SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse... 9 God ekonomisk hushållning...10 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål...11 Finansiella mål Finanssiell struktur...20 Finansiella analys, kommunen...23 Finansiella analys, koncernen...27 Driftredovisning...29 Investeringsredovisning...30 Medarbetare...32 Koncernens miljöarbete Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse...38 Barn- och utbildningsnämnd...39 Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd...42 Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration...43 Stadsbyggnadsnämnd...43 Miljönämnd...44 Lantmäterinämnd...45 Överförmyndarnämnd...45 Kommunrevision...45 Valnämnd...45 Stadsbacken AB...46 Sundsvalls Logistikpark AB...46 Mitthem AB...46 Sundsvall Vatten AB...46 Sundsvall Energi AB...47 Reko Sundsvall...48 Korsta Oljelager...48 Sundsvall Elnät AB...48 ServaNet AB...49 SKIFU AB...49 Sundsvalls Hamn AB...50 Sundsvall Oljehamn AB...50 Medelpads Räddningstjänstförbund...50 Norra Kajen Exploatering AB Scenkonst Västernorrland AB Svenska Kommun Försäkrings AB Räkenskaper Resultaträkning...53 Kassaflödesanalys...53 Balansräkning...54 Noter Uppdrag Övrigt Revisionsberättelse...82 Redovisningsprinciper...83 Ekonomiska begrepp...85 Förklaringar och förkortningar...86 Måluppfyllelse Målet är uppfyllt Målet har delvis uppfyllts Sundsvalls kommuns årsredovisning 2012 Produktion och layout: Kontorsservice februari 2013 Målet är ej uppfyllt Målet kan ej bedömas 2 ÅRSREDOVISNING 2012

3 Inledning 1. Inledning ÅRSREDOVISNING

4 Kommunstyrelsens ordförande Stora projekt och positiva resultat för kommunen Så här sammanfattar kommunstyrelsens ordförande Magnus Sjödin (M) år 2012: - Rent verksamhetsmässigt har året varit bra. De processer som vi har sjösatt, till exempel Lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten, har rullat på, säger Magnus Sjödin. 4 ÅRSREDOVISNING 2012

5 Kommunstyrelsens ordförande Kommunen redovisar för 2012 ett positivt resultat på 109,8 miljoner kronor. Resultatet beror bland annat på högre skatteintäkter och högre statsbidrag än vad som var väntat. Om vi tittar på ekonomin, så gör vi för fjärde året i rad ett bra resultat. Vi har överskott i finanserna, som vi strävat efter. Men prognossäkerheten måste bli bättre hos våra förvaltningar så att vi i finans- och näringslivsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får rätt prognoser när vi ska fatta beslut, säger Magnus Sjödin. Näringslivsbolaget och Visitor Center Stadshuset öppnade upp sina dörrar i början av 2012 och Näringslivsbolaget kom på plats med sin nya näringslivschef. På nationaldagen i juni öppnades Visitor Center för allmänheten med turistbyrån i samma lokal. Vi har tagit ett krafttag för näringslivsfrågorna i Sundsvall och vi har fått den respons vi hade hoppats på från näringslivet. Genom att vi har öppnat upp Stadshuset för allmänheten så har Stora Torget blivit ett nav för Sundsvallsborna som jag upplever att de flesta är väldigt nöjda med. Jag får ofta höra mycket positivt om det arbete vi gjort med just Visitor Center och Stadshuset, att det har blivit Sundsvallsbornas hemvist igen, säger Magnus Sjödin. Vassa servicegarantier Sundsvall har som mål att vara topp 50 i Svenskt Näringslivs rankning Servicegarantierna, som infördes under 2012, är ett led i arbetet att nå det målet. Syftet är att förbättra villkoren och göra det enklare för entreprenörer och företagare. För verksamheten eller projektet man bedriver erbjuder kommunen Tidiga kundmöten. -Vi har nu i Sundsvall Sveriges absolut vassaste servicegarantier, det vill säga, vad vi garanterar från Sundsvalls kommun när det gäller exempelvis bygglov, alkoholtillstånd och miljöprövningar. Detta har fallit väldigt väl ut, säger Magnus Sjödin. Prioritera undervisning Skolan har under året stått inför stora förändringar med syfte att stärka undervisningen och få mer resurser till verksamheten. Det mål vi har att bli Sveriges bästa skolkommun till 2021 ligger fast. Jag tror att vi har goda möjligheter att nå dit, men vi måste arbeta hårt för detta, säger Magnus Sjödin. Valfrihet och mångfald Under hösten 2012 infördes LOV, lagen om valfrihetssystem i hemtjänsten i Sundsvalls kommun. Det innebär att Sundsvallsborna nu själva kan välja vem som ska utföra hemtjänstservice och omvårdnad, kommunen eller någon annan leverantör. - LOV-projektet har gått bättre än förväntat och det är många som vill starta verksamhet i hemtjänsten. Intresset för alternativa utförare hos de äldre är stort och möjligheten att utforma sitt eget liv ska inte försvinna bara för att man blir äldre. Vi har genom livet möjlighet att välja vilken utbildning vi ska läsa, vart vi ska arbeta och bo. Därför ska det vara givet att våra äldre ska få samma möjlighet, självklart solidariskt finansierat via skattsedeln, säger Magnus Sjödin. Utmaningar 2013 Prognoser som kom strax före jul 2012 visar att skatteintäkterna kommer att minska. - Det mest utmanande inför 2013 är ekonomin. Jag tycker att den av fullmäktige fastställda mål och resursplanen för 2013 har ett för litet överskott. Det finns risk för att vi kommer att göra ett underskott De nya prognoserna visar även att 2014 kommer att bli ekonomiskt ansträngt, säger Magnus Sjödin. Positiv framåtblick 2013 Utvecklingen av Sundsvall pågår för fullt med flera stora projekt. De största är brobygget över fjärden och den nya E4. - Vi hoppas att vi under 2013 äntligen kan komma igång med utbyggnaden av Norra kajen där nya havsnära bostäder ska byggas, men även fler bostadsprojekt i kommunen, då det är en stor efterfrågan på bostäder i Sundsvallsområdet, säger Magnus Sjödin. Den hållbara tillväxtstrategin HT 21 som antogs under 2011, ska ge vägledning i hur exempelvis investeringar ska prioriteras för att få den bästa samverkan mellan människa, miljö och ekonomi. -Vi har en hållbarhetstanke när det gäller hur vi vill forma Sundsvall och göra det hållbart för kommande generationer både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Jag ser positivt på framtiden och tror att Sundsvall har oerhört mycket gott framför sig. Vi har bland annat en ökad tillströmning av människor som gör att vi just nu är motorn i regionen när det gäller inflyttning. Därmed krävs det att vi gör rätt insatser inom en rad områden för att bygga Sundsvall starkare, säger Magnus Sjödin. Vad vill du skicka med till medarbetarna? Jag kan tänka mig att de flesta har upplevt en oklarhet i den politiska ledningen. Alla har gjort ett bra arbete under kanske märkliga förhållanden. Inför 2013 och kommande år vill jag säga, fortsätt att arbeta för ett hållbart Sundsvall och håll ordning och reda på finanserna, säger Magnus Sjödin. ÅRSREDOVISNING

6 Organisation Processer Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service- och teknik BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn- och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* FAVI** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret FÖRTROENDENÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ***Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB - SKIFU Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB Servanet AB (75%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** SUNDSVALL ARENA AB NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) LILLHÄLLOM FASTIGHETSFÖRVALT- NING AB MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (75,53%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB (50%) Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB -Norra Kajen Kvarter 1 AB, -Norra Kajen Kvarter 2 AB -Norra Kajen Kvarter 3 AB,- Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB -Norra Kajen Kvarter 5 AB, -Norra Kajen Kvarter 6 AB -Norra Kajen Kvarter 7 AB SCENKONST VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB 50% Kommungaranti Reinsurance S.A Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Ragn-Sells AB - Insamling av hushållsavfall Mellannorrlands Hospice AB - Vård i livets slutskede Klippangården (Frälsningsarmén) - Missbruksvård Sörgården Utveckling AB -Boendepsykiatrin Humlan, HVB AB - Vård av barn och ungdom Personalkooperativet Trädet -Förskola Övriga kommunala entreprenader finns inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Fritidsverksamhet - Boende omsorgen (LSS) - Korttidsboende barn och unga - Missbruksvård - Hemtjänst - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar - Liftkortförsäljning - Fritidsgårdsverksamhet 6 ÅRSREDOVISNING 2012

7 Kommunens ekonomi Kommunens ekonomi 10% 5% 6%3% 73% 3% Intäkter Kommunen omsätter cirka 5,6 miljarder kronor Av dessa är 4,7 miljarder kronor skatteintäkter och statsbidrag. Avgifter Bidrag Hyror Övriga intäkter Skatteintäkter Generella bidrag 7% 7% 7% 38% 41% Vad används pengarna till? Av de 5,6 miljarderna går cirka 2,3 miljarder till processen utbildning där bland annat grundskola, gymnasieskola och förskola ingår, cirka 2,2 miljarder till processen vård och omsorg där bland annat äldreomsorg och socialt stöd ingår. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,4 miljarder kronor och lika mycket till fritid och kultur och till insatser för näringsliv och arbete, till exempel arbetsmarknadsåtgärder. Ekonomiskt resultat Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete Kommunen har även för 2012 haft ett bra resultat. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, t ex för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. ÅRSREDOVISNING

8 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 32,89 32,89 - varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mnkr 960,7 972,6 925,6 931,4 963,9 Verksamhetens kostnader, mnkr , , , , ,0 Avskrivningar, mnkr -221,2-208,3-209,8-202,4-183,1 Nettokostnad, mnkr* , , , , ,2 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 4 664, , , , ,9 Finansnetto, mnkr -3,8 7,4 3,4 11,8 18,1 Resultat efter finansnetto, mnkr* 72,3 134,5 183,5 163,9 15,8 Tillgångar, mnkr 8 982, , , , ,8 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mnkr 6 527, , , , ,4 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mnkr 2 455, , , , ,4 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 695, , , , ,9 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 208,4 202,7 202,4 210,7 213,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 98, ,9 96,1 99,6 Soliditet, % 27,3 26,1 26,2 27,6 27,4 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,0-1,1 0,1-2,4-1,6 Balanslikviditet, % Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,4 3,8 3,9 3,9 4,7 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 2,9 3,1 3,5 3,7 3,1 Nettoinvesteringar, mnkr 218,5 243, ,9 158,2 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 328, , , , ,8 Koncernen Nettokostnad, mnkr* , , , , ,6 Resultat efter finansnetto, mnkr* 159,2 194,4 212,5 182,8 19,3 Soliditet, % 23,9 22,4 21,7 22,8 24,0 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 0,0-2,2-1,6-3,8-4,1 Nettoinvesteringar, mnkr 680,4 737,4 685, ,1 786,0 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % * exklusive jämförelsestörande poster ** exklusive avgiftsdel 8 ÅRSREDOVISNING 2012

9 2. Förvaltningsberättelse ÅRSREDOVISNING

10 God ekonomisk hushållning Samhällsekonomins utveckling I början av år 2012 pekade de flesta prognoser mot en låg global tillväxt under året, men med stora variationer mellan länder och världsdelar. Det fanns tecken på att konjunkturen skulle sluta försämras i flera viktiga marknader, exempelvis Kina och USA, och så har också skett under I oktober 2012 uttalade Internationella Valutafonden att återhämtningen av världens tillväxt fortsätter under 2013, men den har försvagats. För euroområdet, det vill säga länder som har infört Euron som valuta, visar det sig att tillväxten mot slutet av 2012 blir negativ. Även förhållandevis stabila tillväxtländer som Storbritannien och Tyskland har haft en negativ tillväxt under det sista kvartalet Euroområdet har klarat att hantera de akuta statsfinansiella kriserna, och det värsta verkar nu vara över. Visserligen finns det en fortsatt risk för ytterligare kraftiga kriser i vissa EU-länder, men risken har minskat något. Euroländerna är därför fast beslutna att lösa eventuella kommande finansiella utmaningar. Detta borgar för en stabilitet och förutsägbarhet som den finansiella marknaden så väl behöver för att inte överreagera vid enskilda händelser. I Sverige såg vi en relativt stark tillväxt under de tre första kvartalen för 2012, med ökad framtidstro och stärkta nyckeltal. Men inbromsningen blev kraftig under det sista kvartalet Förhoppningen fanns att det skulle vara en kortare tillbakagång, men så har det inte blivit. Återhämtningen låter vänta på sig och kommer nu sannolikt i slutet av 2013 eller början av 2014, dock finns lokala/regionala variationer i landet. Mot bakgrund av euroområdets negativa tillväxt så är det tydligt att svensk tillväxt under 2013 kommer att bli mycket blygsam. Analytiker tror ändå på ett positivt tillväxttal, 0,8 1,2 %, enligt de senaste bedömningarna under januari Riksbanken har under 2012 sänkt reporäntan från 1,75 % ner till 1 %, vilket är en indikation på att den svenska ekonomin har bromsat in. BNP-utvecklingen det tredje kvartalet 2012 ökade med 0,7 % jämfört med samma kvartal Det är en kraftig inbromsning från föregående år, men fortfarande en ökning. Kommunala överskott Kommunsektorn uppnår för 2012 ett mycket högre resultat än En del av det höga resultatet beror av en återbetalning av AFA Försäkring för åren 2007 och 2008, samt en sänkning av vissa premier. Effekten blev nära 11,7 mdr för kommun- och landstingssektorn, och 88 mnkr för Sundsvalls kommun. Skatteunderlaget har under 2012 utvecklats positivt i förhållande till tidigare prognoser, vilket också påverkat kommunernas resultat positivt. Oförändrad skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunerna är 20,59 kronor 2012, en minskning från 2011 med 0,14 kr. Sundsvalls kommuns skattesats uppgår som föregående år till 22,29 kronor, eller 1,70 kronor högre än riksgenomsnittet. Befolknings- & sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001, och uppgick i december 2012 till , en ökning med 574 personer sedan december Med den ökade takten jämfört med tidigare år är målet i kommunens hållbara tillväxtstrategi, innevånare till 2021, inom räckhåll. Arbetslösheten i Sverige, definierat som öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, ökade från december 2011 till december 2012 med 0,1 % och uppgick till 8,4 %. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick till 19,4 %, en minskning med 0,5 % under samma period som ovan. För Sundsvall visar Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik att andelen arbetslösa uppgår till 10,1 % både i december 2011 och samma period Ungdomsarbetslösheten har minskat något från 25,6 % i december 2011 till 24,2 % samma period Framtidsutsikter Sundsvalls kommun uppvisar ett överskott 2012 på cirka 70 mnkr jämfört med budget. Däremot ser det dystert ut vad gäller resultatet för 2013 och 2014, och troligen även för kommande år framöver. Ett viktigt skäl är att ambitionsnivån och kraven överstiger tillgängliga resurser i form av skattemedel. De kommande åren behöver kommunen hantera både stora eftersatta behov men också nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnas grundläggande behov av kommunal service. Från och med slutet 2010-talet och fram till cirka 2030 kommer antalet äldre personer med behov av kommunala tjänster att öka i hög utsträckning medan antalet skattebetalare minskar, något som ytterligare begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. 10 ÅRSREDOVISNING 2012

11 Måluppföljning Kommunen står inför många utmaningar framöver som kräver mod, kunskap och prioriteringar för att hantera med god ekonomisk hushållning. Exempel på utmaningar framöver är att hantera kommande kraftigt ökade behov inom socialnämndens verksamhet - bland annat till följd av en åldrande befolkning, behov av stora investeringar, reinvesteringar och underhåll i vårt fastighetsbestånd, den politiska ambitionsnivån inom kultur- och fritidssektorns utbud av lokaler, samt kommande satsningar i infrastruktur främst vad gäller Sundsvalls logistikpark. För att klara av dessa utmaningar behöver kommunens politiska företrädare att tvingas prioritera hårt i befintlig verksamhet. Man behöver fokusera på kommunens grundläggande, lagstyrda uppdrag och se över ambitionsnivån i kommunens frivilliga verksamheter. Kommunen behöver också ytterligare driva på utveck- Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell för tydliga och mätbara mål Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. En sådan åstadkommer kommunen genom att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. För att leda och styra ekonomi och verksamhet finns en ledningsprocess, där mål och resursplan, redovisning, uppföljning och internkontroll samverkar på alla resultatnivåer. Mål och resursplanen är kommunens budget och ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommun en styrmodell, vars viktiga utgångspunkt är att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål som kopplas samman med resursfördelningen till nämnderna. Styrmodellen är processorienterad och innehåller huvud- och stödprocesser. Processerna har alla det övergripande syftet att säkerställa att verksamheterna når u u u lingen mot effektivare interna tjänster, ett minskat fastighetsbestånd och hög effektivitet i alla verksamheter. Med hänsyn till detta är Sundsvalls kommuns nuvarande och kommande ekonomiska utmaningar de tyngsta på decennier. Det är viktigt att kommunen klarar av att hantera sina satsningar med de överskott som genereras idag och framåt istället för att belasta kommande generationers skattekraft. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt Målet har delvis uppfyllts Målet är ej uppfyllt Målet kan ej bedömas önskade resultat inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnas behov av utbildning, vård och omsorg, ändamålsenlig samhällsstruktur, fritid och kultur, samt ge goda förutsättningar för näringsliv och arbete. För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultat behövs interna stödprocesser för ledning och verksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterar organisationsstrukturen, genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. Foto: Chhristina Lindqvist ÅRSREDOVISNING

12 Utbildning HUVUDPROCESSERNA Utbildning Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling, från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer. Mål: Skolan och utbildningsprocessen ska med fokus på ökade kunskaper, ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential i en trygg och utvecklande skolmiljö. Bedömning av måluppfyllelse: Målet kan inte bedömas Barn- och utbildningsnämnden är den enda nämnd som har analyserat måluppfyllelsen för utbildningsprocessen. Även kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration har verksamheter som ska bidra till det övergripande målet i utbildningsprocessen, men ingen av dessa nämnder har gjort någon analys av måluppfyllelsen. Barn- och utbildningsnämnden har inte helt kunnat bedöma uppfyllelsen av sex av processens sju mål. En orsak är att nämnden inte har kunnat bedöma förskoleverksamheten, där föräldraenkäten inte är färdig. Barn- och utbildningsnämnden redovisar 36 indikatorer. 17 av dessa indikatorer saknar utfall och kommer att mätas först under Eftersom en stor del av de övriga indikatorerna mäts först i januari 2013 kan man inte göra en tillfredsställande bedömning. Flera av indikatorerna pekar åt rätt håll men de är ändå färre än de indikatorer som nämnden inte har mätt, vilket innebär att det är svårt att göra en korrekt bedömning av måluppfyllelsen. 12 ÅRSREDOVISNING 2012

13 Vård och omsorg Vård och omsorg Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst och anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Mål: Vi vill utveckla ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle som bygger på hälsa, delaktighet och trygghet. Här har alla människor, oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomisk eller kulturell tillhörighet, samma möjlighet att ta del av det goda samhället och att bidra till utvecklingen. Bedömning av måluppfyllelse: Målet kan inte bedömas Flera nämnder har verksamhet inom processen, men i mycket skiftande omfattning. Socialnämnden är den enskilt största aktören. Flera av socialnämndens mål är satta till 2014, vilket innebär att det är svårt att följa upp dem tidigare. Ett antal mål är inte bedömda, medan ytterligare några saknar referensvärden. Endast ett fåtal indikatorer visar önskat resultat. Överförmyndarnämnden är den andra nämnd som har mål inom processen. De har i viss utsträckning bidragit till måluppfyllelse. Sammantaget innebär det att det inte finns tillräckligt underlag för att bedöma om nämnderna, utifrån nedbrutna mål och resultat av indikatorerna, bidrar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. ÅRSREDOVISNING

14 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Mål: Kommunen ska skapa goda förutsättningar för sundsvallsborna att möta och utöva kultur- och fritidsaktiviteter i sin vardag. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Kultur- och fritidsnämnden har fastställt elva delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Åtta delmål har erhållit status grön vilket betyder måluppfyllelse. Ett delmål har status gul, vilket betyder att målet delvis uppnåtts. Två delmål har fått status gul och grön. Bedömningen är att kultur- och fritidsnämnden har bidragit till att uppfylla det övergripande processmålet. Miljönämnden har fastställt tre delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för fritid och kultur. Alla tre målen har uppnåtts 2012, medan ett av dem sträcker sig vidare över mandatperioden och förväntas nå slutgiltig leverans år ÅRSREDOVISNING 2012

15 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad omfattar de flesta politikområden. Det handlar om att lyfta perspektivet från detaljnivå till en övergripande nivå och att med god överblick och framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var de bor. Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapa en långsiktigt hållbar miljö. Mål: Sundsvalls kommun ska tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur inom ramen för en långsiktigt hållbar tillväxt. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Inom processen finns tio mål och fyra av dessa är indelade i 18 underliggande mål. Den samlade bedömningen är att nämnderna har uppfyllt målen för samhällsbyggnadsprocessen. Av de underliggande målen är det endast två mål som inte uppnåtts. Det är målet att alla livsmedelsobjekt under 2012 ska kontrolleras inom planerad kontrolltid, samt målet där partiklar och kvävedioxid enligt miljökvalitetsnormen för luft har överskridits. ÅRSREDOVISNING

16 Näringsliv och arbete Näringsliv och arbete För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer frågar efter. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer. Exempel är att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Mål: I Sundsvallsregionen har vi unika förutsättningar att bidra till en hållbar tillväxt och spela en större roll i Norrland, Sverige och Europa. Vi ska ta vara på människors resurser och göra Sundsvall till en attraktiv stad att bo och leva i. Här får man möjlighet att växa och utvecklas. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått Flera insatser har förbättrat företagsklimatet. Det har bland annat visat sig i resultatet från Svenskt Näringslivs rankning. Näringslivsbolaget, som startade verksamheten i januari 2012, har under året bidragit till sju nya etableringar och tillsammans med andra aktörer genomfört ett antal projekt kring affärsutveckling. Inom ramen för projektet Samverkan för tillväxt har 72 företag gjort behovsanalyser för att ta reda på hur respektive verksamhet kan bli mer hållbar. Under året har Sundsvalls kommun tagit fram servicegarantier. Dessa består av ett grundlöfte för näringslivet och därefter tre garantier för anmälan enligt miljöbalken, bygglov och serveringstillstånd. I grundlöftet för näringslivet ingår, att kommunen vid behov ska erbjuda en koordinator som samordnar arbetet när ett ärende berör flera förvaltningar och bolag. Representanter från näringslivet har deltagit i referensgrupper i arbetet med att ta fram servicegarantierna. För att göra det möjligt för fler personer att snabbare komma ut i egen försörjning har socialtjänsten, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklat sin samverkan i form av ett arbetsmarknadstorg. Samverkan sker utifrån individernas behov av stöd för att nå en egen försörjning. Målgruppen är arbetslösa personer i åldern år. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med flera olika projekt för att skapa en attraktiv stad, bland annat genom projektet Sundsvalls vardagsrum. Sundsvalls Energi AB (SEAB) och företaget SCA har tecknat avtal om energisamarbete vilket för SEAB:s del kommer att leda till en kraftigt minskad oljeförbrukning. 16 ÅRSREDOVISNING 2012

17 Lednings- och verksamhetsstöd STÖDPROCESSERNA Lednings- och verksamhetsstöd Ledningsstöd ska stödja arbetet i kommunstyrelse och kommunfullmäktige genom att tillhandahålla olika interna tjänster och produkter. Till området hör bland annat mål och resursplan finansiering, redovisning, uppföljning intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling av till exempel arbetsgivarpolitik verksamhetsutveckling kommunikation och IT prioriterade politikområden Verksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstödet. Fokus ska vara hög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler lönehandläggning reception administrativt och juridiskt stöd ekonomi- och arkivhantering upphandling Mål: Lednings och verksamhetsstödet ska på ett resurs- och kostnadseffektivt sätt stödja huvudprocesserna och utveckla den kommungemensamma ledningsprocessen. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är delvis uppnått Kommunstyrelsen gör bedömningen att de delvis har uppnått sina mål inom lednings- och verksamhetsstöd. I kommunens huvudprocesser uppskattar man ofta de tjänster som service- och teknikförvaltningen levererar. Tre av tolv tjänsteområden når dock inte upp till den önskade nivån och där behöver verksamheterna förbättra kvalitén på de interna tjänsterna. Ingen av kommunstyrelsens förvaltningar har mätt kostnadseffektiviteten, vilken gör att det inte går att avgöra om lednings- och verksamhetsstödet är kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har dock gjort bedömningen att kommunens lokaler utnyttjas mer effektivt. Detta grundar sig på det arbete som kommunen har gjort under 2012 för att minska lokalytorna, där framförallt skolnedläggningar bidrar till en effektivare användning av lokalerna ÅRSREDOVISNING

18 Finansiella mål Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet, Kapacitetsutvecklingen, Riskförhållanden samt Kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Resultat Mål: Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Årets resultat, räknat på resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppnår målet. Målet är att resultatet ska uppgå till minst 2 %. Utfallet uppgår till 2,4 %. Resultatet ligger därmed på en nivå som stärker kommunens ekonomi. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Diagram: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Mål: Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Investeringarna uppgår till totalt 218,5 mnkr för Samtliga investeringar har kunnat finansieras med egna medel även detta år vilket beror på att resultatet varit tillräckligt högt samtidigt som investeringarna inte varit särskilt höga. Kommunen har under de senaste fem åren kunnat egenfinansiera sina investeringar, men man har samtidigt en outnyttjad investeringsbudget på cirka 674 mnkr vilket innebär att kommunen antagligen måste låna upp medel för att finansiera dessa när de väl tas i anspråk. Kapacitet 200,0% 180,0% 160,0% 140,0% 120,0% 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Diagram: Egenfinansiering av investeringar Mål: Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI). Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Egna kapitalets ökning är högre än målet. Det positiva resultatet för 2012 medför att det egna kapitalet ökat med 4,7 % medan inflationen varit negativ -0,1 % under Sett på längre sikt (fem år) har den årliga inflationstakten varit 1,2 % medan kommunens egna kapital har vuxit med i genomsnitt 3,6 % per år vilket innebär att kommunens egna kapital även på lite längre sikt har vuxit tillräckligt för att värdesäkras. 18 ÅRSREDOVISNING 2012

19 Finansiella mål 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Förändring eget kapital KPI Diagram: Egenfinansiering av investeringar Risk Den kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet, checkkredit eller kreditlöften) ska motsvara minst 80 % av de skulder som förfaller inom ett år. Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Betalningsberedskapen i kommunen uppgår till 107 % av de skulder som förfaller inom tolv månader vilket är klart över målet på 80 %. Kommunen har tidigare haft som mål att den kortfristiga betalningsberedskapen ska motsvara 50 % av de skulder som förfaller inom ett år. Nivån har då legat på denna nivå men höjts under andra halvan av 2011 för att motsvara detta mål. Kontroll Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god (högst 1 % avvikelse). Bedömning av måluppfyllelse: Målet är uppnått Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster var 100,0 % av budgeten vilket medför att det inte finns någon avvikelse. Detta medför att budgetföljsamheten får anses som mycket god för kommunen som helhet. Budgetföljsamheten per nämnd är dock mindre god. Det finns stora avvikelser på ett flertal nämnder vilket i sammanhanget är mindre positivt. Prognosen för verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster totalt för kommunen vid tertialrapporten per 31 augusti missade årsutfallet med 0,2 % vilket innebär att prognossäkerheten kan anses vara god. Precis som med budgetföljsamheten så är dock avvikelserna på vissa nämnder alltför stora för att vara godkända. Totalt sett tar dock dessa avvikelser ut varandra. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Det är naturligtvis inte godkänt när två av de sex verksamhetsmålen inte kan bedömas om de uppnås eller inte. Anledningen till att dessa mål inte kan bedömas är att nämnder och förvaltningar inte tagit fram mätetal i den omfattning som krävs för att en bedömning ska kunna göras av dessa mål. För två av processmålen har en bedömning kunnat göras men båda dessa mål uppfylls endast delvis. Två processmål bedöms ha uppnåtts under året vilket är målen för fritid- och kulturprocessen och samhällsbyggnadsprocessen. De finansiella målen uppfylls dock allihop vilket måste ses som positivt. Kommunens goda resultat tillsammans med måttfulla investeringar och en god budgetföljsamhet och en bra prognossäkerhet bidrar till att vi har god ordning på ekonomin. Det är tydligt att det krävs mer utvecklingsarbete för att vi ska kunna få en bättre styrning och kunna bedöma måluppfyllelsen för processerna. Det krävs att nämnder och förvaltningar arbetar vidare med att ta fram bra mätetal som kan stödja bedömningen av måluppfyllelsen för processmålen. Det pågår och har pågått under flera år arbete med att få fram bra mätetal men än så länge har inte detta arbete burit frukt. u u u ÅRSREDOVISNING

20 Finansiell struktur Finansiell struktur Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag och Medelpads räddningstjänstförbund. Internbanken tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet. Finansiella tillgångarna har ökat De finansiella räntebärande tillgångarna har under 2012 ökat med 51 mnkr. De bolag som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är Sundsvall Vatten AB. Kommuns finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till mnkr, varav 54 mnkr utgjordes av likvida medel 1. Kommunens resterande finansiella tillgångar bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på kommunens bolag. Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har under året pendlat mellan 1,8 år och 2,0 år. Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 1,9 år (1,9 år 2011). Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till 3,43 % (3,83 % 2011). Finansiella skulderna har minskat De finansiella räntebärande skulderna har under 2012 minskat med 139 mnkr. Orsaken till minskningen förklaras i nästa stycke Nettolåneskulden har minskat. Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 476 mnkr) uppgick den 31 december till mnkr. Nettolåneskulden har minskat Kommunens nettolåneskuld vid utgången av 2012 var 440 mnkr, vilket är en minskning med 189 mnkr jämfört med Minskningen beror bland annat av kommunens positiva resultat om cirka 110 mnkr, samt kostnadsförda men ej utbetalda avtalspensioner om ca 50 mnkr. År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet och beror av att kommunen genererade ett nettoöverskott på 8 mnkr 3. När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och i den mån det är möjligt amortera av på lånen. Under 2013 har kommunen lån (inklusive certifikat) som förfaller på cirka mnkr. 1) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot. 3) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009, samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat. 20 ÅRSREDOVISNING Finansiell nettolåneskuld (mnkr) Diagram : Nettolåneskulden Upplåning Nya kreditavtal För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken, samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal. Under 2012 utökades kommunens kreditavtal med 50 mnkr. Vid utgången av 2012 fanns 4,6 i kvarvarande kreditutrymme (4,5 mdkr 2011). Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på 2 mdkr samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på mnkr. Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med Ramar beviljade (mnkr) Utnyttjat (mnkr) Checkkredit Kreditlöften Kreditavtal Certifieringsprogram Obligationsprogram (MTN) Summa Tabell: Upplåningsformernas ramar och utnyttjande ett svenskt obligationsprogram 4 på 5 mdkr. Programmet möjliggör emissioner med löptider mellan lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska Enskilda Banken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Svenska Handelsbanken. Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffert mot likviditetssvängningar. Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammen Kommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammet och certifikatprogrammet. Under 2012 har kommunens finansiering via svenska banker varit fortsatt låg och upplåning har främst skett via emissioner av kommunens obligationer och certifikat

21 Finansiell struktur 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31 december december 2012 MTN Obligationslån Svenska banker Leasing Kommuncertifikat Diagram: Lånens fördelning på upplåningsformer och Hög kreditvärdighet Under 2012 har Sundsvalls kommun fått fortsatt förtroende av Standard & Poor s och får behålla det långsiktiga kreditvärdighets betyget 5 AA+/Stabil. Betyget AA+ innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet. Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är K-1 och bästa möjliga. K-1 innebär en extremt hög kapacitet att möta sina finansiella åtaganden på kort sikt. De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgång till finansiering till bra pris. Sundsvalls kommuns kreditvärdighetsbetyg återspeglar det stabila och starka svenska systemstödet för kommun- och landstingssektorn och kommunens dynamiska lokala ekonomi. Sundsvalls starka resultatutveckling och goda finansiella flexibilitet utgör ytterligare stöd för ratingen. Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor`s, som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Finansiella riskerna under kontroll Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofil anges. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning. Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla, samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Även under 2012 har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare, samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating. Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärande skulder 6 till 1,9 år 7 (1,9 år 2011). God finansiering på kort sikt Under 2012 har Sundsvalls kommun erhållit finansiering via certifikatprogrammet vid alla önskade tillfällen. Kommunen har också fått ett bättre pris genom att en konkurrenssituation har uppstått vid samtliga auktionstillfällen. Teckningskvoten beskriver inkommen budvolym i förhållande till utbjuden emissionsvolym och kan tolkas som en indikator på likviditeten och refinansieringsmöjligheterna på marknaden. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1, Fyra svenska banker är med på certifikatprogrammet och har möjlighet att lämna bud. Varje bank får lämna flera bud och budvolymen kan ibland överstiga/understiga emissionsvolymen från en bank. Om ingen bank lämnar bud kan kommunen nyttja sina olika kreditlöften. Under 2012 har den inkomna budvolymen varit något högre per emissionstillfälle jämfört med 2011, vilket kan tolkas som att den finansiella marknaden haft ett stabilare år och fler investerare har visat intresse. Den genomsnittliga teckningskvoten under 2012 var 3,5, vilket kan jämföras med 3,4 år Diagram: Teckningskvoten 2011 och ) Medium Term Note (MTN). 5) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. 6 ) Exklusive leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 7) Inklusive kreditavtal ÅRSREDOVISNING

22 Finansiell struktur Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom att räntebindningen ska vara fördelad inom ett antal årsintervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje intervall. Diagrammet visar Sundsvalls kommun låns räntebindning i förhållande till finanspolicyns begränsningar för räntebindning. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år år Fast ränta Rörlig ränta Max andel enligt finanspolicy Min andel enligt finanspollicy Sundsvalls kommuns lån Diagram: Ränterisken i % per löptidsintervall Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswapar med räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31 december 2012 till 21 % (34 % 2011). Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat, då dessa emissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Räntebindningen har sedan förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar 8 per den 31 december 2012 var mnkr (3 925 mnkr 2011). Den genomsnittliga räntebindningstiden har under 2012 pendlat mellan 1,7 år och 2,5 år. Den 31 december 2012 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,5 år (2,1 år 2011). Under året och fram till och med oktober sjönk räntebindningen från 2,1 år till 1,7 år. Andelen lån med räntebindning i intervallet 4-5 år minskade, samtidigt som andelen lån i intervallet 1-2 år ökade, därav förändringen. I november 2012 ändrades ränterisken för stängningsbara swapar från att vara korta positioner till att bli långa positioner. Detta medförde att räntebindningen ökade med 0,7 år. Lägre upplåningsräntor Sundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnad uppgick den 31 december 2012 till 2,87 % (3,10 % 2011). Under 2012 har kommunen köpt ränteswapar då långa räntor varit nere på låga nivåer, vilket bidragit till lägre genomsnittlig ränta under året. Även lägre rörliga räntor bidrog till lägre genomsnittlig ränta på kommunens skulder. Ingen valutarisk Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella skulderna då alla lån är i svenska kronor. 8.) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 22 ÅRSREDOVISNING 2012

23 Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Resultatet efter finansnetto uppgår 2012 till 109,8 mnkr. Detta är en försämring jämfört med 2011 med 24,7 mnkr, men samtidigt 70,9 mnkr bättre än budget. Årets investeringar uppgår till 218,5 mnkr vilka samtliga kunde finansieras med skatteintäkter. Soliditeten är förbättrad jämfört med tidigare år och uppgår till 27,3 %. Kostnads- och intäktsutvecklingen har varit stabil Nettokostnadsutveckling Mnkr Intäkter 960,7 972,6 925,6 Kostnader , , ,6 Jämförelsestörande poster 37,5 0,0-124,0 Avskrivningar -221,2-208,3-209,8 Nettokostnad , , ,8 Nettokostnad exkl jämförelsestörande poster , , ,8 Förändring, % 3,8 4,3 3,6 Verksamhetens nettokostnad har ökat med runt 4 % per år de senaste åren ökade kostnaderna totalt med 3,8 %. Den enskilt största förändringen är kostnader för bidrag som har ökat med 6,5 % under Orsaken till detta är framförallt att bidraget till Länstrafiken ökade kraftigt men även bostadsanpassningsbidragen ökade mer än normalt. Personalkostnaderna ökade 2,2 % vilket till viss del beror på en låg löneökningstakt men också på att kommunen har minskat antalet anställda. Skatte- och statsbidragsutvecklingen Mnkr Skatteintäkter och statsbidrag 4 664, , ,9 Ökning 106,1 144,0 179,4 Ökning, % 2,3 3,3 4,2 Ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag har sjunkit de senaste åren. Även om ökningstakten 2012 varit lägre än de senaste åren är den ändå högre än vad vi räknade med när budgeten beslutades hösten Vi ser dock en tydlig nedgång i ökningstakten de närmaste åren och det kommer att ta några år innan kommunen kan ha lika hög ökningstakt på skatteintäkterna som tidigare. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Mnkr Nettokostnaders andel av 98,4 97,0% 95,9% skatteintäkter exkl jämförelsestörande poster Nettokostnaders andel av skatteintäkter inkl jämförelsestörande poster 97,6 97,0% 98,7% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett överskådligt mått på kommunens ekonomiska utveckling och balans mellan intäkter och kostnader. Uppgår nettokostnadernas andel till högst 100 % av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Nyckeltalet uppgår i 2012 års bokslut till 97,6 % vilket får anses som en bra nivå. Jämfört med föregående år så har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 0,6 procentenheter. Både 2010 och 2011 tyngdes dock av stora jämförelsestörande poster så räknas dessa bort har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ökat från 95,9 % 2010 till 98,4% Det visar tydligt att 2010 och 2011 var väldigt goda år men bra resultatutveckling medan 2012 var ett mer normalt år. Genomsnittet för Sveriges kommuner har de senaste fem åren pendlat mellan 97 och 99 % så även ur det perspektivet är Sundsvalls resultat bra. Resultatet kvar på hög nivå Årets resultat Mnkr Årets resultat exkl jämförelsestörande 72,3 145,8 183,5 poster Årets resultat inkl jämförelsestörande 109,8 134,5 59,5 poster Årets resultat i förhållande 1,6 % 3,0 % 4,2 % till skatteintäkter och generella statsbidrag Fördelning Verksamheterna -2,0-15,8 58,9 Jämförelsestörande poster 37,5-11,3-124,0 Skatter och statsbidrag 40,4 51,8 65,5 Finansnetto -5,0 21,9 15,1 Planerat överskott 38,9 87,8 44,0 ÅRSREDOVISNING

24 Finansiell analys kommunen Årets resultat är 24,7 mnkr lägre 2012 än Den största anledningen till det lägre resultatet jämfört med föregående år är att kommunen budgeterade ett lägre resultat. Resultatet är dock cirka 35 mnkr bättre än det budgeterade resultatet vilket främst beror på skatteintäkterna har blivit högre än vad som förväntades vid budgettillfället. I årets resultat ingår dock en jämförelsestörande post på 37,5 mnkr vilken hänför sig från en intäkt av återbetalade försäkringspremier från AFA (88,1 mnkr) och kostnader för avtalspensioner (50,6 mnkr). Räknas de jämförelsestörande posterna bort både 2011 och 2012 har resultatet försämrats med 73,5 mnkr mellan åren, men överstiger ändå det budgeterade resultatet med 33,4 mnkr. I resultatet ingår både positiva och negativa avvikelser i jämförelse mot budget. Positiva avvikelser Ett överskott på kommunens anslag för löneökningar, omställningskostnader med mera på cirka 34 mnkr. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen blev högre än budgeterat. Orsaken är att sysselsättningen ökade mer än vad vi förutsåg när budgeten beslutades. Återbetalningen av AFA-premier på 88,1 mnkr kunde finansiera avtalspensioner för drygt 100 personer samt även ge ett överskott på 37,5 mnkr. Negativa avvikelser Ökade kostnader på grund av ökat antal placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Ökade kostnader för bemanningen inom äldreomsorgen. Ökade kostnader för vinterväghållning efter en snörik vinter. Ökade kostnader för kollektivtrafiken bland annat på grund av ökad turtäthet och den så kallade 100-lappen. Kostnaderna inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har blivit högre än budgeterat. Balanskravet Mnkr Årets resultat 109,8 134,5 59,5 - Avgår, samtliga realisationsvinster -12,2-12,8-13,9 Justerat resultat enligt balanskrav 97,6 121,7 45,6 Kommunen klarar kommunallagens krav på balans för Det beräknade överskottet enligt balanskravsutredningen uppgår till 97,6 mnkr. För att kommunen även fortsättningsvis ska ha en god ekonomi de närmaste åren krävs dock att kommunen fortsätter att effektivisera verksamheterna så att resultatnivåerna kan hålla sig över 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Fortsatt låg investeringstakt Fördelningen mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar % Anläggningstillgångar 85,0 84,6 86,0 Omsättningstillgångar 15,0 15,4 14,0 Tillgångsförändring 0,1 6,2 8,2 Fördelningen mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar har inte förändrats i någon större utsträckning Tillgångsförändringen har samtidigt varit låg. Detta innebär att kommunen har investerat ungefär lika mycket som avskrivningarna har varit på de gamla anläggningstillgångarna. Årets investeringar Investeringsvolym 218,5 243,5 153,0 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Skattefinansieringsgrad, % Nettoinvesteringarna under 2012 uppgår till 218,5 mnkr, vilket är 25,0 mnkr lägre än Andelen nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar i förhållande till avskrivningarna är 99 %, vilket innebär att kommunen har investerat lika mycket som det har skrivits av på gamla investeringar. För att de materiella anläggningstillgångarna ska behålla sitt värde bör nettoinvesteringarna överstiga avskrivningarna. Då investeringstakten har varit lägre än vad som budgeterats innebär det att cirka 674 mnkr av investeringsbudgeten inte är utnyttjad. Detta beror både på förseningar i vissa investeringsprojekt samt att vissa projekt tar flera år att färdigställa och att de ännu är i projekteringsfasen. 24 ÅRSREDOVISNING 2012