Förord. Högskolan i Halmstad, Campus Varberg 9 juni 2013.

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS

2 Förord Vi skulle vilja börja med att skicka ett stort tack till Jan Malmgren och Sven Loth på Varbergs Bostad och Staffan Kollberg på Varberg Energi för ert engagemang, den information och den kunskap som ni bistått med under uppsatsprocessen. Utan er hade vi inte lyckats skriva denna uppsats. Vi vill också tacka vår handledare Arne Söderbom som guidat oss i uppsatsprocessen och kommit med konstruktiv kritik, detta har ur flera aspekter bidragit till en bättre uppsats. Högskolan i Halmstad, Campus Varberg 9 juni Calle Larsson Alexander Reinholdsson

3 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att utvärdera lönsamheten och olika lönsamhetsmått vid en investering i solceller på passivhus. Resultaten som rapporten genererar i analysen kommer att användas för att stödja Varbergs Bostads beslut kring lönsamheten av att investera i solceller. En solcellsinvestering bidrar med att den producerade elen från solcellerna kan ersätta den fastighetsel som behövs för att driva t.ex. en fastighets ventilation, belysning och värme. Den här investeringsmöjligheten finns tillgänglig för de flesta fastighetsägare och detta gör att det är intressant att veta om det blir lönsamt eller inte. De faktorer som påverkar den här investeringen i största grad är tillgången till investeringsbidrag och elprisets utveckling. Rapporten ger ett kvalitativt utfall som bedrivs i två fallföretag, Varbergs Bostad och Varberg Energi. I Varbergs Bostad har två personer intervjuats som har fördjupade kunskaper om solceller. I Varberg Energi har en person intervjuats som har fördjupade kunskaper om elpriser och elprisets utveckling. De här tre personerna har stöttat oss med konstruktiv information och data för att kunna genomföra lönsamhetsberäkningarna. Valet av de olika lönsamhetsmåtten grundar sig i den litteratur som använt under tidigare kurser och som vi är bekanta med att använda. Måtten som har använts i rapporten är återbetalningsmetoden, nuvärdesmetoden, nettonuvärdesmetoden, interräntemetoden och annuitetsmetoden. För att ge en rättvis bild vid förändring i en faktor kompletteras de med en känslighetsanalys som knyts till avkastningskravet. Solceller producerar enbart elektricitet som kan användas som t.ex. fastighetsel. Verkningsgraden på dagens solceller är relativt låg och ligger någonstans runt %. Idag är användningen av solceller liten, många anser dock att användingen kommer att öka i framtiden då priserna på elektricitet kommer att öka. För att få lite extra fart stimulerar staten utökningen av solceller med ett så kallat investeringsbidrag som uppgår till 35 % på grundinvesteringen. Den här rapporten tar hänsyn till prisförändringar i elpriset. Beräkningarna genomförs med ett rörligt elpris på 70öre/kWh som ökar med 4 % varje år och två terminsäkrade priser (75öre/kWh, 1kr/kWh) över hela den ekonomiska livslängden. Slutsatsen för denna rapport visar att en investering i solceller vid terminsäkrade och rörliga priser samt både med och utan investeringsbidrag inte är lönsamt. Det lönsamhetsmått som passar bäst för en solcellsinvestering är nettonuvärdemetoden i kombination med orderkalkylering som kompletteras med en känslighetsanalys. Eftersom det inte finns någon lönsamheten anses investeringen vara en strategisk investering. De avkastningskrav som ställs på solcellsanläggningen (5 %) från Varbergs Bostad anser vi vara för hög i relation till den avkastning som anläggningen genererar. Nyckelord: Solceller, lönsamhetsberäkningar, lönsamhetsmått, investeringsbidrag, elpris

4 Abstract The purpose of this report is to evaluate the profitability of installing photovoltaics on passive houses by using different kind of profitability measures, and compare them to find the one that matches the investment the best. The results that the report will generate from the analysis will be used as support for Varbergs Bostad investment decision about investing in photovoltaics. An investment in photovoltaics is contributing to the residential electricity, which is needed to power the buildings ventilation, lighting and heating. This investment opportunity is available for most property owners and makes it interesting to know whether it is profitable or not. The factors affecting this investment is the availability of investment grants and electricity price. The report provides a qualitative outcome, which is conducted in two case companies, Varbergs Bostad and Varberg Energi. In Varbergs Bostad have two persons been interviewed who have advanced knowledge of photovoltaics. In Varberg Energi has one person been interviewed who has advanced knowledge of electricity prices and electricity prices development. These three individuals have supported us with constructive information and data to conduct profitability calculations. The choice of the different profitability measures is based on literature that has been used in the previous courses and we are familiar with using it. The measurements that have been used in the report are the pay-off method, present value method, net present value method, internal rate of return and the annuity method. To give a fair reflection of a change in one factor we have complemented the measures with a sensitivity analysis. Photovoltaics produce electricity that can be used in the household, for example. The efficiency of the photovoltaics today is relativity low and is somewhere around 11-16%. Today s use of photovoltaics is relativity low many believe however that the use will increase in the future when prices for electricity will increase. To speed up the investments in renewable energy the state stimulates the expansion of photovoltaics with a so-called investment grant equal to 35% of the initial investment. This report takes into account price changes in electricity. The calculations are carried out with a variable price on 70öre/kWh that increase by 4% each year and two hedged prices (75öre/kWh, 1kr/kWh) over the entire economic life. The conclusion of this report show us that an investment in photovoltaics at hedged and variable prices won t be profitable even with or without investment grants. The profitability measure that is best suited for a photovoltaics investment is the net present value method in combination with orders costing calculation and complemented with a sensitivity analysis. Since there is no profitability with in this investment we have concluded that it is a strategic investment. We believe that the return of 5 % that Varbergs Bostad have set for the photovoltaics plant is too high in relation to the return that the plant generates.

5 Keywords: Photovoltaics, profitability calculations, profitability measures, investment grants, electricity price

6 Innehållsförteckning Förord Inledning Bakgrund Problemdiskussion Forskningsfråga Syfte Avgränsningar Disposition Teoretisk referensram Sammanfattning Solcellers funktion Mikroproduktion Passivhus Investeringsbidrag Strategier, strategiska investeringar Elcertifikat Ekonomiska lönsamhetsmått Nuvärdemetoden/Nettonuvärdemetoden Annuitetsmetoden Återbetalningsmetoden Internräntemetoden Ekonomiska kalkyler, Orderkalkylering och dess risker Känslighetsanalys Elprisets utveckling och terminsäkring Elmarknadens funktion Elmarknadens uppdelning Elprisets framtid Metod Sammanfattning Synsätt Ontologin Epistemologin... 20

7 3.3 Hermeneutik Val av synsätt Ansats Operationalisering Datainsamling Teori insamling Teoretisk bearbetning Empirisk insamling Bearbetning av empiriskdata Kvalitativ Validitet Reliabiliteten Empiri Passivhusets utseende, laster och solcellernas placering/funktion Mål med investeringen Kostnader för att driva solceller Försäljning av el vid mikroproduktion Analys Analysmodell Kostnader och intäkter för solcellsanläggnigen Återbetalningstid Nuvärdeberäkningar Annuitetsberäkning Internränteberäkning Känslighetsanalys Investeringens innebörd Utvärdering av analysen Slutsats Diskussion kring syftet, forskningsfrågan och lönsamhet kontra strategi Rekommendationer och förslag på vidare forskning samt dess begränsningar Källförteckning Bilagor... 50

8 Figurer Figur 1 - Disposition: Sida 3 Figur 2 - Kristallin solcells funktion: Sida 5 Figur 3 - Solcellernas koppling till elnätet: Sida 6 Figur 4 - Illustration av orderkalkyl: Sida 14 Figur 5 - Svenska spotpris utvecklingen på el: Sida 17 Figur 6 - Hermeneutiska cirkelen: Sida 21 Figur 7 - Analysmodell: Sida 34 Tabeller Tabell 1 - Laster som påverkar fastighetselen: Sida 29 Tabell 2 - Grundinvesteringskostnad exklusivt elcertifikat: Sida 30 Tabell 3 - Elcertifikatkostnader: Sida 31 Tabell 4 - Återbetalningstid: Sida 35 Tabell 5 - Nuvärde och Nettonuvärde beräkning: Sida 36 Tabell 6 - Annuitetberäkning: Sida 37 Tabell 7 - Internränteberäkning: Sida 38 Tabell 8 - Känslighetsanalys: Sida 39 Bilagor Bilaga 1 - PV och NPV utan investeringsbidrag Bilaga 2 - PV och NPV med investeringsbidrag Bilaga 3 - Orderkalkyl Bilaga 4 - Känslighetsanalys Bilaga 5 - Utveckling elpris, elcertifikat och verkningsgrad Bilaga 6 - Annuitetberäkning Bilaga 7 - Internränteberäkning Bilaga 8 - Frågor till Varbergs Bostad Bilaga 9 - Frågor till Varberg Energi

9 1.0 Inledning 1.1Bakgrund Denna rapport har sin bakgrund i ett projekt som Varbergs Bostad har tänkt genomföra. Projektet innefattar att bygga två nya flervåningshus med passivhusstandard i centrala Varberg. Varbergs Bostad är ett företag som har en stark tro på förnybar energi och miljötänkande. År 1999 blev dem det andra bostadsföretaget i Sverige att bli miljöcertifierade enligt ISO Med Varbergs Bostads energi och miljötänkande har de därför valt att husens fastighetsel skall drivas av solceller som ska placeras på fastigheternas tak. Utöver Varbergs Bostads engagemang för energi och miljö var dem med och bildade EMC som står för Energi och miljöcentrum i Varberg. Det är en ideell ekonomisk förening och har ett sammarbete med Varbergs lokala näringsliv samt Campus Varberg. Föreningen arbetar för en framtida hållbar energi och miljöutveckling genom att minska klimatpåverkan från energiproduktionen och energianvändningen (varbergsbostad.se). I framtiden kommer vi antagligen att se fler solceller installeras på fastigheter i och med de ökade energipriserna men också på grund av att priset på solceller har sjunkit de senaste åren (Jäger-Waldau, 2007). De vanligaste köparna av solceller är kommuner, kommunala företag eller privata företag. Att det är just företag och kommuner som valt att investera i solceller är för att de har haft det lättare att få tillgång till investeringsbidraget än vad det är för privatpersoner. Ju större anläggningar som byggs desto enklare är det att få det investeringsbidrag som erbjuds av staten. Det som intresserar oss att skriva en rapport om solceller är att vår utbildning rör exempelvis investeringar i förnybar energi. Att vara med och skriva ett examensarbete i ett pågående projekt kommer vara till stor nytta för oss i framtiden då vi ser hur hela investeringsprocessen går till, från starten av projektet till dess att de väljer att genomföra projektet. Det är viktigt att veta var kapitalet investeras och hur det fungerar samt vilka för- och nackdelar som finns med solceller. Vi kommer att titta på hur solceller fungerar och hur Varbergs Bostads uppbyggnad går till samt förklara vad som gör dem till ett så unikt och bra investeringsalternativ. 1.2 Problemdiskussion Som nämnt i bakgrunden kommer denna rapport att ha sin grund i Varbergs Bostads projekt där de ska bygga ett nytt flervåningshus med passivhusstandard med en solcellsinstallation. Idag blir det allt vanligare med solceller på fastigheter pga. att priset på solceller har minskat och efterfrågan på energi ökar (Jäger-Waldau, 2007). Detta har lett till en ökad efterfrågan och en tro om att investeringar i solceller kommer bli lönsamt i framtiden. Problemet kring solceller som ofta diskuteras är deras lönsamhet om det är lönsamt eller inte (Aguilera, Nofuentes, Talavera, 2010). I det projekt som Varbergs Bostad vill genomföra ska solcellerna driva fastighetselen som innefattar uppvärmning och belysning av de offentliga ytorna av byggnaden men också att exempelvis driva hissen. Solcellerna ska också driva ventilationssystemet i byggnaderna. Valet av solceller är mindre viktigt, det som är viktigare 1

10 är att det går att hålla sig inom den givna budgeten. I Sverige har vi ett stort problem när det gäller solceller och det är vädret, stora delar av året är det mörkt och då är konsumtionen som högst (Sidén, 2008). Även under sommarmånaderna är solinstrålningen inte lika hög som i t.ex. medelhavsländerna, den är dock garanterat högre än under det svenska vinterhalvåret, därför är den geografiska placeringen för solceller inte optimal i Sverige (Stoppato, 2008). Eftersom det inte är optimalt med solceller i Sverige är det därför viktigt att tänka på vilken lutning solcellerna har och hur de vinklas mot solen. Kommer det att bli aktuellt med ett vridande system där solcellerna vrider sig mot solen eller är det bättre att använda sig av ett fast system (Sidén, 2008). Tidigare forskning visar på att solcellers lönsamhet varierar beroende på vilket elpris elen kommer att säljas till. Om det finns höga toppar och låga bottnar för elpriset påverkas det mycket av hur producenten väljer att sälja (Colmenar-Santos, Campíñez-Romero, Pérez- Molina, Castro-Gil, 2012). Elprisets utveckling kommer alltså ha en stor inverkan på hur pass lönsamt installationen av solceller kommer att bli. Eftersom produkten från solcellerna är elektricitet påverkas lönsamheten av vilket pris som elektriciteten säljs till. En viktig faktor att beakta är vad skillnaden i lönsamhet blir vid försäljning av fast- och rörligt pris. (Mondol, Norton, Yohanisa, 2009). Idag intresserar sig fler och fler aktörer på marknaden för investeringar i förnybar energi, den bakomliggande orsaken till detta är att de flesta EU länder har undertecknat Kyotoprotokollet. Detta betyder att användningen av förnybar energi ska öka eftersom de fossila energikällorna har höga utsläpp av växthusgaser som måste minskas (Cucchiella, D Adamo, Gastaldia, Koh, 2012). För att minska utsläppen av koldioxid måste också energieffektivare hus byggas. I Sverige byggs det idag något som kallas för passivhus vilket betyder att husen har en väldigt låg energianvändning. Den lägre energianvändningen gör det möjligt att installera solceller som täcker husens elkonsumtion (Andrén och Tirén, 2010). Vid investeringar i förnybar energi diskuteras det ofta om hur lönsamt/icke lönsamt det är att investera och hur stödsystem som bidrag och elcertifikat påverkar investeringarna. De flesta påstår att systemen är felutvecklade och lönsamheten i den här sortens investeringar är låg eller obefintlig (Håkansson, 2003). Ett annat problem är nettodebitteringssystemet som inte kommit igång i Sverige, de flesta EU-länder har idag ett fungerande nettodebitteringsystem som gör att solcellsinvesteringar är lättare att genomföra. Genomförandet underlättas då det inte behöver lika mycket administrativa åtgärder som behövs vid försäljning av elen (Sidén 2008). Som det ser ut nu är framtiden för solceller ljus eftersom det forskas ständigt efter att hitta nya material som är billigare och som drar ner den totala kostnaden. I dagsläget anses solceller vara väldigt dyra för den energi de producerar, i framtiden kommer solceller att bli ett vanligare alternativ då de kan mäta sig med andra energikällor ekonomiskt- och energimässigt (Goetzberger, Luther, Willeke, 2002). Med tanke på de nya energieffektiva passivhusen blir det aktuellt att fråga sig om det är ekonomiskt försvarbart att installera solceller på passivhus i Sverige. För att få ekonomiska beslutsunderlag om solcellsinvesteringar är lönsamma eller inte finns det något som kallas för lönsamhetsmått. Ju större och kostsammare investeringar desto 2

11 noggrannare bör kalkylerna för en investerings lönsamhet vara. Lönsamhetsmåtten avser att mäta lönsamheten för en investering och de olika lönsamhetsmåtten skiljer sig ofta från varandra på många olika sätt, det kan vara att resultatet redovisas i absoluttal eller i procentform. Vilket/vilka av dessa som är bäst lämpade för en viss investering är svårt att säga (Brealey, Myers & Allen, 2011) Forskningsfråga Är det ekonomiskt försvarbart att installera solceller på flervåningshus med passivstandard? 1.3 Syfte Syftet med rapporten är att mäta lönsamheten med olika lönsamhetsmått som används vid investeringar. Utfallen från de olika lönsamhetsmåtten ska jämföras för att se vilken av dem som passar bäst att mäta lönsamheten med i en solcellsinvestering. De olika lönsamhetsmåtten kommer göra det möjligt att avgöra om investeringen är ekonomiskt försvarbar eller inte. Med lönsamhet menar vi att investeringen går plus minus noll eller ger en positiv avkastning. 1.4 Avgränsningar För att rapporten ska ha rätt fokus kommer den att riktas mot den svenska marknaden för solceller som installeras och driver fastigheters elbehov. Solcellerna som utvärderas är bara de som finns tillgängliga på marknaden idag. Det kommer bara att göras en ytlig beskrivning av vad solceller är och hur det fungerar eftersom fokus kommer ligga på att investera i solceller och inte att förklara funktionen av dem. Vi kommer enbart göra en grundläggande beskrivning av de passivhus vi har blivit tilldelade att utföra vårt projekt på. Passivhusen kommer att beskrivas grundläggande hur de fungerar för att kunna få en bättre förståelse för hur solcellerna bidrar till husets elanvändning. Soltimmarna under ett år varierar i Sverige beroende på var i landet man befinner sig, Placeringen av solcellerna har då en avgörande roll eftersom de kommer vara i en urbaniserad miljö på den svenska västkusten. De beräkningar som vi tänker genomföra kommer inte ta hänsyn till skatt och moms. 1.5 Disposition kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 I det första kapitlet diskuteras problem med solceller och vad rapporten kommer att ha sitt focus på. Här nämns också vilken forskningsfråga som rapporten har. Teorikapitelet handlar om vetenskapliga artiklar och litteratur om solceller, passivhus, lönsamhetsberäkningar, ekonomiska stimulanser och hur lönsamheten för en investering ska bedömas. Det här kapitlet handlar om metoden för hur vi tänkt lösa forskningsfrågan och hur vi bär oss åt för att göra det. I det här kapitlet presenteras empirin alltså det insamlade data från de företag som varit aktuella i rapporten. Analyskapitlet handlar om hur den empiriska datan behandlas med den insamlade teorin. Detta kapitel visar alla beräkningar som genomförs. Detta kapitel handlar om slutsatsen som grundar sig i de beräkningar som genomförts i kapitel 5. Här vägs våra egna tankar och åsikter in. Kapitlet ger också svar på den huvudfråga som ställts. Figur 1 Disposition (Egen bild) 3

12 2.0 Teoretisk referensram I teoriavsnittet har vi valt att plocka fram den relevanta teorin för hur denna studie ska läggas upp som ska stödja den insamlade empirin samt analysen. De nyckelbegrepp vi behandlar är investeringars lönsamhet, lönsamhetsmått, investeringsbidrag samt elpris för solceller. För att kunna förstå helheten i investeringen har teori används för att förklara de invecklade faktorer som påverkar lönsamhetsberökningarna. 2.1 Sammanfattning Framtiden för solceller ser ljus ut och teknologin är mogen men grundinvesteringskostnaderna är fortfarande för höga (Goetzberger, Luther, Willeke, 2002). Genom ökad produktion av solceller antas att priset på solcellsmoduler kommer att sjunka, när priset sjunker kommer användandet av solceller att öka i framtiden. Anledningen till att fler väljer att installera solceller är att de tror att de kan spara in mer pengar och bidra till ett bättre samhälle genom att använda sig av förnybar energi istället för fossila bränslen (Bagnalla, Boreland, 2008). Solceller är ett sätt att ta till vara på solljusets energi och omvandla det till elektricitet. Idag finns det många alternativ att välja mellan men de vanligaste solcellsmodulerna är mono- och polykristallina solceller, skillnaden mellan dessa är att solcellerna består av en/flera kristaller (Sidén, 2008). Idag är det vanligare att offentliga/privata företag investerar i solceller än vad det är att privatpersoner gör det, Detta eftersom det är enklare att få tillgång till investeringsbidraget som staten erhåller (riksdagen.se 2009). Detta leder till att solceller investeras i t.ex. flerbostadslägenheter, kontorsbyggnader och lagerlokaler (Andrén och Tirén, 2010). Solceller är ett förnybart energislag och kan därför erhålla elcertifikat för varje producerad MWh. Elcertifikaten är ett ekonomiskt styrmedel som är till för att stimulera utbyggnaden av förnybara energislag (Energimyndigheten 2012). För att beräkna investeringars lönsamhet används ett antal olika lönsamhetsmått, Vi har valt att använda oss av fem olika lönsamhetsmått i vår studie de är pay-off-, annuitet-, nettovärde-, nettonuvärde-, och internräntemetoden (Brealey et al., 2011). För att kunna sänka kostnaderna i produktionen är det bra att veta sina kostnader och hur de är utspridda på produktionen, för att behandla detta har vi valt att använda oss av en orderkalkyl för att få en bra översikt över kostnaderna och deras fördelning (Andersson och Hedström, 2013). Det viktigaste i solcellsinvesteringen är priset på den el som säljs, ju högre pris det går att sälja elen för desto snabbare går det att få investeringen att betala av sig. Flera handlare och forskare tror på att elpriset kommer att öka i framtiden vilket gör det mer attraktivt att investera i solceller (Anonymous, 2008). I dagsläget finns det möjligheter att använda sig av terminsäkringar för att säkra försäljningspriset under året, Men det går också att sälja på rörligt pris (Svenskenergi.se 2010). 2.2 Solcellers funktion Solceller är ett sätt att utvinna elektricitet genom att ta tillvara på solens instrålning. Det är fotonerna i solinstrålningen som ska tas tillvara på. Eftersom solceller inte har några rörliga 4

13 delar som t.ex. vindkraft är livslängden längre på solceller. Med mindre rörliga delar krävs det mindre underhåll och service då de flesta solceller har en garanti upp till 25 år (Andersson och Hedström, 2002). De flesta solceller som finns på markanden idag är tillverkade av kristallint kisel som är ett halvledarmaterial (Andersson och Hedström, 2002). Halvledarmaterialet har liknande egenskaper som dioder vilket gör att strömmen enbart kan gå åt ett håll när fotonerna från solinstrålningen träffar solcellens halvledarmaterial. Fotonerna som träffar kislet gör att de negativa laddade elektorerna sätts i rörelse och skapar då elektrisk ström. Anledningen till att elektronerna kommer i rörelse beror på att den energi som fotonerna tillför kislet absorberas av de negativa elektronerna (Andersson och Hedström, 2002). Figuren nedanför representerar hur solinstrålningen träffar en kristallin solcell och elektricitet bildas. Figur 2 kristallin solcells funktion ( Innan byggnationen av solcellerna är det viktigt att kontakta ett elnätsföretag för möjligheten att ansluta solcellerna till elnätet. Den producerade elektriciteten kan lagras, detta är dock inget måste, istället går det att skicka ut den på elnätet. Innan elen skickas ut på nätet är det viktigt att likströmmen omvandlas till växelström, detta görs genom att använda sig av en växelriktare (Andersson och Hedström, 2002). Anslutningen till elnätet av solcellerna gör det möjligt att skicka ut den producerade elektriciteten på elnätet och då kan en nettoavräkning göras på elen, det går också att få intäkter när produktionen är större än användningen. För att kunna mäta detta kan en elmätare installeras och på så vis mäts den producerade effekten (Sidén, 2008). 5

14 Figur 3 Solcellernas koppling till elnätet ( Denna bild visar hur solcellerna kopplas upp på elnätet. Alla solceller kopplas samman med så kallade strängar för att sedan parallellkopplas till en kopplingslåda. Efter att ha kopplat till kopplingslådan skickas elektricitet vidare till en DC-brytare. DC-brytaren gör att det går att stänga av spänningen från solcellerna som annars skulle gått till växelriktaren, Efter detta skickas elektriciteten vidare till en AC-brytare och elmätare som finns i fastighetens elcentral. AC-brytaren finns för att stänga av spänningen från solcellerna ut på nätet (Solelprogrammet.se). Det finns olika kisel solceller och de vanligaste förekommande är monokristallina celler och polykristallina celler. Mono- och polykristallina solceller är båda kisel kristallina solceller som står för cirka 90 % av solcellsmarknaden. I laboratorium har forskare lyckats mäta en verkningsgrad på 23 % men i verkligheten har de en verkningsgrad på 16 % eller någostans mellan 11-15% (Sidén, 2008). Första generationen solceller som används i dagsläget använder sig utav singel kristallina (c- Si) solceller samt multi kristallina (mc-si) solceller. Andra generationen solceller syftar till att avlägsna det onödiga material som finns i den första generationen. Den andra generationen behåller samma effektivitet men använder sig då av mindre material än den första generationen och på så vis blir de billigare med samma effektivitet. Den tredje generationen kommer att utvecklas de närmaste åren och kommer då ha en mycket högre effektivitet än generation 1 och 2. Generation 3 kommer att vara mycket billigare med en uppskattad effektivitet på 32 % (Bagnalla, Boreland, 2008) Mikroproduktion Vad som menas med mikroproduktion är att det produceras mindre el än vad som konsumeras samt att anläggningen har en mätarsäkring på max 63 A eller en maxeffekt på 43,5 kw. Mikroproduktion gäller små anläggningar och riktar sig främst till mindre vindkraft och solpaneler/solceller. När mikroproducenten får betalt av elnätsföretagen för den elen som matas ut på nätet tillförs något som kallas för nätnytta. Det krävs också ett visst elnätsabonnemang för att vara mikroproducent. Den volym som du producerar får inte 6

15 överstiga den volym som du konsumerar under ett år, om detta sker är du inte mikroproducent längre utan då är du en småskalig elproducent. Skillnaden mellan en småskalig elproducent och mikroproducent är att som småskalig elproducent måste en betalning ske för den elen som matas ut på nätet, till skillnad från mikroproducenten som inte behöver betala något då mikroproducenten producerar mindre el än vad som konsumeras under ett kalenderår (Lanssyrelsen.se, 2008). 2.3 Passivhus Idén med passivhus är att de inte skall ha en traditionell värmekälla eller uppvärmningssystem såsom olja, ved eller el. Det är dock svårt att klara sig helt utan uppvärmning i det kalla klimatet vi har i norden, därför har även passivhus ett uppvärmningssystem men det är väldigt litet. Innebörden av att behöva ett extra uppvärmningssystem blir att det tillkommer en extra kostnad vid uppförandet av huset. Huset använder sig då av en liten elvärmare i tilluften som inte har en effekt större än en hårfön alternativt dammsugare. Det som skiljer ett passivhus från ett vanligt hus är att energiåtgången i ett passivhus är betydligt lägre än i ett vanligt hus (Andrén, 2007). Ett passivhus i Sverige är lite annorlunda i jämfört med andra länder t.ex. Tyskland. I Sverige är de definierade och anpassade för det nordiska klimatet och det är därför viktigt att leverantören av material vet om dessa standarder av passivhus som råder i norden. Effektkraven P max norr samt P max söder ligger på 14 W/m2 samt 10 W/m2 på den svenska standarden av passivhus och boverkets årliga krav på passivhus i Sverige ligger på 110 KW/m 2 årligen (Energimyndigheten, 2007). I de flesta passivhus finns inte någon direkt värmekälla utan värmen alstras från personerna som vistas där, elektroniken i huset samt solens instrålning. Det som är viktigt att tänka på vid byggnationen av passivhus är att använda sig av extra tjock isolering samt fönster och dörrar med låga U-värden (Abel och Elmroth, 2007). Genom att lägga ett plastskikt mellan innerväggen och isoleringen förhindras det att värmeförluster sker genom springor och andra områden som inte är tätade. Det ventilationssystem som används mest inom passivhus är ett så kallat FTX-system som är ett värmeväxlingssystem, det fungerar på så vis att tilluften värms med frånluften som är ett så kallat från- och tilluftssystem (Andrén och Tirén, 2010). 2.4 Investeringsbidrag Sen 2009 finns det ett ekonomiskt stöd från staten för de som vill installera solceller. Stödet kan utnyttjas av privatpersoner, företag och offentliga organisationer. Syftet med stödet är att öka användningen av solcellsystem, sänka systemkostnader samt att öka den årliga elproduktionen från solceller med minst 2,5 gigawattimmar mellan 2013 och Det totala stödet omfattar 210 miljoner kronor som utdelas till de som vill installera nätanslutna solcellssystem, solel och solvärmehybridsystem. Stödet lanserades i februari 2013 och finns tillgängligt fram till Eftersom stödet är rambegränsat kommer det inte bli möjligt att få 7

16 bidrag om pengarna tar slut, alltså gäller först till kvarn för att erhålla bidraget (riksdagen.se 2009). Stödet täcker max 35 procent av investeringens totalkostnad och det går att få max 1,2 miljoner kronor per solcellssystem. För att få stödet får de maximala kostnaderna per installerade kilowatt elektrisk toppeffekt upp gå till 37 tusen kronor inklusive moms. Stödet är dock större för solel/solvärmehybridsystem, då uppgår kostnaden till högst 90 tusen kronor inklusive moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt (Energimyndigheten, 2013). Ansökning om bidrag vid installation av solceller görs hos länsstyrelsen i det län där solcellerna skall byggas och installeras. För år 2013 har det skett en total fördelning av medel på 107 miljoner kronor varav Hallands län har ansökt om kronor. Alltså finns det 103 miljoner kronor kvar att ansöka om, siffrorna för detta var senast uppdaterat februari 2013 (Energimyndigheten, 2013) ROT-avdrag är en skattereduktion som enbart är giltigt för privatpersoner och kan inte användas av företag eller offentliga organisationer (Energimyndigheten, 2012). 2.5 Strategier, strategiska investeringar För att ett företag ska överleva behöver de lägga fram en eller flera olika strategier för att kunna mäta sig med sina konkurrenter. Ju högre konkurrens det finns inom en bransch desto viktigare är det att vara noggrann med sina strategier. Fördelarna med att ha välstrukturerade strategier är att det blir enklare att hushålla med resurserna som företaget har att arbeta med (Nilsson, Olve och Parment, 2010). Det blir också enklare för de som arbetar i företaget att förstå företagets mål och varför de ska arbeta på eller mot ett visst sätt. När ett företag har en tydlig strategi blir också besluten lättare att genomföra (Lindvall, 2011). Ett exempel på detta är IKEA som är känt för att hålla låga priser på sina produkter genom att göra smarta inköp till låga priser. De skulle aldrig brista i sin kostnadskontroll genom att anställa en medarbetare som har en dålig uppfattning om priser (Nilsson, Olve och Parment, 2010). På detta sätt bygger företaget upp en image av sig själva och försöker dela upp markanden mellan olika segment. Genom att finna sitt segment på marknaden kommer försäljningen att öka till rätt sorts kunder (Kotler, Armstrong, Wong, Saunders, 2008). En strategisk investering är en investering som hör samman med den strategi som företaget har valt att använda sig av. Ett genomförande av en strategisk investering har som avsikt att öka företagets publicitet eller inkommande kassaflöden i framtiden (Nilsson, Olve och Parment, 2010). En strategisk investering kan vara materiell och ickemateriell t.ex. en ny maskin eller att matvarorna de producerar är nyckelhålsmärkta. De immateriella investeringarna är svårare att bedöma då nyttan av dem inte går att visa på samma sätt som vid en materiell investering. För de materiella går det att visa hur hög avkastning maskinen genererar varje år. För de immateriella är det svårt att visa hur mycket försäljningen ökar just pga. att matvarorna har blivit nyckelhålsmärkta. De strategiska investeringsbesluten tas ofta långt upp i företagen, beroende på vilken sorts företag som vill göra en strategisk investering hamnar besluten ofta på olika höga nivåer. Exempel på företag där strategiska investeringsbeslut fattas på en lägre nivå är kunskapsintensiva och professionella tjänsteföretag. De branscher där de strategiska 8

17 investeringsbesluten hamnade på högst instans är läkemedelsföretag och skogsbolag. När det kommer till valet av strategiska investeringar är besluten ofta svåra, det som är svårt att veta är vilket av alternativen som är bäst för företaget. Ofta styrs de strategiska investeringarna av olika maximala budgetar för de investeringsalternativen som finns. Budgeten delas sen ut i företaget med olika nivåer för att beslut ska kunna tas på en lägre nivå. Budgeten delas ut för att beslut ska kunna fattas på lägre nivå. Beslut som fattas på lägre nivåer gå snabbare och kostar mindre. Det blir också enklare att träffa rätt med investeringen då personalen på de lägre nivåerna är mer nischade i de förhållandena som råder för just det området. Det svåra med strategiska investeringar är att de löper över en lång tid och det blir därför svårt att veta hur de påverkar företagen (Nilsson, Olve och Parment, 2010). 2.6 Elcertifikat Elcertifikat är ett ekonomiskt styrmedel som är marknadsbaserat och som ska hjälpa till att öka andelen producerad förnybar energi. Det är meningen att detta system skall öka de förnybara energikällorna med 25 TWh fram till år I och med sammarbetet med Norge kommer det att produceras ytterligare 13,2 TWh förnybar energi. De anläggningar som kan få elcertifikat för sin produktion är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv som eldas i kraftvärmeverk. I januari 2012 blev Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad, Sen dess går det att handla med elcertifikat mellan länderna. För att erhålla ett elcertifikat måste anläggingen producera minst 1 MWh vilket är det samma som 1000 kwh (Energimyndigheten, 2012). För att skapa en efterfrågan på elcertifikaten har en kvotplikt införts. Kvotplikten gör att de som säljer el eller använder el måste köpa en viss del av certifikaten. De som är skyldiga att köpa elcertifikat är elleverantörer och elanvändare som har egenproducerad el och använder den för eget bruk. Dock måste de producera mer än 60 MWh och ha en installerad effekt på mer än 50 kilowatt, Detta gäller industrier som är elintensiva och är registrerade hos energimyndigheten samt elanvändare som köpt sin el från någon av de nordiska börserna (Energimyndigheten, 2012). För att bli beviljad elcertifikat måste anläggningen bli godkänd av Energimyndigheten, när anläggningen blivit godkänd kan ett elcertifikat erhållas för den producerade elen. Certifikaten hamnar på producentens Ceasarkonto hos svenska Kraftnät. Ett Ceasarkonto är ett sorts sparkonto där den som köper och säljer elcertifikat kan lagra sina certifikat (Energimyndigheten, 2012). Vid köp och försäljning av elcertifikat finns det olika tillvägagångssätt. Det vanligaste är att en mäklare sköter hela förloppet, det går också som enskild att ta kontakt med köpare/säljare för att genomföra transaktionen. Som producent går det att spara sina elcertifikat och sälja dem vid senare tillfälle. Systemet kommer vara giltigt fram till 2035 och för en ny anläggning erhålls certifikat i 15 år (Energimyndigheten, 2012). 9

18 2.7 Ekonomiska lönsamhetsmått För att veta om en investering är lönsamt eller olönsam används olika lönsamhetsmått för att mäta investeringens lönsamhet. För att mäta lönsamheten kommer de nyckeltal vi räknar ut att bygga på den totala producerade mängden kwh som anläggningen kommer att generera, detta sätts senare mot investeringens grundkostnad. De ekonomiska lönsamhetsmått som kommer vara aktuella i denna rapport är nuvärdemetoden, nettonuvärdemetoden, annuitetsmetoden, internräntemetoden och återbetalningsmetoden (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Det som skiljer de olika metoderna från varandra är att de ger olika synsätt på investeringen. Exempelvis värderar nuvärdemetoden nuvärdet av alla betalningsströmmarna under investeringens ekonomiska livslängd och nettonuvärdemetoden visar investeringens lönsamhet genom att subtrahera alla inbetalningsströmmarna med grundinvesteringen (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Med dessa två metoder visar investeringars lönsamhet över hela den ekonomiska livslängden. Annuitetsberäkningarna visar det årliga inbetalningsöverskottet/inbetalningsunderskottet och bryter ner investeringen per år istället för hela livslängden (Brealey et al., 2011). Internräntemetoden ger en sorts känslighetsperspektiv på investeringen vilket de andra metoderna inte gör då de bara visar absoluta tal av investeringens utfall (Brealey et al., 2011). Återbetalningsmetoden är en metod som är kritiserad för sin enkelhet eftersom den inte väger in viktiga faktorer i en investering som t.ex. avkastningskrav. Metoden visar väldigt ytligt hur lång tid det tar för investeringen att betala av sig. Denna uträkning bör inte tas med för stort allvar då den inte väger in några av de viktiga variablerna i en investering (Ax, Johansson & Kullvén, 2011) Nuvärdemetoden/Nettonuvärdemetoden Nuvärdemetoden och Nettonuvärdemetoden är användbara då de gör det möjligt att beräkna nuvärdet av en summa kassaflöden och nuvärdet av en investering under en given tidsperiod. I nuvärdemetoden diskonteras de framtida kassaflödena till den tidpunkt då investeringen ska genomföras. Oftast börjar investeringen från år noll då grundinvesteringen genomförs och sen beräknas nuvärdet på alla kassaflöden över den ekonomiska livslängden (Brealey et al., 2011). Efter att alla kassaflödens nuvärden har beräknats summeras dem och läggs ihop till en klumpsumma som kallas för nuvärde av inbetalningsströmmarna. Något som är viktigt att ta i sin beaktning är att ju längre tid det tar att få tillbaka sina pengar för investeringen desto längre blir nuvärdet på investeringen (Brealey et al., 2011). Det som skiljer den enkla pay-off metoden från nuvärdemetoden/nettonuvärdemetoden är att dessa metoder väger in räntor vid olika år och ger därmed ett mer träffsäkert resultat (Hallgren, 2002). För att använda sig av dessa metoder vid lönsamhetsberäkningar måste grundinvesteringen, inbetalningsöverskottet, ekonomiska livslängden samt kalkylräntan för investeringen vara kända. För att beräkna en investerings nettonuvärde subtraheras det beräknade nuvärdet av inbetalningsströmmarna med grundinvesteringen (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Om det finns ett restvärde på investeringen adderas detta med det sista uträknade nuvärdet av inbetalningsströmmarna. Om nettonuvärdet av investeringen är större än noll visar detta att investeringen är lönsam. Om det finns ett flertal olika investeringar att välja mellan ska den investering med det högsta 10

19 nuvärdet väljas (Brealey et al., 2011). Problemet med nuvärde- och nettonuvärdemetoden är att dessa metoder är mer komplicerade att utföra beräkningsmässigt i jämförelse med återbetalningsmetoden. För att den här metoden ska vara tillförlitlig måste det avkastningskrav som sätts på investeringen vara realistiskt (Ohlsson, 2012). Avkastningskravet har en stor påverkan på investeringens betalningsförmåga och dessa metoder bör kompletteras med en känslighetsanalys för att få ett rättfärdigt utfall (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Formel: Nuvärdemetoden = Formel: Nettonuvärdesmetoden = Annuitetsmetoden Med annuitetsmetoden fördelas investeringens in- och utbetalningar jämbördigt med annuiteter som har lika stora genomsnittliga belopp över hela investeringens ekonomiska livslängd. Dessa genomsnittliga belopp kallas för annuiteter vilket visar vad de årliga genomsnittliga kapitalkostnaderna uppgår till, med andra ord visar den grundvinsteringens kalkylmässiga avskrivningar inklusive ränta (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Om det blir en positiv annuitet av investeringen lyckas den leva upp till det förväntningskrav som företaget ställer på den. Om det finns mer än ett investeringsalternativ ska det alternativ som genererar högst annuitet föredras (Brealey et al., 2011). Om inbetalningsöverskotten från investeringen är lika stora under hela investeringens ekonomiska livslängd ska grundinvesteringensvärdet minskas med restvärdet till den diskonterade tidpunkten (Brealey et al., 2011). Det värdet som återstår av grundinvesteringen fördelas nu i annuiteter över livslängden. Genom att ta nettot av inbetalningsöverskottet som genereras varje år och grundinvesteringens annuitet minus restvärdet räknas investeringens annuitet i kronor per år ut. Om det är två investeringar med olika stora överskott som betalas in per år ska de först diskonteras till nutidpunkten och sedan spridas jämnt över livslängden i annuiteter. En stor fördel med denna metod är att den ger ett beslutsunderlag för investeringar med olika lång livslängd (Andersson, 2013). Som i fallet med nuvärde- och nettonuvärdemetoden har avkastningskravet på investeringen en stor påverkan vid beräkningarna av annuiteten. Detta gör det problematiskt att utvärdera resultatet som erhålls vid annuitetsberäkningen. Det som är svårt är att veta om det avkastningskravet som satts är det korrekta. För att lösa detta bör annuitetsberäkningen kompletteras med en känslighetsanalys för att få ett mer tillförlitligt resultat (Brealey et al., 2011). Formel: Annuitetsmetoden = 11

20 2.7.3 Återbetalningsmetoden Återbetalningsmetoden (Pay-off) är en simpel modell att använda för att se hur lång tid det tar innan en investering har återbetalt sig själv. Ett problem med modellen är att den är ibland lite för enkel och tar inte hänsyn till ränta och hur pengars värde förändras med tiden. Den kan dock användas vid ett första urval av olika investeringars alternativ, den ger då ett ganska övergripligt resultat om hur lång tid det skiljer sig mellan de olika investeringarnas återbetalningstid (Larsson, 2008). För att få fram återbetalningstiden delas grundinvesteringen med det årliga inbetalningsöverskottet. Återbetalningstiden visar hur många år det tar innan investeringen har betalt sig själv. När investeringens återbetalningstid är uträknad jämförs den med det krav som ställs på den för att betala av sig själv (Ax, Johansson & Kullvén, 2011), befinner sig återbetalningstiden under eller i linje med det krav som satts på investeringen anses den vara lönsam (Brealey et al., 2011). En regel som brukar tillämpas vid användandet av denna metod är att återbetalningstiden inte ska överstiga en investerings ekonomiska livslängd (Brealey et al., 2011). Problemet med denna metod är att den ekonomiska livslängden ofta läggs på samma nivå för alla investeringar. Detta gör att investeringar som återbetalningsmetoden accepterar ofta är investeringar med en kortare avbetalningstid och en mindre lönsamhet än investeringar med lång avbetalningstid med högre lönsamhet (Holström, 2001). Formel: De ovan nämnda lönsamhetsnycketalen har vi valt att använda oss av eftersom de ger en bra uppfattning om lönsamheten av investeringen. Men det är också möjligt att jämföra mellan olika substitut (Andersson, 2013) Internräntemetoden Internräntemetoden gör det möjligt att beräkna en investerings avkastning i procent, till skillnad från annuitets- och nettonuvärdemetoden som visar investeringens avkastning i absoluttal. Det positiva med denna metod är att den visar hur pass känslig en investering är för förändringar (Brealey et al., 2011). För att veta om investeringen är lönsam eller inte måste internräntan vara högre än kalkylräntan. Om interräntan är lägre betyder det att investeringen inte är lönsam och om den är lika med kalkylräntan är den varken positiv eller negativ, den går alltså plus minus noll. För att hitta investeringens internränta sätts nuvärdet av investeringen till noll. När detta är gjort söks internräntan fram genom att testa olika räntesatser. Internräntemetoden visar vilken avkastning en viss investering generera (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Ett problem med den här metoden är att den kräver avancerad matematik. Det finns dock ett sätt att kringgå detta, genom att använda sig av överslagsberäkningar, på detta sätt går det att fastställa en approximativ internränta (Berk & DeMarzo, 2011). Det som kan vara bra att tänka på vid användandet av internräntemetoden är att den visar avkastningen i procent och inte i absoluttal. Om vi har två investeringar, en liten 12

21 och en stor, om den stora har en lägre IRR än den lilla behöver inte den lilla investeringen vara lönsammare då den genererar mindre intäkter än vad den stora gör (Brealey et al., 2011). Vid användandet av internräntemetoden finns det ett flertal fallgropar, exempel på dessa fallgropar kan vara då det finns ett flertal alternativkostnader för kapitalet eller ett flertal internräntor. När det finns ett flertal alternativkostnader blir det mycket komplext att jämföra interräntorna med varandra om vilket som är lönsammast. För att kunna jämföra räntorna med varandra måste genomsnittsvägda index användas för att skaffa sig en förståelse om vilken internränta som ger det bästa utfallet, detta är mycket tidskrävande och sällan värt mödan. Ibland brukar det uppstå flera internräntor för ett projekt, detta komplicerar uppfattningen om investeringen är lönsam eller inte. Två eller flera interräntor uppstår vanligen i samband med att grundinvesteringen är väldigt stor och det krävs höga kostnader för avvecklingen av investeringen. Exempel på höga avvecklingskostnader kan vara uppstädningen efter att ett gruvbolag har grävt färdigt måste de sanera omgivningen för att inte skada miljön i området. Dessa kostnader kan leda till att det inte går att finna en interränta (Brealey et al., 2011). Formel: 2.8 Ekonomiska kalkyler, Orderkalkylering och dess risker Vid användandet av orderkalkylering beräknas ett företags kostnader för ett kalkylobjekt som inte tar hänsyn till olika tidsaspekter. Bara för att detta beräkningssätt kallas för orderkalkyleringen innebär det inte att det måste vara en order. Det som är bra med orderkalkylering är att det går att beräkna kostnaderna för en viss period som passerat eller som antas i framtiden (Andersson, 2013). Orderkalkyleringen används då det skiljer sig mellan kalkylobjektetens olika resursanvändning eller försäljningsmöjligheter. Det är svårt att använda orderkalkylering där kostnader mellan olika kalkylobjekt skiljer sig åt genom att de har olika service och därmed olika kostnader. Förutsättningarna för att denna kalkyl ska fungera är att produkterna som säljs ska ha liknande kostnadsupplägg. Denna typ av kalkyl förekommer i de flesta branscher (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). I orderkalkylen delas de olika kostnaderna upp i olika namn, namnen på dessa kostnader är särkostnader och samkostnader. En särkostnad är en kostnad som uppstår i ett kalkylobjekt av i en viss kalkylsituation. Exempel på detta är i ett tillverkande företag som ska framställa en kundorder, då blir kostnaden för materialet en särkostnad eftersom det är materialet som är den unika kostnaden för just denna order. Det går inte att fastslå rent generallet vad särkostnaden är i ett kalkylobjekt. Särkostnaden variera beroende på vilket kalkylobjekt och kalkylsituation som tillämpas. Alltså är inte särkostnaden den samma i ett tillverkande företag som i t.ex. ett konsultföretag. Särkostnaden påverkar bara produktionen för en produkt och inte resten av företagets övriga produktion. Samkostnader uppstår då det är två eller flera gemensamma kostnader för ett kalkylobjekt i en viss kalkylsituation (Skärvad, Olsson, 2007). Exempel på detta kan vara ett företag som har en 13

22 väldigt stor lokal och erbjuder olika tjänster i lokalen. Hyreskostnaden för lokalen blir då en samkostnad för de olika tjänster som företaget erbjuder kunderna i sin lokal. Samkostnaden är alltså en kostnad som påverkar företaget i sin helhet och inte bara en viss del av företaget. När kostnaderna bryts ner i ännu mindre nivåer delas de upp i rörliga- och fasta särkostnader. Rörliga särkostnader består av t.ex. löner och material som går åt för att producera en produkt, den rörliga särkostnaden påverkas av produktionen. En fast särkostnad kan vara hyreskostnaden för byggnaden där produkten produceras, Denna kostnad är den samma oberoende av produktionen (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). För att räkna ut resultatet med orderkalkylering subtraheras de beräknade särintäkterna med de rörliga och fasta särkostnaderna. När detta räknats ut erhålls ett täckningsbidrag. Det brukar också kallas för totalt täckningsbidrag och det är meningen att detta ska täcka samkostnaderna för företaget. Om täckningsbidraget lyckas täcka samkostnaderna indikerar detta på att företaget kommer erhålla en vinst för produktionen (Andersson, 2013). +Totala särintäkter -Rörliga särkostnader -Totala fast särkostnader =Totalt täckningsbidrag -Samkostnader =Resultat Figur 4 illustration av en orderkalkyl (Egen bild) När orderkalkylering beräknas i teori används orden sär- och samkostnader, när kalkyleringen över går till rutiner ändras orden för att få en enklare förståelse. Oftast riktas de här förenklingarna till särkostnaderna. Detta på grund av att det inte är försvarbart att hitta alla särkostnader i en kalkyl. Arbetsbördan för att hitta alla kostnader skulle vara större än vad som egentligen behövs och är nödvändigt, istället döper de flesta företag om kostnaderna till direkta kostnader och omkostnader. För att skilja dessa kostnader isär kopplas de till redovisningen och de direkta kostnaderna kopplas till kalkylobjektet och omkostnaderna mot redovisningen, efter detta fördelas kostnaderna till olika kalkylobjekt som omkostnadspålägg. För att förstå de direkta kostnaderna går det att säga att det är kostnader som påförs kalkylobjektet, och för att förstå omkostnader går det att säga att det är kostnader som påförs kalkylobjektet via fördelning. För att få en så hög precision i sin kalkyl som möjligt ska det så länge som det går och är försvarbart behandla kostnader som direkta kostnader (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Vid alla investeringsbeslut finns det risker. Riskerna vid användandet av investeringskalkyler är ofta hur de olika betalningsströmmarna kommer att variera under en investeringens ekonomiska livslängd. Variationerna i betalningsströmmarna är svåra att förutse, det som gör dem svåra att förutse är att det finns externa effekter som påverkar dem. Det utgångsläge som kalkylen bygger på behöver inte vara det samma som när investeringen faktiskt genomförs då 14

23 förutsättningarna kan ha ändrat sig helt. Det är oftast svårare att uppskatta inbetalningarna än vad det är att uppskatta utbetalningarna eftersom det är svårt att säga hur framtiden för marknaden för en produkt kommer att se ut. Investeringskalkyler finns till för att kunna göra bedömningar men de kan också glida över till att bli spekulationer. Även om det bara finns osäkra kalkyler för en investering är det bättre att ha en osäker sådan än ingen kalkyl alls. Det viktigaste är att följa upp kalkylerna för att se hur utfallet blev och vad som kunde gjorts annorlunda så att samma misstag inte upprepas igen (Holmström, 2001). 2.9 Känslighetsanalys Vid investeringsberäkningar antas de olika variablerna i investeringskalkylerna som i slutändan kommer att påverka kassaflödet. Exempel på de variabler som antas är kalkylräntan, restvärdet och den ekonomiska livslängden. Investeringar medför en ovisshet om utfallet, därför är det bra att göra känslighetsanalyser. Känslighetsanalysens uppgift är att visa hur pass känslig investeringen är för förändringar. I känslighetsanalysen ändras en variabel i taget och därefter utvärderas förändringen, när förändringen har analyserats går det att skapa sig en uppfattning om hur pass känslig investeringen är för en förändring i variabeln (Brealey et al., 2011). Innan känslighetsanalysen påbörjas ska investeringen utvärderas om vad det är som kommer att vara känsligt för förändringar. Den variabel som anses vara den mest volatila är den som ska tas med i analysen och utvärderas. När analysen framställs är det viktigt att tänka på oidentifierade variabler, de kanske inte är lätta att hitta vid framställningen av analysen men de kommer dock att uppenbara sig längre fram i tiden och kan då läggas in i analysen (Berk & DeMarzo, 2011). Med känslighetsanalysen beräknas tre olika utfall: förväntat, optimistiskt och pessimistiskt. Utfallen är kopplade till investeringens nettonuvärde. Det förväntade utfallet visar det utfall som investeringen förväntas att ge, alltså ett förväntat nettonuvärde. Det optimistiska utfallet visar det bästa tänkbara utfallet av investeringen och det pessimistiska utfallet visar det absolut sämsta utfallet av investeringen. Det optimistiska utfallet visar ett högre nettonuvärde än det förväntade och det pessimistiska visar ett lägre nettonuvärde än det förväntade (Brealey et al., 2011). dessa tre olika utfall är de som ger uttryck för om en investering är lönsam eller inte, genom dem går det att se olika för- och nackdelar i en investering vid förändring i en variabel. Genom att se dessa för- och nackdelar blir det enklare att ge en noggrann och fullständig prognos av en investerings utfall. Ett problem med känslighetsanalyser är att de kan ge för ambitiösa resultat. Det finns ofta skilda meningar kring vad som är ett pessimistiskt och ett optimistiskt resultat, speciellt när det rör sig mellan olika avdelningar i ett företag som värderar en investering på olika sätt. Det är därför viktigt att vara hård vid bedömningen av vilka investeringar som anses vara positiva resultat och pessimistiska resultat. Om det inte finns några tydliga riktlinjer för detta finns det risk för att känslighetsanalysen gör ett för stort avvikande resultat än vad det beräknas att bli. Ett annat problem med känslighetsanalysen är om det finns variabler som är sammankopplade, det kan då vara bra att göra en till analys som beaktar den eller dessa variabler för att kunna försäkra sig om att den första analysen stämmer bra överens med den andra (Brealey et al., 2011). 15

24 2.10 Elprisets utveckling och terminsäkring Elmarknadens funktion Elpriset påverkas av en rad olika faktorer såsom priset på gas, olja, kol, kärnkraft, vattenkraft och förnybara energislag exempelvis solceller (Anonymous, 2008). De fossila bränslena utgör en sorts bas för den tillförda energin. De är dock ändliga och eftersom vi konsumerar de fossila bränslena i en allt högre takt stiger också priset på dem (Brännlund, Kriström, 2011). Elprismarkanden fungerar precis som vilken marknad som helst som har efterfrågan och utbud. Om det finns en hög efterfrågan men ett lågt utbud kommer vi se en ökning i elpriset. Om vi har en kall vinter i Sverige och vattenmagasinen till vattenkraftverken är fulla kommer vi ha ett lägre elpris eftersom utbudet kommer vara stort, om det däremot inte finns mycket vatten i magasinen kommer priset på el att öka (Lundmark, 2011). Den svenska marknaden där elhandel bedrivs heter Nord Pool spot och finns belägrad i Oslo som även kallas för elbörsen. Anledningen till att elbörsen befinner sig i Norge är att norden har ett gemensamt elhandelssystem där handel av el sker över gränserna mellan de nordiska länderna Elmarknadens uppdelning Marknaden är uppdelad i två delar som består av en fysisk marknad och en finansiell marknad. På den fysiska marknaden handlas elpriset under korta perioder på cirka 24 timmar, Den fysiska marknaden är delad i två delar som kallas för elspot och elbas. På elspot marknaden bestäms elpriset i förväg på marknaden för 24 timmar framåt. Elbas är att gå ner ännu djupare i handeln av el och skapa kontrakt för elleveranser på timnivå, detta går dock bara att göra med de nordiska länderna samt Tyskland och Estland (Svenskenergi.se 2010). Den finansiella markanden finns till för att elanvändare och producenter ska kunna prissäkra sin konsumtion/produktion av el, detta för att undvika för höga fluktrationer i spotpriset. Att prissäkra är samma sak som att terminsäkra ett försäljnings- eller inköpspris av t.ex. el, valutor och råvaror. Detta görs för att kunna förutsäga sina in- eller utbetalningar med en högre säkerhet (Lantz, 2008). På denna marknad utvecklas finansiella produkter, på terminsmarkanden utvecklas två produkter som kallas för futures och forwards som kan köpas med olika lång löptid. Beroende på hur långt en aktör vill terminsäkra sitt elpris finns det olika sorters kontrakt, de kan t.ex. bindas under ett till ett par dygn, under en vecka, ett block, en säsong eller flera år. Det går även att använda sig av eloptioner som fungerar på så sätt att produktionen/användningen prissäkras precis som med terminer (Svenskenergi.se 2010) Elprisets framtid Om vi blickar tillbaka i tiden var världens elmarknader reglerade av ländernas stater och priset på elektricitet var anpassat för produktionen i industrin, detta gjorde att elpriserna sällan 16

25 förändrandes och därmed ansågs de vara stabila. För att göra marknaderna friare har marknaderna nu avreglerats, supply and demand som är en ekonomisk fundamental regel är införskaffad på marknaderna (Frank, 2010). Avreglering har i sin tur lett till att handeln av el har ökat i både spotpriser och derivatmarknaden (optioner, terminer, forwards och futures) (Geman, Roncoroni, 2006). Avregleringen kommer i grund och botten från Europaparlamenten som har genomfört tre olika paket som har haft som avsikt att skapa en fri marknad för handel av el och gas mellan de europeiska länderna. Samarbetet inom EU har lett till att de nordiska elpriserna har påverkats på så sätt att de ökat någorlunda. Eftersom marknaderna har gått samman och elpriset i övriga Europa är högre än i norden har också elpriset i norden ökat (SOU2010:30). I Europa är det vanligare med fossila bränslen för att producera el och värme, en ökning i priset på de fossila råvarorna gör också att priset på el ökar. På lång sikt kommer priset på fossila bränslen att öka eftersom de är ändliga vilket också indikerar att priset på el kommer att öka. Diagrammet nedanför illusterar Nordpools Spotpriser och dess utveckling sedan Om vi tittar från startåret av mätningarna ser vi att elpriset har en högre volatilitet idag än vad det hade då. Anledningen till detta är de ökade råvarupriserna på markaden men också andra externa faktorer som finansiella kriser och konjunktur upp- och nedgångar (Svenskenergi, 2006). Prisutvecklingen på nord pool spot priser Figur 5 Svenska spotpris utvecklingen på el (Svenskenergi, 2006) 17

26 3.0 Metod I uppsatsskrivandet är det viktigt att ha en klar plan och metod för hur den skall genomföras, Det är det som detta kapitel kommer att bearbeta. Detta innefattar hur data skall samlas in för studien, och valet av att vinkla det aktuella problemet i studien samt vad det är som skall undersökas om det blir på ett kvantitativt sätt eller om det blir på ett kvalitativt sätt. De metoder som har använts och bearbetats för vår insamling av material är de intervjuer och undersökningar vi har gjort med de företag vi har kontakt med. 3.1Sammanfattning Synsättet på uppsatsen visar vilken sorts uppsats som skrivs och vilka delar som kommer att behandlas och undersökas, granskningen sker av den tillgängliga informationen och de kunskaper som erhålls mynnar senare ut i ett resultat (Eriksson och Widershaim-Paul, 2011). Något som är viktigt när rapporten skrivs är behandlingen av sin studie och att veta om studien använder sig av en ontologisk eller epistemologisk verklighetsuppfattning. Vad som menas med ontologi är hur verkligheten och dess tillvaro uppfattas (Molander, 2003). Epistemologi innebär att ta reda på vad kunskap är, alltså läran om kunskap (infovioce.se, 2009). När det kommer till val av synsätt brukar två vanligt förekommande sådana diskuteras och det är hermeneutik och positivism. Vår rapport är grundad på ett hermeneutiskt synsätt och det betyder alltså att den är tolkande, hermeneutik är tolkningslära om hur någonting tolkas. Språket måste förstås i en text för att helheten av texten ska kunna förstås (Molander, 2003). I rapporten krävs också validitet och reliabilitet. Validitet innebär att det som ska mätas faktiskt mäts och inte någonting annat. Reliabilitet innebär att det mätinstrument som används ska ge det utslag mätinstrumentet förväntas ge och att det som mäts är pålitligt (Eriksson, Weidersheim-Paul, 2011). Validiteten och reliabiliteten är viktig i vårt arbete då vi vill att det vi mäter faktiskt mäter det som ska mätas och att det har en hög pålitlighet. Om någon annan hade gjort samma uträckningar på samma projekt ska de få samma resultat som vi har fått, detta är väldigt viktigt för att få en så hög reliabilitet som möjligt på rapporten. 3.2 Synsätt Synsättet på uppsatsen är det som lägger grunden för vilken sorts uppsats som kommer att skrivas. Genom att granska den tillgängliga kunskapen som redan finns och verkligheten så ska ett resultat erhållas. Det finns två begrepp som beskriver detta, det är ontologi och epistemologi. Ontologi går ut på att beskriva naturen i ett ting och epistemologin är att kunna skaffa den behövda kunskapen. Det finns flera olika synsätt men de synsätten som är vanligast är hermeneutiskt samt positivistiskt. Det som menas med det hermeneutiska synsättet är att det används till kvalitativa studier och tolkar dessa, hermeneutik är tolkningslära där information tolkas, förtydligas och klargörs utifrån grundläggande antaganden vilka senare utgör stommen i analysmetoden. Detta innebär att en helhetsbild söks av studien och att objektiva resonemang inte behandlas. Det positivistiska synsättet grundar sig på att synen på någonting uppfattas rent objektivt i våra sinnen, det är kort och gott hård fakta som kan 18

27 objektifieras. Kvantitativa studier används och testas för att falsifiera eller verifiera sina teser för att kunna bygga en teori på dem (Eriksson och Widershaim-Paul, 2011). Vid vårt uppsatsskrivande använder vi oss av en epistemologisk verklighetsuppfattning samt ett hermeneutiskt synsätt då de passar bäst in på den sorts studie vi gör. Epistemologi innebär att kunskapens natur studeras och att en subjektiv verklighetsuppfattning skapas i samspel med människor. Våra intervjuer har varit av kvalitativ sort då vi har haft dem med en energiingenjör och en tekniker på Varbergs Bostad och en elhandels säljledare på Varberg Energi. Vi har alltså samspelat med människor och skapat en uppfattning om hur investeringen av solceller kommer gå till. Det hermeneutiska synsättet syftar till att samla in data genom kvalitativa intervjuer och tolka resultatet av dessa intervjuer och sedan skapa en egen teori om dem Ontologin Ontologin har sin grund i att observera verkligheten och dess tillvaro, med hjälp av observationerna införskaffar sig betraktaren en uppfattning om sin tillvaro. Den information som författaren har innan undersökningen börjar påverkar ens uppfattning om vad som kommer vara viktigt för rapporten. För att få en så bra grund som möjligt krävs det ett flertal observationen av samma område, detta eftersom enskilda observationer oftast inte räcker till för att skapa ett avgörande beslutsunderlag (Molander, 2003). Det svåra med att skapa sig ett avgörande beslutsunderlag vid en ontologisk verklighetsuppfattning är att den studeras genom kvantitativa insamlingsdata och genom en deduktiv ansats. De kvantitativa data som samlas in är oftast svår att lita på och reliabiliteten blir ofta låg vid sådana insamlingar då respondenterna inte är skyldiga att svara sanningsenligt. Varbergs Bostad och Varberg Energi behöver inte säga hela den sanning i det som framgår i intervjuerna. Detta kan vara av olika anledningar t.ex. att de vill upprätthålla en viss profil eller att de inte får dela med sig av en viss information. Inom ontologin finns det två olika synsätt vilket är realism samt idealism. Vid tillämpning av naiv realism så används en hypotes som lämnar betraktaren omberörd. Problematiken med detta är att alla människor tolkar saker olika. De upplevelser vi är med om kopplas ofta samman med den kunskap vi besitter, detta göra att vi tolkar upplevelserna olika och detta kallas för kritisk realism. Vid användning av epistemologisk realism växer en kritisk realism fram för att bedriva en objektiv forskning. Det betyder att en förståelse för vår omvärld är knuten till förståelsen, detta innebär att det existerar en annan värld som inte kan upplevas på något annat sätt än för vad den är (Molander, 2003). I vårt arbete kommer den kunskap som vi redan har om solceller att påverka oss till viss del. Kunskapen vi har om solceller kommer exempelvis från tidigare kurser och föredrag som vi har deltagit på. Kunskapen samlats in genom ett aktivt deltagande och tolkande av kurslitteratur och beräkningsuppgifter där vi har skapat oss en egen uppfattning om solceller. För att rapporten ska bli så bra som möjligt ska vi göra vårt bästa för att all insamlad och tolkad information ska vara neutral. Det är viktigt att våra egna åsikter inte hamnar i den insamlade empirin och detta ska vi se till att den inte gör genom att använda oss av neutrala intervjufrågor som är adekvata. 19

28 3.2.2 Epistemologin Epistemologi är ett sätt att skapa sig en fråga om vad kunskap är. Kunskapen som personen innehar anses vara sanningsenlig om personen själv har en sannolik grund att tro den kunskap den be sitter. Epistemologins filosofi innefattar hur forskaren ska bete sig för att skapa en ny form av kunskap (infovioce.se). Empirism och atomism är motsatserna till detta. Empirismen är en sorts induktion vilket baseras på att den enbart kan dra sina slutsatser från att observera verkligheten och på så sätt skapa ny kunskap. Rationalismen tror på att det går att skapa sig nya sanningar genom att dra sina slutsatser från logiska antagande och sanningar, detta kallas för deduktion (Eriksson och Frängsmyr, 2005). Vi kommer förlita oss på att den information som Varbergs Bostad förmedlar till oss om investeringen kommer vara sann, angående priser på solcellerna till de priser för el som de kommer att använda för sina beräkningar. Utifrån den insamlade information ska vi skapa ny kunskap om solcellsinvesteringar i passivhus som kan användas för Varbergs bostad men också till andra som är intresserade av att investera i solceller. Genom arbetets gång kommer vi skapa oss en förståelse av den kunskapen vi tar till oss från Varbergs Bostad. Vi observerar verkligheten genom kvalitativa intervjuer och genom den kunskapen vi får från intervjuerna skapas en egen kunskap och uppfattning om hur allt hänger ihop. 3.3 Hermeneutik Med hermeneutik menas att tolkar någonting, det kan ungefär beskrivas som tolkningslära. Vid tal om hermeneutik brukar begreppet den hermeneutiska cirkeln komma upp. Den hermeneutiska cirkeln kan uttryckas på så sätt att ingen förståelse utan förförståelse samt en förståelse av delen förutsätter en förståelse av helheten (Selander & Ödmanm, 2005). Vad som menas med detta är att för att förstå helheten i en text eller delar av en text måste språket som innefattar den förstås, orden som används i texten måste först förstås för att få en helhetsförståelse. Om det finns förståelse för orden i texten så går det att förstå vad texten handlar om och vad texten säger om det den handlar om (Molander, 2003). Genom att tolka den insamlade empirin och granskade teorin kommer vi att skapa oss en förståelse för hur en investering i solceller ska gå till. Om vi t.ex. ska förstå en ekonomisk kalkyl måste vi förstå var alla delar inom den innebär och var de kommer ifrån, vi måste förstå helhet av kalkylen. Om utgångspunkten är att få en förförståelse för en kalkyl kommer en helhetsförståelse att skapas först då alla delar kan förstås. Genom att använda oss av det hermeneutiska synsättet utgår vi från de kvalitativa intervjuer vi haft med Varbergs Bostad. Från dessa intervjuer skapar vi oss en förförståelse om hur de arbetar med sina beslut om de investeringar som görs. När en förförståelse skapats får vi en helhetsförståelse av det materialet från de intervjuer vi haft, när helhetsförståelsen är klar kan vi skapa oss en egen teori om hur allt hänger ihop och fungerar. (Eriksson och Widershaim-Paul, 2011). 20

29 Figur 6 Hermeneutiska cirkelen (Egen bild som grundas på Val av synsätt Det synsätt som vi valt att använda oss av är det hermeneutiskt synsättet och på detta sätt genomföra ett flertal kvalitativa intervjuer på Varbergs Bostad. Genom att gå på djupet och göra en detaljerad undersökning tror vi att ett bättre resultat kan erhållas genom kvalitativa intervjuer än med kvantitativa. Eftersom forskningen är kvalitativ kommer den bedrivas på djupet med det aktuella problemet som ska lösas. Ansatsen kommer då att bli induktiv (Bryman, 2011). Vi använder oss av en hermeneutisk syn när vi lägger upp vårt arbete. Det krävs en viss förförståelse för hur Varbergs bostad fungerar som företag och hur de behandlar sina investeringar för att kunna förstå helheten av den investering vi har fått i uppdrag att räkna på. Vi bygger uppsatsen på de intervjuer och de data vi samlar in från dessa och skapar då en helhetsförståelse av hur företaget fungerar och hur de arbetar med sina investeringar. Detta kommer resultera i huruvida investeringar av solceller är lönsamma eller inte. 3.7 Ansats Vi kommer att ha en induktiv ansats i vårt arbete då den induktiva ansatsen hör till den hermeneutiska verklighetsuppfattningen. Den induktiva ansatsen innebär att ansatsen grundas i verkligheten och går senare till teorin för att tolka resultatet. En induktiv ansats innebär att närmandet av den empiriska verkligheten styrs av den kunskap och förståelse som utvecklas efter hand i arbetet och grundar sin rapport på det (Bryman, 2011). Vi studerar verkligheten först med hjälp av intervjuer och information från Varbergs Bostad, därefter ställer vi upp egna teorier och kalkyler av det materialet vi har samlat in. Uppsatsen kommer då ha en induktiv ansats eftersom vi går från verkligheten vidare till teori och senare tolkar resultatet av det. 21

30 Vi har haft tre intervjuer med Jan Malmgren och hans kollega Sven Loth och en telefonintervju med Varberg energi. Dessa intervjuer har spelats in och anteckningar har också utförts för att få med så mycket information som möjligt.. Intervjuerna har varit personliga och har utförts i Varbergs Bostads huvudkontor i Varberg. Intervjuerna blev till på detta vis eftersom vi behövde personlig kontakt med en kunnig energiingenjör som har hand om investeringen av solceller på de passivhus som skall byggas. Vi sammanställde frågorna efter de svar som krävdes för att bygga upp den uppsats vi skriver. Allt eftersom uppsatsen utvecklades uppstod nya frågor som behövde svar, frågorna formades efter de nya funderingar vi hade kring det ämne vi undersöker. Det material vi får från intervjuerna kommer bygga upp vår empiri. 3.8 Operationalisering Operationalisering är en specificering om hur material ska samlas in och tolkas, dvs. hur begrepp preciseras. Det är viktigt att forskaren skapar sig ett eget sätt att mäta det de vill få reda på eller ett eget mätinstrument som de kan implementera i sin studie. Svårigheten med en studie som den är validiteten, det vill säga hur trovärdig studien och frågorna i den är. En annan svårighet kan vara reliabiliteten som mäter tillförligheten för mätinstrumentet och studien (Bryman, 2011). För att få fram information och siffror till vår uppsats har vi gjort personliga intervjuer och telefonintervjuer. Eftersom elpriset är en viktig fråga i arbetet har vi valt att intervjua det lokala energibolaget Varberg Energi för att få en uppfattning om elpriset. I första hand har vi använt oss av personliga intervjuer, om de inte gått att genomföra har vi gjort telefonintervjuer. Problemet med telefonintervjuer är att de inte ger samma förståelse som en personlig intervju och på så sätt kan viktig information falla bort. Vi har även haft mailkontakt med Varbergs bostad vid frågor som inte blivit fullständigt besvarade, och därmed fått ett mer utvecklat svar. Vi vill i första hand ha personliga intervjuer för att det blir lättare att förstå varandra, uppstår det ett problem i intervjun går det enkelt att visa med tillhörande material till en investering eller likande. När vi använder oss av en hermeneutisk bas och en subjektiv verklighetsuppfattning i vårt forskningsarbete betyder det att vi kommer att använda oss av kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer kommer att vara semistrukturerade i form av frågor som vi ställer upp till de som blir intervjuade. Vi kommer också ha ostrukturerade intervjuer i form av studiebesök hos de företag som är relevanta för vårt forskningsarbete. Där får de fritt förklara om företagets projekt och affärsplaner så att vi kan skaffa oss en uppfattning om hur verkligheten ser ut, för att sedan implementera det i vår studie. Problemet med kvalitativa intervjuer är att svaren blir svåra att förutse eftersom intervjupersonerna får svara till stor del väldigt fritt kring frågorna som ställs till dem. Det förekommer ofta mycket information i denna sorts intervjuer, all information är inte nödvändig och måste därför sållas bort för att den väsentliga informationen ska kunna erhållas (Ejvegård, 2003). Under intervjutillfällena har vi plockat fram frågor som vi vill att Varberg Energi och Varbergs Bostad ska svara på. Det är utifrån dessa frågor som vi ger dem en möjlighet att fritt svara på frågan. Vi gav våra 22

31 intervjupersoner möjligheten att vara anonyma, dock har ingen givit något avslag från att använda sitt namn samt efternamn. Eftersom flerbostadslägenheterna med passivstandard och solcellerna på dessa fortfarande är i projektstadiet har vi inte kunnat göra några studiebesök. Projektet finns fortfarande enbart på papperet och är fortfarande i utvecklingsstadiet. Vi grundar vår rapport enbart på de intervjuer vi haft med Varbergs Bostad och den information och de siffror vi har fått ta del av från dem. 3.9 Datainsamling Insamlingen av data till studien sker i en löpande process där den kommer in efterhand. All data erhålls inte vid ett tillfälle utan brukar komma in vid flera olika tillfällen. Eftersom den som intervjuar kan ha missat en fråga eller att nya frågor uppstår kan en ny intervju hållas (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Vi startade med att skapa en teoretiskbas som byggde grunden för hur empirin skulle utformas. Ny insamling av empirisk data har kommit in efterhand då vi har arbetat med den information vi erhållit och upptäckt att vi behövt komplettera ny eller annan data Teori insamling Information som redan finns tillgänglig som t.ex. kurslitteratur och vetenskapliga artiklar kallas för sekundärdata (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). De kalkyler som används finns i Brealey, Myers & Allen (2011) boken som är en grundpelare i hela det teoretiska avsnittet för lönsamhetsberäkningarna. Boken ger en djupgående och bra förståelse för de olika lönsamhetsmåtten och därför har vi valt att använda den som en grundpelare. Upptill Brealey, Myers & Allen har vi även annan litteratur för att förstärka att de teorier som finns i boken även återfinns i annan litteratur. Artiklarna som används har ofta sitt ursprung från länder på sydligare breddgrader där solinstrålningen har ett högre energiinnehåll. För att få tillgång till artiklarna har vi använt oss av högskolans bibliotek och Google Scholar för att hitta elektroniska artiklar. När vi sökt i datorbaserna efter relevant information har vi använt oss av dessa nyckelord: Photovoltaics, profitability calculations, profitability measures, investment grants, electricity price. Anledningen till att vi använt oss av dessa engelska nyckelord är för att de gav flest och bäst träffar i datorbaserna, detta gör att de resultat som de får fram måste tas med en viss försiktighet. Anledningen till att de flesta artiklar kommer från länder längre söderut är för att det blir lättare att få lönsamhet i solceller där än vad det är längre norrut då energiinnehållet sjunker. Principen för investeringarna är ändå desamma, det som skiljer dem åt är antalet producerade kwh. I rapporten tillämpas både företagsekonomi och nationalekonomi. Nationalekonomin är kortfattad och enbart till för att förstå grunderna för elpris och elcertifikats marknaderna. Den företagsekonomiska teorin riktar in sig främst på ekonomistyrning och finansiering av projekt. Valet av inriktningen i företagsekonomin grundar sig i att det är inom dessa områden som investeringar beräknas. Måtten som används är återbetalningsmetoden, nuvärdesmetoden, nettonuvärdesmetoden, interräntemetoden och annuitetsmetoden. Dessa kompletteras med en känslighetsanalys för att kunna mäta förändringar i investeringar och en orderkalkyl för att 23

32 beräkna intäkter och utgifter. För att undvika felaktig information har Internetkällor med osäker bakgrund undvikts så gått det går. Till största delen består internetkällorna av publicerat material från statligamyndigheter och organisationer/företag som arbetar med energi och energihandel Teoretisk bearbetning För att bearbeta teorin har vi startat med nyckelorden. För att få en grund till den empiri som samlats in utvecklade vi en teori som byggde grunden för empirin. I samband med empiriinsamlingen behövdes ny teori tillföras för att stärka den nya insamlade empirin. Framställningen av empirin kommer från tolkningar av de intervjuer vi gjort hos Varbergs Bostad Empirisk insamling Den empiriska insamlingen av data kommer från tre personer som vi valt att intervjua. Vi har intervjuat Jan Malmgren som är energiingenjör på Varbergs Bostad. Genom honom har vi fått ta del av hur projektet ser ut, både byggnadernas uppbyggnad och hur solcellerna på dessa kommer att installeras och användas. Vi har också fått ta del av de kalkyler och siffror på projektet för att vi ska kunna utföra de uträkningar som behövs för att beräkna investeringens lönsamhet. Exempel på frågor som dök upp i intervjuerna var vad de själva anser om vad som är en lönsam investering och vilka elpriser som de tänkt sälja till. Vi har haft tre intervjuer med Jan Malmgren och hans kollega Sven Loth och en telefonintervju med Staffan Kollberg på Varberg Energi. Dessa intervjuer har spelats in och anteckningar har också utförts för att få med så mycket information som möjligt. Intervjuerna har varit personliga och har utförts i Varbergs Bostads huvudkontor i Varberg. Intervjuerna blev till på detta vis eftersom vi behövde personlig kontakt med en kunnig energiingenjör som har hand om investeringen av solceller på de passivhus som skall byggas. Vi sammanställde frågorna efter de svar som krävdes för att bygga upp den uppsats vi skriver. Allt eftersom uppsatsen utvecklades uppstod nya frågor som behövde svar, frågorna formades efter de nya funderingar vi hade kring det ämne vi undersöker. Det material vi får från intervjuerna kommer bygga upp vår empiri. Intervjufrågorna finns i bilaga 8 och Bearbetning av empiriskdata Intervjuerna har spelats in och vi har också skrivit ner viktiga punkter på papper, de har varit av kvalitativt strukturerat slag. Vi samlar in materialet från intervjuerna och renskriver dessa som senare hamnar i vår empiri. De nyckeltal och resultat vi får kommer formas efter de intervjuer vi haft med Varbergs Bostad. Både Varbergs Bostad och Varberg Energi gav oss deras tillåtelse att spela in samtalen under intervjutillfällena. Varbergs Bostad gav oss dock inte tillåtelse att använda visst material i rapporten. Då det kan förstöra upphandlings tillfällen med olika leverantörer eftersom denna rapport kommer att bli publicerad och tillgänglig för allmänheten. Vi lade fram ett antal förslag om kalkyler och uträckningar som kunde tänkas vara aktuella för Varbergs Bostads projekt och de godkände dem och tyckte de var relevanta 24

33 för den sorts investering av solceller. Genom de kvalitativa intervjuerna får vi en verklighetsuppfattning av genomförandet av solcellsinvesteringar. Detta för oss till hermeneutiken som utgår från att uppleva och förstå verkligheten (Eriksson & Wiedersheim- Paul, 2011) Kvalitativ När något ska studeras genom yttranden och handlingar användes en kvalitativ metod. Data som inte kan kvantifieras och som är beroende av det meningsinnehåll det har kallas kvalitativ data (Thomassen, 2007). En kvalitativ analys är en studie som utgår från att samla in en stor mängd data och sammanfatta den för att kunna beskriva den i sammanfattade abstrakta termer. Vid användandet av en kvalitativ analys används tidigare teorier som granskas djupare alternativt att dem utgår från de data som samlats in tidigare, detta bildar senare en teori (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2011). Vad som menas med en kvalitativ metod är att data granskas och karaktäriserar något, alltså hur studien gestaltas. En kvalitativ analys innebär således hur analysen skall gå till väga med de data som har samlats in och som senare beskriver dess egenskaper (Starrin och Svensson, 1994). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ analys då vi utför kvalitativa intervjuer med anställda på företaget Varbergs bostad. Vid kvalitativa intervjuer samlas en stor mängd data in från få intervjuer och analyseras. När vi har gjort våra intervjuer skapar vi egna teorier kring det insamlade materialet och bygger vår uppsats kring dessa. I vår kvalitativa intervju kan det uppstå många överraskningsmoment för de som blir tillfrågade då dessa intervjuer är väldigt oförutsägbara. Med vår kvalitativa intervju vill vi upptäcka vad som sker och händer till skillnad från kvantitativa intervjuer som skildrar omfattningen av en på förhand redan definierad företeelse Validitet Validitet är det viktigaste kravet på ett mätinstrument. Validitet innebär ett mätinstruments förmåga att mäta det som skall mätas. Beroende på vad som ska mätas tilldelas olika resultat. Ett intelligenstest skall mäta intelligens och ingenting annat, med andra ord tars inte andra aspekter i sin mätning. Det skall ges tydliga besked om vad som skall mätas. Det är viktigt att skilja mellan två aspekter på validitet, dessa två är inre validitet och yttre validitet (Merriam, 1994). Vad som menas med inre validitet är att avse överensstämmelsen mellan begrepp och de mätbara definitionerna av dem. Utan att samla in empirisk data går det inte att undersöka den inre validiteten. Den inre validiteten drar en gräns om vad som den skall behandlas inom ett visst ämne, detta skiljs på genom att dra en gräns mellan t.ex. två olika grupper inom t.ex. ett parti (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2011). Yttre validitet kan sammanfattas som mätvärdet som utvinns vid användning av en operationell definition och verkligheten. Vid bestämmelse av en viss definition av ett visst ämne men samlar in felaktig information om detta skulle det betyda att den yttre validiteten blir låg (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2011). Det är viktigt att de kalkyler och uträkningar vi använder oss av mäter det de skall mäta och inte något annat. Räknar vi på t.ex. investeringens lönsamhet är det viktigt att just den kalkylen visar det och inte t.ex. mäter 25

34 solcellernas livslängd. Det är viktigt att validiteten av det insamlade materialet håller hög kvalité då vi bygger vår uppsats på det. Om inte validiteten är hög och de uträkningar och kalkyler vi ställer upp inte mäter det dem ska mäta kommer inte arbetet mynna ut i det resultat vi önskar. Det är viktigt att de mätinstrument vi använder mäter det som skall mätas för att inte uppsatsen skall tappa fokus och mynna ut i fel resultat Reliabiliteten Reliabiliteten av en mätning är ett krav som ställs på det ämne som skall mätas. Vad som menas med reliabilitet är att ett visst mätinstrument (t.ex. ett enkätformulär) skall ge tillförlitliga samt stabila utslag. För att få en hög reliabilitet bör den metod eller angreppssätt som behandlas vara oberoende av tidigare undersökare och undersökta enheter. När en studie görs skall den vara säker och kunna ge samma svar hos någon annan forskare, på så sätt har studien en hög reliabilitet (Ely m.fl., 1991). Reliabilitet brukar vara ett stort problem under tolkande utredningar då användandet av sifferuppgifter kan ge ett starkare intryck av exakthet en vad de egentligen gör i verkligheten (Eriksson & Weidersheim-Paul, 2011). Vi fick svar på de frågor vi hade till Varbergs Bostad och vi litar såklart på deras ord. De svarar på våra frågor som de vill och vi tolkar deras svar utifrån det, om reliabiliteten är hög eller inte beror helt på om svaren är sanningsenliga. Vi tolkar Varbergs Bostads svar och bygger vår studie på det de säger och skapar egna teorier kring det. Att använda sig av reliabilitet i arbetet är väldigt viktigt då reliabiliteten påvisar att studien har en stabil grund samt att den är pålitlig. Utan hög reliabilitet i studier skapas frågetecken som senare kan skapa problem i uppbyggandet av en uppsats, dessa problem kan göra att uppsatsen inte verkar trovärdig. Vi implementerar reliabiliteten i vårt arbete genom de beräkningar och kalkyler vi sätter upp och på så sätt skapas en pålitlig grund för helheten av uppsatsen. 26

35 4.0 Empiri Vi har tolkat de svar vi fått från intervjuerna med Varbergs Bostad och systematsikt byggt upp en empiri. De empiriska data som har samlats in har hämtats med hjälp av telefonintervjuer, studiebesök med uppföljande intervjuer samt mailkontakt. Sammanlagt har det intervjuats tre personer och de företag som vi har haft kontakt med är Varberg Energi och Varbergsbostad. All data som presenteras i empirin är det som vi tyckte var viktigast för att skapa en analys och slutsats. 4.1 Passivhusets utseende, laster och solcellernas placering/funktion Ett steg i att gå mot en mer hållbar framtid har Varbergs Bostad valt att de ska installera solceller på två fastigheter som de har tänkt bygga. Varbergs Bostad anser sig själva vara ett företag med kunskaper och förståelse om hur viktigt det är på att satsa på ett hållbart samhälle. Detta har de bevisat genom att vara med och grunda EMC som är en ideell ekonomisk förening som knyter samman näringslivet med energi och miljöfrågor. Förutom detta har de gjort energiinvesteringar i sina fastigheter för att sänka deras energianvändning. Varbergs Bostads engagemang för miljö och energi är något som de värderar högt och de vill även att andra ska göra det. Som ett bolag ägt av kommunen vill de gå i bräschen när det gäller energi och miljöfrågor och det är något som de är redo att satsa på en lång tid framöver. Varbergs Bostad anser sig ha konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter genom att visa att de är ett ansvarsfullt företag. De tänker inte bara på resultat och avkastning utan på sina kunders komfort och ett ansvarsfullt energianvändande. Solcellerna har som avsikt att förse fastigheterna med elektricitet som ska täcka fastighetselen. Den tillförda fastighetselen från solcellerna ska hjälpa till att driva FTX ventilationen som är en sorts värmeåtervinning av luften i byggnaden, detta är ett komplement till fjärrvärme som också ska kopplas in för att värma upp fastigheterna. FTX ventilationen kommer även ventilera ett garage som ligger under hus A, under hus B kommer det inte att finnas ett garage (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Varbergs Bostad uppskattar att energianvändningen per kvadratmeter kommer ligga runt 50 kwh/år. Vädret i Sverige är annorlunda beroende på årstid. På sommaren har vi ofta mycket sol och då är vårt energibehov lägre än under övriga årstider, detta gör att vår produktion är som högst då vi behöver den som minst. För att lösa detta vill Varbergs Bostad använda sig av nettodebitering som gör det möjligt att kvitta sin elanvändning mot produktionen. Det som menas med nettodebitering är att den producerade elen säljs vidare och därmed kommer den inte lagras i exempelvis batterier, detta betyder också att anläggningen kommer att vara nätansluten (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Med en nätansluten anläggning går det att föra över den producerade elen på elnätet. I många fall är inte solcellerna nätanslutna utan de är kopplade till batterier som lagrar den producerade elen. Anledningen till detta är att det finns mycket solceller på sommarstugor och då är det mer lönsamt att lagra elektriciteten än vad det är att ansluta sin anläggning till elnätet. De flesta sommarstugor ligger långt ut på elnätet och detta gör att transportkostnaderna blir väldigt höga. Varbergs Bostad väntar på 27

36 beslut om att kunna kvitta sina kwh, det vill säga de vill byta ut de kwh som de konsumerar mot det de producerar för att slippa betala sin elräkning (Loth, personlig kommunikation, 2013). Detta beslut väntas att gå igenom någon gång i juni 2013 och då tror de att en månadskvittering kommer att bli av och det är de inte intresserade av, de vill kunna kvitta per år. En årskvittning är bättre när det kommer till solceller. Eftersom den högsta produktionen av el sker i samband med den lägsta konsumtionen. Ett exempel på detta är att fastigheterna har under sommarhalvåret en lägre energianvändning än vad de har under vinterhalvåret. Kvittar Varbergs Bostad sin förbrukning per månad kommer de att ha sin högsta kvittningskvot under de månaderna som de har absolut lägst energianvändning. Därför hoppas de på att det kommer bli årskvittning istället för månadskvittning. Eftersom Varbergs Bostad upplever en osäkerhet kring om det kommer bli ett fungerande nettodebiteringssystem som passar deras produktion vill de ha andra alternativ att falla tillbaka på, antingen att sälja elen till ett rörligt pris eller ett termins säkrat pris (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Valet av solceller är enkristallina och flerkristallina kiselsolceller som i grund och botten är det samma som de monokristallina och polykristallina solcellerna. Anledningen till att de kallas för enkristallina är för att de monokristallina solcellerna består av en stor kristall och den polykristallina består av flera. Garantin på solcellerna är 30 år men Varbergs Bostad räknar med en ekonomisk livslängd på 25 år. Beroende på hur arbetet med projektet kommer de kanske att räkna med en ekonomisk livslängd på 30 år. Varbergs Bostad tror att det inte kommer finnas något restvärde på panelerna men en möjlighet till restvärde finns möjligtvis i framtiden. Det finns inga batterier i apparatrummet som kan lagra elen, detta för att det helt enkelt inte finns plats för det eller något intresse (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Taket har en livslängd på ungefär år, livslängden på solcellerna är kortare än på taket och då behöver de inte monteras ner vid byte av tak. När de monteras på taket ska de ha en lutning på 33 o och en azimut på 270 o. Monteringen av solcellerna kommer att ske på takets västra sida. Anledningen till att de monteras på den västra sidan är för att solinstrålningen kommer att vara som högst där (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Mellanrummet mellan taket och solcellerna kommer vara på cirka två decimeter. När solen ligger på under sommarmånaderna hettas solcellerna upp rejält, om det inte finns ett mellanrum riskerar solcellerna eller taket skadas. Mellanrummet ger en avkylande effekt både för solcellerna och taket. Med en lutning på 33 o på solcellerna och det glatta glaset som ligger på ovansidan av solcellerna kommer snö glida av under vintern och smuts kommer spolas av när det regnar. Om det skulle bli extremt mycket snö skulle de kunna använda sig av en skylift för att skotta av snön men det är högst osannolikt och det kommer inte löna sig eftersom solinstrålingen är så liten under vinterhalvåret. Azimut lutningen visar åt vilket håll som solcellerna är vinklade (Loth, personlig kommunikation, 2013). Det är viktigt att ha mellanrum mellan solcellerna och taket så att de ventileras annars kan de bli för varma och då sjunker verkningsgraden på dem snabbare än vad det gör i vanliga fall. Varbergs Bostad räknar med att verkningsgraden på solcellerna kommer att sjunka med ungefär 1 % per år. Alltså kommer underhållskostnaderna för själva solcellerna vara 28

37 låg/obefintlig då de inte behöver rengöras manuellt. För att se att allt fungerar korrekt med fastigheterna kommer det att göras många avläsningar av statistik på solcellerna under de första åren, detta kommer göras med hjälp av en Wifi-uppkoppling som överför data till Varbergs Bostads huvudkontor. Det som eventuellt kommer att behöva göras är underhåll på växelriktaren som har en livslängd på 15-25år, de räknar med att byta växelriktare minst en gång. Livslängden på växelriktaren beror på hur väl den sköts, underhålls och vilken miljö den är placerad i. Det finns två komponenter i växelriktaren som har en begränsad livstid samt en kylfläkt som bör bytas i intervaller mellan 3-6 år. Det finns också en elektrolytkondensator som bör bytas mellan 9-12 år (Loth, personlig kommunikation, 2013). Totalt sätt ska husens tak förses med 282m 2 solceller som har en installerad toppeffekt på 42kw och en årsbasis beräknad elproduktion på ca kwh. För att få en optimal solinstrålning mot solceller har de valt att placera solcellerna på husets västra sida, solcellerna kommer att ha ett fast montage till skillnad från ett rörligt montage som gör att solcellerna vrider sig mot solens position på himlavalvet. All den ovan nämnda apparatur som används vid framställningen av el finns på fjärde våningen i ett rum inuti byggnaden. Detta rum kallas för apparatrum för solceller och delas med ventilationsrummet (Loth, personlig kommunikation, 2013). Anledningen till att det blev 35000kWh som installeras är att den uppskattade fastighetselen för fastigheterna är beräknad till 35245kWh/år. Genom att ligga precis under anses anläggningen vara en mikroproducent. Hade de legat över 35245kWh/år hade de ansätts vara producenter av el (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Laster Hus A kwh Hus B kwh Hiss UC 3805 Belysning Ventilation Summa kwh Tabell 1 Laster som påverkar fastighetselen (Egen Tabell) Det är tänkt Varbergs Bostad ska sammarbeta med Varberg Energi när det kommer till försäljning/nettodebitering av den producerade elen. Problemet med detta är att det inte finns möjlighet till att nettodebitera, idag finns skatteregler som sätter stop för det. Dock utreds denna fråga just nu av energimarknadsinspektionen och utfallet av denna utredning kommer ha en stor inverkan på hur pass lönsamt det blir med installationen av solcellerna. I väntan på att utredningen skall bli klar avvaktar Varberg Energi med att ta ställning till nettodebittering, detta för att de inte vill riskera att kunder ska beskattas i efterhand (Loth, personlig kommunikation, 2013). 4.2 Mål med investeringen Det avkastningskrav som har satts på anläggningen är 5 %. Den budget som tänkts för 29

38 investeringen för hur mycket hela projektet max får kosta ligger runt 1,1 miljoner kronor, i denna budget ska alla kostnader ingå för hela projektet. Varbergs Bostad har uppskattat att kostnaderna för solcellerna kommer att ligga på 660tkr, övrigt material 200tkr, kostnad för arbete 400tkr, kostnad projektering 65tkr, totalt summeras kostnaden för projektet till kr. Denna investering är inte bara till för att producera el för sin egen användning utan investeringen är också en form av PR för Varbergs Bostad. Varbergs Bostad tror själva på att genom att investera i förnybar energi ska de kunna locka till sig fler hyresgäster eftersom de kommer framstå som att vara ansvarsfulla för sin energianvändning och ses som miljömedvetna. Genom att locka till sig fler kunder kommer de också att öka intjäningen på sina hyresavtal som är Varbergs Bostads kärnverksamhet (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Enligt Varbergs Bostad är investeringen lönsam om den genererar en vinst eller om den går plus minus noll. Tabellen nedanför visar grundinvesteringskostnaderna på projektet som Jan Malmgren har försett oss med. Grundinvesteringskostnader Kostnad för material: Solcellsmoduler kr Kostnad för övriga material kr Kostnad för arbete kr Kostnad för projektering 65000kr Summa Tabell 2 Grundinvesteringskostnad exklusivt elcertifikat (Egen Tabell) 4.3 Kostnader för att driva solceller Som tidigare nämnt är kostnaderna för att driva solceller låga och till största del är det grundinvesteringen som väger tyngst, det finns inga rörliga delar på denna solcellsanläggning vilket gör att slitaget är minimalt. Uppskattningsvis kommer underhållskostnaderna att uppgå till 400kr per månad. Det underhåll som kommer att göras är statistikuppföljning för olika sorters mätdata. I mätdata kontrolleras medelinstrålning per m 2 och temperaturmätare. Om en risknivå uppnås kommer detta att larmas till en larmcentral via internet. Exempel på risknivåer skulle kunna vara att solcellerna överhettas eller att produktionen av el är för låg trots full solinstrålning. Varbergs Bostad kan då själva logga in på sitt internetkonto och kontrollera vad som är fel med anläggningen. Det behövs inte någon rengöring eftersom de är självrengörande. De större kostnaderna är exempelvis de administrativa kostnaderna för att koppla upp sig på nätet, dessa ingår dock i grundinvesteringen och kan ansluta sig till elcertifikatsmarknaden. Kostnaderna för att ansluta sig till CEASAR ligger runt 2400kr per år och då räknar Varbergs Bostad med att i de här kostnaderna ingår utrustning för att mäta produktion, anslutningskostnad, installationskostnad och rapporteringar till svenska kraftnät (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). Den största kostnaden som kommer att uppstå för solcellerna är bytet av växelriktare. Idag skulle två nya växelriktare kosta dem cirka kr. I samband med bytet av växelriktare ingår reservdelar som 30

39 elektrolytkondensatorer och kylfläktar. Kostnadsbeloppen för dessa reservdelar är ofta försumbara och inget Varbergs Bostad räknar med. Tekniken utvecklas hela tiden och priserna på den befintliga tekningen sjunker ständigt, antagligen kommer priset på växelriktarna vara lägre men det är inget vi kan försäkra oss om. En väldigt bra sak med solceller är att solinstrålningen som driver dem inte kostar något. När solcellerna väl är på plats är det bara för dem att börja producera. Skulle de gå sönder eller behöva bytas ut görs det enkelt utan att behöva ta kontakt med länsstyrelse eller liknande som det skulle behövas för att upprätta t.ex. Ett nytt vindkraftverk (Loth, personlig kommunikation, 2013). Kostnader för Elcertifikat Utrustning + CEASAR anslutning Installationskostnad Rapportering till svenska kraftnät kr kr 1200kr/år Totalakostnader per år 7200 Tabell 3 Elcertifikatkostnader (Egen tabell) På denna totala kostnad har de ansökt om att få 35 % investeringsbidrag. Med ett investeringsbidrag skulle totalkostnaden för investeringen att sjunka till kr. Utan investeringsbidraget uppgår kostnaden till kr, här är också utrustningen för elcertifikaten inräknade. Varbergs Bostad poängterar här hur viktigt det är för dem att få investeringsbidraget då det kommer att sänka kostnaderna för hela investeringen markant. Varbergs Bostad anser själva att investeringsbidraget kommer har en avgörande roll kring hur lönsamt hela det här projektet kommer att bli. Som det är idag finns det till största del enbart fasta kostnader. Den enda rörliga kostnaden är avdraget till Varberg Energi som baseras på antalet producerade kwh (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). 4.4 Försäljning av el vid mikroproduktion I den första upphandlingen av försäljningen och köpande av energi vann Varberg Energi som är det lokala energibolaget i Varberg. Eftersom byggandet fortfarande är i projektstadiet finns det utrymme för andra leverantörer att vinna vid senare upphandlingar. Om ett annat energibolag skulle vinna upphandlingen skulle frågan kring nettodebitering kunna lösas då det finns andra aktörer som använder sig av detta. Chanserna för att detta skulle inträffa anses vara ganska små (Loth, personlig kommunikation, 2013). Att sälja el medför vissa kostnader när solcellerna producerar ett överskott kommer Varberg Energi köpa det till Nord Pools timspotpris och göra ett avdrag på 1,8 öre per såld kwh. Varberg energi har valt att inte använda sig av terminsäkringar, eloptioner, futures eller forwards vid mikroproduktion. Anledningen till att Varberg Energi inte väljer att terminsäkra är att volymerna är för små. Om antalet mikroproducenter ökar i Varberg kan de tänka sig att terminsäkra priser i framtiden. Eftersom volymerna av mikroproducerade el är för liten skulle 31

40 det administrativa arbetet för att terminsäkra priser åt mikroproducenter ta upp för mycket tid. Varberg Energi anser att detta inte skulle vara lönsamt för dem att lägga sitt fokus på. Som mikroproducent erhålls något som kallas för nätnytta. Med en ökad nätnytta minskar nätförlusterna. Nätnyttan betalas ut av nätägaren i det aktuella område där elektricitet förs ut på nätet. I Varberg uppgår nätnyttan till cirka 2,0 öre per kwh och nätägaren är Varberg Energi. För att ansluta solcellerna finns det två avgifter som ska betalas det är abonnemangsavgifter och anslutningsavgiften, dessa variera beroende på vilken sorts bostad och avståndet till närmaste nätstation. Dessa avgifter är inräknade i grundinvesteringen och kommer därmed inte bli några rörliga eller fasta avgifter i framtiden. Idag ligger Varberg Energis genomsnittliga försäljningspris på elcertifikat vid cirka 200kr st. De tror på ett ökat pris i framtiden men det är inget som de kan garantera. Varberg Energis genomsnittliga inköpspris på el från mikroproducenter är 33,82öre/kWh (Kollberg, telefonkommunikation,2013), men Jan Malmgren tyckte att vi skulle räkna med ett rörligt elpris som är på 70 öre/kwh samt en prisutveckling på elpriset och elcertifikat som ligger på 4 % /år respektive 0,5 % /år. Detta för att de själva anser att priserna på el just nu är rekordlåga och inte något som kommer att fortsätta i framtiden. Genom det höga rörliga priset till 70öre/kWh kommer de beräkningar som ska utföras ge ett mer verklighetsrelaterat resultat. Om Varbergs Bostad bestämmer sig för att använda en annan aktör finns det dem som har bättre priser än vad Varberg Energi har. Ett exempel på detta är Falkenbergs energi som erbjuder mikroproducenter att sälja elen till dem för 1kr/kWh. Det pris som Varbergs Bostad är intresserade av att binda sig till är 75öre/kWh. Anledningen till detta är att Varbergs Bostad tror att detta pris är bra eftersom det ligger lite ovanför det genomsnittliga priset, tillsammans med ett ökat elcertifikatpris kan intäkter genereras i framtiden. Allra helst skulle Varbergs Bostad vilja tillämpa sig av nettodebittering eftersom de själva anser att det skulle vara det mest lönsamma för dem. I intervjuerna förklara de dock svårigheter med skattehinder om hur den här utvecklingen av att komma fram till ett bra nettodebitterings system inte går såpass enkelt som det borde göra (Malmgren, Personlig kommunikation, 2013). 32

41 5.0 Analys Detta kapitel innefattar lönsamhets och kostnadsberäkningar för solcellsanläggningen. I beräkningarna kommer vi att räkna med ett ökat genomsnittligt pris och två uppskattade terminsäkrade elpriser. När uträkningarna har genomförts kommer vi att analysera utfallet och göra en bedömning om det är bra eller dåligt. Eftersom hela denna investering fortfarande är i projektfasen är många av siffrorna ofta uppskattade. Det gör att det inte går att förutsätta att de är hundraprocentigt riktiga och därför kanske inte kommer stämma överens med det slutgiltiga resultatet av projektet. De beräkningar som genomförs kommer bara skapa en prognostiserad uppfattning av utfallet om hur investeringen kommer att kunna se ut. Alla beräkningar kommer att vara baserade på den insamlade empirin som vi har i kapitel fyra. För att uträkningarna ska ge så träffsäkra resultat som möjligt har vi valt att räkna med nätnytta, elcertifikat, transaktionsavgifter, verkningsgradsminskning i lönsamhetsberäkningar. Vi ska också utföra beräkningarna med olika priser, ett genomsnittligt rörligt pris samt två hypotetiskt terminsäkrade priser för att kunna visa skillnaden mellan att terminsäkra elen och att sälja den till ett rörligt pris. Orsaken till att det blev priserna 70öre/kWh rörligit och 75öre/kWh samt 1kWh termin säkrat är för att det är de priserna som Varbergs Bostad ansåg vara rimliga att räkna med. De empiriska data som samlats in i föregående kapitel av Varbergs Bostad och Varberg Energi kommer att kalkyleras med de metoder som lyfts fram i teorikapitlet. Beräkningarna som kommer att ske i detta kapitel är investeringens olika kostnader, lönsamhet och känslighet vid förändringar i olika variabler. Solcellsanläggningen kommer att klassas som en mikroproduktionsanläggning eftersom produktionen av el kommer understiga användingen som fastigheten motsvarar. Den uppskattade el användingen uppgår till 35245kWh/år och produktionen 35000kWh/år ( = 245). Detta ger ett underskott på 245kWh/år för att täcka hela fastighetens elbehov. 5.1 Analysmodell För att förstå analysen har vi valt att utforma en egen analysmodell. Modellen ska ge en tydlig bild av hur vi går från empiri till teori som senare blir en analys. Genom sambandet mellan empiri, teori och analys kommer vi få en bra bild av hur uppsatsens analysdel ser ut, arbetet kommer bli lättare att förstå genom denna modell. Sambandet representeras i modellen som cirkeln i mitten där empiri-, teori- och analysdelarna smälter samman med varandra. Det är detta som kommer bli vår slutsats i slutet av arbetet där forskningsfrågan kommer att besvaras. Utifrån modellen visar vi hur vi genom granskning av empiri får förståelse av de teorier som sätts upp och som vi senare använder oss av i analysen. Vi har grundat vår analys utifrån denna modell och analyserat teorin genom att först förstå empirin, vi går alltså från empiri till teori. För att skapa en bra analys är det viktigt att ha en välgjord analysmodell. Genom att kunna analysera den insamlade empirin och använda sig av teorin kommer en stadig grund för forskningen att bildas. Med en enkel och välstrukturerad analysmodell 33

42 minskar risken för felbedömningar och misstag i analysen. Med felbedömningar menar vi att den insamlade empirin tolkas fel och inte stämmer överens med den teori som rapporten grundas på. Figur 7 Analysmodell (Egen bild) 5.2 Kostnader och intäkter för solcellsanläggnigen För att beräkna kostnaderna för solcellsanläggningen använder vi en orderkalkyl. Orderkalkyleringen ger en bra överskådlighet över hur intäkterna och kostnaderna för solcellsanläggningen är fördelade. I särintäkterna ingår intäkterna från elcertifikaten, nätnyttan på 2öre/kWh och försäljningsintäkterna för elen. Försäljningsintäkterna är rörliga då de varierar pga. prisutvecklingen med 4 % per år för det rörliga priset. De terminsäkrade priserna är samma under hela investeringens ekonomiska livslängd, dock ändras försäljningsintäkterna för de terminsäkrade priserna då detta beror på att verkningsgraden på solcellerna sjunker med 1 % per år. Även elcertifikatpriset ökar med tiden och det är beräknat med att öka 0,5 % per år. Detta påverkar särintäkterna för både termin säkrat och rörligt pris. Eftersom elcertifikaten erhålls för varje MWh producerad el påverkas de av den sjunkande verkningsgraden i solcellerna. Vid år 17 faller den årliga produktionen under kwh och därefter erhålls bara två elcertifikat per år istället för tre. Särkostnaderna för anläggningen är indelade i två delar, detta är rörliga särkostnader och fasta särkostnader. De rörliga särkostnaderna består av en post, detta är avdraget till Varberg Energi som tar 1,8öre/kWh som läggs ut på elnätet, denna post påverkas även av verkningsgradsminskningen i solcellerna. I takt med att verkningsgraden på solcellerna sjunker, sjunker även kostnaden. För att se förändringar i elcertifikat, verkningsgrad, elpris och avdrag till Varberg Energi hänvisar vi till bilaga 5. Den andra kostnadsposten är de fasta särkostnaderna, de fasta särkostnaderna är kostnader för rapportering till svenska kraftnäta som uppgår till 1200kr per år. Det finns även kostnader för underhåll som uppgår till 400kr/år. Den största kostnaden 34

43 under hela denna investerings livslängd återfinns vid år 15, då har den ekonomika livslängden på växelriktarna för solcellerna löpt ut och ett byte av dem måste ske. Kostnaden för att byta växelriktarna ligger på kr. För att se uträkningarna per år hänvisar vi till bilaga 3. Notera att det inte finns några samkostnader för anläggningen och att täckningsbidraget och resultat först presenteras i samband med nuvärdeberäkningarna. Vi valde att göra på detta sätt för att det blir lättare att förstå nuvärde- och nettonuvärdeberäkningarna på så vis. Det vi kan konstatera vid kostnads- och intäktsberäkningarna är att kostnaderna för att driva en solcellsanläggning är väldigt låga. Det sker en stor utgift under solcellerna livslängd och detta är bytet av växelriktare. 5.3 Återbetalningstid Eftersom Varbergs Bostad inte har någon direkt uppfattning om hur lång tid det tar innan investeringen kommer betala av sig, har vi valt att använda oss av pay-off metoden för att enkelt och snabbt kunna se hur lång avbetalningstid det är på investeringen med och utan investeringsbidrag, samt hur stor påverkan de olika försäljningspriserna av elen har (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). I beräkningarna ingår inte intäkter från exempelvis nätnytta och elcertifikat samt kostnader för elcertifikatsystem och transaktionsavgifter för den sålda elen. Den tar inte heller hänsyn till det rörliga prisets utveckling som de andra lönsamhetsberäkningarna gör eller att verkningsgraden på solcellerna avtar med tiden. Detta lönsamhetsmått ger en linjär avskrivnings illustration. Anledningen till att vi valt att hålla detta lönsamhetsmått såpass enkelt är för att de övriga modellerna kommer att gå på djupet och då kan vi jämföra resultaten bättre, det är på detta sätt modellen tillämpas i de flesta situationer. Den totala grundinvesteringen uppgår till kr med utrustning för elcertifikat. Beräkningarna omfattar också hur viktigt det är att få ett bra försäljningspris på produktionen. Det årliga inbetalningsöverskottet varierar brett beroende på om det går att sälja till ett rörligt eller fastpris. Med investeringsbidraget på 35 % uppgår den totala kostnaden till kr. Återbetalningstid (Pay-off metoden) exklusivt investeringsbidrag 70öre/kwh 75öre/kwh 1kr/kwh Grundinvestering ,00 kr ,00 kr ,00 kr Årligt inbetalningsöverskott ,00 kr ,00 kr ,00 kr Återbetalningstid i år 54,3 50,7 38,0 Återbetalningstid (Pay-off metoden)inklusive investeringsbidrag Grundinvestering ,00 kr ,00 kr ,00 kr Årligt inbetalningsöverskott ,00 kr ,00 kr ,00 kr Återbetalningstid i år 35,3 33,0 24,7 Tabell 4 Återbetalningstid (Egen tabell) Den här tabellen visar investeringens återbetalningstid och väger in huvudvariablerna rörligt och fast elpris samt investeringsbidragets påverkan på investeringen. Vi har valt att göra beräkningarna på ett rörligt genomsnittspris på 70öre/kWh, 75öre/kWh samt 1kr/kWh som terminsäkrade priser. Orsaken till valet av de olika priserna är grundat i det som Varbergs Bostad fann som de mest intressanta prisnivåer att beräkna. För att investeringen ska ligga 35

44 inom den ekonomiska livslängden för solcellerna måste de sälja sin el till ett termins säkrat pris på 1kr/kWh. Då har investeringen betalat av sig inom 24,7 år och är lönsam enligt återbetalningsmetoden. Vi ser också att om investeringen genomförs utan investeringsbidraget kommer de inte i närheten av att kunna betala av anläggningen innan den ekonomiska livlängden har löpt ut. Den ekonomiska livslängden på solcellerna är 20-25år. I denna beräkning, precis som i de övriga, har vi använt oss av analysmodellen. Vi har fört in empiriska data i den teoretiska modellen. Utifrån det har vi fått fram vår återbetalningstid och kan därmed analysera den för att sen skicka den vidare till slutsatsen där vi själva utvärderar resultatet med våra egna åsikter och tankar. 5.4 Nuvärdeberäkningar När en investering görs i nuet kan det vara bra att veta vad pengar kommer vara värda i framtiden (Brealey et al., 2011). För att kunna göra denna beräkning kommer vi även här räkna med ett genomsnittsförsäljningspris på 70öre/kWh som ökar med 4 %/år, ett elcertifikatpris som ökar med 0,5 % varje år samt terminsäkrade priser på 75öre/kWh och 1kr/kWh. Prisökningen i elcertifikaten påverkar de terminsäkrade intäkterna genom att även dem ökar. Beräkningarna tar också hänsyn till investeringsbidraget som är på 35 % men även utan bidraget för att visa innebörden av att få ett sådant. Vid erhållet investeringsbidrag uppgår grundinvesteringen till kr och utan investeringsbidrag uppgår grundinvesteringen till kr. De terminsäkrade priserna illusterara skillnaden mellan att kunna sälja på rörligt och fast pris. Det avkastningskrav som Varbergs Bostad har på solcellsanläggningen är 5 %. De hoppas på att kunna skriva av investeringen inom 20-25år för att hålla sig inom den ekonomiska livslängden för solcellerna. Som det ser ut idag finns det inget restvärde på anläggningen vad de själva vet om, det återstår att se om det kan bli något restvärde eventuellt i framtiden. För att beräkna nuvärdet har vi tagit varje nuvärde per år och använt formeln (Inbetalningsöverskott per år)/(1+0,05)^3). Femman illusterar avkastningskravet och 3 är vilket år som investeringen befinner sig i. För varje år som löper ökar också åren vid nuvärdeberäkningen. För att få fram Nettonuvärdet subtraherar vi nuvärdet av investeringen med grundinvesteringen. Vi gör på detta sätt för att få fram nettonuvärdet vid det rörliga priset på 70öre/kWh (402406, = ). Utan investeringsbidrag Nuvärde Nettonuvärde 70öre/kWh ,89 kr kr 75öre/kWh ,32 kr kr 1kr/kWh ,78 kr kr Med investeringsbidrag 70öre/kWh ,89 kr kr 75öre/kWh ,32 kr kr 1kr/kWh ,78 kr kr Tabell 5 Nuvärde och Nettonuvärde beräkning (Egen tabell) 36

45 Nuvärdet i tabellen ovan är den summerade summan av alla nuvärden för respektive år över hela den ekonomiska livslängden som är 25 år. Nuvärdet har beräknats för alla försäljningspriserna med och utan investeringsbidrag. För att räkna ut nettonuvärdet subtraherar vi nuvärdet med grundinvesteringen. Alla ovanstående nettonuvärden är negativa vilket indikerar att investeringen inte är lönsam (Brealey et al., 2011). För att se de kompletta uträkningarna hänvisar vi till bilaga 1 och 2. Fördelen med detta lönsamhetsmått är att det gör det möjligt för oss att följa investeringens in- och utbetalningar under hela den ekonomiska livslängden. Detta är fördelaktigt eftersom investeringen sträcker sig över en väldigt lång tidsperiod. Vi kan alltså se exakt hur mycket avkastning anläggningen genererar per år. Problemet med denna uträkning är att avkastningskravet är låst på 5 % och det medför att det blir en ensidig syn av investeringen. För att lösa detta har vi använt oss av en känslighetsanalys som gör det möjligt att se investeringens lönsamhetsförändring vid olika avkastningskrav. 5.5 Annuitetsberäkning Annuitetsberäkningen visar ett negativt resultat för alla elpriserna och vid användandet av och utan investeringsbidrag. Detta betyder att det erhålls ett inbetalningsunderskott för varje år under investeringens ekonomiska livslängd. Eftersom vi får ett underskott betyder detta att investeringen inte är lönsam (Brealey et al., 2011). Den beräknade annuiteten för investeringen är 0,07095 och har räknats fram på följande sätt (0,05/1-(0,05+1)^-25)) =0, För att beräkna fördelningen av nuvärdesumma i årsbelopp multipliceras annuiteten med nuvärdet av inbetalningsöverskottet. Vid annuitetsberäkningen används samma elpriser som tidigare och nuvärdena. Det som går att utläsa är att det alternativ som ger lägst förlust är det rörliga elpriset både med- och utan investeringsbidrag, det rörliga priset ger det lägsta underskottet per år och därför anses det vara det mest lönsamma. Det elpris som ger näst lägst förlust är det terminsäkrade priset till 1kr per kwh och sen 75öre per kwh. Skillnaden mellan att terminsäkra på 1kr och att sälja på ett rörligt pris av 70öre/kWh är väldigt liten, detta ger ett intryck av att det rörliga priset på 70öre/kWh och det fasta priset på 1kr/kWh är väldigt lika varandra när vi ser till det genomsnittliga underskottet per år. I denna beräkning är restvärdet satt till noll vilket är det samma som vid PV och NPV beräkningen, Kalkylräntan är även den samma som ligger på 5 %. Denna Annuitetsberäkning tar hänsyn till alla de händelser som nämns i orderkalkyleringen vilket gör den till en komplett kalkylering som täcker hela området rörande intäkter och kostnader. Fulla uträkningar finns i bilaga 6. Med investeringsbidrag Utan investeringsbidrag 70öre/kWh 70öre/kWh Över-/underskott per år ,76 kr Över-/underskott per år ,96 kr 75öre/kWh 75öre/kWh Över-/underskott per år ,01 kr Över-/underskott per år ,21 kr 1kr/kWh 1kr/kWh Över-/underskott per år ,46 kr Över-/underskott per år ,66 kr Tabell 6 Annuitetsberäkningar (Egen bild) 37

46 5.6 Internränteberäkning Det sista sättet vi har valt att beräkna investeringens lönsamhet på är genom att använda oss av interräntemetoden. Alla de övriga lönsamhetsmetoderna indikerar att investeringen inte är lönsam och det gör även denna. För att investeringen ska vara lönsam måste internräntan överstiga avkastningskravet som är på 5 % som är det uppsatta avkastningskravet på solcellsanläggningen (Brealey et al., 2011). Eftersom investeringen inte klarar av det avkastningskrav som ställts på den vid 5 % visar den ett negativt resultat. I försöket att räkna ut interräntan har vi använt oss av följande formel vid år ett t.ex. (1/(1+0,01)^1) * inbetalningsöverskottet, året ökar i takt med ju fler år som löper med investeringen. Vi har därför sänkt avkastningskravet ner till 1 % för att se om det går att uppnå ett nettonuvärde som motsvara noll men det går inte. Nämnvärt är att vi startade på 5 % och jobbade oss ner till 1 %. Om det skulle visa sig att nettonuvärdet skulle bli positivt skulle det ändå inte vara lönsamt eftersom internräntan då skulle understiga avkastningskravet (Ax, Johansson & Kullvén, 2011). Vi skulle dock finna en internränta vilket vi inte gör nu. Eftersom investeringen är negativ blir den här metoden för att räkna ut lönsamheten dålig. Internränteberäkningen blir enklare att förstå om investeringen har en positiv avkastning. Om det är en positiv avkastning går det att öka räntan för att nå ett nollresultat. När investeringen blir negativ som i detta fall går det inte att finna någon interränta (Brealey et al., 2011). Även om vi sänkt avkastningskravet till en procent finner vi fortfarande inte var interräntan befinner sig, för att hitta internräntan för den här investeringen måste nettonuvärdet bli noll vilket det inte blir. Internränteberäkningen väger in alla de förändringar som nämns i orderkalkyleringen vilket gör att denna analys blir komplett i det avseendet att den behandlar alla kostnads- och intäktsförändringar. Komplett uträkning finns i bilaga 7. Tabell 7 Internränteberäkningar (Egen bild) 38

47 5.7 Känslighetsanalys Känslighetsanalys av nettonvärdet vid olika avkastningskrav Med investeringsbidrag 70öre/KWh 75öre/kWh 1kr/kWh 5% ,11 kr ,68 kr ,22 kr 4% ,74 kr ,62 kr ,05 kr 3% ,08 kr ,08 kr ,62 kr 2% ,67 kr ,14 kr ,43 kr 1% ,83 kr ,70 kr ,44 kr 0% ,59 kr ,29 kr ,98 kr Utan investeringsbidrag 70öre/KWh 75öre/kWh 1kr/kWh 5% ,11 kr ,68 kr ,03 kr 4% ,74 kr ,62 kr ,05 kr 3% ,08 kr ,08 kr ,62 kr 2% ,67 kr ,14 kr ,43 kr 1% ,83 kr ,70 kr ,44 kr 0% ,59 kr ,29 kr ,98 kr Tabell 8 Känslighetsanalys (Egen bild) Genom att göra en känslighetsanalys på solcellsanläggningen kan vi visa hur pass känslig investeringen är beroende på vilket avkastningskrav de har och bidragets påverkan (Brealey et al., 2011). I vår känslighetsanalys har vi valt att använda oss av avkastningskraven 5, 4, 3, 2, 1 och 0 %. Anledningen till att det blev just dessa avkastningskrav är för att vi vet från de tidigare beräkningarna att investeringen inte är lönsam. Genom att ställa ett högre avkastningskrav på anläggningen kommer också förlusten att öka, därför har vi valt att inte ställa ett högre avkastningskrav än vad Varbergs Bostad själva har gjort. Genom att ställa lägre avkastningskrav kommer vi att kunna se om det går att få lönsamhet i investeringen, vi kommer också se hur känslig den är för förändringar i avkastningskravet. Vi kunde ha valt att lägga till ett nytt elpris för att se utfallet av investeringen, T.ex. att terminsäkra på ett ännu högre elpris. Orsaken till att vi inte valt att göra detta är för att det skulle ge ett orimligt scenario då det inte finns någon möjlighet att terminsäkra ett högre elpris. Det som går att utläsa från denna känslighetsanalys är att ju lägre avkastningskrav vi sätter på anläggningen desto mindre blir förlusten. Investeringsbidraget som staten tillhandahåller till de som vill investera i förnybar energi gör en enorm skillnad. Vi kan också se att genom att sälja på ett rörligt pris ges en mindre förlust än genom att sälja sin el med terminsäkrade priser, under förutsättningarna att elpriset ökar med 4 % varje år. Den lägsta förlusten vi gör när vi har ett investeringsbidrag är ,59 kr vid ett rörligt pris och ett avkastningskrav på 0 %. Den högsta förlusten som vi gör med investeringsbidraget är ,68 kr med ett termin säkrat pris på 75öre/kWh. Vid beräkningar utan investeringsbidraget finner vi den högsta förlusten vid det terminsäkrade priset 75öre/kWh och ett avkastningskrav på 5 %, Förlusten uppgår totalt till ,68kr. Den lägsta förlusten finner vi igen vid det rörliga priset och den uppgår till ,59. För att förstå exakt hur viktigt det är att få investeringsbidraget har vi valt att dela förlusten vid det rörliga priset på 70öre/kWh och ett avkastningskrav på 5 % med samma pris och avkastningskrav utan investeringsbidraget ( ,11/ ,11= 0,498). Investeringsbidraget gör att förlusten bara blir hälften så stor än 39

48 utan investeringsbidrag. Oavsett om Varbergs Bostad erhåller investeringsbidraget eller inte kommer investeringen att bli en förlust. Det sämsta tänkbara är att terminsäkra priset till 75öre/kWh och det bästa är att sälja på ett rörligt pris, detta gäller båda situationerna med och utan investeringsbidrag. Denna känslighetsanalys bygger på samma förutsättningar som vid beräkningarna vid nuvärdet och nettonuvärdet. Känslighetsanalysen stödjer därmed att förlusten som görs vid beräkningarna i nuvärdet och nettonuvärdet fortfarande finns kvar. Förlusten minskar dock ju mer vi sänker avkastningskravet. 5.8 Investeringens innebörd Eftersom Varbergs Bostad har en aning om att investeringen kanske inte är särskilt lönsam har de antagligen andra tankegångar kring varför investeringen ska genomföras. De beskriver sig själva som miljömedvetna och vill gärna jobba för effektivare energianvändning. Avsikten med investeringen är inte pga. att de tror att de finns en lönsamhet i investeringen utan att investeringen kan vara någon form av PR för dem. Genom att investera i solceller kan de kanske få den publicitet de vill ha genom att framstå som miljö- och energimedvetna och på så sätt nå ut till nya och redan befintliga kunder (Nilsson, Olve och Parment, 2010). Detta är en strategisk investering med avsikt att påverka Varbergs Bostad på så sätt att de kan öka sina intäkter på lång sikt. Beslutet om att investera i solceller har inte fattats på någon av de övre befattningsnivåerna utan det är något som diskuterats fram mellan tekniker och ingenjörer. De har kommit fram till att detta är en bra investering som hör samman med företagets strategi då det gäller att ligga i bräschen angående miljö och energiinvesteringar. 5.9 Utvärdering av analysen I analysen går det att konstatera att investeringen inte kommer att bli lönsam. Alla siffror i beräkningarna kommer från den insamlade empirin som erhållits från Varbergs Bostad och Varberg Energi. Samtliga lönsamhetsmått som används för att beräkna investeringens lönsamhet har gett negativa utslag med undantag för pay-off metoden. Anledningen till att pay-off metoden inte gett negativa utslag är att den inte tar hänsyn till solcellernas minskande verkningsgrad, avkastningskrav och rörligasärintäkter/kostnader. Det viktigaste för investeringen är att få det investeringsbidrag som staten erbjuder vid nybyggnation av solceller, Om bidraget erhålls kommer förlusten att halveras. Resultatet från lönsamhetsberäkningarna indikerar att lönsamheten för investeringen inte är det som prioriteras högst. Med tanke på Varbergs Bostads strategi rörande miljö- och energiinvesteringar är denna investering mer knuten till strategi än vad den är till lönsamhet. 40

49 6.0 Slutsats I detta kapitel kommer vi att föra en diskussion kring vad resultatet från analysen blev. Är det lönsamt att göra en investering i solceller och hur skiljer sig lönsamhetsmåtten från varandra? Kapitlet kommer ge svar på forskningsfrågan och syftet vi nämnde i början av studien. Kapitlet kommer också behandla vad som skulle vara bra att göra fortsatta studier på. För att möjliggöra den här rapporten har vi skapat oss en djupare förståelse om solcellers funktion och användning. Detta gjorde vi genom att införskaffa kunskap om solceller genom kurslitteratur, vetenskapliga artiklar samt intervjuer. Varbergs Bostad var tillmötesgående och förklarade väldigt noggrant under intervjutillfällena hur företagets tankegångar kring solceller ser ut. När vi bildat oss en uppfattning om hur solceller fungerar och används var det dags att starta våra beräkningar på lönsamheten av att installera solceller och vilka kostnader samt intäkter de genererade. Den empiriska datan kom från Varbergs Bostad och Varberg Energi som Jan Malmgren, Sven Loth och Staffan Kollberg försåg oss med. Jan Malmgren är energiingenjör på Varbergs Bostad, Sven Loth är tekniker på Varbergs Bostad och Staffan Kollberg är säljledare för elhandel på Varberg Energi. 6.1 Diskussion kring syftet, forskningsfrågan och lönsamhet kontra strategi Forskningsfrågan: Är det ekonomiskt försvarbart att installera solceller på flervåningshus med passivstandard? Syftet: Syftet med rapporten är att mäta lönsamheten med olika lönsamhetsmått som används vid investeringar. Utfallen från de olika lönsamhetsmåtten ska jämföras för att se vilken av dem som passar bäst att mäta lönsamheten med i en solcellsinvestering. De olika lönsamhetsmåtten kommer göra det möjligt att avgöra om investeringen är ekonomiskt försvarbar eller inte Med lönsamhet menar vi att investeringen går plus minus noll eller ger en positiv avkastning. Utifrån de beräkningar som vi har utfört visar bara återbetalningsmetoden att den här investeringen skulle vara lönsam. De övriga lönsamhetsmåtten (nettonuvärdemetoden, nuvärdemetoden, interräntemetoden, annuitetsmetoden) visar alla att investeringen inte under några som helst omständigheter kommer att bli lönsam. För att vara säkra på att våra kalkyler inte är felaktiga har vi räknat med tre olika elpriser samt med och utan investeringsbidrag och gjort en känslighetsanalys av vad som händer utifall att avkastningskravet sänks. Inget av de tre olika elpriserna som användes vid lönsamhetsberäkningarna gav några lönsamma utfall. Även känslighetsanalysen gav negativa utslag på alla de olika avkastingskraven och visade då att investeringen inte är lönsam. Förändringarna som gjordes i känslighetsanalysen gav relativt stora förändringar i investeringens slutliga resultat det förändrade dock inte lönsamheten i investeringen. Eftersom återbetalningsmetoden är det enda lönsamhetsmått som visat att investeringen är lönsam drar vi slutsatsen att det inte är ekonomiskt försvarbart att installera solceller i ett flervåningshus med passivhusstandard. Investeringsbidragets påverkan 41

50 på investeringen var väldigt tydlig, då förlusten i investeringen sjönk markant och ett lönsamt resultat inte var så långt ifrån att uppnå som med än utan investeringsbidrag. Även elpriset hade en stor inverkan på investeringens resultat och lönsamhet. Det sämsta priset att sälja elen till var 75öre/kWh termin säkrat och de bästa var att sälja på 70öre/kWh rörligt med en ökning på 4 % varje år. Lönsamhetsmåttens utfall och vad som passar bäst för investeringen. Utfallet från de olika lönsamhetsmåtten har gett oss olika resultat på lönsamhet. De lönsamhetsmått vi har kommit fram till har varit det optimala för denna investering. De som är optimala för denna typ av investering är nettonuvärdemetoden i kombination med orderkalkyleringen. Användandet av nettonuvärdemetoden tillsammans med orderkalkyleringen ger en bra överblick för varje års in- och utbetalningar. Eftersom denna investering sträcker sig över en långtidsperiod är det viktigt att se varje års utfall. Nettonuvärdemetoden lyckas väga in alla variabler och händelser under hela den ekonomiska livslängden och ta hänsyn till de detaljförändringar som sker under hela tidsperioden. Det är detta som skiljer nettonuvärdemetoden från de övriga lönsamhetsmåtten. Internräntemetoden har som avsikt att visa investeringens utfall i procent och blir därmed irrelevant eftersom investeringen är negativ. Investeringens negativa utfall gör att interräntan inte går att finna och därmed blir detta lönsamhetsmått värdelöst då det inte kan visa det resultat som den ska. Skulle investeringen visa ett positivit nettonuvärde skulle denna beräkning ge ett mer rättvist resultat eftersom en internränta då skulle kunna finnas. Annuitetsmetoden ger ett genomsnittligt resultat per år. Det genomsnittliga resultatet per år är också irrelevant eftersom prisutvecklingen per år och den sjunkande verkningsgraden inte framhävs lika bra som med nettonuvärdemetoden. Även om variablerna tas med i beräkningen ger den oss ett snedvridet resultat då vi inte kan följa investeringens utveckling över hela den ekonomiska livslängden i detalj. Vi tycker själva att annuitetsmetoden ger ett mer pessimistiskt resultat än nettonuvärdemetoden då det genomsnittliga resultatet får investeringen att se sämre ut än vad den egentligen är. Skillnaden mellan att terminsäkra på 1 kr/kwh och att sälja på rörligt pris blir väldigt likt varandra. Detta tendererar att lura oss då vi i slutändan kan se att när beloppen är summerade är skillnaden stor mellan att sälja på rörligt pris och 1kr/kWh. Återbetalningsmetoden gav inte heller något bra underlag för om investeringen skulle vara lönsam eller inte. Denna metod visade att investeringen skulle bli lönsam trots att de övriga metoderna visade motsatsen. Den tar inte heller hänsyn till alla de rörliga variablerna som att verkningsgraden på solcellerna minskade eller att elpriset och elcertifikatpriset ökar varje år. Metoden skulle förmodligen fungera bättre om återbetalningstiden var kortare, då skulle faktorernas påverkan bli mindre. 42

51 Lönsamhet kontra strategi Varbergs Bostads strategi är att vara så gröna som möjligt i sin energianvändning, därav investeringen av solceller på lägenheterna med passivhusstandard. Varbergs Bostad är ett företag med god ekonomi och de ser projektet som en god investering i framtiden, kanske inte ekonomiskt men miljömässigt. De vill ligga i framkant gällande förnybar energi i Varberg och med tanke på en eventuell investering som denna skulle detta vara ett mycket lyckat projekt. De kalkyler vi har gjort med olika elpriser (rörligt och fast) och med eller utan investeringsbidrag visar tydligt att investeringen inte kommer vara lönsam. Frågan är om investeringen kommer gynna Varbergs Bostad i det långa loppet när det kommer till användandet av förnybar energi kontra marknadens utveckling av dessa energikällor? Vi tror att en investering av solceller på lägenheter med passivhusstandard kommer att uppmärksammas av samhället och Varbergs Bostad som företag kommer få stor publicitet genom denna investering. Ett drömscenario för Varbergs Bostad är att investeringen hade varit lönsam både ekonomiskt och miljömässigt. Denna investering uppfattar vi som väl förankrad i Varbergs Bostads strategi rörande energi och miljöfrågor. Vi tror att den här sortens investeringar stärker Varbergs Bostads image som de har sen tidigare genom att verka miljö- och energimedvetna. Investeringen är inte lönsam ur en ekonomisk synvinkel men ur en strategisk synvinkel kan de hjälpa till att locka till sig fler kunder och på detta sätt öka intäkterna på ett annat håll. 6.2 Rekommendationer och förslag på vidare forskning samt dess begränsningar Rekommendation Vår rekommendation till Varbergs Bostad är att inte investera i solcellsanläggningen om det är pga. att de tror att det kommer finnas någon form av lönsamhet att investera i solceller. Om de ändå väljer att investera i solceller är det viktigt att de får tillgång till det investeringsbidrag som staten erbjuder vid nybyggnationer av solcellsanläggningar. Med investeringsbidraget kommer förlusten i samband med investeringen att vara överkomlig, till skillnad från vad den kommer att bli utan investeringsbidraget. De bör sälja den producerade elen till ett rörligt pris eftersom det kommer ge bäst resultat i slutändan. Detta gäller både med och utan investeringsbidrag. Vidare forskning Eftersom lönsamheten i denna investering inte är särskilt hög finns det ändå ett intresse av att göra den. Vi anser att det kan vara bra att göra fler studier på hur solcellsinvesteringar påverkar företaget. Eftersom de själva anser sig vara miljö- och energimedvetna skulle den här investeringen inte nödvändigtvis betyda att de vill ha en bra avkastning från själva investeringen. En vidare studie skulle vara t.ex. hur solcellsinvesteringen påverkar kunder och andra intäktskällor till Varbergs Bostad genom att locka till sig fler kunder eller liknande. Ett annat scenario som skulle vara bra att studera är om det skulle bli lönsamt att genomföra samma investering ute på landet. Anledningen till detta är att ju längre ut på elnätet en elkund 43

52 befinner sig desto mer får kunden betala för transportsträckan. Eftersom vår studie bygger på att kunden befinner sig inne i centrum är elpriset billigare eftersom de har en kortare transportsträcka. Det kan då bli intressant om installationen av solceller ger samma eller lägre pris per producerad kwh som det blir vid att köpa av ett energibolag. Uppsatsens bidrag Det som vår rapport bidrar med är vilket lönsamhetsmått som ger den bästa prognosen för hur lönsam en investering i solceller är. Det vi kom fram till var att nettonuvärdemetoden i kombination med ordkalkylering gav den bästa prognosen för hur hög eller låg lönsamheten i en solcellsinvestering är. Vi kom fram till att investeringen som Varbergs Bostad vill genomföra inte är lönsam. Studiens begränsningar Vi använder oss av fem lönsamhetsmått som vi tyckte var relevanta för denna sorts investering och dessa är annuitetsmetoden, nettonuvärdemetoden, nuvärdemetoden, internräntemetoden och återbetalningsmetoden. Det finns möjligtvis andra lönsamhetsmått som hade fungerat dock ansåg vi att de vi använt oss av är de som ofta används vid investeringsbeslut. Elpriset gör också en begränsning då vi enbart använt oss av tre olika priser. Det finns säkerligen någon annan aktör som kan sälja till ett mer förmånligt pris men priserna vi valde är grundade på Varbergs Bostads egna uppfattningar. Hela rapporten bygger på ett projekt som Varbergs Bostad bedriver. Detta gör att de data som samlats in i empirin kanske inte blir den samma som när projektet genomförs. 44

53 7.0 Källförteckning Abel och Elmroth (2007) Buildings and Energy a systematic approach. Stockholm: Forskningsrådet Formas. Aguilera, Nofuentes, Talavera (2010) Renewable Energy. Grupo de Investigación y Desarrollo de Energía Solar y Automática, Escuela Politécnica Superior, University of Jaén, Campus de las Lagunillas [Elektronisk version]. Andersson (2013) Ekonomistyrning beslut och handling. Lund: Studentlitteratur AB. Andersson och Hedström (2002) Solceller från solljustill elektricitet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Andrén (2007) Solenergin praktiska tillämpningar i bebyggelse. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Andrén och Tirén (2010) Passivhus en handbok om energieffektivt byggande. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Anonymous (2008) Rising electricity consumption. May/Jun 2008; 33, 3; ABI/INFORM Global pg. 10 Ax, Johansson & Kullvén (2011). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber AB. Bagnalla, Boreland (2008) The internal rate of return of photovoltaic grid-connected systems: A comprehensive sensitivity analysis. Electronics and Computer Science, University of Southampton, Southampton. School of Photovoltaic and Renewable Energy Engineering [Elektronisk version]. Berk & DeMarzo (2011).Corporate Finance (Global Edition 2:auppl.). Pearson Education. Brealey, R. A., Myers, S. C., & Allen, F. (2011). Principles of corporate finance. New York: McGraw-Hill. Bryman, (2011) samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Brännlund, Kriström (2011) Miljöekonomi. Lund: Studentlitteratur Colmenar-Santos, Campíñez-Romero, Pérez-Molina, Castro-Gil (2012) Profitability analysis of grid-connected photovoltaic facilities for household electricity self-sufficiency. 45

54 Department of Electric, Electronic and Control Engineering, UNED, Juan del Rosal, 12 Ciudad Universitaria [Elektronisk version]. Cucchiella, D Adamo, Gastaldia, Koh, (2012) Renewable energy options for buildings: Performance evaluations of integrated photovoltaic systems. Logstics and Supply Chain Management (LSCM) Research Centre, Centre for Energy, Environment and Sustainability (CEES), The University of Sheffield, Management School, 9 Mappin Street, Sheffield. Department of Electric and Information Engineering, Faculty of Engineering, University of L Aquila, Via Grochi [Elektronisk version]. Ejvegård (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB Ely m.fl. (1993) Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur AB. Energimyndigheten, (2013) Fördelning av medel Hämtat: Energimyndigheten, (2012) Elcertifikat Hämtat: Energimyndigheten, (2013) Stöd till solceller Hämtat: Energimyndigheten, (2012) ROT-avdrag Hämtat: Energimyndigheten, (2012) Elproducent Hämtat: Energimyndigheten, (2012) Om elcertifikatsystemet) Hämtat: Energimyndigheten, (2007) kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Hämtat: Eriksson och Frängsmyr (2005) Idéhistoriens huvudlinjer.stockholm: Walström & Widstrand. 46

55 Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F.(2011). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber AB. Frank (2010) Microeconomics and behavior. New York: McGraw-Hill. Geman, Roncoroni (2006) Understanding the Fine Structure of Electricity Prices. Birkbeck, University of London and ESSEC Business School, ESSEC Business School [Elektronisk version]. Goetzberger, Luther, Willeke (2002) Solar cells: past, present, future. fraunhofer Institut fur Solare Energisysteme [Elektronisk version]. Hallgren (2002) Finansiell Strategi och Styrning. Helsingborg: Ekonomibok. Holmström (2001) Företagsekonomi Från begrepp till beslut. Stockholm: Bonniers. Håkansson (2003) Gröna elcertifikat ett bakvänt och ineffektivt system. Ekonomisk Debatt 2003, årg 31, nr 6 Infovoice.se (2009) Hämtat: Jäger-Waldau (2007) Photovoltaics and renewable energies in Europe. European Commission, Joint Research Centre, Renewable Energies Unit [Elektronisk version]. Kotler, Armstrong, Wong, Saunders (2008) Principles of marketing Fifth European Edition. Harlow, England: Pearson Prentice Hall. Lanssyrelsen.se (2008) Mikroproduktion Lantz (2008) Operativ verksamhetsstyrning. Lund: Studentlitteratur. Larsson (red.) (2008) Företagets finanser. Lund: Studentlitteratur. Lindvall (2011) Verksamhetsstyrning från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Lund: Studentlitteratur AB. Lundmark (2011) Mikroekonomi Teori och tillämpning Lund: Studentlitteratur. Merriam (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Molander (2003) Vetenskapsfilosofi en bok m vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales. 47

56 Mondol, Norton, Yohanisa, (2009) Optimising the economic viability of grid-connected photovoltaic system. School of the Built Environment, University of Ulster, Newtownabbey, Northern Ireland, Dublin Institute of Technology, Aungier Street [Elektronisk version]. Nilsson, Olve, Parment (2010) Ekonomistyrning för konkurrenskraft. Malmö: Liber AB. Ohlsson (2012) Företags kalkyler praktisk handbok i ekonomistyrning. Näsviken: Björn Lundén Information. Riksdagen.se (2009) Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller om-statl_sfs / Hämtat: Selander & Ödman (red) (2005) text & existens hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Bokförlaget Daidalos Sidén (2008). Förnybar energi. Lund: Studentlitteratur AB. Skärvad, Olsson (2007) Företagsekonomi 100. Malmö: Liber Solelprogramme.se (2009) Beskrivning av hur solcellen fungerar. Starrin & Svensson (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Statens offentliga utredningar (SOU2010:30) Tredje inre marknadspaktetet för el och naturgas fortsatt europeisk harmonisering. Stockholm: Statens Offentliga utredningar. Stoppato (2008) Life cycle assessment of photovoltaic electricity generation. Department of Mechanical Engineering, University of Padova, Via Venezia [Elektronisk version]. Svenskenergi (2006) Elprisets framtid Svenskenergi.se (2010) Elbörsen Nord Pool Spot. Hämtat Svenskenergi.se (2013) Global statistik och diagram elmarknadspriser i Sverige och Europa. Sverige-och-Europa.pdf 48

57 Thomassen (2007) Vetenskap, kunskap och praxis introduktion i vetenskapsfilosofin. Malmö: Gleerups AB. Varbergenergi.se Hämtat Varbergsbostad.se Hämtat

58 Bilagor Bilaga 1 - NPV och PV utan investeringsbidrag 70öre/kWh Data År 0 År 1 År2 År3 År4 År5 År6 År7 År8 År9 År10 År11 År12 År13 År14 År15 År16 År17 År18 År19 År20 År21 År22 År23 År24 År25 Grundinvestering kr Inbetalningar ,00 kr ,20 kr ,88 kr ,68 kr ,25 kr ,26 kr ,41 kr ,41 kr ,00 kr ,93 kr ,99 kr ,97 kr ,71 kr ,05 kr ,87 kr ,06 kr ,96 kr ,65 kr ,58 kr ,77 kr ,26 kr ,13 kr ,47 kr ,44 kr ,20 kr Utbetalningar ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr Kassaflöde kr ,62 kr ,90 kr ,13 kr ,31 kr ,15 kr ,41 kr ,30 kr ,02 kr ,56 kr ,86 kr ,90 kr ,62 kr ,97 kr ,91 kr ,44 kr ,32 kr ,18 kr ,95 kr ,96 kr ,83 kr ,82 kr ,78 kr ,64 kr ,34 kr ,83 kr 75öre/kWh Data År År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Grundinvestering kr Inbetalningar ,00 kr ,50 kr ,64 kr ,39 kr ,74 kr ,64 kr ,08 kr ,03 kr ,47 kr ,37 kr ,71 kr ,47 kr ,61 kr ,12 kr ,97 kr ,14 kr ,99 kr ,65 kr ,56 kr ,69 kr ,02 kr ,52 kr ,19 kr ,00 kr ,92 kr Utbetalningar ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr Kassaflöde kr ,29 kr ,33 kr ,15 kr ,24 kr ,10 kr ,51 kr ,90 kr ,97 kr ,38 kr ,95 kr ,71 kr ,84 kr ,69 kr ,76 kr ,12 kr 9 978,27 kr 9 313,88 kr 8 780,62 kr 8 694,00 kr 7 803,95 kr 7 357,15 kr 6 935,93 kr 6 538,83 kr 6 164,47 kr 5 811,54 kr 1kr/kWh Data År År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Grundinvestering kr Inbetalningar ,00 kr ,00 kr ,52 kr ,51 kr ,95 kr ,80 kr ,03 kr ,60 kr ,49 kr ,65 kr ,06 kr ,68 kr ,48 kr ,43 kr ,50 kr ,65 kr ,25 kr ,41 kr ,55 kr ,66 kr ,70 kr ,64 kr ,46 kr ,12 kr ,60 kr Utbetalningar ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr Kassaflöde kr ,62 kr ,47 kr ,31 kr ,08 kr ,81 kr ,89 kr ,45 kr ,98 kr ,96 kr ,13 kr ,48 kr ,22 kr ,79 kr ,83 kr ,65 kr ,79 kr ,40 kr ,39 kr ,65 kr ,47 kr 9 925,98 kr 9 357,97 kr 8 822,47 kr 8 317,62 kr 7 841,65 kr 50

59 Bilaga 2- NPV och PV med investeringsbidrag 33,82öre/kWh Data År År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Grundinvestering kr Restvärde Inbetalningar Utbetalningar Kassaflöde kr 10578, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,928 75öre/kWh Data År År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Grundinvestering kr Restvärde Inbetalningar Utbetalningar Kassaflöde kr 24304, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,127 1kr/kWh Data År År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Grundinvestering kr Restvärde Inbetalningar Utbetalningar Kassaflöde kr 32638, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,03 Varbergs Bostads avkastningskrav 5% PV vid 33,82/kWh ,4423 NPV vid 33,82/kWh kr PV vid 75/kWh ,4653 NPV vid 75/kWh kr PV vid 1kr/kwh ,4803 NPV vid 1kr/kwh kr 51

60 Bilaga 3 -Uppskattade kostnader och intäkter för solcellerna 70öre/kWh År År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10 År 11 År 12 År 13 År 14 År 15 År 16 År 17 År 18 År 19 År 20 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 Särintäkter SEK/år Elcertifikat 600,00 kr 600,00 kr 603,00 kr 606,02 kr 609,05 kr 612,09 kr 615,15 kr 618,23 kr 621,32 kr 624,42 kr 627,55 kr 630,68 kr 633,84 kr 637,01 kr 640,19 kr 643,39 kr 646,61 kr 433,23 kr 435,39 kr 437,57 kr 439,76 kr 441,96 kr 444,17 kr 446,39 kr 448,62 kr 450,86 kr Nätnytta 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr Försäljingsintäkter ,00 kr ,00 kr ,20 kr ,87 kr ,63 kr ,16 kr ,11 kr ,18 kr ,09 kr ,58 kr ,39 kr ,31 kr ,14 kr ,70 kr ,86 kr ,47 kr ,45 kr ,73 kr ,25 kr ,01 kr ,01 kr ,30 kr ,96 kr ,09 kr ,82 kr ,34 kr Summa särintäkter ,00 kr ,00 kr ,20 kr ,88 kr ,68 kr ,25 kr ,26 kr ,41 kr ,41 kr ,00 kr ,93 kr ,99 kr ,97 kr ,71 kr ,05 kr ,87 kr ,06 kr ,96 kr ,65 kr ,58 kr ,77 kr ,26 kr ,13 kr ,47 kr ,44 kr ,20 kr Rörliga särkostnader Avdrag Varberg Energi - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr Fasta särkostnader Rapportering SVK ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Underhåll - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr Byte av utrusning ,00 kr Summa särkostnader ,00 kr ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr 75öre/kWh Särintäkter SEK/år Elcertifikat 600,00 kr 600,00 kr 603,00 kr 606,02 kr 609,05 kr 612,09 kr 615,15 kr 618,23 kr 621,32 kr 624,42 kr 627,55 kr 630,68 kr 633,84 kr 637,01 kr 640,19 kr 643,39 kr 646,61 kr 433,23 kr 435,39 kr 437,57 kr 439,76 kr 441,96 kr 444,17 kr 446,39 kr 448,62 kr 450,86 kr Nätnytta 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr Försäljningsintäkter ,00 kr ,00 kr ,50 kr ,63 kr ,35 kr ,65 kr ,49 kr ,85 kr ,72 kr ,05 kr ,83 kr ,03 kr ,63 kr ,60 kr ,93 kr ,58 kr ,53 kr ,77 kr ,26 kr ,99 kr ,93 kr ,06 kr ,36 kr ,80 kr ,37 kr ,05 kr Summa särintäkter ,00 kr ,00 kr ,50 kr ,64 kr ,39 kr ,74 kr ,64 kr ,08 kr ,03 kr ,47 kr ,37 kr ,71 kr ,47 kr ,61 kr ,12 kr ,97 kr ,14 kr ,99 kr ,65 kr ,56 kr ,69 kr ,02 kr ,52 kr ,19 kr ,00 kr ,92 kr Rörliga särkostnader Avdrag Varberg Energi - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr Fasta särkostnader Rapportering till SVK ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Underhåll - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr Byte av utrusning ,00 kr Summa särkostnader ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr ,00 kr 1kr/kWh Särintäkter SEK/år Elcertifikat 600,00 kr 600,00 kr 603,00 kr 606,02 kr 609,05 kr 612,09 kr 615,15 kr 618,23 kr 621,32 kr 624,42 kr 627,55 kr 630,68 kr 633,84 kr 637,01 kr 640,19 kr 643,39 kr 646,61 kr 433,23 kr 435,39 kr 437,57 kr 439,76 kr 441,96 kr 444,17 kr 446,39 kr 448,62 kr 450,86 kr Nätnytta 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr 700,00 kr Försäljningsintäkt ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,50 kr ,47 kr ,86 kr ,65 kr ,81 kr ,29 kr ,06 kr ,10 kr ,37 kr ,84 kr ,47 kr ,24 kr ,10 kr ,04 kr ,02 kr ,01 kr ,98 kr ,90 kr ,74 kr ,48 kr ,07 kr ,50 kr ,73 kr Summa särintäkter ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,52 kr ,51 kr ,95 kr ,80 kr ,03 kr ,60 kr ,49 kr ,65 kr ,06 kr ,68 kr ,48 kr ,43 kr ,50 kr ,65 kr ,25 kr ,41 kr ,55 kr ,66 kr ,70 kr ,64 kr ,46 kr ,12 kr ,60 kr Rörliga särkostnader Avdrag Varberg Energi - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr - 630,00 kr Fasta särkostnader Rapportering till SVK ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Underhåll - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr - 400,00 kr Byte av utrusning ,00 kr Summa särkostnader ,00 kr ,70 kr ,46 kr ,29 kr ,12 kr ,12 kr ,13 kr ,20 kr ,33 kr ,52 kr ,76 kr ,06 kr ,42 kr ,84 kr ,31 kr ,84 kr ,42 kr ,05 kr ,26 kr ,49 kr ,28 kr ,13 kr ,03 kr ,98 kr ,98 kr ,00 kr 52

61 Bilaga 4 - Känslighetsanalys Med investeringsbidrag Grundinvestering ,00 kr 70öre/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,62 kr ,59 kr ,07 kr ,45 kr ,66 kr ,62 kr ,23 kr ,42 kr ,11 kr ,20 kr ,62 kr ,27 kr ,08 kr ,95 kr ,21 kr ,56 kr ,61 kr ,94 kr ,74 kr ,93 kr ,44 kr ,17 kr ,07 kr ,04 kr ,02 kr ,19 kr ,81 kr 4% ränta ,46 kr ,96 kr ,27 kr ,73 kr ,36 kr ,18 kr ,21 kr ,48 kr ,01 kr ,81 kr ,89 kr ,28 kr ,99 kr ,02 kr ,69 kr ,12 kr ,00 kr ,19 kr ,63 kr ,33 kr ,30 kr ,54 kr ,06 kr ,88 kr ,99 kr ,00 kr ,00 kr 3% ränta ,50 kr ,90 kr ,39 kr ,15 kr ,20 kr ,58 kr ,30 kr ,38 kr ,84 kr ,71 kr ,99 kr ,72 kr ,90 kr ,56 kr ,04 kr ,36 kr ,48 kr ,37 kr ,47 kr ,60 kr ,97 kr ,86 kr ,29 kr ,27 kr ,82 kr ,58 kr ,42 kr 2% ränta ,84 kr ,91 kr ,64 kr ,16 kr ,49 kr ,65 kr ,69 kr ,61 kr ,46 kr ,26 kr ,03 kr ,81 kr ,63 kr ,51 kr ,68 kr ,58 kr ,13 kr ,82 kr ,69 kr ,76 kr ,07 kr ,64 kr ,49 kr ,67 kr ,21 kr ,08 kr ,92 kr 1% ränta ,63 kr ,49 kr ,34 kr ,40 kr ,84 kr ,84 kr ,59 kr ,30 kr ,15 kr ,34 kr ,09 kr ,59 kr ,05 kr ,70 kr ,56 kr ,44 kr ,07 kr ,61 kr ,47 kr ,89 kr ,13 kr ,43 kr ,04 kr ,25 kr ,29 kr ,41 kr ,59 kr 0% ränta ,00 kr ,20 kr ,88 kr ,68 kr ,25 kr ,26 kr ,41 kr ,41 kr ,00 kr ,93 kr ,99 kr ,97 kr ,71 kr ,05 kr ,13 kr ,06 kr ,96 kr ,65 kr ,58 kr ,77 kr ,26 kr ,13 kr ,47 kr ,44 kr ,20 kr ,13 kr ,87 kr Utan investeringsbidrag Grundinvstering ,00 kr 70öre/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,62 kr ,59 kr ,07 kr ,45 kr ,66 kr ,62 kr ,23 kr ,42 kr ,11 kr ,20 kr ,62 kr ,27 kr ,08 kr ,95 kr ,21 kr ,56 kr ,61 kr ,94 kr ,74 kr ,93 kr ,44 kr ,17 kr ,07 kr ,04 kr ,02 kr ,19 kr ,81 kr 4% ränta ,46 kr ,96 kr ,27 kr ,73 kr ,36 kr ,18 kr ,21 kr ,48 kr ,01 kr ,81 kr ,89 kr ,28 kr ,99 kr ,02 kr ,69 kr ,12 kr ,00 kr ,19 kr ,63 kr ,33 kr ,30 kr ,54 kr ,06 kr ,88 kr ,99 kr ,00 kr ,00 kr 3% ränta ,50 kr ,90 kr ,39 kr ,15 kr ,20 kr ,58 kr ,30 kr ,38 kr ,84 kr ,71 kr ,99 kr ,72 kr ,90 kr ,56 kr ,04 kr ,36 kr ,48 kr ,37 kr ,47 kr ,60 kr ,97 kr ,86 kr ,29 kr ,27 kr ,82 kr ,58 kr ,42 kr 2% ränta ,84 kr ,91 kr ,64 kr ,16 kr ,49 kr ,65 kr ,69 kr ,61 kr ,46 kr ,26 kr ,03 kr ,81 kr ,63 kr ,51 kr ,68 kr ,58 kr ,13 kr ,82 kr ,69 kr ,76 kr ,07 kr ,64 kr ,49 kr ,67 kr ,21 kr ,08 kr ,92 kr 1% ränta ,63 kr ,49 kr ,34 kr ,40 kr ,84 kr ,84 kr ,59 kr ,30 kr ,15 kr ,34 kr ,09 kr ,59 kr ,05 kr ,70 kr ,56 kr ,44 kr ,07 kr ,61 kr ,47 kr ,89 kr ,13 kr ,43 kr ,04 kr ,25 kr ,29 kr ,41 kr ,59 kr 0% ränta ,00 kr ,20 kr ,88 kr ,68 kr ,25 kr ,26 kr ,41 kr ,41 kr ,00 kr ,93 kr ,99 kr ,97 kr ,71 kr ,05 kr ,13 kr ,06 kr ,96 kr ,65 kr ,58 kr ,77 kr ,26 kr ,13 kr ,47 kr ,44 kr ,20 kr ,13 kr ,87 kr Med investeringsbidrag Grundinvestering ,00 kr 75öre/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,76 kr ,02 kr ,08 kr ,39 kr ,62 kr ,71 kr ,83 kr ,37 kr ,93 kr ,29 kr ,43 kr ,49 kr ,80 kr ,80 kr ,23 kr ,50 kr 9 360,31 kr 8 822,61 kr 8 315,78 kr 7 838,05 kr 7 387,76 kr 6 963,32 kr 6 563,25 kr 6 186,16 kr 5 830,73 kr ,76 kr ,24 kr 4% ränta ,46 kr ,75 kr ,14 kr ,89 kr ,35 kr ,05 kr ,61 kr ,76 kr ,36 kr ,36 kr ,81 kr ,85 kr ,73 kr ,75 kr ,53 kr ,93 kr ,91 kr ,03 kr 9 973,93 kr 9 491,34 kr 9 032,08 kr 8 595,03 kr 8 179,11 kr 7 783,31 kr 7 406,65 kr ,67 kr ,33 kr 3% ränta ,70 kr ,44 kr ,87 kr ,52 kr ,96 kr ,85 kr ,89 kr ,81 kr ,42 kr ,55 kr ,10 kr ,00 kr ,21 kr ,76 kr ,70 kr ,08 kr ,02 kr ,95 kr ,74 kr ,62 kr ,85 kr ,70 kr ,50 kr 9 814,57 kr 9 430,28 kr ,68 kr ,32 kr 2% ränta ,61 kr ,60 kr ,49 kr ,61 kr ,35 kr ,10 kr ,26 kr ,25 kr ,53 kr ,55 kr ,79 kr ,74 kr ,91 kr ,81 kr ,26 kr ,97 kr ,64 kr ,24 kr ,35 kr ,57 kr ,52 kr ,80 kr ,07 kr ,96 kr ,14 kr ,61 kr ,39 kr 1% ränta ,33 kr ,77 kr ,29 kr ,68 kr ,75 kr ,32 kr ,17 kr ,14 kr ,05 kr ,70 kr ,94 kr ,58 kr ,47 kr ,43 kr ,20 kr ,94 kr ,27 kr ,87 kr ,76 kr ,81 kr ,87 kr ,80 kr ,46 kr ,73 kr ,46 kr ,37 kr ,63 kr 0% ränta ,00 kr ,50 kr ,64 kr ,39 kr ,74 kr ,64 kr ,08 kr ,03 kr ,47 kr ,37 kr ,71 kr ,47 kr ,61 kr ,12 kr ,03 kr ,14 kr ,99 kr ,65 kr ,56 kr ,69 kr ,02 kr ,52 kr ,19 kr ,00 kr ,92 kr ,42 kr ,58 kr Utan investeringsbidrag Grundinvstering ,00 kr 75öre/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,76 kr ,02 kr ,08 kr ,39 kr ,62 kr ,71 kr ,83 kr ,37 kr ,93 kr ,29 kr ,43 kr ,49 kr ,80 kr ,80 kr ,23 kr ,50 kr 9 360,31 kr 8 822,61 kr 8 315,78 kr 7 838,05 kr 7 387,76 kr 6 963,32 kr 6 563,25 kr 6 186,16 kr 5 830,73 kr ,76 kr ,24 kr 4% ränta ,46 kr ,75 kr ,14 kr ,89 kr ,35 kr ,05 kr ,61 kr ,76 kr ,36 kr ,36 kr ,81 kr ,85 kr ,73 kr ,75 kr ,53 kr ,93 kr ,91 kr ,03 kr 9 973,93 kr 9 491,34 kr 9 032,08 kr 8 595,03 kr 8 179,11 kr 7 783,31 kr 7 406,65 kr ,67 kr ,33 kr 3% ränta ,70 kr ,44 kr ,87 kr ,52 kr ,96 kr ,85 kr ,89 kr ,81 kr ,42 kr ,55 kr ,10 kr ,00 kr ,21 kr ,76 kr ,70 kr ,08 kr ,02 kr ,95 kr ,74 kr ,62 kr ,85 kr ,70 kr ,50 kr 9 814,57 kr 9 430,28 kr ,68 kr ,32 kr 2% ränta ,61 kr ,60 kr ,49 kr ,61 kr ,35 kr ,10 kr ,26 kr ,25 kr ,53 kr ,55 kr ,79 kr ,74 kr ,91 kr ,81 kr ,26 kr ,97 kr ,64 kr ,24 kr ,35 kr ,57 kr ,52 kr ,80 kr ,07 kr ,96 kr ,14 kr ,61 kr ,39 kr 1% ränta ,33 kr ,77 kr ,29 kr ,68 kr ,75 kr ,32 kr ,17 kr ,14 kr ,05 kr ,70 kr ,94 kr ,58 kr ,47 kr ,43 kr ,20 kr ,94 kr ,27 kr ,87 kr ,76 kr ,81 kr ,87 kr ,80 kr ,46 kr ,73 kr ,46 kr ,37 kr ,63 kr 0% ränta ,00 kr ,50 kr ,64 kr ,39 kr ,74 kr ,64 kr ,08 kr ,03 kr ,47 kr ,37 kr ,71 kr ,47 kr ,61 kr ,12 kr ,03 kr ,14 kr ,99 kr ,65 kr ,56 kr ,69 kr ,02 kr ,52 kr ,19 kr ,00 kr ,92 kr ,42 kr ,58 kr Med investeringsbidrag Grundinvestering ,00 kr 1kr/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,62 kr ,76 kr ,48 kr ,69 kr ,62 kr ,85 kr ,25 kr ,02 kr ,59 kr ,68 kr ,26 kr ,51 kr ,84 kr ,86 kr ,43 kr ,40 kr ,57 kr ,28 kr ,28 kr ,20 kr 9 884,81 kr 9 317,00 kr 8 781,78 kr 8 277,30 kr 7 801,78 kr ,97 kr ,03 kr 4% ränta ,62 kr ,81 kr ,27 kr ,31 kr ,44 kr ,33 kr ,79 kr ,82 kr ,54 kr ,22 kr ,25 kr ,16 kr ,58 kr ,29 kr ,91 kr ,08 kr ,99 kr ,19 kr ,83 kr ,27 kr ,91 kr ,24 kr ,84 kr ,34 kr 9 910,44 kr ,64 kr ,36 kr 3% ränta ,67 kr ,16 kr ,98 kr ,18 kr ,85 kr ,20 kr ,48 kr ,01 kr ,20 kr ,48 kr ,38 kr ,48 kr ,39 kr ,80 kr ,93 kr ,10 kr ,54 kr ,94 kr ,91 kr ,39 kr ,41 kr ,99 kr ,23 kr ,23 kr ,15 kr ,24 kr ,76 kr 2% ränta ,96 kr ,49 kr ,26 kr ,40 kr ,07 kr ,46 kr ,78 kr ,26 kr ,16 kr ,75 kr ,35 kr ,27 kr ,84 kr ,43 kr ,14 kr ,20 kr ,50 kr ,41 kr ,38 kr ,87 kr ,37 kr ,37 kr ,38 kr ,93 kr ,56 kr ,31 kr ,69 kr 1% ränta ,67 kr ,52 kr ,83 kr ,32 kr ,74 kr ,82 kr ,32 kr ,98 kr ,57 kr ,85 kr ,59 kr ,55 kr ,52 kr ,28 kr ,44 kr ,29 kr ,22 kr ,92 kr ,37 kr ,37 kr ,73 kr ,28 kr ,82 kr ,17 kr ,17 kr ,46 kr ,54 kr 0% ränta ,00 kr ,00 kr ,52 kr ,51 kr ,95 kr ,80 kr ,03 kr ,60 kr ,49 kr ,65 kr ,06 kr ,68 kr ,48 kr ,43 kr ,50 kr ,65 kr ,25 kr ,41 kr ,55 kr ,66 kr ,70 kr ,64 kr ,46 kr ,12 kr ,60 kr ,73 kr ,27 kr Utan investeringsbidrag Grundinvstering ,00 kr 1kr/kWh År Nuvärde inbetalningar Nettonuvärde 5% ränta ,62 kr ,76 kr ,48 kr ,69 kr ,62 kr ,85 kr ,25 kr ,02 kr ,59 kr ,68 kr ,26 kr ,51 kr ,84 kr ,86 kr ,43 kr ,40 kr ,57 kr ,28 kr ,28 kr ,20 kr 9 884,81 kr 9 317,00 kr 8 781,78 kr 8 277,30 kr 7 801,78 kr ,97 kr ,03 kr 4% ränta ,62 kr ,81 kr ,27 kr ,31 kr ,44 kr ,33 kr ,79 kr ,82 kr ,54 kr ,22 kr ,25 kr ,16 kr ,58 kr ,29 kr ,91 kr ,08 kr ,99 kr ,19 kr ,83 kr ,27 kr ,91 kr ,24 kr ,84 kr ,34 kr 9 910,44 kr ,64 kr ,36 kr 3% ränta ,67 kr ,16 kr ,98 kr ,18 kr ,85 kr ,20 kr ,48 kr ,01 kr ,20 kr ,48 kr ,38 kr ,48 kr ,39 kr ,80 kr ,93 kr ,10 kr ,54 kr ,94 kr ,91 kr ,39 kr ,41 kr ,99 kr ,23 kr ,23 kr ,15 kr ,24 kr ,76 kr 2% ränta ,96 kr ,49 kr ,26 kr ,40 kr ,07 kr ,46 kr ,78 kr ,26 kr ,16 kr ,75 kr ,35 kr ,27 kr ,84 kr ,43 kr ,14 kr ,20 kr ,50 kr ,41 kr ,38 kr ,87 kr ,37 kr ,37 kr ,38 kr ,93 kr ,56 kr ,31 kr ,69 kr 1% ränta ,67 kr ,52 kr ,83 kr ,32 kr ,74 kr ,82 kr ,32 kr ,98 kr ,57 kr ,85 kr ,59 kr ,55 kr ,52 kr ,28 kr ,44 kr ,29 kr ,22 kr ,92 kr ,37 kr ,37 kr ,73 kr ,28 kr ,82 kr ,17 kr ,17 kr ,46 kr ,54 kr 0% ränta ,00 kr ,00 kr ,52 kr ,51 kr ,95 kr ,80 kr ,03 kr ,60 kr ,49 kr ,65 kr ,06 kr ,68 kr ,48 kr ,43 kr ,50 kr ,65 kr ,25 kr ,41 kr ,55 kr ,66 kr ,70 kr ,64 kr ,46 kr ,12 kr ,60 kr ,73 kr ,27 kr 53

62 Bilaga 5 - Utveckling elpris, elcertifikat och verkningsgrad År Minskning verkningsgrad 1%/år , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,73493 Ökning elpris 4%/år 0,7 0,728 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Rörligt pris start 70öre ,00 kr ,20 kr ,87 kr ,63 kr ,16 kr ,11 kr ,18 kr ,09 kr ,58 kr ,39 kr ,31 kr ,14 kr ,70 kr ,86 kr ,47 kr ,45 kr ,73 kr ,25 kr ,01 kr ,01 kr ,30 kr ,96 kr ,09 kr ,82 kr ,34 kr FAST 75öre ,00 kr ,50 kr ,63 kr ,35 kr ,65 kr ,49 kr ,85 kr ,72 kr ,05 kr ,83 kr ,03 kr ,63 kr ,60 kr ,93 kr ,58 kr ,53 kr ,77 kr ,26 kr ,99 kr ,93 kr ,06 kr ,36 kr ,80 kr ,37 kr ,05 kr FAST 1kr ,00 kr ,00 kr ,50 kr ,47 kr ,86 kr ,65 kr ,81 kr ,29 kr ,06 kr ,10 kr ,37 kr ,84 kr ,47 kr ,24 kr ,10 kr ,04 kr ,02 kr ,01 kr ,98 kr ,90 kr ,74 kr ,48 kr ,07 kr ,50 kr ,73 kr Elcertifikat pris 0,5%/år 600,00 kr 603,00 kr 606,02 kr 609,05 kr 612,09 kr 615,15 kr 618,23 kr 621,32 kr 624,42 kr 627,55 kr 630,68 kr 633,84 kr 637,01 kr 640,19 kr 643,39 kr 646,61 kr 433,23 kr 435,39 kr 437,57 kr 439,76 kr 441,96 kr 444,17 kr 446,39 kr 448,62 kr 450,86 kr 54

63 Bilaga 6 -Annuitetberäkning Utan investeringsbidrag Med investeringsbidrag 70öre/kWh 70öre/kWh Grundivestering ,00 kr Grundivestering ,00 kr PV inbetöverskott ,89 kr PV inbetöverskott ,89 kr Restvärde 0 Restvärde 0 Ekonomisk livslängd 25 Ekonomisk livslängd 25 Kalkylränta 5% Kalkylränta 5% Annuitet 0,07095 Annuitet 0,07 kr Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,76 kr Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,76 kr Grundinvesteringens annuitet ,72067 kr Grundinvesteringens annuitet ,52 kr Över-/underskott per år ,96 kr Över-/underskott per år ,76 kr 75öre/kWh 75öre/kWh Grundivestering ,00 kr Grundivestering ,00 kr PV inbetöverskott ,32 kr PV inbetöverskott ,32 kr Restvärde 0 Restvärde 0 Ekonomisk livslängd 25 Ekonomisk livslängd 25 Kalkylränta 5% Kalkylränta 5% Annuitet 0,07095 Annuitet 0,07095 Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,51 kr Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,51 kr Grundinvesteringens annuitet ,72 kr Grundinvesteringens annuitet ,52 kr Över-/underskott per år ,21 kr Över-/underskott per år ,01 kr 1kr/kWh 1kr/kWh Grundivestering ,00 kr Grundivestering ,00 kr PV inbetöverskott ,78 kr PV inbetöverskott ,78 kr Restvärde 0 Restvärde 0 Ekonomisk livslängd 25 Ekonomisk livslängd 25 Kalkylränta 5% Kalkylränta 5% Annuitet 0,07095 Annuitet 0,07095 Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,06 kr Fördelning nuvärdesumma i årsbelopp ,06 kr Grundinvesteringens annuitet ,72 kr Grundinvesteringens annuitet ,52 kr Över-/underskott per år ,66 kr Över-/underskott per år ,46 kr 55

64 Bilaga 7 - Internränteberäkning 56