SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning"

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning

2

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Sundsvalls kommuns årsredovisning Produktion: Addera Kontorsservice, mars 2014 Omslagsbild, Sommardag på Uvberget, fotograf: Åsa Melander Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Finansiell analys koncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete Hållbarhetsrapport RIKARE Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Lantmäterinämnd Överförmyndarnämnd Kommunrevision Valnämnd Stadsbacken AB Sundsvall Logistikpark AB Mitthem AB Sundsvall Vatten AB Sundsvall Arena AB Sundsvall Energi AB Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB SKIFU AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvall Oljehamn AB Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Medelpads Räddningstjänstförbund Svenska Kommun Försäkrings AB Midlanda Fastigheter AB Norra Kajen Exploatering AB Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Scenkonst Västernorrland AB Räkenskaper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisning av uppdrag Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Ekonomiska begrepp Förklaringar och förkortningar... 98

4 Med fokus på jobb, utbildning och infrastruktur bygger vi ett Sundsvall för framtiden Vi tror på helhet och långsiktighet i Sundsvall - Norrlands huvudstad. En framgångsrik kommun fattar beslut som gynnar hela kommunens utveckling. En framgångsrik kommun investerar för framtiden. En framgångsrik kommun vågar prioritera. Att Sundsvalls kommun når fyra av fem finansiella mål måste anses som ett gott resultat. Året inleddes med ganska dystra prognoser men efter bland annat återbetalningar av försäkringspremier och en åtstramning av några nämnders budgetramar så landade resultatet på drygt två procent överskott. Om vi enbart tittar på driftsresultatet så är det dock för svagt för att på lång sikt vara ekonomiskt hållbart. Här återstår det arbete de kommande åren för att komma till rätta med detta. Sundsvall levererar de största nyetableringarna sedan 1970-talet Jobben är vår viktigaste fråga. Med högre sysselsättning får vi högre intäkter till våra välfärdstjänster främst vård, skola och omsorg. Att fler sundsvallsbor jobbar är också en hälsooch frihetsfråga för den enskilde individen. Alla ska känna sig behövda och känna att de är med och bidrar. Därför gläder det mig oerhört att vi under det senaste året har lyckats med två stora etableringar som genererar många nya jobb. Jag tänker närmast på SEB som öppnar ett kundcenter med 75 nya tjänster och Com Hem som öppnat med plats för 100 nya jobb. Sveriges bästa skola 2021 En av de viktigaste förutsättningarna för att nå hög sysselsättning och skapa bra förutsättningar för framtiden är att vi har en skola med hög kvalité. En skola där kunskap står i centrum och en skola där alla elever blir sedda. Skolan är ett prioriterat område och hela kommunorganisationen ska sätta skolan i första hand. Vi är stolta över att som en av få kommuner ha en avgiftsfri kulturskola. På så sätt jämnar vi ut skillnader och skickar viktiga signaler om att alla barn och unga ska ha möjlighet till en berikande fritid. God infrastruktur är avgörande för en stark arbetsmarknadsregion Bron är på plats över sundsvallsfjärden och snart kan vi åka över den. Vi ser fram emot en stadskärna med renare luft och en bättre kontakt med vattnet. Flera viktiga pusselbitar i vår region föll på plats i den uppgörelse som vi gjorde i anslutning till att det blev en broavgift. Viktigast på kort sikt är de järnvägssatsningar som kommer att möjliggöra ett byggande av Sundsvalls logistikpark. Värt att nämna är också den efterlängtade satsningen på en ny E14 väster om Sundsvall. Nu ska vi lägga krutet på att få till stånd ett dubbelspår mellan Gävle-Härnösand och få till en lösning på järnvägsfrågan genom centrala Sundsvall. Investeringsbudget för en långsiktig livskvalitet Under året fick vi till en historisk överenskommelse gällande investeringar i våra förvaltningsfastigheter. Överenskommelsen som sträcker sig över flera år och som sju partier står bakom. En investeringsbudget som tillgodoser behov i hela vår kommun. Den innehåller bland annat renovering av Sporthallen och en ny simhall. Till detta kommer även att en ny modern arena för innebandyn och basketens behov. Vi kommer även att utveckla våra teaterkvarter. Den största delen satsar vi dock på renovering, ombyggnad och nybyggnad inom vård, skola och omsorg. 4 ÅRSREDOVISNING

5 Framåtblick för 2014 Vi ser med tillförsikt fram emot det nya året som just börjat. Det här året har mycket goda förutsättningar för tillväxt och ökad inflyttning i Sundsvall. Våra nyetableringar och det fortsatta arbetet för ett stärkt näringslivsklimat bidrar starkt till detta. Ett växande universitet och investeringar i infrastruktur bidrar också. Utmaningen ligger i bostadsbyggandet. Våra signaler från politiken är dock tydliga; bygg nu och bygg en mångfald av alternativ. Till alla våra medarbetare vill jag säga: Tack för det gångna året och för det fina arbete ni genomfört. Jörgen Berglund (M) Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 5

6 Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service- och teknik BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn- och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* Favi** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret FÖRTROENDENÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration *** Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB - SKIFU **** Ingår inte i den sammanställda redovisningen Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB Servanet AB (75%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** SUNDSVALL ARENA AB NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 1 AB - Norra Kajen Kvarter 2 AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB - Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 5 AB - Norra Kajen Kvarter 6 AB - Norra Kajen Kvarter 7 AB MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%) Midlanda Flygplats AB (84%) SCENKONST VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (76,44%) LILLHÄLLOM FASTIGHETS- FÖRVALTNING AB **** KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) **** Kommungaranti Reinsurance S.A Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Byberg & Nordin Busstrafik AB - Skolskjuts HSB Omsorg/Hemtjänst - Hemtjänst Hudiksvalls ungdomshem - Vård av barn och ungdom Klippangården (Frälsningsarmén) - Missbruksvård Mellannorrlands Hospice AB - Vård i livets slutskede Optimus - Personalkooperativ Personalkooperativet Blå Draken - Förskola Ragn-Sells AB - Insamling av hushållsavfall Sörgården Utveckling AB - Boendepsykiatrin Taxi Sundsvall AB - Skolskjuts Övriga kommunala entreprenader inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Fritidsverksamhet - Boende omsorgen (LSS) - Korttidsboende barn och unga - Missbruksvård - Hemtjänst - Matdistribution till ordinärt boende - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar - Liftkortförsäljning - Fritidsgårdsverksamhet 6 ÅRSREDOVISNING

7 Foto: Bilden tagen för Sundsvalls vardagsrum av Olle Melkerhed ÅRSREDOVISNING 7

8 Kommunens ekonomi Varifrån kommer pengarna? Kommunen omsatte cirka 5,8 miljarder kronor. Av dessa var 4,8 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag. 5% 6% 5% 4% 4% 6% 4% 4% Avgifter Bidrag Hyror Avgifter Bidrag Hyror 81% 81% Övriga intäkter Övriga intäkter Skatteintäkter Skatteintäkter Vad används pengarna till? Av de 5,8 miljarderna gick cirka 2,3 miljarder kronor till skola och förskola. Cirka 2,1 miljarder kronor gick till bland annat äldreomsorg, socialt stöd och räddningstjänst. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik, gick 0,6 miljarder kronor. 0,4 miljarder kronor gick till fritid och kultur medan insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder kostade 0,3 miljarder kronor. 7% 7% 6% 6% 10% 10% 37% 37% 40% 40% Utbildning Utbildning Vård Vård och omsorg och omsorg Samhällsbyggnad Fritid Fritid och kultur och kultur Näringsliv Näringsliv och arbete och arbete Ekonomiskt resultat Kommunen har även för år haft ett bra resultat. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, till exempel för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser ÅRSREDOVISNING

9 Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 33,28 32,89 - varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mnkr 985,4 960,7 972,6 925,6 931,4 Verksamhetens kostnader, mnkr , , , , ,4 Avskrivningar, mnkr -215,9-221,2-208,3-209,8-202,4 Nettokostnad, mnkr* , , , , ,4 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 4 819, , , , ,5 Finansnetto, mnkr -4,0-3,8 7,4 3,4 11,8 Resultat efter finansnetto, mnkr* 32,1 72,3 134,5 183,5 163,9 Tillgångar, mnkr 9 230, , , , ,5 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mnkr 6 674, , , , ,2 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mnkr 2 555, , , , ,3 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 868, , , , ,2 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 200,0 208,4 202,7 202,4 210,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 99,6 98, ,9 96,1 Soliditet, % 27,7 27,3 26,1 26,2 27,6 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -0,6 0,0-1,1 0,1-2,4 Balanslikviditet, % Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,0 3,4 3,8 3,9 3,9 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 2,6 2,9 3,1 3,5 3,7 Nettoinvesteringar, mnkr 323,6 218,5 243, ,9 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 404, , , , ,5 Koncernen Nettokostnad, mnkr* , , , , ,2 Resultat efter finansnetto, mnkr* 127,4 159,2 194,4 212,5 182,8 Soliditet, % 24,4 23,9 22,4 21,7 22,8 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -0,2 0,0-2,2-1,6-3,8 Nettoinvesteringar, mnkr 942,3 680,4 737,4 685, ,1 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % * exklusive jämförelsestörande poster ** exklusive avgiftsdel ÅRSREDOVISNING 9

10 Förvaltningsberättelse 10 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse Foto: Sundsvalls kommun

11 Samhällsekonomins utveckling Året har i viss mån blivit det år som ekonomiskt sett aldrig riktigt kom igång. Oavsett om vi tittar nationellt eller globalt har tillväxten varit svagare än vad bedömare trott. I prognos efter prognos kunde vi läsa hur dessa bedömare sköt fram tidpunkten för när vi skulle märka av en tydlig uppgång. Från och med 2012 och under stora delar av kom många indikationer och analyser som pekade mot en relativt god utveckling för många regioner och länder. Men det har tagit längre tid än beräknat. Och det har sett mycket olika ut i olika länder. Global ekonomi De flesta länder med globalt stora ekonomier har uppvisat positiva förändringar under. Kina har en fortsatt stark ekonomisk utveckling på nära åtta procent under, och med synbara tecken på en ökad efterfrågan från deras industri. Vissa bedömare varnar dock för att tro på en fortsatt hög tillväxt i Kina. En förutsättning är att de får igång en högre inhemsk konsumtion, snarare än ett högt sparande. USA har vänt röda siffror till svarta siffror för en rad indikatorer, de går från en ganska svår lågkonjunktur till att uppvisa tydliga tecken på förbättringar inom inköpsindex, sysselsättning och hushållens köpkraft. Tyskland är Europas enskilt starkaste tillväxtmotor och har liksom Sverige klarat sig från en inhemsk statsfinansiell kris som drabbat många andra länder. I en del länder i eurozonen, som Italien, Frankrike och Grekland, har utvecklingen varit mycket svag eller negativ under flera år. Euroområdets finansiella svårigheter sedan finanskrisen och den påföljande statsfinansiella krisen finns kvar. Mycket handlar om en alltför hög skuldsättning som beror på att landet alltför länge lånat till löpande utgifter och åtaganden, till exempel offentligt anställdas löner och pensioner. En del länder som Irland och Spanien har lyckats ta sig ur de värsta svårigheterna genom att vidta tydliga och många gånger tuffa åtgärder som handlar om att öka sin ekonomiska hållbarhet, det vill säga att rätta munnen efter matsäcken. De länder som har fortsatta ekonomiska problem har som gemensam nämnare att man saknar politisk förmåga och/eller vilja att lösa sina långsiktiga utmaningar genom impopulära beslut. Bilden blir mer komplex om vi borrar ner oss lite grann. Även i relativt stabila länder ser vi hur det är svajigt här och var. I Tyskland finns en del kommuner som har det mycket svårt att klara sina åtaganden, främst på grund av för hög skuldsättning. Ett antal av dem har begärt regionala eller statliga medel för att över huvud taget kunna fortsätta att fungera. I USA är den federala upplåningen i det närmaste astronomisk, men om vi inkluderar privat och annan förmögenhet är bilden mycket mindre allvarlig. Det betyder att ett land med goda framtidsutsikter kan visa sig ha sektorer som ökar den faktiska risken än vad som syns utifrån. Sveriges ekonomi Även här i Sverige var det år som aldrig riktigt vände. Svensk ekonomi har klarat sig väl genom finanskrisen. Sverige har inte heller genomlidit en statsfinansiell kris jämfört med många andra länder, där sedelpressen blivit ett viktigt verktyg för att nå stabilitet. Under visade sig arbetslösheten vara fortsatt hög och BNP-utvecklingen fortsatt låg jämfört med årets tidiga prognoser. Mot andra halvåret började det dock synas en positiv påverkan på arbetslösheten. Inflationstrycket var fortsatt mycket lågt. Det tyder på att den svenska ekonomin ännu inte fått upp ångan och börjat återanställa i så stor omfattning. Det beror till viss del på en alltför svag internationell efterfrågan på svenska exportvaror och på en relativt stark kronkurs jämfört med de flesta andra valutor. Under 2012 sänktes reporäntan från 1,75 procent ner till en procent. Reporäntan har därefter legat kvar på den nivån till december då den sänktes ytterligare till 0,75 procent. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 11

12 Kommunernas ekonomi Kommunsektorn uppnår ett gott resultat, men precis som för 2012 beror en stor del av resultatet på att AFA Försäkring betalar tillbaka inbetalda premier. Denna gång för åren 2005 och Effekten blev cirka 11 miljarder kronor för kommun- och landstingssektorn och cirka 84 miljoner kronor för Sundsvalls kommun. Skatteunderlaget har under varierat men har sammantaget förändrats i liten omfattning mellan års prognoser. Skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunerna uppgick till 20,62 kronor, en ökning från 2012 med 0,03 kronor. Sundsvalls kommuns skattesats uppgår från 2014 till 22,59 kronor, en höjning med 0,30 kronor som beror på en skatteväxling mellan kommunen och landstinget i samband med övertagandet av ansvaret för hemsjukvården. Landstinget har gjort motsvarande sänkning av sin skattesats. Sundsvalls kommuns skattesats är numera 1,97 kronor högre än riksgenomsnittet. Landstingets skattesats har gått från 0,12 kronor under genomsnittet till 0,51 kronor under genomsnittet från och med Befolknings- och sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001 och uppgick i december till personer, en ökning med 291 personer sedan december År 2021 ska kommunen ha minst innevånare, enligt ett av målen i kommunens Hållbar tillväxtstrategi Om vi antar samma ökning som de åtta tidigare åren (2 934 personer) och adderar dem till års befolkningssiffra, kommer kommunen den 31 december 2021 att ha invånare. Arbetslösheten i Sverige uppgick enligt scb.se i december till 7,4 procent, en marginell minskning med 0,2 procent jämfört samma period föregående år. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) uppgick i december till 20,5 procent, en minskning med 1,7 procent. Arbetslöshetsstatistiken för Sundsvall i december visar att antalet öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd har minskat något sedan samma period 2012, från personer till personer. Samma resultat ser vi även för Västernorrlands län. Framtidsutsikter Sundsvall uppvisar ett överskott jämfört med budget. Däremot är risken stor att resultatet för 2014 och troligen även för kommande år framöver blir mycket sämre. Ett viktigt skäl är att kommunen beslutat om en del nödvändiga insatser i fastighetsbeståndet, något som också ökar verksamhetens kostnader. Om vi tittar framåt ytterligare några år så ser vi stora och ökande behov i befintlig verksamhet, men också behov av nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnas grundläggande behov av kommunal service. Från och med slutet av 2010-talet och fram till cirka år 2030 kommer antalet äldre personer med behov av kommunala tjänster att öka i hög utsträckning medan antalet skattebetalare minskar, något som ytterligare begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. Det finns också behov av att säkerställa en rimlig nivå på underhåll i fastigheter, gator, vägar med flera anläggningar. Detta är något som tidigare fått stå tillbaka för behov och ambitionshöjningar i verksamheten. Det är viktigt att arbeta långsiktigt med kommunens behov. Visserligen kan en del kostnader möjligen skjutas upp men det är troligt att det blir dyrare i längden. Kommunen står inför många utmaningar framöver som kräver mod, kunskap och prioriteringar för att hantera med god ekonomisk hushållning. Det är avgörande viktigt att inte belasta kommande generationers handlingsutrymme med deras kommande skatteintäkter bara för att det är möjligt att göra så. För att klara av kommande utmaningar behöver kommunens politiska företrädare prioritera hårt i befintlig verksamhet, men också i egna ambitionsnivåer. I framtiden behöver kommunen i första hand fokusera på de grundläggande, lagstyrda uppdrag vi har och se över ambitionsnivån i kommunens frivilliga verksamheter. Kommunen behöver också ytterligare driva på utvecklingen mot ökad effektivitet i sina tjänster. Med hänsyn till detta är Sundsvalls kommuns samlade ekonomiska utmaningar mycket tunga. En framgångsfaktor är att våga prioritera bort saker och att vara tillräckligt långsiktig när de dagliga besluten ska tas. Vi har alla ett ansvar för att kommunens allmännyttiga tjänster ska ge maximal nytta och effekt nu och i framtiden. 12 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

13 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell för tydliga och mätbara mål Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. En sådan åstadkommer kommunen genom att bedriva en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. För att leda och styra ekonomi och verksamhet finns en ledningsprocess där Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och internkontroll samverkar på alla resultatnivåer. Mål och resursplanen är kommunens budget och ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. I sin ledningsprocess använder Sundsvalls kommun en styrmodell vars viktiga utgångspunkt är att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål som kopplas samman med resursfördelningen till nämnderna. Styrmodellen är processorienterad och innehåller huvud- och stödprocesser. Processerna har alla det övergripande syftet att säkerställa att verksamheterna når önskade resultat inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocesserna ska tillgodose medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, skapa en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, ge en meningsfull fritid och aktivt socialt liv samt ge goda förutsättningar för näringsliv och arbete. För att huvudprocesserna ska nå bästa möjliga resultat behövs interna stödprocesser för ledning och verksamhet. Huvud- och stödprocesserna kompletterar organisationsstrukturen genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. I Mål och resursplan för med plan för har endast mål satts för huvudprocesserna och inte för stödprocesserna. Fotograf: Staffan Eliasson ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 13

14 Måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnåt Målet kan inte bedömas Näringsliv och arbete Mål Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer frågar efter. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer. Exempel är att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Kommunstyrelsen, NAVI (nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration), socialnämnden och miljönämnden har fastställt mål och tillhörande indikatorer inom denna process. Kommunstyrelsen har två mål inom processen varav ett bedöms uppnås och de andra delvis uppnås. Miljönämnden har satt två mål inom processen och bedömningen är att båda målen kommer att uppnås. NAVI har tre mål inom processen varav alla bedöms delvis uppnås. Bedömningen görs utifrån att Näringslivsbolaget bidragit till att skapa fler jobb i Sundsvall genom att de medverkat till tolv etableringar med cirka 130 arbetstillfällen under året. När det gäller servicen till företagare kan konstateras att Sundsvalls kommun blivit bättre. Det sammanfattande omdömet om kommunens service har ökat med fyra enheter sedan förra mätningen. Servicegarantin kring Tidiga kundmöten är en lyckad satsning där berörda förvaltningar och bolag samverkar kring gemensamma ärenden, vilket innebär att företagare slipper vända sig till olika förvaltningar eller bolag. Under året har 50 första kundmöten genomförts. Miljökontoret har under året arbetar fram fler servicegarantier så nu har man servicegarantier för förvaltningens vanligaste företagsärenden. Inom NAVI:s verksamhet kan konstateras att andelen självförsörjande har ökat under året men det är fortfarande många som är beroende av försörjningsstöd. Satsningen med KomiJobb har bidragit till att få fler självförsörjande. När det gäller ungdomar och vuxna under 25 år, som ska befinna sig i en egen försörjning eller gått vidare till studier, så visar uppföljningen att andelen män har ökat och andelen kvinnor minskat. Inom vuxenutbildningen kan konstateras att andelen individer som efter avslutad utbildning fått anställning eller gått vidare till studier har ökat, dock är man inte uppe i samma nivå som ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

15 Utbildning Mål Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande. Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling, från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter och organisationer. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Barn- och utbildningsnämnden har satt sju mål som ska medverka till att processmålet nås. Av dem är det tre som har uppnåtts helt, två delvis och två som inte har uppnåtts under. Vår samlade bedömning blir att processmålet delvis har uppnåtts. Sundsvall har som mål att vi ska ha Sveriges bästa skola I oktober bestämde kommunfullmäktige att det ska vara en viktig fråga för hela kommunkoncernen. Barn- och utbildningsnämnden menar att det finns goda förutsättningar för att vi ska nå dit. Skolans systematiska kvalitetsarbete börjar sätta sig och lyfts fram som föredömlig av bland annat Mittuniversitetet och kommunens revisorer. Måluppfyllelsen ökar i skolans lägre åldrar och den ogiltiga frånvaron har minskat, men det finns många utmaningar. Hit hör lärares och skolledares arbetsbelastning och de svaga resultaten i högstadiet. Här kommer det att läggas extra fokus under Barn- och utbildningsnämndens mål 1. Trygghet. Barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. Målet har uppnåtts. För att se om målet har uppnåtts, har förvaltningen använt enkäter till elever och föräldrar för att se om målet har uppfyllts. Genomgående är talen mycket höga runt 90 procent de allra flesta känner sig alltså trygga i skolan. För ett par åldersgrupper har den nivå man önskat nå varit 100 procent vilket inte riktigt har nåtts. Man kan fundera över om en sådan målnivå är realistisk. 2. Utvecklande lärmiljö. Barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande. Målet har delvis uppnåtts. Också här har enkätsvar från elever och föräldrar använts för att bedöma om man nått målet. Svaren varierar mellan olika skolformer. I gymnasiesärskolan och i årskurs 3-5 har målet uppnåtts. 3. Kunskaper. Mål för förskolan: Barnen stimuleras till utveckling och lärande. Målet är uppnått. 4. Kunskaper. Mål för grundskolan: Eleverna når målen i samtliga ämnen. Målet har inte uppnåtts. Detta kan ses som det allra viktigaste målet för skolan. Ett metodiskt arbete pågår för att få bättre resultat, vilket också förvaltningen beskriver i årsrapporten. Man vet att måluppfyllelsen ökat i de lägre åldrarna, mycket tack vare matematikoch språksatsningar som gjorts. Men en stor utmaning finns i att öka måluppfyllelsen på högstadiet och då särskilt i årskurs 9. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför under 2014 att sätta särskilt fokus på högstadiet. 5. Kunskaper. Mål för gymnasieskolan: Alla elever vid Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter fyra år. Målet har inte uppnåtts. 6. Utveckla sin fulla potential. Barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. Målet har uppnåtts för. Det här är ett mål som är mycket svårt att utvärdera som det nu är skrivet. För att bedöma måluppfyllelsen har barn- och utbildningsnämnden valt några mått som handlar om lek och kreativitet i förskolan, lärares förväntningar på eleverna i grundskolan och möjligheten till påverkan samt extra stöd i gymnasiet. Måtten har valts utifrån aktuell forskning om vad som ger framgång och utveckling i skolan. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 15

16 Samhällsbyggnad Mål Bra boende och boendemiljöer för sundsvallsborna är en social rättighet. Sundsvall blir attraktivt genom att vara en klimatsmart och trygg kommun med god infrastruktur för resor inom samt till och från hela kommunen. Samhällsbyggnad omfattar de flesta politikområdena. Det handlar om att lyfta perspektivet från detaljnivå till en övergripande nivå och att med god överblick och framförhållning ordna ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var de bor. Till samhällsbyggnad hör att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska skapa en långsiktigt hållbar miljö. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Stadsbyggnadsnämnden har fastställt tre mål inom processen, miljönämnden har fastställt tretton mål, lantmäterinämnden har fastställt tre mål och kommunstyrelsen har fastställt ett mål. De mål som nämnderna har tagit för samhällsbyggnadsprocessen bedöms nästan uteslutande kunna uppfyllas. Endast tre av tjugo mål bedöms inte kunna uppfyllas. Det är miljönämndens mål avseende miljökvalitetsnormer, målet om att initiera minst en insats per år som leder till hållbar utveckling inom målområdet samt målet att andelen återställda kalkningsobjekt ska öka under mandatperioden jämfört med När det gäller miljökvalitetsnormerna för luft visar data på många överskridanden. Miljönämnden har deltagit i framtagandet av ett åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar år 2014 och kväveoxid när nya E4 har öppnat. En aktivitet inom hållbart byggande har planerats men genomförs först under första kvartalet Miljönämndens mål "andelen återställda kalkningsobjekt" uppnås inte på grund av att kvalitén tidigare förbättrats så att vissa objekt hamnat utanför åtgärdsprogrammet och sedan drabbats av försurning vid kraftiga höstregn. Den tidigare påtalade avvikelsen rörande livsmedelstillsynen har nu delvis åtgärdats. Målet på 100 procent är bedömt som mycket svårt att nå, beroende på omständigheter som miljönämnden inte råder över. Livsmedelsverket rekommenderar en målsättning på 80 procent och miljönämnden når för upp till 87 procent. Ett av kommunstyrelsens mål lyder: Kommunen hanterar med god framförhållning och beredskap de stora utmaningarna för hållbar tillväxt i planeringsprocessen. Hänsyn tas till alla de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Detta mål bedöms dels inte vara uppnått för, dels som svårt att nå även i ett längre perspektiv. De huvudsakliga orsakerna till detta ligger i utmaningarna kring kollektivtrafiken, luftkvalitet och klimatpåverkan från kommunens egna fordon. Sammantaget bedöms att målet för samhällsbyggnadsprocessen delvis uppnås. 16 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

17 Fritid och kultur Mål Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts- fritidsoch kulturutbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet med ett mer hälsosamt Sundsvall där ungdomar prioriteras. Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Kultur- och fritidsnämnden har fastställt sju delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Sex delmål har erhållit status grön vilket betyder måluppfyllelse, ett delmål har status rött, vilket betyder att målet inte uppnåtts. Det är mål 2, I Sundsvall ska finnas goda förutsättningar för idrott och kultur på såväl professionell som breddnivå, som inte uppnåtts. När man läser bakgrunden i form av de indikatorer som använts i samband med målbedömningen så redovisas det många positiva saker, vilket gör den totala bedömningen svårare då de har måluppfyllelse i de sex övriga delmålen. Bedömningen är att kultur- och fritidsnämnden i huvudsak har bidragit till att uppfylla det övergripande processmålet. Miljönämnden har fastställt tre delmål som tillsammans ska bidra till att uppfylla det övergripande processmålet för processen fritid och kultur. Två mål har uppnåtts, ett mål är delvist uppnått då det återremitterats (en så kallad minoritetsåterremiss). Bedömningen är att miljönämnden har bidragit till att uppfylla det övergripande processmålet. Mot bakgrund av detta har processmålet i huvudsak uppnåtts. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 17

18 Vård och omsorg Mål Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Riktig valfrihet innebär inflytande över sin egen situation. Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. I processen arbetar man bland annat med stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst och anhörigstöd samt med omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och deras aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Socialnämnden har fastställt åtta mål inom processen och överförmyndarnämnden har fastställt två mål. Med hänsyn tagen till de indikatorer som utgör mätningen så uppnås inget av de tio målen. Övervägande antal indikatorer uppnår inte önskade nivåer och ytterligare ett antal är ännu inte bedömda. Eftersom några indikatorer ändå kommer upp i önskade nivåer så görs bedömningen att processmålet delvis är uppfyllt. Positivt är att hemtjänsten som helhet har fått bättre omdömen jämfört med tidigare år och inom särskilt boende har målet för bemötande nåtts. Det enskilt största området inom processen är äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen redovisar socialförvaltningen dels hemtjänsten och dels särskilt boende. Inget av områdena som helheter når den önskade nivån för däremot återfinns de inom den övre kvartilen som är önskad nivå på sikt. När det gäller hemtjänsten som helhet så är nöjdheten 91 procent vilket är det samma som riket. På motsvarande sätt uppnår särskilt boende samma nivå som riket, 84 procent. Positivt är att ett bra bemötande inom särskilt boende har ökat sedan 2012 och uppnår önskad nivå. Antal fristående lokalt förankrade utförare av hemtjänst har nått åtta vilket är mer än önskad nivå (3) och deras marknadsandel är nästan i nivå för att nå målet om tio procent. För att klara en långsiktig utveckling ska enheter inom hemtjänst och boende totalt sett ha ett årligt överskott på minst fyra procent år Målet nås inte varken för hemtjänst eller för boende eftersom båda områdena visar negativa resultat för. För människor i särskilda livssituationer ska bland annat lagstiftningen inom socialtjänstlagen SoL och Lag om särskilt stöd och service till funktionshindrade LSS var en garanti för de enskilda. Tyvärr är det en negativ utveckling över förmågan att verkställa beslut inom SoLoch LSS-området. För området individ- och familjeomsorg är det endast målet beträffande antal hushåll som vid mätning i december uppbär försörjningsstöd som fyller krav för att nå måluppfyllelse. En positiv utveckling är att andel hushåll som uppbär stödet längre än sex månader har minskat jämfört med 2012, och resultatet är mycket nära målet. Inom området stöd och omsorg har några områden varit föremål för mätning och andra kommer att mätas under Dock framgår inte vilka önskade nivåer som gäller vilket omöjliggör någon bedömning om måluppfyllelse. Det gäller även frågan om socialtjänsten leder och samordnar arbetet för ökad social välfärd i Sundsvalls kommun ett större vi där är graden av välskötthet som socialnämnden beslutat om inte uppnått. Men inom området för systematiserade produktionsprocesser är socialförvaltningen på rätt väg. Överförmyndarnämnden Mitt når inget av sina två mål. Den genomsnittliga handläggningstiden på kontoret har inte mätts vid tidpunkten för årsrapporten och antalet ställföreträdare uppgår till 870 vilket innebär att det är en bit kvar till de 930 som målet för var. Beträffande de årsredovisningar som gode männen lämnar in så är de inte tillräckligt många som kommer in i tid och de är heller inte tillräckligt kompletta för att målen ska nås. Den sammanvägda bedömningen är att målet delvis uppnås. För att närma sig graden uppfyllt återstår en hel del arbete. Inte minst att komma igång med mätningarna av indikatorerna. 18 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

19 Mål Något mål har inte antagits. Lednings- och verksamhetsstöd I MRP med plan för finns inget övergripande processmål för processerna ledningsstöd och verksamhetsstöd. Fotograf: Kristofer Lönnå ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 19

20 Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet Kapacitetsutvecklingen Riskförhållanden Kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Det finansiella resultatet Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Årets resultat, uppgår till 2,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att målet är uppfyllt för år. Resultatet ligger därmed på en nivå som stärker kommunens ekonomi. En stor del av resultatet härstammar dock från återbetalningen av AFA-premier som är en engångsintäkt och som inte återkommer år Mål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Diagram: Årets resultat / Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Årets resultat inkl jämförestörande poster Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 20 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

Investerarinformation Sundsvalls kommun. Vi gör det goda livet möjligt!

Investerarinformation Sundsvalls kommun. Vi gör det goda livet möjligt! Investerarinformation Sundsvalls kommun Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 28 år på kapitalmarknaden AA+ långfristig kreditvärdighet Geografiskt läge Fakta om kommunen Sverige är indelat

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2015 Produktion: Addera Kontorsservice, februari 2015 Omslagsbild: Sundsvallsbron,

Läs mer

Årsredovisning 2011 SUNDSVALLS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 1 NORRA KAJEN SUNDSVALL. Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren

Årsredovisning 2011 SUNDSVALLS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 1 NORRA KAJEN SUNDSVALL. Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2011 NORRA KAJEN SUNDSVALL Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren Perspektiv fotopunkt ÅRSREDOVISNING 2011 1 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 1 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag...8 2. Förvaltningsberättelse...

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2016 Produktion: Addera Kontorsservice, 2016 Omslagsbild: Sundsvallsbron, foto: Näringslivsbolaget

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015

Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015 Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015 Kommunen och kommunala bolag Förvaltningsberättelse Delårsrapport januari-augusti 2015 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-11-30. Kjell Andersson. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-11-30. Kjell Andersson. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-11-30 Kjell Andersson Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 174 mnkr till 946 mnkr, varav 95 mnkr kommer från sålda tomträtter och 44 mnkr från återbetalda

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-09-25 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Om kommunala verksamheter och processer. FALK-konferensen maj 2006 Helene Westerlund

Om kommunala verksamheter och processer. FALK-konferensen maj 2006 Helene Westerlund Om kommunala verksamheter och processer FALK-konferensen 17-18 maj 2006 Helene Westerlund Kommunen som dokumenthanterare Förväntningar skapar fixarkultur Mångsysslare utan bulkvaror Kommunens tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

FINANSRAPPORT

FINANSRAPPORT FINANSRAPPORT 216-9-3 Internbanken Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 1 mnkr till 1 263 mnkr från föregående månad. Upplåning: Har ökat med 24 mnkr till totalt 8 711 mnkr.

Läs mer

FINANSRAPPORT

FINANSRAPPORT FINANSRAPPORT 216-11-3 Internbanken Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 73 mnkr till 1 383 mnkr från föregående månad. Upplåning: Har minskat med 44 mnkr till totalt 8 844

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 36 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader (kapitalbindning) 36 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter Finansrapport Bilaga 2 2016-05-0226 Finansrapport delår 2 2016 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittliga ränta.

Läs mer

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Anna Lärka Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7)

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7) Finansrapport 3 2014 2014-11-24 Finansrapport 3 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2013

BOKSLUTSRAPPORT 2013 BOKSLUTSRAPPORT 2013 Resultat 59,9 mkr, 3,3 % (2012: 26,6 mkr, 1,5 %) Budget 35,8 mkr (2012: 23,2 mkr) Avvikelse 24,1 mkr (2012: 3,4 mkr) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer