Årsredovisning 2011 SUNDSVALLS KOMMUN ÅRSREDOVISNING NORRA KAJEN SUNDSVALL. Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011 SUNDSVALLS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 1 NORRA KAJEN SUNDSVALL. Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren"

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2011 NORRA KAJEN SUNDSVALL Perspektiv från Sundsvallsfjärden mot Casinopiren Perspektiv fotopunkt ÅRSREDOVISNING

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse... 9 God ekonomisk hushållning...10 Måluppföljning...11 Finansiella mål Finanssiell struktur Finansiella analys, kommunen...24 Finansiella analys, koncernen...28 Driftredovisning...30 Investeringsredovisning Medarbetare...32 Koncernens miljöarbete Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse...38 Barn- och utbildningsnämnd...39 Socialnämnd...40 Kultur- och fritidsnämnd...42 Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration...42 Stadsbyggnadsnämnd...43 Lantmäterinämnden...44 Miljönämnd...44 Överförmyndarnämnd...45 Kommunrevision...45 Valnämnd...45 Stadsbacken AB...46 Sundsvall Energi AB...46 Reko Sundsvall AB...47 Sundsvall Elnät AB...47 Servanet AB...47 Korsta Oljelager AB...48 Sundsvall Vatten AB...48 Sundsvall Logistikpark AB...48 Mitthem AB...48 SKIFU AB koncernen...49 Sundsvall Arena AB...49 Sundsvall Hamn AB...49 Sundsvall Oljehamn AB...49 Medelpads Räddningstjänstförbund...49 Norra Kajen Exploatering AB...50 Scenkonst Västernorrland AB...50 Svenska Kommun Försäkrings AB...50 Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Räkenskaper Resultaträkning...52 Kassaflödesanalys...52 Balansräkning...53 Noter Uppdrag Övrigt...77 Revisionsberättelse...80 Redovisningsprinciper Ekonomiska begrepp...83 Förklaringar och förkortningar...84 Sundsvalls kommuns årsredovisning 2011 Foto: Svante Harström, Andreas Näsholm, Tomas Jonsson Omslagsbild: Norra Kajen, Norra Kajen Exploatering AB 2 ÅRSREDOVISNING 2011

3 Inledning 1 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag...8 ÅRSREDOVISNING

4 Kommunstyrelsens ordförande Vi gör det goda livet möjligt Framtidstro på stabil ekonomisk grund Går det att sammanfatta det här året på annat sätt än bra? Jag tycker faktiskt inte det. Så säger kommunalrådet Magnus Sjödin (M). Med ett resultat som landade på 134 miljoner kronor, kan alltså år 2011 summeras som lyckat. Det är det bästa resultat Sundsvalls kommun någonsin haft, och mycket bättre än vi hade hoppats. Det budgeterade resultatet var 88 miljoner kronor, säger Magnus Sjödin. Förutom ökade skatteintäkter beror det positiva resultatet till stor del på måttfulla investeringar och god budgetföljsamhet. De åtgärder som gjorts under året har visat sig falla väl ut, även om lågkonjunktur och arbetslöshet gjort att bland annat kostnaderna för försörjningsstöd ökat. Stabil ekonomi Början av året var ju lite skakig med oro i omvärlden. Men vi har under året visat att vi klarar att styra Sundsvall på ett ansvarsfullt sätt, även under ekonomiska påfrestningar. Det bevisar att ledarskapet håller och att vi har ordning och reda på finanserna, konstaterar Magnus Sjödin var också det första året vid makten för Koalitionen, som består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. År 2011 var ett år då grunden lades för en hel del omställningar och nya inriktningar inom kommunorganisationen. Det har varit ett händelserikt år, vårt första riktiga år och ett sjösättningsår med en hel del reformer i ganska snabb takt när det gäller våra fyra fokusområden, valfrihet och mångfald, näringslivspolitiken, hållbar tillväxt och skolan, säger Magnus Sjödin. Sundsvallsbon får välja själv Genom valfrihet och mångfald vill Koalitionen leda utvecklingen från kommunen som ensam leverantör av välfärdstjänster till att kommunen är en av flera leverantörer. En del i detta är valfrihet inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Det innebär i korthet att den som blir beviljad hemtjänst själv får välja vem som ska utföra tjänsten. LOV:en har tagit mycket tid, kraft och energi och kommer att införas från och med i höst. Jag är nöjd med takten i reformerna men är förmodligen den politiker som är mest otålig. Men det är ingen sportbåt vi ska vända utan det är en supertanker, säger Magnus Sjödin. Denna förändring kräver förstås att den kommunala organisationen ställer om sig för att kunna agera på en konkurrensutsatt marknad. Spelplanen förändras för såväl medborgare som politiker och tjänstemän. Jag är djupt imponerad av hela organisationen och alla medarbetare som är med på den här resan. De gör 4 ÅRSREDOVISNING 2011

5 Kommunstyrelsens ordförande ett fantastiskt jobb i det här omställningsarbetet. Vi gör väldigt mycket bra inom de mjuka sektorerna och jag tror att om vi ska klara konkurrensen från omvärlden måste vi hela tiden fråga oss; gör vi rätt saker, kan vi göra på ett annat sätt, kan vi göra det bättre och framför allt, gynnar detta sundsvallsborna? Framgångsrikt näringslivsarbete Service till näringslivet är ett annat område där grunden för många förändringar har lagts under Bland annat finns kommunens nya näringslivsbolag nu på plats med en näringslivschef i spetsen. Servicegarantier håller på att tas fram och det kommer att finnas företagshandläggare på varje förvaltning där man har hand om sådana frågor. Näringslivspolitiken är ju en hjärtefråga för mig så det är klart att när jag ser att det blir framsteg och framdrift i det så känns det jättebra. Vi håller på att skruva ihop hela näringslivspaketet och det är efterlängtat från företagarhåll, säger Magnus Sjödin. Krafttag inom skolområdet Sundsvalls kommunala skolor har fått ta emot en del kritik, bland annat från Skolinspektionen. Under 2011 har satsningarna på en god lärmiljö, bättre uppnådda kunskapsmål och trygghetsfrågor intensifierats. Vi måste göra något nu och har tagit ett krafttag i hela skolpolitiken så vi kan lyfta från det dåliga resultat och de dåliga siffror vi faktiskt har i Sundsvall. Att ha en skola som är i toppklass år 2021 är en utmaning som vi vill klara av, menar Magnus Sjödin. Ledarskap och värdskap Under 2011 har mycket arbete lagts på att få till den gemensamma plattformen för kommunens arbetssätt. Att göra verklighet av visionen, leva värdegrunden och stärka varumärket. Ett värdskapsprogram har startats och uttrycket kunden i fokus är inte längre bara ett uttryck. Jag tycker att det börjar kännas och att jag börjar få signaler om att vårt arbete märks utåt, säger Magnus Sjödin. Framåtblick Många pusselbitar i den kommunala kartan har fallit på plats under Kommunen har bland annat antagit en hållbar tillväxtstrategi för kommunens alla förvaltningar och bolag. Strategin siktar på år 2021 och ger vägledning i hur exempelvis investeringar ska prioriteras för att få den bästa samverkan mellan människa, miljö och ekonomi. Det är så kul att se när det händer saker och ting. Grunden för varumärkesarbetet finns också på plats och många andra projekt som vi genomför för att utveckla Sundsvall. Nya E4:an, kombiterminalen och nya Tunadalshamnen, triangelspåren i Bergsåker och Maland och affären med Norra kajen är viktiga bitar att få på plats, säger Magnus Sjödin. Under de senaste tre åren har kommunens resultat varit gott. Det gör det möjligt att gå in i framtiden med en stabil ekonomi i botten. Vilket kan behövas som beredskap inför det kommande året blir ett jobbigt år där vi redan i budgeten har ett svagt resultat. Skatteintäkterna kommer inte att öka i samma takt som tidigare och vi har sett att en del kostnader redan nu stuckit iväg, säger Magnus Sjödin. Men oavsett det ekonomiska framtida läget framhåller han att kursen framåt är stadig. Det enda som kan påverkas är i vilken takt vi kommer att genomföra reformerna. Text: Anna-Karin Åström Foto: Tomas Jonsson ÅRSREDOVISNING

6 Organisation Processer Kommunens organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn- och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten SERVICE -OCH TEKNIKNÄMNDEN Service- och teknikförvaltningen KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI* FAVI** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret FÖRTROENDENÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integratio ***Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB - SKIFU Bolag & kommunalförbund STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB Servanet AB (75%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) Efokus AB (50%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB*** Sundsvall Parkera AB -Stuvaren Sundsvall AB Östermalm 1:4 i Sundsvall AB SUNDSVALL ARENA AB NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (75,28%) NORRA KAJEN EXPLOATERING AB (50%) Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB -Norra Kajen Kvarter 1 AB, -Norra Kajen Kvarter 2 AB -Norra Kajen Kvarter 3 AB,- Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB -Norra Kajen Kvarter 5 AB, -Norra Kajen Kvarter 6 AB -Norra Kajen Kvarter 7 AB SCENKONST I VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) Kommunala uppdragsföretag SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Västernorrlands Läns Trafik AB - Kollektivtrafik - Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER Ragn-Sells AB - Insamling av hushållsavfall Mellannorrlands Hospice - Vård i livets slutskede Klippangården - Missbruksvård Elutbilda (Teknikutbildarna) - Vuxenutbildning Övriga kommunala entreprenader finns inom verksamheterna - Skolskjutsar - Förskola - Pedagogisk omsorg - Boende psykiatri (SOL) - Boende omsorgen (LSS) - Korttidsboende barn och unga - Missbruksvård - Vuxenutbildning - Kalkning av sjöar KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) Kommungaranti Reinsurance S.A 6 ÅRSREDOVISNING 2011

7 Kommunens ekonomi Kommunens ekonomi 10% 5% 6% 1% 3% 3% Intäkter Kommunen omsätter ca 5,5 miljarder kronor Av dessa är 4,6 miljarder kronor skatteintäkter och statsbidrag. Avgifter 72% Bidrag Realisationsvinster Hyror Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag 7% 7% 7% 41% Vad används pengarna till? Av de 5,5 miljarderna går ca 2,2 miljarder till skola och förskola, ca 2,0 miljarder till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bl a vägar och kollektivtrafik går 0,4 miljarder kronor och lika mycket till fritid och kultur och till insatser för arbete och tillväxt, t ex arbetsmarknadsåtgärder. 38% Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete Kommunen behåller den höga resultatnivån från de senaste åren. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans, t.ex. för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. ÅRSREDOVISNING

8 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 32,89 32,89 32,89 - varav kommunal skattesats, % 22,29 22,29 22,29 22,29 22,29 Kommunen Verksamhetens intäkter, mkr 972,6 925,6 931,4 963,9 933,5 Verksamhetens kostnader, mkr , , , , ,7 Avskrivningar, mkr -208,3-209,8-202,4-183,1-172,1 *Nettokostnad, mkr , , , , ,3 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mkr 4 557, , , , ,3 Finansnetto, mkr 7,4 3,4 11,8 18,1-7,2 *Resultat efter finansnetto, mkr 145,8 183,5 163,9 15,8 8,8 Tillgångar, mkr 8 976, , , , ,3 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mkr 6 631, , , , ,2 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mkr 2 345, , , , ,1 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mkr 2 632, , , , ,2 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mkr 205,0 202,4 210,7 213,7 195,3 *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 97,0 95,9 96,1 99,6 99,8 Soliditet, % 26,2 26,2 27,6 27,4 28,3 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -1,1 0,1-2,4-1,6-2,3 Balanslikviditet, % Genomsnittlig räntesats räntebärande tillgångar, % 3,8 3,9 3,9 4,7 4,8 Genomsnittlig räntesats räntebärande skulder, % 3,1 3,5 3,7 3,1 3,8 Nettoinvesteringar, mkr 245,5 153,0 345,9 158,2 200,2 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mkr 2 283, , , , ,2 Koncernen *Nettokostnad, mkr , , , , ,1 *Resultat efter finansnetto, mkr 154,0 212,5 182,8 19,3 32,6 Soliditet, % 22,0 21,7 22,8 24,0 24,8 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % -2,4-1,6-3,8-4,1-4,8 Nettoinvesteringar, mkr 737,4 685, ,1 786,0 616,1 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % * exklusive jämförelsestörande poster 8 ÅRSREDOVISNING 2011

9 Förvaltningsberättelse 2 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Måluppföljning Utbildning Vård och omsorg Fritid och kultur Samhällsbyggnad Näringsliv och arbete Lednings- och verksamhetsstöd Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Finansiell analys koncernen Driftsredovisning Investeringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete ÅRSREDOVISNING

10 God ekonomisk hushållning Samhällsekonomins utveckling År 2011 pekade inledningsvis mot en positiv utveckling av den globala ekonomin, fast med stora variationer runt om i världen. För svensk del var utvecklingen inledningsvis positiv, med överskott i statsfinanserna, en minskande statsskuld och en optimistisk framtidssyn hos företagen. Riksbanken höjde successivt den viktiga reporäntan från 1,25 % till 2 % i juli 2011, och aviserade ytterligare höjningar för Det var ett viktigt styrkebesked för svensk ekonomi som vid denna tid förväntades få en fortsatt stark utveckling. Men redan under försommaren 2011 började orosmolnen torna upp sig, och resten av året präglades av en mycket osäker utveckling för flera av länderna i det så kallade euroområdet. Skuldkrisen i flera länder blev akut, och oron på de finansiella marknaderna ibland mycket stor. Den ekonomiska utvecklingen har varit extremt oförutsägbar. Under hösten 2011 har dessutom en tydlig avmattning skett även i tidigare stabila länder som Storbritannien och Tyskland. Även USA har utvecklats långsamt. På grund av en global avmattning påverkas ett litet och exportberoende land som Sverige bland annat genom en svagare efterfrågan på svenska produkter. På grund av avmattningen på viktiga svenska exportmarknader, och en generell oro över framtiden, beskriver både företag och hushåll en mer pessimistisk syn på framtiden. Riksbanken sänkte i slutet av året reporäntan från 2 % till 1,75 %, och ser framför sig en i stort sett oförändrad reporänta för BNP-utvecklingen är med 4,6 % under det tredje kvartalet 2011 fortsatt hög, men tillväxttakten avtar. Sammantaget är 2011 ett år där förhoppningar har bytts mot oro. Kommunernas ekonomi Kommunsektorn beräknas uppnå ett sammanlagt överskott på ca 2 mdkr vilket är klart lägre än fjolårets 16 mdkr. En stor del i minskningen beror på att det statliga konjunkturstödet som infördes till följd av finanskrisen upphörde men även på att skatteintäkterna ökat i en lägre takt än tidigare till följd av utvecklingen av den svenska ekonomin. Skatteunderlaget har dock utvecklats positivt under året, vilket gör att många kommuner uppvisar stora överskott medan andra fortsätter att brottas med strukturella problem till följd av vikande sysselsättning och en åldrande befolkning. Skattesats Den genomsnittliga skattesatsen i de svenska kommunerna är 20,73 kronor Sundsvalls kommuns skattesats uppgår till 22,29 kronor, eller 1,56 kronor högre än riksgenomsnittet. Befolknings- & sysselsättningsutveckling I Sundsvall har befolkningen ökat årligen sedan 2001, och uppgick i december 2011 till personer, en ökning med 381 personer sedan december Mellan december 2010 och samma månad 2011 minskade arbetslösheten i Sverige från 7,4 % till 7,1 %. Även i Sundsvall har arbetslösheten minskat och de öppet arbetslösa ligger på en lägre nivå än 2009 och Sundsvall följer samma trend vad gäller arbetslösheten som riket. Framtidsutsikter Kommunen uppvisar ett stort budgetöverskott är dock mer ansträngt - kommunens budgeterade resultat har reviderats ned bland annat till följd av försämrade skatteprognoser. Under 2012 avslutas också det besparingsprogram som inleddes år 2009 till följd av finanskrisen. Det finns stora risker för kommunens ekonomi under 2012 och framåt, främst vad avser omvärldens ekonomiska utveckling och dess påverkan på skattekraften i kommunen. Sveriges Kommuner och Landsting ser tydliga tecken på en inbromsning i svensk ekonomi för 2012, med en BNP-prognos på 1,8 %. Man förutser en återhämtning redan 2013, under förutsättning att större risker i omvärlden, t ex skuldkrisen i Euroområdet, hanteras under ordnade former. För 2013 och framåt tror bedömare på en svag men positiv utveckling för svensk ekonomi, vilket kan underlätta för Sundsvalls kommun att hantera stora underliggande behov. Visserligen har kommunen har uppvisat goda överskott under Men de kommande åren behöver kommunen hantera både stora eftersatta behov men också nödvändiga satsningar för att klara av medborgarnas grundläggande behov av kommunal service. Detta ställer krav på en fortsatt stram återhållsamhet inom kommunens verksamheter, och en fortsatt strävan att utveckla och effektivisera kommunens arbetssätt. Det gäller att redan nu stärka kommunens ekonomiska ställning så att vi står rustade när behoven kommer. Det är viktigt att kommunen klarar av att hantera sina satsningar med de överskott som genereras idag istället för att belasta kommande generationers skattekraft. 10 ÅRSREDOVISNING 2011

11 Måluppföljning Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell Grunden i styrmodellen är att ledningsprocessen på alla resultatnivåer måste vara utvecklad för att göra en god ekonomisk hushållning möjlig. Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och utvärdering samt internkontroll samverkar i ledningen och styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning skapas genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar att verksamheten kan fungera utan skattehöjning. Mål och resursplanen ligger till grund för kommunens strategiska och konkreta arbete. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. Sundsvalls kommun använder en processorienterad styrmodell. Inom ramen för styrmodellen finns huvudoch stödprocesser med olika övergripande syften. Dessa syftar till att säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocessernas övergripande syften har sitt ursprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt näringsliv och arbete. För att dessa huvudprocesser ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser grupperade stöd till ledning och stöd till verksamhet. Att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål samt koppla samman detta med resursfördelningen till nämnderna är viktiga utgångspunkter i styrmodellen. Verksamhetsmål Kommunens processer Kommunens verksamheter har delats in i processer. Processer är ett synsätt som kompletterar organisationsstrukturen, genom att dela in verksamheterna utifrån syfte istället för organisationstillhörighet. Det är också på detta sätt som medborgarna uppfattar kommunen. SUNDSVALLS KOMMUN Mål och resursplan med plan för ÅRSREDOVISNING

12 Utbildning Utbildning Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter, organisationer etc. Mål: Skolan och utbildningsprocessen ska i en trygg och utvecklande skolmiljö med fokus på ökade kunskaper ge eleverna förutsättningar att utveckla sin fulla potential. Måluppföljning: Målet har delvis uppnåtts Barn- och utbildningsnämnden är den enda nämnd som satt upp mål inom huvudprocessen. Visserligen står skolan i fokus för kommunfullmäktiges processmål, men det finns också inom flera andra nämnders ansvarsområden verksamhet som i hög grad påverkar barns och ungas möjligheter att ta till sig kunskaper, känna sig trygga och utveckla sin fulla potential. Både socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och nämnden för arbetsmarknad vuxenutbildning och integration torde kunna sätta mål inom huvudprocessen utbildning. Barn- och utbildningsnämnden har satt upp mål inom fyra områden. Målen bedöms mycket väl motsvara intentionerna i processmålet. Målen är uppdelade per skolform, vilket är lämpligt då de olika skolformerna har olika uppdrag. Några av målen bedömer nämnden kommer att uppnås helt, andra delvis. Förskolan rapporterar en högre måluppfyllelse än andra skolformer. Gymnasieskolan har för tre av målen inte redovisat måluppfyllelse utan aktiviteter eller ovärderade enkätresultat. Det gör det svårt att bedöma om gymnasieskolan nått nämndens mål. För att värdera om man går åt rätt håll har barn- och utbildningsnämnden angett 64 indikatorer för sina mål. Tio av dessa har uppnått önskad nivå under Men det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom barn- och utbildningsnämnden - av de 64 indikatorerna användes hela 40 för första gången. Deras utfall kan därför inte värderas. Många av de nya indikatorerna avser att mäta processkvalitet, vilket är ett angeläget område. För att mäkta med att göra täta och bra uppföljningar bedömer vi dock att barn- och utbildningsnämnden på sikt behöver skära ner på mängden indikatorer. 12 ÅRSREDOVISNING 2011

13 Vård och omsorg Vård och omsorg Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sitt dagliga liv. Här ryms bland annat stöd till barn, familjer och vuxna; stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst, anhörigstöd och omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Mål: Vi vill utveckla ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle som bygger på hälsa, delaktighet och trygghet. Här har alla människor, oavsett kön, etnicitet, ålder, socioekonomiskt eller kulturell tillhörighet, samma möjlighet att ta del av det goda samhället och att bidra till utvecklingen.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Inom processen finns flera aktörer dock med mycket skiftande omfattning. Socialnämnden, som har ansvar för merparten av huvudprocessens verksamhet, har satt mål till 2014 vilket innebär att det är svårt att följa upp vid en tidigare tidpunkt. Av nämndens närmare 20 indikatorer är flertalet inte bedömda. Endast ett indikatormål anses uppfyllt. Överförmyndarnämnden har i viss utsträckning bidragit till måluppfyllelse. För övriga ansvariga nämnder finns ingen redovisning för de specifika områdena då de utgör en mycket liten del av deras totala verksamheter. Sammantaget innebär det att utifrån nedbrutna mål och resultat av indikatorerna så finns det inte tillräckligt med underlag för att bedöma om nämnderna bidrar till att uppnå kommunfullmäktiges mål. ÅRSREDOVISNING

14 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Mål: Kommunen ska skapa goda förutsättningar för sundsvallsborna att möta och utöva kultur- och fritidsaktiviteter i sin vardag.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Det är endast kultur- och fritidsnämnden som har beslutat om mål för fritid och kulturprocessen. Kultur- och fritidsnämnden har dock bara delvis följt den beslutade mallen för mål och resursplanen. I praktiken betyder detta bland annat att nämnden har delat upp målen i tretton delmål och sexton verksamhetsmål, och att det inte finns några specifika indikatorer för uppföljning av verksamheten. Istället följs verksamhetens utfall upp enligt en trafikljusmodell, d.v.s en prognos för om målet kommer att uppnås under året (grön), delvis uppnås (gul), eller inte alls uppnås (röd). Del- och verksamhetsmålen är vidare indelade i tre områden: utveckling attraktivitet, folkhälsa mångfald samt tillgänglighet. Inom området utveckling - attraktivitet bedöms två av fem delmål uppfyllas under året. Resterande tre delmål bedöms delvis uppfyllas, och är av sådan långsiktig karaktär att de knappast kan förväntas uppfyllas på kort sikt. Inom folkhälsa och mångfald bedöms samtliga fem delmål uppfyllas och inom tillgänglighet bedöms att de tre målen uppfylls. Allmänt kan sägas att det finns ett behov av fortsatt utvecklingsarbete vad gäller nämndens mål i syfte att möjliggöra tydligare styrning och uppföljning. Det är också viktigt att indikatorer identifieras för att få en tydligare uppföljning av verksamheten. Vidare kan konstateras att vissa av målen som kultur- och fritidsnämnden beslutat om förefaller ligga utanför nämndens uppgift samt att nämnden i vissa mål tagit på sig uppdrag som inte ligger i linje med kommunfullmäktiges MRP eller andra styrdokument och beslut. 14 ÅRSREDOVISNING 2011

15 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Vi har god överblick och framförhållning för ett gott samhälle för alla medborgare, oavsett var man bor. Det handlar om att sträva mot ett samhälle som sätter människan och dess välbefinnande främst. Det handlar om att utveckla hållbara transportsystem, planera attraktiva bostadsområden och ge förutsättningar för människor att växa och öka sina kontaktytor med varandra. En genomtänkt samhällsplanering ska ta sin utgångspunkt i kravet att skapa en långsiktigt hållbar miljö. En god samhällsutveckling förutsätter en ständig dialog med medborgarna. De ska ha möjlighet att delta i planeringsprocesser och påverka utformningen av sin livsmiljö. Mål: Sundsvalls kommun ska tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur inom ramen för en långsiktigt hållbar tillväxt. Måluppföljning: Målet har uppnåtts Bedömningen är att måluppfyllelsen inom samhällsbyggnadsprocessen är mycket god med avseende på det övergripande processmålet. Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagens redovisning av verksamhetens resultat för 2011 är att verksamheterna i mycket hög grad åstadkommer resultat som stödjer det övergripande processmålet. Även de målsatta indikatorerna har i de allra flesta fallen överträffats. ÅRSREDOVISNING

16 Näringsliv och arbete Näringsliv och arbete För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer efterfrågar. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer, till exempel när det gäller att hjälpa företag att utvecklas eller etablera sig i Sundsvall, inflyttningsservice, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Mål: I Sundsvallsregionen har vi unika förutsättningar att bidra till en hållbar tillväxt och spela en större roll i Norrland, Sverige och i Europa. Måluppföljning: Målet har delvis uppnåtts Bedömningen av måluppfyllelsen har gjorts utifrån följande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration redovisar goda resultat vad gäller att få personer ut i egen försörjning ett år efter avslutad verksamhet. Under 2011 har företagslotsen arbetat med rådgivning och företagsbesök. Samtidigt har arbetet pågått med att skapa förutsättningar för att bedriva ett effektivare stöd till näringslivet. En näringslivschef har anställts och ett näringslivsbolag har bildats där näringslivschefen tillika är VD. Socialnämnden har som mål att sänka försörjningsstödet med 5 % vilket de inte har uppnått under Inom verksamheten ekonomiskt bistånd pågår ett arbete med att sänka kostnaderna för försörjningsstödet bl a genom nya arbetssätt och utökad samverkan med andra aktörer. Ett projekt kallat SAMT hållbar affärsutveckling för ökad konkurrenskraft och förnyelse har beslutats. Projektet som startar 2012 ska i samverkan med Timrå kommun erbjuda små och medelstora företag att delta i ett hållbart affärsutvecklingsprogram. Projektet är ett led i att processmålet på sikt kan uppfyllas. Konsument Sundsvall har utvecklat sin samverkan med socialtjänsten och detta har lett till att fler personer beviljats skuldsanering. Detta i sin tur ökar möjligheten för individen att nå en egen försörjning. Sundsvall Logistikpark AB:s verksamhet bedrivs enligt plan och bidrar till att målet uppnås. Beslut har tagits om att varumärket Sundsvall Norrlands huvudstad. En handlingsplan för genomförande av varumärkesplattformen har tagits fram. Besök har gjorts hos företag för att informera om varumärkesarbetet. Material om Sundsvall i syfte att stärka varumärket har tagits fram. 16 ÅRSREDOVISNING 2011

17 Lednings- och verksamhetsstöd Lednings- och verksamhetsstöd Ledningsstöd ska genom att tillhandahålla olika interna tjänster och produkter stödja arbetet i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Till området hör bland annat underlag och utveckling av kommunkoncernens ledningsmodell, mål och resursplan, finansiering, intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling av till exempel arbetsgivarpolitik, verksamhetsutveckling, kommunikation och IT samt prioriterade politikområden. Verksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstöd med fokus på hög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler, lönehandläggning, reception, administrativt och juridiskt stöd, ekonomi- och arkivhantering och upphandling. Mål: Att resurs- och kostnadseffektivt stödja huvudprocesserna och utveckla den kommungemensamma ledningsprocessen.? Måluppföljning: Målet kan ej bedömas Det är kommunstyrelsen som ansvarar för ledningsoch verksamhetsstödet i kommunen. De mätningar som har gjorts inom området ger inte tillräckligt med stöd för att kunna ge en tillräckligt bra bedömning om processmålet har nåtts eller inte. Det som kan noteras från de kundmätningar som service och teknik har gjort är att kundnöjdheten inte når upp till de uppsatta målen utan ligger strax under. Dessa mått ger dock inte heller sammantaget ett tillförlitligt svar på frågan om verksamhetsstödet levererar tjänster med hög kundnöjdhet. När det gäller effektiviteten inom stödprocesserna finns också alltför få mått för att göra en bedömning av den totala effektiviteten. De krävs en fortsatt utveckling av resultatmått som på ett bra sätt skapar styrning och kan ge information om målen uppnås eller inte. Det är inte tillfredställande att vi inte kan göra en bedömning ifall målet har uppnåtts eller inte. ÅRSREDOVISNING

18 Finansiella mål 18 ÅRSREDOVISNING 2011

19 Finansiella mål Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning, det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Resultatperspektivet avser vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsperspektivet handlar om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskperspektivet handlar om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollperspektivet avser vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Resultat Mål: Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Målet är uppfyllt Årets resultat, räknat på resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppnår målet. Utfallet uppgår till 3,0 % vilket är en procentenhet bättre än målet. Kommunen har under de senaste tre åren haft goda resultat om man räknar bort engångsposter som bidrag till nya E4 Sundsvall (2009) och avsättningen för att återställa de gamla deponierna (2010). Resultatet ligger därmed på en bra nivå som ger kommunen en stärkt ekonomi och möjlighet att möta framtiden med en god ekonomi i grunden. Årets resultat, skatter och statsbidrag 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Mål Målet är uppfyllt Investeringarna uppgår till totalt 243,5 mkr för Eftersom resultatnivån varit så hög 2011 samtidigt som investeringsnivån bara överstiger avskrivningarna med ca 35 mkr så kan samtliga investeringar finansieras med egna medel. Kommunen har under de senaste fem åren kunnat egenfinansiera sina investeringar, men man har samtidigt en outnyttjad investeringsbudget på ca 465 mkr vilket innebär att kommunen antagligen måste låna upp medel för att finansiera dessa när de väl tas i anspråk. 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0,0% Egna kapitalets ökning är högre än målet. Det positiva resultatet för 2011 medför att det egna kapitalet ökat med 6,2 % medan inflationen endast varit 2,3 % under Sett på längre sikt (fem år) har den årliga inflationstakten varit 1,9 % medan kommunens egna kapital har vuxit med i genomsnitt 1,7 % vilket innebär att kommunens egna kapital på lite längre sikt inte har vuxit tillräckligt för att värdesäkras. Egna kapitalets ökning 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mål: Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Investeringar/skatter och statsbidrag Kapacitet Mål: Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI). Målet är uppfyllt Mål ÅRSREDOVISNING

20 Finansiella mål Risk Mål: Den kortfristiga betalningsberedskapen (likviditet, checkkredit eller kreditlöften) ska motsvara minst 50 % av de skulder som förfaller inom ett år. Målet är uppfyllt Betalningsberedskapen i kommunen uppgår till 113 % av de skulder som förfaller inom tolv månader vilket är klart över målet på 50 %. Målet har dock höjts 2012 då det uppgår till 80 % men även denna nivå når kommunen upp till Kontroll Mål: Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god (högst 1 % avvikelse). Målet är uppfyllt Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster var 100,3 % av budgeten vilket medför en avvikelse på 0,3 %. Detta medför att budgetföljsamheten får anses som mycket god. Prognosen för verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster totalt för kommunen vid tertialrapporten per 31 augusti missade årsutfallet med 0,5 % vilket innebär att prognossäkerheten kan anses vara god. Prognoserna de senaste åren har missat årsutfallet med mer än 1 % men har i år haft en mycket större träffsäkerhet. Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Det är naturligtvis inte godkänt när tre av de sex verksamhetsmålen inte kan bedömas om de uppnås eller inte. Anledningen till att dessa mål inte kan bedömas är att nämnder och förvaltningar inte tagit fram mätetal i den omfattning som krävs för att en bedömning ska kunna göras av dessa mål. För två av processmålen har en bedömning kunnat göras men båda dessa mål uppfylls endast delvis. Endast ett processmål bedöms ha uppnåtts under året vilket är målet för samhällsbyggnadsprocessen. De finansiella målen uppfylls dock allihop vilket måste ses som positivt. Kommunens goda resultat tillsammans med måttfulla investeringar och en god budgetföljsamhet och en bra prognossäkerhet bidrar till att vi har god ordning på ekonomin. Det är tydligt att det krävs mer utvecklingsarbete för att vi ska kunna få en bättre styrning och kunna bedöma måluppfyllelsen för processerna. Det krävs att nämnder och förvaltningar arbetar vidare med att ta fram bra mätetal som kan stödja bedömningen av måluppfyllelsen för processmålen. Det pågår och har pågått under flera år arbete med att få fram bra mätetal men än så länge har inte detta arbete burit frukt. 20 ÅRSREDOVISNING 2011

21 Finansiell struktur Finansiell struktur Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina helägda bolag och Medelpads räddningstjänstförbund. Internbanken tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet. Finansiella tillgångarna har ökat De finansiella räntebärande tillgångarna har under 2011 ökat med 336 mkr. De bolag som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar är Mitthem AB, Sundsvall Vatten AB, samt Sundsvall Energi AB. Kommuns finansiella räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till mkr, varav 40 mkr utgjordes av likvida medel 1. Kommunens resterande finansiella tillgångar bestod i huvudsak av långfristiga lånefordringar på kommunens bolag. Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har under året pendlat mellan 1,9 år och 2,1 år. Den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningen till 1,9 år (2,2 år 2010). Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångar uppgick den 31 december till 3,83 % (3,85 % 2010). Finansiella skulderna har ökat De finansiella räntebärande skulderna har under 2010 ökat med 569 mkr. Ökningen beror främst av ökad vidareutlåning till bolagen och finansierades i huvudsak via kommunens obligations- och certifikatprogram. Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 506 mkr) uppgick den 31 december till mkr. Nettolåneskulden har ökat Kommunens nettolåneskuld vid utgången av 2011 var 629 mkr, vilket är en ökning med 233 mkr jämfört med Ökningen beror bland annat av att kommunen har fått in lägre preliminärskatt på ca 170 mkr, samt att investeringarna är ca 35 mkr större än avskrivningarna. År 2009 visar ett trendbrott i diagrammet och beror av att kommunen genererade ett nettoöverskott på 8 mkr 3. När kommunen är nettolåntagare är målsättningen att hålla likvida medel till ett minimum och, i den mån det är möjligt, amortera av på lånen. Under 2012 har kommunen lån (inklusive certifikat) som förfaller på ca mkr. Nya kreditavtal Finansiell nettolåneskuld (mkr) För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken, samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal. Under 2011 utökades kommunens kreditavtal med 650 mkr. Upplåning Ramar beviljade (mkr) Utnyttjat (mkr) Checkkredit Kreditlöften Kreditavtal Certifikatprogram Obligationsprogram (MTN) Summa Vid utgången av 2011 fanns 4,5 mdkr i kvarvarande kreditutrymme (4,5 mdkr 2010). Genom att en högre andel av obligationsprogrammet utnyttjades 2011 var kvarvarande kreditutrymme lika som 2010, trots ökningen av kreditavtal. Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på 2 mdkr samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på mkr. Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med ett svenskt obligationsprogram 4 på 5 mdkr. Programmet möjliggör emissioner med löptider mellan lägst 1 år och högst 15 år. Emissionsinstitut är Skandinaviska Enskilda 1.) Mätt som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 2.) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot. 3.) Överskottet beror av att kommunen genererade ett positivt resultat 2009, kommunen erhöll ett statligt tillfälligt konjunkturstöd för 2010 som betalades ut 2009, samt att icke räntebärande skulder (som exempelvis skuld till staten på grund av för höga skatteinbetalningar) har ökat. 4.) Medium Term Note (MTN). ÅRSREDOVISNING

22 Finansiell struktur Banken, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Svenska Handelsbanken. Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffert mot likviditetssvängningar. Finansiering främst via kapitalmarknadsprogrammen Kommunens största finansieringskällor utgörs av obligationsprogrammet och certifikatprogrammet. Under 2011 har kommunens finansiering via svenska banker varit fortsatt låg och upplåning har främst skett via emissioner av kommunens obligationer och certifikat. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 31 december december 2010 MTN Obligationslån Svenska banker Leasing Kommuncertifikat Höjd kreditvärdighet Under 2011 höjde Standard & Poor s Sundsvalls kommuns långsiktiga kreditvärdighet 5 till AA+/Stabil. Betyget AA+ innebär ett mycket starkt mått på finansiell säkerhet. Kommunens kortfristiga kreditvärdighet är K-1 och bästa möjliga. K-1 innebär en extremt hög kapacitet att möta sina finansiella åtaganden på kort sikt. De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgång till finansiering till bra pris. Sundsvall kommuns kreditvärdighetsbetyg återspeglar kommunens robusta resultatnivåer, måttliga skuldbörda, samt en lokal makroekonomisk struktur som är stark i en internationell jämförelse. Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor`s, som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Finansiella riskerna under kontroll Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofil anges. 5.) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. 6.) Exklusive finansiell leasing 7. Inklusive kreditavtal Finansieringsrisk Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning. Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla, samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Under 2011 har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga lån. Standard & Poor s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare, samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating. Den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärande skulder 6 var 1,9 år 7 vid utgången av 2011, vilket kan jämföras med 1,5 år vid årsskiftet 2010/2011. God finansiering på kort sikt Under 2011 har Sundsvalls kommun kommit ut på certifikatprogrammet vid alla önskade tillfällen. Om ingen bank lämnar in bud kan kommunen nyttja sina olika kreditlöften. Diagrammet visar Sundsvalls kommuns samtliga emissioner av certifikat under 2011 uttryckt som antal inkomna bud. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1, Fyra svenska banker är med på certifikatprogrammet och har möjlighet att lämna ett bud. Om alla fyra bankerna lämnat bud på hela emissionsbeloppet blir teckningskvoten 4,0. Teckningskvoten beskriver inkommen budvolym i förhållande till utbjuden emissionsvolym och kan tolkas som en indikator på likviditeten och refinansieringsmöjligheterna på marknaden. Noterbart är att vid extrema marknadsförhållanden har teckningskvoten halverats, exempelvis har bara en till två banker lämnat in bud vid tiden för kärnkraftsolyckan i Japan i mars, samt vid oroligheterna i Grekland och EU i november ÅRSREDOVISNING 2011

23 Finansiell struktur Sundsvalls kommun hade under 2011 en teckningskvot på 3,8. Detta innebär att kommunen oftast får en konkurrenssituation vid emissionerna och därigenom också ett bättre pris. Tenderar teckningskvoten exempelvis att minska över tiden är detta ett tecken på att efterfrågan av utbjudna kommunpapper har minskat. Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom att räntebindningen ska vara fördelad inom ett antal årsintervall. En god spridning av lånen över tiden sker även inom varje intervall. En mindre avvikelse (1 %) förekommer mellan tilllämpningsanvisningarna till finanspolicyns begränsningar för räntebindning (röda streck) och Sundsvalls kommuns skulders räntebindning (blå staplar) per den 31 december I intervallet 3-4 år finns 21 % av lånen mot tillåtna 20 %. Detta beror av att det har varit förmånligt att låna på kortare löptider och sedan göra swapaffärer på löptider om 3-4 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden har under året pendlat mellan 1,5 år och 2,1 år. Den 31 december 2011 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 2,1 år (1,8 år 2010). Lägre upplåningsräntor Sundsvalls kommuns genomsnittliga upplåningskostnad uppgick den 31 december 2010 till 3,10 % (3,47 % 2010). Anledningen till att den genomsnittliga räntebindningen har ökat och den genomsnittliga räntan har sjunkit under 2011, är att det har varit förmånligt att låna på kortare löptider och sedan göra swapaffärer på längre löptider. Då marknadsräntorna varit inverterade 9 under en stor del av året, har snitträntan för kommunens skulder sjunkit genom detta upplägg. Ingen valutarisk Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella skulderna då alla lån är i svenska kronor. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 5-10 år år Fast ränta Rörlig ränta Max andel enligt finanspolicy Min andel enligt finanspollicy Sundsvalls kommuns lån Andelen räntebärande skulder inklusive ränteswapar med räntebindningstid mindre än ett år uppgick den 31 december 2011 till 34 % (39 % 2010). Sundsvalls kommun har främst valt att finansiera sig via emissioner av obligationer och certifikat, då dessa emissioner ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Räntebindningen har sedan förändrats med hjälp av ränteswapar. Volymen ränteswapar 8 per den 31 december 2011 var mkr (3 575 mkr 2010). 8.) Inklusive swapar i samband med leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 9.)Inverterade marknadsräntor innebär att de korta räntorna är högre än de långa räntorna. I normalfallet är de långa räntorna högre än de korta räntorna. ÅRSREDOVISNING

24 Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Resultatet efter finansnetto exklusive jämförelsestörande poster uppgår 2011 till 145,8 mkr. Detta är en försämring jämfört med 2010 med 37,7 mkr. Årets investeringar uppgår till 243,5 mkr vilka samtliga kunde finansieras med skatteintäkter. Soliditeten är oförändrad jämfört med tidigare år och uppgår till 26,2 %. Nettokostnadsutveckling Mkr Intäkter 972,6 925,6 931,4 Kostnader , , ,4 Jämförelsestörande 0,0-124,0-125,0 poster Avskrivningar -208,3-209,8-202,4 Nettokostnad , , ,4 Nettokostnad exkl jämförelsestörande poster , , ,4 Förändring, % 4,4 3,6-1,4 Verksamhetens nettokostnad har ökat med 4,4 % jämfört med Personalkostnaderna exkl. pensioner har ökat med 3,5 % medan köp av tjänster ökat med ca 14 %. Orsaken till den stora ökningen av köp av tjänster är framförallt ökade kostnader för vinterväghållning, ökat antal elever på friskolorna och ökade kostnader för individ och familjeomsorgen. Skatte- och statsbidragsutvecklingen Mkr Skatteintäkter och statsbidrag 4 557, , ,5 Ökning 144,0 179,4 97,8 Ökning, % 3,3 4,2 2,4 De egna skatteintäkterna utvecklades bättre än förväntat Anledningen till detta är främst att löneökningarna i landet har varit högre än prognoserna hösten 2010 då budgeten beslutades vilket medfört att skatteintäkterna ökat och prognosen för slutavräkningen 2011 uppgår till 69,4 mkr vilket är 1,8 % av de preliminära skatteintäkterna. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Mkr Nettokostnaders andel av skatteintäkter exkl jämförelsestörande poster 97,0% 95,9% 96,4% Nettokostnaders andel av skatteintäkter inkl jämförelsestörande poster 97,0% 98,7% 99,4% 24 ÅRSREDOVISNING 2011 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett överskådligt mått på kommunens ekonomiska utveckling och balans mellan intäkter och kostnader. Uppgår nettokostnadernas andel till högst 100 % av skatteintäkter och statsbidrag har kommunen en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Nyckeltalet uppgår i 2011 års bokslut till 97,0 % vilket får anses som en bra nivå. Jämfört med föregående år så har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag sjunkit med 1,7 procentenheter. Både 2010 och 2009 tyngdes dock av stora jämförelsestörande poster så räknas dessa bort har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag legat på en jämn nivå mellan % dessa tre år. Genomsnittet för Sveriges kommuner har de senaste fem åren pendlat mellan 97 och 99 % så även ur det perspektivet kan man säga att Sundsvall ligger bra till. Årets resultat Mkr Årets resultat exkl jämförelsestörande 145,8 183,5 163,9 poster Årets resultat inkl jämförelsestörande 134,5 59,5 38,9 poster Årets resultat i förhållande 3,0% 4,2% 3,8% till skatteintäkter och generella statsbidrag Fördelning Verksamheterna -15,8 58,9 102,0 Jämförelsestörande poster -11,3-124, ,0 Skatter och statsbidrag 51,8 65,5-30,5 Finansnetto 21,9 15,1 27,4 Planerat överskott 87,8 44,0 65,1 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 145,8 mkr vilket är 37,7 mkr lägre än Resultatet är dock 46,7 mkr högre än det budgeterade resultatet på 87,8 mkr. I årets resultat ingår dock en jämförelsestörande post som avser kostnad beroende på förändrad räntenivå på pensionsavsättning vilket drar ned årets resultat till 134,5 mkr. Detta resultat är 75,0 mkr bättre än föregående år. I resultatet ingår både positiva och negativa avvikelser i jämförelse mot budget.

Investerarinformation Sundsvalls kommun. Vi gör det goda livet möjligt!

Investerarinformation Sundsvalls kommun. Vi gör det goda livet möjligt! Investerarinformation Sundsvalls kommun Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 28 år på kapitalmarknaden AA+ långfristig kreditvärdighet Geografiskt läge Fakta om kommunen Sverige är indelat

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2015 Produktion: Addera Kontorsservice, februari 2015 Omslagsbild: Sundsvallsbron,

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Sundsvalls kommuns årsredovisning Produktion: Addera

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 1 Innehåll 1. Inledning... 3 Kommunstyrelsens ordförande...4 Organisation...6 Kommunens ekonomi...7 Fem år i sammandrag...8 2. Förvaltningsberättelse...

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015

Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015 Delårsrapport Januari-augusti 2015 Prognos för 2015 Kommunen och kommunala bolag Förvaltningsberättelse Delårsrapport januari-augusti 2015 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Finansrapport augusti 2014

Finansrapport augusti 2014 Datum Diarienummer 2014-09-09 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2016 Produktion: Addera Kontorsservice, 2016 Omslagsbild: Sundsvallsbron, foto: Näringslivsbolaget

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Finansrapport april 2015

Finansrapport april 2015 Datum Diarienummer 2015-05-04 KS/2015:689 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport april 2015 Uppföljning av ramar och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7. Revisionsrapport Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap oktober 2oi7 Granskning av delårsrapport 2017 Pwc nnehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning i 2 nledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-09-25 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Om kommunala verksamheter och processer. FALK-konferensen maj 2006 Helene Westerlund

Om kommunala verksamheter och processer. FALK-konferensen maj 2006 Helene Westerlund Om kommunala verksamheter och processer FALK-konferensen 17-18 maj 2006 Helene Westerlund Kommunen som dokumenthanterare Förväntningar skapar fixarkultur Mångsysslare utan bulkvaror Kommunens tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansrapport augusti 2017

Finansrapport augusti 2017 1 Datum Diarienummer 2017-09-04 KS/2017:766 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport augusti 2017 Uppföljning av ramar

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-11-30. Kjell Andersson. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-11-30. Kjell Andersson. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-11-30 Kjell Andersson Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 174 mnkr till 946 mnkr, varav 95 mnkr kommer från sålda tomträtter och 44 mnkr från återbetalda

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

FINANSRAPPORT

FINANSRAPPORT FINANSRAPPORT 216-9-3 Internbanken Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 1 mnkr till 1 263 mnkr från föregående månad. Upplåning: Har ökat med 24 mnkr till totalt 8 711 mnkr.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader 45 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter

Finansieringsrisk Max 40 % låneförfall inom 12 månader 45 % Motpartsrisk Godkända upplåningsformer Godkända motparter Finansrapport 2017-03-28 Finansrapport delår 1 2017 Finansrapporten redovisar bland annat kommunens likvida ställning och interbankens lån med kapital- och bindningstid samt genomsnittliga ränta. Eftersom

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

FINANSRAPPORT

FINANSRAPPORT FINANSRAPPORT 216-11-3 Internbanken Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 73 mnkr till 1 383 mnkr från föregående månad. Upplåning: Har minskat med 44 mnkr till totalt 8 844

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015

FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-09-03 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT AUGUSTI 2015 Sammanfattning Riksbanken

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Sid 1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer