Koldioxidutsläpp Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Utbildningsnivåer i befolkningen Arbetslöshet... 87

Transkript

1

2 Innehåll Läsanvisning och disposition... 3 Sammanfattning... 4 Inledning Ett hållbart Malmö Om Malmö Malmö i siffror Malmö stads roll i Malmö och omvärlden Många tillsammans Visste du att Malmöbons ekonomiska förutsättningar Nuläge situationen idag Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Någonstans att bo Nuläge situationen idag Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Gemenskap och sammanhållning Nuläge situationen idag Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Prioritering och inriktning i ett långsiktigt perspektiv vilka är de stora utmaningarna? Ökad välfärd och hälsa med ett bättre klimat Nuläge situationen idag Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Redovisning av indikatorer Redovisning av utfall Sammanfattning av utfall Medellivslängd Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg Behörighet till gymnasiet Strukturell hemlöshet Kollektiv styrka Tillit till andra Energianvändning per invånare Produktion av förnybar och återvunnen energi

3 Koldioxidutsläpp Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Utbildningsnivåer i befolkningen Arbetslöshet Sysselsättningsgrad Självskattad hälsa Socialt deltagande Hållbart resande Exponering för buller och kvävedioxid Bilaga 1 Bakgrund Bilaga 2 Indikatorer under utveckling

4 Läsanvisning och disposition Hållbarhetsrapporten omfattar ett antal olika delar. Dels som kapitel och avsnitt i föreliggande huvudrapport, dels som fristående dokument som omfattar mer fördjupad information om till exempel indikatorer och statistik. Hållbarhetsrapporten Sammanfattning Rapporten inleds med en sammanfattning som bland annat omfattar övergripande reflektioner samt sammanfattning av analys och redovisning. Inledning I inledningen ges information om hållbarhetsrapporten, om Malmös befolkning och om Malmö i omvärlden. Tematisk analys utifrån några av Malmös utmaningar I detta kapitel görs tematiska analyser utifrån några av de indikatorer som redovisas i rapporten. Analyserna görs med utgångspunkt i kluster av indikatorer vilket gör det möjligt att beskriva strukturella faktorer som påverkar mer än en indikator. Dessa analyser är inte heltäckande - det finns fler påverkansfaktorer och prioriteringar som kan lyftas fram men de ger en grundläggande bild av nuläge, utvecklingen framåt och vilken riktning arbetet framåt behöver ta med syfte att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Analyserna utgår från statistiskt underlag, utredningar och rapporter samt diskussioner med bland annat forskare, anställda i Malmö stad och civilsamhälle. Analyserna har som syfte att utgöra ett underlag för planering och prioritering utifrån ett längre tidsperspektiv och med fokus på hållbar utveckling i Malmö. Med anledning av det stora antalet flyktingar som kom under hösten 2015 har ett antal prognoser gjorts av befolkningsutvecklingen framåt, både av Migrationsverket och av Malmö stad. Malmö stad gjorde bland annat en kompletterande befolkningsprognos under december 2015, och en ytterligare uppdatering under februari I rapporten används dessa prognoser i olika sammanhang. Flertalet siffror som nämns för Malmös befolkningsutveckling utgår dock från den senaste uppdateringen Redovisning av indikatorer I denna del presenteras utfallet för respektive indikator genom diagram och korta sammanfattningar. Det finns inledningsvis också en bild som övergripande visar utvecklingen för samtliga indikatorer. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning samt hälsa, levnadsvanor och inflytande. En del av indikatorerna kan placeras under mer än en kategori men har placerats där de i huvudsak hör hemma. Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och olika socioekonomiska indelningar. Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. Fristående dokument Till hållbarhetsrapporten finns några fristående dokument med fördjupade information om indikatorerna. Tabellsamling I Tabellsamling Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, presenteras den statistik som också presenteras i redovisningsdelen, men i form av tabeller. I tabellsamlingen finns i vissa fall också ytterligare statistik som inte visas i redovisningsdelen. Detta avser i huvudsak statistik avseende stadsområden eller stadsdelar. Beskrivning av indikatorer I dokumentet Beskrivning av indikatorer Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, görs en fördjupad beskrivning av respektive indikator. Information finns kring bland annat definition, mätår, källa och uppgiftslämnare. Men också om det finns några begränsningar med indikatorn eller utvecklingsområden för statistiken. 3

5 Sammanfattning Ett hållbart Malmö I ett hållbart Malmö känner dagens och framtidens Malmöbor sig delaktiga, har likvärdiga förutsättningar för utbildning och sysselsättning och en god ekonomisk situation. De har förutsättningar för att bo bra, för att känna gemenskap med och tillit till andra och för att uppleva en god hälsa. Miljön runt omkring dem är sund och skapar förutsättningar för att röra sig i staden och till platser utanför. Hållbarhetsarbetet i Malmö förutsätter ett långsiktigt perspektiv såväl som ett globalt perspektiv. Händelser och beslut som fattas i världen och Europa har stor betydelse för Sverige och Malmö. FN:s nya hållbarhetsmål, klimatavtalet och de stora flyktingströmmarna under 2015 är bara några exempel. Malmöbor, Malmö stad, forskarsamhället, civilsamhället och näringslivet har viktiga erfarenheter och kunskaper som har betydelse för stadens hållbara utveckling. Dessa behöver tas tillvara och samarbeten behöver förstärkas för att möta framtidens utmaningar. utvecklingen i hållbarhetsrapporten. Indikatorer som speglar den ekonomiska dimensionen, eller tillväxtfaktorer, behöver tas fram inför nästa rapportering. Genom att identifiera de inriktningar som är särskilt viktiga för Malmö framöver, kan Malmö stad i samverkan med andra aktörer arbeta med ett långsiktigt värdeskapande för de som bor, vistas och verkar i Malmö. Hållbarhetsrapporten och Malmö stads hållbarhetsarbete i stort har som syfte att knyta samman samtliga tre hållbarhetsdimensioner; att se var de samverkar eller förstärker varandra och var det uppstår motsättningar. utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtland) Översikt av utvecklingen Nedanstående matris redovisar översiktligt utfallet för de indikatorer som presenteras i hållbarhetsrapporten. Om hållbarhetsrapporten Hållbarhetsrapporten syftar till att följa upp långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga trender och vara ett stöd i prioritering på längre sikt. Rapporten är därför ett komplement till årsredovisningen som främst följer upp mål, verksamhet och ekonomi på årsbasis. Malmö stad har ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor, som visar sig i framsteg på miljöområdet och omfattande initiativ såsom Kommission för ett hållbart Malmö, men det finns i dagsläget ingen samlad hållbarhetsstrategi. Ett antal indikatorer har därför valts ut 1 för att så långt som möjligt kunna följa den sociala och miljömässiga 1 Indikatorerna utvecklades inom ramen för en särskild utredning: Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning - med tillhörande projektplan (STK ) Indikatorerna ger ingen entydig bild av Malmös hållbara utveckling. Miljöindikatorerna har alla utvecklats positivt under de senaste åren medan det finns försämringar på flera sociala områden. Det är särskilt oroväckande att flera indikatorer som berör barn har utvecklats negativt: barn i ekonomiskt utsatta hushåll, behörighet till gymnasiet och strukturell hemlöshet. För vuxna ser utvecklingen bättre ut med en positiv utveckling på flera områden. Endast en indikator, sysselsättning visar på skillnader i utvecklingen för kvinnor respektive män. Skillnaden beror på att sysselsättningen för män sjönk mer än för kvinnor efter finanskrisen 2007 och att återhämtningen sedan gått i samma takt för kvinnor och män. 4

6 Hälsa, levnadsvanor och inflytande Sysselsättning Boendemiljö och stadsutveckling Barn och ungas vardagsvillkor Indikatorer Medellivslängd (år) Barn i ekonomiskt utsatta hushåll (andel) Inskrivna barn i förskola (andel) Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program (andel) Strukturell hemlöshet (antal) Låg tillit till andra (andel) Energianvändning (MWh/per invånare) Produktion av förnybar och återvunnen energi (MWh/person) Koldioxidutsläpp (ton/per invånare) Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (andel) Utbildningsnivåer i befolkningen (gymnasial och eftergymnasial) Arbetslöshet (andel) Sysselsättningsgrad (andel) God självskattad hälsa vuxna Lågt socialt deltagande Exponering för buller och kvävedioxid (antal personer som är exponerade över riktvärden) Trend Flickor/kvinnor Pojkar/män Totalt förbättring mellan 2009/2013 & 2011/2014 Könsuppdelad statistik saknas förbättring mellan 2012 & 2014 försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 försämring mellan 2009 & 2015 förbättring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2008 & 2014 förbättring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2009/2013 & 2011/2014 Uppgift saknas Könsuppdelad statistik saknas förbättring mellan 2012 & 2014 försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 försämring mellan 2009 & 2015 förbättring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2008 & 2014 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 1991 & 2013 förbättring mellan 2012 & 2014 försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 försämring mellan 2009 & 2015 förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 1990 och 2013 förbättring mellan 2001 & 2014 förbättring mellan 1980 & 2014 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2008 & 2014 ingen förändring mellan 2007 och 2013 förbättring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2007 & 2012 Några indikatorer saknas i matrisen. Kollektiv styrka, god självskattad hälsa barn och unga, samt hållbart resande saknas eftersom det inte finns några trendvärden för dessa indikatorer. För fyra indikatorer saknas underlag i denna redovisning: barn och ungas exponering för farliga kemiska ämnen i inomhus- och utomhusmiljö, vattenkvalitet, tillgång till grönyta samt hälsosam boendemiljö.

7 Övergripande reflektioner Befolkningsutveckling och flyktingströmmar Malmö och Europa ställs framåt inför särskilda utmaningar utifrån de stora flyktingströmmarna. Demografin är därför en viktig utgångspunkt som behöver beaktas i alla prioriteringar och beslut. Flyktingströmmarna gör att olika samhällsaktörer behöver hitta nya lösningar som utvecklas i snabbare takt än vad som annars hade varit fallet. Det handlar om allt från nya sätt att bygga bostäder till effektivare processer för att nyanlända personer fortare ska komma ut i arbete. Kortsiktiga och långsiktiga lösningar Fokus framåt behöver vara två spår oavsett om det handlar om bostäder eller ekonomisk utsatthet ett fokus på mer kortsiktiga lösningar och ett på långsiktiga hållbara lösningar. Båda spåren är nödvändiga dels för att dämpa de negativa effekterna för dem som till exempel redan är hemlösa eller lever i ekonomisk utsatthet och dels för att bedriva ett systematiskt, förebyggande arbete som på längre sikt minskar antalet personer som hamnar i utsatthet. Det är viktigt att skilja på dessa för att bidra till tydlighet och förmåga att arbeta på kort och lång sikt. Samverkan mellan flera olika verksamheter och samhällsaktörer Det är avgörande att ta ett samlat grepp kring flera av områdena som lyfts i hållbarhetsrapporten då de påverkar och är förutsättningar för varandra de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet behöver i större utsträckning diskuteras i gemensamma forum. Det finns ett ökat behov av en omfattande samverkan mellan flera olika verksamheter och samhällsaktörer. Att utveckla formerna för samverkan kommer att bli avgörande för att kunna arbeta med komplexa samhällsfrågor framöver. Förbättrade förutsättningar tidigt i livet Goda förutsättningar i barndomen ger stora vinster för såväl individen som samhället i ett kortsiktigt såväl som långsiktigt perspektiv. Det handlar om förutsättningar så som att känna sig delaktig, att klara skolan och att leva i ett hushåll med en bra ekonomisk situation. Öppenhet och jämlikhet I öppna och fria samhällen med befolkningsgrupper som har olika förutsättningar för utbildning, språkkunskaper och ekonomiska resurser är segregation och en uppdelning i socialt starkare och svagare bostadsområden en ständig utmaning. De utmaningar som Malmö står inför berör alla grupper i samhället oavsett bakgrund, socioekonomiska förutsättningar, kön och ålder. Ökade klyftor medför risker som otrygghet, kriminalitet, främlingsfientlighet och motsättningar som drabbar hela befolkningen. Klyftorna kan minskas bland annat genom stöd till arbete, utbildning, egen försörjning och bostad. Tematisk analys utifrån några av Malmös utmaningar 1. Malmöbons ekonomiska förutsättningar Andel biståndsmottagare i Malmö har ökat under de senaste åren. I den senaste mätningen har nivån dock stabiliserats. Samma utveckling kan ses nationellt och sannolikt har konjunkturen betydelse. Däremot ökar andelen Malmöbor med långvarigt ekonomiskt bistånd. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat mellan 1991 och Faktorer som visats ge en ökad risk för ekonomiskt bistånd är bland annat låg ålder (unga vuxna), låg utbildningsnivå, utländsk bakgrund, vistelsetid, låg inkomstnivå och svag arbetsmarknadsanknytning. Flera av dessa faktorer överensstämmer med Malmös befolkning och kan sannolikt svara för en del av utmaningarna kring ekonomisk utsatthet. 6

8 Diagram 1: Andel av befolkningen år med långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %) Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifter från SCB är endast tillgängliga fram till och med Flera faktorer kommer sannolikt påverka utvecklingen av den ekonomiska utsattheten i Malmö. På vilket sätt staden förmår arbeta med bakomliggande faktorer till ekonomisk utsatthet och hur snabbt olika aktörer i samhället tillsammans kan ge förutsättningar för att nyanlända ska bli självförsörjande är betydelsefulla faktorer. I vilken utsträckning insatser ger förutsättningar för att fler av dem som har ekonomiskt bistånd idag ska bli varaktigt självförsörjande är en annan viktigt faktor. Kraven på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är höga och den demografiska utvecklingen med en fortsatt ung befolkning och många nyanlända kommer att utmana. Den ekonomiska utsattheten påverkar den kommunala samhällsekonomin, den kommunala budgeten och de människor som den berör, både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Utöver de prövningar som ekonomisk utsatthet innebär under uppväxten så har barn i ekonomiskt utsatta hushåll som vuxna oftare sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större behov av försörjningsstöd samt högre risk att vara arbetslösa. Ökade skillnader i ekonomiska förutsättningar bidrar också till att vägen till en socialt hållbar utveckling i Malmö utmanas. Några av de inriktningar som bedöms vara viktiga att prioritera framåt är fokus på bakomliggande orsaker till den ekonomiska utsattheten, arbete med effektiva metoder för att ge förutsättningar för Malmöbor som uppbär ekonomiskt bistånd att bli varaktigt självförsörjande, fokus på barnen och ett arbete som bedrivs utifrån en gemensam tanke om att ekonomisk utsatthet är allas ansvar. 2. Någonstans att bo Malmö har en hög befolkningstillväxt, sysselsättningen har ökat något i Malmö sedan 2009 och arbetslösheten stabiliseras. Samtidigt hade runt hushåll i Malmö ekonomiskt bistånd någon gång under 2015 och många av dem har inte tillräcklig köpkraft för att kunna hyra eller köpa en bostad. Bristande förankring på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är idag den vanligaste orsaken till hemlöshet i Malmö och den strukturella hemlösheten har stigit sedan I Malmö är de flesta barnfamiljer utan egen bostad strukturellt hemlösa.

9 Diagram 2: Antal barn i strukturellt respektive socialt hemlösa hushåll efter åldersgrupp (Malmö, %) Källa: Malmö stads hemlöshetsräkning Flera faktorer kommer att påverka utvecklingen framåt. En fortsatt hög befolkningstillväxt, större grupper i befolkningen som har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden och nivån på bostadsbyggandet kommer sannolikt att påverka utvecklingen av strukturell hemlöshet. Andra påverkansfaktorer är huruvida förutsättningar kommer till stånd som bidrar till utvecklingen av nya former av bostäder som fler kan efterfråga och i vilken grad parallella lösningar avseende nybyggnation och befintligt bestånd får förutsättningar att utvecklas. En ytterligare faktor är på vilket sätt inkomstkraven för att kunna efterfråga en bostad kommer att utvecklas på bostadsmarknaden framöver. Om barn under en längre tid lever under osäkra förhållanden kan det få en negativ påverkan på vardagsliv, skolgång, nätverk och trygghet. Arbetet med att förebygga och minska den strukturella hemlösheten bör utgå från ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. I ett långsiktigt perspektiv bör inriktningen vara att bibehålla en hög nivå på bostadsbyggandet, att lägga fokus på hållbara lösningar och att se till att utvärdering och uppföljning utgör en självklar del i arbetet för att kunna bedöma nyttor av olika insatser. I ett kortsiktigt perspektiv bör arbetet inriktas på en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, att ge förutsättningar för att testa innovativa lösningar, att identifiera och hantera bostadsmarknadens krav på individen och att effektivisera viktiga flöden i samhället, bland annat gällande integrationsprocessen. 3. Gemenskap och sammanhållning Den kollektiva styrkan 2 har blivit högre i Malmö över tid men det finns stora variationer i nivån av kollektiv styrka mellan olika geografiska områden och skillnaderna mellan områden tycks ha ökat över tid. Även graden av tillit till andra människor har ökat, men liksom för kollektiv styrka varierar nivån mellan olika grupper. Sysselsatta och de med svensk bakgrund har till exempel i högre grad tillit till andra än arbetslösa och de med utrikes bakgrund. Nivån av kollektiv styrka har stark koppling till geografiska områdens socioekonomiska struktur och en hög andel av variationen av nivå i kollektiv styrka kan förklaras utifrån utländsk bakgrund, boendestabilitet och fattigdom eller utsatthet. 2 Begreppet kollektiv styrka handlar om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka är en viktig faktor för att förstå variationer gällande bland annat trygghet mellan olika områden. 8

10 Flera faktorer kommer sannolikt att påverka utvecklingen av gemenskap och sammanhållning i Malmö. I vilken grad olika aktörer i staden tillsammans lyckas bryta den negativa trenden av ökade socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i staden är en. Ytterligare faktorer är i vilken grad integrationen utvecklas, hur staden planeras med bland annat olika upplåtelseformer och om former utvecklas för att fler ska våga och kunna bygga i områden som tidigare inte varit attraktiva för nybyggnation. Låg lokal problemnivå i ett område bidrar till en högre nivå av kollektiv styrka och hur ordningsstörningar i ett område hanteras kan därför också få betydelse för utvecklingen. Forskning visar att den kollektiva styrkan har positiva effekter på till exempel upplevd trygghet, brottsnivå, skolresultat och psykisk hälsa. Om skillnaderna avseende nivån av kollektiv styrka ökar så kan det också bidra till ökade skillnader mellan olika grupper avseende det som den kollektiva styrkan påverkar. Detta leder till att förutsättningarna blir mer olika beroende på var i staden man bor, tillbringar sin tid och vilka miljöer man har tillgång till. Analysen pekar på några viktiga inriktningar framåt. Malmös arbete för en socialt hållbar utveckling, med bland annat minskade skillnader i hälsa som mål, behöver vara uthålligt, arbetet för en fungerande integration och emot främlingsfientlighet behöver stärkas, formerna för samverkan behöver utvecklas på alla nivåer i samhället och fokus framåt bör fortsatt vara att verka för att hela Malmö ska vara en attraktiv stad. 4. Ökad välfärd och hälsa med ett bättre klimat I december 2015 beslutade nästan alla världens länder om att skapa Parisavtalet 3, och därigenom begränsa utsläppen av växthusgaser, för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer blir rimliga. Detta kräver en omställning av hela den globala ekonomin och betyder att investeringar måste styras i en mer hållbar riktning. 3 I avtalet förbinder sig i stort sätt alla världens länder att hålla temperaturökningen under två grader (jämfört med förindustriell tid). 9 Malmö står inför en stor utmaning. Befolkningen och behovet av samhällets service ökar, samtidigt som stadens klimatpåverkan måste minska. För Malmö är klimatfrågan viktig både utifrån ett globalt och lokalt perspektiv. Malmös minskade utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) bidrar till långsiktiga positiva effekter på klimatet globalt. Minskade utsläpp kräver bland annat energieffektiviseringar i byggnader och en omställning av transportsystem, resvanor och konsumtion. På lokal nivå kan dessa åtgärder också ses som en möjlighet att skapa andra nyttor såsom minskade hälsorisker, bättre bostäder och transportsystem. Koldioxidutsläppen har totalt sett ökat sedan 1990, men räknat per invånare ses en minskning under samma tidsperiod. En minskning ses också för övriga växthusgaser. Även energianvändningen fortsätter minska i Malmö och under 2013 noterades det lägsta värdet sedan Vad avser Malmöbornas transporter så har körsträckan per person legat på ungefär samma nivå sedan 1999, miljöbilsinnehavet ökar, bilresorna till och från arbete och skola har minskat mellan 2003 och 2013 och kollektivtrafikresorna och resor med cykel har ökat under samma period. Flera faktorer kan komma att påverka utvecklingen av hur väl Malmö möter utmaningen kring ökad välfärd, hälsa och ett bättre klimat. Det avser bland annat hur nationella satsningar beaktas i Malmö, hur effekterna på miljön av en kraftig befolkningsökning hanteras och vilken påverkan som de globala klimatförändringarna kommer få för Malmö i ett långsiktigt perspektiv. Det är tydligt att kopplingen mellan välfärd, hälsa, resursanvändning och klimat är avgörande och att omställningen till en mer resurssnål, klimatanpassad ekonomi behöver ses som en möjlighet. Långsiktigt behöver Malmö stad tillsammans med andra aktörer arbeta tillsammans med omställningen. I det ligger bland annat att bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi, energieffektiviseringar, smartare transporter och att stödja aktiviteter som gynnar hållbara beteenden.

11 Inledning Ett hållbart Malmö I ett hållbart Malmö känner dagens och framtidens Malmöbor sig delaktiga, har likvärdiga förutsättningar för utbildning och sysselsättning och en god ekonomisk situation. De har förutsättningar för att bo bra, för att känna gemenskap med och tillit till andra och för att uppleva en god hälsa. Miljön runt omkring dem är sund och skapar förutsättningar för att röra sig i staden och till platser utanför. Hållbarhetsarbetet i Malmö förutsätter ett långsiktigt perspektiv såväl som ett globalt perspektiv. Händelser och beslut som fattas i världen och Europa utveckling som har stor betydelse tillgodoser dagens behov för Sverige och utan att äventyra Malmö. FN:s nya kommande generationers möjligheter att hållbarhetsmål, tillfredsställa sina klimatavtalet och behov. (Brundtland) de stora flyktingströmmarna under 2015 är bara några exempel. Under 2015 antog FN:s generalförsamling FN:s nya globala mål för hållbarhet 4 för att skapa en långsiktigt global hållbar utveckling. Dessa ersätter de tidigare milleniemålen. Medan milleniemålen fokuserade på en förändrad situation i de fattigaste länderna omfattar de nya målen alla världens länder. Utöver stater ses även offentliga institutioner, privata företag och det civila samhällets organisationer som ansvariga för att bidra till en gemensam hållbar utveckling. Arbetet för att minska klyftor mellan rika och fattiga och arbetet för en ökad jämställdhet är prioriterade frågor. Miljön ska bevaras genom att hejda klimatförändringarna, garantera biologisk mångfald och ställa om både mot hållbar produktion och mot hållbar konsumtion. 4 Läs mer om målen på FN:s hemsida. Under 2015 ingicks också det så kallade Parisavtalet mellan världens länder. I det förbinder sig världens länder bland annat till att bidra till en minskning av växthusgaser. Det är första gången i historien som världens länder har ingått ett klimatavtal. Malmö och Europa har ställts inför nya utmaningar i samband med de stora flyktingströmmarna. Det som inledningsvis var en kris har blivit en situation som kommer att utmana rådande strukturer och förutsätta prioriteringar på såväl kort som lång sikt. Men det är också en situation som sannolikt bidrar till mod att testa nya vägar. I Malmö måste flera aktörer gå i samma riktning och ha samma strävan. Malmö stad, malmöbor, forskare, civilsamhälle och näringsliv är det som tillsammans utgör Malmö och allas små steg mot hållbarhet räknas. I Malmö stad ska hållbarhet genomsyra ordinarie processer och vara ett naturligt perspektiv att beakta i prioriteringar och beslut. Långsiktighet och värdeskapande Långsiktighet i planering och beslut kommer att bli alltmer viktig i processer kring investering och prioritering för att kunna möta en komplex framtid. Hållbarhetsrapporten kan bidra till att identifiera de inriktningar som är särskilt viktiga för Malmö framöver, samt hur Malmö stad i samverkan med andra aktörer kan arbeta med ett långsiktigt värdeskapande för de som bor, vistas och verkar i Malmö. Hållbarhet socialt, ekonomiskt, miljömässigt hur mäter vi utvecklingen? Hållbarhetsrapporten och hållbarhetsarbetet i stort har ett viktigt syfte att knyta samman samtliga tre hållbarhetsdimensioner, att se var de samverkar, var det uppstår motsättningar och var de förstärker varandra. Malmö stad har ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor, som visar sig i

12 framsteg på miljöområdet och omfattande initiativ såsom Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö men det finns i dagsläget ingen samlad hållbarhetsstrategi. Ett antal indikatorer har därför valts ut för att så långt som möjligt kunna följa den sociala och miljömässiga utvecklingen. Indikatorer som speglar den ekonomiska dimensionen, eller tillväxtfaktorer, behöver tas fram inför nästa rapportering. Indikatorer som grund Utgångspunkten för urvalet av indikatorer har varit indikatorns påverkan på hållbar utveckling samt Malmö stads möjlighet att påverka utfallet av indikatorn (i samverkan med andra aktörer). Samtliga indikatorer som prioriterats bedöms vara relevanta på samhällsnivå. Plats i styrsystemet Hållbarhetsrapporten och de indikatorer som följs har ett tidsperspektiv som sträcker sig längre än de årliga processerna. Hållbarhetsrapporten föreslås presenteras vart fjärde år och ska då utgöra ett komplement till Malmö stads årsredovisning. Bidra till gemensam riktning och arbete framåt Om indikatorerna och utfallet av dessa beskriver vadet så finns det också ett hur som beskriver arbetssätt och metoder. Hållbarhetsrapporten är ett sätt att rapportera utvecklingen och som ska ligga till grund för planering och prioritering. Arbetet som sedan bedrivs ska ske i kunskapsallianser mellan flera olika aktörer. Mer information om prioritering av indikatorer finns i bilaga 1. 11

13 Om Malmö Malmö i siffror Den positiva befolkningstillväxt som Malmö har haft de senaste 30 åren förväntas fortgå. Enligt befolkningsprognosen väntades befolkningen i Malmö öka med 5300 personer per år, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. I den kompletterade befolkningsprognosen från hösten 2015 räknade man med att mellan asylsökande kommer att vara boende i Malmö per år under åren Beräkningarna utgår från historiska data som visar att Malmö i genomsnitt har tagit emot tre procent av rikets asylsökande och 3,5 procent av de kommunmottagna. Migrationsverket har sedan dess publicerat en ny prognos med lägre asylinvandring. Med samma andelar applicerade på det nya underlaget uppskattas antalet inskrivna asylsökande i Malmö till mellan årligen. 45 procent av dem i åldern 0-19 år. Utifrån den nyare prognosen väntas antalet kommunmottagna ligga på mellan per år, ett tillskott på cirka 1900 per år, och Malmös befolkning förväntas öka med i genomsnitt 2000 invånare per år fram till 2019, utöver den tidigare prognostiserade ökningen. Malmö stads roll i Malmö och omvärlden Malmö är en ekonomisk och demografisk motor för utvecklingen i Skåne, Öresundsregionen och Sverige. Den demografiska utvecklingen och den pågående regionförstoringen innebär att invånare, besökare och företag verkar i ett funktionellt storstadsområde som sträcker sig över kommungränserna. Stadens dynamik, utvecklingskraft och innovativa livsmiljöer attraherar ständigt nya invånare, besökare och företag. Malmö är också en mittpunkt i en växande storstadsregion tillsammans med Köpenhamn och Lund. stadsutveckling och arbetet med Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö har målet att vara en ung, global och modern stad, vilket innebär att aktivt agera i omvärlden för att inspirera och låta sig inspireras. En ung, modern och global stad påverkar utvecklingen och är en drivande aktör på den regionala, nationella och internationella arenan (Ur förslag till Program för strategiskt omvärldsarbete i Malmö stad). Hållbara höjdpunkter Malmö stad har vunnit flera priser för sitt arbete inom såväl social som miljömässig hållbarhet. Några av höjdpunkterna under åren är: Planpriset Malmö vann 2014 års Planpris, Sveriges arkitekters pris för bästa samhällsplanering eller stadsbyggnad. Juryn lyfte särskilt fram underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa (2012), som man menar lyfter fram faktorer som påverkar jämlik och god hälsa i den fysiska miljön, och vad stadsplaneringen kan göra för att bryta barriärer. Jämställdhetspriset Malmö vann tillsammans med Norra Skogsägarna 2015 års svenska jämställdhetspris. I motiveringen lyfts bland annat långsiktighet, politisk ledning och civilsamhällets roll fram som viktiga utgångspunkter i arbetet. Euro China Smart Mobility City award - Malmö vann under 2015 pris för stadens cykelsatsningar inom ett nyinrättat pris där en europeisk och en kinesisk stad utses som vinnare i olika kategorier gällande hållbara transporter. I ett internationellt perspektiv är Malmö känd för sin omvandling av den tidigare industristaden till en attraktiv och dynamisk kunskaps- och upplevelsestad. Kommunen har särskilt utmärkt sig för framsteg inom ekologiskt hållbar 12

14 Många tillsammans genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning är en av Malmökommissionens rekommendationer som Malmö kommunfullmäktige beslutat ska genomsyra allt arbete och är en viktig utgångspunkt i hållbarhetsarbetet. Med kunskapsallians menas samarbeten som löper över tid mellan företrädare för förvaltningar, föreningsliv, näringsliv, forskning och medborgare. En kunskapsallians tar sin utgångspunkt i deltagarnas olika erfarenheter och kunskaper och präglas av en kvalitativ såväl som en kvantitativ kunskapssyn. Deltagandet ska innebära ett ömsesidigt lärande och dessutom utveckling av ny kunskap. Kunskapsallianserna bygger på demokratisk styrning. Visste du att Malmö har ett kvm stort konserthus Nästan halva befolkningen i Malmö är under 35 år Öresundsregionen har cirka 3,9 miljoner invånare vilket gör den till Nordens största arbetsmarknadsregion 25 procent av Sveriges och Danmarks befolkning bor i Öresundsregionen Nästan personer pendlar dagligen till arbete i Malmö från andra svenska kommuner Det under 2014 startades åtta nya företag varje dag i Malmö Fler än 1200 möten och kongresser med fler än 50 deltagare hölls i Malmö under MFF bildades den 24 februari 1910 entreprenörskap som ämne förekommer på mer än 60 procent av Malmö högskolas utbildningar Kunskapsallianser Meet Malmö bygger på tanken om varaktiga kunskapsallianser mellan kommunen och andra aktörer i samhället som gemensamt vill verka för en socialt hållbar utveckling. Utgångspunkten är en digital idéportal där idéer och frågeställningar gällande olika former av samarbeten mellan näringsliv och kommun kan lämnas in. Idéerna förs eventuellt sedan vidare till en resursbank som består av representanter från näringslivet som anmäler intresse för att delta. I skollagen står att förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskoleförvaltningen och Malmö högskola har inlett ett utökat samarbete utifrån detta och syftet är bland annat att skapa en plattform för utbyte mellan förvaltningens och högskolans olika kompetenser. Resultatet av detta leder till ny kunskap som kan användas var för sig och i det gemensamma utvecklingsarbetet för att skapa en förskola av hög kvalitet. Stadsområdesförvaltning Väster, Lokalpolisområde Söder, MKB, Stena Fastigheter, Rädda Barnen, Räddningstjänsten Syd och grundskole- och förskoleförvaltningen har tecknat en överenskommelse om samverkan i syftet att fördjupa samarbetet mellan parterna för att öka tryggheten och minska brottsligheten i de mest utsatta bostadsområdena i stadsområdet. Målet är att tillsammans skapa ett mervärde för malmöbor som bor i Väster och att öka graden av den mentala och organisatoriska beredskapen för nu och framtida utmaningar. Malmö högskola Urbana studier, står för evidensbaserad kunskap och kvalitetssäkring. 13

15 Tematisk analys utifrån några av Malmös utmaningar

16 Malmöbons ekonomiska förutsättningar Nuläge situationen idag Under mitten av 1990-talet låg andelen biståndsmottagare i Malmö relativt högt, upp mot 16 procent för att 2008 gå ner till en historiskt låg nivå. Andelen biståndsmottagare i befolkningen har därefter ökat fram till 2013 men stabiliserades under 2014 (9,5 procent). 5 Däremot har andelen Malmöbor med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat i Malmö mellan 2013 och från 40,9 till 45,5 procent. 6 Göteborg, Stockholm och riket ligger något högre än Malmö men för dem planade det långvariga ekonomiska biståndet ut under 2014 vilket är att betrakta som ett trendbrott. Skillnaderna mellan kommunerna är fortsatt stora och varierar från två till 57 procent. Antalet mottagare av långvarigt ekonomiskt bistånd är fler i stora kommuner och allra flest i några av storstädernas stadsdelar. 7 I Malmö förekommer långvarigt ekonomiskt bistånd i större utsträckning bland kvinnor än bland män, bland dem med utländsk bakgrund mer än bland dem med svensk bakgrund och bland dem med endast förgymnasial utbildning 5 Uppgifter från Socialstyrelsens Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd samt Socialstyrelsens statistikdatabas. Uppgifterna avser biståndsmottagare i befolkningen, vuxna och barn. 6 Långvarigt ekonomiskt bistånd avser månader under ett år. Avser Andel (%) av samtliga vuxna biståndsmottagare. 7 Uppgifter från Socialstyrelsens Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd. Avser vuxna biståndsmottagare och andel av totala antalet biståndsmottagare. jämfört med dem med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. 8 Den genomsnittliga bidragstiden för dem som hade ekonomiskt bistånd i Malmö under 2015 är hög, cirka 40 procent av dem har haft ekonomiskt bistånd under mer än tre år. 9 Andel barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd minskade i Malmö mellan 2012 och 2014 från 8,5 till 8,1 procent låg motsvarande nivå i riket på 2,7 procent, i Stockholm 2,2 procent och i Göteborg sex procent. 10 I Malmö växer vart tredje barn upp i ekonomiskt utsatta hushåll under delar av, eller hela sin barndom. Sedan 1991 (när Rädda Barnen startade sin mätning) har Malmö varit den kommun med högst andel barn i ekonomisk utsatthet. Det senaste decenniet har Malmö legat på en ekonomisk utsatthet runt 30 procent. Medan framför allt Stockholm och delvis Göteborg haft en positiv utveckling de senaste Ekonomiskt bistånd Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Malmö ökade något (från till ) mellan 2014 och 2015 men ökningen tycks ha planat ut något jämfört med tidigare år. I något stadsområde går utvecklingen i en positiv riktning med ett minskat antal biståndshushåll (Källa: KOLL Malmö stads verktyg för uppföljning och statistik). Andel barn som ingår i hushåll som någon gång under året har haft ekonomiskt bistånd har ökat årligen mellan 2011 och Mellan 2014 och 2015 har andelen dock minskat (18 till 16,9 procent) (Källa: Socialstyrelsen, Öppna jämförelser). 8 Uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna avser vuxna år och år Uppgifter från KOLL, Malmö stad. Avser antal barn och vuxna i befolkningen. 10 Uppgifter från Socialstyrelsens Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd. Avser Andel (%) av totalt antal barn i befolkningen i kommunen

17 åren och närmat sig rikssnittet så har små förändringar skett för Malmö. I familjer med utländsk bakgrund är andelen barn i ekonomisk utsatthet drygt 45 procent jämfört med familjer med svensk bakgrund där andelen ligger på runt tio procent. Faktorer som påverkat utvecklingen Andelen biståndsmottagare i befolkningen och andel barn i ekonomisk utsatthet är två indikatorer att följa för att ge en fingervisning om Malmöbornas ekonomiska förutsättningar. Utfallet för dessa indikatorer har påverkats och påverkas av flera av de socioekonomiska och strukturella faktorer som i forskning visats ge en ökad risk för ekonomisk utsatthet. Det avser bland annat låg ålder (unga vuxna), låg utbildningsnivå, utländsk bakgrund, vistelsetid i Sverige, låg inkomstnivå och svag arbetsmarknadsanknytning. En ung befolkning I Malmö är åldersgruppen år en av de största grupperna och Malmö kommer också under åren framåt ha en ung befolkning. Andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd är hög. Utbildningsnivå och utländsk bakgrund Långvarigt ekonomiskt bistånd i Malmö är mer vanligt förekommande bland dem med låg utbildningsnivå än dem med hög utbildningsnivå. Andelen av Malmös befolkning med eftergymnasial utbildning har ökat kontinuerligt under flera år vilket borde ge en minskad risk för ekonomiskt bistånd sett ur ett befolkningsperspektiv. Långvarigt ekonomiskt bistånd är mer vanligt förekommande bland de Malmöbor som har utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund. Låga inkomster Vad gäller inkomstnivå är Malmö en förhållandevis fattig kommun eftersom medelinkomsterna ligger under rikssnittet och de andra storstäderna. I en av rapporterna från Malmökommissionen - Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation (Tapio 16 Långvarigt ekonomiskt bistånd Drygt 3,5 procent (7300 personer) av befolkningen år i Malmö hade långvarigt ekonomiskt bistånd under 2013 och andelen ökade mellan 2007 och 2013 (Statistiska centralbyrån (SCB)) Den genomsnittliga bidragstiden för dem som hade ekonomiskt bistånd i Malmö under 2015 är hög, cirka 40 procent av dem har haft ekonomiskt bistånd under mer än tre år. Sett till den genomsnittliga bidragstiden under de senaste tolv månaderna så ligger den strax under tio månader, men sett till de senaste 48 månaderna ligger den på cirka 26 månader. De hushåll som har mycket långa bidragstider drar upp genomsnittet (Källa: KOLL Malmö stads verktyg för uppföljning och statistik). Antal hushåll med ensamstående man respektive ensamstående kvinna är nästan lika många det som skiljer dem åt är att de ensamstående kvinnorna i betydligt högre utsträckning har barn än de ensamstående männen(källa: KOLL Malmö stads verktyg för uppföljning och statistik). Salonen), framgår att Malmöhushållen tappat i inkomster jämfört med riket under det senaste årtiondet och inkomst-ojämlikheten i Malmö har ökat under perioden (en ökning med 57 procent, jämfört med 43 procent i riket). Låga medelinkomster i Malmö är en riskfaktor för ett ökat behov av ekonomiskt bistånd i befolkningen. Utvecklingen av inkomstojämlikheten säger dock också något om att risken för ekonomiskt bistånd är olika stor för olika grupper i samhället. Ökningen av antalet unika hushåll med ekonomiskt bistånd till och med 2014 kan indikera att många hushåll har låga inkomster och saknar ekonomiskt utrymme att hantera en större kostnad så som tandvård

18 eller läkarvård eller perioder av arbetslöshet och/eller väntan på annan ersättning. Arbetsmarknadsanknytning Den ekonomiska utsattheten i vuxen ålder behöver till stor del också förstås i relation till personens anknytning till arbetsmarknaden. Under 2008 var drygt personer i Malmö (i arbetsför ålder) fattiga utifrån EU:s definition 11, och av dem hade haft inkomster som kunde relateras till arbete eller studier. Det kunde röra sig om tillfälliga arbeten, begränsad deltidsanställning eller studiemedel. Den andra delen som helt saknade inkomster, var således personer eller tolv procent av den arbetsföra befolkningen i staden. 12 Barns ekonomiska utsatthet I Malmö växer vart tredje barn upp i ekonomisk utsatthet under delar av, eller hela sin barndom. Det finns flera bakomliggande faktorer som förklaring till varför Malmö har haft och har en så hög nivå av barnfattigdom. I en ytterligare rapport från Malmökommissionen - Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom (Tapio Salonen och Anna Angelin) lyfts såväl demografiska som strukturella omgivningsfaktorer fram: Befolkningsmässigt har Malmö en överrepresentation av barnfamiljer som i allmänhet har en svagare ekonomi / / Men resultaten visar också på att det föreligger en förhöjd ekonomisk utsatthet överlag bland barnfamiljer i Malmö som inte kan kopplas till strikt demografiska faktorer utan måste kopplas till den specifika historiska och strukturella omställning staden genomgått efter industriepokens nedgång. På nationell nivå framgår av Rädda Barnens rapport Välfärd inte för alla att stödsystemens förmåga att minska den ekonomiska utsattheten har avtagit och att den inkomstutjämnande effekten har minskat under 2000-talet. 11 Definitionen avser At risk of poverty, vilket innebär att personer har lägre än 60 procent av landets medianinkomst ett aktuellt år. Definitionen utgår från disponibel inkomst. 12 Underlagsrapport från Malmökommissionen - Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation Tapio Salonen 17 Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Nedan beskrivs ett antal faktorer som sannolikt kommer påverka Malmöbornas ekonomiska förutsättningar framöver. Dessa faktorer är inte heltäckande. Konjunkturläget, tillgången på arbete, trygghetssystemens utformning och inkomst- och kostnadsutvecklingen är ytterligare faktorer som inte behandlas närmre i denna rapport. Påverkansfaktor: Befolkning och utsatta grupper I Malmös befolkningsprognos för framgår det att Malmö är en ung stad med många barnfamiljer och unga. I befolkningsprognosen för Skåne framgår också att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo kvar i städerna och sannolikt även när de får sitt första barn. I den prognos som Migrationsverket presenterade i början av 2016 framgår tre beräkningsalternativ för hur många asylsökanden som förväntas komma till Sverige. Prognosen ligger på mellan asylsökanden under 2016, varav mellan ensamkommande barn. Prognosen är dock osäker. I Malmös senaste beräkningar framgår att det årligen under åren förväntas bo mellan asylsökande i Malmö och antalet kommunmottagna 13 ökar och förväntas ligga på mellan per år. Befolkningen ökar i genomsnitt med 2000 invånare per år fram till 2019 utöver den tidigare prognostiserade befolkningsökningen på mellan 5000 och 5700 Malmöbor fram till Kommunmottagna flyktingar är personer som fått uppehållstillstånd och blivit placerade i en kommun. Flyktingar inkluderar ett antal kategorier: kvotflykting, person från anläggningsboende (ABO) i Migrationsverkets mottagningssystem, person från eget boende (EBO) i Migrationsverkets mottagningssystem, andra skyddsbehövande och anhöriga till flyktingar.

19 Grupper som är överrepresenterade bland de med ekonomiskt bistånd är just unga, barnfamiljer och nyanlända. Utifrån de scenarier som befolkningsprognoserna visar avseende ett stort antal nyanlända och en fortsatt ökning av barnfamiljer och unga i Malmö, är det sannolikt att förvänta sig fler Malmöbor med ekonomiskt bistånd. Om inflödet i systemet för ekonomiskt bistånd fortsätter kommer det att bli en ännu större utmaning att hantera de 45,5 procent av dem med ekonomiskt bistånd som har långvarigt ekonomiskt bistånd och som är i behov av stort stöd för att ta sig ur biståndsberoendet. Påverkansfaktor: Etablering Under de närmsta åren kommer det att bo många nyanlända i Sverige och i Malmö. Hur väl olika aktörer i samhället har en förmåga att tillsammans hantera detta kommer att få betydelse för behovet av ekonomiskt bistånd framöver. Etableringen för nyanlända i Arbetsförmedlingens regi pågår som längst under två år. Om en nyanländ inte kommit i sysselsättning efter dessa 24 månader blir nästa steg ekonomiskt bistånd. Idag har cirka 50 procent av nyanlända etablerat sig på arbetsmarknaden inom sju år. Mot bakgrund av den prognostiserade ökningen av kommunmottagna, så kommer en så lång etableringstid sannolikt att bidra till att antalet Malmöbor med ekonomiskt bistånd ökar framöver. I den tidigare nämnda underlagsrapporten - Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. (Anna Angelin & Tapio Salonen) - framgår att etableringsprocessen tycks vara ekonomiskt besvärligare för en större andel barnfamiljer i Malmö än på andra håll i landet. Medan barnfattigdomen är över 80 procent för nyanlända (med en vistelsetid från 0-2 år) i Malmö är motsvarande nivå betydligt lägre i de andra storstäderna. Barnfattigdomen sjunker också betydligt långsammare i Malmö under vistelsetider upp till tio år i landet jämfört med landet i stort och de två andra storstäderna. Påverkansfaktor: Bakomliggande strukturella faktorer Det finns flera bakomliggande faktorer som ökar risken för att hamna i ekonomisk utsatthet och behov av ekonomiskt bistånd. Det handlar om sådant som genomförd utbildning, anknytning till arbetsmarknaden och boendesituation. Dessa faktorer är ur ett befolkningsperspektiv trögrörliga men behöver ses som grundläggande strukturella faktorer att arbeta med för att det i ett långsiktigt perspektiv ska vara möjligt att minska den ekonomiska utsattheten. En genomförd och slutförd grundskoleutbildning eller motsvarande med hög kvalitet bidrar i förlängningen till att eleverna blir behöriga till gymnasieskolan. Ju fler elever som blir behöriga till gymnasieskolan, desto fler Malmöbor får tillgång till arbetsmarknaden och ges förutsättningar för att bli självförsörjande. Skillnaderna mellan skolor ökar dock och det mycket stora tillskottet av elever under åren framöver består sannolikt av elever som kommer behöva extra stöd och anpassningar inom undervisningen. Hur dessa utmaningar hanteras kommer sannolikt påverka förutsättningarna för att dagens unga ska kunna bli självförsörjande vuxna. Boendesituationen är ytterligare en faktor som har tydlig koppling till fattigdom, och framförallt eftersom bostadsmarknaden inte kan tillhandahålla bostäder som mindre köpstarka grupper kan efterfråga. Bostadssituationen medför att kostnaderna för andrahandsboenden skjuter i höjden vilket gör det ännu svårare för denna grupp. I Malmö är bostadssituationen ansträngd. Fram till 2019 behövs nya bostäder. Men det handlar också om hur det befintliga beståndet nyttjas och om hur bostadsmarknadens krav på individen kommer att se ut framöver. Systemet bygger idag på att individen har en inkomst på en viss nivå och i Malmö är MKB den enda fastighetsägaren som godtar försörjningsstöd som inkomstkälla. Hur bostadsmarknaden utvecklas framöver kommer att ha betydelse för flera olika grupper i samhället. Att sakna en egen bostad är en faktor 18

20 som slår särskilt mot barn i ekonomisk utsatthet då de tvingas till flera flyttar mellan bostäder vilket skapar en otrygg tillvaro där till exempel sociala relationer med kompisar får stå tillbaka. Uppväxtvillkoren får också betydelse för barnens utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Påverkansfaktor: Insatser för dem som befinner sig i ekonomisk utsatthet Så som beskrevs i föregående avsnitt är det grundläggande för individen att ha en bra anknytning till arbetsmarknaden, till bostadsmarknaden och att ges goda förutsättningar för att klara skolan. En sådan utveckling förebygger risken för att hamna i ekonomisk utsatthet. I ett mer kortsiktigt perspektiv behöver det parallellt ske ett arbete tillsammans med dem som redan uppbär ekonomiskt bistånd. Under den tid som ett hushåll har behov av ekonomiskt bistånd arbetar socialtjänsten med att bidra till en skälig levnadsnivå och att ge stöd till egen försörjning. För att personer så snart som möjligt ska komma ut i egen varaktig försörjning krävs också en välfungerande samverkan med Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringsliv, skola och civilsamhälle. hög personalomsättning. Beroende på antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd varierar naturligtvis också trycket på socialtjänsten och dess personal. I en situation med ett stort antal nyanlända personer kommer etableringen få stor betydelse i detta sammanhang. Hur väl tiden inom etableringen för nyanlända skapar förutsättningar för att komma i arbete påverkar inflödet till socialtjänsten. Om etableringen fungerar väl behöver inte flyktingströmmarna leda till fler inom ekonomiskt bistånd. Enligt rapporten Uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar framgår ett behov av att utvärdera och följa upp satsningar bland annat inom ekonomiskt bistånd, samt att göra konsekvensbedömningar och beräkningar inför beslut om satsningar. Detta för att bidra till en återföring och kunskapshöjning om vad som fungerar. Befintlig kompetens och struktur i kommunen bedöms vara otillräcklig. Nedan presenteras tre exempel på satsningar inom ramen för socialtjänstens arbete och med fokus på de som redan uppbär ekonomiskt bistånd. Resultaten av beräkningarna ger indikationer om vad som krävs framåt för att på lång sikt få till stånd en hållbar struktur för att arbeta med ekonomiskt bistånd. Inom flera stadsområden görs särskilda satsningar med målsättning att ge stöd till egen försörjning. 14 Gemensamt för dessa satsningar är att de förutsätter en höjning av personaltätheten. Så som det ser ut idag har satsningar för att minska det ekonomiska biståndet och biståndstiderna etablerats och resurser har tillförts. Förutsättningarna för att attrahera personal till detta arbete är ett stort problem i flera stadsområden idag. I en rapport från Malmökommissionen - Skälig levnadsnivå i Malmö om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden (Torbjörn Hjort) framgår att det finns tendenser till att socialt arbete med försörjningsproblem ges lägre status och därmed 14 I rapporten Uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar beskrivs några av dessa (KS ) 19

21 30-miljonerssatsningen är ett utvecklingsarbete som hela staden är med i. Syftet med satsningen - som pågår under är att utveckla arbetet med försörjningsstöd och att fler personer blir självförsörjande, framförallt barnfamiljer. Målet är att förkorta tiden som hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed minska kostnaderna på sikt. Resurserna under 2014 användes i huvudsak till att anställa mer personal, vilket har bidragit till att handläggarna har färre ärenden i genomsnitt än tidigare, kan ta emot fler besök och upprätta fler individuella genomförandeplaner. Beräkningar visar att om satsningen på ett år ledde till att så få som 30 fler hushåll blev självförsörjande (20 till arbete, fem till studier och fem till sjuk- eller aktivitets-ersättning) så har satsningen lönat sig samhällsekonomiskt redan efter fem år. Om 90 fler blir självförsörjande är den samhällsekonomiska vinsten 50 mkr efter fem år. Statistik från åren visar på stora skillnader mellan stadsområdena och det svårt att dra slutsatser kring effekten av satsningen så här långt (Källa: Uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar KS ). Hela familjen. finns i stadsområde Innerstaden och i stadsområde Öster och är en insats för barnfamiljer med ekonomiskt bistånd. Arbetssättet, med mer intensivt stöd till familjerna, innebär att varje handläggande socialsekreterare har 25 ärenden jämfört med cirka 45 för andra socialsekreterare. Målet är att de vuxna i familjen ska bli självförsörjande, att unga vuxna ska ges möjlighet till eget boende och att barnens livsvillkor ska förbättras. Baserat på resultaten av satsningen från 2012 till och med september 2015 visar en beräkning att Hela familjen förväntas kunna ge stora vinster för samhället: Att personer kommer i arbete gör att insatsen lönar sig på relativt kort sikt. Till exempel visar känslighetsanalysen att den samhällsekonomiska vinsten efter fem år är mellan 16 och 42 mkr. På längre sikt genererar insatsen även en vinst i och med att barnen får det bättre när deras föräldrar kommer i arbete (barnen förväntas då uppnå en högre utbildningsnivå, få högre lön och lägre sjukkostnader i genomsnitt). Endast sett till inkomster och utgifter i kommunens kassa, visar beräkningen att skatteutjämningssystemet idag ger dåliga incitament för Malmö stad att satsa på individer med långvarigt försörjningsstöd.. Det har gjorts en systematisk uppföljning kring Hela familjen, som använt sig av en jämförelsegrupp och det har därför varit möjligt att genomföra dessa beräkningar (Källa: Uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar KS ). Lindängemodellen I Lindängen har det under några år växt fram ett arbetssätt bland annat med koppling till ekonomiskt bistånd, som har gett goda resultat. I Lindängen har antal biståndsbeviljade hushåll och summan utbetalda belopp minskat redan 2012 och I Malmö stads budget för 2016 beslutades att fyra miljoner kronor ska gå till Framtidens hus på Lindängen. Lindängemodellen - där fler Malmöbor blir självförsörjande - ska enligt budgetskrivelsen spridas i hela Malmö. Det finns flera delar i modellen. Bland annat sitter socialtjänsten under samma tak som arbetsförmedlingen och Jobb Malmö. Även Röda korset, Rädda barnen och snart även BUP och flera andra aktörer bedriver aktiviteter i området. Samordningen bidrar till bättre beslutsvägar och flera aktörer kan skapa en fungerande planering för individen. 20

22 Bedömning av utvecklingen framåt och konsekvenser av denna Behovet av ekonomiskt bistånd tycks stabiliseras, men det långvariga ekonomiska biståndet fortsätter öka och den ekonomiska utsattheten bland barn i Malmö är fortsatt hög. Den ekonomiska utsattheten påverkar den kommunala budgeten, samhällsekonomin och framförallt de berörda människorna, både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Ökade skillnader i ekonomiska förutsättningar så som det utvecklas idag bidrar också till att målet om en socialt hållbar stad utmanas och att skillnaden mellan olika grupper i samhället förstärks. Försörjningsstöd är något av ett stigma och för med sig föreställningar om att det finns en social problematik, till skillnad från arbetslöshetsersättning som är en del av ett försörjningssystem som är mer accepterat. Det är särskilt svårt att komma ur ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd och det är en utmaning att hitta fungerande arbetssätt för de 40 procent av de bidragsberoende i Malmö som har haft ekonomiskt bistånd under mer än tre år. I tidigare nämnda underlagsrapport - Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. (Anna Angelin & Tapio Salonen) framgår att det finns en omfattande vetenskaplig kunskapsgrund som påvisar att fattigdom under barndomen ofta får negativa effekter, både för det enskilda barnet men även för det omgivande samhället. Skillnaderna i barns livsförutsättningar ger stora konsekvenser vad gäller barns tillgång till olika rättigheter inom hälsa, utbildning, boende, kultur och fritid, trygghet och delaktighet. Den ekonomiska utsattheten i kombination med diskriminering, internaliserad diskriminering, segregation och utanförskap skapar en komplex bild av samhällets bristande förmåga att fungera kompensatoriskt för faktorer som gör att barn har underkänts i skolan, får sämre hälsa även som vuxna och riskerar att hamna i livslångt utanförskap. Det är en komplex problematik som är grundad i och sträcker sig över flera politikområden och sektorsgränser. Utöver de prövningar som ekonomisk utsatthet innebär under uppväxten finns det även en övertygande evidens för att fattiga barn som vuxna oftare har sämre hälsa, lägre utbildningsnivå, större behov av försörjningsstöd samt högre risk för att vara arbetslösa. Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Av analysen framgår att det finns flera faktorer som kommer att påverka utvecklingen av den ekonomiska utsattheten för såväl barn som vuxna. Det är tydligt att arbetet kring försörjningsstöd behöver två spår ett långsiktigt med fokus på att påverka strukturella faktorer som handlar om till exempel anknytning till arbetsmarknaden och ett kortsiktigt med fokus på att utveckla effektiva metoder för att ge förutsättningar för dem som idag uppbär ekonomiskt bistånd att bli varaktigt självförsörjande. Inriktning: Strukturella faktorer Diskussionen om ekonomisk utsatthet och dess orsaker behöver placeras in i en förebyggande och större samhällelig kontext och inte hänföras till att lösningarna finns inom ramen för socialtjänstens arbete. Med fokus på de strukturella faktorerna är det relativt väl beforskat vad som är riskfaktorer för till exempel försörjningsstöd (bland annat svag anknytning till arbetsmarknaden och låg utbildningsnivå). Det är dessa riskfaktorer som måste stå i fokus under en lång tid framöver. Demografiska förändringar, förändrat världsläge och konjunktursvängningar kommer att vara stora utmaningar. Men om Malmö i ett långsiktigt perspektiv lägger vikt vid att arbeta med bakomliggande faktorer så att bland annat ojämlikheten i Malmö minskar så kommer utmaningar som dessa enligt Malmökommissionens rekommendationer - sannolikt få mindre negativa effekter. Det är en utmaning att i en tid av kris förstärka de långsiktigt hållbara strukturerna. 21

23 En fortsatt positiv utveckling för sysselsättningen bidrar till ett minskat behov av ekonomiskt bistånd och mindre utanförskap. Men det förutsätter att sysselsättningen också ökar bland de som står längst från arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är inte något som Malmö stad ensamt kan påverka utan regionala, nationella och internationella aspekter påverkar utvecklingen i hög grad. Men det finns förutsättningar för ett framgångsrikt arbete på lokal nivå om olika aktörer i Malmö arbetar tillsammans. Malmö stad når vissa grupper genom kommunala arbetsmarknadsinsatser, medan Arbetsförmedlingen når andra. I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för finns ett utökat utrymme för samverkan och det får betydelse för deras möjligheter att samarbeta. Näringslivet är en ytterligare viktig part som tillsammans med till exempel Malmö stad har goda förutsättningar för att stimulera den lokala arbetsmarknaden. I det arbetet finns det anledning att skala upp till exempel Meet Malmö 16, som bygger på en arbetsform för att öka dialogen mellan Malmö stad och näringslivet med fokus på social hållbarhet. Det finns en flexibilitet i strukturen och det är en plattform också för samverkan kring arbetstillfällen. En förutsättning för att få tillgång till arbetsmarknaden och bli självförsörjande är en god utbildning, och i det avseendet har kommunen möjlighet att påverka utvecklingen. Skolor kan göra skillnad för att kompensera för olika uppväxtvillkor bland barn och unga. Skillnaderna mellan skolor ökar dock och det är viktigt att fortsätta lägga fokus vid likvärdighet och att stärka skolans arbete med det kompensatoriska uppdraget. Ett stort nytillskott av barn under åren framåt utmanar och ställer krav inte bara på lokalförsörjning utan också på att rekrytera personal och på skolans elevhälsoarbete. Det är också av betydelse att lyfta vuxenutbildningen, däribland Utbildning i 15 c389314a103f6fdb355d/ /af+regleri ngsbrev+2015+%282%29.pdf 16 Läs mer om Meet Malmö på: 22 Svenska för invandrare (SFI), som viktiga delar i arbetet för att ge förutsättningar för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Det är tydligt att initiativ där flera aktörer i samhället samverkar behöver förstärkas. Lösningar framåt skapas inte av enskilda aktörer utan i kunskapsallianser. 17 Det finns också anledning att se till det faktum att behovet av arbetskraft inte matchas av de arbetssökandes kompetens varpå klyftan mellan kompetensbehovet och kompetensutbudet ökar. Etablering Regeringen har beslutat om ett etableringspaket där språket är en del, och satsningen innebär bland annat att studieförbunden tillförs särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende, ska få möjlighet att läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället. Ytterligare resurser kommer att satsas under Rädda Barnens barnfattigdomsrapporter visar att barn med utländsk bakgrund löper högre risk att växa upp i ekonomisk utsatthet, särskilt de första åren efter att de har fått uppehållstillstånd i Sverige. För de nyanlända barn och familjer som blir en del av Malmös befolkning är ett rättighetsperspektiv på barns ekonomiska utsatthet och ett sektorsövergripande helhetstänk kring lösningar helt avgörande. Utan att veta hur dagens höga antal nyanlända barn och familjer kommer att påverka utvecklingen av barns ekonomiska utsatthet i Malmö så är det särskilt viktigt att framåt bevaka riskgrupper och ha ett genomgående barnrättsperspektiv i mottagandet och etableringsfasen. Mänskliga rättigheter har som störst betydelse i tider när de är hotade och när det upplevs svårt att leva upp till dem. 17 Begreppet kunskapsallianser beskrivs närmre i Kapitel 1: Inledning.

24 Inriktning: Effektiva insatser för dem som lever i ekonomisk utsatthet Parallellt med det långsiktiga arbetet för att förändra strukturella faktorer i samhället behöver det utvecklas effektiva insatser för dem som redan lever i ekonomisk utsatthet. Utmaningen är att hitta metoder som fungerar och ger effekt långsiktigt för individen såväl som för samhället i stort. Det förutsätter en god kvalitet i arbetet inom ekonomiskt bistånd avseende såväl utredningar som stöd till självförsörjning samt en välfungerande samverkan mellan olika samhällsaktörer. Det finns en ambition om att arbeta efter en evidensbaserad praktik, men det förutsätter att de insatser som erbjuds dokumenteras och följs upp. Analysen har visat att dessa insatser behöver utvecklas för alla med ekonomiskt bistånd, i synnerhet för dem med långvarigt ekonomiskt bistånd. I effektiva insatser för dem med långvarigt ekonomiskt bistånd, och som bedrivs av till exempel kommunen, är personal en avgörande fråga. Det behöver finnas ekonomiska resurser för att anställa personal men det behöver också finnas tillgänglig kompetens som motsvarar behovet. I sammanhanget är personalen förutsättningen för att kunna genomföra arbetet och det är därför av vikt att personalförsörjningen inom detta område säkerställs. Rekrytering, lönesättning och karriärvägar är olika aspekter som är viktiga för att kunna bibehålla kompetens inom området. I 30-miljonerssatsningen har den grundläggande delen handlat om att bemanna på ett sätt som skapar förutsättningar för att arbeta med det primära uppdraget självförsörjningsuppdraget - istället för att som tidigare arbeta mycket med försörjningsuppdraget, det vill säga själva handläggningen av ansökningar. Det är också en ekonomisk utmaning att säkerställa att vissa satsningar så som Hela familjen, som framåt visar sig vara effektiva, kan genomföras i större utsträckning. Ökade resurser är en förutsättning för grundläggande god kvalitet i arbetet med bland annat väl underbyggda genomförandeplaner för personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Tidigare avsatta resurser till bland annat 30-miljonerssatsningen har endast kunnat stabilisera utvecklingen. Det är en viktigt att beakta det faktum att alla satsningar som görs för individer som uppbär ekonomiskt bistånd inte innebär att de omedelbart blir självförsörjande utan att det är ett långsiktigt arbete som krävs. Med ett sådant förhållningssätt kan handlingsplaner för individer bli långsiktiga på ett sätt som de behöver vara för att ge stöd till självförsörjning. Det viktiga är vad som görs under det långvariga biståndet det vill säga att aktivt arbeta för att ge förutsättningar för att individen ska bli varaktigt självförsörjande och att socialtjänsten kan lägga fokus vid att minska biståndstiderna. Inriktning: Barn i fokus De insatser som prioriteras idag behöver bedömas utifrån ett hållbarhetsperspektiv - vilken påverkan de får för framtida generationer. Att det finns barn som lever i ekonomisk utsatthet får konsekvenser här och nu men är också en grund för framtida risker. Sämre hälsa, lägre utbildningsnivå och större behov av försörjningsstöd är bara några av de delar som utgör en ökad risk för barn som lever i ekonomisk utsatthet. Den ekonomiska utsattheten återupprepas över generationer vilket beskrivs i rapporten Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom (Tapio Salonen och Anna Angelin): / / När så många som en tredjedel av Malmös framtida vuxna har vuxit upp i fattigdom är det centralt att förhålla sig till vilken betydelse detta får i relation till stadens framtidsvision om en socialt hållbar och jämlik välfärd. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv bör därför fortsatt fokus ligga på barn och unga och deras föräldrar. Bland annat Rädda barnen trycker på betydelsen av tillgängliga förebyggande insatser i arbetet framåt. Det handlar om sådant som familjecentraler, stödgrupper, elevhälsa av hög kvalitet och jämställdhetsarbete i förskola och skola för att motverka diskriminering av barn som växer upp i fattigdom. Men också om 23

25 skolans betydelse för att kompensera för olika uppväxtvillkor. Möjligheten till ekonomiskt tillgängliga fritidsaktiviteter är också viktigt för att barn oavsett uppväxtförhållanden kan delta i samma föreningar. Det handlar om delaktighet som grund för god hälsa för individen och en hållbar utveckling för samhället. Inriktning: Inriktning - allas ansvar Samverkan över gränser för arbetsmarknad, bostadsmarknad med mera är en avgörande dimension för att kunna åstadkomma förändring i det komplexa sammanhang som ekonomiskt bistånd och barn i ekonomisk utsatthet är en del. I en situation där samhället nu utsätts för extra utmaningar uppstår nödvändigheten av kunskapsallianser för att effektivisera och säkerställa olika processer. Det behöver åstadkommas en samverkan mellan olika politikområden och olika sektorer som gemensamt behandlar frågor om arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning, socialtjänst, kultur och fritid. Med tanke på de krafttag som krävs för att vända utvecklingen kring ekonomisk utsatthet skulle gemensamma styrmodeller och gemensamma mål för offentlig sektor, näringsliv, ideell sektor och akademi vara en väg framåt. Barn och unga ska få inflytande över och vara medskapare i utvecklingen. I likhet med Malmökommissionens övergripande rekommendation kring kunskapsallianser och demokratiserad styrning ska samverkansformer bygga på en struktur som ger lika förutsättningar och likvärdighet mellan olika aktörer. En välfungerande etablering som exempel Behovet av gemensamt ansvar mellan olika politikområden och sektorer blir särskilt tydligt i diskussionen om etableringen av nyanlända. Med utgångspunkt i en situation där antalet nyanlända förväntas öka behöver formerna för etablering också utvecklas och effektiviseras, fler behöver bli etablerade inom ramen för de två år som etableringen pågår. Detta är en aktuell pågående diskussion mellan bland annat kommun och Arbetsförmedling men det statliga ansvaret för etableringsprocessen behöver också poängteras. Vissa förutsättningar måste vara på plats för att nyanlända ska kunna delta i etableringen, till exempel barnomsorg. 18 Gruppen barn och unga fortsätter växa i Malmö och detta tillsammans med en ytterligare ökning av nyanlända barn kommer att ställa krav på bland annat en utbyggnad av förskolor och skolor. Planeringen inför 2016 baserades på att skapa skolplatser till 1620 fler elever. Prognosen tyder nu på att Malmös grundskolor istället kommer att ta emot 2640 fler elever det kommande året. 19 I den reviderade befolkningsprognosen för Malmö ( ) bedöms det komma upp till cirka 1000 fler barn i förskoleålder. Som det ser ut ryms ökningen inom den totala planerade utbyggnadsvolymen men det ökade lokalbehovet till följd av ökningen kommer att studeras vidare under Brist på barnomsorg riskerar att försena deltagandet i etableringen och att familjer därmed kan ha behov av ekonomiskt bistånd i väntan på barnomsorg. Arbetsförmedlingen ska vid behov anvisa personer som har rätt till en etableringsplan en plats för boende i en kommun. I Arbetsförmedlingens återrapportering kring etableringsuppdraget för 2014 framgår att antalet personer som anvisas en plats för ett boende av Arbetsförmedlingen har ökat under 2013/2014 men inte i samma utsträckning som antalet personer som anmäler behov. Detta leder till att fler personer blir kvar i anläggningsboenden och att tiden från uppehållstillstånd till anvisat boende förlängs. Att personer snabbt kan tas emot av en kommun är viktigt för att personen ska kunna ha fullt fokus på vägen till arbete och utbildning. För att detta ska bli möjligt måste kommunerna öka sitt mottagande och det främsta hindret för detta bedöms vara bristande tillgång på lediga bostäder. 18 Barnomsorg är en förutsättning för att en enskild småbarnsförälder ska kunna upprätta en etableringsplan med Arbetsförmedlingen. 19 Malmö stad (2016) Reviderad budget. Grundskolenämnden. 20 Malmö stad (2016) Lokalbehovsanalys Förskoleverksamheten i Malmö stad /25. FSKF

26 Referenser Angelin, A & Salonen, T (2012) Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. Underlagsrapport framtagen för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö f7d /AngelinHjort Salonen.pdf Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsförmedlingens Återrapportering Etablering av vissa nyanlända - statistik kring etableringsuppdraget. wnload/ d89144b969bc3a2ff1/ /7a_Etablering_av_vissa _nyanl%c3%a4nda_- _statistik_kring_etableringsuppdraget_1 _0.pdf Hjort, T (2012) Skälig levnadsnivå i Malmö om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden. Underlagsrapport framtagen för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö f7d /AngelinHjort Salonen.pdf Malmö stad (2015) Befolkningsprognos Stadskontoret b8714e26c72f8834d42/ /befolkningsprognos pd f#search='befolkningsprognos+2016 Malmö stad (2016) Lokalbehovsanalys Förskoleverksamheten i Malmö stad /25. FSKF Malmö stad (2016) Reviderad budget. Grundskolenämnden. Malmö stad (2016) Uppdrag att beräkna och arbeta fram konkreta exempel på möjliga sociala investeringar. Dnr KS Malmö stad (2016) Årsanalys. Grundskolenämnden. Salonen, T (2011) Välfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Rädda barnen. ts/vad-vi-gor/sverige/samhalletsansvar/barnfattigdom/v%c3%a4lf%c 3%A4rd_inte_f%C3%B6r_alla.pdf Salonen, T (2012) Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation. En sociodynamisk analys av Malmö. Underlagsrapport framtagen för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö f7d /Det+dolda+ Malm%C3%B6_Tapio+Salonen_Malm %C3%B6kommissionen_final.pdf Socialstyrelsen (2010) Social rapport kelkatalog/attachments/17957/ pdf Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd ikelkatalog/attachments/19572/ pdf Socialstyrelsen (2015) Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd Indikatorer jämförbara över tid. Dokumentation från samtal med eller skriftligt underlag från interna och externa aktörer. Statistik avser Öppna jämförelser (Socialstyrelsen) Statistikdatabasen (Socialstyrelsen) Skånedatabasen (Statistiska centralbyrån) 25

27 Någonstans att bo Nuläge situationen idag Malmö har, liksom andra storstadsregioner, haft en hög befolkningstillväxt sedan många år tillbaka. Malmös befolkning har ökat under 30 år i rad sedan 1985, och det senaste decenniet har tillväxttakten legat på mellan nya invånare varje år. Malmös befolkningstillväxt förväntas utifrån den reviderade befolkningsprognosen öka med i genomsnitt 3100 personer fler per år än vad som prognostiserats i den ursprungliga befolkningsprognosen. Sysselsättningsgraden har ökat något i Malmö sedan 2009, och arbetslösheten stabiliserats, men samtidigt uppbär många hushåll ekonomiskt bistånd och många människor har inte tillräcklig köpkraft för att kunna hyra eller köpa ett boende. Den gemensamma nämnaren för gruppen strukturellt hemlösa är att de inte har ekonomiska förutsättningar eller kontakter och nätverk för att konkurrera på bostadsmarknaden och därför inte har möjlighet att på egen hand lösa sitt boende. Den strukturella hemlösheten har stigit i Malmö sedan Bristande förankring på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är idag den vanligaste orsaken till hemlöshet och bara en liten andel av de hemlösa har idag missbruks- och beroendeproblem eller psykisk eller fysisk ohälsa. Samma utveckling ses i ett nationellt perspektiv. Andelen hemlösa i Malmö är högst i åldersgruppen år och av storstäderna har Malmö den högsta andelen föräldrar som är hemlösa. Majoriteten av barnfamiljerna utan egen bostad hör till gruppen strukturellt hemlösa och 98 procent av de hemlösa barnen finns i familjer utan sociala problem. Andelen strukturellt hemlösa 21 män är något högre än 21 Andel (%) av samtliga hemlösa andelen strukturellt hemlösa kvinnor men skillnaderna har minskat sedan 2009 och skiljer sig påtagligt från skillnaderna mellan socialt hemlösa kvinnor och män där kvinnornas andel är betydligt lägre. Faktorer som påverkat utvecklingen Flera faktorer har bidragit till nuläget gällande strukturell hemlöshet. Det handlar bland annat om omställning av ekonomiska förutsättningar slopade subventioner och omställning till marknadsmässigt styrt byggande, utträngningseffekter på bostadsmarknaden, strängare hyresvärdar, dåligt utnyttjande av beståndet, många debutanter på bostadsmarknaden och relativt låg sysselsättningsgrad. Några av dessa faktorer diskuteras nedan. Samordning I budget 2016 beslutade Malmö kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten att samla ansvaret för hemlösheten. Detta rapporteras under våren Ytterligare arbete pågår kring kärnprocesser för arbete med hemlösa. Dessa ska vara klara under 2016 och kommer underlätta uppföljningen av såväl de insatser som riktas direkt till hemlösa som kostnaderna för dem. Majoriteten av Malmös hemlösa hade kunnat få ett eget hyresavtal och klara ett eget boende utan stöd från socialtjänsten om bostadsmarknaden hade varit i balans. Den främsta orsaken till bostadsbristen är att det inte har byggts bostäder i tillräcklig omfattning för att svara mot befolkningsökningen i Malmö. Detta har lett till en bostadsbrist i staden och bristen är störst när det gäller hyresbostäder med rimliga hyresnivåer. Anledningen till att det inte har byggts i större omfattning är att efterfrågan inte funnits på de bostäder som marknaden har velat eller kunnat leverera samt att bostadsbyggandet är konjunkturkänsligt, och är i hög grad relaterat till arbetsmarknaden.

28 Diskussionen kring hemlöshet är en annan idag än vad den varit tidigare, från att handla om sociala problem till strukturella förutsättningar. Arbetsmarknad, bostadsmarknad, hyressättning och kraftig befolkningstillväxt är faktorer som påverkat utvecklingen. Bostadspolitikens inriktning och medel har förändrats vid ett antal tillfällen sedan 30-talet. Efter kriget och fram till 90-talet låg fokus på att bostadsproduktionen skulle vara en skyddad sektor med statliga regleringar. Kommunalt reglerad tilldelning av mark och olika typer av stöd ökade. Fokus var hela bostadsmarknaden och inte särskilda hushållskategorier eller upplåtelseformer. Allmännyttan har sedan sin tillkomst präglats av att bygga för alla och inte specifika grupper. Mellan 1980-talet och fram till år 2000 inträffade ett antal ekonomiska händelser som påverkat förutsättningar på den svenska bostadsmarknaden påtagligt. Sveriges djupa ekonomiska kris under början av 1990-talet fick svåra konsekvenser för bostadsmarknaden års skattereform hade redan inneburit högre kostnader för boendet även om detta till viss del hade kompenserats med lägre inkomstskatt för hushållen. De nödvändiga statliga budgetåtstramningarna som var en följd av krisen innebar bland annat att systemet med en av staten garanterad ränta för bostadslån avskaffades. Bostadsbyggandet föll kraftigt både till följd av skattereformens effekter och i än högre grad till följd av den ekonomiska krisen som också innebar hög arbetslöshet och fallande reallöner. I mitten av 1990-talet befann sig bostadsmarknaden i en helt ny situation. Finansiering av nyproduktion skedde nu på den ordinarie kreditmarknaden. Kreditrisken hade flyttats från stat och kommun till fastighetsägare och hushållen. De förändringar som skett kring en avreglerad marknad och minskad statlig inblandning har kommit att påverka förutsättningarna på bostadsmarknaden. Det har under ett antal år även ställts höga krav på individen på den reguljära bostadsmarknaden. Malmö kommunala bostadsbolag (MKB) har till exempel ställt krav på att en hyresgäst måste tjäna två gånger hyran för att få lov att hyra. Kraven har det senaste året sänkts till 1,5 gånger inkomsten. MKB godkänner även försörjningsstöd som inkomstkälla vilket de allra flesta privata hyresvärdar inte gör. Med en påtaglig bostadsbrist har de tekniska förvaltningarna i Malmö stad under senare år huvudsakligen lagt fokus vid den del av bostadsförsörjningen som handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för ett ökat och varierat bostadsbyggande, men staden har även arbetat med det befintliga beståndet genom till exempel Boplats Syd och med sociala aspekter genom till exempel LiMa. 22 Genom Malmökommissionens huvudsakliga fokus på att minska skillnader i hälsa, har de sociala aspekterna kring bostadsfrågan kommit mer på agendan. Bostadsförsörjningsfrågan förutsätter i högre grad diskussioner om till exempel vilka krav det är möjligt att ställa på marknaden gällande sådant som upplåtelseform och hyresregleringar och en bred samverkan mellan flera interna och externa aktörer. Tidigare har det funnits en tilltro till flyttkedjor på bostadsmarknaden, men med en kraftig befolkningstillväxt och en bostadsmarknad som 22 Fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning i Malmö stad består av två enheter LiMa och Lägenhetsenheten. LiMa (Lokal i Malmö) ansvarar för anskaffning och avveckling av Malmö stads lokaler och gruppboenden. LiMa förhandlar till exempel om hyresvillkor. Lägenhetsenheten har administrativt och tekniskt ansvar för lägenheter som kommunen hyr ut med andrahandskontrakt till personer som av olika skäl inte kan erhålla egna hyreskontrakt. 27

29 inte är i balans i Malmö går det inte att få till stånd flyttkedjor som motsvarar behovet för att frigöra till exempel större lägenheter för barnfamiljer. Det finns inlåsningseffekter som går utanför kommunens möjligheter att förändra och lösa i planeringen, som till exempel har med beskattningsregler och finansieringssystem att göra. Till exempel kan transaktionskostnader vid en bostadsförsäljning skapa inlåsningseffekter med minskad rörlighet som följd. Svensk forskning visar att kapitalvinstbeskattningen 23 främst låser in de hushåll som vill köpa ett billigare boende, vilket kan medföra att bland annat äldre bor kvar längre i sina stora bostäder. Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? I texten nedan beskrivs ett antal faktorer som sannolikt kommer påverka utvecklingen av den strukturella hemlösheten. Ytterligare faktorer som inte behandlas i denna rapport, är till exempel marknadens drivkrafter, konjunkturens betydelse och diskriminering på bostadsmarknaden. Påverkansfaktor: Bostad och befolkning Nivån på bostadsbyggandet Malmös befolkningstillväxt förväntas utifrån den reviderade prognosen öka med i genomsnitt 8250 personer per år fram till i snitt 3100 personer fler per år än vad som prognostiserats i den ursprungliga befolkningsprognosen. I vilken grad befolkningstillväxten kommer att påverka den strukturella hemlösheten är avhängigt bland annat takten i bostadsbyggandet, vilken typ av bostäder som planeras och i vilka områden dessa byggs. Under de senaste tio åren har det påbörjats i snitt bostäder per år. Förväntat antal färdigställda bostäder fram till 2020 är och en stor del av utbyggnaden förväntas ske i stadsområde Norr och Väster. Det skapas varje år förutsättningar för att bygga drygt 2000 bostäder i nya detaljplaner, och enbart under 23 I detta fall avses skatt på vinst vid försäljning av bostad. 28 Bostadsförsörjning I Malmö stads Handlingsplan för bostadsförsörjning finns tre prioriterade områden: Ökat bostadsbyggande Under 2014 inrättades en Bolots som arbetar i bostadsbyggnadsprocessen, inåt mot stadens förvaltningar och utåt mot byggherrar. En viktig del i arbetet är att ta tillvara idéer som kan generera fler bostäder. Även arbetet med Sverigeförhandlingen, regeringens initiativ för ökat bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen är en viktig faktor för ökat bostadsbyggande framöver. Fler bostäder för hushåll med låg inkomst Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har genererat uppdrag som syftar till att utreda möjligheterna att öka utbudet av bostäder som alla barnfamiljer kan efterfråga. Ett annat uppdrag är att utreda möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår genom förebyggande insatser som budget och hyresrådgivning, och genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och härbärgen. Staden har även bostäder som hyrs ut i andra hand med tillsyn och/eller stöd till hemlösa. Att bostadsbyggandet kommer ikapp befolkningsökningen är den viktigaste faktorn har över 3000 bostäder beviljats bygglov. Håller konjunkturen i sig och det även framöver blir fördelaktigt att bygga bostäder så finns det stora möjligheter för marknaden att byggstarta fler bostäder. Förseningar, uteblivet bostadsbyggande eller lägenheter som inte blir bebodda inom utsatt tid påverkar dock prognosresultatet. Det finns i dagsläget över 8000 bostäder i byggklara detaljplaner, på både kommunal och privat mark. På den kommunala

30 marken är större andelen av dessa bostäder markanvisade. 24 Bostäder till grupper med lägre köpkraft Av befolkningsprognosen för framgår att unga människor i allt större utsträckning kommer att bo i städerna, och många kommer sannolikt att få sitt första barn när de fortfarande bor i städerna. Hemlöshetsstatistiken visar samtidigt att det framförallt är gruppen år som är strukturellt hemlösa, och att barnfamiljer utgör en hög andel. Sverige och i synnerhet Malmö är också i en extraordinär situation med anledning av det stora antalet asylsökande och kommunmottagna som förväntas komma under åren framöver. Under 2015 sökte drygt personer asyl i Sverige varav cirka var ensamkommande barn. Migrationsverkets beräkningar för 2016 ligger på asylsökande varav barn. Bostadsbehovet för nyanlända ligger på historiskt höga nivåer. Enligt Malmö stads reviderade befolkningsprognos kommer det förutom tillskottet av antal kommunmottagna på cirka 1900 per år också att bo ett stort antal asylsökande i Malmö enligt prognosen knappt under åren Av dessa är 45 procent i åldersgruppen 0-19 år. Knappt 4000 nyanlända finns i eget boende (EBO) i Malmö och denna grupp kommer sannolikt att öka. Malmö har blivit tilldelat 900 anvisningsplatser för ensamkommande barn för Det blir ett tillskott på cirka 700 barn om man dragit bort dagens nivå på 200 anvisade barn. Hälften av dessa är i grundskoleålder och andra hälften i gymnasieålder. Unga och nyanlända är utifrån ovanstående underlag grupper som i befolkningsprognosen 24 Markanvisning är en option för till exempel ett byggföretag att under en viss tid och på vissa villkor ensam få förhandla med en kommun om förutsättningarna för att uppföra ny bostadsbebyggelse eller att genomföra annan exploatering inom ett visst markområde. 29 förväntas vara fortsatt stora eller öka. Det är samma grupper som idag har svårigheter att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Redan idag är en hög andel av de strukturellt hemlösa utrikesfödda. Trycket och efterfrågan på relevanta boenden för dessa grupper kommer därför sannolikt att öka. Ett högt bostadsbyggande i Malmö är möjligt utifrån planlagd mark, men utmaningen ligger utifrån ovanstående resonemang i att det ska finnas bostäder för de grupper som inte kan efterfråga en ny bostad. Att det som byggs idag inte genererar flyttkedjor som motsvarar behovet innebär att det inte kommer att frigöras billigare boenden från befintligt bestånd till den mindre köpstarka gruppen i den utsträckning som behövs. När det gäller nybyggnation sker den största andelen i attraktiva områden med höga kostnader för ett boende som grupper med lägre köpkraft inte kan efterfråga. Bostadsbyggande utifrån marknadsmässiga principer fungerar på detta sätt, och huruvida flera aktörer tillsammans kommer att hantera komplexiteten i denna fråga kommer att få betydelse för utvecklingen. En del av detta handlar om i vilken grad byggherrar kan attraheras av att bygga i områden som traditionellt inte är attraktiva. Ett exempel på detta är det avtal som slutits mellan företaget Trianon och Malmö stad. 25 Det handlar också om att byggbolag sätter igång nyproduktion på sina byggrätter. Idag släpper en del bolag endast lite nyproduktion åt gången vilket gör att priserna kan hållas uppe på det som blir tillgängligt. Mod och förutsättningar för att tänka nytt och mångsidigt i bostadsfrågan Befolkningstillväxten och bostadsbyggandet går inte hand i hand och en faktor som kan komma att påverka utvecklingen av antalet strukturellt hemlösa är i vilken grad förutsättningar ges för att satsa på nya former av boenden som fler kan 25 Läs mer i Lägesrapport för bostadsförsörjning 2015: d53006/ /l%c3%a4gesrapport+bost adsf%c3%b6rs%c3%b6rjning+mars+2015.pdf#sea rch='trianon+v%c3%83%c2%a5rs%c3%83%c2% A5ngen

31 efterfråga och för att tänka brett och kring flera parallella lösningar både avseende nybyggnation och befintligt bestånd. Detta kräver inte endast handlingskraft från staden utan att det på nationell nivå finns mod att ge de förutsättningar som krävs genom till exempel lagstiftning. I Boverkets rapport om nyanländas boendesituation 26 föreslås till exempel temporära bostäder så som moduler, för att öka tillgången på bostäder för inflyttning, framför allt mot bakgrund av behovet av en bättre integration för nyanlända. Denna typ av bostäder diskuteras idag inom flera olika sektorer och det finns flera viktiga antaganden att beakta för att bedöma var i landet den här typen av bostäder är aktuella. Det ska till exempel vara orter som är attraktiva platser att flytta till, med god infrastruktur och med goda förutsättningar för tillväxt, utveckling och välfärd. 27 Det finns dock fortfarande de som inte har råd att efterfråga en nyproducerad bostad, bland annat många hemlösa. Den här typen av bostäder behöver också ses i ljuset av att det är snabba lösningar på kort sikt (som dock kan få positiva långsiktiga konsekvenser för individen) och långsiktigt behövs fortsatt arbete kring hur vi kan bidra till att långsiktigt hållbara bostäder kan komma till stånd. Social Housing är ett koncept som används i de flesta länderna i Europa men inte i Sverige och Malmö. Diskussioner om detta har i dagens situation dock kommit upp på agendan igen i flera sammanhang och hur detta tas vidare kan få betydelse för hur utvecklingen av bostadsmarknaden kommer att se ut framåt. Boverket föreslår i sin senaste rapport att staten bör satsa på hushåll och grupper med lägst inkomster. Idag handlar det i hög grad inte om människor som har sociala problem utan om att de har för låg inkomst för att kunna efterfråga en (nyproducerad) bostad och Affordable Housing är 26 Boverket (2015) Nyanländas boendesituation delrapport. 27 Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar för ett ramavtal för modulbostäder och en nationell strategi diskuteras som går ut på att skapa temporära bostäder för nyanlända i orter som kan erbjuda en större bostadsmarknad 30 ett uttryck som bättre beskriver denna problematik. Under 2015 har 100 lägenheter från MKB fördelats till hemlösa barnfamiljer som tidigare bodde i dyra boendelösningar. Huruvida det är möjligt att hitta ytterligare lösningar inom det befintliga beståndet är en faktor som kommer att påverka förutsättningarna för att fler strukturellt hemlösa ska kunna få en bostad. Hyrorna för lägenheter i det något äldre befintliga beståndet är rimliga och ger därmed goda förutsättningar för familjer att också kunna bo kvar i framtiden. Ingen effektutvärdering är knuten till insatsen av de 100 lägenheterna och det är därmed inte möjligt att avgöra i vilken grad denna satsning kan betraktas som en social investering. En uppföljning har däremot gjorts och förutom den ekonomiska aspekten av att kontrakt övertas av hyresgästen så tillgodoser satsningen bland annat också det som Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) efter sin granskning av Malmös arbete med hemlösa barnfamiljer, menar är en skälig levnadsnivå i boendet för barn. 28 En fast bostad är viktigt för att kunna börja studera eller arbeta, och en förväntad effekt av satsningen är därmed att en del av familjerna blir självförsörjande vilket bär med sig positiva effekter för barnen och samhället i stort. Det finns idag ett behov i Malmö av stora lägenheter till ett antal stora familjer som bor i dyra boendelösningar. När det gäller sociala lägenheter förutsätts en bra samverkan mellan fastighetsägare och socialtjänst och det är en förtroendefråga mellan olika parter. Det finns en rollkonflikt för socialtjänstens personal då de både har ansvar för tillsyn av lägenheter och ansvar för individuella stödinsatser. Det kan leda till både sämre tillsyn och sämre individuellt boendestöd. En försämrad tillsyn kan leda till att 28 Skälig levnadsnivå i boende: Barn ska känna sig trygga, Barn ska ha tillgång till yta för lek & samvaro, möjlighet till att läsa läxor i avskildhet och att kunna vila utan att bli störda av andra personer i boendet, alla i familjen ska ha egen sovplats, familjen ska kunna förvara och tillaga sin mat, det ska finnas hygienutrymme av god standard.

32 fastighetsägares förtroende minskar och att de i mindre utsträckning vill lämna lägenheter till kommunen. Ytterligare delar som kan komma att påverka utvecklingen framåt är hur olika krav på bostadsmarknaden kommer att hanteras. Det gäller till exempel upplåtelseform och hyresregleringar för att möta grupper med lägre köpkraft. Det är juridiskt möjligt att ställa krav i detaljplaneprocessen kring till exempel upplåtelseform men idag görs det i första hand kring frågor som har med volym att göra. Krav kring upplåtelseform upplevs av flera byggherrar i Malmö vara begränsande och risken är att sådana krav bidrar till att det inte byggs. Det förs också diskussioner om huruvida det är möjligt att redan i markanvisningsavtalet reglera hyran med ett hyrestak för hyresgästen. Göteborgs stad arbetar med att genom så kallade presumtionshyror 29 styra hyresnivån. Detta sker dock fortfarande som försök och fastighetsägarna i Göteborg har inte varit positivt inställda. Det finns fördelar och nackdelar med sådana hyror och det måste göras andra juridiska skrivningar om det ska ge fördelar för hyresgästen. Så som det ser ut nu kan fastighetskontoret i Malmö stad via markavtal reglera hyran men endast inledningsvis. Förhandlingarna tas sedan över av bostadsmarknadens parter (i Malmö är det Malmömodellen 30 som är grund för bedömningar och hyressättning), vilket innebär att hyrorna kan höjas i efterhand. Hur dialogen kan utvecklas framåt mellan olika aktörer så som kommun, byggherrar och fastighetsägare när det gäller olika krav och regleringar och hur tillit och förtroende kan stärkas mellan till exempel kommun och fastighetsägare kan komma att bli betydelsefullt för att alla grupper i samhället ska kunna efterfråga en bostad trädde en ny lag i kraft som ger möjlighet att sätta marknadshyror vid nyproducerade lägenheter under 15 år för att sedan efter tiden förlöpt använda sig av det vanliga svenska systemet för hyresreglering, bruksvärdessystemet. 30 Grundtanken i Malmömodellens hyressättning är att varje lägenhet ska tilldelas en hyra som speglar den individuella lägenhetens förutsättningar. 31 Kommun och region bostadsförsörjning Malmö är en del i ett större regionalt sammanhang och det kan finnas anledning att resonera kring om och i så fall hur regionaliseringen kan få betydelse för bostadsförsörjningen i kommunen. Bostadsplaneringskommittéen menar i ett betänkande - En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning - att en ökad rörlighet över lokala administrativa gränser också förutsätter större insatser på regional nivå i bostadsplaneringsfrågor. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det finnas positiva aspekter av mer samordning mellan nivåerna. Till exempel samordning av bostads- och infrastrukturutbyggnad så att bostäder och arbetsplatser hamnar i goda kollektivtrafiklägen, samutnyttjande av viktiga funktioner som inte måste finnas i varje kommun och planering för lokalisering av anläggningar så att marken utnyttjas på bästa sätt. Konkreta satsningar som till exempel de som sker inom ramen för Sverigeförhandlingen kan också leda till att fler bostäder kommer till stånd. Boplats Syd 31 är också en viktig regional aktör eftersom de förmedlar bostäder i flera delar av Skåne, och nya fastighetsägare som inte endast är etablerade i Malmö tillkommer efterhand. Samtidigt som bostadsbyggande sker genom många aktörer i samverkan så är bostadsförsörjning ett kommunalt ansvar. Malmö stad arbetar kontinuerligt med att föra dialog med byggherrar och andra aktörer på marknaden. Detta är viktigt för att skapa ett gott samarbetsklimat och en förståelse för de kommunala prioriteringarna. Det är också kommunen som har de konkreta verktygen för planering. En mer utvecklad samordning lokalt och regionalt skulle därför i sig sannolikt inte bidra till ett ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet sker dessutom idag helt på marknadens villkor och åtgärder för att öka bostadsbyggandet inom planeringslagstiftningen får sannolikt inte den effekt som till exempel 31 Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling som ägs av Malmö stad.

33 förändrade beskattningsregler och finansieringssystem skulle få. Påverkansfaktor: Individens ekonomiska situation Utöver de förutsättningar som ges utifrån en kraftig befolkningstillväxt och ett lågt bostadsbyggande finns det ytterligare faktorer som har betydelse för utvecklingen av strukturell hemlöshet. Det handlar bland annat om vilka krav som ställs på individen på bostadsmarknaden och vilka förutsättningar som arbetsmarknaden ger. Krav på individens försörjningsförmåga och förutsättningar för integration Det ställs idag höga krav på individen för att kunna ta plats på den reguljära bostadsmarknaden. Det handlar bland annat om vad som godkänns som inkomstkälla och vilka inkomstkrav som ställs för att kunna efterfråga en bostad. Boplats Syd verkar aktivt för att fler fastighetsägare som är anslutna till förmedlingen ska godkänna ekonomiskt bistånd som inkomstkälla. Detta är en faktor som tillsammans med andra kan få betydelse för hur många av de strukturellt hemlösa som kan kvalificera sig för och efterfråga ett boende. I Malmö är det idag endast MKB som godkänner ekonomiskt bistånd som inkomstkälla. Fler städer och bolag tenderar idag att sänka inkomstkraven. Inom Sveriges allmännyttiga bostadsbolag (SABO) har utvecklingen gått framåt, men det är fortfarande procent av de allmännyttiga bostadsbolagen som inte godkänner ekonomiskt bistånd som inkomstkälla. I Malmö kommer antalet kommunmottagna och asylsökande vara högt under kommande år. I en situation där det i Malmö endast är MKB som godkänner ekonomiskt bistånd som inkomst kommer det att ställa stora krav på effektiva och flexibla system för integration för att personer ska komma i sysselsättning snabbt och därmed kunna efterfråga en bostad. I en motsatt situation kan andelen strukturellt hemlösa komma att öka kraftigt. 32 På en mer övergripande nivå finns ytterligare potentiella faktorer som kan påverka individens förutsättningar på bostadsmarknaden. Detta avser till exempel Regeringens proposition om krav på amortering av nya bolån 32 vars förslag föreslås börja gälla från den 1 maj Antalet hushåll som påverkas och i vilken utsträckning beror på hur amorteringskravet kommer att utformas. För en del hushåll kan amorteringskravet utgöra ett hinder för att komma in på bostadsmarknaden. Bedömning av utvecklingen framåt och konsekvenser Sett till utvecklingen bakåt i tiden och den utveckling vi idag ser på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och med en fortsatt kraftig befolkningstillväxt, kan den strukturella hemlösheten förväntas fortsätta öka. I Socialstyrelsens rapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 framgår att Malmö har den högsta andelen hemlösa med ekonomiskt bistånd och den högsta andelen utrikesfödda i hemlöshet vid en jämförelse med övriga storstäder. Bristande förankring på såväl bostadsmarknad som på arbetsmarknad bidrar till en dålig ekonomisk situation, och också till att förutsättningarna för att bygga upp en social gemenskap med andra försämras. Om barn under en längre tid lever under osäkra förhållanden kan det få en negativ påverkan på vardagsliv, skolgång, nätverk och trygghet. Flera lever dessutom i familjer med ekonomiskt bistånd eller låg inkomst och hemlösheten bidrar med stor sannolikhet till att tiden innan föräldrarna blir självförsörjande förlängs. Forskning visar tydligt att barn i familjer med försörjningsstöd har en ökad risk för framtida social och psykisk ohälsa. I rapporten Hemlösa barn och ojämlikhet i hälsa en redogörelse för forskningsläget beskrivs forskningsläget kring hemlöshet och dess effekter på barn: Enligt 32 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Regeringens proposition lämnades till riksdagen

34 internationell forskning har hemlösa barn klart ökade hälsorisker och dessutom sämre tillgång till hälso- och sjukvård. Det är svårt att skapa en vardagsstruktur då återkommande flyttningar är vanliga. Risken för svårigheter med den kognitiva utvecklingen är ökad. Hemlöshetens varaktighet, barnets ålder och sociala nätverk spelar roll för effekterna. 33 Utöver de konsekvenser som hemlöshet medför för individen och samhället i stort finns det en ekonomisk aspekt för kommunen. Kostnaderna för hemlöshet i Malmö uppgick under 2015 till 260 miljoner kronor och kostnaderna har ökat med 24 procent sedan Detta trots de 100 lägenheter som fördelades till hemlösa under 2015 och som bidragit till minskade kostnader för tillfälliga dyra boenden. En djupare analys krävs för att bedöma hur stor del av kostnadsökningen som beror på befolkningsökningen. utmaningar i och med det stora antalet kommunmottagna och asylsökande behöver arbetet för att vända den negativa utvecklingen av strukturell hemlöshet intensifieras. Utifrån statistiskt underlag och analys föreslås nedan några inriktningar för arbetet framåt. Övergripande inriktning Identifiera kort- och långsiktiga processer Det stora antalet strukturellt hemlösa i Malmö förutsätter insatser riktade till denna grupp. Socialtjänsten har i uppdrag att arbeta med följderna av bostadsbrist men inte orsakerna till denna. I arbetet framåt bör det därför finnas två parallella spår, ett kortsiktigt och ett långsiktigt. I ett kortsiktigt perspektiv handlar det bland annat om att få fler fastighetsägare att godta försörjningsstöd som inkomst, att det ges förutsättningar för en ökad rörlighet på bostadsmarknaden så att bostadsbeståndet kan användas på ett effektivt sätt och att få till stånd initiativ som kan bidra till olika temporära bostäder. Källa: Malmö stad, stadskontoret Om det i ett kortsiktigt perspektiv handlar om att få till stånd fler bostäder, så handlar det i ett långsiktigt perspektiv om att bibehålla en hög nivå i bostadsbyggandet, samtidigt som planeringen är långsiktig och sträcker sig över mandatperioder med fokus på hållbara lösningar. Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Det statistiska underlaget visar en negativ trend sedan 2009 gällande strukturell hemlöshet, och analysen tyder på att flera av påverkansfaktorerna kommer att bidra till stora utmaningar även framåt. En del av faktorerna har Malmö stad möjlighet att påverka, andra i mindre utsträckning. I en situation där befolkningstillväxten förväntas bli extra hög under de kommande åren och omfattar särskilda 33 Knutagård M. Hemlösa barn och ojämlikhet i hälsa en redogörelse för forskningsläget. I: Köhler M, editor. Barn i Malmö - Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö; Kortsiktiga processer Inriktning: Ökad rörlighet på bostadsmarknaden En fungerande bostadsförsörjning bygger på att det befintliga beståndet utnyttjas väl och det förutsätter insatser inom andra områden än fysisk planering. Flera av dessa insatser behöver ske på nationellt plan men kommunen har en viktig roll i att följa utvecklingen och i den mån det är möjligt påverka dessa processer. Det handlar om beskattningsregler och finansieringssystem som idag bidrar till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. En förändring av dessa är helt avgörande för att få till stånd en ökad rörlighet som bland annat bidrar till att större bostäder frigörs till

35 barnfamiljer. Detta förutsätter förändring i lagar och regler på nationell nivå. Det förutsätter också en samverkan mellan flera olika departement, eftersom det rör såväl bostadsbyggande som finansiella system. Internationell forskning visar att även små förändringar av transaktionskostnaderna för att byta boende kan få stora effekter på rörligheten. I princip är det de höga transaktionskostnaderna vid ägande som minskar rörligheten och därmed försämrar matchningsprocessen på bostadsmarknaden. När det gäller transaktionskostnader på hyresmarknaden är kötiderna långa, informationen kring lediga hyresrätter har i flera rapporter visats vara bristfällig och det förekommer många svarta affärer på den svenska hyresmarknaden. För att hyresrätten ska bidra till ökad flexibilitet krävs därför att den blir mer tillgänglig och att den svarta marknaden och olovlig andrahandsuthyrning minskar. Ett viktigt tillägg är också att det redan befintliga beståndet värnas - framförallt lägenheter i miljonprogrammet. Det vill säga att bevara lägenheter i normal standard även efter sedvanligt underhåll, och som inte berättigar till höjda hyror. Inriktning: Tillåta innovativa lösningar och många lösningar För att vända utvecklingen av antalet strukturellt hemlösa behöver arbetet framåt omfatta flera olika lösningar. Det finns inte utrymme att i ett inledande skede vara kritisk till innovativa förslag utan det behöver ges förutsättningar för att testa alternativ gällande till exempel bostäder. Det krävs inte bara handlingskraft i Malmö utan framförallt mod på nationell nivå att fatta beslut om och genomföra nödvändiga lagändringar. Snabba beslut på såväl nationell som lokal nivå kommer att bli nödvändiga för att hantera situationen främst utifrån flyktingströmmarna och den påtagliga bostadsbristen. Olika avvägningar kommer att krävas. Ur ett miljöperspektiv kan till exempel modulbostäder 34 anses negativt eftersom sådana lösningar förväntas ha kortare livslängd och kraven på miljöklassning inte är lika hårda. Samtidigt måste bostadslösningar hittas snabbt för att skapa bättre förutsättningar för både barn och vuxna att bli en del av samhället, att lyckas i skolan, att skapa sociala relationer och att komma in på arbetsmarknaden. Detta skapar på lång sikt också ett stort värde för samhället. Det ska finnas en balans mellan de olika hållbarhetsdimensionerna, men avvägningar kommer att bli nödvändiga i en situation då utvecklingen är påtagligt negativ för redan utsatta grupper i samhället och ökade socioekonomiska skillnader förstärks. Det är en viktig fråga hur staden som helhet ska förhålla sig till dessa avvägningar. I arbetet med olika temporära lösningar bör dock förvärvad kunskap användas. Lärdomarna från miljonprogramsområdena bör till exempel användas i diskussionen om placering av olika temporära bostäder så att dessa placeras på ett sätt som inte bidrar till segregerade områden, och på ett sätt som bidrar till rörelse i staden och att behålla staden attraktiv. Fler bostäder Regeringen avser att under 2016 intensifiera arbetet för att få till stånd fler bostäder. De tre inriktningar som framhålls är: Förenkla regelverken Öka byggkapaciteten Finansiering och ökad rörlighet Fortsättningsvis behöver också förutsättningar ges för andra lösningar både gällande nybyggnation och gällande det befintliga beståndet. Det avser till exempel att utveckla formerna för att attrahera byggherrar att bygga i områden som traditionellt inte är attraktiva, att fortsätta utveckla dialogen med byggherrar kring kravställningar i avtal och att koncept som Affordable Housing diskuteras utifrån den situation som råder nu. Det är också viktigt att fortsätta effektivisera processer kring till exempel

36 byggstarter. Fler lösningar inom det befintliga beståndet, så som de 100 lägenheterna 34, behöver utvecklas tillsammans mellan olika aktörer. Detta kräver att robusta strukturer för bemanning och tillsyn utformas och etablering av goda relationer som bygger på förtroende. Inom bostadsförsörjningen pågår också diskussioner om vilken roll externa finansieringslösningar kan ha för att bidra till att mindre köpstarka grupper ska komma in på bostadsmarknaden. Det handlar om nya sätt att framöver finansiera till exempelvis stora upprustningar av socioekonomiskt utsatta områden. Inriktning identifiera och hantera bostadsmarknadens krav på individen I en situation där allt fler står utanför bostadsmarknaden på grund av strukturella skäl, kan det finnas anledning att se över vilka krav som ställs på individen. I en del kommuner dras till exempel markanvisningar in om bostadsbolagen inte godkänner försörjningsstöd som inkomst. I en situation där Malmö står inför en betydande bostadsbrist är en fortsatt god relation viktig mellan olika aktörer, så som Malmö stad och byggherrar, för att bostadsbyggandet inte ska påverkas negativt. Diskussionen om ekonomiskt bistånd som inkomst behöver fortsätta mellan berörda parter eftersom det är en betydelsefull åtgärd för att bidra till att minska den strukturella hemlösheten. En fast bostad ger bättre förutsättningar för att bli självförsörjande, att barnen får en trygg hemmiljö och att förutsättningar ges för att skapa sociala nätverk och relationer. 35 För att inte de med låg inkomst ska missgynnas i förhållande till dem med ekonomiskt bistånd kan kraven vad avser inkomstnivå behöva sänkas för att de som uppbär ekonomiskt bistånd och de 34 Läs mer och 35 Ekonomiskt bistånd utgår så länge individen har rätt till det, till skillnad från A-kassa som är tidsbegränsat. 35 med låg inkomst - ska närma sig varandra. MKB som tidigare har haft ett inkomstkrav på två gånger hyran, har sänkt detta till en och en halv gånger hyran, och för diskussioner om huruvida detta bör sänkas ytterligare. Inriktning identifiera flöden - integration, flexibilitet och samverkan mellan olika strukturer Den enskilt viktigaste anledningen till en ökande strukturell hemlöshet är brister på bostadsmarknaden och det är i huvudsak där som insatser bör göras. Men för att individen ska kunna efterfråga en bostad på den reguljära bostadsmarknaden förutsätts ekonomiska resurser. Det finns därför ett behov av att flöden inom och mellan flera olika strukturer i samhället, så som arbetsmarknad och försörjningssystem, effektiviseras, blir mer flexibla och samverkar med varandra. Det finns ett behov av en ökad effektivisering, flexibilitet och samverkan oavsett demografisk utveckling, men mot bakgrund av ökningen av kommunmottagna flyktingar i Malmö kommer detta bli än mer viktigt. Språkundervisning, tillgång till barnomsorg och skola, valideringsprocesser för utländsk examen är bara några delar som behöver effektiviseras för att stödja nyanlända att bli självförsörjande. Det behöver komma till stånd en fungerande integrationsprocess där alla glapp identifieras. SABO bedriver ett utvecklingsarbete i syfte att öka samarbetet mellan olika aktörer och myndigheter för att underlätta mottagandet och integrationen. Det finns förslag på flera olika spår som behöver utvecklas och som samtliga lyfter vikten av att flera aktörer i samhället samverkar. Det avser bland annat byggspåret för ökad nyproduktion, folkhögskolespåret och valideringsspåret. Byggspårets syfte är ökad nyproduktion, i folkhögskolespåret är målet att ensamkommande ungdomars väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas genom att kombinera studier och boendelösningar på landets folkhögskolor.

37 Valideringsspåret är avgörande för att säkerställa att de individer som har en utbildning med sig får denna validerad snabbt och därmed ges förutsättningar för att komma i arbete. Idag tar det ungefär sju år från det att en nyanländ får uppehållstillstånd till dess att denna har ett arbete. Om det kommer att ta sju år för de nyanlända som kommit och kommer under de närmsta åren, kommer det bli en påtagligt negativ påverkan på utvecklingen av ekonomiskt bistånd, och därmed också fler som får svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden. En nationell delegation har tillsatts och ska senast 2019 föreslå en strategi för validering. Syftet är att verka för ett bättre fungerande och mer effektivt system för validering på nationell och regional nivå. Diskussioner om validering av utländsk examen brukar diskuteras främst för kvalificerade yrken. I Malmö har de mindre kvalificerade jobben ökat under senare tid, och huruvida också mindre kvalificerade utbildningar/arbetserfarenhet kan komma att valideras kan komma att få betydelse för förutsättningarna att fler ska komma i arbete. Malmöborna är utvärdering och uppföljning också helt avgörande för att kunna göra bedömningar av till exempel olika sociala investeringar som bostadsföretag eller andra aktörer arbetar med. Detta är viktigt, inte minst för att kunna hävda den långsiktiga samhälleliga vinsten och eventuella vinsten eller minskade kostnader för ett företag av att bedriva sociala insatser. En slutsats i forskningsprojektet nyttan med allmännyttan 36 är att / /om ekonomiska utvärderingar av sociala insatser saknas i det urbana utvecklingsarbetet, så är risken stor att de inte får någon central plats när andra stora samhälleliga insatser diskuteras / /. Långsiktigt perspektiv Inriktning: Fortsatt fokus hållbarhet och intensifiera arbetet med uppföljning och utvärdering I ett långsiktigt perspektiv bör fokus ligga på att bibehålla en hög nivå på bostadsbyggandet samtidigt som de bostäder och miljöer som planeras och byggs i större utsträckning är hållbara ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Det kommer att bli allt viktigare att kunna bedöma olika insatsers nyttor för såväl individen som för samhället. Hur väl sådana utvärderingar genomförs har betydelse för i vilken utsträckning sociala, ekonomiska och miljömässiga nyttor verkligen beaktas i bostadsbyggandet. En utgångspunkt för att kunna göra sådana bedömningar är att det finns tydliga strukturer för uppföljning och utvärdering. Detta avser inte endast bostadsbyggandet. För att skapa långsiktigt hållbara bostadsförhållanden för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (2015) Nyttan med allmännyttan en sammanfattning av ett forskningsprojekt.

38 Referenser Boverket (2015) Nyanländas boendesituation delrapport. Rapport 2015:10. Regeringsuppdrag. ublikationer/dokument/2015/nyanland as-boendesituation-delrapport1.pdf Folkhögskolespåret - Malmö stad (2012)Promemoria om Malmömodellen och hyressättning i avtal. Malmö stad (2014) Handlingsplan för bostadsförsörjning. Malmö stad (2015) Befolkningsprognos Stadskontoret. c14db49ab84d52e3f/ /b efolkningsprognos pdf#search ='befolkningsprognos' Malmö stad (2015) Kompletterande befolkningsprognos ( ). Stadskontoret 314e7254d70ed2b5f/ /P resentation+kompletterande+befolknin gsprognos+dec+2015.pdf#search='ko mpletterande+befolkningsprognos Malmö stad (2015) Yttrande gällande remiss från Näringsdepartementet om en ny regional planering. SBN Mörk, E m fl (2014) Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa. Regeringen (2015) Amorteringskrav. Regeringens proposition 2015/16:89. s/e0669accc13143a091389e6bd /amorteringskrav-prop Regeringen (2015) En samordnad utveckling av validering. Kommittédirektiv 2015: s/89a784a13d4c4989ab3ed7e2604c6351 /en-samordnad-utveckling-avvalidering-dir pdf Regeringen (2015) Fler nya hem. PM. s/1ae28b25e4fe4a3d9631b7e57d52b18f /pm-fler-nya-hem.pdf Regeringen (2015) Svenska från dag ett för bättre etablering. Pressmeddelande. anden/2015/07/svenska-fran-dag-ettfor-battre-etablering/ Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (2015) Nyttan med allmännyttan en sammanfattning av ett forskningsprojekt. Socialstyrelsen (2011) Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär. rtikelkatalog/attachments/18523/ pdf Statens bostadskreditnämnd (2008) Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Statens offentliga utredningar (2015) En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Betänkande av Bostadsplaneringskommittén Stockholm 2015 SOU 2015:59. Dokumentation från samtal med eller skriftligt underlag från interna och externa aktörer. Statistik avser Malmö stads hemlöshetsräkning (Malmö stad) Malmö stads befolkningsprognos samt kompletterade befolkningsprognosen ( ) (Malmö stad) Bostadsstatistik (Malmö stad) Kostnader för hem- och bostadslösa (Malmö stad)

39 Gemenskap och sammanhållning Nuläge situationen idag En jämförelse mellan mätningar 1998 och visar att nivån på den kollektiva styrkan 38 blivit högre i Malmö över tid. 39 Det finns dock variationer i nivån av kollektiv styrka mellan olika geografiska områden och det finns tecken på att det har skett en polarisering, skillnaderna mellan områden har ökat över tid. Av Region Skånes folkhälsoenkät framgår också att även tilliten till andra har ökat bland både kvinnor och män mellan 2000 och Sett utifrån olika grupper i samhället, så som sysselsatta och arbetslösa, skiljer sig dock nivån av tillit åt. Sysselsatta kvinnor har en högre nivå av tillit till andra än arbetslösa och skillnaderna har ökat markant mellan 2000 och Skillnaderna mellan sysselsatta och arbetslösa män har minskat något under samma tidsperiod. Vad avser födelseland så har kvinnor och män födda 37 Torstensson, M (1999) Lokala problem, brott och trygghet i polisområde Malmö-1998 års trygghetsmätning samt Malmö högskola (2013) Malmö områdesundersökning Kollektiv styrka handlar om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer. Indexet för kollektiv styrka bygger på två delar: social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll. 39 Framförallt den dimension som mäter social sammanhållning och tillit. i Sverige högre tillit till andra än de som är födda i utomeuropeiska länder eller i annat land i ett Europa (frånsett Norden). Skillnaderna har ökat mellan kvinnor i dessa grupper mellan 2000 och 2012, medan skillnaderna har minskat något för män. Bostadsområden i Malmö med en hög grad av segregation uppvisar högre nivåer av lokala problem, utsatthet för brott och otrygghet. Utmärkande för dessa områden är att den kollektiva styrkan är lägre. Generellt sett är också nivån av kollektiv styrka högre i områden med fler höginkomsttagare och fler med högskoleutbildning. Dessa resultat stämmer väl överens med forskning som visar att nivån av kollektiv styrka har stark koppling till problemnivån och den socioekonomiska nivån i området. 40 Faktorer som påverkat utvecklingen En stor andel av variationen i kollektiv styrka kan förklaras utifrån utländsk bakgrund, boendestabilitet och fattigdom eller utsatthet. Lägre boendestabilitet gör det svårare att upprätthålla stabila sociala nätverk som en grund för att det ska växa fram ett socialt kapital. 41 I områden med en högre andel med utländsk bakgrund kan språkliga och kulturella skillnader medföra sämre förutsättningar för att agera gemensamt och därmed också bygga upp ett socialt kapital. Fattigdom och utsatthet, som inkluderar låg inkomst, knappa resurser, förekomst av ensamstående familjer med många barn, bidragsberoende och brist på sysselsättning, genererar en lägre grad av social kapacitet och minskad tillit och motverkar uppbyggnaden av socialt kapital Malmö högskola (2013) Malmö områdesundersökning Socialt kapital definieras på flera olika sätt men kan sägas omfatta de egenskaper vid sociala relationer som gör att människors samverkan grundas på tillit. 42 Gerell, M (2012) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital.

40 Det finns sannolikt en samvariation mellan faktorerna i ovanstående resonemang. Det vill säga i utsatta områden bor ofta en högre andel med utländsk bakgrund och i dessa områden är även omflyttningen hög. Faktorerna utgör tillsammans en del av förklaringen till ett områdes nivå av kollektiv styrka. I en del forskning argumenteras det för att utvecklingen av välfungerande sociala processer så som kollektiv styrka förutsätter en rimlig nivå av sociala och materiella resurser (i en urban kontext) och att befolkningsomflyttningen inte är alltför hög. Att ett område till exempel har låg medelinkomst och låg utbildningsnivå betyder däremot inte automatiskt att den kollektiva styrkan är svag i området, men det har visat sig att en ökad nivå av kollektiv styrka har störst positiva effekter i socioekonomiskt utsatta områden. I mer välmående områden verkar det spela mindre roll. Vad avser befolkningsomflyttningen i Malmö så sker det varje år många inomkommunala flyttningar. År 2010 var antalet som flyttade inom en stadsdel eller mellan stadsdelar i Malmö och antalet har ökat sedan Anledningarna är naturligtvis flera men det handlar bland annat om nybyggnation, tillgången på bostäder samt stadsdelens attraktivitet. År 2010 var boende i de centrala stadsdelarna mest flyttningsbenägna och minst flyttningsbenägna var boende i Malmös ytterområden med ett stort inslag av villabebyggelse. 43 Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? I texten nedan beskrivs ett antal påverkansfaktorer som sannolikt kommer att påverka utvecklingen av gemenskap och sammanhållning i olika områden i Malmö. 43 Malmö stad (2010) Aktuellt om: Inomkommunala flyttningar för Malmös stadsdelar Stadskontoret. Påverkansfaktor: Socioekonomiska skillnader Den positiva trenden på övergripande nivå vad avser tillit till andra och kollektiv styrka går parallellt med en utveckling av större skillnader mellan olika områden och grupper i befolkningen. Utvecklingen kommer därför sannolikt att påverkas av hur staden med gemensamma krafter från olika aktörer lyckas bryta den negativa trenden av ökade socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i staden. En polarisering mellan grupper ger sämre förutsättningar för att bygga upp tillit mellan människor. Det är sannolikt också svårare att utveckla en hög grad av tillit och samhörighet i ett område där många boende har en besvärlig livssituation, där omflyttningen är hög eller där det inte finns tillgång till gemensamma vardagsaktiviteter som ger människor möjlighet att utveckla gemensamma mål och agera för områdets bästa. De boende i ett område blir sämre rustade för att gemensamt ta tag i eventuella problem som finns i området. Det kan leda till en negativ spiral eftersom oro och utsatthet kan påverka de boendes vilja att stanna kvar i området. Om segregationen och de socioekonomiska skillnaderna minskar så blir sannolikt förutsättningarna för att utveckla en högre nivå av kollektiv styrka bättre, framförallt i de mer resurssvaga områdena. Påverkansfaktor: Integration I ett framtida Malmö kommer Malmöborna, i takt med en fortsatt urbanisering och en inriktning om en förtätning av staden, sannolikt att bo närmre varandra än vad som är fallet idag. Stora befolkningsrörelser i bland annat Europa bidrar samtidigt till en kraftigt ökande befolkning och en fortsatt utveckling av ett mångkulturellt och språktätt Malmö. Hur samhället ger förutsättningar för integration och hur samhället och varje enskild Malmöbo ser styrkan i dessa rörelser kommer att påverka hur individer kan interagera tillsammans. Utländsk bakgrund är en av de förklarande variablerna för nivån av kollektiv styrka och hur språkliga och kulturella skillnader hanteras kommer påverka förutsättningarna för att kunna agera gemensamt 39

41 i ett område och därmed också för förutsättningarna att bygga upp ett socialt kapital. Påverkansfaktor: Fysisk planering En hög omflyttning inom områden påverkar förutsättningarna för att etablera sociala relationer och för att bygga upp en tillit till andra. Hur staden planeras och bebyggs med avseende på bland annat olika upplåtelseformer och om nybyggnation kommer till stånd i områden som anses mindre attraktiva, kommer därför få betydelse också för den kollektiva styrkan. En hög andel hyresrätter i ett område kan innebära högre omflyttning. Fysiska barriärer så som till exempel vägar kan också utgöra hinder för social sammanhållning mellan områden. I en tid av ovanligt hög befolkningstillväxt kan nya mer temporära bostadslösningar bli aktuella för att hantera bostadsbristen. Detta kan också komma att påverka förutsättningarna för att etablera sociala relationer och tillit till andra. Påverkansfaktor: Normativa strukturer Ordningsstörningar 44 i ett område har ett samband med den kollektiva styrkan och hur ordningsstörningar i ett område hanteras kan få betydelse för utvecklingen av nivån av kollektiv styrka. I vissa områden kan därför en normativ struktur uppstå i vilken nivån förflyttas kring det som anses vara normalt i relation till bland annat skadegörelse och brottslighet. Det kan till exempel innebära att olika samhällsinstanser inte aktivt agerar när någon anmäler ett brott eller att boende inte reagerar på skadegörelse. En hög nivå av ordningsstörningar kan också tolkas som ett tecken på bristande informell social kontroll bland de boende det vill säga att de boende inte agerar. 44 Sociala ordningsstörningar kan beskrivas som beteenden eller uppföranden som kan observeras när de sker och som är direkt kopplade till individer, till exempel berusade personer i offentlig miljö, medan fysiska ordningsstörningar snarare är spår av den sociala oordningen i form av till exempel nedskräpning eller klotter.(malmö områdesundersökning 2012). 40 Bedömning av utvecklingen framåt och konsekvenser Den kollektiva styrkan och tilliten till andra har ökat över tid medan segregationen och polariseringen mellan olika grupper och områden har ökat. Denna utveckling stämmer väl överens med den utveckling som skett mellan olika grupper i samhället vad avser till exempel inkomstskillnader och hälsoskillnader. Den genomsnittliga hälsonivån har ökat men skillnaderna mellan olika grupper i samhället är större. En hel del forskning (dock relativt lite från Sverige) visar på att den kollektiva styrkan har positiva effekter på faktorer så som upplevd trygghet, brottsnivå, skolresultat och psykisk hälsa. 45 Om skillnaderna avseende nivån av kollektiv styrka ökar så kan det också bidra till ökade skillnader mellan olika grupper avseende det som den kollektiva styrkan påverkar. Detta leder till att förutsättningarna blir mer olika beroende på var i staden man bor, tillbringar sin tid och vilka miljöer man har tillgång till. Det är i de socioekonomiskt mest utsatta områdena i Malmö som en ökad nivå av kollektiv styrka skulle ge mest effekt men det är samtidigt där som det till exempel finns en hög omflyttning på grund av typen av bostadsbestånd. Prioritering och inriktning i ett långsiktigt perspektiv vilka är de stora utmaningarna? Forskning från bland annat USA visar att de områden som upplevdes ha en hög problemnivå och/eller låg nivå av kollektiv styrka vid ett tillfälle också har det under många år. Det verkar därför vara viktigt att aktivt bryta dessa mönster. Social kontroll är upprättandet av gemensamma värderingar eller målsättningar och detta kollektiva uppfyllande av gemensamma målsättningar är effektivare än ett samhälle där 45 Se referenslista för detaljerad information: Sampson, R. J., Morenoff, J. D., & Earls, F.(1999); Sampson, R. J., Raudenbush, S. W., & Earls, F. (1997); Sampson, R. J. (2012); Brunton-Smith, I., Jackson, J., & Sutherland, A. (2014).

42 målsättningarna uppfylls genom ett upprätthållande av tvång genom polis och rättsväsende. Detta bör vara utgångspunkt för inriktningen framåt. Inriktning: Uthållighet och mod i arbetet för ett socialt hållbart Malmö Ett samhälle ska vara robust för att klara påfrestningar och större kriser och fortsatt ändå kunna göra allt staden är ålagd att göra. Samma tankesätt behövs för Malmöborna och olika områden i staden. Genom en kollektiv styrka som bygger på gemensamma normer och en social sammanhållning finns det ett robust system som ger förutsättningar för att klara förändringar. Detta är viktigt inte minst i en situation där befolkningssammansättningen och befolkningsökningen sannolikt kommer att påverkas under flera år framöver. Forskningen säger dock väldigt lite om vad som kan göras rent konkret för att öka den kollektiva styrkan. Det är inte möjligt att tvinga människor att ha kontakt, men det är möjligt att skapa förutsättningar för möten. I ett långsiktigt perspektiv handlar det om att vända stora processer med segregation och socioekonomiska skillnader. Denna målbild har konkretiserats bland annat genom Malmökommissionens arbete och det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Resan framåt förutsätter mod och uthållighet. Forskning tyder på att en ökad kollektiv styrka har störst betydelse i utsatta områden och att den kollektiva styrkan är polariserad mellan områden. Detta signalerar att det är genom att rikta insatser till utsatta områden som det är möjligt att minska skillnader i kollektiv styrka. Inriktning: Förstärka integrationsarbetet I ett långsiktigt perspektiv handlar det också om att arbeta bort eventuella barriärer för integration och förstärka de processer som fungerar. Det handlar om språk och kultur, om att se till att den förtätning, urbanisering och befolkningsökning som vi ser blir en kraft och styrka för staden. Det är en förutsättning att 41 samlas kring de delar som är avgörande för att integrationen ska lyckas i stor utsträckning. Det handlar om att se till att språket inte blir en barriär och att varje del i samhället, från förskola till arbetsliv, identifierar verkningsfulla, effektiva och snabba processer för en fungerande integration. Inriktning: Samverkan som grund för att ge förutsättningar för sociala relationer Den kollektiva styrkan har ett statistiskt säkerställt samband med socialt stöd och sociala normer som fås via sociala nätverk. Det är därför en prioritet att skapa förutsättningar för sociala kontakter i ett område. Det behöver finnas en kontaktyta och en gemensam referensram och det finns ett behov av fortsatt utveckling av dialogen med Malmöbor. Individer, organisationer, institutioner och nätverk påverkar den kollektiva styrkan och en sådan som visat sig ha en god inverkan är grannsamverkan där boende i samarbete med polis engagerar sig i det brottsförebyggande arbetet. I linje med detta ligger till exempel polisens nya organisation med lokalpoliser och medborgarlöften. Inriktning: Hela Malmö ska vara en attraktiv stad Malmö behöver fortsätta det arbete som pågår för att vara en attraktiv stad att flytta till och bo i, och att göra de områden attraktiva som människor historiskt inte valt att bosätta sig i eller ens tillbringa tid i. Mycket görs för att bidra till detta, men det är viktigt att framåt utvärdera vilka insatser som fungerar och att ytterligare stimulera till exempel bostadsbolag att se värden i vissa geografiska områden. Det är även viktigt att ytterligare integrera den sociala aspekten i stadsplaneringen och att på sikt göra den till en självklar del att beakta i fysisk planering på alla nivåer. De inomkommunala flyttningarna ökar och det är en utmaning att trots det bevara geografiska områdens kollektiva styrka. Utmaningen förstärks av den förväntat stora befolkningsökningen som Malmö står inför.

43 Referenser Brunton-Smith, I., Jackson, J., & Sutherland, A. (2014). Bridging structure and perception on the neighbourhood ecology of beliefs and worries about violent crime. British Journal of Criminology, 54(4), Gerell, M (2012) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. Gerell, M & Hallin, P-O (2014)Kroksbäck ett bostadsområde med många ansikten och stora möjligheter. För ökad: Trygghet - Tillit Delaktighet. Malmö högskola (2013) Malmö områdesundersökning Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad och Polisen. Malmö stad (2010) Aktuellt om: Inomkommunala flyttningar för Malmös stadsdelar Stadskontoret. Sampson, R. J. (2012). Great American city: Chicago and the enduring neighborhood effect. University of Chicago Press. Sampson, R. J., Morenoff, J. D., & Earls, F. (1999). Beyond social capital: Spatial dynamics of collective efficacy for children. American Sociological Review, Sampson, R. J., Raudenbush, S. W., & Earls, F. (1997). Neighborhoods and violent crime: A multilevel study of collective efficacy. Science, 277(5328), Torstensson, M (1999) Lokala problem, brott och trygghet i polisområde Malmö-1998 års trygghetsmätning. Polishögskolan och avdelningen för psykiatri, Malmö, Lunds universitet. Dokumentation från samtal med eller skriftligt underlag från interna och externa aktörer. Statistik avser Malmö områdesundersökning 2012 (Malmö högskola, Polisen, Malmö stad) Folkhälsorapport Skåne (Region Skåne)

44 Ökad välfärd och hälsa med ett bättre klimat I detta avsnitt diskuteras utmaningen kring Malmös ökande befolkning och ökade behov av samhällsservice samtidigt som stadens klimatpåverkan måste minska. I december 2015 på FN-mötet COP21 i Paris beslutade nästan alla världens länder om att skapa Parisavtalet. 46 Kärnan i avtalet är att hålla temperaturökningen under två grader (jämfört med förindustriell tid), men helst under 1,5 grader för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer kommer att bli rimliga. Detta kräver en omställning av hela den globala ekonomin och betyder att investeringar måste styras i en mer hållbar riktning. För Malmö är klimatfrågan viktig både utifrån ett globalt och lokalt perspektiv. Malmös minskade utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) bidrar till långsiktiga positiva effekter på klimatet globalt. Minskade utsläpp kräver bland annat energieffektiviseringar i byggnader och en omställning av transportsystem, resvanor och konsumtion. På lokal nivå kan dessa åtgärder också ses som en möjlighet att skapa andra nyttor såsom minskade 46 I avtalet förbinder sig världens länder bland annat till att bidra till en minskning av växthusgaser. Det är första gången i historien som världens länder har ingått ett klimatavtal. hälsorisker, bättre bostäder och ett mer effektivt transportsystem. Nuläge situationen idag Koldioxidutsläpp per invånare Koldioxidutsläppen i Malmö har totalt sett ökat sedan 1990 och mellan ses en liten ökning. Under de senaste åren har det dock skett en minskning jämfört med den höga noteringen år 2010, som till stor del berodde på att det naturgaseldade Öresundsverket var mycket i drift på grund av en kall vinter. Koldioxidutsläppen per person har dock minskat mellan och samma utveckling ses för övriga växthusgaser. 47 För att Malmö stads mål om 40 procents minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska uppnås till år 2020 behövs det en minskning av de totala koldioxidutsläppen på drygt 45 procent från 2014 års nivå. Malmö stad har genom åren gjort flera åtaganden angående klimatfrågan och bland annat anslutit sig till FNs Compact of Mayors om att reducera sina växthusgasutsläpp, följa framstegen och förbereda sig för klimatförändringarna. Under hösten år 2015 ställde sig Malmö, som en av världens första städer, även bakom FNs nya globala hållbarhetsmål och vill framöver arbeta med att implementera dem på lokal nivå. Energianvändning per invånare Energianvändningen per person fortsätter sakta att minska i Malmö. Under år 2013 låg den på drygt 23 MWh/ person vilket är det lägsta värdet under hela den redovisade perioden sedan år Däremot ökade den totala energianvändningen återigen till knappt GWh. Malmös totala energianvändning har pendlat kring GWh per år ända sedan 1990-talet. I de kommunala fastigheterna har energianvändningen gått ner med 23 procent de senaste tio åren. 48 I Malmö finns många exempel på energieffektiviseringsinsatser där kommunen samarbetar med externa aktörer. I Hyllie bygger exempelvis många byggherrar energieffektiva hus, det sker en övergång till gång-, cykel- och 47 Statistik från Miljöförvaltningen, Malmö stad 48 Miljöredovisning (2015) Malmö stad.

45 kollektivtrafik samtidigt som det görs fullskaleförsök med smarta nät. 49 Hållbart resande I en av Malmökommissionens underlagsrapporter Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa (Maria Albin m fl) framgår att forskningen ger ett mycket starkt stöd för ett direkt orsakssamband mellan exponering för luftföroreningar och negativa hälsoeffekter relaterat både till korttids- och långtidsexponering. Luftföroreningar orsakar cirka 5000 förtida dödsfall per år i Sverige och Skåne bedöms vara särskilt utsatt på grund av intransport av luftföroreningar från kontinenten. Hälsoeffekter som lyfts i forskningen är bland annat ökad förekomst av astma, ökad förekomst av allergier, ökat antal akutbesök och sjukhusinläggningar. Ökningen av dödsfall beror framförallt på sjukdomar i lungor, hjärta och kärlsystem. I Malmö finns det påtagliga skillnader i halten av luftföroreningar mellan olika områden (utifrån tidigare stadsdelsindelningen). Högst medelvärden finns i Centrum och Södra Innerstaden och betydligt lägre i Limhamn-Bunkeflo och Oxie. Trafikbuller kan likaså ha negativa effekter på människors välbefinnande och kan påverka hälsan genom att sömn och återhämtning störs. Forskning visar också på en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar vid höga nivåer. Det finns stora skillnader mellan olika områden i Malmö (tidigare stadsdelar) vad avser hur stor andel som rapporterar besvärande trafikbuller. Störst andel störs i Södra Innerstaden och Centrum. Hur mycket man störs av trafikbuller varierar också mellan bostadstyper (fler störs bland de som bor i hyresrätt än i bostadsrätt och villa), mellan socioekonomiska grupper (färre störs i gruppen högre tjänstemän än i övriga grupper högst andel finns i gruppen förtidspensionerade och 49 Projektet Smarta nät för ett hållbart energisystem i Hyllie arbetar för att optimera energianvändningen i Hyllie och göra det möjligt för boende och verksamma i Hyllie att bli aktiva i sin energianvändning. Hållbarhet inom transporter, avfallshantering och återvinning är andra viktiga byggstenar. 44 arbetslösa) och mellan utrikes- och inrikesfödda (färre svenskfödda än utrikesfödda upplever att de störs av buller). Under år 2014 ökade cykelbanornas längd med tio kilometer medan bilvägarna ökade med åtta kilometer. I Resvaneundersökning Skåne, ses en tydlig minskning av bilresorna till arbete och skola mellan år 2003 och Kollektivtrafikresorna till arbete och skola har ökat från tolv procent till 21 procent. Andel resor med cykel har sedan år 2003 ökat i centrala Malmö med nästan 50 procent medan befolkningen under samma period ökat med knappt 20 procent. Några stora förändringar har inte skett de senaste åren vad gäller Malmöbornas bilinnehav eller bilisternas totala körsträcka. Efter att under år 2008 haft en toppnotering på drygt 580 mil körsträcka per person ligger sträckan år 2014 på ungefär samma längd som år 1999, drygt 460 mil. Totalt sett visar bilinnehavet i Malmö på en ökning från knappt 310 bilar per 1000 invånare år 1974 till nästan 360 år 2014, men det har både ökat och minskat under perioden. Miljöbilsinnehavet ökar både i Malmö som helhet och inom den kommunala organisationen och ligger nu på 18 procent respektive knappt 72 procent. Malmö har under åren gjort flera trafiksatsningar. Malmö har antagit ett godstrafikprogram vilket behandlar godstrafiken i staden som ett eget trafikslag med särskilda krav på tillgänglighet och uppställning vid lastning och lossning. Under år 2015 har omfattande arbete skett med samlastningsprojekt 50, dels i ett centrumnära projekt om samlastningsmodell för Malmö city och dels i ett projekt om fossilfria transporter i Sege Park. Satsningar på cykelområdet har fortsatt med utbyggda cykelvägar, utveckling av Bike & Ride-anläggningarna 51 och andra insatser 50 Genom att samordna privata och kommunala leveranser vill Malmö stad få ner antalet tunga fordon i centrum. 51 I anslutning till stationerna Hyllie, Triangeln och Malmö C finns cykelparkeringarna, Bike & Ride, för att underlätta bytet mellan cykel och kollektivtrafik.

46 för ökad cykelpendling. MalmöExpressen har bland annat bidragit till minskade utsläpp längs Amiralsgatan. 52 Utvecklingen framåt vad kommer att påverka den och vilka konsekvenser får det? Det finns flera faktorer som kommer att påverka utvecklingen av hur väl Malmö kommer att möta utmaningen kring minskad klimatpåverkan, ökad välfärd och bättre hälsa. Några av dessa beskrivs i texten nedan. Det är tydligt att kopplingen mellan välfärd, resursanvändning och klimat är avgörande. Omställningen till en mer resurssnål, klimatanpassad ekonomi behöver ses som en möjlighet. Utöver de påverkansfaktorer som beskrivs nedan finns det ytterligare som inte behandlas i denna rapport, så som utvecklingen av det globala klimatarbetet och den globala och nationella konjunkturen. Påverkansfaktor: Nationella satsningar på ett fossilfritt Sverige Sverige har satt ett mål på nationell nivå att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att nå dit krävs att alla aktörer i samhället arbetar aktivt med att minska utsläppen. En omställning till ett fossilfritt Sverige kan också skapa nya jobb. Detta kan handla om bland annat nya konsulter, elektriker, rörmokare, snickare, takläggare, värmeinstallatörer, isoleringsföretag som krävs för att bygga om och utveckla våra hem, våra städer, transportsystem, kontor och anläggningar. Regeringen ska satsa på förnybar energi, fossilfria resor och investeringsstöd för minskade utsläpp. 53 Satsningarna skapar möjligheter för aktörer i Malmö att få tillgång till bland annat investeringsstöd för ombyggnation av till exempel skolor och förskolor. Det kommer även 52 Miljöredovisning 2015, Malmö stad särskilt att satsas på renovering av miljonprogramsområden. Vad gäller klimatet har världen, Sverige och Malmö genom Parisavtalet antagit mål för att säkerställa att livsvillkoren för framtida generationer kommer att bli rimliga. En viktig del i att nå detta är omställningen av energisystemet från fossilt bränsle till förnybart. Förutom förändringen av energisystemet från storskaliga produktionsanläggningar av energi till framtidens flera och mer geografiskt utspridda produktionsanläggningar, uppkopplingen av smarta fastigheter (för att kunna flytta energianvändningen i tid) kommer fokus ligga på energieffektivisering för att minska utsläpp av växthusgaser. I vilken utsträckning alla aktörer i samhället aktivt arbetar med omställningen som beskrivs ovan och huruvida kommunen kan dra nytta av de initiativ som görs på nationell nivå kan påverka Malmös möjligheter att utvecklas i en hållbar riktning. Påverkansfaktor: Befolkningsökningen i Malmö Av den senaste prognosen för befolkningsutvecklingen i Malmö framgår att det kommer att bo många asylsökande i Malmö under de närmsta åren och antalet kommunmottagna ökar påtagligt. Befolkningen ökar i genomsnitt med 2000 invånare per år fram till 2019 utöver den tidigare prognostiserade befolkningsökningen. Det ger en ökning på upp till 7700 Malmöbor i genomsnitt per år. Detta medför ett ökat tryck på den i stort fossilberoende infrastruktur som finns i Malmö idag. Värt att notera är att trycket på Malmös gröna ytor och infrastrukturer också kommer att öka. Med den kraftiga befolkningsutvecklingen kommer det att behövas fler bostäder, arbetsplatser, utbyggd service samt effektivare användning av resurser. Huruvida gång, cykel och kollektivtrafik blir det självklara valet för de som bor, arbetar och vistas i Malmö kommer

47 påverka såväl den sociala, som ekonomiska och miljömässiga hållbarheten. Tillsammans med effektiva godstransporter och miljöanpassad biltrafik kan detta utgöra grunden i den hållbara stadens transportsystem. Påverkansfaktor: Klimatförändringarna Effekterna av de globala klimatförändringarna på närmiljön i Malmö blir allt tydligare och leder till nya utmaningar för staden. Både i Malmö och i det geografiska närområdet har det till exempel observerats regnoväder med ökad nederbörd samt med högre intensitet. Ökade havsnivåer är ännu inte ett problem som påverkat Malmö i någon högre utsträckning men redan idag kan individuella stormar leda till tillfälligt lokalt höga vattennivåer i delar av hamnområdet. Senast under stormen Sven i december 2013 var den lågt belägna nedgången till Citytunneln endast cm ifrån att översvämmas. SMHIs prognoser 54 visar på att årsnederbörden i Malmö kommer att öka med procent under de kommande 100 åren samt att antalet dagar per år med kraftig nederbörd kommer att öka med 8-10 dagar. I Malmö och Sverige råder fortfarande en oklarhet kring ansvarsfrågan för klimatanpassning samt hur långt kommunernas rådighet för att avhjälpa negativa effekter för till exempel översvämningar från skyfall sträcker sig. Under november 2015 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppgift att se över ansvarsförhållanden mellan staten, landstingen och kommunerna samt gällande lagstiftning för att bättre möta klimatförändringarna. Regeringsuppdraget ska redovisas i februari Malmö behöver en långsiktig strategi för att klara konsekvenserna av stigande havsnivå och kraftigare nederbörd och ett arbete pågår bland annat med att utveckla en skyfallsplan för Malmö. Höjd havsnivå och översvämningar innebär stora risker vad gäller både ekonomi, människors hälsa och säkerhet. 55 En utmaning är huruvida havsnivåhöjningen påverkar Malmös översiktsplanestrategi att bygga fler bostäder i en tät och blandad stad. Exempelvis kan ny bebyggelse endast planeras där marknivån är tillräckligt högt över havet. 56 Hur proaktiva Malmö stad är i arbetet med klimatanpassning kommer sannolikt att påverka hur stora konsekvenserna av klimatförändringarna blir staden i stort och för Malmöbornas hälsa och säkerhet. Prioritering och inriktning vilka är de stora utmaningarna? Av analysen framgår att det finns flera faktorer som kommer att påverka utvecklingen av hur väl Malmö kommer att möta utmaningen kring en ökande befolkning och behov av samhällets service samtidigt som stadens klimatpåverkan måste minska. Det är tydligt att kopplingen mellan välfärd, hälsa, resursanvändning och klimat är avgörande och att omställningen till en mer resurssnål, klimatanpassad ekonomi behöver ses som en möjlighet. De inriktningar som presenteras nedan hänger samman och är inbördes beroende av varandra, men presenteras separat för att underlätta för läsaren. Övergripande inriktning omställning till klimatanpassad ekonomi Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. För att koldioxidutsläppen ska minska, samtidigt som jobb skapas och välfärden bibehålls eller som önskvärt, förbättras, krävs en omfattande omställning av konsumtion av produkter och tjänster, bilresande och boende. 57 Långsiktigt behöver Malmö stad, tillsammans 55 Arbetet pågår inom ramen för arbetet med Plan för Malmös vatten. 56 Handlingsplan för klimatanpassning Malmö at/en/image/href/2327http:// net/applications/hfa/lgsat/en/image/href/ Laestadius (2013) Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell.

48 med andra aktörer, arbeta för att skapa förutsättningar för företag och verksamheter i Malmö för att möjliggöra denna omställning. På nästa sida presenteras två exempel på satsningar med fokus på att minska effekten på klimatet samtidigt som social nytta skapas. Inriktning bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi Den europeiska tankesmedjan Romklubben diskuterar i sin senaste rapport 58 hur nya jobb kan skapas genom en omställning till en cirkulär ekonomi. Rapporten redovisar vilka vinster för samhället som kan uppnås genom en omställning från dagens köp, slit och släng. I studiens simulering av den svenska ekonomin har andelen förnybar energi ökat från 50 procent till 75 procent. Effektiviteten i både energi- och resursanvändning har förbättrats, bland annat genom att produkter designas för lång livslängd samt att återanvändning och återvinning av olika material maximeras. En iakttagelse som görs i rapporten är att medan arbetskraftsproduktiviten har ökat 20 gånger sedan början av 1800-talet har produktivitetsvinsterna i förhållande till naturresurser varit mycket liten. I Malmö stads miljöredovisning under delområdena effektivare användning av energi, mer förnybar energi och omställning av transporter och resvanor - uppmärksammas insatser inom ett flertal områden som krävs för att minska resursanvändning och koldioxidutsläppen i Malmö. Malmö stad kan på olika sätt göra det lättare för Malmöbon att göra hållbara val som inte innebär ökade utsläpp. Kommunen behöver fortsätta att aktivt stödja aktiviteter i Malmö som gynnar hållbara beteenden genom samarbete med olika organisationer och verksamheter i staden. Ett exempel på initiativ för ökad återvinning och återanvändning av produkter på lokal nivå är återbrukscentralen på Lindängen som öppnades av VA SYD under ReTuren är en ny mötesplats där boende i området kan lämna exempelvis farligt avfall och elavfall, men också byta böcker, husgeråd, kläder och mindre möbler. Inriktning Energieffektiviseringar Internationella energiorganets (IEA) analyser 60 visar tydligt på effekterna av ökad energieffektivitet och dess positiva effekter på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Källa: International Energy Agency Exempelvis kan energieffektiviseringsåtgärder i byggnader skapa förutsättningar för bättre hälsa och levnadsförhållanden, särskilt för vissa grupper såsom barn och unga, äldre och de med sämre hälsa. Möjliga förbättringar omfattar förbättrad fysisk hälsa såsom färre symptom relaterade till andning, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism samt allergier. Likaså kan energieffektiviseringar leda till viktiga besparingar för ekonomiskt utsatta hushåll genom lägre kostnader för värme, belysning och elektricitet. 58 Club of Rome (2015) The Circular Economy and Benefits for Society Swedish Case Study Shows Jobs and Climate as Clear Winners Miljöredovisning 2015 Malmö stad fficiencyiea/multiplebenefitsofenergyefficiency/

49 Utvecklingen i Malmö går åt rätt håll, då energianvändningen per person minskar. Men ett stort arbete återstår vad gäller energieffektivisering. Insatser för minskad energianvändning behövs för både fastigheter, transporter och verksamheter. För att få full effekt måste den typ av åtgärder som sker i Hyllie, Lindängen och Sege Park (se exempel nedan) fortsätta, utvecklas och användas även inom andra områden i staden. En utmaning i arbetet är att Miljöbyggprogram Syd 61 fasas ut. Detta kan ersättas med överenskommelser på frivillig väg, vilket leder till utökad dialog men med ett osäkrare resultat. För kommunens egna verksamheter behövs ett mer systematiskt arbete, med fokus på åtgärder för långsiktig energieffektivisering. Det kommunala bostadsbolaget har också stor möjlighet att gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Det pågår en diskussion kring självfinansierande modeller, där kommunen kan facilitera energieffektiviseringsåtgärder hos externa parter (företag och privatpersoner). Ekostaden Augustenborg Malmö står inför stora utmaningar för att skapa en tät grön stad. På en begränsad yta behöver staden tillhandahålla fler bostäder och arbetsplatser, integrera fler grönytor, ta hand om ökade volymer dagvatten och erbjuda rekreativa möjligheter för allt fler malmöbor. Med ett förväntat förändrat klimat och en snabbt ökande befolkning behöver åtgärder genomföras på kort tid men med ett långsiktigt tänk. Ekostaden Augustenborg har fungerat som ett spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling och lockar besökare från hela världen till Malmö. I Augustenborg har staden, i samarbete med VA SYD och MKB, visat att det är möjligt att på ett attraktivt sätt integrera öppen dagvattenhantering och en omfattande ny grönstruktur i ett befintligt bostadsområde Lindängen För första gången på 37 år byggs det nu nya lägenheter i stadsdelen Lindängen i Malmö. Nybyggnationen är ett led i en förändringsprocess som sker i Trianons fastighetsbestånd i området. Trianon har gjort en energirenovering tillsammans med EU-projektet ZEN (ZeroEnergyNeighbourhoods). Målet i ZEN är att reducera energikonsumtionen med 50 procent i Trianons fastigheter på Lindängen med en hög andel lokalt anställda hantverkare. Detta åstadkoms genom upphandling med sociala klausuler, där Trianon krävde att varje entreprenör skulle ha kapacitet att ta emot och handleda tidigare arbetslösa boende i området i samband med att renoveringen genomfördes. De boende erbjöds ett arbete och en inkomst. Detta åstadkoms genom en avsiktsförklaring mellan Malmö stad, Trianon, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Energirenoveringen resulterade i att 17 boende fick jobb (50 procent män och 50 procent kvinnor). Fyra av de boende fick tillsvidareanställning. 13 av de boende blev tillfälligt anställda (6-12 månader/person), men erhöll arbetslivserfarenhet och inkomster. I de flesta av dessa fall betalas dessa anställningar i viss utsträckning av arbetsförmedlingen. Det är en fråga om att omdistribuera långsiktiga offentliga kostnader till investeringskapital som gynnar alla intressenter på lång sikt samtidigt som energiförbrukningen minskar markant. 61 Miljöbyggprogram SYD är ett program för miljöanpassat byggande som antogs av Malmö kommunfullmäktige den 21 oktober år

50 Inriktning - Smartare användning av transporter Transportsektorn står för 28 procent av energianvändningen i Malmö och 17 procent av koldioxidutsläppen. Malmö stads största möjlighet att påverka är vad gäller val av färdmedel. Utvecklingen i Malmö går svagt i rätt riktning eftersom kollektivtrafikresandet ökar kraftigt. Detta sker dock främst på bekostnad av antalet resor till fots som minskar. Den totala andelen resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökade dock från 57 procent 2008 till 58 procent En ökad andel gång- och cykelresor, så kallade aktiva resor, skulle innebära en förbättrad fysisk och mental folkhälsa for malmöborna. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk att drabbas av övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Dessa sjukdomar medför lidande för den enskilde individen och stora kostnader för samhället. En kraftfull utveckling av spårburen och annan eldriven (grön el) kollektivtrafik och ett utbyggt cykelvägnät kommer sannolikt också skapa nya förutsättningar för resande lokalt och regionalt. Prioritering av kollektivtrafik så som separata körfält och prioritering vid trafikljus samt förbättrade möjligheter till omlastning av gods till sjö- och järnväg är andra åtgärder som kommer att få betydelse för utvecklingen framåt. I Malmö stads kunskapsunderlag till Sverigeförhandlingen beskrivs hur en utveckling av trafiksystemet i samspel med bebyggelseutvecklingen kan inkludera sociala aspekter och därmed verka barriärbrytande, hälsofrämjande, tillits- och trygghetsskapande, jämställdhetsfrämjande och jämlikhetsskapande. 62 Ojämlik tillgång till och barriärer i trafiksystemet kan förstärka segregation och bidra till isolering. Detta kan i sin tur bidra till försämrad delaktighet och tillit. Forskning visar att grupper som isoleras eller stigmatiseras löper 62 a1e579/ /uppdaterat%2bkunskapsun derlag%2bmed%2bbilagor pdf 49 större risk att drabbas av negativa hälsoeffekter 63. En omställning av transportsektorn för att minska utsläppen förutsätter ett samhälle där transporter används på ett smartare sätt. En tillräcklig förändring kan åstadkommas genom ett mer transportsnålt samhälle i kombination med mer resurseffektiva fordon och övergång till förnybara energislag samt elektrifiering. 64 Befolkningsökningen kommer att ställa än högre krav på att transporter används på ett smartare sätt, och det är angeläget att i arbetet framåt lägga vikt vid att ge förutsättningar för att nya malmöbor i så hög grad som möjligt väljer gångcykel och kollektivtrafik. Omställning av transportsektorn leder även till bättre luftkvalité så som minskade halter av kvävedioxid och partiklar och ytor frigörs när kapacitetbehovet på dagens vägar minskar. Det bidrar till att gator kan smalnas av och i framtida planering minskar behovet av vägar vilket medför att ytor frigörs för bland annat grönstruktur och mötesplatser. Elektrifiering av transporter ger också nya planeringsmöjligheter så som att förlägga hållplatslägen inomhus. 63 Enligt resonemang från Dahlgren, G och Whitehead, M (1991) 64 Med elektrifiering avses till exempel en järnväg där tågen drivs med elektricitet via kontaktledning eller strömskena från en matningsstation.

51 Exempel på vad en energieffektiviseringsåtgärd kan bidra med för barn och unga Effektivare användning av energi i skolan Forskning visar att faktorer som belysning, ventilation, färgsättning och temperatur påverkar elevernas möjlighet att koncentrera sig samt ta till sig av den information som förmedlas av läraren. Genom att arbeta med icke-pedagogiska faktorer för förbättrad inlärningsförmåga kan skolelevers möjlighet till inlärning och prestation förbättras (Rosen & Richardson, 1999). Till exempel utfördes ett experiment under tre år med två svenska förskolor (en äldre och en modern) där frånvaro låg i fokus. Forskarna installerade electrostatic air cleaning technology i båda förskolor och hade igång luftrenarna enbart under år två av studiens tre år långa process. Statistiskt så minskade frånvaron i båda förskolor men det uppnåddes enbart statistiskt signifikativa nivåer i den äldre förskolan där frånvaron sjönk det andra året, då luftreningsmaskinerna togs i drift, från 8,75 procent frånvaro (år ett) till 3,75 procent (år två). När luftreningsmaskinerna togs ur bruk det tredje året ökade frånvaron återigen, till 7,94 procent. Att arbeta på detta sätt kan i vissa fall medföra att energianvändningen ökar för en skola samtidigt som de positiva effekterna av den använda energin ökar. Det är därför viktigt att inte bara se till minskningen av använd energi utan till hur effektivt energin används. Skyfallssäkrandet av staden Arbetet med att skyfallssäkra staden förutspås leda till stora ombyggnationer och omgestaltningar av stadens gaturum. Om detta genomförs på rätt sätt kan det få flera önskade bieffekter såsom en ökning av grön infrastruktur i delar av staden som idag är väldigt hårdgjorda. Mer grönska innebär mer attraktiva skolgårdar (som även kan innehålla pedagogiska naturinslag), mer multifunktionella parker och torg samt en mer attraktiv gatumiljö i bostadsområden. 50

52 Referenser Albin, M, m fl (2013) Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa. Malmö stad. Club of Rome (2015) The Circular Economy and Benefits for Society Swedish Case Study Shows Jobs and Climate as Clear Winners. Dahlgren, G & Whitehead, M (1991) Hälsans sociala bestämningsfaktorer. International Energy Agency (2014) Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency. ency/energyefficiencyiea/multiplebenefi tsofenergyefficiency/ Laestadius (2013) Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell. Malmö stad. Handlingsplan för klimatanpassning Malmö tions/hfa/lgsat/en/image/href/2327 Malmö stad (2015) Befolkningsprognos Stadskontoret c14db49ab84d52e3f/ /b efolkningsprognos pdf#search ='befolkningsprognos' Malmö stad (2015) Kompletterande befolkningsprognos ( ). Stadskontoret 314e7254d70ed2b5f/ /P resentation+kompletterande+befolknin gsprognos+dec+2015.pdf#search='ko mpletterande+befolkningsprognos Malmö stad (2015) Malmö stads kunskapsunderlag till Sverigeförhandlingen. Nyttobeskrivningar till följd av höghastighetstågsutbyggnad och storstadssatsningar. e1521ab79c0a1e579/ /u ppdaterat%2bkunskapsunderlag%2bme d%2bbilagor pdf Malmö stad (2016) Malmö stads miljöredovisning National Geographic. Miljöbyggprogram Syd. Plan för Malmös vatten Tematiskt tillägg till Översiktsplan för Malmö. Samrådsunderlag februari Regeringen (2015) Fossilfria transporter och resor: Regeringens arbete för att minska transporternas klimatpåverkan. Sveriges meterologiska och hydrologiska institut. Klimatscenarier. -klimat/klimatscenarier Sweco (2014) Resvandeundersökning i Skåne ency/energyefficiencyiea/multiplebenefi tsofenergyefficiency/ Dokumentation från samtal med eller skriftligt underlag från interna och externa aktörer. Statistik avser Statistik från Miljöförvaltningen Malmö stad Resvaneundersökning i Skåne, Sweco 51

53 Redovisning av indikatorer Redovisning av utfall I detta kapitel redovisas indikatorer och utfall. Indikatorerna redovisas utifrån fyra kategorier barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljö och stadsutveckling, sysselsättning och hälsa, levnadsvanor och inflytande. Medellivslängd betraktas som en övergripande indikator och presenteras därför inte under någon av ovanstående kategorier. En del av indikatorerna kan placeras under mer än en kategori men har placerats där de i huvudsak hör hemma. För flertalet indikatorer är det möjligt att följa en tidsserie bakåt i tiden medan det för andra saknas tidigare mätningar och då beskrivs endast nuläget. Bakgrunden till urval av indikatorer beskrivs i bilaga 1. För några av de indikatorer som ska följas upp saknas i dagsläget tillgänglig data och/eller har indikatorn ännu inte kunnat fastställas. Dessa indikatorer beskrivs i bilaga 2. Statistiken hämtas från olika källor och vilka mätår som presenteras varierar från indikator till indikator, beroende på tillgång till data. I denna redovisning presenteras statistiken i huvudsak på Malmönivå, medan viss statistik presenteras på till exempel stadsområdes- eller stadsdelsnivå i den tillhörande Tabellsamling Malmö stads hållbarhetsrapport Fokus i redovisningen är att, där det är möjligt och relevant, presentera indikatorerna utifrån indelningsgrunder så som kön, ålder och olika socioekonomiska indelningar. För ett antal indikatorer redovisas också jämförelser med andra storstäder, Skåne eller riket. En viktig aspekt att beakta för en del av statistiken är att den inte tar hänsyn till gränspendling vilket påverkar en del siffror för Malmö. För mer detaljerad information kring utfallet hänvisas till Tabellsamling Malmö stads hållbarhetsrapport För mer information om respektive indikator hänvisas till dokumentet Beskrivning av indikatorer Malmö stads hållbarhetsrapport

54 Sammanfattning av utfall I nedanstående matriser redovisas översiktligt utfallet för de indikatorer som presenteras i rapporten. Matriserna presenterar utfallet utifrån kön, utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Trenden beskriver om utfallet för indikatorn har förbättrats/försämrats eller om ingen förändring skett mellan utgångsvärdet och senaste värdet. Rosa avser försämrat värde, grönt avser förbättrat värde och gult avser oförändrat värde. Utgångsvärdet presenteras inte i matrisen men avser värdet för det årtal som indikatorn tidigast mätts (mer uppgifter om statistiskt underlag finns i Tabellsamlingen). Årtalen för utgångsvärdet och senaste värdet skiljer sig åt mellan olika indikatorer. Obs! Gällande färgmarkeringarna rosa och grönt för trenden är ingen hänsyn tagen till hur stor skillnad som uppmätts mellan utgångsvärde och senaste värde. Bedömningen är endast gjord utifrån att det finns en skillnad i positiv eller negativ riktning. Endast de indikatorer som det är möjligt att följa en tidsserie för presenteras i matriserna nedan. Senaste värdet presenteras inte i matrisen men avser värdet för det årtal som indikatorn senast mätts (mer uppgifter om statistiskt underlag finns i Tabellsamlingen).

55 Hälsa, levnadsvanor och inflytande Sysselsättning Boendemiljö och stadsutveckling Barn och ungas vardagsvillkor Indikatorer Medellivslängd (år) Trend Flickor/kvinnor Pojkar/män Totalt förbättring mellan 2009/2013 & 2011/2014 förbättring mellan 2009/2013 & 2011/2014 Uppgift saknas Barn i ekonomiskt utsatta hushåll (andel) Könsuppdelad statistik saknas Könsuppdelad statistik saknas försämring mellan 1991 & 2013 Inskrivna barn i förskola (andel) förbättring mellan 2012 & 2014 förbättring mellan 2012 & 2014 förbättring mellan 2012 & 2014 Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program (andel) försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 försämring mellan 2010/2011 och 2014/2015 Strukturell hemlöshet (antal) försämring mellan 2009 & 2015 försämring mellan 2009 & 2015 försämring mellan 2009 & 2015 Låg tillit till andra (andel) förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 Energianvändning (MWh/per invånare) förbättring mellan 1990 och 2013 Produktion av förnybar och återvunnen energi (MWh/person) förbättring mellan 2001 & 2014 Koldioxidutsläpp (ton/per invånare) Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (andel) Utbildningsnivåer i befolkningen (gymnasial och eftergymnasial) försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 1980 & 2014 försämring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 Arbetslöshet (andel) försämring mellan 2008 & 2014 försämring mellan 2008 & 2014 försämring mellan 2008 & 2014 Sysselsättningsgrad (andel) förbättring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 och 2013 God självskattad hälsa vuxna förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 Lågt socialt deltagande Exponering för buller och kvävedioxid (antal personer som är exponerade över riktvärden) försämring mellan 2000 & försämring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2007 & 2012

56 Hälsa, levnadsvanor och inflytande Sysselsättning Boende och stadsmiljö Barn och ungas vardagsvillkor Utfall för personer med svensk respektive utländsk bakgrund Trend Indikatorer Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Totalt Barn i ekonomiskt utsatta hushåll (efter föräldrars bakgrund, andel) försämring mellan 1991 & 2013 förbättring mellan 1991 & 2013 försämring mellan 1991 & 2013 Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program (andel) förbättring mellan 2010/2011 & 2014/2015 ingen förändring mellan 2010/2011 & 2014/2015 försämring mellan 2010/2011 & 2014/2015 Låg tillit till andra (andel) förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (andel) försämring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 Utbildningsnivåer i befolkningen (gymnasial och eftergymnasial, andel) förbättring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 förbättring mellan 2007 & 2013 Arbetslöshet år (andel) försämring mellan 2008 & 2014 försämring mellan 2008 & 2012 försämring mellan 2008 & 2012 Sysselsättningsgrad (andel) förbättring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 God självskattad hälsa vuxna (andel) förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 förbättring mellan 2000 & 2012 Lågt socialt deltagande (andel) försämring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012 försämring mellan 2000 & 2012

57 Sysselsättning Barn och ungas vardagsvillkor Utfall för personer med olika utbildningsnivå Indikatorer Medellivslängd (år) Trend Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Totalt förbättring förbättring försämring för förbättring mellan mellan kvinnor, mellan 2009/2013 & 2009/2013 & förbättring för 2009/2013 & 2011/ /2014 män. 2011/2014 Behörighet till gymnasiets yrkesförberedande program (efter föräldrars utbildningsnivå, andel) förbättring mellan 2010/2011 & 2013/2014 förbättring mellan 2010/2011 & 2013/2014 försämring mellan 2010/2011 & 2013/2014 förbättring mellan 2010/2011 & 2013/2014 Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (andel) Sysselsättningsgrad (andel) Kommentarer till matrisen försämring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 Inskrivna barn i förskola bygger på en sammanslagning av utfall för samtliga åldersgrupper. Talen för pedagogisk omsorg är små och redovisas inte i denna matris. Strukturell hemlöshet - Bygger på uppgifter om "antal strukturellt hemlösa" - eftersom det inte är möjligt att mäta försämring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 försämring mellan 2007 & 2013 ingen förändring mellan 2007 & 2013 andel strukturellt hemlösa av hela befolkningen. Den demografiska utvecklingen måste därför tas i beaktande. Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd - bygger på uppgifter om andel av den totala befolkningen. Arbetslöshet bygger på uppgifter om åldersgruppen år. 56

58 Medellivslängd Definition av indikatorn - Återstående förväntad medellivslängd vid 30 års ålder Indikatorn medellivslängd är av mer övergripande karaktär än övriga indikatorer i rapporten. Diagram 1: Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå (kvinnor och män, Malmö, år) Återstående medellivslängd vid 30 års ålder skiljer sig åt mellan grupper med olika utbildningsnivåer och den återstående förväntade medellivslängden stiger med ökad utbildningsnivå. Män har lägre återstående medellivslängd än kvinnor för alla utbildningsnivåer. Skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning är 3,8 år och för män sex år. Skillnaderna mellan könen är större inom gruppen med förgymnasial utbildning än inom gruppen med eftergymnasial utbildning. Skillnaden mellan könen är 5,1 år inom gruppen med förgymnasial utbildning och endast 3,8 år inom gruppen med eftergymnasial utbildning. * Beräknat på ett genomsnitt för åren

59 Diagram 2: Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter inkomst (kvinnor och män, Malmö, år) Från 30 års ålder är den återstående medellivslängden högst för gruppen med högst inkomst och lägst för gruppen med näst lägst inkomst för både kvinnor och män. Det är ett något annorlunda mönster än för utbildningsnivå. Skillnaden mellan inkomstgruppen med högst jämfört med lägst medellivslängd är fyra år för kvinnor och knappt sju år för män. För män är skillnaderna något större efter inkomst jämfört med utbildningsnivå men för kvinnor är skillnaderna ungefär lika stora. Skillnaderna är större mellan män och kvinnor i den lägsta kvartilen än i den högsta. *En anledning till att gruppen med lägst inkomst inte har lägst medellivslängd kan vara övertäckning. Personer utan inkomst, som kanske har flyttat från landet utan att detta har anmälts, kan inte heller avlida, och dödligheten blir underskattad. Inkomststatistik senast från 2013, därav valt intervall för uppgifter i diagrammet ovan. *I ovanstående underlag inkluderas till exempel också pendlare till Danmark som i statistiken inte har någon inkomst. 58

60 Barn och ungas vardagsvillkor 59

61 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Definition av indikatorn Andel (%) barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll Diagram 3: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll (storstäder och riket, %) Sedan 2000 har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö minskat något men medan Stockholm och delvis Göteborg har haft en positiv utveckling de senaste åren och succesivt närmat sig rikssnittet, har Malmö legat kvar på en hög nivå med små förändringar och tillfälliga uppgångar i samband med lågkonjunktur. Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan Då låg andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö på 25 procent, och mellan 1991 och 2013 har andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll därmed ökat. *Uppgifter saknas för flera år mellan 1991 och 2000 och diagrammet tar därför sin utgångspunkt i

62 Diagram 4: Andel barn 0-17 år i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund (Malmö, %) Andel barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har minskat något mellan 2000 och En större minskning ses för barn till föräldrar med utländsk bakgrund under samma tidsperiod. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll är högre bland familjer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. Skillnaden mellan grupperna är närmre 40 procentenheter för Malmö totalt. Rädda Barnen har följt utvecklingen av barnfamiljernas ekonomi i Sverige sedan Mellan har andel barn till föräldrar med svensk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll minskat medan andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat. Utvecklingstakten går relativt långsamt sett till den långa tidsperiod som är möjlig att följa. Källa: Barnfattigdomsrapporter, Rädda Barnen *Uppgifter för år 2003 finns ej tillgängligt avseende barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund. *En viktig faktor som kan påverka utfallet är att gränspendlares inkomst inte finns med i statistiken. Detta kan bidra till att den ekonomiska utsattheten i vissa geografiska områden överskattas. Detta avser särskilt de västra delarna av Malmö. *Uppgifter saknas för flera år mellan 1991 och 2000 och diagrammet tar därför sin utgångspunkt i

63 Inskrivna barn i förskola och pedagogisk omsorg Definition av indikatorn Andel (%) barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg. Med pedagogisk omsorg avses verksamhet där barn tas omhand i personalens eget hem (traditionellt familjedaghem) eller olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas i en särskild lokal. Diagram 5: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola (av totala antalet flickor och pojkar i samma åldersgrupp i befolkningen) samtliga huvudmän (kommunal och fristående) (storstäder och riket, %) Andel inskrivna barn i förskolan ligger på runt 80 procent av andelen barn i samma åldersgrupp i befolkningen. Detta avser samtliga storstäder och riket under de senaste tre åren. 62

64 Diagram 6: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola (av totalt inskrivna barn) fördelning mellan kommunala och fristående (storstäder och riket, %) Fördelningen mellan fristående och kommunala skolor är relativt jämn mellan storstäderna, Stockholm har en något högre andel barn i fristående förskolor. I Malmö går 87 procent av de inskrivna barnen i kommunala förskolor. Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal

65 Diagram 7: Andel inskrivna barn i förskola i olika åldersgrupper (av totala antalet flickor och pojkar i olika åldersgrupper) samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (flickor och pojkar, Malmö, %) Andel flickor och pojkar inskrivna på förskola i Malmö ligger på en hög nivå som är jämförbar med de andra storstäderna och riket. Andel inskrivna 1-åringar är lägre än för övriga åldrar. Av de inskrivna barnen som redovisas i diagrammet ovan är cirka 6-16 procent (varierar mellan åldersgrupper) inskrivna i fristående förskolor. Antalet barn i varje åldersgrupp gällande barn i pedagogisk omsorg är så litet att täckningsgraden endast blir 0-1 procent. Dessa uppgifter redovisas därför endast i Tabellsamling Malmö stads hållbarhetsrapport Källa: Hypernet analys, förskoleförvaltningen Malmö stad *Statistiken gällande andel inskrivna barn är från 1 januari respektive år, och avser "andel (%) av antal barn i befolkningen i respektive åldersgrupp". Befolkningsstatistiken med det totala antalet barn i respektive åldersgrupp är från 31 december året innan. 64

66 Behörighet till gymnasiet Definition av indikatorn Andel (%) elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program (förklaringar till statistiken finns sist i avsnittet). Endast behörighet till yrkesförberedande presenteras då det inkluderar samtliga som är behöriga till gymnasieskolan. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen och avser läsår. Diagram 8: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program - samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (flickor och pojkar, Malmö och riket, %) Andel elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiets yrkesförberedande program ligger något lägre i Malmö än för riket för såväl flickor som pojkar. Andelen behöriga är högre bland flickor än bland pojkar i såväl riket som i Malmö. Sett över tid ligger andel behöriga på ungefär samma nivå mellan läsåret 2010/2011 och läsåret 2014/2015. För pojkar i Malmö ses en något nedåtgående trend med lägre andel behöriga.

67 Diagram 9: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program - efter föräldrars utbildningsnivå - samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %) Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högst bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning. Därefter följer gymnasial och sedan förgymnasial. Detta mönster ses för både riket och för Malmö. Däremot har behörigheten ökat i Malmö sedan 2012/13 för den lägsta utbildningsnivån men inte i riket. *Från och med 2014/2015 sker rapportering på ett sätt som skiljer sig från tidigare år då förgymnasial och gymnasial rapporteras som en enhet). 66

68 Diagram 10: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program - efter huvudman (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %) Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i fristående skolor än i kommunala för såväl riket som för Malmö. Det är större skillnad mellan riket och Malmö avseende behörighet i kommunala skolor än för fristående skolor för fristående skolor ligger Malmö och riket på samma nivå. Diagram 11: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program efter bakgrund samtliga huvudmän (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %) Andelen elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesprogram är högre för dem med svensk bakgrund än för dem med utländsk bakgrund födda i Sverige och dem med utländsk bakgrund. Samma mönster ses för riket och för Malmö och sett över tid från 2010/2011 till 2014/2015. I Malmö ökade behörighetsgraden något med utländsk bakgrund födda i Sverige. 67

69 Diagram 12: Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program 2014/ efter tid i Sverige och huvudman (kommunala och fristående) (Malmö och riket, %) Andel elever i årskurs nio som är behöriga till yrkesförberedande program är högre i elevgruppen exklusive nyanlända än sett till hela gruppen av elever. Detta mönster kan ses i Malmö såväl som i riket gällande kommunala skolor. För fristående skolor ligger andelen behöriga på samma nivå för båda grupperna. Eftersom redovisning av elevergruppen på detta sett infördes 2015 kan ingen trend redovisas. Källa: Skolverket, Siris * Andel (%) behöriga till yrkesprogram - Andel elever som är behöriga att söka till yrkesprogram. För att en elev ska vara behörig krävs godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i ytterligare fem ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). * Elever med svensk bakgrund I redovisningsgruppen elever med svensk bakgrund ingår elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige. Elever med okänd bakgrund, till exempel elever med tillfälliga personnummer ingår inte längre i gruppen svensk bakgrund. Det har de gjort till och med * Elever med utländsk bakgrund födda i Sverige - Elever med båda föräldrarna födda utomlands, men själva är födda i Sverige. * Elever med utländsk bakgrund födda utanför Sverige - Elever födda utanför Sverige som invandrat till Sverige. * Föräldrarnas högsta utbildningsnivå -Förgymnasial eller gymnasial utbildning avser elever vars föräldrars högsta utbildning är genomgången folkskola/grundskola eller genomgången gymnasial utbildning. Eftergymnasial utbildning avser elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. * Samtliga elever exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund - Nyanlända elever är elever som har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. Elever med okänd bakgrund är elever med tillfälliga personnummer samt några enstaka elever med hemliga personnummer. Dessa båda grupper är exkluderade från redovisningen av samtliga elevers resultat. Denna redovisning infördes 2015.

70 Boendemiljö och stadsutveckling

71 Strukturell hemlöshet Definition av indikatorn Andel (%) som är hemlösa på grund av strukturella skäl (avser samtliga åldrar om inget annat anges) - det vill säga bostadsbrist i kombination med att de inte har ekonomiska eller andra förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. I diagrammen i kapitlet presenteras i vissa fall också uppgifter för social hemlöshet för att ge en övergripande bild av hemlöshet i stort. Med socialt hemlösa avses dem som har någon ytterligare problematik av social karaktär så som till exempel missbruk Diagram 13: Fördelning av strukturellt respektive socialt hemlösa (alla åldrar) av samtliga hemlösa (Malmö, %) Andel socialt hemlösa har tidigare utgjort den största andelen av hemlösheten men sedan ett antal år tillbaka har den strukturella hemlösheten ökat. Det finns flera orsaker till att människor blir strukturellt hemlösa så som bristande förankring på bostadsmarknad och arbetsmarknad eller obetalda hyror. Den vanligast förekommande orsaken är bristande förankring och det är också denna kategori som ökat mest under åren. 70

72 Diagram 14: Fördelning av strukturellt respektive socialt hemlösa (alla åldrar) av samtliga hemlösa (kvinnor och män, Malmö, %) Andelen hemlösa ökar bland kvinnor och minskar bland män avseende såväl strukturellt som socialt hemlösa. Skillnaden mellan könen minskar därför. När det gäller social hemlöshet finns det dock stora skillnader mellan könen. Diagram 15: Andel strukturellt hemlösa efter hushållstyp (alla åldrar), av samtliga strukturellt hemlösa (Malmö, %) Det är bland strukturellt hemlösa med barn som en ökning kan ses under tidsperioden Däremot minskar andelen strukturellt hemlösa bland dem utan barn, framförallt bland dem som lever ensamma utan barn. 71

73 Diagram 16: Andel hemlösa totalt (alla åldrar) efter födelseland/världsdel, av samtliga hemlösa (Malmö, %) Andel hemlösa totalt (både strukturellt och socialt) ligger högst bland dem födda i Asien, därefter födda i Sverige, övriga Europa och Afrika. Diagram 17: Antal barn i strukturellt respektive socialt hemlösa hushåll efter åldersgrupp (Malmö, antal) Antal barn i strukturellt hemlösa hushåll har ökat påtagligt mellan 2009 och 2015 i alla åldersgrupper. Hänsyn bör tas till en växande befolkning men det är ett faktum att antal barn i dessa hushåll är fler. Antal barn i hemlösa hushåll är flest i den yngsta åldersgruppen och minskar sedan med stigande ålder. Antal barn i hemlösa hushåll har ökat kraftigt i hushåll med strukturell hemlöshet medan den ligger kvar på samma eller lägre nivå för hushåll med social hemlöshet. 72

74 Kollektiv styrka Definition av indikatorn Nivån av kollektiv styrka i ett område bygger på uppgifter om befolkningen i åldern år. Begreppet kollektiv styrka handlar om i vilken utsträckning de boende i ett område har förmågan och viljan att skapa och upprätthålla gemensamma normer och områdets nivå av kollektiv styrka är en viktig faktor för att förstå variationer gällande bland annat trygghet mellan olika områden. Indexet för kollektiv styrka bygger på två delar: social sammanhållning och tillit respektive informell social kontroll (respektive del kan anta värden mellan 0-20). Den totala kollektiva styrkan kan anta värden mellan 0-40). Det värde som redovisas är ett medelvärde där högre värden indikerar på högre nivåer av kollektiv styrka Diagram 18: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen år i olika områden (2012) (Kvinnor och män, Malmö och stadsområden, värde 0-40) 73

75 Diagram 19: Nivån av kollektiv styrka i befolkningen år i olika områden (2012) (stadsområde Väster)* I ett Malmö som helhet och på stadsområdesnivå är nivån av kollektiv styrka relativt jämn, stadsområde Väster ligger något högre än övriga. Det är först när materialet visas utifrån delområden som skillnader börjar träda fram. Persborg i Öster har den lägsta nivån (19) och Skumparp i Väster ligger högst (34). Källa: Malmö områdesundersökning , Malmö högskola, Malmö stad och polisområde Malmö * För denna indikator redovisas exempel på stadsområdes- och delområdesnivå eftersom indikatorn Kollektiv styrka i hög grad handlar om social sammanhållning och informell social kontroll i ett mindre geografiskt område. 65 Malmö områdesundersökning är en urvalsundersökning med cirka 8000 respondenter. Svarsfrekvens på Malmönivå drygt 50 procent

76 Tillit till andra Definition av indikatorn Andel (%) av befolkningen i åldern år med låg tillit till andra människor. Utgår från frågan Man kan lita på de flesta människor. Svarsalternativen är Håller inte alls med, håller inte med, håller med, håller med fullständigt. Svar enligt Håller inte alls med eller håller inte med betraktas som låg tillit Diagram 20: Andel av befolkningen år med låg tillit till andra (kvinnor och män, Malmö och Skåne, %) Andel kvinnor och män med låg tillit till andra har minskat något sedan Detta avser såväl Skåne som Malmö. Malmö har en något högre andel kvinnor och män med låg tillit till andra än Skåne. Diagram 21: Andel av befolkningen år med låg tillit till andra per socioekonomisk markör (kvinnor och män, Malmö, %) De som är i sysselsättning skiljer sig åt från övriga kategorier, och andelen med låg tillit är lägre i denna grupp. Vid en jämförelse mellan sysselsatta och arbetslösa så har skillnaderna mellan dessa grupper ökat sedan 2000 avseende kvinnor, medan skillnaderna har minskat för män.

77 Diagram 22: Andel av befolkningen i åldern år med låg tillit till andra efter födelseland (kvinnor och män, Malmö, %) Andel kvinnor och män med låg tillit till andra är högre bland dem som är födda i ett utomeuropeiskt land eller i ett annat land i Europa (frånsett Norden) jämfört med dem födda i Sverige. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan 2000 för kvinnor, medan skillnaden mellan grupperna ligger kvar på samma nivå för män. Lägst andel med låg tillit till andra finns i gruppen kvinnor och män födda i övriga Norden. Diagram 23: Andel av befolkningen i åldern år med låg tillit till andra efter åldersgrupp (kvinnor och män, Malmö, %) Andel kvinnor med låg tillit till andra är högst i den yngsta åldersgruppen och för kvinnor i åldersgruppen år. Medan andelen med låg tillit i den yngsta åldersgruppen har minskat för kvinnor har den ökat för män i samma ålder. Andel kvinnor och män med låg tillit är lägst i gruppen år. Källa: Folkhälsoenkäten, Region Skåne

78 Energianvändning per invånare Definition av indikatorn Total energianvändning för Malmö per invånare (MWh/person) Diagram 24: Total energianvändning per sektor och per invånare (Malmö, MWh/person) Målet är att energianvändningen ska sänkas med minst 20 procent per person fram till år 2020 jämfört med den genomsnittliga användningen Energianvändningen per person har varit relativt stabil från början av 2000-talet och har minskat något under de senaste åren. Den höga energianvändningen 2005 och 2006 kan eventuellt förklaras med den osäkerhet som finns i statistiken. Minskningen under senare år beror till stor del på att Malmös befolkning årligen ökat med cirka personer och att energianvändningen inom till exempel industri och jordbruk delas med antalet invånare. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) *För sektorerna offentlig verksamhet, övriga tjänster och hushåll saknas data från SCB för Malmö för år på grund av statistiksekretess. För att ändå kunna illustrera energianvändningen redovisas dessa tre sektorer tillsammans för dessa fyra år. För år 2009 kan tyvärr ingen totalsumma på energianvändningen erhållas på grund av sekretess och därför kan ingen data alls redovisas för detta år.

79 Produktion av förnybar och återvunnen energi Definition av indikatorn Total produktion av förnybar och återvunnen energi inom Malmös geografiska område (MWh). Diagram 25: Produktion av förnybar och återvunnen energi per förnybar energiproduktion (Malmö, MWh) Den totala produktionen av förnybar och återvunnen energi har ökat inom Malmös geografiska område sedan Sett till olika typer av förnybar energiproduktion står avfall för den största andelen och denna del har ökat successivt sedan Vid en jämförelse inom Malmös geografiska område så utgör den förnybara energin totalt drygt 21 procent av den använda energin under 2013 (senaste året med tillgänglig statistik över energianvändning i Malmö). Då låg energianvändningen på GWh och den producerade energin med förnybart ursprung uppgick till 1570 GWh. Källa: Vindstat, Vattenfall, Eon, VA SYD, SYSAV, Hagavik, Länsstyrelsen 78

80 Koldioxidutsläpp Definition av indikatorn Koldioxidutsläpp i Malmö per invånare (ton/person och år) Diagram 26: Koldioxidutsläpp ton/invånare och år per sektor (Malmö, ton)* Det har skett en förbättring av koldioxidutsläppen, från 6,22 ton/person 1990 till 5,05 ton/person Utsläppen minskade fram till 2010 då utsläppen ökade markant. Ökningen kan till stor del tillskrivas Öresundsverkets utsläpp. 66 Under 2011 och 2012 var Öresundsverket inte i drift lika mycket som under Målet är att minska växthusgasutsläppen med 40 procent fram till 2020 jämfört med Möjligheterna för att uppnå målsättningen har försvårats av Öresundsverket. Industri och energi är den sektor som står för största andelen utsläpp. Under 2014 ökade koldioxidutsläppen per person något på grund av ökade utsläpp från industri- och energisektorn. Orsaken till ökningen under 2014 är inte Öresundsverket som under detta år minskade sina utsläpp till följd av minskad drift. Källa: Miljöförvaltningen, Malmö stad *Observera att redovisningen i diagrammet avser vart femte år till och med 2010, därefter varje år från Öresundsverket levererar värme till Malmös fjärrvärmenät och el till hela det nordiska elsystemet. Öresundsverket levererade 3 TWh el år 2010 vilket är långt mer än Malmö använder och kunde därmed användas på andra platser i Norden. 79

81 Sysselsättning

82 Hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Definition av indikatorn Andel (%) av befolkningen i åldern år med långvarigt ekonomiskt bistånd. Minst 10 av 12 månader under ett år. Diagram 27: Andel av befolkningen i åldern år med långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %) Andel av befolkningen i Malmö med långvarigt ekonomiskt bistånd ligger på drygt 3,5 procent. Andelen har ökat sedan 2007 men en tendens till avmattning av denna trend kan ses under åren En större andel av kvinnorna än männen har långvarigt ekonomiskt bistånd. 81

83 Diagram 28: Andel av befolkningen år med svensk respektive utländsk bakgrund som har långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %) Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är högre bland dem med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund för såväl män som kvinnor. Kvinnor med utländsk bakgrund har långvarigt ekonomiskt bistånd i större utsträckning än män med utländsk bakgrund medan det omvända gäller för kvinnor och män med svensk bakgrund. Skillnaden mellan kvinnor och män med utländsk bakgrund är påtagligt större än mellan kvinnor och män med svensk bakgrund. Under åren tycks kurvan plana ut för gruppen med utländsk bakgrund. 82

84 Diagram 29: Andel av befolkningen år med förgymnasial-, gymnasial- samt eftergymnasial utbildning som har långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor och män, Malmö, %) Andelen av befolkningen med långvarigt ekonomiskt bistånd är påtagligt högre bland kvinnor och män som endast har förgymnasial utbildning i jämförelse med dem som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan könen är också påtagligt större mellan kvinnor och män med endast förgymnasial utbildning. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har under åren ökat i gruppen med endast förgymnasial utbildning medan övriga grupper ligger kvar på samma nivå under tidsperioden. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) 83

85 Utbildningsnivåer i befolkningen Definition av indikatorn Andel (%) av befolkningen i åldern år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Diagram 30: Andel av befolkningen i åldern år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (kvinnor och män, Malmö, %) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat mellan för både kvinnor och män medan andelen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå har minskat något. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män medan andelen med förgymnasial utbildning ligger på samma nivå för kvinnor och män. 84

86 Diagram 31: Andel av befolkningen i åldern år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (svensk/utrikes bakgrund, Malmö, %) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning är högre bland dem med svensk bakgrund än dem med utländsk bakgrund. Båda grupperna har dock ökat mellan Andel av befolkningen med förgymnasial utbildning är högre bland de med utländsk bakgrund än bland de med svensk bakgrund. Skillnaderna mellan grupperna har ökat något sedan 2007 främst eftersom andelen med förgymnasial utbildning har sjunkit bland dem med svensk bakgrund. 85

87 Diagram 32: Andel av befolkningen i åldern år som har förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning (vistelsetid 5 eller 10 år, Malmö, %) I den nyanlända befolkningen i Malmö har andelen med såväl förgymnasial-, gymnasial- som eftergymnasial utbildning ökat mellan Anledningen till att andelen i alla utbildningsnivåer har ökat är sannolikt att arbetet med att validera utbildningar från andra länder har prioriterats under perioden samt att kartläggningen av nyanländas utbildningsbakgrund och kompetens har förbättrats. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) 86

88 Arbetslöshet Definition av indikatorn Andel (%) arbetslösa av arbetskraften år och år. Arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd. Den registerbaserade arbetskraften består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (alla som bor på en ort och arbetar på samma eller annan ort) samt antalet arbetslösa. Diagram 33: Andel arbetslösa av arbetskraften år (kvinnor och män, storstäderna och riket, %) Diagram 34: Andel arbetslösa av arbetskraften år (kvinnor och män, storstäderna och riket, %) 87

89 Andel arbetslösa av arbetskraften steg för såväl år som år i alla storstäderna mellan 2008 och Kurvan tenderar dock att plana ut för såväl kvinnor som män. Malmö har en högre arbetslöshet än Stockholm och Göteborg både för gruppen år och år och ligger högre än rikssnittet. Kurvan för män i åldersgruppen år i Malmö planar inte ut på samma sätt som för övriga. Ungdomsarbetslösheten har minskat nationellt för både kvinnor och män sedan 2011 och Göteborg har lyckats följa denna trend. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. I Malmö har skillnaderna mellan könen ökat sedan 2008 och en större spridning ses också mellan storstäderna framförallt avseende unga. Diagram 35: Andel arbetslösa av arbetskraften år efter utrikesfödd/född i Sverige (storstäderna och riket, %)

90 Diagram 36: Andel arbetslösa av arbetskraften år efter utrikesfödd/född i Sverige (storstäderna och riket, %) Arbetslösheten är högre bland utrikesfödda kvinnor och män i alla åldrar. Detta avser samtliga storstäder och för riket i stort. Efter ökningen 2009 planar kurvorna ut något, särskilt för svenskfödda. Skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda har ökat sedan 2008 och likaså skillnaderna mellan storstäderna. Källa: Arbetsförmedlingen 89

91 Sysselsättningsgrad Definition av indikatorn Andel (%) sysselsatta i befolkningen år. Sysselsättningsgraden eller förvärvsfrekvensen är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Till sysselsatta räknas förvärvsarbetande samt företagare (personer som deklarerar inkomst av aktiv näringsverksamhet). Diagram 37: Andel av befolkningen i åldern år som är sysselsatta (kvinnor och män, Malmö %) Andel förvärvsarbetande i befolkningen ligger på 64 procent Totalt och för kvinnor är andelen förvärvsarbetande tillbaka på ungefär samma nivå som 2007, för män ligger förvärvsfrekvensen fortfarande något under den nivån. Utvecklingen har varit positiv sedan Män har en något högre förvärvsfrekvens än kvinnor och har haft det sedan Skillnaderna mellan könen har dock minskat. 90

92 Diagram 38: Andel sysselsatta i befolkningen år med svensk respektive utländsk bakgrund (kvinnor och män, Malmö, %) Andel sysselsatta i befolkningen har ökat något sedan 2009 för såväl kvinnor och män med utländsk bakgrund som för kvinnor med svensk bakgrund. Män med svensk bakgrund ligger kvar på samma nivå som Fler kvinnor och män med svensk bakgrund är i sysselsättning, nästan 80 procent, än kvinnor och män med utländsk bakgrund av vilka procent är sysselsatta. Diagram 39: Andel sysselsatta i befolkningen år som har förgymnasial-, gymnasialrespektive eftergymnasial utbildning (kvinnor och män, Malmö, %) Andel sysselsatta i befolkningen är högst bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Lägst andel sysselsatta finns bland dem med förgymnasial utbildning. Skillnaden i sysselsättningsgrad är påtaglig mellan kvinnor och män med förgymnasial utbildning och kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Sysselsättningsgraden har ökat något sedan 2009 för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning medan sysselsättningsgraden har sjunkit bland dem med endast förgymnasial utbildning. 91

93 Diagram 40: Andel sysselsatta i befolkningen år med vistelsetid 5 eller 10 år i Sverige (kvinnor och män, Malmö, %) Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor och män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor och män som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden ökar således efter tid i Sverige. Sysselsättningen i båda dessa grupper ligger procentenheter under sysselsättningen i befolkningen som helhet. Sysselsättningsgraden är lägre bland kvinnor än bland män både bland dem som varit i Sverige upp till fem år och bland dem som varit i Sverige upp till tio år. Sysselsättningsgraden är högre bland män som varit i Sverige i upp till fem år än bland kvinnor som har varit i Sverige i upp till tio år. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

94 Hälsa, levnadsvanor och inflytande

95 Självskattad hälsa Definition av indikatorn Andel (%) barn och unga (åk 6, åk 9 och gymnasiet åk 2) som har en god självskattad hälsa samt andel (%) vuxna (18-80 år) som har en god självskattad hälsa. Uppgiften om individens självskattade hälsa bygger på svar från frågan Hur mår du rent allmänt - mycket bra eller bra är sammantaget god självskattad hälsa. Uppgift om individens självskattade hälsa (endast barn och unga) bygger också på Hur frisk tycker du att du är. Mycket frisk bedöms vara god självskattad hälsa. Barn och unga Diagram 41: Andel barn och unga (åk 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de mår bra, år 2012 och 2013/2014* (flickor och pojkar, Malmö och riket, %) Andel flickor och pojkar med god självskattad hälsa ligger något lägre i Malmö än för riket i alla åldrar. Andel flickor och pojkar med god självskattad hälsa minskar med stigande ålder, detta gäller för Malmö såväl som för riket. Flickor har en lägre självskattad hälsa än pojkar i samtliga åldersgrupper för Malmö och för riket, bortsett från flickor och pojkar i årskurs 6 i riket som ligger på samma nivå *Observera att uppgifterna inte kommer från samma år, men kan anses jämförbara. Uppgifterna för Malmö är från 2012, för riket från 2013/

96 Diagram 42: Andel barn och unga (samtliga årskurser 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de mår bra 2012 per födelseland (flickor och pojkar, Malmö, %) Andel flickor i Malmö (samtliga årskurser) som har god självskattad hälsa är högst bland dem som är födda i ett annat europeiskt land eller övriga norden. Lägst är den bland flickor födda i utomeuropeiskt land. Andel pojkar i Malmö som har god självskattad hälsa är högst bland svenskfödda och lägst bland dem födda i utomeuropeiskt land. Diagram 43: Andel barn och unga (åk 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de är friska 2012 och 2013/2014* (flickor och pojkar, Malmö och riket, %) 95

97 Andel (%) av samtliga barn och unga per födelseland Andel flickor och pojkar som svarar Mycket frisk på frågan Hur frisk tycker du att du är? minskar med stigande ålder, i Malmö såväl som i riket. Pojkar i alla åldrar svarar Mycket frisk i högre grad än flickor i motsvarande ålder. *Observera att uppgifterna inte kommer från samma år, men kan anses jämförbara. Uppgifterna för Malmö är från 2012, för riket från 2013/2014. Diagram 44: Andel barn och unga (samtliga årskurser 6, 9 och år två på gymnasiet) som upplever att de är friska 2012 per födelseland (flickor och pojkar, Malmö, %) flicka pojke 10 0 Andel flickor och pojkar (samtliga åldersgrupper) med god självskattad hälsa är högst i gruppen svenskfödda och lägst i gruppen född i utomeuropeiskt land. Källa: Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

98 Vuxna Diagram 45: Andel vuxna i åldern år som upplever att de mår bra (kvinnor och män, Malmö, Skåne och riket, %) Andelen kvinnor som svarar bra eller mycket bra på frågan hur man upplever sin hälsa är lägre än för andelen män i såväl Malmö, Skåne som riket. Andelen med god självskattad hälsa har ökat för både män och kvinnor sedan *Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar *Inga uppgifter finns för riket gällande

99 Diagram 46: Andel vuxna i åldern år som upplever att de mår bra per socioekonomisk markör (kvinnor och män, Malmö, %) Den självskattade hälsan varierar utifrån socioekonomisk markör för både kvinnor och män i Malmö. Sjukskrivning tenderar att påverka den självskattade hälsan i negativ riktning medan de som är sysselsatta har en högre självskattad hälsa. Även studerande har en högre självskattad hälsa. Skillnaderna mellan olika grupper har ökat mellan År 2000 låg andelen kvinnor i Malmö med god självskattad hälsa på 34 procent för sjukskrivna och 76 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 15 procent respektive 78 procent. År 2000 låg andelen män i Malmö med god självskattad hälsa på 43 procent för sjukskrivna och 79 procent för sysselsatta. År 2012 låg motsvarande siffror på 21 procent respektive 84 procent. Grunden till ökade skillnader är att sjukskrivna kvinnor och män har fått allt sämre självskattad hälsa. Den självskattade hälsan är högre för män än för kvinnor i alla grupper. *Observera att ingen jämförelse görs med riket då den nationella mätningen använder en annan indelning för socioekonomisk markör. 98

100 Diagram 47: Andel vuxna i åldern år som upplever att de mår bra per födelseland (kvinnor och män, Malmö, %) Andel kvinnor med god självskattad hälsa är högst i gruppen kvinnor födda i Sverige och lägst i gruppen som är född i övrigt europeiskt land. Även för män är den självskattade hälsan högst i gruppen svenskfödda men lägst bland de som är födda i övrigt nordiskt land. Diagram 48: Andel vuxna i åldern år som upplever att de mår bra per åldersgrupp (kvinnor och män, Malmö, %) Den yngsta åldersgruppen har högst självskattad hälsa bland både kvinnor och män. Lägst självskattad hälsa har män i den äldsta åldersgruppen och kvinnor i åldern år. Den självskattade hälsan har ökat mellan i samtliga åldersgrupper för kvinnor och män, utom i åldersgruppen år för båda könen och för män även i åldersgruppen år. Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten

101 Socialt deltagande Definition av indikatorn Andel (%) vuxna i åldern år med lågt socialt deltagande. Svaren bygger på 13 olika delfrågor 1 och om en individ har svarat att de deltagit på tre stycken delfrågor eller färre bedöms individen ha ett lågt socialt deltagande. Diagram 49: Andel vuxna i åldern år/16-84 år* med lågt socialt deltagande (kvinnor och män, Malmö, Skåne och riket, %) 67 Andel kvinnor och män med lågt socialt deltagande har ökat sedan 2000 i såväl Malmö som Skåne. Riket ligger kvar på samma nivå mellan 2004 och Andelen kvinnor och män med lågt socialt deltagande är påtagligt lägre i riket än Malmö och Skåne *Observera att folkhälsoenkät Skåne avser individer i åldern år och den nationella folkhälsoenkäten avser individer år. Data kan dock i princip anses vara jämförbar. Inga uppgifter finns för riket gällande Utfallet skiljer sig påtagligt åt mellan Skåne, Malmö i förhållande till riket. Region Skåne har lyft frågan med Folkhälsomyndigheten men enligt programkoderna delar Region Skåne och Folkhälsomyndigheten in lika. Ingen vidare förklaring finns till de påtagliga skillnaderna.

102 Diagram 50: Andel vuxna i åldern år med lågt socialt deltagande per socioekonomisk markör (kvinnor och män, Malmö, %) Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i gruppen sjukskrivna för både kvinnor och män. Även bland arbetslösa kvinnor och män finns en hög andel med lågt socialt deltagande. Sysselsatta och studerande utgör en betydligt lägre andel av gruppen med lågt socialt deltagande. Skillnaderna mellan sysselsatta och sjukskrivna har ökat sedan 2000 bland både män och kvinnor.

103 Diagram 51: Andel vuxna i åldern år med lågt socialt deltagande per födelseland (kvinnor och män, Malmö, %) Andel med lågt socialt deltagande är lägst bland svenskfödda kvinnor och män och högst i gruppen utomeuropeiskt födda kvinnor och män. Andelen med lågt socialt deltagande har ökat i alla grupper utom i gruppen män födda i övrigt nordiskt land, mellan Diagram 52: Andel vuxna i åldern år med lågt socialt deltagande per åldersgrupp (kvinnor och män, Malmö, %) Andel kvinnor och män i Malmö med lågt socialt deltagande är högst i den äldsta åldersgruppen och blir sedan bättre i takt med minskad ålder. Spridningen mellan de olika åldersgrupperna har ökat sedan 2000 och andelen med lågt socialt deltagande har ökat i samtliga åldersgrupper och för båda könen mellan 2000 och Källa: Folkhälsoenkät, Region Skåne samt Folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten 102