SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning

2 Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2016 Produktion: Addera Kontorsservice, 2016 Omslagsbild: Sundsvallsbron, foto: Näringslivsbolaget

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 4 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Finansiell analys koncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete Hållbarhetsrapport RIKARE Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Överförmyndarnämnd Mitt Valnämnd Kommunrevision Lantmäterinämnd Stadsbacken AB Sundsvall Logistikpark AB Mitthem AB Sundsvall Vatten AB Sundsvall Energi AB Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB SKIFU AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvall Oljehamn AB Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Midlanda Fastigheter AB Midlanda Flygplats AB Norra Kajen Exploatering AB Medelpads Räddningstjänstförbund Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Svenska Kommun Försäkrings AB Scenkonst Västernorrland AB Räkenskaper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Ekonomiska begrepp Förklaringar och förkortningar

4 Foto: Sundsvalls kommun

5 Låt oss söka det som förenar Den ökande oron i omvärlden har det senaste året på ett väldigt påtagligt sätt även påverkat Sundsvall och kommunorganisationen. Vi har på väldigt kort tid tagit emot ett stort antal nya människor i Sundsvall. Det har krävt särskilda insatser och där har vi i kommunorganisationen visat vår styrka; vi har klarat av att se möjligheterna samtidigt som vi tagit oss an utmaningarna. Den mer akuta fasen övergår nu i ett nytt normalläge som kräver ett mer omfattande och aktivt arbete med integration de kommande åren. För en lyckad integration är en viktig del god tillgång till bostäder. Därför är det positivt att blev det år då byggandet av bostäder var det högsta på årtionden. För att möta framtidens ökande behov av boende så kommer vi behöva ytterligare öka takten i bostadsbyggandet. Mitthem har här en fortsatt viktig roll, men även andra delar av kommunorganisationen behöver hjälpa till. Det ekonomiska resultatet för är visserligen positivt för kommunen som helhet, men avviker kraftigt från budget. Socialnämnden har fortsatt tuffa utmaningar och det krävs ett fortsatt aktivt arbete med kostnadsminskningar för att komma i ekonomisk balans. Samtidigt visade barnoch utbildningsnämnden att det går att vända negativa resultat genom hårt och målinriktat arbete. Det gäller nu att vi kraftsamlar de kommande åren så att kommunen visar bättre ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalité, goda arbetsvillkor för alla kommunens anställda och för att ekonomiskt klara av de investeringar som Sundsvalls kommun fortsatt står inför. Detta är dock inte möjligt utan alla de medarbetare som levererar kommunens välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor varje dag, året om. Organisationens kompetenta och engagerade personal är dess största tillgång. Därför är goda arbetsvillkor en prioriterad fråga i Sundsvalls kommun. Det visar vi genom bland annat rätt till heltid och goda möjligheter till friskvård. Men det räcker inte. Vi har under året satsat pengar och påbörjat arbetet med att minska sjukfrånvaron. Det och annat arbete med personalfrågor är ett långsiktigt arbete. Det har en hög prioritet som visas bland annat genom skapandet av en personalnämnd. I utformningen av vår gemensamma politik i Sundsvall har vi i den politiska kommunledningen haft en viktig utgångspunkt; vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Jag hoppas att det även ska prägla kommunens arbete som helhet. Genom gemensamma ansträngningar över organisations- och verksamhetsgränser kan vi göra det ännu bättre de kommande åren. Ett stort tack till alla er som även under bidragit till att Sundsvall kommun levererar välfärd och bidrar till utveckling. Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande

6 Kommunens organisation Kommunfullmäktige KOMMUNREVISION Nämnder & förvaltningar Bolag & kommunalförbund Kommunala uppdragsföretag KOMMUNSTYRELSE Koncernstaben Service och teknik Servicecenter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Barn och utbildning SOCIALNÄMND Socialtjänsten KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Kultur & Fritid NAVI * FAVI ** STADSBYGGNADSNÄMND Stadsbyggnadskontoret MILJÖNÄMND Miljökontoret LANTMÄTERINÄMND Lantmäterikontoret ÖVERFÖRMYNDARNÄMND MITT Överförmyndarkontoret VALNÄMND * Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration ** Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration *** Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB **** Ingår inte i den sammanställda redovisningen STADSBACKEN AB SUNDSVALL ENERGI AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB (69,5%) Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB (75%) MITTHEM AB SUNDSVALL VATTEN AB MittSverige Vatten AB (80%) SKIFU AB *** NÄRINGSLIVSBOLAGET I SUNDSVALL AB SUNDSVALL OLJEHAMN AB SUNDSVALL LOGISTIKPARK AB SUNDSVALLS HAMN AB (85%) MIDLANDA FASTIGHETER AB (84%) Midlanda Flygplats AB NORRA KAJEN EXPLOATERING AB Norra Kajen Entreprenad AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB - Norra Kajen Kvarter 4 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 5 AB - Norra Kajen Kvarter 6 AB - Norra Kajen Kvarter 7 AB SCENKONST VÄSTERNORRLAND AB (40%) SVENSKA KOMMUN FÖRSÄKRINGS AB (26,9%) MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNST- FÖRBUND (76,9%) LILLHÄLLOM FASTIGHETS- FÖRVALTNING AB **** KOMMUNGARANTI SKANDINAVIEN FÖRSÄKRINGS AB (50%) **** Kommungaranti Reinsurance S.A SAMÄGDA FÖRETAG UTAN BETYDANDE INFLYTANDE Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Kollektivtrafik Färdtjänst KOMMUNALA ENTREPRENADER (över 5 mnkr) Barn och utbildningsnämndens verksamhetsområde Byberg & Nordin Busstrafik AB Skolskjuts Kollektivtrafikmyndigheten Skolskjuts Personalkooperativet Trädet Förskola Personalkooperativet Blå Draken Förskola Optimus Personalkooperativet Förskola Socialnämndens verksamhetsområde HSB Omsorg/hemtjänst AB Hemtjänst Drakstaden Omsorg AB Hemtjänst Familjehem i Norr Vård av barn och unga Klippangården Missbruksvård Hudiksvalls ungdomshem Vård av barn och unga Västernorrland Logistik AB Matdistribution hemtjänst Humlans HVB AB Vård av barn och unga Mellannorrlands hospice AB Vård vid livets slutskede Hemtjänst Ditt Liv Hemtjänst MJK Trading/hemtjänst Hemtjänst Övriga kommunala entreprenader inom verksamheterna Skolskjuts Hemtjänst Förskola Matdistribution till ordinärt boende Pedagogisk omsorg Vuxenutbildning Fritidsverksamhet Kalkning av sjöar Boende, omsorgen ( LSS ) Liftkortsförsäljning Korttidsboende, barn och unga Missbruksvård Fritidsgårdsverksamhet 6 ÅRSREDOVISNING

7 Foto: Staffan Eliasson ÅRSREDOVISNING 7

8 Kommunens ekonomi Varifrån kommer pengarna? Kommunens omsättning var cirka 6,4 miljarder kronor. Av dessa är 5,2 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag. Resterande intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror. 72% 10% 4% 8% 3% 3% Avgifter Bidrag Hyror Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Vad används pengarna till? Av de 6,4 miljarderna går cirka 2,4 miljarder kronor till skola och förskola, cirka 2,3 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor, 6% 0,4 miljarder kronor går till 6% fritid och kultur medan insatser för arbete och tillväxt, 9% till exempel arbetsmarknadsåtgärder kostar 0,3 miljarder kronor. 40% Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete 39% Ekonomiskt resultat Kommunen har de senaste fem åren haft ett positivt resultat. Det är viktigt att kommunen har ett potitivt resultat och därmed en ekonomi i balans exempelvis för att ha större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. Mnkr mnkr Årets resultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 8 ÅRSREDOVISNING

9 Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,28 33,28 33,28 33,28 33,28 - varav kommunal skattesats, % 22,59 22,59 22,29 22,29 22,29 Finansiella mål Årets resultat/ skatteintäkter och generella statsbidrag, %***, resultat 0,6 0,6 2,3 2,5 3,1 Egenfinansiering av investeringar, %, resultat Egna kapitalets ökning, %, kapacitet 1,3 1,1 4,5 4,9 6,4 Betalningsberedskap, %, risk Prognossäkerhet högst 1 % avvikelse, %, kontroll 0,0 1,1 1,0 0,2 0,5 Budgetföljsamhet högst 1 % avvikelse, %, kontroll 2,6 1,0 0,3 0,0 0,3 Intäkter, kostnader och resultat Verksamhetens intäkter, mnkr 1 137, ,4 985,4 960,7 972,6 Verksamhetens kostnader, mnkr , , , , ,8 Avskrivningar, mnkr -263,8-255,8-215,9-221,2-208,3 Nettokostnad, mnkr* , , , , ,5 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, %* 100,7 99,6 99,3 98,2 96,8 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 5 215, , , , ,9 Finansnetto, mnkr 32,3 9,0-4,0-3,8 7,4 Resultat efter finansnetto, mnkr* -6,9 29,5 43,1 79,3 152,8 Tillgångar, skulder och eget kapital Tillgångar, mnkr , , , , ,9 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mnkr 8 460, , , , ,0 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mnkr 2 650, , , , ,8 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 634, , , , ,6 Betalningsförmåga och stabilitet Soliditet, % 23,9 26,2 28,0 27,7 26,5 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 2,5 1,3-0,1 0,1-1,8 Balanslikviditet, % Investeringar Nettoinvesteringar, mnkr 612,2 909,7 323,6 218,5 243,5 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Medarbetare Antal tillsvidareanställda 7 294, Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 682, , , , ,2 Koncernen Nettokostnad, mnkr* , , , , ,1 Resultat efter finansnetto, mnkr* 114,5 39,5 107,3 167,0 194,6 Soliditet, % 22,0 23,3 24,4 24,2 22,7 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 3,4 1,6-0,2 0,1-1,8 Nettoinvesteringar, mnkr 1 379,7 959,1 942,3 680,4 737,4 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % Nyckeltal för har räknats om på grund av ny redovisningsprincip för betalning av premier till kommungaranti. Budgetföljsamhet har inte omräknats. *exklusive jämförelsestörande poster. ** exklusive avgiftsdel, individuell del. *** inklusive jämförelsestörande poster. ÅRSREDOVISNING 9

10 Förvaltningsberättelse 10 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse Foto: Sundsvalls kommun

11 Samhällsekonomins utveckling Den kommunala sektorn står inför stora förändringar vilket kommer att ställa den kommunala sektorns ekonomi inför stora utmaningar. Svensk ekonomi har utvecklats positivt under och bedöms under de kommande åren att utvecklas positivt bland annat med draghjälp av en ökad migration. Det finns dock en tilltagande osäkerhet med ett ökat antal oroshärdar i ett globalt perspektiv. Global ekonomi Den globala tillväxten har avtagit något under, vilket till största delen tillskrivs en avmattning av tillväxten i Kina samt fallande råvarupriser. Detta kombinerat med ökat antal oroshärdar och effekterna i form av ökade flyktingströmmar ger i det korta perspektivet en trevande global ekonomisk tillväxt med en stor osäkerhet. Återhämtningen inom euroområdet blir allt mer tydlig även om det inte är något riktigt lyft i tillväxten. Inflationen har i ett globalt perspektiv börjat krypa uppåt vilket skulle innebära att styrräntorna succesivt men långsamt kommer att höjas. Variationerna i konjunkturutvecklingen inom de nordiska länderna är stora. Den norska ekonomin växer långsammare på grund av inbromsningen i oljeindustrin, dansk ekonomi en måttlig tillväxt samt den finska ekonomin börjar långsamt komma ur en recession. Den svenska konjunkturen utvecklas bra med en stark exportutveckling kombinerat med ökande investeringar. Kommunernas ekonomi Ett ökat kommunalt kostnadstryck gör att kommunernas samlade resultat bedöms försämras till 7 miljarder kronor för, vilket motsvarar knappt en procent av skatter och generella statsbidrag. I kombination med att landstingens samlade resultat bedöms uppgå till minus 1 miljard kronor leder detta till ett underliggande behov av effektiviseringar alternativt skattehöjningar. Den viktigaste orsaken till det ökade kostnadstrycket är ökat antal äldre och barn vilket leder till ökade kostnader inom vård och omsorg samt skolan. Dessutom är den stora migrationen under en faktor som kortsiktigt leder till ökade kommunala kostnader, men som på sikt ger möjlighet till att finansiera välfärden. Etableringen på arbetsmarknaden och den höga arbetslösheten bland nyanlända är en stor utmaning under de kommande åren såväl ur ett socialt som ekonomiskt perspektiv. Vidare leder befolkningsutveckligen till stora investeringsbehov i bland annat äldreboenden och skolor vilket kommer medföra ett ökat kostnadstryck. Sveriges ekonomi växer dock ganska starkt med en bedömd tillväxt på drygt 3 procent, vilket gör att sysselsättningen ökar och därmed även skatteintäkterna. Vidare är det låga ränteläget en faktor som påverkar den kommunala ekonomin positivt under Kommunens framtidsutsikter Sundsvalls kommun har, utöver kommunsektorns generella utmaningar, ett behov av att få en ekonomi i balans. De senaste årens tilltagande underskott inom socialförvaltingen är en stor utmaning som under de kommande åren kommer att ställa krav på omfattande förändrings- och utvecklingsarbete. Kommunens behov att investera i förvaltningsfastigheter kommer långsiktigt att utveckla förutsättningarna att bedriva en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Infrastrukturinvesteringar kommer att leda till en ökad attraktivitet och är en nödvändighet för att möta det ökade behovet av bostäder. Stora delar av dessa investeringar kommer dock att lånefinansieras. Flyktingmottagandet kommer i det korta perspektivet innebära ökade kostnader för kommunen. Sammantaget kommer detta att medföra ökade krav på en god ekonomisk hushållning i den befintliga verksamheten samt att planerade investeringar genomförs kostnadseffektivt. Skatteintäkterna är förhållandevis förutsägbara med en långsamt växande befolkning i yrkesverksam ålder. Ett viktigt prioriteringsområde blir integrationen på arbetsmarkanden för att på så sätt öka den totala skattebasen. För 2016 kommer Sundsvalls kommun att ha en oförändrad skattesats. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 11

12 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Styrmodell Grundläggande är att utveckla en ledningsprocess på alla resultatnivåer som möjliggör en god ekonomisk hushållning. Mål och resursplan, redovisning, uppföljning och utvärdering samt internkontroll samverkar i ledningen/styrningen av kommunens ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning skapas genom en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten utan skattehöjning. Kommunens mål och resursplanen ligger till grund för det strategiska och konkreta arbetet. Planen följs upp kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapporter och i årsredovisningen. Sundsvalls kommun använder en processorienterad styrmodell. Inom ramen för styrmodellen finns huvud- och stödprocesser med olika övergripande syften. Dessa syftar till att säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Huvudprocessernas övergripande syften har sitt ursprung i medborgarnas centrala behov av utbildning, vård och omsorg vid behov, effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur, meningsfull fritid och aktivt socialt liv, samt näringsliv och arbete. För att dessa huvudprocesser ska nå bästa möjliga resultat finns behov av interna stödresurser i form av stöd till ledning och stöd till verksamhet. Att konkretisera den politiska viljeinriktningen till tydliga och mätbara mål samt koppla samman detta med resursfördelningen till nämnderna är viktiga utgångspunkter i styrmodellen. I mål och resursplan med plan för så har kommunfullmäktige dessutom lagt till tre prioriterade områden där fullmäktige vill se en särskild kraftsamling: Jobb och arbetsliv En likvärdig skola för alla Sociala framtidsinvesteringar Dessa prioriterade områdena har i årsredovisningen lagts under respektive process. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten närmare ange och definiera mål respektive riktlinjer för ekonomin samt för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att markera att ekonomin är en restriktion för att bedriva verksamhet spelplanen utifrån kommunens egna förutsättningar. Verksamhetsmål behövs för att ange hur mycket av de olika verksamheterna som ryms på spelplanen (d v s kopplingen till ekonomin) samt för att klargöra uppdraget gentemot medborgarna. God ekonomisk hushållning förutsätter inte bara att den löpande verksamheten under året kan finansieras med intäkter. För att inte behöva göra besparingar i verksamheten enskilda år, då intäkterna (skatteintäkter och statsbidrag) plötsligt viker eller då oförutsedda kostnadsökningar uppstår, krävs att kommunen har en buffert i sin ekonomi. För Sundsvalls kommun innebär god ekonomisk hushållning dessutom att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar (ändamålsenlighet) och dessutom bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. För att nå en god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den processorienterande mål och resursplan som fastställts av kommunfullmäktige och att kommunen har förmåga att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. 12 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

13 Måluppfyllelse För varje huvudprocess finns ett av kommunfullmäktige beslutat mål. På de närmast följande sidorna redovisas en bedömning av måluppfyllelse för respektive process; näringsliv och arbete, utbildning, samhällsbyggnad, fritid och kultur, vård och omsorg samt lednings- och verksamhetsstöd. Därefter följer en redovisning av måluppfyllelsen för kommunens finansiella mål som är viktiga i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Status för måluppfyllelse Målet är uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnåt Målet kan inte bedömas Foto: Bo Mellerstedt ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 13

14 Näringsliv och arbete Mål Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra förutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt. För att det ska bli fler jobb i Sundsvall behöver företagsklimatet hela tiden utvecklas och stimulera till fler och växande företag. Samtidigt behöver det finnas personer som har den kunskap och utbildning som företag och organisationer efterfrågar. Kommunens verksamhet inom området bedrivs ofta i samarbete med företag och andra organisationer, till exempel när det gäller att hjälpa företag att utvecklar eller etablera sig i Sundsvall, inflyttningsservice, vuxenutbildning, ungdomspraktik och integration. Prioriterat område Arbetslösheten i Sundsvall har bitit sig fast på en hög nivå. Det är en utveckling som innebär att många inte har möjlighet till en egen försörjning. Vi ska göra allt vi kan för att få fler i jobb och arbeta förebyggande för att minska arbetslöshet i framtiden. Vi behöver skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att växa samt rusta människor för att kunna ta dagens och framtidens jobb. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Nämnden för vuxenutbildning arbetsmarknad och integration har antagit sju mål. 1. Ökad andel av individer med försörjningsstöd som deltar i arbetsmarknadsåtgärder 2. Ökad andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som också studerar 3. Ökad andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier 4. Fler åtgärder som riktar sig till arbetslösa utlandsfödda 5. Ökad andel inom Komvux som uppnår ett godkänt betyg 6. Förbättrad genomströmning inom sfi, svenska för invadrare Här är det endast målet om fler åtgärder som riktar sig till arbetslösa utlandsfödda som kommer att uppnås. Av övriga mål är det ett som inte kan bedömas tre som inte uppnås och två som uppnås. Kommunens satsning på arbetsmarknadsåtgärder gör att fler personer får tillgång till dessa. Ett arbete pågår tillsammans med socialtjänsten för att kunna mäta hur stor andel av personer med försörjningsstöd som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. Målet att öka andelen deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier blir svårare att nå, när åtgärderna omfattar grupper som står längre från arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen har antagit tre mål Kommunstyrelsen ska följa att en positiv utvecklingen av ungdomsarbetslösheten sker. Andelen arbetslösa i åldern år i oktober är lägre för både kvinnor och män jämfört med samma månad 2014, liksom jämfört med juli. Likaså är skillnaden mellan Sundsvall och riket mindre än Målet kan uppfyllas på sikt, men måluppfyllelsen kan inte bedömas med säkerhet. Kommunstyrelsen ska i dialog med utbildningssamordnare sträva efter att utbildningar i ökad utsträckning motsvarar arbetslivets behov. Det övergripande målet är av långsiktig karaktär och kommer inte att uppnås under. Delmål för har varit att ta fram en strategi för kompetensförsörjning för politiskt beslut under Företagare i kommunen uppfattar att kommunen ger dem bra förutsättningar. Undersökningen Insikt, som är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning visar på en liten för-bättring jämfört med förra mätningen som genomfördes Målet har delvis uppnåtts. 14 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

15 Barn- och utbildningsnämnden har målet att studie- och yrkesvägledning är integrerad så att eleverna utvecklar kompetenser för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Att alla elever ska ha tillgång till praktikplatser och att alla elever når målen i alla ämnen. Av indikatorn framgår att 73 % av eleverna har nått målen i alla ämnen. Socialnämnden har som mål att personer med funktionsnedsättning som har daglig sysselsättning, lever ett så självständigt och oberoende liv som möjligt, och deltar aktivt i samhällslivet. Förhållandet under inom stöd och omsorg, har medfört att prioriteringar av arbetsuppgifter har varit nödvändiga. Mätningar har därför inte kunnat genomföras och målet kan inte bedömas för året. Personer som uppbär försörjningsstöd ska få stöd för att så snart som möjligt komma i egen försörjning. Socialnämnden ska i aktivt samarbete med andra, minska behovet av försörjningsstöd i kommunen. Antalet hushåll med försörjningsstöd har sjunkit. Mätetalet ligger näst intill önskad nivå för året. Indikatorer Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som gått till arbete Kvinnor Män Andel som gått till studier Kvinnor Män Mål % + 5 % 26 % 28 % 8 % 9 % 27 % 32 % 13 % 11 % Mätvärden för indikatorn saknas Ungdomsarbetslöshet, andel arbetslösa procent Minskande Oktober Kvinnor: 11,6 % Män: 20,3 % Helår 2014 Kvinnor: 14,8 % Män: 22,1 % Mätvärden för indikatorn saknas MKI insikt sammanfattande tal Index 73 Index 72 Inget resultat Index 71 Andel förvärvsarbetande i kommunen år Antal barn under 18 år som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Högre än riksgenomsnittet Riket 2014 Kvinnor: 76,0 % Män: 78,5 % Totalt: 77,3 % Sundsvall 2014 Kvinnor: 78,5 % Män: 80,3 % Totalt: 79,5 % 750 Oktober 733 November November Foto: Fredrik Wall bild? ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 15

16 Utbildning Mål Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande och för att bli aktiva medborgare med många möjligheter i livet. Utbildning handlar om att tillgodose barns och ungdomars behov av lärande och utveckling från förskola till gymnasieskola. Skolans uppgift är att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. För att uppdraget ska kunna genomföras behövs en väl fungerande samverkan med andra viktiga parter som föräldrar, myndigheter, organisationer med flera. Prioriterat område - En likvärdig skola för alla Skolresultaten i Sundsvall är på en låg nivå. Det är dags att ge våra barn nyckeln till den framtid som de är värda. Skolan ska stimulera varje barns särskilda förmågor och barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Alla barn ska känna trygghet i skolan och vi behöver göra mer för att öka både elevernas fysiska och psykiska hälsa. En ytterligare utmaning är rekrytering av tillräckligt många lärare. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Det är främst barn- och utbildningsnämndens verksamhet som knyter an till det prioriterade området en likvärdig skola för alla. Men även andra nämnder har verksamheter som bidrar till att målet om en likvärdig skola för alla kan uppnås. Exempelvis har NAVI som mål att aktivt verka för att finna flexibla och individuella lösningar för personer som hoppar av, eller riskerar att hoppa av gymnasieskolan samt utveckla arbetet mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Kultur- och fritidsnämnden har som mål att öka samarbetet mellan skolan och föreningslivet i syfte att en mer varierad undervisning ska kunna erbjudas och stadsbyggnadsnämndens verksamheter planerar och upprustar barnens skolvägar. I strävan efter att bli Sveriges bästa skola till 2021 har barn- och utbildningsnämnden sex stycken mål; 1. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor känner sig trygga. 2. Alla barn och elever i Sundsvalls förskolor och skolor har en lärmiljö som stimulerar till utveckling och lärande. 3 a) Alla barn i förskolan stimuleras till utveckling och lärande. b) Alla elever i grundskolan når målen i alla ämnen. c) Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg efter 4 år. 4. Alla barn och elever utvecklar sin fulla potential och förmåga. 5. Alla barn och elever har ett starkt inflytande i förskolan/skolan. 6. Alla lärare är legitimerade i de skolformer och ämnen samt kurser som de verkar i. Målen mäts årligen genom exempelvis jämförelse enligt SKL öppna jämförelse bästa skolkommun, trygghetsenkäter som genomförs i grundskolan och gymnasieskola, föräldraundersökning i förskolan, medarbetarnas självskattning och betygsresultat i grundskolan och gymnasiet. Merparten av barn- och utbildningsnämndens indikatorer som har mätts visar mätvärden över 85 %, vilket får anses som bra. De senaste åren kan också utläsas en positiv trend för flertalet av indikatorerna. Några indikatorer uppnår värden som inte helt uppnår önskad målnivå för. Exempelvis indikatorn för målet Alla elever når målen i samtliga ämnen, som även har sämre utfall för flickor och totalt än föregående år. Eftersom större delen av indikatorerna som har bäring till det prioriterade området håller höga värden är koncernstabens bedömning att måluppfyllelsen delvis nås för. Om handlingsplanerna följs är det sannolikt att målet i sin helhet uppnås i enlighet med mål och resursplanen till ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

17 Indikatorer Trygghet Förskolan Grundskolan Totalt Flickor Pojkar Gymnasiet Totalt Flickor Pojkar Stimulerande lärmiljö Förskolans miljö inbjuder till lek och kreativitet. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer. Grundskolan Totalt Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år Utveckling och lärande Mitt barn stimuleras i sin utveckling. Förskolan 3 b) Alla elever når målen i samtliga ämnen Grundskolan Totalt Flickor år 6 Pojkar år 6 Mål % 90 % (Åk 5) 91 % 89 % 97 % 98 % 95 % 84 % 87 % 89 % 85 % 72 % 69 % 74 % 88 % 100 % 90 % 95 % (Åk 5) 91 % 89 % 95 % 95 % 96 % 84 % 87 % 89 % 85 % 72 % 69 % 74 % 88 % 74 % 76 % 72 % 91 % 96 % (Åk 3-5) 93 % 92 % 96 % 96 % 95 % 79 % 82 % 82 % 89 % 76 % 82 % 71 % 91 % 92 % (Åk 3-5) 87 % (Åk 6-9) 94 % 95 % 96 % 78 % 88 % (Åk. 3-5) 63 % (Åk 6-9) 89 % 72,5 % (godkännda betyg i alla ämnen) 78 % 68 % Totalt Flickor år 9 Pojkar år 9 Elever på Sundsvalls gymnasium som har slutbetyg efter 4 år. Totalt Utvecklar potential och förmåga Mitt barn har roligt/trivs på förskolan. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Grundskolan Totalt Flickor år 5 Pojkar år 5 Totalt Flickor år 8 Pojkar år 8 Inflytande Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Gymnasiet Totalt Flickor Pojkar 100 % 100 % 92 % 89 % 90 % 87 % 87 % 87 % 85 % 76 % 78 % 73 % 63 % 70 % 61 % 80 % (2013/2014) 92 % 89 % 90 % 87 % 87 % 87 % 85 % 76 % 78 % 73 % 62 % 61 % 62 % 68 % (2012/2013) 92 % 91 % (Åk 3-5) 90 % 92 % 85 % (Åk 6-9) 85 % 84 % 72 % 77 % 66 % 66,5 % 67 % 66 % 67 % 92 % 91 % (Åk 3-5) 86 % (Åk 6-9) 74 % 72 % 76 % Utbildade lärare Andel legitimerade lärare 100 % 88 % Ingen uppgift Ingen uppgift ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 17

18 Samhällsbyggnad Mål Sundsvall ska erbjuda goda livsoch verksamhetsmiljöer i hela kommunen med möjlighet till bra boenden och goda kommunikationer i ett tryggt och hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsprocessen syftar till att tillgodose behovet av en effektiv och ändamålsenlig fysisk samhällsstruktur. Det handlar om allt från fysisk planering, hantering av bygglov, kollektivtrafik och färdtjänst samt arbetet med kartor, miljötillsyn och underhåll av gång- och cykelvägar. Delar av arbetet inom samhällsbyggnadsprocessen görs i de kommunala bolagen, som vatten och avlopp, elnät, fjärrvärme och bostadslägenheter. Genom en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av Sundsvall och sundsvallsregionen. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och kommunstyrelsen har formulerat mål inom processen. Stadsbyggnadsnämnden har målen att Sundsvall upplevs som tryggt och attraktivt med en livsmiljö i toppklass och att Sundsvall har säkra och framkomliga huvudstråk för gångoch cykeltrafikanter och kollektivtrafikresenärer där fler har möjlighet att välja hållbara transportalternativ. Miljönämndens mål är att nämnden ska på ett avgörande sätt bidra till att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, och God bebyggd miljö till Kommunstyrelsens mål handlar om att ta fram ett landsbygdsprogram att genomföra det bostadspolitiska programmet och att kollektivtrafikresenärerna ska uppleva den planerade informationen om kollektivtrafik som tillfredsställande. Stadsbyggnadsnämndens mål kommer att nås under mandatperioden enligt nämndens bedömning. Miljönämnden anser att nämndes mål uppnås om målnivåerna för indikatorerna nås inom mandatperioden. Kommunstyrelsens mål att ta fram ett landsbygdsprogram uppnås inte under, men ett programförslag kommer att överlämnas till kommunfullmäktige under Målet att kollektivtrafikresenärerna ska uppleva den planerade informationen om kollektivtrafik som tillfredställande har inte uppnåtts under. I december visade kollektivtrafikmyndighetens mätning att 35% av kvinnorna och 38 % av männen i Sundsvall att informationen om tidtabeller och linjeförändringar var bra. 18 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

19 Indikatorer Regionindex Trygghet Hur trygg och säker kan du vistas utomhus på kvällar och nätter Mål Kvinnor: > 5,2 % Män: > 6,1 % Kvinnor: 4,4 % Män: 6,2 % Kvinnor: 5,2 % Män: 6,1 % NKI Bygglov Mäts vartannat år 73 Regionindex Kommunikationer Tillgång till gång och cykelvägar Kvinnor: > 5,9 % Män: > 5,4 % Regionindex Gator och vägar Kvinnor: > 49 % Män: > 45 % Volym fossilt bränsle som förbrukas av tillståndspliktiga anläggningar i produktion Minska Kvinnor: 6,0 % Män: 6,3 % Kvinnor: 48 % Män: 49 % Rapporteras delår Bostadsbyggande, antal lägenheter 250/år Bygglov Enbostadshus: 127 Flerbostadshus: 474 Påbörjade: 182 Färdigställda: 71 Kvinnor: 5,9 % Män: 5,4 % Kvinnor: 49 % Män: 45 % 570 m m 3 Bygglov Enbostadshus: 51 lgh Flerbostadshus: 198 lgh Ett annat index användes 2013 Ett annat index Användes 2013 Kvinnor: 48 % Män: 45 % Andel resenärer i Sundsvall som anser att planerad information om kollektivtrafiken är tillfredställande 45 % Kvinnor: 35 % Män: 38 % Foto: Bo Mellerstedt ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 19

20 Fritid och kultur Mål Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts-, fritids- och kulturbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet för en bättre folkhälsa i Sundsvall med fokus på barn och ungdomar. Fritid och kultur ger sundsvallsborna förutsättningar för en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Verksamheter som bibliotek, museum, idrotts- och fritidsanläggningar, stöd till föreningar, kulturskola samt aktiviteter för äldre och funktionshindrade bidrar till detta. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Inom processen fritid och kultur finns i mål och resursplan ansvarsområden för främst kultur- och fritidsnämnden, men även för kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljönämnden och NAVI har verksamheter inom processen. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om fyra mål inom processen och socialnämnden har ett mål. Övriga nämnder med ansvarsområden inom processen har inte beslutat om några mål. Kultur- och fritid har beslutat om fyra mål inom processen; 1. Kommunens insatser för ett rikare kultur-, fritids- och idrottsliv ska vara jämställt inom såväl kön, ålder, etnicitet, utbildning, social status och livsmiljö. 2. Kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter som vänder sig till barn och ungdomar ska förläggas i de olika kommundelarna. 3. Kultur- och fritidsförvaltningen ska möjliggöra platser för barn och ungdomar i de olika kommundelarna som stödjer deras spontana initiativ. 4. Sundsvall ska ha ett väl utvecklat, brett och demokratiskt föreningsliv i syfte att möjliggöra för framför allt barn och ungdomar att utvecklas. Vid delårsrapporten i augusti fanns endast mätvärden för tre av nio indikatorer för mål ett och en av tre indikatorer för mål två för de mål som kultur- och fritidsnämnden fastställt. Vid årets slut finns mätvärden för fem av nio indikatorer för mål ett, medan tre indikatorer har värden från Mätvärden finns för mål fyra. För mål två och tre är en bedömning gjord att aktiviteter finns tillgängliga i alla områden. Det är dock svårt att göra en bedömning hur utfallet för mål två och tre, Kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter som vänder sig till barn och ungdomar ska förläggas i de olika kommundelarna och Kultur- och fritidsförvaltningen ska möjliggöra platser för barn och ungdomar i de olika kommundelarna som stödjer deras spontana initiativ har bidragit till kommunfullmäktiges mål för processen i sin helhet. Att verksamhet finns i alla kommundelar talar dock för att förutsättningarna för måluppfyllnad är god. Men för att svara mot målet som även innefattar att miljön ska vara trygg, behövs andra indikatorer. Socialnämnden har två indikatorer för att mäta målet inom processen. För indikatorn Andelen personer med funktionsnedsättning som deltar i samhällsutbud, finns inget utfall. Nedan visas mål och utfall för några av de indikatorer som finns för verksamheten inom processen. För flera av indikatorerna har utfallet förbättrats sedan fjolåret. Att exempelvis antal medlemmar som är redovisade för aktivitetsbidraget har ökat, innebär att antalet medborgare som är aktiverade i föreningsliv ökar, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för god folkhälsa. Enligt SCB:s medborgarundersökning kan man se att Sundsvall redovisar något bättre utfall för Nöjd medborgarindex kultur och Nöjd region index än jämförbara kommuner samt en enhet lägre för Nöjd medborgarindex idrott. Att kultur- och fritidsnämnden har en väl bearbetad mål- och resursplan för och genomtänkta indikatorer för de fyra målen borgar för att processmålet som helhet kommer att uppnås under mandatperioden. Eftersom några indikatorer inte har något utfall för är bedömningen som helhet att måluppfyllelsen delvis uppnås. 20 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

21 Indikatorer Besökare bad (enkelbiljetter), mål 1 Kvinnor Män Antal medlemmar 7-20 år redovisade för aktivitetsbidraget, mål 1 Flickor Pojkar SCB medborgarundersökning, mål 1 Mål Behålla samma nivå som Behålla samma nivå som något över medel bland jämförbara kommuner Ingen uppgift NMI (Nöjd medborgar- index) kultur NMI idrott 67 (NMI kultur) 62 (NMI idrott) 68 (NMI kultur) 61 (NMI idrott) 67 (NMI kultur) 61 (NMI idrott) 66 (NMI kultur) 63 (NMI idrott) NRI (Nöjd region index) 67 (NRI) 69 (NRI) 66 (NRI) 67 (NRI) Antal aktiviteter och antal medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget, mål 4 Totalt Flickor Pojkar Behålla samma nivå som bild Foto: Sundsvalls kommun ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 21

22 Vård och omsorg Mål Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation. Arbetet inom vård och omsorg handlar om att ge det stöd som människor av olika skäl kan behöva i skilda livssituationer i sina dagliga liv. Här ryms bland annat stöd till barn, familjer och vuxna, stöd till äldre genom äldreboende, hemtjänst, anhörigstöd och omsorg till funktionshindrade. Stödet ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Prioriterat område - Sociala framtidsinvesteringar Sundsvall behöver utveckla den sociala hållbarheten. En viktig del i detta är att vi Sundsvallsbor ska känna oss trygga med att vi och våra anhöriga får den vård och omsorg vi behöver. Därför ska Sundsvall erbjuda en stark generell välfärd som alla bidrar till och som alla kan ta del av efter behov. Den ökande urbaniseringen ställer samtidigt nya krav på det offentliga att ta ansvar för service och uppmuntra till delaktighet i hela kommunen. Vi behöver skapa förutsättningar för landsbygden att utvecklas och bidra till kommunens utveckling. Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Hemtjänsten visar på en positiv riktning jämfört med De områden som mäts når socialnämndens önskade målnivåer för. Överhuvudtaget har flertalet indexområden utvecklats i positiv riktning. Gällande den egna regins hemtjänst bedömer socialtjänsten att det finns ett direkt samband mellan gällande utvecklingsarbete och till exempel ökad nöjdhet, upplevelse av trygghet samt ha ett reellt inflytande bland mottagarna av hemtjänstinsatserna. Individ och familjeomsorgen når endast delvis sina mål främst beroende på att antalet återaktualiseringar ett år efter avslutad insats för barn (0-12 år) och för missbrukspersoner inte har sjunkit i den omfattning som önskats. Däremot har andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats sjunkit vilket får ses som positivt. Den sjunkande andelen kan dock ha ett samband med den kraftiga ökning av antalet inledda utredningar inom barn och familj, som skett under, i kombination med hög personalomsättning och arbetsbelastning i grupperna. Inom området särskilda boendeformer når man också endast delvis målen. Enligt socialstyrelsens brukarundersökning finns en uppgång för Sundsvall med 2 procentenheter vilket förhoppningsvis beror på det aktiva arbete som bedrivits det senaste året. Däremot så ökar antalet ej verkställda beslut inom tre månader om bostad med särskild service jämlikt LSS. Socialnämndens hälso- och sjukvård når dock inte sitt mål om att ge en god och säker vård. Målet mäts bland annat genom en riskbedömning för särskilt boende. Där ligger mätvärdet på samma nivå som föregående år (84 %). Önskad målnivå för året är 90 procent. Andelen för smärtskattning (särskilt boende och hemsjukvård) har minskat sedan förra årets mätning. Det är väsentligt att registrering i de olika systemen sker rutinmässigt för att kunna följa och kvalitetssäkra olika delar i den vård som ges. Under hösten har utbildning genomförts inom verksamheten, gällande registrering av smärtskattning, med anledning av den låga registreringsfrekvensen under året. 22 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

23 Indikatorer Särskilda boendeformer Icke verkställda beslut om särskilt boende enl SoL, (exkl. personer som tackat nej till erbjuden plats) Mål Andelen i särskilt boende, som är mycket eller ganska nöjda med hjälpen/omsorgen som helhet 82 % 81 % Kvinnor: 80 % Män: 82 % 79 % Kvinnor: 77 % Män: 83 % 84 % Resurser: icke verkställda beslut om boende enl LSS (exkl. personer som tackat nej till erbjuden plats) Individ- och familjeomsorg Andelen barn (0-12 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats 60 % 53 % 57 % 69 % Andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats 60 % 63 % 55 % 74 % Socialnämndens hälso- och sjukvård Riskbedömning fall, trycksår, undernäring Särskilt boende 90 % 84 % 84 % Smärtskattning i palliativ vård i Särskilt boende och hemsjukvård 70 % 33 % 38 % Hemtjänst Andel som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet 92 % 93 % Kvinnor: 92 % Män: 93 % 91 % Kvinnor: 91 % Män: 92 % 91 % Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel 86 % 89 % Kvinnor: 88 % Män: 91 % 85 % Kvinnor: 84 % Män: 87 % 87 % Foto: Bo Mellerstedt ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 23

24 Ledning och ledningsstöd Mål Likvärdig och jämlik service erbjuds samtidigt som organisationen levererar ändamålsenlig och effektiv verksamhet med utgångspunkt i att kommunen finns till för medborgarna. Ledningen ska säkerställa att önskat resultat uppnås inom ramen för befintliga resurser. Ledningsstöd ska genom att tillhandahålla olika interna tjänster och produkter stödja arbetet i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Till området hör bland annat underlag och utveckling av kommunkoncernens ledningsmodell, Mål och resursplan, finansiering, intern kontroll samt stöd för strategisk utveckling av till exempel arbetsgivarpolitik, verksamhetsutveckling, kommunikation och IT samt prioriterade politikområden Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Kommunstyrelsen har antagit fyra delmål för processmålet för ledning och ledningsstöd. De fyra delmålen är alla aktivitetsinriktade och får ses som medel för att uppnå fullmäktiges mål och inte resultatmål i sig. Inget av de fyra delmålen är dock uppfyllda men tre utav dessa är delvis uppnådda. Rikare- en hållbar tillväxtstrategi till år 2021 ska genomföras i kommunen. Än så länge har ungefär hälften av nämnderna arbetat in RIKARE i sina respektive mål och resursplaner. Arbetet fortsätter under 2016 och framåt för att bättre implementera strategin. Kommunstyrelsen ska också följa att en positiv utveckling sker avseende verksamheternas resultat för Sundsvalls medborgare. Kommunstyrelsen har valt ut åtta mått (av totalt 41) med bäring på sin egen verksamhet. Av dessa har sex mått utvecklats i rätt riktning. Ett annat delmål är att kommunens styrmodell ska vara ändamålsenlig och effektiv. Ett förslag till utveckling av kommunens styroch ledningsmodell har tagits fram. Förslaget kommer att fortsätta bearbetas under 2016, och vissa utvecklingsinsatser kan komma att påbörjas. Det fjärde delmålet är att kommunens strategiska investeringsplan genomförs. En modell för redovisning av hur stor del av de beslutade investeringsmedlen som använts är under framtagande. Det pågår en mängd investeringsprojekt i enlighet med beslutad MRP. En översyn av återrapportering av pågående och avslutade investeringar pågår för att kunna följa upp detta på ett mer strukturerat sätt pågår. Beräknas vara klart 1:a kvartalet ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

25 Indikatorer Andel nämnder som i MRP1 bedöms ha inarbetat RIKARE till år 2021 i sina Mål och resursplaner Nöjd Region Index Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende, från ansökan till erbjudande om plats? Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom fyra år Andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats i socialtjänsten, ett år efter avslutad utredning eller insats Mål % 50 % 50 % 50 % Högre än föregående år Kvinnor: 60 % Män: 61 % Totalt: 61 % Kvinnor: 66 % Män: 57 % Totalt: 61 % Över 90 % 100 % 89 % 86 % Lägst 88 % 88 % 88 % 88 % Över 55 % Högre än föregående år 52 % av maxpoäng 52 % av maxpoäng 26 % 16 % 13 % Kortare än föregående år 126 dagar 147 dagar 75 % 75,1 % 71,7 % Högre än föregående år 63 % 55 % 74 % Totalt: 61 % 51 % av maxpoäng Foto: Foto Bo Mellerstedt ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 25

26 Verksamhetsstöd Mål Ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster och produkter levereras på ett sätt som stödjer uppdraget att erbjuda en god service och verksamhet med utgångspunkt ur medborgarnas behov. Verksamhetsstöd ska tillhandahålla tjänster och produkter till huvudprocesserna och ledningsstöd med fokus på hög kvalitet, uppskattad service och effektivitet. Tjänster som ingår är bland annat att tillhandahålla lokaler, lönehandläggning, rekrytering, reception, administrativt och juridiskt stöd, ekonomi- och arkivhantering, upphandling och HUR (hälsa, utveckling, rehabilitering). Bedömning av måluppfyllelse Målet har delvis uppnåtts Verksamhetstödet är huvudsakligen indelade i två organistoriska enheter, service och teknik och servicecenter. För det nya servicecentret, som innehåller verksamheterna ekonomi, personal och IT, finns ännu så länge inga indikatorer för att mäta ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten. För service och teknik, som innehåller resterande verksamheter, finns två beslutade indikatorer, kundnöjdhet och kostnadseffektivitet. Indikatorer som kvitterar mot delmålet ändamålsenlighet respektive kostnadseffektiva tjänster. Kommunstyrelsen har beslutat om målnivåer för indikatorerna. För kundnöjdhet är målnivån Nöjd kund index (NKI) uppgående till 70 för år. För kostnadseffektivitet är målnivån 80 % vedertagna priser under. Kundnöjdheten uppmättes till index 76. Detta innebär en ökning med 1 indexenhet mot 2014 års mätning och även en stabiliserad ökande trend mot basåret 2010 (67) vilket bekräftar att Service och tekniks målmedvetna satsning mot nöjdare kunder ger frukt. Kostnadseffektiviteten uppmättes och måttet på denna indikator visar att 79 % av Service och tekniks totala omsättning är kostnadseffektiv mot andra utförare. Det betyder att för 79 % av Service och tekniks omslutning kan vi klarlägga att prisnivåerna är motiverade i förhållande till tjänsteomfattningen. Eftersom de verksamheter som numer ingår i organisationen för servicecenter inte ingår i årets mätning men fanns med i fjol går det inte riktigt att jämföra fjolårets siffror. Indikatorer Mål Kundnöjdhet Service och Teknik 70 % 76 % 75 % 75 % Kostnadseffektivitet Service och Teknik 80 % 79 % 81 % 81 % 26 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

27 Foto: -Jimmy Lilja ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 27

28 Finansiella mål Sundsvalls kommuns finansiella mål bygger på fyra aspekter vilka är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet vilken balans kommunen har över sina intäkter och kostnader under året. Kapacitetsutvecklingen om att ha en god kapacitet för att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Riskförhållanden om att på kort sikt inte behöva vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Kontrollen över den finansiella utvecklingen vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Det finansiella resultatet Bedömning av måluppfyllelse Målet är inte uppnått Resultatet för uppgår till 0,6 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att målet inte uppnås. Det kan ses som oroande att kommunen har så stora underskott inom delar av verksamheten som gör att resultatnivån totalt sett inte är högre. Resultatnivån är ungefär likvärdig Mål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. med fjolåret men i år har kommunen erhållit en återbetalning för AFA-premier gällande år 2005 på 40,1 miljoner kronor vilket inte erhölls Räknas denna återbetalning bort är resultatet drygt 35 miljoner kronor sämre. Diagram: Årets resultat / Skatteintäkter och generella statsbidrag 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

29 Kapacitetsutvecklingen - investeringar Bedömning av måluppfyllelse Målet är inte uppnått Investeringarna uppgår till totalt 612,2 miljoner kronor för. Av dessa investeringar har 49 procent finansierats med egna medel. Målet att egenfinansiera investeringarna uppnås således inte. Orsaken till att målet inte uppnås är att den investeringsbudget som kommunfullmäktige har beslutat om till viss del kräver lånefinansiering. För att uppnå full egenfinansiering av investeringarna skulle resultatet ha behövt uppgå till 348 miljoner kronor. Mål Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Diagram: Egenfinansiering av investeringar 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kapacitetsutvecklingen - egna kapitalets utveckling Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppnått Egna kapitalet ökade med 1,3 procent under. Kommunens resultat uppgår till 33,2 miljoner kronor. I december var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI), 0,1 procent. Det innebär att målet är uppnått. Diagram: Egna kapitalets ökning 7,0% Mål Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa i takt med inflationen (konsumentprisindex KPI). Diagrammet nedan visar egna kapitalets utveckling under de senaste fem åren. Det syns tydligt att det egna kapitalet växt mer än inflationen under alla dessa fem år. Inflationen har dock varit väldigt låg de senaste fem åren och genomsnittet uppgår till endast 0,4 % per år. En bättre utveckling av det egna kapitalet hade varit önskvärd för att trygga långsiktig stabilitet i kommunens ekonomi. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Egna kapitalets förändring Inflationstakten enligt KPI 0,0% -1,0% ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 29