel av församlingsekonomen. Praktikanten bör likaså beredas möjlighet att bekanta sig med de enskilda delarna av församlingsverksamheten i övrigt, till exempel diakoniarbetet, ungdomsarbetet, missionsverksamheten, musikarbetet, pensionärsarbetet med mera. Praktikanten håller samtidigt andakter på olika håll i församlingen. Församlingens olika medarbetare bör om möjligt presentera de sektorer av arbetet som de ansvarar för. Slutligen borde praktikanten få inblick i hur den enskilda själavården i församlingen sköts, och eventuellt själv få besöka ålderdomshem, sjukhus och enskilda församlingsmedlemmar. Den slutliga utformningen av praktiken och den inbördes ordningen mellan uppgifterna beror naturligtvis på församlingens struktur och resurser, samt dess verksamhet den tid praktikanten vistas i församlingen. Det viktiga är att praktikanten får en klar bild av församlingens normala vardag och ges möjlighet att utföra de uppgifter som normalt ankommer på en präst. Följande uppgifter borde praktikanten få utföra under den allmänna arbetslivspraktiken inom gudstjänstliv: - delta i högmässorna och själv predika, förrätta delar av liturgin och assistera vid nattvarden - delta i andaktslivet och själv hålla minst 6 andakter för olika grupper av åhörare - delta i förrättningar (dop, vigsel, jordfästning) - bekanta sig med medarbetarna och deras verksamhetsområden i församlingen 14

15 Undervisningsformer Examinationsformer Målgrupp Beskrivning av andra bekanta sig med församlingsorganisationen och förvaltningen Efter avslutad och godkänd praktik kan den studerande: - redogöra för prästens mångsidiga arbetsuppgifter i en församling - aktivt medverka i olika uppgifter i gudstjänster och förrättningar Praktik och handledning. Handledaren utfärdar ett praktikintyg och praktikanten skriver en rapport över praktiken. Dessa inlämnas till Teologiska fakultetens praktikhandledare. Praktikperioden är obligatorisk för att få behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. liturgisk-homiletiska övningar Praktiktiden är för den studerande studietid, vilket betyder att praktikförsamlingen i princip behöver stå endast för kost och logi för praktikanten. Teologiska fakulteten ser dock gärna att församlingarna utbetalar dagtraktamenten och om möjligt även lön. TF GEMENSAMMA STUDIER Kursens hemsida Anordnande enhet ( Själavårdspraktik (2 sp) Work Experience: Pastoral Care Målsättningar och innehåll Själavårdspraktiken omfattar två arbetsveckor. Praktiken kan utföras i sjukhusmiljö, ålderdomshem eller vid annan institution där kunskap i själavård är av central betydelse i yrkeskompetensen. Själavårdspraktiken kan även utföras genom samtal med konfidenter i en vanlig församling. Praktiken sker under handledning av en sakkunnig inom dessa institutioner, t.ex. sjukhuseller fängelseteolog, familjerådgivare eller lektor. Undervisningsformer I kort är målsättningen att ge den studerande: - beredskap för enskild själavård både på institutioner (sjukhus, familjerådgivningsbyråer, åldringshem m.m), i församling och i hemmiljö - beredskap att fungera som själavårdare - förmåga att också kritiskt evaluera sina erfarenheter med handledare samt relatera erfarenheterna till olika själavårdsteorier Efter genomförd och godkänd praktik förväntas den studerande självständigt kunna leda själavårdssamtal. Hon eller han förväntas också kunna tillämpa olika slags själavårdsmetodik. Perioden genomförs som praktik med handledning. En central princip är att praktikanten skall få ett gradvis växande ansvar för de teologiska uppgifterna, men hela tiden under handledning. Praktikanten avger, helst varje dag, rapport över utförda uppgifter till handledaren i diskussionsform eller skriftligt. Efter avslutad praktiktid utfärdar handledaren ett praktikintyg, varav framgår de 15

16 Examinationsformer Målgrupp Beskrivning av andra arbetsuppgifter som praktikanten har fått utföra. Praktikanten skriver en helhetsrapport på 4-6 sidor som inlämnas till Teologiska fakultetens praktikhandledare. Rapport över praktiken samt handledarens praktikintyg inlämnas till praktikövervakaren. Obligatorisk praktik på magisternivå för dem som vill ha behörighet för prästvigning, valbar på alla linjer. Själavårdsövningar Praktiktiden är för den studerande studietid, varför praktikinstitutionen i princip behöver stå endast för kost och logi (alternativt: kost och resor) för praktikanten. Dagtraktamenten och lön kan utbetalas efter fritt val. TF GEMENSAMMA STUDIER Kursens hemsida Anordnande enhet ( Massmediapraktik (4 sp) Work Experience: Mass Media Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - förtrogenhet med hur olika massmedier fungerar och deras roll i samhällsoch kulturlivet - möjlighet att självständigt producera massmedialt material - beredskap att utnyttja och tillämpa teologisk kunskap inom den massmediala sektorn Efter avslutad praktik förväntas den studerande: - kunna presentera det sammanhang där praktiken ägt rum - äga tillräckliga kunskaper och färdigheter från vissa massmediala områden för att kunna tillämpa dessa i ett annat sammanhang Undervisningsformer Arbetspraktik under handledning inom den ifrågavarande sektorn. Rapportering och/eller diskussioner med handledaren. Målgrupp Studerande på magisternivån, valbar på alla linjer. Beskrivning av andra Övningar i masskommunikation Notera att denna praktik inte ingår som obligatorisk praktik för prästbehörighet. 16

17 ( Massmediapraktik (2 sp) Work Experience: Mass Media Målsättningar och innehåll Att ge den studerande - förtrogenhet med hur olika massmedier fungerar och deras roll i samhällsoch kulturlivet - möjlighet att självständigt producera massmedialt material - beredskap att utnyttja och tillämpa teologisk kunskap inom den massmediala sektorn Efter avslutad praktik förväntas den studerande: - kunna presentera det sammanhang där praktiken ägt rum - äga tillräckliga kunskaper och färdigheter från vissa massmediala områden för att kunna tillämpa dessa i ett annat sammanhang Undervisningsformer Arbetspraktik under handledning inom den ifrågavarande sektorn. rapportering och/eller diskussioner med handledaren. Beskrivning av andra Övningar i masskommunikation Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Massmediapraktik (1 sp) Work Experience: Mass Media Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - förtrogenhet med hur olika massmedier fungerar och deras roll i samhällsoch kulturlivet - möjlighet att självständigt producera massmedialt material - beredskap att utnyttja och tillämpa teologisk kunskap inom den massmediala sektorn Efter avslutad praktik förväntas den studerande: - kunna presentera det sammanhang där praktiken ägt rum - äga tillräckliga kunskaper och färdigheter från vissa massmediala områden för att kunna tillämpa dessa i ett annat sammanhang Undervisningsformer Arbetspraktik under handledning inom den ifrågavarande sektorn. Rapportering och/eller diskussioner med handedaren. Beskrivning av andra Övningar i masskommunikation 17

18 Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Massmediapraktik (1 sp) Work Experience: Mass Media Målsättningar och innehåll Att ge den studerande - förtrogenhet med hur olika massmedier fungerar och deras roll i samhällsoch kulturlivet - möjlighet att självständigt producera massmedialt material - beredskap att utnyttja och tillämpa teologisk kunskap inom den massmediala sektorn Efter avslutad praktik förväntas den studerande: - kunna presentera det sammanhang där praktiken ägt rum - äga tillräckliga kunskaper och färdigheter från vissa massmediala områden för att kunna tillämpa dessa i ett annat sammanhang Undervisningsformer Praktik och handlednarbetspraktik under handledning inom den ifrågavarande sektorn. Rapportering och/eller diskussioner med handedaren. Beskrivning av andra Övningar i masskommunikation Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik inom den socialt-diakonala och den s.k. tredje sektorn (4 sp) Work Experience: Social Care and Relief Organisations Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - inblick i hur en organisation inom denna sektor är organiserad och, hur den i praktiken fungerar - möjlighet till deltagande i det praktiska arbetet inom den sociala 18

19 hjälpverksamhetssektorn Undervisningsformer Praktiken kan ske t.ex. vid: - mottagningscentral för flyktingar, rusvårdsstation eller något vårdhem för missbrukare, vid en psykiatrisk mottagning, mentalvårdsbyrå eller ett psykiatriskt sjukhus - hjälporganisation inom den tredje sektorn som t.ex. Amnesty International, Röda Korset eller Unicef - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik inom den socialt-diakonala och den s.k. tredje sektorn (2 sp) Work Experience: Social Care and Relief Organisations Målsättningar och innehåll Att ge den studerande - inblick i hur en organisation inom denna sektor är organiserad och, hur den i praktiken fungerar - möjlighet till deltagande i det praktiska arbetet inom den sociala hjälpverksamhetssektorn Undervisningsformer Praktiken kan ske t.ex. vid: - mottagningscentral för flyktingar, rusvårdsstation eller något vårdhem för missbrukare, vid en psykiatrisk mottagning, mentalvårdsbyrå eller ett psykiatriskt sjukhus - hjälporganisation inom den tredje sektorn som t.ex. Amnesty International, Röda Korset eller Unicef - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Praktik och handledning. 19

20 Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik inom den socialt-diakonala och den s.k. tredje sektorn (1 sp) Work Experience: Social Care and Relief Organisations Målsättningar och innehåll Att ge den studerande - inblick i hur en organisation inom denna sektor är organiserad och, hur den i praktiken fungerar - möjlighet till deltagande i det praktiska arbetet inom den sociala hjälpverksamhetssektorn Undervisningsformer Praktiken kan ske t.ex. vid: - mottagningscentral för flyktingar, rusvårdsstation eller något vårdhem för missbrukare, vid en psykiatrisk mottagning, mentalvårdsbyrå eller ett psykiatriskt sjukhus - hjälporganisation inom den tredje sektorn som t.ex. Amnesty International, Röda Korset eller Unicef - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik inom den socialt-diakonala och den s.k. tredje sektorn Work Experience: Social Care and Relief Organisations Målsättningar och innehåll Att ge den studerande (1 sp) 20

21 - inblick i hur en organisation inom denna sektor är organiserad och, hur den i praktiken fungerar - möjlighet till deltagande i det praktiska arbetet inom den sociala hjälpverksamhetssektorn Undervisningsformer Praktiken kan ske t.ex. vid: - mottagningscentral för flyktingar, rusvårdsstation eller något vårdhem för missbrukare, vid en psykiatrisk mottagning, mentalvårdsbyrå eller ett psykiatriskt sjukhus - hjälporganisation inom den tredje sektorn som t.ex. Amnesty International, Röda Korset eller Unicef - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik: offentlig förvaltning (2 sp) Work Experience: Public Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande möjlighet att lära känna delar av den offentliga förvaltningen. - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 21

22 ( Praktik: offentlig förvaltning (1 sp) Work Experience: Public Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande möjlighet att lära känna delar av den offentliga förvaltningen - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik: offentlig förvaltning (1 sp) Work Experience: Public Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande möjlighet att lära känna delar av den offentliga förvaltningen - objektivt kunna presentera den organisation där praktiken ägt rum organisationen Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 22

23 ( Praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete (3 sp) Work Experience: Church Work in the Defence Forces Målsättningar och innehåll Med praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete avses tjänstgöringen som beväringspräst eller beväringsdiakon. Denna tjänstgöring innehåller såväl teori som praktik. Till teorin hör särskilt den kurs (VPDK: Varusmiespappi ja -diakonikurssi) som varje beväringspräst och beväringsdiakon deltar i. Denna kurs hålls i regel i två faser och omfattar inalles två arbetsveckor. Till teorin hör även övrigt teoretiskt stoff som absolveras inom ramen för tjänstgöringen. Till praktiken hör det arbete som beväringsprästen under sin tjänstgöringstid utför inom ramen för försvarsmaktens kyrkliga arbete under en militärprästs handledning. -kunna presentera kyrkans, prästens och teologins förhållande till och roll i försvarsmakten -kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett. Undervisningsformer Teori, praktik och handledning Examinationsformer Praktikrapport Notera att praktiken inom försvarsmaktens kyrkliga arbete inte ingår i den praktik som är obligatorisk för prästbehörighet. Rapport över praktiken samt handledarens eller försvarsmaktens intyg inlämnas till praktik-övervakaren. Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete (2 sp) Work Experience: Church Work in the Defence Forces Målsättningar och innehåll Med praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete avses tjänstgöringen som beväringspräst eller beväringsdiakon. Denna tjänstgöring innehåller såväl teori som praktik. Till teorin hör särskilt den kurs (VPDK: Varusmiespappi ja -diakonikurssi) som varje beväringspräst och beväringsdiakon deltar i. Denna kurs hålls i regel i två faser och omfattar inalles två arbetsveckor. Till teorin hör även övrigt teoretiskt stoff som absolveras inom ramen för tjänstgöringen. Till praktiken hör det arbete som beväringsprästen under sin tjänstgöringstid utför inom ramen för försvarsmaktens kyrkliga arbete under en militärprästs handledning. -kunna presentera kyrkans, prästens och teologins förhållande till och roll i 23

24 Undervisningsformer Examinationsformer försvarsmakten -kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett. Teori, praktik och handledning Praktikrapport Notera att praktiken inom försvarsmaktens kyrkliga arbete inte ingår i den praktik som är obligatorisk för prästbehörighet. Rapport över praktiken samt handledarens eller försvarsmaktens intyg inlämnas till praktik-övervakaren. Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren ( Praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete (1 sp) Work Experience: Church Work in the Defence Forces Målsättningar och innehåll Med praktik inom försvarsmaktens kyrkliga arbete avses tjänstgöringen som beväringspräst eller beväringsdiakon. Denna tjänstgöring innehåller såväl teori som praktik. Till teorin hör särskilt den kurs (VPDK: Varusmiespappi ja -diakonikurssi) som varje beväringspräst och beväringsdiakon deltar i. Denna kurs hålls i regel i två faser och omfattar inalles två arbetsveckor. Till teorin hör även övrigt teoretiskt stoff som absolveras inom ramen för tjänstgöringen. Till praktiken hör det arbete som beväringsprästen under sin tjänstgöringstid utför inom ramen för försvarsmaktens kyrkliga arbete under en militärprästs handledning. -kunna presentera kyrkans, prästens och teologins förhållande till och roll i försvarsmakten -kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett. Undervisningsformer Teori, praktik och handledning Examinationsformer Praktikrapport Notera att praktiken inom försvarsmaktens kyrkliga arbete inte ingår i den praktik som är obligatorisk för prästbehörighet. Rapport över praktiken samt handledarens eller försvarsmaktens intyg inlämnas till praktik-övervakaren. Rapport över praktiken inlämnas till praktikövervakaren 24

25 ( Praktik: undervisningssektorn (2 sp) Work Experience: Education Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande ökad kännedom rörande undervisningssektorn i någon form. - objektivt kunna presentera den organisation/det undervisningssammanhang där praktiken ägt rum organisationen, samt - kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik: undervisningssektorn (1 sp) Work Experience: Education Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande ökad kännedom rörande undervisningssektorn i någon form - objektivt kunna presentera den organisation/det undervisningssammanhang där praktiken ägt rum organisationen, samt - kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 25

26 ( Praktik: undervisningssektorn (1 sp) Work Experience: Education Sector Målsättningar och innehåll Att ge den studerande ökad kännedom rörande undervisningssektorn i någon form. - objektivt kunna presentera den organisation/det undervisningssammanhang där praktiken ägt rum organisationen, samt - kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik: arkivområdet (2 sp) Work Experience: Archive Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - en inblick i ett arkivs uppbyggnad och verksamhet - kunskaper och färdigheter inom arkivområdet Efter praktiken kan den studerande redogöra för det arkivsammanhang där hon/han varit verksam. Den studerande förväntas också kunna demonstrera eller redogöra för nyvunna kunskaper och färdigheter samt argumentera för praktikens relevans i sitt sammanhang. Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 26

27 ( Praktik: arkivområdet (1 sp) Work Experience: Archive Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - en inblick i ett arkivs uppbyggnad och verksamhet - kunskaper och färdigheter inom arkivområdet Efter praktiken kan den studerande redogöra för det arkivsammanhang där hon/han varit verksam. Den studerande förväntas också kunna demonstrera eller redogöra för nyvunna kunskaper och färdigheter samt argumentera för praktikens relevans i sitt sammanhang. Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik: arkivområdet (1 sp) Work Experience: Archive Målsättningar och innehåll Att ge den studerande: - en inblick i ett arkivs uppbyggnad och verksamhet - kunskaper och färdigheter inom arkivområdet Efter praktiken kan den studerande redogöra för det arkivsammanhang där hon/han varit verksam. Den studerande förväntas också kunna demonstrera eller redogöra för nyvunna kunskaper och färdigheter samt argumentera för praktikens relevans i sitt sammanhang. Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 27

28 ( Praktik i föreningar,organisationer (2 sp) Work Experience: Societies and Organisations Målsättningar och innehåll Att den studerande får bekanta sig med olika organisationers och föreningars verksamhet och se hur sådana är uppbyggda, fungerar och arbetar. - objektivt kunna presentera den organisation/det undervisningssammanhang där praktiken ägt rum organisationen, samt - kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett Undervisningsformer Praktik och handledning. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska ( Praktik i föreningar,organisationer (1 sp) Work Experience: Societies and Organisations Målsättningar och innehåll Att den studerande får bekanta sig med olika organisationers och föreningars verksamhet och se hur sådana är uppbyggda, fungerar och arbetar. - objektivt kunna presentera den organisation/det undervisningssammanhang där praktiken ägt rum organisationen, samt - kunna redogöra för nya kunskaper och insikter som praktiken gett Undervisningsformer Praktik och handlednin. Notera att denna praktik inte ingår i den för prästbehörighet obligatoriska 28